|
Socialutskottets betänkande
|
Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i bl.a. tandvårdslagen. Lagändringarna innebär bl.a. att det nuvarande skyddet mot höga kostnader inom statligt tandvårdsstöd ska kompletteras med ett nytt stöd benämnt särskild tandvårdsersättning. Särskild tandvårdsersättning ska lämnas för ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under de förutsättningar som regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, har fastställt. För att särskild tandvårdsersättning ska lämnas får vårdgivarens pris för tandvårdsåtgärden inte överstiga referenspriset.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns fem reservationer (S, V, C, MP). I en av reservationerna (S, V, C, MP) föreslås att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om uppföljning och utvärdering av reformen.
Behandlade förslag
Proposition 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård.
Tio yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Framtida utformning av lagstiftningen
Uppföljning och utvärdering av reformen
1. Framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd, punkt 2 (V)
2. Framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd, punkt 2 (MP)
3. Merkostnader för högre materialstandard , punkt 3 (C)
4. Tillgången till tandvård, punkt 4 (S, C)
5. Uppföljning och utvärdering av reformen, punkt 5 (S, V, C, MP)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens lagförslag
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),
2. lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd,
3. lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:27 punkterna 1–3.
Framtida utformning av lagstiftningen
|
2. |
Framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3817 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.
Reservation 1 (V)
Reservation 2 (MP)
|
3. |
Merkostnader för högre materialstandard |
Riksdagen avslår motion
2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3.
Reservation 3 (C)
|
4. |
Tillgången till tandvård |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 och
2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Reservation 4 (S, C)
Uppföljning och utvärdering av reformen
|
5. |
Uppföljning och utvärdering av reformen |
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2,
2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 och
2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1.
Reservation 5 (S, V, C, MP)
Stockholm den 27 november 2025
På socialutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Jessica Stegrud (SD), Noria Manouchi (M), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Malin Höglund (M), Anna Vikström (S), Leonid Yurkovskiy (SD), Gustaf Lantz (S), Thomas Ragnarsson (M), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C), Mona Olin (SD), Nils Seye Larsen (MP), Christian Lindefjärd (SD), Dan Hovskär (KD) och Jakob Olofsgård (L).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård och tio yrkanden i fyra följdmotioner. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Den 16 oktober 2025 informerade socialminister Jakob Forssmed, biträdd av medarbetare från Socialdepartementet, utskottet om propositionens förslag samt om den närmare regleringen av frågan.
I ärendet har utskottet också tagit emot ett antal skrivelser.
Inledning
Betänkandet är disponerat så att utskottet inleder med att behandla regeringens lagförslag och därefter behandlas motioner som innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i tandvårdslagen, lagen om statligt tandvårdsstöd och lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Regeringens förslag innebär att det nuvarande skyddet mot höga kostnader inom statligt tandvårdsstöd ska kompletteras med ett nytt stöd benämnt särskild tandvårdsersättning.
Propositionen
Särskild tandvårdsersättning införs inom det statliga tandvårdsstödet
I propositionen föreslår regeringen att det nuvarande skyddet mot höga kostnader inom det statliga tandvårdsstödet ska kompletteras med ett nytt stöd, särskild tandvårdsersättning. Särskild tandvårdsersättning ska lämnas för ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under de förutsättningar som anges i föreskrifter som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Ersättning ska lämnas med en viss andel av referenspriset för åtgärden eller, om vårdgivarens pris för den aktuella patienten är lägre än referenspriset, med en viss andel av vårdgivarens pris för åtgärden. Det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om med vilken andel av referenspriset eller vårdgivarens pris som särskild tandvårdsersättning ska lämnas. Den nuvarande tandvårdsersättningen ska benämnas allmän tandvårdsersättning. Allmän tandvårdsersättning ska inte få lämnas för tandvårdsåtgärder som berättigar patienten till särskild tandvårdsersättning. Kostnader för sådana tandvårdsåtgärder ska inte beaktas vid beräkning av allmän tandvårdsersättning. Kostnader för tandvård som har utförts i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som hade berättigat till särskild tandvårdsersättning om den hade tillhandahållits i Sverige, ska inte medräknas vid beräkning av allmän tandvårdsersättning.
Föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning
Regeringen föreslår att det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning. Regeringen bedömer att den särskilda tandvårdsersättningen bör införas stegvis. I ett första steg kan en relativt hög ålder berättiga till den särskilda tandvårdsersättningen för viss tandvårdsbehandling. Regeringen avser att återkomma om vilka kriterier som bör gälla vid en eventuell utvidgning av reformen. Regeringen föreslår att det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.
Vårdgivarens pris får inte överstiga referenspriset och en definition av vårdgivarens pris införs
Regeringen föreslår att för att särskild tandvårdsersättning ska lämnas ska vårdgivarens pris för tandvårdsåtgärden inte få överstiga referenspriset. Regeln om att vårdgivarens pris inte får överstiga referenspriset ska inte gälla vid beräkning av ersättning enligt lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vidare föreslår regeringen att det ska införas en definition av vårdgivarens pris. Med vårdgivarens pris ska avses det sammanlagda belopp som vårdgivaren begär för allt material och alla moment som ingår i den ersättningsberättigande tandvårdsåtgärden, inklusive dentalt material och tandtekniskt arbete.
Tillgången till tandvård och skyldighet att ta emot patienter och prioritera patienter efter behov
Regeringen bedömer att förslaget om ett kommuntypstillägg i betänkandet Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SOU 2024:70) av Utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (S 2022:12), nedan utredningen, bör hanteras i ett annat ärende. Därtill föreslår regeringen att en vårdgivare som är ansluten till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd ska, om det inte finns särskilda skäl, vara skyldig att ge patienter som är berättigade till sådant stöd den ersättningsberättigande tandvård som de behöver. Principen om att den som har det största behovet av tandvård ska ges företräde till vården ska föras in i tandvårdslagen (1985:125).
Uppföljning och utvärdering av reformens konsekvenser och effekter samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen bedömer att det är väsentligt att reformens olika delar följs upp och att konsekvenser för och effekter på tandvårdsstödet, tandvårdsmarknaden och munhälsan utvärderas. En eller flera myndigheter bör därför få detta i uppdrag. Tandhälsomåtten bör utvecklas för att bättre mäta den aktuella munhälsan hos befolkningen. Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026 och bedömer att det inte finns något behov av övergångsbestämmelser.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd, merkostnader för högre materialstandard samt tillgången till tandvård.
Jämför reservation 1 (V), 2 (MP), 3 (C) och 4 (S, C).
Propositionen
Det statliga tandvårdsstödet
Det statliga tandvårdsstödet består av tandvårdsbidrag och ett skydd mot höga kostnader riktat till den vuxna befolkningen fr.o.m. det år patienten fyller 20 år. Tandvårdsersättningen är patientens skydd mot höga tandvårdskostnader och gäller under en ersättningsperiod om ett år. Upp till den första karensgränsen om 3 000 kronor finns inget högkostnadsskydd utan patienten betalar hela kostnaden för utförd tandvård till vårdgivaren, efter eventuellt avdrag för allmänt tandvårdsbidrag och särskilt tandvårdsbidrag. För kostnader som överstiger 3 000 men inte 15 000 kronor, beräknade på slutförda åtgärders referenspriser, betalar staten 50 procent av kostnaderna och patienten 50 procent. När den totala kostnaden, beräknad i referenspriser, överstiger den andra karensgränsen om 15 000 kronor ökar den statliga subventionen till 85 procent av referenspriset. Om vårdgivarens pris är högre än referenspriset betalar patienten även denna mellanskillnad.
Särskild tandvårdsersättning införs inom det statliga tandvårdsstödet
Den tandvård som utförs inom det statliga tandvårdsstödet finansieras till största delen av patienten. År 2024 stod patienterna för 64 procent av tandvårdskostnaderna inom det statliga tandvårdsstödet. Den statliga subventionen täckte således resterande 36 procent av kostnaderna. Regeringen menar att tandvårdens skydd mot höga kostnader behöver stärkas för att mer efterlikna hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Ett förstärkt högkostnadsskydd bör därför införas, vilket för patienten innebär betydligt lägre tandvårdskostnader än vad dagens tandvårdsersättning ger. Med införandet av reformen beräknas kostnadsandelen för de patienter som uppnått åldern för rätt till särskild tandvårdsersättning sjunka från drygt 64 procent till omkring 26 procent. Regeringen ser en ökad subvention och en lägre kostnad för patienten som en nyckel till att nå dem med sämre munhälsa.
