Förslag till riksdagsbeslut
Trots att svenskt teckenspråk är erkänt som ett av Sveriges officiella språk och att dövas rättigheter är lagstadgade, finns fortfarande stora brister i hur stödet till döva fungerar i praktiken. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) har gång på gång pekat på behovet av en mer samordnad och likvärdig struktur. I dag varierar stödet kraftigt beroende på var i landet en person bor och vilken kunskap den ansvariga handläggaren besitter. Detta skapar en ojämlik och rättsosäker situation där tillgången till centrala samhällsfunktioner inte är tryggad.
Döva själva vittnar om hur okunskap om teckenspråk och dövas livsvillkor hos handläggare inom exempelvis socialtjänst, försäkringskassa, sjukvård, rättsväsende och arbetsförmedling leder till missförstånd, felaktiga beslut och ibland direkt kränkande bemötanden. När kunskapen saknas riskerar människor att gå miste om sina grundläggande rättigheter – något som är helt oacceptabelt i ett samhälle som ska värna allas delaktighet och jämlikhet.
För att garantera att döva får det stöd de har rätt till, oavsett bostadsort eller myndighetskontakt, behövs ett Nationellt Kunskapscenter för Dövfrågor (NKCD). Ett sådant center skulle vara en samlad resurs dit handläggare och yrkesverksamma kan vända sig för kvalificerad vägledning och aktuell information om dövas villkor och om svenskt teckenspråk. På så vis kan myndighetsbeslut och insatser vila på korrekt kunskap och bidra till ökad rättssäkerhet och likvärdighet för döva i hela landet.
Jessica Rodén (S) |
Louise Thunström (S) |