Kronofogdemyndigheten arbetar idag utifrån en praxis som innebär att fordon med ett uppskattat värde under 30 000 kr inte utmäts. Anledningen är att kostnaderna för att hämta in fordonet och ha det på uppställningsplats anses överstiga värdet. Det innebär i praktiken att en gäldenär, trots stora skulder, kan vara ägare till hur många fordon som helst utan att riskera utmätning, så länge värdet på varje fordon understiger 30 000 kr. Detta faktum kan anses uppseendeväckande för den borgenär som väntar på pengar denna har rätt till, exempelvis ett skadestånd eller annan skuld. En gäldenär som har tillgång till kollektivtrafik ska naturligtvis inte kunna äga några fordon alls innan dess att skulderna är betalda, och framför allt inte införskaffa nya fordon. Ett sätt att åtgärda problemet utan att det blir en kostnad för staten skulle kunna vara att erbjuda borgenären att ta över ägandeskapet av bilen mot en nedskrivning av skulden.
Gäldenärer bör också beläggas med nyägandeförbud för att förhindra att de blir ägare till nya fordon innan dess att skulderna är betalda.
Det är vanligt att gäldenärer fuskar med ägandeskap genom att skriva fordon på någon annan. I 4 kap. utsökningsbalken finns presumtionsregler som innebär att gäldenärens äganderätt inte alltid måste bevisas för att utmätning ska kunna ske. Lös egendom som finns i gäldenärens besittning antas tillhöra honom eller henne (4 kap. 18 § utsökningsbalken). Kronofogden skriver på sin hemsida skriver att den som lånar ut sin bil till någon med skulder, riskerar att få bilen beslagtagen. Detta sker dock mycket sällan då myndigheten anser sig inte ha möjlighet att utmäta fordon som står på någon annan om de inte påträffar gäldenären i bilen, ett utredningsarbete som de inte har resurser till att genomföra. Kronofogden kan be polisen om hjälp i dessa lägen men även polisen saknar resurser för att genomföra omfattande kontroller. Därför behöver ändringar ske så att Kronofogden kan utmäta fordon som förmodas tillhöra gäldenären och som exempelvis regelbundet parkeras vid gäldenärens boende och/eller arbetsplats eller på annat sätt kan anses vara i gäldenärens besittning. Det är inte rimligt att någon med stora skulder ska komma undan genom att skriva fordon på någon annan.
Vidare sker det regelbundet att Kronofogden inte finner de fordon som finns registrerade på en gäldenär vid en förrättning. Det kan vara så enkelt att gäldenären förvarar bilen i någon annans garage eller på annat sätt döljer bilen från utmätning. Det troliga är dock att fordonet används och därmed går att eftersöka via polisens ANPR– kameror (automatic number plate recognition) som automatiskt läser av ett fordons registreringsnummer, eller via någon av de cirka 2 000 trafiksäkerhetskameror som finns utplacerade längs våra vägar. Kronofogden bör därför få ett utökat uppdrag att eftersöka bilar av utmätningsbart värde via digital teknik.
Riksdagen bör med anledning av ovan uppdra åt regeringen att via lagändring, regleringsbrev eller på annat lämpligt sätt, säkerställa att Kronofogdemyndigheten utmäter de fordon en gäldenär är rättmätig ägare till, även om de är skrivna på någon annan, förvaras undangömt eller har ett lägre värde.
|
Angelica Lundberg (SD) |
|