Statligt tandvårdsstöd är till sin konstruktion ett ersättningssystem och regeringen har inte för avsikt att ändra på detta förhållande. Utredningens uppdrag har varit att lämna skalbara förslag som kan stärka tandvårdens högkostnadsskydd så att det mer efterliknar det i övrig vård. Som utredningen belyser kan uppdraget inte anses innebära att tandvårdssystemet som helhet mer ska efterlikna övriga hälso- och sjukvårdens system, utan uppdraget avsåg själva tandvårdsersättningen. Regeringen ställer sig bakom utredningens förslag att det nuvarande skyddet mot höga kostnader inom det statliga tandvårdsstödet ska kompletteras med ett nytt stöd, särskild tandvårdsersättning.
Regeringens förslag är en lagteknisk lösning som innebär att bestämmelserna om allmän respektive särskild tandvårdsersättning placeras i separata underavsnitt i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Förslagens utformning innebär att statligt tandvårdsstöd får en tydligare uppdelning i två olika delar, dels ett allmänt stöd för alla vuxna, dels ett särskilt stöd för vissa utpekade grupper.
Vårdgivarens pris får inte överstiga referenspriset
Regeringen föreslår att för att särskild tandvårdsersättning ska lämnas ska vårdgivarens pris för tandvårdsåtgärden inte få överstiga referenspriset.
Två remissinstanser önskar ett förtydligande av om det inom ramen för det nya stödet ska vara möjligt för patienten att betala merkostnaden för andra material eller annan behandlingsmetod utöver det som enligt förslaget ska ingå, om patienten av olika skäl vill det. Några remissinstanser lyfter frågan om det finns möjlighet att använda ett annat material än vad som ingår i den särskilda tandvårdsersättningen, om patienten föredrar det eller om vårdgivaren bedömer att ett annat material behövs. En remissinstans anger som exempel patientens önskan att få en tandstödd krona i guld. Regeringen konstaterar att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) beräknar sina referenspriser utifrån standardmaterial och behandlingsmetoder som enligt vetenskap och beprövad erfarenhet förväntas ge god effekt till en rimlig kostnad, med hjälp av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård. Regeringen vill tydliggöra att det val som TLV baserar sin beräkning av referenspriset på inte behöver vara det material eller den metod som vårdgivaren måste använda vid behandling. Patienten kan i samråd med tandläkaren exempelvis välja en metallkeramisk krona som uppfyller de krav som ställs på produkten enligt viss åtgärd, trots att TLV baserar sin beräkning av referenspriset på en zirkoniakrona. Patienten kan också, på förslag från tandläkaren, välja att karies i tanden tas bort med hjälp av laser, medan TLV beräknar referenspriset på traditionell borrning. Inom ramen för den särskilda tandvårdsersättningen kommer patienten även fortsättningsvis, i samråd med tandläkaren, att kunna välja vilka slags dentala produkter och behandlingsmetoder som ska användas, under förutsättning att valet bl.a. uppfyller de krav som ställs i TLV:s föreskrifter och även i övrigt är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och övriga berörda författningar. Skillnaden jämfört med vad som gäller för allmän tandvårdsersättning är att vårdgivaren inte får ta ut ett högre pris än referenspriset för åtgärden.
Regeringen föreslår att det ska införas en definition av vårdgivarens pris. Med vårdgivarens pris avses det sammanlagda belopp som vårdgivaren begär för allt material och alla moment som ingår i den ersättningsberättigande tandvårdsåtgärden, inklusive dentalt material och tandtekniskt arbete.
En ordning som skulle innebära att vårdgivaren får ta ut ytterligare kostnader av patienten vid sidan av den tandvårdsåtgärd som utförs skulle underminera den tänkta effekten av reformen. Förslaget innebär således inte någon möjlighet för patienten att göra tillval i bemärkelsen betala ytterligare ersättning för behandlingen utanför den särskilda tandvårdsersättningen. En patient som hellre vill ha en guldkrona än en krona i porslin torde göra det valet helt av estetiska skäl, vilket är utanför tandvårdsstödets ram.
Förutsättningar för tillgången till tandvård behöver stärkas
I dag är tandvårdens kapacitet i delar av landet starkt begränsad av svårigheterna att rekrytera och behålla tandläkare och tandhygienister. Enligt Socialstyrelsens uppföljning för 2022 uppger 17 av 21 regioner att det råder brist på tandläkare och 19 av 21 regioner att det råder brist på tandhygienister.
