|
Utbildningsutskottets betänkande
|
Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen presenterar i rapporten Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen bedömer att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att identifiera och genomföra ändamålsenliga insatser för att öka genomströmningen i dessa utbildningar. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. I likhet med regeringen välkomnar utskottet granskningen och konstaterar att den bidrar med ytterligare kunskap inom ett område som är av vikt både för enskilda individer och för samhället som helhet.
Behandlade förslag
Skrivelse 2024/25:196 Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar |
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:196 till handlingarna.
Stockholm den 4 november 2025
På utbildningsutskottets vägnar
Fredrik Malm
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Malm (L), Anders Ygeman (S), Patrick Reslow (SD), Kristina Axén Olin (M), Linus Sköld (S), Robert Stenkvist (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Johanna Rantsi (M), Jörgen Grubb (SD), Rose-Marie Carlsson (S), Oliver Rosengren (M), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C), Anders Alftberg (SD), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S) och Lili André (KD).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2024/25:196 Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar. Riksrevisionen har granskat lärosätenas arbete mot avhopp från de bristyrkesutbildningar som leder till yrkena lärare, sjuksköterska och högskoleingenjör. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar (RiR 2025:3). Det har inte väckts några följdmotioner med anledning av skrivelsen.
Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 27 februari 2025. Mälardalens universitet, Högskolan Kristianstad, Luleå tekniska universitet, Universitets- och högskolerådet (UHR) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har yttrat sig till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) över rapporten (U2024/00688).
Vid utskottets sammanträde den 10 april 2025 presenterade riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg med medarbetare från Riksrevisionen innehållet och slutsatserna i rapporten (prot. 2024/25:35).
Av 9 kap. 19 § riksdagsordningen framgår det att för varje granskningsrapport som har överlämnats till regeringen ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten. Regeringens skrivelse ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten. Vid beräkning av fristen ska månaderna juli och augusti inte räknas in.
Regeringen överlämnade skrivelse 2024/25:196 till riksdagen den 24 juni 2025.
Riksrevisionen har granskat om lärosätena arbetar effektivt för att minska studenters avhopp från lärar-, sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildningarna. Riksrevisionen har till viss del också granskat UKÄ och regeringens styrning.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att lärosätena erbjuder många stödinsatser för att motverka avhoppen från de granskade bristyrkesutbildningarna, men det finns flera betydande hinder mot ett effektivt arbete, varav några ligger utanför lärosätenas kontroll. Riksrevisionen konstaterar att lärosätenas kunskap om studenters avhopp måste öka och ger flera rekommendationer till regeringen för att öka kunskapen om studenternas avhopp så att rätt stödinsatser kan sättas in.
Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser, slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:196 Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar till handlingarna.
Skrivelsen
Riksrevisionens iakttagelser
Bakgrund och syfte med granskningen
På den svenska arbetsmarknaden finns en stor efterfrågan på flera samhällsviktiga yrkesgrupper som lärare, sjuksköterskor och högskoleingenjörer. Samtidigt har avhoppen från dessa utbildningar varit stora under flera år, något som inte bara skapar problem på arbetsmarknaden utan även får betydande negativa konsekvenser för lärosätena, studenterna och skattebetalarna. Både regering och riksdag har uttryckt att de onödiga avhoppen behöver minska och genomströmningen på utbildningarna öka. Riksrevisionen har därför granskat om lärosätena arbetar effektivt för att minska studenters avhopp från dessa tre utbildningar. Även UKÄ och regeringens styrning omfattas till viss del av Riksrevisionens granskning. Granskningen utgår från tre frågor:
De grundutbildningar som avses är sjuksköterskeutbildningen, grundlärarutbildningen och högskoleingenjörsutbildningarna. Riksrevisionen har avgränsat granskningen till de 16 statliga universiteten och högskolorna (lärosätena) som har alla dessa tre utbildningar.
