Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Lagförslaget är en del i genomförandet av EU:s direktiv om intelligenta transportsystem på vägtransportområdet. Direktivet ändrades under 2023 till att omfatta fler datatyper och tjänster som ska göras tillgängliga via en nationell åtkomstpunkt i maskinläsbara format. Eftersom direktivet och EU-bestämmelserna innehåller mycket omfattande och detaljerad information innebär förslaget att direktivet i huvudsak ska genomföras med föreskrifter på lägre nivå än lag. Lagen omarbetas därför med bemyndiganden som möjliggör ett sådant genomförande.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 december 2025.
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:183 Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:183.
Stockholm den 14 oktober 2025
På trafikutskottets vägnar
Ulrika Heie
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrika Heie (C), Thomas Morell (SD), Aylin Nouri (S), Maria Stockhaus (M), Mattias Ottosson (S), Patrik Jönsson (SD), Åsa Karlsson (S), Sten Bergheden (M), Kadir Kasirga (S), Helena Gellerman (L), Carina Ödebrink (S), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Malin Östh (V), Oskar Svärd (M), Johanna Rantsi (M) och Dan Hovskär (KD).
I det här betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:183 Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen föreslår regeringen ändringar i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Ändringarna är en del av genomförandet av EU:s direktiv (EU) 2023/2661 om intelligenta transportsystem på vägtransportområdet.
I och med direktivets antagande har tillämpningsområdet för intelligenta transportsystem utvidgats så att fler datatyper och tjänster omfattas av EU-bestämmelserna. Det innebär bl.a. att datatyper ska göras tillgängliga via en nationell åtkomstpunkt i maskinläsbara format och ha en viss geografisk täckning senast vid vissa datum. Även tjänster ska tillhandahållas med en viss geografisk täckning vid en angiven tidpunkt. De huvudsakliga nyheterna finns i två nya bilagor till direktivet.
Bilagorna och direktivet är mycket omfattande och innehåller detaljerad information. Regeringen föreslår därför i propositionen att både ändringsdirektivet och det ursprungliga direktivet i fortsättningen genomförs med föreskrifter på lägre nivå än lag. Enligt regeringens förslag omarbetas därmed lagen med bemyndiganden som möjliggör ett sådant genomförande.
Ändringsdirektivet ska vara genomfört senast den 21 december 2025. Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 15 december 2025.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.
Intelligenta transportsystem (ITS) är ett samlingsnamn för användning av olika it-lösningar inom transportsektorn. ITS ska förmedla information för att underlätta transporter och resande och bidra till ökad trafiksäkerhet, effektivitet och hållbar mobilitet. Det kan t.ex. handla om att tillgängliggöra data till förare och andra användare längs vägnätet, bl.a. om trafikregler, hastighetsbegränsningar, vägnätets skick och information om olyckor.
EU:s grunddirektiv om intelligenta transportsystem från 2010
Sommaren 2010 antog Europaparlamentets och rådet direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag. Direktivet, även kallat grunddirektivet, behandlar de övergripande regler som krävs för att samordnat och enhetligt införa ITS på vägtransportområdet inom EU. Enligt direktivet ska en rad olika data, t.ex. om trafiksäkerhetsrelaterade händelser och förhållanden, göras tillgängliga i digitala format och tillhandahållas gränsöverskridande inom EU. Dessutom ska data om multimodala reseinformationstjänster finnas tillgängliga och ITS-systemen ska ha ett gränssnitt som möjliggör koppling och interaktion med andra system.
Grunddirektivet genomfördes i svensk rätt i och med lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter och förordningen (2016:383) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Genomförandet behandlades i propositionen Intelligenta transportsystem på vägtransportområdet, som riksdagen antog under 2013 (prop. 2012/13:138, bet. 2012/13:TU14, rskr. 2012/13:226).
Den 22 november 2023 antog Europaparlamentet och rådet direktiv (EU) 2023/2661 om ändring av direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag. Ändringsdirektivet innebär att fler datatyper och tjänster för ITS ska omfattas av bestämmelserna, så att användare ska få tillgång till nya datatyper och tjänster inom vissa prioriterade områden. Det ställs också krav på att data ska tillgängliggöras i digitala maskinläsbara format via en nationell åtkomstpunkt, förutsatt att det finns underliggande information tillgänglig. I ändringsdirektivet anges också när en viss datatyp ska göras tillgänglig och vilken geografisk täckning den ska ha.
Ändringsdirektivet innehåller därutöver riktlinjer för samverkande intelligenta transportsystem och EU:s förvaltningssystem för detta. Denna teknik gör det möjligt för vägfordon som är uppkopplade mot systemet att kommunicera och interagera med varandra och med infrastruktur längs vägarna, t.ex. trafiksignaler.
Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna i huvudsak sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa ändringsdirektivet senast den 21 december 2025.
I propositionen föreslår regeringen en rad ändringar i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Ändringarna är en del i genomförandet av EU:s ändringsdirektiv. Regeringen uppger i sammanhanget att det kommer att behövas ytterligare regleringar i förordning och myndighetsföreskrifter för att fullt ut genomföra ändringsdirektivet, vid sidan av de föreslagna författningsändringarna.