Regeringen anser att det är bekymmersamt att bristen på behandlare i delar av landet är stor och att det är väsentligt att tandvården i dessa delar av landet stimuleras.
Utredningen föreslår bestämmelser i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd om att ett s.k. kommuntypstillägg får lämnas till vårdgivaren för ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts och som berättigar till särskild tandvårdsersättning. Tillägget beräknas utifrån var patienten är bosatt. Tillväxtverkets kommuntypsindelning och referenspriset för den vård som utförts inom särskild tandvårdsersättning ska vara grunden för tillägget till vårdgivaren. För en patient boende i en storstadskommun ska tillägget vara 0 procent. För en patient boende i en blandad kommun ska tillägget vara 10 procent av referenspriset. För en patient boende i en landsbygdskommun ska tillägget vara 20 procent av referenspriset för slutförd vård och behandling. Försäkringskassan föreslås få meddela föreskrifter om kommuntypsindelningen. En ansökan om särskild tandvårdsersättning ska också anses omfatta en ansökan om kommuntypstillägg.
Tjänster inom tandvårdsstödet utförs av såväl offentliga som privata vårdgivare. Det är patienten, inte vårdgivaren, som är berättigad till statligt tandvårdsstöd som ett skydd mot höga tandvårdskostnader, även om stödet betalas ut till vårdgivaren och dras av från patientens kostnad vid betalning hos vårdgivaren. Därför omfattas inte dagens tandvårdsstöd av statsstödsreglerna.
I syfte att stimulera tandvårdsutbudet för patienter boende i landsbygd och glesbygd lämnar utredningen förslag i förordningen om statligt tandvårdsstöd om ett tillägg till vårdgivare. Eftersom tillägget lämnas till företagen för deras ökade omkostnader har utredningen gjort en bedömning av om detta kan vara ett statsstöd i EU-rättens mening. Utredningens samlade bedömning är att det föreslagna tillägget inte påverkar samhandeln inom EU, med andra ord inte har gränsöverskridande effekter. Tillägget bedöms därför inte utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Motionerna
Framtida tandvårdsreform och högkostnadsskydd
Merkostnader för högre materialstandard
I kommittémotion 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om möjligheten för patienten att betala för merkostnaden för en högre materialstandard än vad referenspriset medger. Motionärerna anför att det handlar om en högre materialstandard i syfte att nå en bättre kvalitet, estetik och hållbarhet.
Tillgången till tandvård
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig som framgår ovan bakom regeringens förslag att det nuvarande skyddet mot höga kostnader inom det statliga tandvårdsstödet ska kompletteras med ett nytt stöd benämnt särskild tandvårdsersättning. Utskottet bedömer, i likhet med regeringen, att den särskilda tandvårdsersättningen bör införas stegvis. I ett första steg kan en relativt hög ålder berättiga till den särskilda tandvårdsersättningen för viss tandvårdsbehandling. Utskottet noterar att regeringen avser att återkomma om vilka kriterier som bör gälla vid en eventuell utvidgning av reformen. Som regeringen anför är statligt tandvårdsstöd till sin konstruktion ett ersättningssystem och utskottet noterar att regeringen inte har för avsikt att ändra på detta förhållande. Utskottet delar regeringens bedömning och är inte berett att ställa sig bakom motionerna 2025/26:3817 (V) yrkandena 1 och 2 samt 2025/26:3824 (MP) yrkandena 1 och 3. Motionerna bör avslås.
För att särskild tandvårdsersättning ska lämnas föreslår regeringen att vårdgivarens pris för tandvårdsåtgärden inte ska få överstiga referenspriset. Regeringen föreslår även att det ska införas en definition av vårdgivarens pris. Med vårdgivarens pris avses det sammanlagda belopp som vårdgivaren begär för allt material och alla moment som ingår i den ersättningsberättigande tandvårdsåtgärden, inklusive dentalt material och tandtekniskt arbete. En ordning som skulle innebära att vårdgivaren får ta ut ytterligare kostnader av patienten vid sidan av den tandvårdsåtgärd som utförs skulle enligt regeringen underminera den tänkta effekten av reformen. Förslaget innebär således inte någon möjlighet för patienten att göra tillval i bemärkelsen betala ytterligare ersättning för behandlingen utanför den särskilda tandvårdsersättningen. Utskottet delar regeringens bedömning i dessa delar. Mot denna bakgrund anser utskottet att motion 2025/26:3825 (C) yrkande 3 bör avslås.