Riksrevisionens slutsatser
Riksrevisionens övergripande slutsats är att lärosätena erbjuder många stödinsatser för att motverka avhoppen, men att det finns flera betydande hinder för ett effektivt arbete, varav några ligger utanför lärosätenas kontroll. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete är att det finns tydliga regelverk och ett funktionellt systemstöd, att studenternas förkunskaper stärks och att felvalen minskas. Därutöver behöver kunskapen om avhoppen öka. Enligt Riksrevisionen finns det potential för lärosätena att utveckla sitt arbete inom flera områden vilket på sikt kan skapa bättre förutsättningar för arbetet mot avhopp. Riksrevisionen konstaterar dock att det finns flera målkonflikter inom området som försvårar arbetet med att minska avhoppen. Om avhoppen ska minska behöver regeringen enligt Riksrevisionen prioritera tydligare bland dessa mål. UKÄ:s kunskapsproduktion är till nytta för lärosätena men myndighetens roll som kunskapsstöd gentemot lärosätena kan behöva förtydligas. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att det inte finns någon enkel och snabb lösning på avhoppsproblematiken utan att det krävs både prioriteringar och ett långsiktigt arbete av flera aktörer om onödiga avhopp ska minska.
Det saknas tydligt regelverk och funktionellt systemstöd
Enligt Riksrevisionen visar granskningen att det saknas både ett tydligt regelverk och ett funktionellt systemstöd vilket gör att lärosätena ofta inte vet om studenter har hoppat av och varför. Det är inte reglerat i någon författning att studenter som avbryter sin utbildning behöver anmäla avbrottet till det lärosäte som de är antagna till. Avsaknaden av tydliga bestämmelser leder inte bara till stora planeringssvårigheter för lärosätena utan skickar också en signal till studenterna om att den utbildningsplats som de fått är förenad med få krav. Eftersom det är ovanligt att studenter anmäler avbrott har inte lärosätena någon tillgång till tillförlitliga uppgifter om detta i närtid. I stället får lärosätena använda indirekta avhoppsmått med lång eftersläpning, såsom kvarvaro och examensfrekvens. Måtten är dock enligt Riksrevisionen inte helt tillförlitliga och kan heller inte hjälpa lärosätena i deras arbete mot avhopp. Vidare visar granskningen att lärosätenas gemensamma systemstöd Ladok inte ger ett tillräckligt stöd i lärosätenas avhoppsarbete.
Lärosätena erbjuder många stödinsatser men det är svårt att bedöma om de minskar avhoppen
Granskningen visar att det är en rad orsaker bakom avhopp, som dessutom kan samspela, något som i förlängningen komplicerar arbetet med att minska avhoppen. En vanlig orsak är enligt Riksrevisionen att studenten inte har tillräckliga förkunskaper i svenska eller matematik för att klara utbildningen. Flera lärosäten lyfter fram att studenternas gymnasiebetyg inte alltid speglar deras faktiska kunskaper. En annan vanlig orsak till avhopp är att studenten upptäcker att utbildningen inte var rätt val. Bristande förkunskaper och felval har även lyfts fram i tidigare forskningsstudier och utvärderingar av avhopp. Granskningen visar att lärosätena har många stödinsatser och att de i stort är inriktade mot de vanligaste orsakerna till avhopp. Det går dock enligt Riksrevisionen inte att bedöma om stödinsatserna är rätt utformade eller om de bidrar till att minska avhoppen. De flesta lärosätena arbetar inte med uppsökande verksamhet, utan det är upp till studenterna själva att använda sig av det stöd som lärosätena erbjuder. En vanlig stödinsats för att motverka bristande förkunskaper är skriv- och räknestugor. Dessa stödinsatser förutsätter dock att studenterna har med sig grundläggande kunskaper från gymnasiet för att de ska kunna tillgodogöra sig stödet. För att motverka felval erbjuder lärosätena studievägledning både inför val av utbildning och under utbildningens gång. Enligt Riksrevisionen kan det finnas skäl att utöka studievägledningen inför val av utbildning för att minska felvalen.
Riksrevisionens rekommendationer
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:
• Inför författningskrav på att studenter är skyldiga att anmäla avbrott från utbildning.
• Tydliggör i författning vad som gäller för studenter och lärosäten om studenter är inaktiva över en längre period.
• Ge UKÄ i uppdrag att ta fram en nationell metod för hur lärosätena kan mäta avhopp under utbildningens gång. Uppdraget bör genomföras i samarbete med lärosätena.
• Överväg att införa en ordning som innebär att lärosätet automatiskt utfärdar examensbevis till studenter som fullföljt yrkesexamensprogram. En sådan ordning skulle bidra både till högre examensfrekvens och till att de studenter som fullföljt sin utbildning inte räknas som avhoppare.
