|
Socialutskottets betänkande
|
Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I betänkandet finns fyra reservationer (S, V, C, MP).
Behandlade förslag
Skrivelse 2024/25:147 Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken.
Sex yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken
1. Fler sektorsansvariga myndigheter, punkt 1 (S, V, C, MP)
3. Rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan 2026–2031, punkt 3 (MP)
4. Nationell statistikstrategi, punkt 4 (MP)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Fler sektorsansvariga myndigheter |
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3398 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1,
2024/25:3399 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) och
2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.
Reservation 1 (S, V, C, MP)
|
2. |
Delaktighet |
Riksdagen avslår motion
2024/25:3398 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.
Reservation 2 (S)
|
3. |
Rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan 2026–2031 |
Riksdagen avslår motion
2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2.
Reservation 3 (MP)
|
4. |
Nationell statistikstrategi |
Riksdagen avslår motion
2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 3.
Reservation 4 (MP)
|
5. |
Regeringens skrivelse |
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:147 till handlingarna.
Stockholm den 30 september 2025
På socialutskottets vägnar
Christian Carlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christian Carlsson (KD), Fredrik Lundh Sammeli (S), Jessica Stegrud (SD), Karin Sundin (S), Carita Boulwén (SD), Mikael Dahlqvist (S), Malin Höglund (M), Leonid Yurkovskiy (SD), Gustaf Lantz (S), Thomas Ragnarsson (M), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C), Mona Olin (SD), Nils Seye Larsen (MP), Lina Nordquist (L), Agneta Nilsson (S) och Cecilia Gustafsson (M).
Riksdagen överlämnade Riksrevisionen rapport Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken (RiR 2024:22) till regeringen den 5 december 2024. Regeringen återkom till riksdagen med skrivelsen Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken (skr. 2024/25:147) den 27 mars 2025.
I betänkandet behandlar utskottet skrivelsen och sex yrkanden i följdmotioner.
Vid utskottssammanträdet den 23 januari 2025 presenterade representanter för Riksrevisionen granskningsrapporten Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken.
Vid utskottssammanträdet den 29 april 2025 informerade socialtjänstministern med medarbetare från Socialdepartementet om regeringens arbete med att följa upp de rekommendationer som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning lämnade till Sverige våren 2024.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om bl.a. fler sektorsansvariga myndigheter, delaktighet samt rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan 2026–2031. Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Jämför reservation 1 (S, V, C, MP), 2 (S), 3 (MP) och 4 (MP).
Skrivelsen
Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionens övergripande slutsats är att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till målet för funktionshinderspolitiken, men att rollen som sektorsansvarig myndighet kan utvecklas. Riksrevisionens bedömning är att det till viss del förklaras av att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken är otydlig och ställer höga krav på myndigheternas förmåga att tolka och omsätta de funktionshinderspolitiska uppdragen i praktisk handling. Det gäller särskilt tolkningen av sektorsansvaret. Det gäller också vilka krav på åtgärder som regeringens strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031 (S2021/06595) ställer på myndigheterna. Riksrevisionen konstaterar att regeringens krav på ökad uppföljning i sig inte betyder att fler konkreta åtgärder vidtas för att nå det nationella målet för funktionshinderspolitiken.
Riksrevisionens rekommendationer till regeringen
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen.
• Se över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken.
• Konkretisera strategin för funktionshinderspolitiken, däribland sektorsansvarets roll, i samband med att den planerade handlingsplanen för 2026–2031 tas fram.
• Ge de sektorsansvariga myndigheterna i uppdrag att föreslå hur det särskilda sektorsansvaret kan användas i den planerade handlingsplanen för 2026–2031.
• Följ upp och säkerställ att återrapporteringen av strategin blir mer enhetlig och håller tillräckligt hög kvalitet för att det ska vara möjligt att bedöma om utvecklingen går framåt.
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att rapporten utgör ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens fortlöpande arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser.
