Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av kvinnojourernas skyddade boenden och hur de ska kunna bedrivas i hela landet – tryggt och med hög kvalitet, samtidigt som de ideella kvinnojoursorganisationernas särställning och styrka förstärks, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Varje dag utsätts kvinnor och flickor för våld, trakasserier och sexualbrott. Var tredje vecka dödas en kvinna av en man som hon har eller har haft en nära relation med. Ofta har våldet föregåtts av en rad varningstecken och kontakter med myndigheter och det offentliga som hade kunnat stoppa våldet i tid. För att motverka mäns våld mot kvinnor krävs en kvinnofridspolitik som genomsyrar hela samhället; skolan, socialtjänsten, sjukvården, rättsväsendet och civilsamhället.
Att fly från sitt hem kan få allvarliga konsekvenser. Kvinnor och barn som söker skydd från våld ska ha rätt till ett säkert boende med hög kvalitet och professionellt stöd. Riksdagen har nyligen skärpt reglerna för skyddade boenden, vilket är ett steg mot att förbättra villkoren, särskilt för barn.
Dock har det visat sig att dessa förändringar, som i grunden är bra, hotar kvinnojourernas verksamhet då de skärpta reglerna är underfinansierade. Bara att ansöka om tillstånd är dyrt för en ideell verksamhet. De nya reglerna för tillståndsplikt ställer dessutom nya höga krav på bemannad och avlönad personal.
Minst 34 kvinnojourer har stängt sina skyddade boenden sedan nya lagkrav infördes 2024, enligt förbunden Unizon och Roks, rapporterade P4 Gävleborg i september 2025. Gävleborg är läget mycket allvarligt, då alla kvinnojourer i länet blivit tvungna att lägga ner sina skyddade boende, eller sätta dem på paus tills vidare.
Dessa jourer som har så lång erfarenhet och hög kompetens gällande att möta kvinnor och barn på flykt från en livsfarlig man. När det gäller stöd till våldsutsatta spelar civilsamhället för många en avgörande roll. Civilsamhället är en viktig del av vår grundläggande demokrati och de behövs för att erbjuda stöd till den enskilda, för att engagera och folkbilda samt för att vara en viktig röst i samhällsdebatten. För många brottsoffer utgör ideella organisationer som Unizon och Roks ett livsviktigt stöd.
Risken är de enda som kommer att kunna driva skyddade boenden framöver är kommersiella storjättar. Marknadskrafternas intressen får aldrig gå före våldsutsattas behov.
Det handlar också om socialtjänstens förutsättningar att bevilja placering på skyddat boende. De senaste åren har det skett en utveckling där antalet dygn och kvinnor som beviljas skyddat boende sjunkit dramatiskt samtidigt som fler sökt hjälp.
Detta är oroande. Kvinnor och barn som flyr från våld måste kunna garanteras skydd, och för detta krävs en rimlig finansiering.
Ett första steg är att besluta om att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer för att säkerställa kvalitet och skydd. Därefter behövs en översyn kring kvinnojourers förutsättningar att driva skyddade boenden. Ansökningsprocessen och kostnader för den måste ses över – samt jourernas behov för att kunna leva upp till de nya lagkraven. Översynen behöver resultera i konkreta förslag på hur staten ska skydda våra unika kvinnojoursverksamheter, vilka har funnits där för våldsutta kvinnor och deras barn i över 50 år och har en erfarenhet av det och en särställning i vårt samhälle som inga andra kan mäta sig med.
Finansieringen till kvinnojourerna och de skyddade boenden måste vara långsiktig och omfattande.
|
Sanna Backeskog (S) |
|
|
Linnéa Wickman (S) |
Patrik Lundqvist (S) |
|
Kristoffer Lindberg (S) |
|