|
|
Förenklad in- och uthyrning av skepp
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i sjölagen, sjömanslagen, lagen om registrering av båtar samt mönstringslagen. Lagändringarna innebär att regelverk för in- och uthyrning av obemannade skepp, s.k. skeppslega, utökas och ändras. De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär bl.a. en reglering av hur inhyrning av obemannade utländska skepp ska hanteras i det svenska fartygsregistret som utökas med ett skeppslegoregister. Därigenom kan utländska skepp under upplåtelsetiden tillfälligt skifta till svensk flagg. Vidare medför lagändringarna bl.a. förtydliganden av tillsynsansvaret vid uthyrning av obemannade svenska skepp som under upplåtelsetiden inte anses som svenska annat än i fråga om registrering, inskrivning av äganderätt, inteckning och upplåtelse av panträtt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2026.
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:178 Förenklad in- och uthyrning av skepp.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),
2. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar,
3. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),
4. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:178 punkterna 1–4.
Stockholm den 14 oktober 2025
På trafikutskottets vägnar
Ulrika Heie
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrika Heie (C), Thomas Morell (SD), Aylin Nouri (S), Maria Stockhaus (M), Mattias Ottosson (S), Patrik Jönsson (SD), Åsa Karlsson (S), Sten Bergheden (M), Kadir Kasirga (S), Helena Gellerman (L), Carina Ödebrink (S), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Malin Östh (V), Oskar Svärd (M), Johanna Rantsi (M) och Dan Hovskär (KD).
Ärendet och dess beredning
I propositionen behandlar utskottet regeringens proposition 2024/25:178 Förenklad in- och uthyrning av skepp. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen lagändringar för förenklad in- och uthyrning av skepp i syfte att underlätta för svenska rederier att anpassa verksamheten efter rådande marknadsförutsättningar, organisera sin verksamhet samt finna finansiering till nya skepp.
Lagändringarna innebär att regelverket för inhyrning av utländska och uthyrning av svenska skepp, s.k. skeppslega, på engelska bareboat charter, utökas och ändras. Förslaget innebär bl.a. reglering av frågor om under vilka närmare förutsättningar in- och uthyrning ska kunna ske och om hur inhyrning av utländska skepp ska hanteras i det svenska fartygsregistret. Enligt förslaget ska det svenska fartygsregistret kompletteras med ett skeppslegoregister.
Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2026.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. sjölagen. Utskottet välkomnar regeringens förslag till lagändringar och delar regeringens bedömning att dessa kommer att underlätta för svenska rederier.
Bakgrund
Regeringens proposition utgår från lagändringar som en utredning föreslog 2015 i fråga om regelförenklingar för sjöfarten. Lagändringarna i propositionen har utarbetats på grundval av en särskild del av promemorians förslag, närmare bestämt förslagen om skeppslega.
Frågan har aktualiserats i och med ökad geopolitisk oro i Europa och världen, vilket har fått regeringen att vidta olika åtgärder för att öka antalet svenskflaggade fartyg.
De föreslagna lagändringarna för förenklad in- och uthyrning av skepp syftar till att bl.a. underlätta för svenska rederier att anpassa verksamheten efter rådande marknadsförutsättningar, organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt, delta i samriskprojekt med utländska rederier samt finna finansiering till nya skepp.
Propositionen
Reformbehovet
I propositionen föreslår regeringen ändringar i bl.a. sjölagen (1994:1009) i fråga om in- och uthyrning av obemannade skepp för att underlätta för svenska rederier att bl.a. organisera sin verksamhet och fatta affärsmässiga beslut vid svängningar på fraktmarknaden. Den gällande regleringen anses inte tillgodose den moderna rederidriftens behov av flexibilitet och goda finansieringsmöjligheter. Vidare bedöms nuvarande bestämmelser exempelvis försvåra för svenska banker att delta i finansieringen av skepp. De föreslagna lagändringarna syftar till att bättre anpassa bestämmelserna till marknadens behov.
En skeppslegodel införs i fartygsregistret
Regeringen föreslår att den myndighet som regeringen bestämmer, i detta fall Transportstyrelsen, ska få besluta om att medge att ett utländskt skepp som i huvudsak upplåtits obemannat med nyttjanderätt tillfälligt ska anses vara svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg. För att det ska vara möjligt anser regeringen att det är nödvändigt att det svenska fartygsregistret utökas med en skeppslegodel.
Skeppslega innebär att ett skepp hyrs ut i huvudsak obemannat och att inhyraren tar över ansvaret för driften av skeppet. Vid skeppslega mellan ägare och nyttjanderättshavare (redare) i olika länder kan skeppet vara registrerat i två länder samtidigt: i ägarens hemland och tillfälligt i landet det hyrs in till. Det innebär att skeppet skiftar flagg till det land vars skeppslegoregister det finns inskrivet i.
Ägarrelaterade frågor som inskrivning av ägande, inteckningar och pantsättning styrs fortfarande av lagar i ägarlandet, medan frågor om skeppets drift i allmänhet, bemanning, arbetsmiljö, sjösäkerhet och tillsyn styrs av lagar i landet som det hyrs in till.
