|
Justitieutskottets betänkande
|
Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till bl.a. en ny lag om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning.
Den nya lagen ökar möjligheterna att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning och innebär bl.a. att
• tillämpningsområdet för verkställighet med elektronisk övervakning i den dömdes bostad utvidgas till att omfatta fängelse i högst ett år och sex månader
• det vid strafftider som överstiger fängelse i sex månader ska göras en fördjupad lämplighetsprövning innan ett beslut om verkställighet i den dömdes bostad fattas
• det införs en ny verkställighetsform för fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, som ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader
• Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten av fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende och för driften av de kontrollerade boendena.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. I fråga om verkställighet i kontrollerat boende ska dock den nya lagen tillämpas första gången den 1 juni 2026.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (V).
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:202 Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning
Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning,
2. lag om ändring i brottsbalken,
3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
4. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:202 punkterna 1–4.
Stockholm den 21 oktober 2025
På justitieutskottets vägnar
Henrik Vinge
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik Vinge (SD), Teresa Carvalho (S), Mikael Damsgaard (M), Heléne Björklund (S), Pontus Andersson Garpvall (SD), Petter Löberg (S), Charlotte Nordström (M), Anna Wallentheim (S), Adam Marttinen (SD), Mattias Vepsä (S), Fredrik Kärrholm (M), Torsten Elofsson (KD), Ulrika Liljeberg (C), Katja Nyberg (SD), Ulrika Westerlund (MP), Martin Melin (L) och Lotta Johnsson Fornarve (V).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:202 Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Riksdagen har tidigare gjort tillkännagivanden till regeringen om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja och om utökade områden för vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU42, rskr. 2021/22:434). I betänkandet behandlar utskottet även regeringens redovisning av åtgärder med anledning av dessa tillkännagivanden.
I ärendet har utskottet också tagit emot en skrivelse från allmänheten (dnr 211-2025/26).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag som ökar möjligheterna att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning.
Jämför det särskilda yttrandet (V).
Gällande rätt
I dag kan fängelsestraff på högst sex månader verkställas med elektronisk övervakning
Den som döms till fängelse ska tas in i kriminalvårdsanstalt för att verkställa straffet (26 kap. 4 § brottsbalken). Ett eller flera fängelsestraff på sammanlagt högst sex månader kan dock, om vissa förutsättningar är uppfyllda, i stället verkställas utanför anstalt i enlighet med bestämmelserna i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll, förkortad IÖVL. En av förutsättningarna är att särskilda skäl inte talar mot verkställighet utanför anstalt (2 §).
Vid verkställighet enligt IÖVL avtjänar den dömde straffet i sin bostad och är förbjuden att vistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål såsom förvärvsarbete, utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande (3 §). Förbudet kontrolleras med elektroniska hjälpmedel (en s.k. fotboja som fästs runt den dömdes vrist).
Under den tid som den dömde avtjänar straffet gäller ett allmänt skötsamhetskrav och ett krav på nykterhet och annan drogfrihet. Den dömde är, med vissa undantag, skyldig att underkasta sig provtagning för kontroll av drogfrihetskravet under tiden som verkställigheten pågår. (Se 4 §.)
Kriminalvården ska vid verkställighet utanför anstalt besluta om särskilda föreskrifter (8 och 13 §§). Föreskrifterna ska bl.a. avse vilken bostad den dömde ska ha under verkställighetstiden, under vilka tider och för vilka ändamål den dömde får vistas utanför bostaden samt vad som ska gälla i fråga om arbetsanställning, annan förvärvsverksamhet, utbildning eller annan sådan sysselsättning. Kriminalvården får även besluta om särskilda föreskrifter som avser läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling eller deltagande i särskilt anordnade program eller verksamheter som med hänsyn till den dömdes förhållanden framstår som lämpliga. Till följd av 2022 års lagstiftningsärende om ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja (prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42, rskr. 2021/22:434) får föreskrifterna också avse förbud för den dömde att vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett särskilt angivet område. Elektroniska hjälpmedel får användas för att kontrollera att bl.a. en sådan föreskrift följs.
Enligt Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll (KVFS 2011:6) ska det tas fram en individuellt utformad verkställighetsplan för att säkerställa att verkställigheten utformas på ett ändamålsenligt sätt i det enskilda fallet. Verkställighetsplanen ska vara baserad på en risk- och behovsbedömning i syfte att minska risken för återfall i brott. (Se 13 och 14 §§.)
