Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att vidta åtgärder som säkerställer att Kriminalvårdens utbud av utbildningar och sysselsättningsaktiviteter är brett och varierat och stärker klienternas arbetsmarknadsutsikter efter avtjänat straff, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Sveriges anstalter är överbelagda och kriminalvårdens resurser alltför skrala för att möta det uppdrag myndigheten har. Det nuvarande utbildningssystemet inom anstalterna är otillräckligt. Enligt statistik från kriminalvården är återfallen i brott relativt höga, även bland de som begår brott som orsakar stor skada. Utbildning och arbete är centrala för att bryta denna cykel, men få anstalter erbjuder yrkesutbildning, och där sådana utbildningar finns är antalet platser otillräckligt. Det är inte ovanligt att kriminalvårdens klienter saknar både grundskolebetyg och gymnasieexamen.
Hoppet om en bättre framtid minskar när utbildningsmöjligheter saknas, vilket ökar risken för återfall i brottslighet. Bildning är en grundpelare i vårt i vårt samhälle och kunskap avgörande för att få ett jobb. Därför utgör utbildning en nyckel till att skapa tryggare gator. En person som har fått en utbildning under sin vistelse inom Kriminalvården och sedan en arbetsplats efter frigivning löper en betydligt lägre risk att återfalla i brott, då individen har säkrat sin ekonomiska trygghet genom arbete.
Att satsa på utbildning inom kriminalvårdens verksamheter blir extra viktigt när myndigheten framöver ska ansvara för allt yngre klienter. I detta arbete bör erfarenheter från statens institutionsstyrelses mångåriga arbete med undervisning i liknande miljö beaktas.
|
Linus Sköld (S) |
|
|
Ida Karkiainen (S) |
Fredrik Lundh Sammeli (S) |
|
Zara Leghissa (S) |
|