• Överväg att ge lärosätena i uppdrag att gemensamt upprätta ett kunskapscenter för avhopp och genomströmning. Uppdraget bör genomföras i samråd med UKÄ och UHR.
• Ge UHR i uppdrag att utreda hur utökad studievägledning kan utformas för att minska felval och avhopp. Uppdraget bör utföras i samarbete med lärosätena.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till lärosätena:
• Se till att systemstödet i Ladok utvecklas så att det ger lärosätena bättre stöd i arbetet mot avhopp.
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringens övergripande bedömning
Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Granskningen belyser det viktiga arbete som krävs för att minska avhoppen från utbildningar inom bristyrken – en avgörande faktor för att bättre kunna möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. Regeringen bedömer att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att identifiera och genomföra ändamålsenliga insatser för att öka genomströmningen på dessa utbildningar.
Regeringen har vidtagit åtgärder för att minska avhoppen
Regeringen framhåller att flera åtgärder har vidtagits för att höja kvaliteten i högskolan sedan Riksrevisionen inledde sin granskning, åtgärder som enligt regeringen skapar goda förutsättningar att öka genomströmningen och minska avhoppen. Regeringen lyfter bl.a. fram att satsningar, i syfte att höja utbildningens kvalitet genom att möjliggöra mer lärarledd tid och förbättrade utbildningsmiljöer, genomförs inom utbildningsområdena natur och teknik liksom inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Regeringen har också presenterat en STEM-strategi (science, technology, engineering, mathematics, STEM) som syftar till att stärka den svenska kompetensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik, vilket inbegriper ingenjörsutbildningar. Vidare har regeringen gett fyra lärosäten uppdrag att vidta åtgärder för att fler ska examineras inom utbildningar inom STEM. Det kan avse t.ex. förstärkta rekryteringsinsatser och breddad rekrytering, liksom åtgärder för ökad genomströmning. Uppdraget ska redovisas i lärosätenas årsredovisning för 2025. I juli 2023 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna i syfte att höja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status och attraktivitet. Utredaren föreslår i betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) bl.a. skärpta behörighetskrav som eventuellt kommer att innebära färre lärarstudenter på utbildningen, men att kvarvaron, prestationsgraden och examensfrekvensen samtidigt ökar.
Riksrevisionen konstaterar att en viktig orsak till avhopp är att studenter inte har tillräckliga förkunskaper i svenska och matematik. Grunden för detta läggs redan i grundskolan och gymnasieskolan. Regeringen betonar att den skolpolitik som bedrivs syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Regeringen har därför bl.a. beslutat om propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) med förslag om att införa en tioårig grundskola. Vidare har statsbidraget för stärkt kunskapsutveckling, Kunskapsbidraget, förstärkts. Statsbidraget syftar till att huvudmän, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, ska stärka utbildningens kvalitet så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Regeringen uppger att den är medveten om den problematik som Riksrevisionen lyfter fram att studenterna inte besitter den kunskap som betygen från gymnasieskolan visar. Regeringen har därför tillsatt en utredning med uppdrag att se över hur betygsinflationen i grundskolan och gymnasieskolan kan motverkas. I utredningens betänkande Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) lämnas förslag som syftar till att öka likvärdigheten i betygsättningen och säkerställa att meritvärden från grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan på ett rättvisande sätt speglar elevernas faktiska ämneskunskaper. På så sätt kan betygen bättre fungera som ett rättssäkert instrument för urval till nästa utbildningsnivå.
Inför författningskrav på att studenter är skyldiga att anmäla avbrott från utbildning
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det vore fördelaktigt för att kunna utforma bättre stödinsatser om lärosätena hade bättre kunskap om varför studenter avbryter sina studier. Regeringen förutsätter att studenter så långt det är möjligt anmäler till sitt lärosäte om de väljer att hoppa av sin utbildning.
Regeringen framhåller att UKÄ har inlett ett särskilt tillsynsprojekt med syftet att klargöra den rättsliga innebörden av studieavbrott. Inom ramen för projektet övervägs även behovet av nationella bestämmelser på området. UKÄ planerar att presentera resultaten i en rapport under hösten 2025. Projektets slutsatser, tillsammans med Riksrevisionens granskning, bedöms av regeringen utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta överväganden om vilka åtgärder som är mest ändamålsenliga för att stärka lärosätenas kunskap om orsakerna till studieavbrott. Regeringen uppger att den kan komma att återkomma i frågan.