Om den dömde missköter sig under verkställigheten eller om det visar sig att förutsättningarna för verkställighet utanför anstalt brister, t.ex. på grund av att den dömde förlorar sin bostad eller sysselsättning, ska beslutet om verkställighet enligt IÖVL upphävas (14 §). I sådana fall ska den resterande delen av straffet avtjänas i anstalt.
Elektronisk övervakning används också vid utslussning från anstalt
När ett fängelsestraff ska verkställas i anstalt kan den dömde få möjlighet att avtjäna en del av strafftiden under kontrollerade former i sin bostad genom s.k. utökad frigång. Utökad frigång får beviljas om minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats och vissa andra kriterier är uppfyllda. (Se 11 kap. 5 § fängelselagen [2010:610].) Ett beslut om utökad frigång ska förenas med de villkor som behövs, t.ex. att den intagne inte får lämna sin bostad annat än på vissa angivna tider. Efterlevnaden av ett sådant villkor kan kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. (Se 11 kap. 6 §.)
Riksdagens tillkännagivanden
I 2022 års lagstiftningsärende om ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja (bet. 2021/22:JuU42, rskr. 2021/22:434). Enligt tillkännagivandet bör det krävas samtycke för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de fall där den dömda personen har dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade brott.
I samma lagstiftningsärende riktade riksdagen också ett tillkännagivande till regeringen om utökade områden för vistelseförbud. Enligt tillkännagivandet bör en central aspekt när det gäller vistelseförbud vara att säkerställa de brottsdrabbades intresse av att inte behöva konfronteras med sina förövare under strafftiden. De områden som beläggs med vistelseförbud bör därför vara större än den omedelbara närheten kring ett brottsoffers bostad.
Propositionen
I propositionen redovisar regeringen att erfarenheterna av verkställighet med elektronisk övervakning är positiva och att samma sak gäller de internationella erfarenheterna av alternativa sätt att verkställa fängelsestraff. Vidare lyfter regeringen fram att beläggningsgraden inom Kriminalvården är hög och kan förväntas vara det under oöverskådlig tid och att den ansträngda beläggningssituationen har fått flera negativa konsekvenser. Vid en internationell utblick konstaterar regeringen också att drygt 120 länder har en överbeläggning i sina anstalter och att Europeiska unionens råd har tagit fram rekommendationer om att medlemsstaterna bör verka för alternativ till fängelse som avtjänas i anstalt.
Enligt regeringen finns det flera tydliga fördelar med att utöka möjligheterna att verkställa fängelsestraff utanför anstalt med elektronisk övervakning. Det huvudsakliga skälet till en sådan förändring är att det finns goda förutsättningar för att denna åtgärd kan minska återfallen i brott. Till detta kommer också att förändringen skulle vara samhällsekonomiskt fördelaktig och att den kan bidra till att frigöra anstaltsplatser, vilket skulle underlätta Kriminalvårdens beläggningssituation och motverka att det bildas en s.k. soningskö. En sådan förändring är också förordad i internationella rekommendationer. Det har inte heller framkommit några avgörande skäl som talar emot att utöka möjligheterna att verkställa fängelsestraff utanför anstalt.
Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att fler fängelsestraff bör kunna verkställas utanför anstalt med elektronisk övervakning. Regeringen föreslår därför lagändringar som ökar möjligheterna att verkställa fängelsestraff med sådan övervakning. Förslagen innebär i huvudsak följande.
Utökade möjligheter till verkställighet med elektronisk övervakning i den dömdes bostad
Regeringen anser att även fängelsestraff som är längre än sex månader bör kunna verkställas genom elektronisk övervakning, dock inte straff som är längre än ett år och sex månader. Regeringen föreslår därför att tillämpningsområdet för verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning i den dömdes bostad ska utvidgas till att omfatta fängelse i högst ett år och sex månader.
