Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett särskilt hbtqi-sändebud vid Utrikesdepartementet och tillkännager detta för regeringen.
I flera länder ser vi hur konservativa rörelser vinner mark, med allvarliga konsekvenser för hbtqi-personers mänskliga rättigheter. Sverige är i dag ett av få länder där hbtqi-personer kan leva relativt fritt, även om det fortfarande finns utmaningar. Den globala tillbakagången för demokratin blir särskilt tydlig i synen på hbtqi-personers fri- och rättigheter. I Ungern förbjuds Pride-parader, i Turkiet grips och förföljs hbtqi-aktivister och i USA har transpersoner utestängts från militären på grund av sin könsidentitet
I ILGA Worlds senaste årliga rapport om hbtqi-rättigheter visar en tilltagande fientlighet, lagstiftningsmässiga tillbakagångar och en växande normalisering av anti-hbtqi-retorik har världen under senare år blivit en svårare plats för hbtqi-personer att leva i. Under Barack Obamas presidentskap inrättades 2015 en särskild post som sändebud för hbtqi-personers rättigheter, med uppdrag att främja dessa rättigheter globalt. Den posten avskaffades under Donald Trumps första mandatperiod och har återigen tagits bort i samband med hans återkomst till makten. Det innebär att USA, som tidigare varit en viktig aktör på området, inte längre driver frågan i sin utrikespolitik.
När hbtqi-personer görs till slagträn i kulturkrig påverkar det i praktiken friheter som tidigare tagits för givna. I en demokrati ska alla människor kunna uttrycka sig, leva öppet och delta på lika villkor. Denna grundläggande rätt förvägras i dag hbtqi-personer i fler länder än för tio år sedan. Detta måste förändras.
Sverige har en lång tradition av att engagera sig för mänskliga rättigheter och demokrati i världen. Vi vet att internationellt samarbete är en förutsättning för att bygga starka och pålitliga partnerskap med andra länder, att främja demokrati och mänskliga rättigheter är också ett nationellt intresse, eftersom det stärker vår säkerhet och vår ställning i världen.
Hbtqi-personers rättigheter har under lång tid varit ett prioriterat område i svensk utrikespolitik. Det är ofta i hbtqi-rörelser som vi finner de mest uthålliga och modiga försvararna av demokratin, som inte bara kämpar för sina egna rättigheter utan också för andras. Oavsett regeringens partifärg har Sverige konsekvent markerat att hbtqi-rättigheter är en central del av våra bilaterala och multilaterala relationer. Det är hög tid att detta omsätta i ytterligare politisk praktik.
När USA och andra länder backar från arbetet med att stärka hbtqi-rättigheter bör Sverige växla upp sitt engagemang och inspireras av Barack Obama och Joe Bidens gärningar i att inrätta ett särskilt sändebud för hbtqi-frågor vid utrikesdepartementet.
|
Daniel Vencu Velasquez Castro (S) |
|