Regeringens styrning av strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031
Regeringen anser, i likhet med Riksrevisionen, att strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031 har bidragit till att funktionshindersfrågor i högre grad uppmärksammas hos myndigheterna.
Regeringen instämmer vidare i att det är positivt att stärka den nationella styrningen av funktionshinderspolitiken och har därför vidtagit flera åtgärder för att stärka funktionshinderspolitiken. Däribland kan nämnas att regeringen 2021 gav Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppdrag att ge de myndigheter som omfattas av strategin stöd vid uppföljning av funktionshinderspolitiken (S2021/06596).
Regeringens styrning av de myndigheter som har ett särskilt uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken (S2021/06595) och myndigheternas prioriteringar utgör också viktiga grundförutsättningar för att ett funktionshindersperspektiv tydligare ska inkluderas i myndigheternas verksamhet. Regeringen anser att både det särskilda stöd som MFD ger till de myndigheter som omfattas av strategin och MFD:s strategiska råd har skapat goda förutsättningar för att funktionshindersfrågor i högre grad uppmärksammas av myndigheterna och för en ökad ambition att bidra till genomförandet av det nationella målet för funktionshinderspolitiken.
Regeringen konstaterar i likhet med Riksrevisionen att tillgången till statistik och kvantitativa uppgifter på funktionshindersområdet är otillräcklig. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att avsaknad av statistik kan innebära att myndigheternas uppföljning och återrapportering av funktionshinderspolitiken försvåras och att det hindrar jämförelser mellan personer med funktionsnedsättning, å ena sidan, och befolkningen i övrigt, å andra sidan. Det behövs både ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten på statistiken och en bättre samordning mellan olika aktörer och datainsamlingar. Regeringen följer denna fråga noga och har också vidtagit flera åtgärder för att förbättra statistikinsamlingen. Det har också varit regeringens ambition att strategin ska kunna utgöra ett sådant verktyg. De myndigheter som omfattas av strategin har därför beviljats medel under tre år för att utveckla sin kompetens och sina uppföljningssystem i enlighet med strategin (S2021/06595).
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att regeringen behöver konkretisera styrningen av sektorsansvaret och strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken för 2021–2031 för att det ska bli tydligt för myndigheterna vilka åtgärder som behöver vidtas, vad som ska följas upp och vad som är regeringens förväntningar.
Myndigheternas sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken
Förutom att de sektorsansvariga myndigheternas roll i strategin behöver utvecklas konstaterar regeringen, som Riksrevisionen påpekar, att det saknas sektorsansvariga myndigheter inom funktionshinderspolitiken för flera av de viktiga och tunga sektorerna i dagens samhälle. Riksrevisionen anser även att det kan finnas anledning att ge myndigheter inom flera sektorer ett sådant utökat ansvar för att sektorsansvaret till fullo ska kunna bli ett verkningsfullt styrmedel för funktionshinderspolitikens breda tvärperspektiv.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det kan finnas anledning att analysera hur det särskilda sektorsansvaret kan tydliggöras i den planerade handlingsplanen för strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken för 2026–2031. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att det kan finnas anledning att ge fler myndigheter ett sektorsansvar. Regeringen anser dock att ett sådant övervägande måste föregås av en analys av den roll de befintliga sektorsmyndigheterna kan eller bör ha för genomförandet av strategin (S2021/06595) för att vara ett verkningsfullt styrmedel för funktionshinderspolitiken.
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
I MFD:s regleringsbrev för 2024 (S2024/01020) har regeringen bl.a. gett MFD i uppdrag att informera berörda myndigheter, regioner, kommuner, det civila samhället och andra relevanta aktörer om de rekommendationer som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har lämnat till Sverige (CRPD/C/SWE/CO/2–3). Flera av rekommendationerna berör de prioriterade samhällsområdena som omfattas av strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken och de utpekade myndigheterna som omfattas av strategin.