Vidare anser regeringen att ett beslut om verkställighet i den dömdes bostad vid längre strafftider ska föregås av en fördjupad lämplighetsprövning. Enligt regeringen är den nuvarande lämplighetsprövningen, som går ut på att bedöma om särskilda skäl talar emot verkställighet utanför anstalt, inte tillräcklig vid längre strafftider. Regeringen föreslår därför att om den strafftid som ska avtjänas överstiger fängelse i sex månader ska ett beslut om sådan verkställighet föregås av en fördjupad lämplighetsprövning. Vid den fördjupade lämplighetsprövningen ska särskild hänsyn tas till karaktären på den brottslighet som straffet avser, risken för återfall i brott och hur verkställigheten kan komma att påverka brottsoffer och den dömdes anhöriga. Ett beslut om verkställighet av det aktuella slaget ska få fattas endast om det är lämpligt. Detta innebär alltså att det inte ska finnas en presumtion för att straffet kan verkställas med elektronisk övervakning i den dömdes bostad när strafftiden överstiger sex månader.
En ny verkställighetsform för fängelsestraff
Regeringen anser att det finns behov av ytterligare en verkställighetsform som utgör ett mellanting mellan elektronisk övervakning i den dömdes bostad och verkställighet i anstalt. Regeringen föreslår därför att det införs en ny verkställighetsform för fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, som ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader.
Närmare om utformningen av den nya verkställighetsformen
Kriminalvården ska pröva om ett fängelsestraff ska verkställas med elektronisk övervakning i kontrollerat boende, på eget initiativ eller efter ansökan från den dömde. Den nya verkställighetsformen med elektronisk övervakning i kontrollerat boende ska inte vara aktuell om det finns särskilda skäl mot sådan verkställighet, och det ska förtydligas i lagtexten vad som kan utgöra sådana särskilda skäl.
Under verkställigheten ska den dömde vara förbjuden att lämna boendet annat än på särskilt angivna tider och för särskilt angivna ändamål. Efterlevnaden av förbudet ska kontrolleras med elektroniska hjälpmedel.
Kriminalvården ska också kunna besluta om särskilda föreskrifter som ska gälla vid verkställigheten, t.ex. en skyldighet för den dömde att delta i vård eller behandling, förbud att vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett särskilt angivet område och vilken elektronisk kommunikationsutrustning den dömde får använda och på vilket sätt. Efterlevnaden av vissa föreskrifter ska kunna kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Ett totalförbud mot alkohol och andra beroendeframkallande medel ska alltid gälla.
Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten
Kriminalvården ska ansvara för verkställigheten av fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende och för driften av de kontrollerade boendena. I detta ligger att det inte ska vara möjligt för Kriminalvården att anlita privata aktörer för att bedriva kontrollerade boenden.
Vissa regler i fängelselagen ska gälla vid verkställighet i kontrollerat boende
Det ska regleras särskilt för verkställighet i kontrollerat boende vad som ska gälla i fråga om placering och vistelse i gemensamhet respektive avskildhet i anslutning till dygnsvilan. Det ska också regleras särskilt att Kriminalvården har ansvar för att den dömde ges möjlighet att på lämpligt sätt ägna sig åt fysisk aktivitet och annan fritidssysselsättning, vistas utomhus minst en timme varje dag, följa vad som händer i omvärlden, utöva sin religion och sammanträda med andra dömda i ett förtroenderåd. Därutöver ska, i relevanta delar, reglerna i fängelselagen om personliga tillhörigheter, besök och försändelser samt kontroll- och tvångsåtgärder vara tillämpliga även vid verkställighet i kontrollerat boende. Den dömdes behov av hälso- och sjukvård ska som huvudregel tillgodoses genom att denne tillåts lämna det kontrollerade boendet för att besöka den allmänna sjukvården.
Åtgärder vid misskötsamhet
Vid misskötsamhet som inte är av mindre betydelse ska den dömde tas in i kriminalvårdsanstalt för att avtjäna den resterande delen av strafftiden där. Enligt förslaget prövar övervakningsnämnden om ett beslut om verkställighet med elektronisk övervakning i kontrollerat boende ska upphävas. Kriminalvården ska ha möjlighet att interimistiskt upphäva ett beslut om verkställighet med elektronisk övervakning i kontrollerat boende, vilket i så fall ska underställas övervakningsnämnden senast den första arbetsdagen efter att beslutet har fattats.
En ny gemensam lag för verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning
Regeringen föreslår att verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning i den dömdes bostad och i kontrollerat boende ska regleras i en gemensam lag. En ny lag om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning ska ersätta den nuvarande IÖVL.
