Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regler och ersättning för vigselförrättare förordnade av länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen.
Att gifta sig kan vara en av livets allra finaste dagar. Många gifter sig i kyrkan men många vänder sig också till en borgerlig vigselförrättare. Det ställer krav på tillgänglighet och att man åtminstone kan uppfylla en del av de önskemål som brudparet har för sin stora dag. Att viga ett par är både ett stort förtroende och ett stort ansvar. Den enskilde vigselförrättaren lyder under ett statligt reglerat förordnande. Denne åtar sig en juridisk handling och det krävs att vigselförrättaren noggrant genomför det som åligger uppgiften. Många kommuner har administrativa rutiner men det finns ingen garanti för detta. När det gäller utbildning till vigselförrättare och arbetsmiljö så verkar det inte vara någons ansvar.
Vissa kommuner har höjt ersättningen för att få någon att ställa upp. I annat fall får vigselförrättaren 110 kr för att viga ett par och om det skulle vara två par samma dag så sjunker ersättningen för par två till 30 kr.
Det är dags att göra en ordentlig utredning av uppdraget, ersättningar och regler. Detta bör ges regeringen tillkänna
|
Ulrika Heie (C) |
|