Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av biogasens potential för att stärka den cirkulära ekonomin och tillkännager detta för regeringen.
Biogas är cirkulär ekonomi i praktiken, där samhällets avfall blir till förnybar energi och biogödsel. Den vanligaste framställningen sker genom rötning. En fördel är att biogas kan matas in i naturgasledningar och användas på samma sätt.
Enligt Energigas Sverige finns omkring 280 anläggningar runt om i Sverige som producerar biogas. Nära hälften av anläggningarna är avloppsreningsverk som tillsammans producerar en tredjedel av all biogas. Det finns också en rad privata och en del kooperativa anläggningar inom lantbruk och gröna näringar.
En stor del av anläggningarna drivs av kommuner i samverkan och ligger i framkant i fråga om grön teknik och innovation. Som exempel kan nämnas C4 Kristianstads Energi och NSR Nordvästra Skånes Renhållnings AB med Helsingborgs, Ängelholms, Höganäs, Båstads, Åstorps och Bjuvs kommuner som ägare. Användningsområdena är omfattande, såsom el, värme och fordonsbränsle. Inte minst inom flyget framhålls biobränsle som effektivt och en starkt bidragande faktor i kommande utvecklingsarbete med att nå uppsatta miljömål.
Traditionellt har biogas i Sverige till största del använts som drivmedel för att ersätta fossil bensin och diesel inom vägtransporter. När personbilsflottan nu snabbt elektrifieras behöver den inhemska biogasen hitta ett nytt användningsområde där den kan fortsätta ge klimatnytta. Ett sådant område kan vara den del av industrin som är svår att elektrifiera. Förutom att göra dessa industrier mer klimatanpassade så bidrar industrier som använder biogas också till ökad beredskap och fler lokala arbetstillfällen.
Industrins biogaskommission ser möjligheter att på kort sikt öka biogasproduktionen i Sverige och framhåller vikten av att Sverige fastställer ett nationellt produktionsmål på 10 TWh biogas till 2030 och vidtar åtgärder för att nå detta mål.
Biogaskommissionen föreslår också att Biogasens produktionspremier förlängs och förstärks med långsiktiga garantier, att investeringsstödet Klimatklivet utvidgas för att premiera storskaliga anläggningar, samt även omfatta gasinfrastruktur. Det betonas också vikten av att intäktsgarantier införs under minst tio år för att minska riskerna vid storskalig biogasproduktion.
I Perstorp i norra Skåne byggs en ny biogasanläggning, med initiativ av lokal industri, för att ersätta naturgas hos regionala industrier. Anläggningen ska producera biogas genom att använda regional gödsel, avfall från grönsaksproduktion och matavfall samt kemikalierester. För industrins del i norra Skåne har multinationella företag som Perstorp AB och Höganäs AB framhållit ökat behov av biogas såväl i form av bränsle och insatsråvara. Potentialen för ytterligare satsningar och utveckling är stor framför allt i Skåne.
Biomarknadsutredningen som genomfördes 2019 lyfte fram den närproducerade biogasen som en konkurrenskraftig energikälla där avfallshantering, landsbygdsutveckling och cirkulär ekonomi står i förgrunden.
Biogas och förnybar vätgas är en viktig del av EU:s plan för att bli oberoende av rysk energi till 2030. Målet för biogasen har fördubblats och produktion av förnybar vätgas ska öka från dagens förhållandevis låga nivåer till upp emot 20 miljoner ton. Det kan vara värt att se över om Sverige tydligare kan bidra till det målet genom utvidgade investeringsstöd till biogasproduktion inom Klimatklivet.
|
Per-Arne Håkansson (S) |
|
|
Anna Wallentheim (S) |
Ewa Pihl Krabbe (S) |