I MFD:s regleringsbrev för 2025 gav regeringen MFD i uppdrag att ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156). I uppdraget ingår att analysera de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och lämna förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Myndigheten ska även redogöra för hur de föreslagna åtgärderna förväntas bidra till att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Vidare ska myndigheten föreslå hur myndigheternas särskilda sektorsansvar för funktionshinderspolitiken kan beaktas i den föreslagna handlingsplanen. I arbetet ska man även beakta de observationer och rekommendationer som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har lämnat till Sverige.
I Regeringskansliet pågår ett arbete för att förbättra tillgången till statistik och andra kvantitativa uppgifter på flera områden i syfte att förbättra uppföljningen av funktionshinderspolitiken.
Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit och vidtar anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utifrån de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
Motionerna
Fler sektorsansvariga myndigheter
I kommittémotion 2024/25:3398 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om fler sektorsansvariga myndigheter inom funktionshinderspolitiken. Motionärerna anser att det är angeläget och brådskande att se till att det finns utpekade myndigheter inom alla relevanta områden.
I kommittémotion 2024/25:3399 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör utse en lämplig myndighet inom transportområdet till sektorsansvarig myndighet inom funktionshinderspolitiken och överväga att utse sektorsansvariga myndigheter även inom övriga relevanta områden där det saknas i dag.
I kommittémotion 2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att stärka sektorsansvaret för funktionshinderspolitiken inom områdena transport, rättsväsen, konsumentpolitik och offentlig upphandling. Motionärerna anser att regeringen redan har pekat ut dessa områden som prioriterade i sin Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031. Att peka ut prioriterade samhällsområden utan att tilldela sektorsansvar till någon myndighet är enligt motionärerna oseriöst och måste omedelbart åtgärdas.
Delaktighet
I kommittémotion 2024/25:3398 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om vikten av att värna delaktighet och demokratiska rättigheter. Motionärerna anser att tillgänglighet handlar om att forma ett samhälle där alla behövs och kan delta.
Rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan 2026–2031
I kommittémotion 2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör ta fram en rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan för perioden 2026–2031 som omfattar såväl statliga som kommunala aktörer och som tas fram i nära samverkan med funktionsrättsrörelsen.
Nationell statistikstrategi
I kommittémotion 2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att förbättra tillgången till nationell statistik om levnadsvillkor och livssituationer för personer med funktionsnedsättning genom att utveckla en sammanhållen nationell statistikstrategi där Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen, Försäkringskassan och andra berörda aktörer ingår.
Kompletterande uppgifter
• lämna den första redovisningen till Regeringskansliet senast den 30 september 2025. Därefter ska uppgifterna redovisas senast i maj 2026 och 2027
• fortsätta utvecklingsarbetet med att skapa ett mått över personer med funktionsnedsättning, som är baserat på registeruppgifter
• genomföra uppdraget i dialog med MFD, Folkhälsomyndigheten, funktionshindersrörelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statens skolverk. För den del av uppdraget som avser att ta fram och redovisa statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning baserat på uppgifter från den nationella undersökningen om levnadsförhållanden ska dialog ske med MFD
• löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet fortskrider
• senast den 25 februari 2026 delredovisa och senast den 25 februari 2028 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.
I juli 2025 beslutade regeringen att ändra uppdragen om strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021–2031. I stället för att återrapportera i årsredovisning ska myndigheterna lämna in en särskild redovisning till MFD. Redovisningen ska lämnas in senast den 1 februari (S2025/01367).
Utskottet konstaterar inledningsvis att Riksrevisionens övergripande slutsats är att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till målet för funktionshinderspolitiken, men att rollen som sektorsansvarig myndighet kan utvecklas. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Utskottet konstaterar vidare att Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det kan finnas anledning att ge fler myndigheter ett sektorsansvar. Regeringen anser dock att ett sådant övervägande måste föregås av en analys av den roll de befintliga sektorsmyndigheterna kan eller bör ha för genomförandet av strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031 (S2021/06595) för att vara ett verkningsfullt styrmedel för funktionshinderspolitiken. Utskottet instämmer i regeringens bedömning. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionerna 2024/25:3398 (S) yrkande 1, 2024/25:3399 (C) och 2024/25:3400 (MP) yrkande 1 bör därmed avslås.