Inhyrning av utländska skepp
I propositionen föreslår regeringen ändringar i bl.a. sjölagen för att klargöra vilka förutsättningar som ska gälla för att inhyrda, utländskt ägda skepp ska kunna registreras i det svenska fartygsregister som Transportstyrelsen ansvarar för samt vad som ska gälla när de väl är under svensk flagg.
Vid skeppslega av ett utländskt ägt skepp till Sverige ska skeppets ägare ansöka om medgivande. För ett sådant medgivande ska det krävas att skeppets drift står under ett avgörande svenskt inflytande och att det andra landets regler för registrering inte hindrar en registrering i det svenska fartygsregistret. Efter ett medgivande införs skeppet i skeppslegoregistret och är i allt väsentligt att betraktas som svenskt med undantag för frågor om bl.a. inteckningar och pantsättning.
Enligt regeringens förslag får ett medgivande förenas med villkor och ges för en period om högst fem år, med möjlighet till förlängning med fem år i taget. Avsikten med tidsbegränsningen är att understryka att registreringen under svensk flagg i grunden är tillfällig. Medgivandet ska återkallas om förutsättningarna eller villkoren för det inte längre är uppfyllda.
Uthyrning av svenska skepp
I propositionen föreslår regeringen vidare ändringar huvudsakligen i sjölagen för att bl.a. minska osäkerheten om vilket land som har tillsynsansvaret när svenska skepp hyrs till utlandet.
Regeringen föreslår att det i enskilda fall ska vara möjligt för den myndighet som regeringen bestämmer, i detta fall Transportstyrelsen, att besluta om att medge att ett svenskt skepp som i huvudsak obemannat upplåtits med nyttjanderätt (skeppslega) till en fysisk eller juridisk person med hemvist utomlands under upplåtelsetiden ska anses ha en annan nationalitet. För ett medgivande ska det krävas att skeppets ägare ansöker om det och att den utländska nyttjanderättshavaren övertar det avgörande inflytandet över skeppets drift.
Ett medgivande kan endast ges om det är förenligt med Sveriges internationella åtaganden. Det innebär att ett medgivande inte ska lämnas till skeppslega i länder som finns på samförståndsavtalet om hamnstatskontrolls (Paris MOU) svarta lista eller i länder som är föremål för sanktioner. Även arbetsvillkor ombord ska tas med i bedömningen.
Under upplåtelsetiden ska det uthyrda skeppet inte anses som svenskt annat än i fråga om registrering, inskrivning av äganderätt, inteckning och upplåtelse av panträtt. Det innebär att förhållandena ombord till övriga delar kommer att styras av reglering i den nya flaggstaten samt att Transportstyrelsens tillsynsansvar över skeppet upphör.
Enligt regeringens förslag ska ett medgivande gälla under upplåtelsetiden, dock högst fem år, med möjlighet till förlängning med fem år i taget. Tidsbegränsningen motiveras av att den ger Transportstyrelsen anledning att minst vart femte år ta ställning till om myndigheten bör återta tillsynen över fartyget. Medgivandet ska återkallas om förutsättningarna eller villkoren för det inte längre är uppfyllda.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2026.
Förslagens konsekvenser
Regeringen bedömer att förslagen i första hand kommer att påverka berörda rederier genom att öka den affärsmässiga flexibiliteten och göra det lättare för rederierna att anpassa verksamheten efter rådande marknad. Inrättandet av ett skeppslegoregister bedöms även kunna stärka svenska rederiers konkurrenssituation gentemot de länder som redan har infört ett sådant register.
Regeringen menar att förslagen dessutom tydliggör ansvaret för tillsyn av sjösäkerhets- och arbetsmiljöfrågor, vilket gagnar såväl rederier som Transportstyrelsen.
Konsekvenserna för staten berör i huvudsak Transportstyrelsen. Bland annat kommer det praktiska införandet av ett svenskt skeppslegoregister att medföra vissa kostnader. Samtidigt bedöms staten kunna förfoga över fler fartyg i kris- och krigssituationer när ett skeppslegoregister finns på plats.
Inhyrda fartyg kommer att omfattas av sjöfartsstöd, vilket påverkar statsbudgeten. Nettoeffekten förväntas bli positiv, eftersom även intäkterna till staten bedöms öka genom arbetsgivaravgifter och skatt på sjöinkomst.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag till ändringar i bl.a. sjölagen. Utskottet ser framemot lagändringarna för förenklad in- och uthyrning av skepp och delar regeringens bedömning att ändringarna kommer att underlätta för svenska rederier att bl.a. organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt, fatta affärsmässiga beslut vid svängningar på fraktmarknader, delta i samriskprojekt med utländska rederier samt finna finansiering till nya skepp. Utskottet ser också positivt på att lagändringarna bl.a. kommer att förtydliga tillsynsansvaret under upplåtelsetiden vid uthyrning av obemannade svenska skepp till utlandet. Utskottet anser därmed att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:178 Förenklad in- och uthyrning av skepp:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mönstringslagen (1983:929).
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009).
Bilaga 2
