Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den kyrkoantikvariska ersättningen bör höjas och tillkännager detta för regeringen.
När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer år 2000 kom parterna överens om att kyrkan varje år ska tilldelas ersättning för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv.
Ersättningen kallas kyrkoantikvarisk ersättning och är ett stöd till, och kompensation för, det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.
Varje år återrapporterar Svenska kyrkan hur ersättningen använts genom en redovisning till Kulturdepartementet. Av den senaste redovisningen framgår att Svenska kyrkan 2024 ägde/förvaltade 3321 kyrkobyggnader som omfattas av 4 kapitlet i kulturmiljölagen. Under föregående år avyttrades 5 kyrkor.
Under de 25 år som gått med den ordning som överenskoms har den kyrkoantikvariska ersättningen varit oförändrad sedan 2010 på 460 miljoner kronor samtidigt som kostnadsutvecklingen kraftigt urholkat värdet. Detta innebar att ersättningen höjdes för 2025 men enbart med 30 miljoner kronor. Nu har också Svenska kyrkan fått ansvar vid höjd beredskap för att värna kulturarvet vilket kräver extra resurser, utan att några extra resurser tillförts.
Om den kyrkoantikvariska ersättningen skulle motsvara värdeökningen sedan 2010 skulle man grovt räknat kunna uppskatta att den skulle uppgå till 630 miljoner kronor i år. Det finns nu starka skäl att tydligt redovisa hur ersättningen skall kunna värdesäkras och att ersättningen nu höjs kraftfullt för att både kunna värna det kyrkliga kulturarvet och även klara underhåll och kulturminnesvård vid höjd beredskap.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|