Tydliggör i författning vad som gäller för studenter och lärosäten om studenter är inaktiva över en längre period
När det gäller frågan om inaktiva studenter anger regeringen att den under en längre tid har följt frågan. Bland annat har UKÄ sedan 2015 haft ett återkommande uppdrag att följa utvecklingen av studenters aktivitet på kursnivå, vilket har resulterat i statistiska analyser som belyser utvecklingen av antalet och andelen inaktiva studenter inom högskolan. Som nämnts ovan har UKÄ inlett ett särskilt projekt för att utreda rättsläget kring studieavbrott, bl.a. om det kan finnas behov av att tydliggöra i en författning vad som gäller vid längre perioder av studenters inaktivitet, både för studenter och för lärosäten. Regeringen bedömer att det finns skäl att avvakta resultaten från UKÄ:s pågående tillsynsprojekt vilka, tillsammans med Riksrevisionens granskning, kommer att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta överväganden om eventuella åtgärder.
Ge UKÄ i uppdrag att ta fram en nationell metod för hur lärosätena kan mäta avhopp under utbildningens gång
Regeringen lyfter fram UKÄ:s uppdrag att följa upp lärosätenas effektivitet och att den omfattande statistik om högskolan som UKÄ sammanställer ger goda möjligheter att följa högskolans utveckling och göra olika typer av jämförelser mellan lärosäten, ämnesområden och utbildningsformer. UKÄ genomför också ett utvecklingsarbete för att tillgängliggöra mer detaljerad statistik om genomströmningen på lärosätesnivå.
Regeringen anger att den följer UKÄ:s arbete noga när det gäller behovet av att förbättra uppföljningen av studenters avhopp och examensfrekvens. Regeringen bedömer att det i nuläget inte finns behov av att ge UKÄ ett särskilt uppdrag att ta fram en nationell metod för att mäta avhopp under utbildningens gång. Frågan kommer dock enligt regeringen att även i fortsättningen följas inom ramen för den löpande uppföljningen av UKÄ:s uppdrag att följa upp lärosätenas effektivitet.
Överväg att införa en ordning som innebär att lärosätet automatiskt utfärdar examensbevis till studenter som fullföljt yrkesexamensprogram
Regeringen konstaterar att det funnits delade meningar då liknande förslag om att automatiskt utfärda examensbevis tidigare har förts fram. Det har bl.a. uttryckts en oro för att en automatisk utfärdandeprocess skulle kunna leda till att studenten får ett examensbevis med ett annat innehåll än önskat. Det finns också skäl för en student att avvakta med att ta ut sin examen, t.ex. för att komplettera med ytterligare kurser. Flera har därför framhållit att frågan kräver en noggrann utredning innan eventuella förändringar i högskoleförordningen genomförs.
Det är enligt regeringen viktigt att de som endast har en mindre del kvar av sin utbildning uppmuntras att slutföra den och ta ut sin examen och menar att lärosäten och arbetslivets aktörer tillsammans kan verka för att fler studenter fullföljer sina studier. Regeringen anser att arbetsgivare i större utsträckning borde efterfråga examensbevis, både för att säkerställa formell kompetens och för att underlätta rörlighet på en alltmer internationell arbetsmarknad där formella examensbevis kan krävas i högre utsträckning än i Sverige.
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att införa en ordning där lärosäten automatiskt utfärdar examensbevis för yrkesexamensprogram. Frågan är dock fortsatt aktuell och kan enligt regeringen t.ex. komma att behandlas inom ramen för den s.k. STEM-delegationens arbete.
Överväg att ge lärosätena i uppdrag att gemensamt upprätta ett kunskapscenter för avhopp och genomströmning
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att ökat kunskapsutbyte mellan lärosäten om arbetet med att motverka studieavhopp kan vara värdefullt. I regleringsbrevet för 2025 har universitet och högskolor fått i uppdrag att vidta åtgärder för att öka examensfrekvensen inom STEM-utbildningar. I uppdraget betonas vikten av att överväga samverkan med andra lärosäten och relevanta aktörer för att utveckla sådana åtgärder. Regeringen anger att den följer detta arbete och kommer att ta del av lärosätenas redovisning i årsredovisningarna för 2025. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det i nuläget inte finns skäl att ge lärosätena ett särskilt uppdrag att gemensamt inrätta ett kunskapscenter för avhopp och genomströmning.
