Motion till riksdagen
2025/26:1485
av Jamal El-Haj (-)

Integration och framtidsmöjligheter för syrier i Sverige

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka integrationen av syrier som kommit till Sverige efter 2015, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa snabbare och mer effektiva system för validering av utländska utbildningar och yrkeskompetenser, särskilt för personer från Syrien, och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en nationell strategi för integration av syrier som kombinerar språkutbildning, arbetsmarknadsinsatser, psykisk hälsa och bostadsplanering, i nära samarbete med kommuner och civilsamhälle, och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Enligt SVT:s rapport från januari 2025: “Över 192 000 personer kom till Sverige och sökte asyl under flyktingkrisen 2015 och 2016. Tio år senare är majoriteten kvar – och många av dem har dessutom blivit svenska medborgare.” Bland dessa var syrier den största enskilda gruppen. Deras närvaro i Sverige är i dag en självklar del av vårt samhälle och utgör både en möjlighet och en utmaning för framtiden.

 

Syrier i Sverige har under det senaste decenniet blivit en av de största utlandsfödda grupperna i landet. Många av dem är i arbetsför ålder och besitter kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden, exempelvis inom vård, teknik, utbildning och hantverk. Samtidigt finns hinder som bromsar etableringen: långsam validering av utbildningar, begränsad tillgång till språk- och arbetsmarknadsinsatser, samt bostadsbrist i tillväxtregioner.

 

För att ta tillvara potentialen måste dessa hinder undanröjas. Snabbare och mer flexibla valideringssystem skulle göra att läkare, ingenjörer och andra yrkesutbildade snabbare kan bidra i sina yrken. Arbetsgivare rapporterar redan i dag brist på kvalificerad arbetskraft inom flera sektorer. Genom att frigöra denna kapacitet stärks både individens ställning och Sveriges konkurrenskraft.

 

Språk är en nyckel till integration. Studier visar att kombinationen av språkutbildning och praktik leder till bättre resultat än isolerad undervisning. Därför bör insatser samordnas så att syrier snabbare kan få en väg in i arbetslivet, samtidigt som språkkunskaper byggs upp i praktiken.

Bostadsfrågan är en annan central aspekt. Många syrier placerades från början i mindre kommuner, men en stor andel har senare flyttat till storstäder där jobbmöjligheterna är fler. Detta har skapat obalanser och segregation. En nationell strategi som kopplar samman integration med bostadsplanering och arbetsmarknad skulle minska dessa problem och bidra till en mer hållbar utveckling.

 

Det sociala och mänskliga perspektivet får inte heller förbises. Många syrier har flytt undan krig och bär på svåra erfarenheter. Psykisk ohälsa är en riskfaktor som kan försvåra både arbetsmarknadsetablering och social delaktighet. Samhället behöver därför erbjuda adekvat vård och stöd, samtidigt som civilsamhälle och lokala nätverk ges möjlighet att vara en bro in i samhället.

 

En framgångsrik integration bygger på helhetssyn. Arbetsmarknad, utbildning, bostäder och hälsa hänger samman. För att Sverige ska kunna möta framtida demografiska utmaningar, och samtidigt undvika att stora grupper fastnar i långvarigt utanförskap, behövs en samlad och långsiktig strategi för integration.

Syrierna i Sverige är här för att stanna. Frågan är därför inte om de ska integreras, utan hur väl vi lyckas skapa förutsättningar för delaktighet, egenförsörjning och tillit. Den riktning vi väljer idag avgör både deras och Sveriges framtid.

 

 

 

 

Jamal El-Haj (-)