Riksdagen bör enligt utskottet inte heller ta något initiativ i fråga om delaktighet, och därmed bör motion 2024/25:3398 (S) yrkande 2 avslås.
I motion 2024/25:3400 (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om en rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan 2026–2031. Utskottet konstaterar att regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för genomförandet av funktionshinderspolitiken kopplat till strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet som därmed bör avslås.
När det gäller frågan om en nationell statistikstrategi konstaterar utskottet liksom regeringen och i likhet med Riksrevisionen att tillgången till statistik och kvantitativa uppgifter på funktionshindersområdet är otillräcklig. Utskottet noterar att det pågår ett arbete i Regeringskansliet för att förbättra tillgången till statistik och andra kvantitativa uppgifter på flera områden i syfte att förbättra uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Vidare noterar utskottet att regeringen i april 2025 beslutade att ge ett uppdrag till SCB att ta fram och redovisa statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning (S2025/00745). Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motion 2024/25:3400 (MP) yrkande 3 bör därmed avslås.
Utskottet föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
|
1. |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C), Nils Seye Larsen (MP) och Agneta Nilsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2024/25:3398 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1,
2024/25:3399 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) och
2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att det krävs fler sektorsansvariga myndigheter inom funktionshinderspolitiken. Det är angeläget och brådskande att det finns utpekade myndigheter inom alla relevanta områden. Sektorsansvariga myndigheter bör utses på åtminstone de utpekade områdena transport, rättsväsen, konsumentpolitik och upphandling. När det gäller området transport anser vi att möjligheten att transportera sig är oerhört viktigt för personer med funktionsnedsättning. Det är dessutom ett område där det finns återkommande kritik kring hur det fungerar i dag.
|
2. |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Gustaf Lantz (S) och Agneta Nilsson (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3398 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att tillgänglighet handlar om att forma ett samhälle där alla behövs och kan delta. Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i alla delar av livet. De demokratiska rättigheterna måste värnas och omfatta alla medborgare. Detta behöver regeringen se över.
|
3. |
Rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan 2026–2031, punkt 3 (MP) |
av Nils Seye Larsen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen bör ta fram en rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan för perioden 2026–2031 som omfattar såväl statliga som kommunala aktörer. Handlingsplanen bör tas fram i nära samverkan med funktionsrättsrörelsen.
|
4. |
av Nils Seye Larsen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen bör förbättra tillgången till nationell statistik om levnadsvillkor och livssituationer för personer med funktionsnedsättning genom att utveckla en sammanhållen nationell statistikstrategi där SCB, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och andra berörda aktörer ingår.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2024/25:147 Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken.
2024/25:3398 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler sektorsansvariga myndigheter inom funktionshinderspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna delaktighet och demokratiska rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:3399 av Christofer Bergenblock m.fl. (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör utse en lämplig myndighet inom transportområdet till sektorsansvarig myndighet inom funktionshinderspolitiken och överväga att utse sektorsansvariga myndigheter även inom övriga relevanta områden där det i dag saknas och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:3400 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka sektorsansvaret för funktionshinderspolitiken inom områdena transport, rättsväsen, konsumentpolitik och offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram en rättighetsbaserad och mätbar handlingsplan för perioden 2026–2031 som omfattar såväl statliga som kommunala aktörer och tas fram i nära samverkan med funktionsrättsrörelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tillgången till nationell statistik om levnadsvillkor och livssituationer för personer med funktionsnedsättning genom att utveckla en sammanhållen nationell statistikstrategi där SCB, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och andra berörda aktörer ingår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.