När det gäller tillgången till tandvård anser utskottet, i likhet med regeringen, att det är bekymmersamt att bristen på behandlare i delar av landet är stor och att det är väsentligt att tandvården i dessa delar av landet stimuleras. I syfte att stimulera tandvårdsutbudet för patienter boende i landsbygd och glesbygd lämnar utredningen förslag i förordningen om statligt tandvårdsstöd om ett tillägg till vårdgivare s.k. kommuntypstillägg. Eftersom tillägget lämnas till företagen för deras ökade omkostnader har utredningen gjort en bedömning av om detta kan vara ett statsstöd i EU-rättens mening. Regeringen avser att i särskild ordning ta ställning till utredningens förslag i denna del och till de remissvar som lämnats med anledning av förslaget. Utskottet ser positivt på regeringens avsikt och avstyrker därmed motionerna 2025/26:3821 (S) yrkande 1 och 2025/26:3825 (C) yrkande 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om uppföljning och utvärdering av reformen.
Jämför reservation 5 (S, V, C, MP).
Propositionen
Uppföljning och utvärdering av reformens konsekvenser och effekter
Regeringen ser en kontinuerlig uppföljning som nödvändig över en längre tidsperiod och det är av vikt att myndigheterna samverkar i detta arbete. Uppföljningen kan bl.a. komma att omfatta nedanstående delar.
När det gäller prisutvecklingen inom den fria prissättningen anser regeringen att det är väsentligt att det förstärkta högkostnadsskyddet inte urholkas och att satsade medel kommer patienterna till godo. Prisutvecklingen bör följas upp och utvärderas med utgångspunkt i det angivna syftet med reformen och för att kunna bedöma reformens effekt och ändamålsenlighet. En väsentlig del blir därför att följa utvecklingen av priserna på den del av tandvårdsmarknaden som inte är prisreglerad.
Vidare anser regeringen att det är av vikt att tandvårdskonsumtionen följs upp och utvärderas, bl.a. om det sker någon förändring i konsumtionsmönster, för såväl de patienter som omfattas av den särskilda tandvårdsersättningen och ett reglerat högsta pris som de patienter som är berättigade till allmän tandvårdsersättning. Tandvårdskonsumtionen bör följas upp och utvärderas med utgångspunkt i det angivna syftet med reformen – att det statliga högkostnadsskyddet förstärks så att de som berättigas till särskild tandvårdsersättning erbjuds tandvård till en kostnad som ligger närmare kostnaden för övrig vård.
När det gäller tandvårdsmarknadens konkurrenssituation, tillgänglighet, kapacitet, produktivitet och lönsamhet anser regeringen att det är svårt att bedöma hur utfallet av förslagen blir och att uppföljning av reformen för att se hur konkurrensen påverkas därför blir väsentlig. Vidare ser regeringen att det är av vikt att följa upp tandvårdens kapacitet och förmåga att möta en ökad efterfrågan på tandvård i olika delar av landet och inom såväl allmäntandvård som specialisttandvård. Det är också angeläget att över tid följa om risken som lyfts av en remissinstans om att vårdgivare väljer att avveckla verksamheten och därigenom lämna anslutningen till statligt tandvårdsstöd realiseras och vilken påverkan det i så fall får på konkurrensen lokalt. Ett väsentligt inslag i reformen är även att det finns en kontroll och tillsyn av vårdgivarna som säkerställer att det råder en sund konkurrens.
Motionerna
I kommittémotion 2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 föreslås ett tillkännagivande om att en myndighet bör få i uppdrag att utvärdera hur samtliga grupper, inte minst socialt utsatta, påverkas av reformen.
I kommittémotion 2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att regeringen senast den 1 januari 2027 ska redovisa effekterna av införandet av det förstärka högkostnadsskyddet för tandvård.
