Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av stämpelskatten för bostadsköp och tillkännager detta för regeringen.
Drömmen om att köpa sitt första hus förblir för många en dröm under många år på grund av de höga kostnaderna. Att unga människor inte har de ekonomiska förutsättningarna för familjevänliga bostäder är en av de största faktorerna bakom att människor väljer att bilda familj allt senare. De höga kostnaderna för husköpet har dock flera bakomliggande orsaker, förutom att det byggs för lite där folk vill bo har vi också stämpelskatter som bygger på kontantinsatsen för lånen.
Om man exempelvis ska köpa ett hus för 4 miljoner så krävs en kontantinsats om 15 %, d.v.s. 600 000 (sänks till 10 % under 2026). Utöver det ska man betala en lagfartsavgift om 1,5 % av köpeskillingen, d.v.s. 60 000 kr. Sannolikt är också att man får betala ytterligare en stämpelskatt för nya pantbrev, 2 % av lån där pantbrev saknas. Om vi för exemplets skull säger att nya pantbrev behöver plockas ut för 50 % av lånet innebär det en ytterligare utgift på 68 000 kr, alltså 128 000 kr i ren skatt. Således måste husköparen i exemplet spara ihop 728 000 kr kontant för att kunna köpa en helt vanlig villa i en mellanstor stad. Vill vi att unga ska ha råd att flytta till hus och bilda familj så är detta en orimlig ordning.
Utifrån ovanstående önskar jag att regeringen ska göra en översyn av stämpelskatterna och en konsekvensanalys av att ta bort dem för människor under 30 år. Tar man bort stämpelskatten helt är risken överhängande att samma summa bara läggs ovanpå de befintliga huspriserna.
|
Josef Fransson (SD) |
|