Bestämmelserna i IÖVL ska föras över till den nya lagen, efter en redaktionell och språklig omarbetning. Det ska också införas nya bestämmelser, bl.a. med anledning av att det införs en ny verkställighetsform. Vidare ska följdändringar göras i andra lagar, där hänvisningar till IÖVL ska bytas ut mot hänvisningar till den nya lagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att den nya lagen och lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026. IÖVL ska samtidigt upphöra att gälla.
I fråga om verkställighet i kontrollerat boende ska dock den nya lagen tillämpas första gången den 1 juni 2026. Vidare ska bestämmelserna i IÖVL fortfarande gälla för verkställighet av fängelsestraff som har beslutats före ikraftträdandet av den nya lagen. Vissa ytterligare övergångsbestämmelser föreslås också.
Riksdagens tillkännagivanden
När det gäller riksdagens tillkännagivande om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja anför regeringen följande: Tillkännagivandet ger uttryck för att brottsofferperspektivet måste ges stor betydelse vid utformningen av regler om verkställighet av fängelsestraff utanför anstalt. Regeringen instämmer i detta. Det är bl.a. av det skälet som det i propositionen föreslås att ett beslut om verkställighet i den dömdes bostad ska föregås av en fördjupad lämplighetsprövning om strafftiden överstiger sex månader. Också i övriga delar är förslagen i propositionen utformade med brottsofferperspektivet i förgrunden. Sammantaget anser regeringen att förslagen är utformade på ett sätt som tillgodoser syftet med tillkännagivandet, även om det inte införs något uttryckligt krav på samtycke från brottsoffret. Tillkännagivandet är därmed enligt regeringen slutbehandlat.
När det gäller riksdagens tillkännagivande om utökade områden för vistelseförbud anför regeringen följande: Införandet av den nya verkställighetsformen kontrollerat boende innebär att verkställighet med elektronisk övervakning kan komma att ske på en annan ort än den där den dömde bor och följaktligen också på en annan ort än den där brottsoffret bor. Detta medför att risken för att ett brottsoffer behöver konfronteras med den dömde minskar. Ytterligare en åtgärd som syftar till att motverka att brottsoffret behöver konfronteras med den dömde är införandet av den fördjupade lämplighetsprövningen som ska föregå ett beslut om verkställighet i den dömdes bostad när strafftiden överstiger sex månader. Vid den bedömningen ska särskild hänsyn bl.a. tas till hur verkställigheten kan komma att påverka ett brottsoffer. Genom dessa åtgärder bedömer regeringen att tillkännagivandet får anses vara tillgodosett och därmed slutbehandlat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att det inte har väckts någon motion som går emot regeringens lagförslag. Utskottet delar regeringens bedömning att fler fängelsestraff bör kunna verkställas utanför anstalt med elektronisk övervakning. Som regeringen lyfter fram finns det goda förutsättningar för att en sådan reform kan minska återfallen i brott. Till detta kommer också att åtgärden är samhällsekonomiskt fördelaktig och kan bidra till att frigöra anstaltsplatser, vilket skulle underlätta Kriminalvårdens beläggningssituation. En förändring av det aktuella slaget är också förordad i internationella rekommendationer.
Sammanfattningsvis ställer sig utskottet därför bakom regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen.
Vidare har utskottet inte några invändningar mot hur regeringen i propositionen har redovisat riksdagens tillkännagivanden på området.
|
Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning (V) |
Lotta Johnsson Fornarve (V) anför:
Jag och mitt parti har, bl.a. genom motioner, återkommande drivit frågan om att utvidga tillämpningsområdet för den nuvarande lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖVL).
Jag välkomnar därför den aktuella propositionens förslag om utökade möjligheter till verkställighet med elektronisk övervakning i den dömdes bostad. Vidare konstaterar jag att propositionen också innehåller förslag om en ny verkställighetsform för fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, som ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader. Även detta förslag är mycket positivt. Jag har därför ställt mig bakom regeringens proposition i dess helhet.
Dessvärre har det kommit till min kännedom att det finns stora brister i tekniken för elektronisk övervakning, vilket innebär att åtgärden inte alltid används som det är tänkt. Jag har påpekat detta för den ansvariga ministern och utgår från att problemen snarast åtgärdas. Jag kommer noga att följa denna fråga och vid behov återkomma med förslag till åtgärder.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:202 Utökade möjligheter att verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om verkställighet av fängelsestraff med elektronisk övervakning.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Bilaga 2