Utskottets ställningstagande
Regeringen gör bedömningen att det är väsentligt att reformens olika delar följs upp och att konsekvenser för och effekter på tandvårdsstödet, tandvårdsmarknaden och munhälsan utvärderas. En eller flera myndigheter bör därför få detta i uppdrag. Tandhälsomåtten bör utvecklas för att bättre mäta den aktuella munhälsan hos befolkningen. Uppföljningen kan bl.a. komma att omfatta prisutvecklingen, tandvårdskonsumtionen, tandvårdsmarknadens konkurrenssituation, tillgänglighet, kapacitet, produktivitet och lönsamhet. Vidare ser regeringen att det är av vikt att följa upp tandvårdens kapacitet och förmåga att möta en ökad efterfrågan på tandvård i olika delar av landet. Därutöver behöver uppföljning göras om särskild tandvårdsersättning leder till en förbättrad munhälsa för berörda patienter. Det är samtidigt angeläget att även följa upp effekter på munhälsan i den övriga befolkningen, i syfte att analysera eventuella undanträngningseffekter av reformen som påverkar munhälsan bland andra patientgrupper. Utskottet delar regeringens bedömning. Därmed anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3821 (S) yrkande 2, 2025/26:3824 (MP) yrkande 2 och 2025/26:3825 (C) yrkande 1. Motionerna bör därför avslås.
|
1. |
av Karin Rågsjö (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3817 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion
2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen bör lägga fram ett mer omfattande förslag till tandvårdsreform. Att ta fram ett ytterligare ersättningssystem som kommer en liten del av befolkningen till del och som täcker åtgärder i delar av munnen är inte någon lösning på samhällsproblem som tandhälsan. Vidare bör tandvården ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvården.
|
2. |
av Nils Seye Larsen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3 samt
avslår motion
2025/26:3817 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Enligt min mening bör tandvårdsreformen ha ett tydligare förebyggande fokus på unga för att uppnå målen i tandvårdslagen. Genom förslaget till högkostnadsskydd läggs tyngd på reparativ och restaurativ vård snarare än på förebyggande insatser. Regeringen bör utreda hur tandvårdens högkostnadsskydd kan utvecklas för att mer efterlikna det i övrig vård.
|
3. |
av Christofer Bergenblock (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 3.
Ställningstagande
Jag anser att regeringen bör göra det möjligt för patienten att betala för merkostnaden för en högre materialstandard än vad referenspriset medger. Det handlar om en högre materialstandard i syfte att nå en bättre kvalitet, estetik och hållbarhet.
|
4. |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S) och Christofer Bergenblock (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 1 och
2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att en tandvårdsreform med utvecklat högkostnadsskydd måste kombineras med stöd till glesbygdskommuner och blandade kommuner. Därför är det bra att utredningen som ligger till grund för regeringens proposition föreslår ett s.k. kommuntypstillägg. Det är angeläget att regeringen i närtid återkommer med förslag som förbättrar tillgången till tandvård i hela landet.
|
5. |
Uppföljning och utvärdering av reformen, punkt 5 (S, V, C, MP) |
av Fredrik Lundh Sammeli (S), Karin Sundin (S), Mikael Dahlqvist (S), Anna Vikström (S), Gustaf Lantz (S), Karin Rågsjö (V), Christofer Bergenblock (C) och Nils Seye Larsen (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 2,
2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) yrkande 2 och
2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör göra en utvärdering och uppföljning av reformen i närtid. Flera remissinstanser varnar för olika konsekvenser av regeringens förslag. En utvärdering och uppföljning bör innefatta inte bara de som omfattas av det förstärkta tandvårdsstödet utan även andra grupper.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
2025/26:3817 av Karin Rågsjö m.fl. (V):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett mer omfattande förslag till tandvårdsreform och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tandvården bör ingå i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3821 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommuntypstillägg och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering och uppföljning och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3824 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tandvårdsreformen bör ha ett tydligare förebyggande fokus på unga för att uppnå målen i tandvårdslagen och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utvärdera hur samtliga grupper, inte minst socioekonomiskt utsatta, påverkas av reformen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidare utreda hur tandvårdens högkostnadsskydd kan utvecklas för att mer efterlikna det i övrig vård och tillkännager detta för regeringen.
2025/26:3825 av Christofer Bergenblock m.fl. (C):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 januari 2027 ska redovisa effekterna av införandet av det förstärkta högkostnadsskyddet för tandvård och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att införa ett ändamålsenligt kommuntypstillägg och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för patienten att betala för merkostnaden för en högre materialstandard än vad referenspriset medger, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