Regeringen föreslår att det svenska regelverket för ITS omarbetas så att bestämmelser som avser själva systemet flyttas från lag till förordning eller myndighetsföreskrifter. Regeringen framhåller att en sådan ordning är mer lämplig på grund av att direktiven innehåller mycket detaljerade regleringar. Bestämmelserna blir även med tiden alltmer detaljerade eftersom systemet utvecklas fortlöpande genom nya delegerade akter, specifikationer och standarder.
Enligt regeringens förslag ska det av lagen framgå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om intelligenta transportsystem, data och tjänster som används i systemen. Regeringen föreslår samtidigt att uttrycken intelligenta transportsystem och gränssnitt ska förklaras i lagen, medan övriga ordförklaringar i den nuvarande lagen bör flyttas till föreskrifter på lägre nivå än lag, eller strykas ur regelverket om de inte längre används.
Krav på nationell åtkomstpunkt för data
Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att data är tillgängliga via nationella åtkomstpunkter. En nationell åtkomstpunkt är ett digitalt gränssnitt som utgör en enda åtkomstpunkt för data.
Regeringen framhåller att det i Sverige redan finns en nationell åtkomstpunkt som Trafikverket ansvarar för men att det ändå bör anges i lagen att en sådan punkt ska finnas och att den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för åtkomstpunkten. Regeringen föreslår även att det i lagen införs ett bemyndigande som möjliggör för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om framtida krav på den nationella åtkomstpunkten.
Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna i regel sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa ändringsdirektivet senast den 21 december 2025. Regeringen föreslår därmed att lagändringarna ska träda i kraft den 15 december 2025.
Konsekvenser
Regeringen framhåller att de föreslagna lagändringarna syftar till att uppfylla den skyldighet som Sverige har gentemot EU att genomföra ändringsdirektivet. Enligt regeringen går förslagen inte i något avseende längre än vad direktivet kräver.
Konsekvenser för myndigheter under regeringen
Regeringen anför att Trafikverket berörs av lagförslaget i egenskap av statlig väghållare samt förvaltare av den nationella åtkomstpunkten för data och nationell vägdatabas. Regeringen bedömer att Trafikverket kommer att få en viss kostnadsökning genom de utökade kraven på tillgång till data.
Även Transportstyrelsen berörs i egenskap av föreskrivande myndighet samt förvaltare av en webbplats för vissa lokala trafikföreskrifter. Regeringen gör bedömningen att en viss kostnadsökning kan uppstå, främst genom behov av myndighetsföreskrifter. I egenskap av beslutande myndighet för vissa lokala trafikföreskrifter kan även vissa länsstyrelser beröras av kraven på tillgång till data om trafikregler.
Regeringen bedömer att de eventuella kostnadsökningar som kan bli aktuella kan rymmas inom befintliga anslagsramar.
Konsekvenser för kommuner och regioner
Kommunerna berörs av förslaget i egenskap av väghållare och att de därigenom har information, exempelvis lokala trafikföreskrifter, som nu enligt direktivets krav ska tillhandahållas i digitalt maskinläsbart format. I vilken utsträckning kommunala vägnät omfattas skiljer sig åt beroende på vilken typ av data det rör sig om. Regeringen anför att kraven på att data ska tillhandahållas i digitala maskinläsbara format kan få konsekvenser för kommuner där graden av digitalisering är låg. Vidare kan regionerna beröras av kraven på data för tidtabellsbaserade trafikslag.
Konsekvenser för företag, privatpersoner och miljön
Enligt regeringen kommer förslaget att i huvudsak underlätta för företag genom att förutsättningarna för ökad effektivitet och information i transportsystemet blir bättre. Framtagande av nya tjänster och innovationer främjas när data görs tillgängliga. Enligt regeringen kan Samtrafiken i Sverige AB, Swedavia AB och regionala flygplatsbolag beröras av att ytterligare data om trafiknoder för tidtabellsbaserade trafikslag ska tillhandahållas.
Regeringen framhåller vidare att förslaget antas ha positiva konsekvenser för privatpersoner och miljön liksom för sysselsättningen och den offentliga servicen i de delar av landet där vägnätet omfattas, genom ökad trafiksäkerhet och transporteffektivitet.
Utskottet har tagit del av regeringens lagförslag, som innehåller ändringar i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Utskottet noterar att förslaget är en del i genomförandet av EU:s direktiv om intelligenta transportsystem på vägtransportområdet som ändrades under 2023. Förslaget innebär att lagen omarbetas så att detaljerade bestämmelser om ITS kan flyttas från lag till föreskrifter på lägre nivå, i och med att EU-bestämmelserna på området blivit alltmer ingående.
Enligt utskottet är lagförslaget väl avvägt och utformat på ett ändamålsenligt sätt. Vidare konstaterar utskottet att det inte har väckts någon följdmotion med anledning av regeringens proposition.
Utskottet föreslår därmed att riksdagen antar regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:183 Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter.
Bilaga 2