Ge UHR i uppdrag att utreda hur utökad studievägledning kan utformas för att minska felval och avhopp
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att utökad studievägledning, både inom gymnasieskolan och vid lärosätena, kan bidra till att minska studieavhopp genom att hjälpa studenter att göra mer välinformerade utbildningsval. Regeringen anser att lärosätena har ett viktigt ansvar att stödja studenter som har svårt att klara sina studier, bl.a. genom insatser som stärker studiemotivation och studieteknik.
För att ytterligare förbättra studenters möjligheter att göra välgrundade val lyfter regeringen fram att UHR har haft i uppdrag att vidareutveckla informationen om högskoleutbildning i syfte att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. En central del av uppdraget, som redovisades i februari 2025, har varit att synliggöra arbetsmarknadsutsikter och utbildningsmöjligheter i UHR:s digitala kanaler. Regeringen uppger att myndighetens utvecklingsarbete kommer att fortsätta.
Regeringen bedömer att det utvecklingsarbete som UHR har initierat för att förbättra studieinformationen och tydliggöra arbetsmarknadsutsikter för presumtiva studenter, både på kort och lång sikt, kommer att bidra till mer välinformerade utbildningsval och därmed minska risken för studieavhopp. Mot denna bakgrund anser regeringen att det i nuläget inte finns behov av att ge UHR ett nytt uppdrag att utreda hur utökad studievägledning kan utformas för att minska felval och avhopp. Regeringen anger dock att frågan kommer att följas av regeringen inom ramen för den löpande uppföljningen av myndighetens uppdrag att informera om högskoleutbildning, i syfte att stödja individers möjligheter att göra väl avvägda val.
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen beskriver att den sedan Riksrevisionen inledde granskningen har tagit flera initiativ för att höja kvaliteten i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan. Dessa insatser bedöms av regeringen på sikt bidra till att minska studieavhopp och öka examensfrekvensen, inte enbart inom de utbildningar som omfattas av Riksrevisionens granskning, utan inom hela högskolan.
Regeringen anser samtidigt, som också Riksrevisionen påpekar, att det inte finns en enkel eller snabb lösning på avhoppsproblematiken. Det krävs ett långsiktigt och samordnat arbete från flera aktörer för att minska onödiga avhopp. Det är därför enligt regeringen viktigt att arbetet med att förebygga studieavbrott fortsätter att utvecklas och att genomförda insatser följs upp och utvärderas.
Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits bedömer regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Rapporten utgör dock enligt regeringen ett värdefullt kunskapsunderlag om avhopp och genomströmning i högskolan. Tillsammans med det arbete som utförs av bl.a. UKÄ och UHR bidrar den till att förbättra regeringens och lärosätenas kunskap om frågan.
I och med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av om lärosätena arbetar effektivt för att minska studenters avhopp från lärar-, sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildningarna. Granskningen bidrar med ytterligare kunskap inom ett område som är av vikt både för enskilda individer och för samhället som helhet.
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns en enkel eller snabb lösning på avhoppsproblematiken. För att minska onödiga avhopp krävs ett långsiktigt och samordnat arbete från flera aktörer. Det är därför viktigt att arbetet med att förebygga studieavbrott fortsätter att utvecklas och att genomförda insatser följs upp och utvärderas.
Utskottet konstaterar att regeringen har tagit flera initiativ som kan bidra till att minska studenters avhopp och öka examensfrekvensen och att arbete pågår både vid lärosäten och andra myndigheter. Utskottet vill särskilt lyfta fram UKÄ:s särskilda tillsynsprojekt med syftet att klargöra den rättsliga innebörden av studieavbrott. Inom ramen för projektet övervägs även behovet av nationella bestämmelser på området. Resultaten från projektet, vilka UKÄ planerar att presentera i en rapport under hösten 2025, kommer att bidra med ytterligare kunskap på området.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2024/25:196 Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2024/25:196 Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar.