sou 2024 98

Från ansökan till kungörelse

Från kungörelse till beslut

Martin Jansson (Havs- och vattenmyndigheten) som expert i ut- redningen. Sakkunniga Ulrika Gustafsson entledigades med verkan från den 4 september 2024. Från och med samma dag förordnandes sakkunniga Katrin Strömberg som sakkunnig i utredningen. Sak- kunniga Joanna Wänblad entledigades med verkan från den 21 okto- ber 2024.

Utredaren har biståtts av ett sekretariat. Från och med den

28 augusti 2023 har ämnesrådet Ida Edwertz arbetat som sekrete- rare i utredningen. Från och med den 1 september 2023 har juristen Jesper Blomberg, utredaren Rasmus Firon, juristen Henrik Löv och juristen Rebecca Wennerberg arbetat som sekreterare i utredningen. Från och med den 18 september 2023 har docenten Henrik Josefsson arbetat som sekreterare i utredningen och från och med den 1 novem- ber 2023 har hovrättsrådet Kristina Dreijer arbetat som sekreterare i utredningen. Jesper Blomberg entledigades med verkan från den

1 januari 2024. Från och med den 17 januari 2024 har miljöjuristen Cecilia Ångström arbetat som sekreterare i utredningen.

Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen. Betänkandet är skrivet i vi-form. Med detta avses utredaren och

utredningssekretariatet. Jag är emellertid ensam ansvarig för samt- liga förslag.

Härmed överlämnas betänkandet En ny samordnad miljöbedöm- nings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98). Uppdraget är härigenom slutfört.

Stockholm i januari 2025

Camilla Adolfsson

Kristina Dreijer

Ida Edwertz

Rasmus Firon

Henrik Josefsson

Henrik Löv

Rebecca Wennerberg

Cecilia Ångström

Innehåll

SOU 2024:98

10.2.6	Handläggningstider...............................................	806
10.2.7 Kungörelse av en tillståndsansökan .....................		807
10.2.8 Möjlighet att lämna synpunkter på ansökan .......		812
10.3 Förutsättningarna för att ge tillstånd ..................................		817
10.3.1	Inledning................................................................	817
10.3.2	Otydlig reglering...................................................	818
10.3.3 Bör frågan om tillåtlighet prövas särskilt?...........		826

10.3.4I vilken utsträckning bör hänsyn tas till planer

	enligt plan – och bygglagen vid val av plats
	enligt miljöbalken? ................................................	830
10.4 Beslut om miljötillstånd, dess innehåll och rättskraft ........		843
10.4.1	Inledning................................................................	843
10.4.2	Otydligt vad som ska regleras i tillståndet ..........	844

10.4.3Prövningsmyndigheten kan i vissa fall skjuta

fram beslut om villkor eller ersättning.................	851
10.4.4 När börjar ett tillstånd att gälla? ..........................	852

10.4.5Tillståndets rättskraft otydlig och möjligheterna att ändra tillståndsvillkor

är för litet eller används inte .................................

856

10.4.6Belastar civilrättsligt präglade frågor

tillståndsprövningen?............................................

872

10.4.7Uppfyller kungörelsebestämmelserna

	de EU-rättsliga kraven?.........................................	885
10.5 Anmälningsförfarandet ........................................................		897
10.5.1	Inledning................................................................	897
10.5.2	Anmälan om vattenverksamhet............................	897
10.5.3 Anmälan om miljöfarlig verksamhet....................		901

10.5.4Ett förbättrat genomförande

av MKB-direktivet.................................................

906

10.5.5Tillsynsmyndigheterna hinner inte

alltid handlägga en anmälan inom
den lagstadgade fristen..........................................	910

10.5.6Kraven på vad en anmälan ska innehålla

är allmänt hållna och tillsynsmyndigheternas

krav är inte alltid lika .............................................

911

SOU 2024:98

Innehåll

10.5.7En anmäld verksamhet eller åtgärd saknar rättskraft – verksamhetsutövare ansöker

om tillstånd för att vara på säkra sidan .................

914

10.5.8Stort mörkertal och avsaknad av möjlighet

		att besluta om miljösanktionsavgift......................	915
11	Vem utför miljöprövningen? ......................................		917
11.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		917
11.2	Gällande svensk rätt..............................................................		918
	11.2.1 Översikt över vem som prövar tillstånd
		enligt miljöbalken ..................................................	918
	11.2.2	Regeringen .............................................................	922
	11.2.3	Mark- och miljödomstolarna ................................	924
	11.2.4	Länsstyrelsens olika roller.....................................	926
	11.2.5	Kommunala myndigheter .....................................	936
	11.2.6 Andra statliga myndigheters roller.......................		939
11.3	Utmaningar ...........................................................................		961
	11.3.1	Inledning ................................................................	961

11.3.2Tillståndsprövningen avviker från domstolars

grunduppdrag.........................................................

961

11.3.3Bristande enhetlighet och förutsebarhet

i stöd och prövning ................................................	966
11.3.4 Otillräckliga resurser .............................................	970

11.3.5Uppdelningen mellan länsstyrelsen

och prövningsmyndigheten...................................

977

11.3.6Många och olika prövningsmyndigheter försvårar regeringens fortlöpande uppföljning

och styrning ...........................................................	980
11.3.7 Brist på stöd och vägledning .................................	982

11.3.8Myndigheternas roller i prövningen upplevs

som otydliga och deras agerande oförutsebart .... 984

InnehållSOU 2024:98

12	Tillsyn och egenkontroll............................................		993
12.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		993
12.2	Gällande svensk rätt .............................................................		994
	12.2.1	Tillsynsmyndigheter och tillsynsvägledande
		myndigheter...........................................................	994
	12.2.2 Generella regler om tillsyn ...................................		996
	12.2.3	Förelägganden och förbud....................................	997
	12.2.4 Tillsynsmyndigheternas ansvar för att ansöka
		om omprövning av tillstånd..................................	998
	12.2.5	Avgifter för tillsyn ................................................	999
	12.2.6 Egenkontroll och krav på miljörapport ..............		1002
12.3	Krav på tillsyn inom EU-rätten ..........................................		1004
12.4	Identifierade utmaningar.....................................................		1005

13	Finansiering och avgifter ........................................		1013
13.1	Principiella utgångspunkter: förorenaren ska betala
	och kostnadstäckning som mål...........................................		1013
	13.1.1 När är det lämpligt att en statlig myndighet
		får disponera avgiftsintäkter direkt? ...................	1014
13.2	Hur finansieras miljöprövningsarbetet på de statliga
	myndigheterna? ...................................................................		1015
	13.2.1	Mark- och miljödomstolarna...............................	1016
	13.2.2	Länsstyrelserna.....................................................	1016
	13.2.3	Övriga myndigheter.............................................	1019
13.3	Staten har ökat resurserna till miljöprövningen något
	de senaste åren .....................................................................		1023
	13.3.1 Hur ser resursutvecklingen ut i relation
		till antalet ärenden och mål? ................................	1026
	13.3.2 Mer resurser på samråd sedan 2021.....................		1027
13.4	Avgiftssystemet för prövning och tillsyn ..........................		1028
	13.4.1 Utmaningar med dagens avgiftssystem ..............		1031

13.4.2Pågående översyn av förordningen om avgifter

för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ........

1033

SOU 2024:98Innehåll

14	Våra överväganden och förslag ................................		1039
14.1	Kapitlets innehåll ................................................................		1039
14.2	Övergripande utgångspunkter för förslagen.....................		1039
	14.2.1	Inledning ..............................................................	1039
	14.2.2 Riksdagens och regeringens utgångspunkter.....		1040
	14.2.3	Våra utgångspunkter ...........................................	1042
14.3	En ny reglering om miljöprövning.....................................		1047
	14.3.1	Inledning ..............................................................	1047

14.3.2Varför behövs en ny reglering

	om miljöprövning? ..............................................	1047
14.3.3	Vad avses med miljöprövning? ...........................	1049
14.3.4	Var bör den nya regleringen
	om miljöprövning placeras? ................................	1052

14.3.5Hur bör den nya regleringen utformas

		rent författningstekniskt? ...................................	1053
14.4	Utgångspunkter för en mer samordnad
	miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess ..........		1055
14.5	Nya termer och uttryck......................................................		1062
	14.5.1	Nya definitioner ..................................................	1062
	14.5.2 Uttrycket miljöfarlig verksamhet ändras ...........		1065
14.6	En ny organisation för miljöprövning ...............................		1068
	14.6.1	Inledning ..............................................................	1068

14.6.2Varför behövs en ny prövningsorganisation? .... 1068

14.6.3Bör ärenden om miljöprövning prövas av förvaltningsmyndighet eller domstol

i första instans? ....................................................	1069
14.6.4 Utgångspunkter vid val av organisationsform...	1074

14.6.5För- och nackdelar med olika organisatoriska

lösningar...............................................................	1079
14.6.6 En ny nationell miljöprövningsmyndighet ........	1094

14.6.7Närmare om organisationen vid alternativ 1:

Ny Miljöprövningsmyndighet ............................

1100

14.6.8Närmare om organisationen vid alternativ 2: Sex länsstyrelser med

miljöprövningsdelegationer ................................	1110
14.6.9 Vilka ärenden bör myndigheten pröva? .............	1113

Innehåll	SOU 2024:98
14.6.10 Särskilt om prövning av tvångs- och
ersättningsfrågor ..................................................	1120

14.6.11Bör myndigheten omfattas av extra krav på kon- sultationsskyldighet enligt lagen om konsultation

	i frågor som rör det samiska folket? ...................	1128
14.6.12	Hur bör instansordningen se ut för ärenden
	om miljöprövning?...............................................	1130
14.7 En ny tillstånds- och granskningsplikt...............................		1145
14.7.1	Inledning...............................................................	1145

14.7.2Varför behövs en ny reglering av tillstånds-

och anmälningsplikten? .......................................

1145

14.7.3Utgångspunkter för en ny tillstånds-, gransknings-, anmälnings- eller

registreringsplikt ..................................................

1146

14.7.4Krav på miljötillstånd eller

igångsättningsbesked ...........................................

1151

14.7.5 Övergång från svenska krav till
krav som gäller enligt EU-rätten .........................	1157

14.7.6Vilka verksamheter och åtgärder

bör omfattas av tillståndsplikt? ...........................

1161

14.7.7Vilka verksamheter och åtgärder bör omfattas

av granskningsplikt?.............................................

1170

14.7.8Vilka verksamheter och åtgärder bör omfattas

av anmälningsplikt?..............................................

1186

14.7.9Vilka verksamheter och åtgärder bör omfattas

av registreringsplikt? ............................................	1192
14.7.10 Undantag från krav på miljötillstånd
eller igångsättningsbesked ...................................	1196
14.7.11 Hur bör regleringen av kraven på tillstånds-
och granskningsplikt för olika verksamheter
och åtgärder utformas? ........................................	1198
14.7.12 Undantag från krav på bygglov för
transformatorstation som omfattas
av miljötillstånd eller igångsättningsbesked .......	1200
14.7.13 Annan tillståndsplikt enligt miljöbalken
m.fl. lagar ..............................................................	1202
14.7.14 Frivillig ansökan om miljötillstånd
eller igångsättningsbesked ...................................	1206

SOU 2024:98		Innehåll
14.8 En tydligare miljöbedömningsprocess...............................		1207
14.8.1	Inledning ..............................................................	1207
14.8.2	Utgångspunkter för
	miljöbedömningsprocessen.................................	1207

14.8.3Specifik miljöbedömning endast

om tillstånd krävs ................................................	1213
14.8.4 Nytt granskningsförfarande ...............................	1217

14.8.5Undantag från krav på specifik

miljöbedömning...................................................

1227

14.8.6Övergripande om stegen i den specifika

miljöbedömningen...............................................

1244

14.8.7Begäran om avgränsningsyttrande avseende

	miljökonsekvensbeskrivningens omfattning
	och detaljeringsnivå .............................................	1246
14.8.8	Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll
	och omfattning tydliggörs...................................	1254
14.8.9	Ett offentligt samråd ...........................................	1256
14.8.10	Ett förtydligat gränsöverskridande samråd........	1267
14.8.11	Prövningsmyndighetens motiverade slutsats.....	1274
14.8.12	En samlad bedömning när tillståndsfrågan
	avgörs ...................................................................	1289

14.8.13Miljöprövningsmyndigheten tar över rollen som MKB-myndighet vid prövning enligt

vissa sektorslagar .................................................	1291
14.9 En mer samordnad miljöbedömnings- och
tillståndsprövningsprocess .................................................	1301
14.9.1 Inledning ..............................................................	1301

14.9.2Upplysning om kravet på avgränsningsyttrande

inför en ansökan om miljötillstånd.....................

1302

14.9.3Samlad reglering om innehåll och utformning

av en ansökan i ett ärende om miljöprövning .... 1303

14.9.4Ny reglering om underrättelse om ansökan

till berörda myndigheter......................................

1311

14.9.5Närmare om vilka myndigheter som

ska underrättas om en ansökan ...........................

1314

14.9.6Nytt krav på kompletteringsföreläggande

inom viss tid.........................................................	1317
14.9.7 Ny bekräftelse om fullständig ansökan..............	1322

Innehåll

SOU 2024:98

14.9.8Ny reglering om tidsplan och tidsfrister

	för handläggningen...............................................	1323
14.9.9	Närmare bestämmelser om tidsfrister
	för handläggningen...............................................	1331
14.9.10	Upplysning om bestämmelser om offentligt
	samråd och motiverad slutsats i nya 20 kap.
	miljöbalken ...........................................................	1338
14.9.11	Kommunicering med sökanden inför slutligt
	beslut i ärendet om miljötillstånd........................	1338

14.9.12Ny reglering om sammanträde och besiktning ..1342

14.9.13Möjlighet att förordna om sakkunnig, inhämt-

ande av yttrande från vattenmyndighet m.m......

1345

14.9.14Ny bestämmelse om vilka förutsättningar som

ska vara uppfyllda för att miljötillstånd ska ges .1353

14.9.15Krav på bästa tillgängliga teknik i stället

för bästa möjliga teknik .......................................	1358
14.9.16 Justerad reglering om val av plats........................	1361
14.9.17 Tydligare regler om tillståndens rättsverkan ......	1366
14.9.18 Ny reglering om vad som bör framgå
av ett beslut m.m. .................................................	1374
14.9.19 Ökad användning av generella föreskrifter
i stället för villkor i tillstånd.................................	1385
14.9.20 Ny hantering av en ansökan om ändring
av verksamhet eller beslut ....................................	1395
14.9.21 Tillåtligheten bör prövas separat från villkoren
endast efter begäran .............................................	1409
14.9.22 Ny reglering om underrättelse om beslut...........	1411
14.9.23 Samma regler om verkställbarhet av
miljötillstånd m.m. ...............................................	1415
14.9.24 Tydligare reglering för hantering
av en ansökan om omprövning ............................	1418
14.9.25 Ingen rätt till ersättning för myndighetens
och motpartens kostnader ...................................	1436
14.9.26 Miljöbok med förteckning över miljötillstånd
och igångsättningsbesked ....................................	1441

SOU 2024:98	Innehåll
14.10 Ett nytt enklare tillståndsförfarande för
granskningspliktiga verksamheter och åtgärder................	1443
14.10.1 Förprövning av granskningspliktiga
verksamheter och åtgärder ..................................	1443
14.10.2 Vilken myndighet bör ansvara för
granskningen? ......................................................	1445
14.10.3 Vilka verksamheter och åtgärder kommer
att påverkas av förslaget?.....................................	1448
14.10.4 Vad ska en ansökan om igångsättningsbesked
innehålla?..............................................................	1450
14.10.5 Hur ska granskningen gå till? .............................	1458
14.10.6 Vilka ska få tillfälle att yttra sig under
handläggningen? ..................................................	1459
14.10.7 Beslut om betydande miljöpåverkan ..................	1464
14.10.8 Förutsättningar för och innehåll i beslut
om igångsättningsbesked ....................................	1466
14.10.9 Beslut om betydande miljöpåverkan och
igångsättningsbesked ska offentliggöras............	1470

14.10.10Ska besluten om betydande miljöpåverkan

och igångsättningsbesked kunna överklagas? .... 1473

14.10.11Tidsfrist för handläggningen av en ansökan

		om igångsättningsbesked m.m............................	1476
	14.10.12 Vilken rättsverkan har beslutet
		om igångsättningsbesked?...................................	1482
14.11	En mer digital miljöprövningsprocess ...............................		1484
14.12	Hantering och reglering av vissa frågor som bör vara
	kvar i nuvarande prövningsorganisation............................		1488
	14.12.1	Inledning ..............................................................	1488
	14.12.2	Mark- och miljödomstol .....................................	1489
	14.12.3	Länsstyrelsen .......................................................	1492
	14.12.4	Kommun ..............................................................	1494
14.13	Begränsning av vissa myndigheters talerätt.......................		1499
	14.13.1	Inledning ..............................................................	1500
	14.13.2	Utgångspunkter...................................................	1500

14.13.3Vilka myndigheter bör ha partsställning

i miljöprövningsprocessen?................................. 1509

Innehåll		SOU 2024:98
14.13.4 Andra alternativ som övervägts...........................			1516
14.13.5 Statliga myndigheters deltagande som
	remissinstans ........................................................		1520
14.14 Behov av en effektiv och enhetlig tillsyn ...........................			1523
14.14.1 En mer flexibel, effektiv och förutsebar
	tillståndsprövning förutsätter en god tillsyn ......		1523
14.14.2	Tillsynsmyndigheten får förelägga
	verksamhetsutövare att ansöka
	om igångsättningsbesked.....................................		1525
14.14.3	Krav på miljörapport............................................		1528
14.15 Följdändringar i miljöbalken...............................................			1530

14.15.1Följdändringar med anledning av

att bestämmelser om miljöprövning samlas

i ett nytt 20 kap. i miljöbalken och nya
definitioner förs in i 1 kap. miljöbalken .............	1530
14.15.2 Följdändringar med anledning av förslaget
om en ny prövningsmyndighet............................	1531

14.15.3Följdändringar med anledning av att uttrycket miljöfarlig verksamhet ersätts av uttrycket

miljöpåverkande verksamhet ...............................	1533
14.15.4 Följdändringar med anledning av en ny
tillstånds-, gransknings-, anmälnings- och
registreringsplikt ..................................................	1534
14.15.5 Följdändringar med anledning av ändrade
termer och uttryck inom den specifika
miljöbedömningen samt med anledning
av den nya miljöbedömningsprocessen ..............	1535
14.15.6 Följdändringar med anledning av ändrad
process för ändring och omprövning
av verksamheter och åtgärder ..............................	1536
14.16 Följdändringar i andra lagar ................................................	1537
14.16.1 Lagen med vissa föreskrifter angående
tillämpningen här i riket av svensk-norska
vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929 .....	1537
14.16.2 Lagen om utnyttjande av vattenkraft vid krig ....	1538
14.16.3 Lagen om kontinentalsockeln .............................	1541
14.16.4 Väglagen och lagen om byggande av järnväg......	1542

SOU 2024:98	Innehåll
14.16.5 Lagen om vattenförbund.....................................	1542

14.16.6Lagen om vissa rörledningar, lagen om kärnteknisk verksamhet, lagen om Sveriges

	ekonomiska zon, ellagen och naturgaslagen ......	1543
14.16.7	Skogsvårdslagen ...................................................	1543
14.16.8	Lagen om inrättande, utvidgning och
	avlysning av allmän farled och allmän hamn ......	1544
14.16.9	Minerallagen.........................................................	1545
14.16.10	Lagen om införande av miljöbalken ...................	1546
14.16.11 Lagen med särskilda bestämmelser
	om vattenverksamhet ..........................................	1546
14.16.12 Lagen om åtgärder för att förebygga
	och begränsa följderna av allvarliga
	kemikalieolyckor .................................................	1547
14.16.13 Plan- och bygglagen ............................................		1548
14.16.14 Luftfartslagen.......................................................		1549
14.16.15 Lagen om mark- och miljödomstolar.................		1549
14.16.16 Övriga lagar..........................................................		1550
14.17 Följdändringar på förordningsnivå ....................................		1550
14.17.1	Förordningen om miljöfarlig verksamhet
	och hälsoskydd ....................................................	1550
14.17.2	Förordning om verksamhetsutövares
	egenkontroll.........................................................	1553
14.17.3	Förordningen om vattenverksamheter...............	1553
14.17.4	Industriutsläppsförordningen.............................	1556
14.17.5	Miljöprövningsförordningen ..............................	1557
14.17.6	Förordningen om förbränning av avfall .............	1558
14.17.7	Förordningen om geologisk lagring
	av koldioxid..........................................................	1559
14.17.8	Förordningen med länsstyrelseinstruktion........	1560
14.17.9	Miljöbedömningsförordningen ..........................	1560
14.17.10 Övriga förordningar ............................................		1561
14.18 Frågor för framtida översyn ...............................................		1562
14.18.1	Inledning ..............................................................	1563
14.18.2	Utredning för att genomföra förslaget
	om en ny prövningsmyndighet ...........................	1563

Innehåll

SOU 2024:98

14.18.3Utredning för att fastställa lämpliga gränsvärden för granskningspliktiga

verksamheter ........................................................

1564

14.18.4Översyn av förordningen om avgifter

för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

med anledning av våra förslag..............................

1565

14.18.5Översyn av miljötillsynsförordningen och tillsynsmyndighetens uppgifter

		med anledning av våra förslag ..............................	1566
	14.18.6	Återstående utredningsfrågor .............................	1567
14.19	Behov av informations- och utbildningsinsatser
	i samband med ikraftträdandet ...........................................		1568
14.20	Behov av nya myndighetsföreskrifter,
	nytt vägledningsmaterial eller annat
	stöd vid miljöprövning ........................................................		1569
	14.20.1	Inledning...............................................................	1569
	14.20.2	Uppdrag att uppdatera, utveckla och samla
		vägledning om miljöprövning..............................	1569
	14.20.3	Uppdrag för att ta fram generella föreskrifter
		för vissa verksamheter..........................................	1570
	14.20.4	Översyn av kravet på miljörapport .....................	1571
Del 3
15	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .............		1573
15.1	Ikraftträdandebestämmelser ...............................................		1573
15.2	Övergångsbestämmelser .....................................................		1574
	15.2.1	Miljöbalken...........................................................	1574

15.2.2Lagen med särskilda bestämmelser

	om vattenverksamhet ...........................................	1577
15.2.3	Miljöprövningsförordningen...............................	1578
15.2.4	Förordningen om vattenverksamheter ...............	1580
15.2.5	Övriga författningar.............................................	1582

SOU 2024:98Innehåll

16	Konsekvenser........................................................		1585
16.1	Kapitlets innehåll ................................................................		1585
16.2	Problemet och vad utredningen vill uppnå........................		1585
16.3	Alternativa lösningar och effekter
	av om någon förändring inte sker.......................................		1586
	16.3.1	Nollalternativet....................................................	1586
	16.3.2	Stegvisa förändringar ...........................................	1587
16.4	Konsekvenser för staten .....................................................		1588
	16.4.1	Regeringen ...........................................................	1589
	16.4.2	Länsstyrelserna ....................................................	1591
	16.4.3	Mark- och miljödomstolarna ..............................	1602
	16.4.4	Mark- och miljööverdomstolen..........................	1606
	16.4.5	Högsta domstolen ...............................................	1607
	16.4.6	Naturvårdsverket.................................................	1608
	16.4.7	Havs- och vattenmyndigheten............................	1611

16.4.8Myndigheten för samhällsskydd

		och beredskap ......................................................	1613
	16.4.9	Övriga myndigheter ............................................	1614
	16.4.10	Statsfinansiella konsekvenser..............................	1615
16.5	Konsekvenser för kommunerna.........................................		1621
16.6	Konsekvenser för regionerna .............................................		1627
16.7	Konsekvenser för företag ...................................................		1627
	16.7.1	Närmare om vilka företag som berörs
		av våra förslag.......................................................	1629
	16.7.2	Närmare om förslagens konsekvenser
		för företag ............................................................	1644
	16.7.3	Konkurrensförhållanden .....................................	1662
	16.7.4	Särskilda hänsyn till små företag ........................	1663
16.8	Konsekvenser för enskilda .................................................		1666
16.9	Konsekvenser för miljö och klimat....................................		1670
16.10	Författningsförslagens överensstämmelse
	med EU-rätten ....................................................................		1677

Innehåll		SOU 2024:98
16.11	Behov av särskilda hänsyn vid val av tidpunkt för
	ikraftträdande och behov av informationsinsatser	............1677
16.12	Övriga konsekvenser ...........................................................	1678
	16.12.1 Konsekvenser för sysselsättning och offentlig
	service i olika delar av landet................................	1678
	16.12.2 Brottsligheten och brottsförebyggande arbetet .1678
	16.12.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män ................	1679
	16.12.4 Möjligheterna att nå de integrationspolitiska
	målen.....................................................................	1679
	16.12.5 Personlig integritet...............................................	1679
17	Författningskommentar ..........................................	1681
17.1	Förslag till lag om ändring i miljöbalken ...........................	1681

17.2Förslag till lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-

	norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929 ........	1810
17.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627)
	om utnyttjande av vattenkraft vid krig ..............................	1815
17.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314)
	om kontinentalsockeln........................................................	1821
17.5	Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
	(1970:988) ............................................................................	1822
17.6	Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)..............	1823
17.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om
	förvaltning av samfälligheter...............................................	1823
17.8	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997)
	om vattenförbund................................................................	1824
17.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160)
	om vissa rörledningar ..........................................................	1824

17.10Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) .1825

17.11Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) ..........................................................................

1826

SOU 2024:98

Innehåll

17.12Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307)

om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet

för rättegångskostnader......................................................

1828

17.13Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293)

om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän

	farled och allmän hamn.......................................................	1829
17.14	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3)
	om kärnteknisk verksamhet ...............................................	1831
17.15	Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45) ........	1831
17.16	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140)
	om Sveriges ekonomiska zon .............................................	1832
17.17	Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
	(1995:1554)..........................................................................	1833
17.18	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649)
	om byggande av järnväg......................................................	1834
17.19	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667)
	om skatt på naturgrus .........................................................	1835
17.20	Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen
	(1997:288)............................................................................	1835
17.21	Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)................	1836
17.22	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:811)
	om införande av miljöbalken..............................................	1837
17.23	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812)
	med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ..........	1838

17.24Förslag till lag om ändring i lagen (1999:381)

om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna

	av allvarliga kemikalieolyckor.............................................	1857
17.25	Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) ....	1859
17.26	Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
	(2010:900)............................................................................	1859
17.27	Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) .....	1862

Innehåll		SOU 2024:98
17.28	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:921)
	om mark- och miljödomstolar............................................	1862
17.29	Förslag till lag om ändring i lagen om konsultation
	i frågor som rör det samiska folket ....................................	1865
17.30	Förslag till förordning om ändring
	i kontinentalsockelförordningen (1966:315).....................	1866
17.31	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1978:164) om vissa rörledningar .......................................	1867
17.32	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1984:14) om kärnteknisk verksamhet...............................	1867
17.33	Förslag till förordning om ändring
	i mineralförordningen (1992:285) ......................................	1868

17.34Förslag till förordning om ändring i förordningen (1994:795) om tillstånd för kraftverk avsedda

	att drivas med oljebränsle....................................................	1870
17.35	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ....	1870
17.36	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ...........	1879
17.37	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1998:904) om anmälan för samråd....................................	1880
17.38	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1998:1398) om vattenverksamheter..................................	1881
17.39	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2001:512) om deponering av avfall ...................................	1887
17.40	Förslag till förordning om ändring i
	vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ......................	1888
17.41	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2004:675) om omgivningsbuller .......................................	1889
17.42	Förslag till förordning om ändring
	i naturgasförordningen (2006:1043)...................................	1890

SOU 2024:98

Innehåll

17.43Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession

	enligt ellagen (1997:857) ....................................................	1890
17.44	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2007:667) om allvarliga miljöskador ................................	1891
17.45	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2010:1770) om geografisk miljöinformation ...................	1892
17.46	Förslag till förordning om ändring i plan- och
	byggförordningen (2011:338) ............................................	1895

17.47Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och

	vattenmyndigheten .............................................................	1896
17.48	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2011:1237) om miljöprövningsdelegationer ....................	1897
17.49	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2012:259) om miljösanktionsavgifter...............................	1897
17.50	Förslag till förordning om ändring
	i industriutsläppsförordningen (2013:250) .......................	1901
17.51	Förslag till förordning om ändring
	i miljöprövningsförordningen (2013:251).........................	1916
17.52	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2013:252) om stora förbränningsanläggningar................	1965
17.53	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2013:253) om förbränning av avfall..................................	1966
17.54	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2014:21) om geologisk lagring av koldioxid ....................	1969
17.55	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2017:868) med länsstyrelseinstruktion ............................	1971
17.56	Förslag till förordning om ändring
	i miljöbedömningsförordningen (2017:966) .....................	1972

Innehåll

SOU 2024:98

17.57Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:1179) om finansiering av kärntekniska

restprodukter .......................................................................

1988

17.58Förslag till förordning om ändring i förordningen (2021:757) om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa

	ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi ................	1990
17.59	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2021:808) om nätkoncession.............................................	1990
17.60	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2022:1276) om producentansvar för elutrustning ...........	1991
18	Jämförelsetabell ....................................................	1993
18.1	Inledning ..............................................................................	1993
18.2	Jämförelsetabell mellan den nya och den äldre
	regleringen om tillståndsplikt och miljöprövning .............	1994
	18.2.1 Nytt 20 kap. miljöbalken .....................................	1994
	18.2.2 Nytt 1–8 kap. miljöprövningsförordningen .......	1995
18.3	Jämförelsetabell mellan den äldre och den nya
	regleringen om tillståndsplikt och miljöprövning .............	1997
	18.3.1 Tidigare reglering i miljöbalken ..........................	1997
	18.3.2 Tidigare reglering i lagen med särskilda
	bestämmelser om vattenverksamhet ...................	2005
	18.3.3 Tidigare reglering i förordningen om
	miljöfarliga verksamheter och hälsoskydd .........	2007
	18.3.4 Tidigare reglering i förordningen
	om vattenverksamheter........................................	2009
	18.3.5 Tidigare reglering i
	industriutsläppsförordningen..............................	2010
18.4	Jämförelsetabell avseende föreslagna och nuvarande
	verksamhetsbeskrivningar och verksamhetskoder ...........	2012
	18.4.1 Tillståndspliktiga verksamheter och åtgärder

enligt bilaga 1 till miljöprövningsförordningen ...2012

Förkortningar

Art- och habitat-	Rådets direktiv 92/43/EEG av den
direktivet	21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer
	samt vilda djur och växter
Avfallsdirektivet	Europaparlamentets och rådets direk-
	tiv 2008/98/EG av den 19 november
	2008 om avfall och om upphävande av
	vissa direktiv
BAT	best available technique / bästa tillgäng-
	liga teknik
Bet.	betänkande
BMT	bästa möjliga teknik
BREF	BAT-referensdokument
EU-förordningen	Europaparlamentets och rådets förord-
om kritiska och	ning (EU) 2024/1252 av den 11 april
strategiska råmaterial	2024 om inrättande av en ram för säker-
	ställande av trygg och hållbar försörjning
	av kritiska råmaterial och om ändring av
	förordningarna (EU) nr 168/2013,
	(EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och
	(EU) 2019/1020
EU-förordningen	Europaparlamentets och rådets förord-
om netto-nollteknik	ning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024
	om inrättande av en åtgärdsram för att
	stärka Europas ekosystem för tillverk-
	ning av netto-nollteknik och om ändring
	av förordning (EU) 2018/1724

Förkortningar

SOU 2024:98

Direktivet om	Europaparlamentets och rådets direk-
geologisk lagring	tiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om
av koldioxid	geologisk lagring av koldioxid och änd-
	ring av rådets direktiv 85/337/EEG,
	Europaparlamentets och rådets direk-
	tiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/
	EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt
	förordning (EG) nr 1013/2006
Ds	departementsserien
Energieffektivi-	Europaparlamentets och rådets direk-
seringsdirektivet	tiv (EU) 2023/1791 av den 13 september
	2023 om energieffektivitet och om
	ändring av förordning (EU) 2023/955
Esbokonventionen	FN/ECE:s Esbokonvention från 1991
	om miljökonsekvensbeskrivningar i ett
	gränsöverskridande sammanhang
EU	Europeiska unionen
FAPT	förordning (1998:940) om avgifter för
	prövning och tillsyn enligt miljöbalken
FIHM	Försvarsinspektören för hälsa och miljö
FBL	fastighetsbildningslagen (1970:988)
FL	förvaltningslagen (2017:900)
FMH	förordningen om miljöfarliga
	verksamheter och hälsoskydd (1998:899)
Fågelskydds-	Europarlamentets och rådets direk-
direktivet	tiv 2009/147/EG av den 30 november
	2009 om bevarande av vilda fåglar

SOU 2024:98Förkortningar

Förnybartdirektivet	Europaparlamentets och rådets direk-
	tiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober
	2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/
	2001, förordning (EU) 2018/1999 och
	direktiv 98/70/EG vad gäller främjande
	av energi från förnybara energikällor,
	och om upphävande av rådets direk-
	tiv (EU) 2015/652
HaV	Havs- och vattenmyndigheten
HD	Högsta domstolen
Hushållnings-	förordningen (1998:896) om hushållning
förordningen	med mark- och vattenområden
Industriutsläpps-	Europaparlamentets och rådets direk-
direktivet	tiv 2010/75/EU av den 24 november
	2010 om industriutsläpp (samordnade
	åtgärder för att förebygga och begränsa
	föroreningar)
IPPC-direktivet	Europaparlamentets och rådets direk-
	tiv 2008/1/EG av den 15 januari 2008 om
	samordnade åtgärder för att förebygga
	och begränsa föroreningar
IUF	industriutsläppsförordningen (2013:250)
JB	jordabalken
Kap.	kapitel
LOM	lagen (2010:921) om mark- och miljö-
	domstolar
LSV	lagen (1998:812) med särskilda bestäm-
	melser om vattenverksamhet
MB	miljöbalken
MBF	miljöbedömningsförordningen
	(2017:966)
ML	minerallagen (1991:45)

Förkortningar

SOU 2024:98

MKB	miljökonsekvensbeskrivning
MKB-direktivet	Europaparlamentets och rådets direk-
	tiv 2011/92/EU av den 13 december
	2011 om bedömning av inverkan på
	miljön av vissa offentliga och privata
	projekt, i lydelsen enligt Europaparla-
	mentets och rådets direktiv 2014/52/EU
MMD	mark- och miljödomstol
MPF	miljöprövningsförordningen (2013:251)
MSB	Myndigheten för samhällsskydd och
	beredskap
MTF	Miljötillsynsförordningen (2011:3)
MÖD	Mark- och miljööverdomstolen
NRL	lagen (1987:12) om hushållning med
	naturresurser m.m.
PBF	plan- och byggförordningen (2011:338)
PBL	plan- och bygglagen (2010:900)
Prop.	proposition
PRTR-protokollet	Kyiv Protocol on Pollutant Release and
	Transfer Registers
RB	rättegångsbalken
RF	regeringsformen
Riodeklarationen	Riodeklarationen om miljö och utveck-
	ling från 1992
Rskr.	Riksdagsskrivelse
SEA-protokollet	Protokollet om strategiska miljö-
	bedömningar till FN/UNECE:s
	Esbokonvention från 1991 om miljö-
	konsekvensbeskrivningar i ett gräns-
	överskridande sammanhang

SOU 2024:98Förkortningar

Sevesodirektivet	Europaparlamentets och rådets direk-
	tiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om
	åtgärder för att förebygga och begränsa
	faran för allvarliga olyckshändelser där
	farliga ämnen ingår och om ändring och
	senare upphävande av rådets direk-
	tiv 96/82/EG
SFS	Svensk författningssamling
SGI	Statens geotekniska institut
SGU	Sveriges geologiska undersökning
SMB-direktivet	Europaparlamentets och rådets direk-
	tiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om
	bedömning av vissa planers och pro-
	grams miljöpåverkan
SMP	Svenska miljörapporteringscentralen
SOU	Statens offentliga utredningar
Utvinningsavfalls-	Europaparlamentets och rådets direk-
direktivet	tiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006
	om hantering av avfall från utvinnings-
	industrin och om ändring av direk-
	tiv 2004/35/EG
Vattendirektivet	Europaparlamentets och rådets direk-
	tiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000
	om upprättande av en ram för gemen-
	skapens åtgärder på vattenpolitikens
	område
VFF	vattenförvaltningsförordningen
	(2004:660)
VL	vattenlagen (1983:291)
VVF	förordningen (1998:1388) om vatten-
	verksamheter

Sammanfattning

SOU 2024:98

ningsförordningen, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och förordningen om vattenverksamheter. Vid sidan om miljöbalksregelverket finns bestämmelser som ska tillämpas vid tillståndsprövning i exempelvis lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och lagen och förordningen om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi.

Reformbehovet

Våra analyser visar att det finns flera utmaningar både med dagens tillståndsprocess och hur den är reglerad.

För det första har vi konstaterat att bestämmelserna om krav på tillståndsplikt liksom vad prövningsmyndigheten ska pröva sedan en ansökan om tillstånd har lämnats in till prövningsmyndigheten varken är enkla att hitta i miljöbalksregelverket eller enkla att till- lämpa. Detta bidrar till att den sammantagna processen blir både ineffektiv och oförutsägbar. Detta kan i sin tur motverka intresset för investeringar i nya eller ändrade verksamheter i Sverige.

För det andra har vi konstaterat att dagens regelverk och pröv- ningsprocess gör stor skillnad på om det är fråga om en vattenverk- samhet eller annan verksamhet utan att dessa skillnader alltid är motiverade eller logiska.

För det tredje har vi konstaterat att krav på tillstånd för verk- samheter och åtgärder i miljöbalken och i föreskrifter som är med- delade med stöd av miljöbalken inte alltid överensstämmer med kraven inom EU-rätten. De svenska kraven är både för högt och för lågt ställda jämfört med EU-rätten beroende på vilken verksam- het eller åtgärd som avses. Det är överhuvudtaget svårt att se på vil- ket sätt den svenska tillståndsplikten överensstämmer med EU-rätten.

För det fjärde har vi konstaterat att nuvarande prövningsprocess inte i alla delar är utformad på ett sätt som skapar incitament eller stödjer inblandade aktörer att agera effektivt och ändamålsenligt. Att processen är uppdelad i två delar som inte är samordnade och med olika ansvariga aktörer leder till otydligheter och att processen riske- rar att bli mindre förutsägbar samt mer utdragen rent tidsmässigt.

För det femte har vi konstaterat att prövningen i dag är ineffektiv som en följd av en splittrad och otydlig ansvarsfördelning mellan

SOU 2024:98

Sammanfattning

involverade myndigheter. Detta gäller i första hand länsstyrelsernas många olika roller, som MKB-myndighet, som prövningsmyndig- het vid prövning i miljöprövningsdelegation, som partsmyndighet vid prövning i domstol och som tillsynsmyndighet.

Sammantaget framträder en bild av en oöverskådlig, svårförståelig och svårtillämpad process och reglering. Det är således angeläget med en enklare, effektivare och mer ändamålsenlig process och re- glering för tillståndsprövning.

Våra utgångspunkter

I arbetet har vår utgångspunkt ytterst varit att lämna sådana förslag på förändringar av processen för tillståndsprövning enligt miljöbal- ken som ska lösa de utmaningar som beskrivs i våra utredningsdirek- tiv (se bilaga 1). Vi har också haft ett antal allmänna utgångspunkter för vårt arbete. I huvudsak bygger de på att skapa en tillståndspro- cess, en organisation för tillståndsprövning och en tillståndsplikt för verksamheter och åtgärder som är så enkel, effektiv, förutsägbar och ändamålsenlig som möjligt. Samtidigt ska processen hålla hög kvalitet, vara rättssäker och bidra i arbetet med att nå miljömålen, säkra näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan samt främja en effektiv industriell klimatomställning.

För att uppnå en sådan process, organisation och tillståndsplikt har vi valt att ta avstamp i den samordnade process för miljöpröv- ning, dvs den sammantagna miljöbedömnings- och tillståndspröv- ningsprocessen, och de grundkrav för tillståndsplikt som finns inom EU-rätten. Med utgångspunkten att tillståndsplikten för verksam- heter och åtgärder ska motsvara EU-rättens grundkrav får vi en tillståndsplikt som är förutsebar och konkurrenskraftig. Med ut- gångspunkten att miljöprövningsprocessen, så långt det är möjligt och lämpligt, ska motsvara den som EU-rätten förutsätter för så- dan prövning får vi en process som är mer samordnad, mer rätts- säker, mer förutsebar och mer konkurrenskraftig än dagens process. Vår bild är också att den sammantagna miljöbedömnings- och till- ståndsprövningsprocessen då bör bli kortare rent tidsmässigt. För att uppnå detta krävs dock stora förändringar av nuvarande organi- sation för prövningen, av prövningsprocessen som sådan och av regleringen i miljöbalken.

Sammanfattning

SOU 2024:98

Vilka krav på miljöprövningsprocessen och tillståndsplikt ställer EU?

Inom EU-rätten finns krav på förprövning av vissa verksamheter och åtgärder i syfte att säkerställa att verksamheterna och åtgär- derna kommer att uppfylla de materiella krav som finns på dem. I förhållande till vattenmiljön gäller också att verksamheterna och åtgärderna inte får ge upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitets- norm. Krav på förprövning för att säkerställa materiella krav finns exempelvis i MKB-direktivet, industriutsläppsdirektivet, förnybart- direktivet, vattendirektivet och art- och habitatdirektivet. Det se- naste året har det också tillkommit EU-förordningar med krav på hur miljöprövningsprocessen ska gå till för vissa verksamhetstyper. Det handlar om EU-förordningen om kritiska och strategiska rå- material och EU-förordningen om netto-nollteknik. Syftet med dessa förordningar är att på ett säkert och hållbart sätt säkerställa unionens försörjning av kritiska råmaterial och netto-nollteknik.

Sammantaget ställer EU-direktiven och EU-förordningarna krav på tillstånd för vissa verksamheter och åtgärder, ett visst innehåll i en ansökan om tillstånd, en viss process för bedömning av verksam- hetens respektive åtgärdens miljöpåverkan och ett visst innehåll i tillståndsbesluten. För vissa typer av verksamheter och åtgärder finns också fastställda längsta tidsfrister för hela processen.

Våra förslag

Ny samlad reglering om miljöprövning i miljöbalken och miljöprövningsförordningen

För att tillgodose reformbehovet så som det beskrivs ovan föreslår

viatt bestämmelser om krav på förprövning genom miljöprövning av vissa verksamheter och åtgärder som kan påverka miljön negativt samt handläggningen av sådana ärenden samlas i ett nytt 20 kap. miljö- balken. Närmare föreskrifter placeras i miljöprövningsförordningen. Bestämmelserna ska både avse miljöfarlig verksamhet och vatten- verksamhet. Syftet med att samla bestämmelser som avser miljö-

SOU 2024:98

Sammanfattning

prövning i ett kapitel i miljöbalken samt i miljöprövningsförordningen är att underlätta tillämpningen och göra miljöprövningsprocessen mer förutsägbar.

Bestämmelser om krav på tillstånd, dispenser etc. enligt miljö- balken som inte ska prövas inom ramen för miljöprövning påverkas inte av förslaget. Detta gäller också för sådana generella processuella bestämmelser i exempelvis 16 och 24 kap. miljöbalken som avser alla typer av prövning enligt miljöbalken.

Bestämmelser om miljöbedömning bör inte flyttas från 6 kap. till det nya kapitlet om miljöprövning. Skälet för detta är dels att bestämmelserna om miljöbedömning inte bara är tillämpliga vid prövning av verksamheter och åtgärder utan också vid planläggning, dels att bestämmelserna om miljöbedömning också är tillämpliga vid prövning av verksamheter och åtgärder enligt andra lagar såsom exempelvis väglagen och minerallagen. Däremot föreslår vi att det nya 20 kap. miljöbalken ska innehålla bestämmelser med upplysning om när bestämmelserna om miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken ska tillämpas inom ramen för miljöprövningsprocessen. På så sätt uppnås ändå den samordnade miljöbedömnings- och tillstånds- prövningsprocess som behövs för att förprövningen av verksam- heter och åtgärder ska bli effektiv.

Ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess

För att tillgodose reformbehovet såsom det beskrivs ovan föreslår

vividare en ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndspröv- ningsprocess. Det finns flera skäl för detta. En är att den samråds- process som i dag sker innan och separat från tillståndsprövningen medför att vissa moment som EU-rätten ställer krav på utförs dub- belt. Ett sådant moment är att vi i dag har två eller tre former av offentliga samråd om en ny verksamhet eller åtgärd, ett eller två inom ramen för samrådsprocessen och ett inom ramen för efter- följande tillståndsprövning trots att EU-rätten endast ställer krav på ett samråd. För att effektivisera processen gör vi bedömningen att nuvarande krav på bl.a. undersökningssamråd och avgränsnings- samråd bör slopas. Genom att integrera miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen minskar vi också kravet på offentligt samråd till ett samråd.

Sammanfattning

SOU 2024:98

Vår bedömning är att det förslag till samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess som vi lämnar innebär en så effektiv och förutsägbar process som bara är möjligt inom de ramar som EU-rätten sätter. Inget hindrar dock en verksamhetsutövare från att frivilligt välja att exempelvis hålla fler förberedande samråd med berörd allmänhet. Tvärtom kan detta vara en fördel för att efterfölj- ande process ska bli smidig och överklaganden ska kunna undvikas.

Två spår för förprövning av verksamheter och åtgärder

De krav på miljöbedömningsprocess som EU-rätten ställer ser olika ut beroende på om det är fråga om en verksamhet eller åtgärd som redan på förhand har bedömts medföra en betydande miljöpåverkan respektive om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön behöver bedömas från fall till fall. För verksamheter och åtgärder som redan på förhand har bedömts medföra en betydande miljö- påverkan ställs alltid krav på en specifik miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning. För verksamheter och åtgärder vars påverkan på miljön bedöms i det enskilda fallet ställs krav på en specifik miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning endast om verksamheten eller åtgärden bedöms medföra en betydande miljö- påverkan efter en granskning.

Nuvarande bestämmelser i miljöbalken speglar inte fullt ut denna uppdelning och granskningsprocess. I vårt förslag till ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess föreslår vi att miljöbedömningen av verksamheter och åtgärder görs på sätt som EU-rätten föreskriver. Det innebär att vi föreslår att det finns ett spår för de verksamheter och åtgärder som EU redan på förhand har bedömt medför en betydande miljöpåverkan (miljötillstånds- spåret) och ett annat spår för de verksamheter eller åtgärder vars påverkan på miljön behöver bedömas från fall till fall (gransknings- spåret). Om bedömningen i granskningsspåret innebär att en bety- dande miljöpåverkan inte kan antas bör tillstånd ges direkt om även övriga förutsättningar för tillstånd är uppfyllda. På detta sätt åstad- koms ett nytt snabbt tillståndsspår för sådana verksamheter och åt- gärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Om bedömningen i granskningsspåret blir att en betydande miljö- påverkan kan antas ska ärendet, efter en ansökan om miljötillstånd,

SOU 2024:98

Sammanfattning

handläggas i miljötillståndsspåret och genomgå en specifik miljö- bedömning. Efter avslutad prövning resulterar ett tillåtande i miljö- tillståndsspåret i ett miljötillstånd och i granskningsspåret i ett igångsättningsbesked. Med båda tillståndstyperna följer rättskraft.

Det enklare tillståndsförfarandet med en granskning av verk- samhetens eller åtgärdens miljöpåverkan ska som huvudregel också gälla för ändringar av verksamheter och omprövningar av tillstånds- villkor. Detta gäller oavsett om ursprungstillståndet var ett miljö- tillstånd eller ett igångsättningsbesked. Endast om ändringen i sig är en sådan tillståndspliktig verksamhet eller åtgärd som ska prövas inom ramen för det förstnämnda spåret bör en ansökan om miljö- tillstånd göras direkt.

För både nya och ändrade verksamheter och åtgärder föreslår vi samtidigt att det ska finnas en möjlighet för den som bedriver verk- samheten eller har för avsikt att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden att frivilligt ansöka om miljötillstånd eller igångsättnings- besked direkt även om verksamheten eller åtgärden inte är tillstånds- eller granskningspliktig. Att hoppa över granskningen av verksam- hetens eller åtgärdens påverkan på miljön kan vara aktuellt exem- pelvis om verksamhetsutövaren bedömer att verksamheten eller åtgärden ändå kommer att bedömas medföra en betydande miljö- påverkan.

Illustrationer över spåren finns i avsnitt 14.4.

Processen från ansökan till miljötillstånd (miljötillståndsspåret) effektiviseras

I enlighet med de krav som MKB-direktivets ställer slopas nuvarande avgränsningssamråd. I stället inleds det s.k. miljötillståndsspåret med att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden begär ett avgränsningsyttrande av prövningsmyndigheten om om- fattning av och detaljnivå för miljökonsekvensbeskrivningen. Pröv- ningsmyndigheten ska yttra sig efter en remiss till berörda myndig- heter.

Därefter är det upp till den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden att lämna in en ansökan om miljötillstånd till prövningsmyndigheten. Vad som ska ingå i en ansökan och när an- sökan ska bedömas som fullständig tydliggörs.

Sammanfattning

SOU 2024:98

Även myndighetens möjligheter att förelägga om kompletter- ingar av ansökan styrs upp liksom kravet på tidsplan i alla ärenden. För flera moment tillkommer nya tidsfrister. För beslut om miljö- tillstånd införs en upplysning om att det finns tidsfrister för när beslut ska meddelas i de nya EU-förordningarna om kritiska och strategiska råmaterial samt netto-nollteknik samt även i lagen och förordningen om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi.

När ansökan har kommit in till myndigheten ska myndigheten underrätta de myndigheter och kommuner som berörs av ansökan och ge dem möjlighet att yttra sig skriftligen i ärendet inom viss tid. Underrättelse behöver inte ske om det kan antas att något all- mänt intresse inte berörs av verksamheten, eller om det är uppen- bart att ansökan inte kan bifallas.

När prövningsmyndigheten har bedömt en ansökan om miljö- tillstånd som fullständig ska myndigheten se till att ett offentligt samråd hålls med allmänheten. Prövningsmyndigheten ska också se till att ett gränsöverskridande samråd med annat land hålls när det är aktuellt. Under processens gång ska prövningsmyndigheten hålla sammanträde med den som saken angår och besiktning på platsen om det behövs för utredningen i ärendet.

När prövningsmyndigheten efter det offentliga samrådet har fått den information som behövs för att kunna bedöma om miljökonse- kvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken ska myn- digheten inom tre månader meddela sin motiverade slutsats avseende verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan och om miljökonse- kvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Den moti- verade slutsatsen får meddelas separat från tillståndsbeslutet eller samtidigt med detta. Om den motiverade slutsatsen meddelas sam- tidigt med tillståndsbeslutet behöver den tidsfrist som gäller för meddelande av den motiverade slutsatsen också hållas för tillstånds- beslutet. Inför beslutet om tillstånd behöver kommunicering ske med sökande i frågan om den ursprungliga ansökan vidhålls. Om sökanden inte vidhåller ansökan och giltighetstiden för prövnings- myndighetens motiverade slutsats hinner gå ut innan sökanden inkommer med en ändrad ansökan får sökanden begära ett yttrande av prövningsmyndigheten avseende den motiverade slutsatsens aktualitet.

SOU 2024:98

Sammanfattning

Vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att prövnings- myndigheten ska ge miljötillstånd tydliggörs. Vidare tydliggörs vad ett beslut om miljötillstånd ska innehålla och hur detta påverkar tillståndets rättskraft. På motsvarande sätt som i dag ska ett miljö- tillstånd kungöras och är överklagbart.

Ny enklare tillståndsprövning för verksamheter och åtgärder som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt för ansökningar om ändringar av verksamhet eller omprövning av tillståndsvillkor (granskningsspåret)

Som vi har angett ovan föreslår vi två spår för tillståndsprövning. Det ena spåret, granskningsspåret, är helt nytt och blir aktuellt för granskningspliktiga verksamheter och åtgärder samt för ändringar och omprövningar. Denna process inleds med att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämnar in en ansökan om igångsättningsbesked till prövningsmyndigheten. Vad ansökan ska innehålla regleras. Huvudkravet är att ansökan ska innehålla det underlag som prövningsmyndigheten behöver för sin kommande granskning av verksamhetens eller åtgärdens miljöpåverkan.

När ansökan har inkommit ska prövningsmyndigheten vid be- hov underrätta berörda myndigheter om ansökan. När prövnings- myndigheten har bedömt ansökan som fullständig ska prövnings- myndigheten granska om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om resultatet av granskningen blir att verksamheten inte, med hänsyn tagen till möjliga skydds- åtgärder eller andra villkor, kan antas medföra en betydande miljö- påverkan ska myndigheten - om övriga förutsättningar för att ge tillstånd är uppfyllda - meddela ett igångsättningsbesked inom tre månader från den dag prövningsmyndigheten bekräftade att an- sökan var fullständig.

Innan prövningsmyndigheten meddelar igångsättningsbeskedet ska den på lämpligt sätt och i skälig omfattning ge berörda myndig- heter, organisationer och allmänhet tillfälle att yttra sig. Beslutet om igångsättningsbesked tillsammans med beslutet i frågan om bety- dande miljöpåverkan ska göras tillgängligt för allmänheten och är överklagbart.

Om resultatet av granskningen blir att verksamheten eller åt- gärden, trots möjliga skyddsåtgärder och andra villkor, kommer att

Sammanfattning

SOU 2024:98

antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövningsmyndig- heten besluta om avslag på ansökan om igångsättningsbesked och informera sökanden om att en specifik miljöbedömning och miljö- tillstånd krävs. Avslagsbeslutet är endast överklagbart av sökanden.

Ny reglering om undantag från krav på en specifik miljöbedömning vid prövning av en ansökan om miljötillstånd

Nuvarande undantag från kravet på en specifik miljöbedömning, dvs kravet på en miljökonsekvensbeskrivning, i ärenden om bl.a. ändring eller omprövning av ett villkor i ett tillstånd slopas efter- som EU-rätten inte ger utrymme för ett sådant generellt undantag. Sådana ändringar bör i stället hanteras genom ett enkelt förfarande där ändringens påverkan på miljön granskas inom ramen för det s.k. granskningsspåret.

Med utgångspunkt i de möjligheter till undantag från kravet på specifik miljöbedömning som MKB-direktivet ger och med hänsyn tagen till det förslag för genomförande av undantagen som Regerings- prövningsutredningen lämnade 2023 föreslår vi att en verksamhets- utövare ska ges möjlighet att hos prövningsmyndigheten begära om undantag från kravet på en specifik miljöbedömning vid prövningen av en verksamhet eller åtgärd. Prövningsmyndigheten ska få besluta om ett sådant undantag om verksamheten eller åtgärden avser för- svaret eller beredskapen vid civila olyckor och kriser och genom- förandet av en specifik miljöbedömning skulle inverka negativt på verksamheten eller åtgärden. För andra verksamheter får myndig- heten besluta om undantag från hela eller delar av kraven på en specifik miljöbedömning endast om verksamheten eller åtgärden bedöms tillgodose ett allmänt intresse av synnerlig vikt och genom- förandet av hela eller delar av miljöbedömningen skulle få en bety- dande negativ inverkan på verksamhetens eller åtgärdens syfte. Ett beslut om undantag från kravet på specifik miljöbedömning får dock inte påverka tillämpningen av kravet på samråd med andra länder när de är berörda.

Genom förslaget öppnar vi upp för en typ av undantag från kra- vet på specifik miljöbedömning som inte tidigare har funnits i svensk rätt. Undantaget kan exempelvis bli tillämpligt när en verksamhet eller åtgärd är avgörande för att upprätthålla grundläggande sam- hällsfunktioner.

SOU 2024:98

Sammanfattning

En ny prövningsmyndighet för hela processen

Nuvarande ordning där mark- och miljödomstol både är överprövande instans i tillståndsärenden enligt miljöbalken och utövar befogen- het av förvaltningskaraktär genom handläggning av vissa tillstånds- ärenden enligt miljöbalken som första instans är mindre lämplig, bl.a. mot bakgrund av att många EU-rättsliga akter utgår ifrån att första instansprövningen, inklusive miljöbedömningsprocessen, görs av en myndighet och inte av en domstol, men också till följd av behovet av en mer samordnad process. Vi gör bedömningen att mark- och miljödomstolarnas roll i ärenden om miljöprövning bör renodlas till överprövning samt handläggning av s.k. stämningsmål. Uppgiften att som första instans pröva verksamheter och åtgärder genom miljöprövning bör enligt vårt förstahandsalternativ läggas på en ny statlig förvaltningsmyndighet. I andra hand föreslår vi att uppgiften läggs på sex länsstyrelser.

Om all miljöprövning läggs på en förvaltningsmyndighet innebär det att dagens tillståndsprövning vid miljöprövningsdelegationerna flyttas till den nya förvaltningsmyndigheten. Genom att vi föreslår att den nya myndigheten bör ansvara för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen bör också länsstyrelsens ansvar för dagens samrådsprocess flyttas till den nya myndigheten. Läns- styrelserna bör däremot ha kvar sin roll som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.

Att ansvaret för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövnings- processen samlas på en myndighet bör enligt vår bedömning undan- röja flera av dagens utmaningar och också medföra att den framtida processen blir mer effektiv, enhetlig och förutsebar. Arbetsnamnet på den nya myndigheten är Miljöprövningsmyndigheten.

Den nya myndigheten ska pröva sådana ärenden om miljöpröv- ning som framgår av bestämmelser i det nya 20 kap. miljöbalken. Dessa motsvarar i huvudsak de ansökningsärenden som i dag prö- vas av miljöprövningsdelegation och de ansökningsmål som i dag prövas av mark- och miljödomstol. Även frågor om tvångsrätt och ersättning i mål om vattenverksamhet ska prövas av Miljöprövnings- myndigheten. Prövning av tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor bör dock, med stöd av en övergångsbestäm-

Sammanfattning

SOU 2024:98

melse till de nya bestämmelserna, fortsatt ske på mark- och miljö- domstolar.

Miljöprövningsmyndighetens avgöranden ska kunna överklagas till mark- och miljödomstol och därefter till Mark- och miljööver- domstolen. Mål som avser överklagade beslut av Miljöprövnings- myndigheten prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs, har bedrivits eller kom- mer att bedrivas eller åtgärden vidtas, har vidtagits eller kommer att vidtas. Vid överprövningen av ärenden från den nya myndigheten kommer ärendelagen och inte rättegångsbalken att bli tillämplig.

Den nya myndigheten bör också vara MKB-myndighet vid miljöbedömning av verksamheter och åtgärder enligt andra lagar

Bestämmelserna med krav på specifik miljöbedömning i 6 kap. miljö- balken är tillämpliga också vid tillståndsprövning av verksamheter och åtgärder enligt ett antal andra lagar såsom exempelvis mineral- lagen och ellagen. Kopplingarna mellan lagarna och 6 kap. miljöbalken ser lite olika ut, men gemensamt är att det i dag är länsstyrelsen som är s.k. MKB-myndighet och bl.a. beslutar om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med en ny myndighet med ansvar för hela miljöbedömnings- och till- ståndsprövningsprocessen av verksamheter och åtgärder enligt miljö- balken gör vi bedömningen att den nya myndigheten också bör vara MKB-myndighet vid prövningen av verksamheter och åtgärder en- ligt andra lagar.

Förslaget påverkar inte den nuvarande fördelningen av myndig- hetsansvar vid s.k. strategisk miljöbedömning vid planläggning.

Ny tillstånds-, gransknings-, anmälnings- och registreringsplikt av verksamheter och åtgärder

Vi föreslår en ny utformning och omfattning av tillstånds- och anmälningsplikten jämfört med i dag. Den nya regleringen tar sin utgångspunkt i EU-rättens krav på förprövning av verksamheter och åtgärder. Nationella krav på förprövning genom miljöprövning bör endast ställas i undantagsfall om det finns särskilda skäl för detta. För verksamheter och åtgärder som inte omfattas av krav på

SOU 2024:98

Sammanfattning

förprövning genom miljöprövning vid den nya prövningsmyndig- heten bör nationella krav på anmälan eller registrering till tillsyns- myndigheten endast ställas om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Generella föreskrifter med krav på verksamheter och åtgärder bör användas där det är möjligt för att minska behovet av i första hand krav på anmälan för verksamheter och åtgärder.

Med den nya utformningen av kravet på förprövning av verk- samheter och åtgärder enligt miljöbalken uppnår vi i första hand ökad överensstämmelse med EU-rätten och ett minskat krav på tillståndsplikt i form av miljötillstånd jämfört med i dag. Flera verk- samheter och åtgärder kommer i stället att kunna prövas inom ramen för det enklare förfarandet med igångsättningsbesked efter granskning. Med den nya utformningen av kravet på förprövning av verksamheter och åtgärder enligt miljöbalken uppnår vi också ökad förutsägbarhet och konkurrensneutralitet i systemet för de som vill bedriva verksamheter och åtgärder i förhållande till kraven i andra länder inom EU.

Tillståndsplikt

Tillståndsplikt ska gälla för sådana verksamheter och åtgärder som framgår av bilaga 1 till MKB-direktivet, industriutsläppsverksam- heter samt Sevesoverksamheter på den högre kravnivån. I vårt för- slag samlas dessa verksamheter och åtgärder i bilagorna 1 och 2 till miljöprövningsförordningen.

Tillståndsplikt ska också gälla för ändringar av sådana verksam- heter och åtgärder om ändringen i sig är en sådan verksamhet eller åtgärd som avses i bilaga 1 eller 2 till miljöprövningsförordningen.

Även verksamheter och åtgärder som omfattas av gransknings- plikt är tillståndspliktiga om prövningsmyndigheten efter gransk- ning har bedömt att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Granskningsplikt

Granskningsplikt ska gälla för sådana verksamheter och åtgärder som framgår av bilaga 2 till MKB-direktivet. I vårt förslag samlas dessa verksamheter och åtgärder i bilaga 3 till miljöprövningsför- ordningen.

SOU 2024:98

Sammanfattning

Uttrycket miljöpåverkande verksamhet ersätter uttrycket miljöfarlig verksamhet

Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen angett att miljö- balken bör ändras genom att uttrycket ”miljöfarlig verksamhet” ändras till ”miljöpåverkande verksamhet” när det gäller jordbruks- verksamheter.1 Vi föreslår att uttrycket ”miljöfarlig verksamhet” ersätts av uttrycket ”miljöpåverkande verksamhet” för alla verk- samheter som omfattas av definitionen i 9 kap. 1 § miljöbalken. Skälet för detta är att bestämmelsen omfattar en lång rad verksam- heter och åtgärder som, på motsvarande sätt som gäller för jord- bruksverksamhet, bättre beskrivs som miljöpåverkande än miljö- farliga. Ändringen påverkar inte innehållet i definitionen som sådan och avsikten är inte heller att den ska omfatta fler eller färre verk- samheter och åtgärder än i dag.

Myndigheternas talerätt och rätt att initiera ärenden enligt miljöbalken begränsas och förtydligas

Vi har kunnat konstatera att de myndigheter som innehar parts- ställning använder sin rätt att överklaga och rätt att initiera ärenden om ändringar och omprövningar enligt miljöbalken i liten utsträck- ning. Det har de senaste åren handlat om totalt cirka tio överklag- anden av statliga myndigheter per år. Det finns inget som talar för att statliga myndigheters överklaganden har mer än en marginell effekt på den samlade tidsåtgången i miljöprövningarna. Dessa myn- digheters viktiga roll för att tillvarata miljöintressen och andra all- männa intressen i samband med miljöprövning har förts fram i de samtal vi har haft med myndigheter och organisationer. De utma- ningar som har förts fram från verksamhetsutövarhåll har i första hand avsett att det är en oklar rollfördelning, att myndigheterna kommer in sent i processen och att det utvecklats en motpartsdyna- mik som försvårar samförståndslösningar. Problemen förvärras ibland av en bristande processledning från prövningsmyndigheterna.

Mot denna bakgrund har vi identifierat att det finns ett behov av att anpassa myndigheternas talerätt. Även myndigheternas rätt att initiera ärenden om ändringar och omprövningar enligt miljöbalken behöver ses över och tydliggöras med hänsyn tagen till olika myndig-

1Se bet. 2021/22:MJU29 punkt 3, rskr. 2021/22:389.

Sammanfattning

SOU 2024:98

heters ansvarsområden och behovet av initiativrätt. Vårt förslag innebär att Naturvårdsverkets talerätt begränsas till att gälla all- männa miljöintressen. Rätten att initiera ärenden om ändringar och omprövningar enligt miljöbalken slopas.

Havs- och vattenmyndighetens talerätt begränsas till att gälla allmänna intressen som berör havs- och vattenmiljö och fiske. Rätten att initiera ärenden om ändringar och omprövningar enligt miljö- balken slopas.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps talerätt och rätt att initiera ärenden om ändringar och omprövningar enligt miljö- balken slopas. Detta då deras deltagande som remissmyndighet i relevanta ärenden bör vara tillräckligt för att risk- och säkerhets- frågorna ska belysas i tillräcklig omfattning.

När det gäller länsstyrelserna är vårt förstahandsalternativ att talerätten ska begränsas till att gälla miljöintressen och andra all- männa intressen inom länet. Vårt andrahandsalternativ är att läns- styrelsernas talerätt helt slopas. Rätten att initiera ärenden om ändringar och omprövningar enligt miljöbalken kopplas till läns- styrelsens roll som tillsynsmyndighet avseende vissa verksamheter och åtgärder.

Kommunernas talerätt lämnas oförändrad. Det innebär att kom- munerna även framöver får föra talan i ett ärende om miljöprövning för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen. Rätten att initiera ärenden om ändringar och ompröv- ningar enligt miljöbalken kopplas till kommunens roll som tillsyns- myndighet avseende vissa verksamheter och åtgärder.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Äldre bestämmel- ser föreslås gälla för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet och i mål och ärenden som avser överklagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt av- gjort.

De nya bestämmelserna föreslås inte gälla vid prövning av till- ståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel om verksamheten omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor.

SOU 2024:98

Sammanfattning

Tillstånd enligt miljöbalken i dess äldre lydelse ska i fortsätt- ningen gälla som miljötillstånd som är meddelade med stöd av 20 kap. miljöbalken.

För verksamheter och åtgärder som har påbörjats före ikraft- trädandet och som inte omfattas av miljötillstånd, igångsättnings- besked eller tillstånd enligt motsvarande äldre bestämmelser gäller att verksamhetsutövare som bedriver en tillståndspliktig verksam- het, och den som bedriver en granskningspliktig verksamhet, senast den 1 juli 2030 lämnar in en ansökan om miljötillstånd eller igång- sättningsbesked till Miljöprövningsmyndigheten. Verksamheten får fortsätta att bedrivas utan miljötillstånd eller igångsättningsbesked till och med den 1 juli 2033, om Miljöprövningsmyndigheten inte beslutar något annat.

Genomförandefrågor

En särskild utredare bör tillsättas för att göra de överväganden och lämna de förslag som behövs för att regeringen ska kunna inrätta en ny myndighet för miljöprövning. Utredaren bör bl.a. lämna för- slag på den framtida myndighetens instruktion, arbetssätt, organi- sation och lokalisering.

Våra författningsförslag är omfattande. En stor andel består av följdändringar med anledning av våra förslag. Trots detta återstår översyn av ett antal förordningar innan nuvarande regelverk är helt anpassat till förslagen. Detta gäller exempelvis regleringen för av- giftsuttag vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken samt miljötill- synsförordningen.

Slutligen bör ett genomförande av förslagen kombineras med informations- och utbildningsinsatser samt en uppdatering av be- fintliga myndighetsföreskrifter och vägledningsmaterial.

Förslagens konsekvenser

Vårt uppdrag syftar till att effektivisera miljöprövningsprocessen på ett sätt som underlättar för alla berörda aktörer. Sammantaget bedömer vi att vårt förslag på ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess i en ny prövningsorganisation bör ha positiva konsekvenser på samhällsnivå genom minskade kostnader

Sammanfattning

SOU 2024:98

för näringslivet och en ökad investeringsvilja. De positiva effekterna för näringslivet handlar framför allt om att underlätta för invester- ingar. Genom förslagen om en ny tillstånds- och granskningsplikt och ett nytt enklare tillståndsförfarande för granskningspliktiga verksamheter och åtgärder minskar antalet verksamheter som auto- matiskt är tillståndspliktiga med omkring 60 procent, samtidigt som Sverige på ett tydligare sätt lever upp till EU-rättens krav att vissa verksamheter och åtgärder alltid ska genomgå en behovsbedömning i fråga om huruvida betydande miljöpåverkan kan antas. Förslaget att hela miljöprövningen hanteras av en och samma prövningsmyn- dighet kommer enligt vår bedömning att öka förutsättningarna för ett snabbt och rättssäkert ansökningsförfarande samt en mer enhet- lig regeltolkning. Förslaget bidrar också till konkurrensneutralitet genom att det inte ska spela någon roll var i landet som prövningen sker. Förslaget om en ny samordnad miljöbedömnings- och till- ståndsprövningsprocess för alla tillståndspliktiga verksamheter och åtgärder, där en myndighet är ansvarig för att hålla ihop hela pro- cessen och där varje steg i processen tydliggörs och flera steg får en tidsfrist, bör innebära inte bara en mer effektiv prövning utan också ökad förutsägbarhet i prövningen. Förslaget om enklare regler för ändringar syftar till att göra det enklare att genomföra ändringar som bidrar till att miljöbelastande teknik fasas ut till förmån för mer resurseffektiva och miljövänliga processer. Genom att öka förutse- barheten om hur ändringar ska handläggas och förkorta handlägg- ningstiden är avsikten att främja utveckling. Det bör underlätta in- vesteringar i t.ex. utsläppsminskande teknik. Samtidigt innebär de osäkerheter som följer av en större omorganisation och revidering av regelverket att de positiva effekterna för näringsliv och samhället i övrigt kommer med en viss tidsfördröjning.

Våra förslag får konsekvenser för statsförvaltningen. Konsekven- serna för staten handlar framför allt om en ändrad organisation och ansvars- och rollfördelning. Länsstyrelsernas ansvar för flera upp- gifter flyttas till den nya Miljöprövningsmyndigheten. Också dom- stolarna påverkas genom att förstainstansprövningar flyttas till den nya myndigheten. Partsmyndigheternas roll i prövningen ändras något. Därtill påverkas statsfinanserna genom våra förslag om en omorganisation.

Våra förslag påverkar uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn. Vissa av våra förslag får konsekvenser för kom-

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken

dels att 22 kap., 6 kap. 25, 31 och 47 §§, 9 kap. 6 a, 6 b och 6 d §§,

11 kap. 11–13, 16, 27 och 28 §§, 12 kap. 12 §, 16 kap. 2 a och 2 b §§, 19 kap. 5 a §, 21 kap. 1 a och 5 §§, 24 kap. 10–12 §§, 25 kap. 1–5 och 7 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 6 kap. 44 och 47 §§, 11 kap. 27 §,

12 kap. 12 § och 19 kap. 5 a § ska utgå,

dels att 1 kap. 4 §, 2 kap. 3 och 6 §§, 6 kap. 20, 23, 24, 26–30, 32, 33, 35, 39, 40, 42 och 43 §§, 7 kap. 29 b §, 9 kap. 1, 5, 6, 6 e–6 k, 7 a, 8 och 10 §§, 11 kap. 9–9 b, 10, 14, 15, 17, 19, 20, 22 och 23 §§, 15 kap. 17, 35, 36 a och 37 §§, 16 kap. 1, 12 och 13 §§, 17 kap. 3 och 4 a §§, 19 kap. 3–5 §§, 21 kap. 1, 2–4 och 7 §§, 23 kap. 3, 5–7 och 9 §§, 24 kap. 1, 3–5, 7, 8, 13, 13 a, 14 a, 18 och 19 §§, 25 kap. 8–10 §§, 26 kap. 1, 2, 3, 9, 13 a, 20 och 20 a §§, 28 kap. 10 §, 29 kap. 4 och 8 §§, 30 kap. 1 §, 31 kap. 16–19, 22, 25, 30 och 33 §§, 32 kap. 12 §, rubrikerna till 1, 9 och 23 kap. och rubrikerna närmast före 6 kap. 23, 29 och 39 §§, 9 kap. 1 § och 19 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 9 kap. 4 § ska lyda ”Allmänna be- stämmelser om miljöpåverkande verksamhet och hälsoskydd” och rubriken närmast före 23 kap. 1 § ska lyda ”Rättegången i mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen”,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 20 kap., och tolv nya paragrafer, 1 kap. 8 §, 6 kap. 23 a, 27 a, 27 b, 41 a, 41 b och 42 a §§, 7 kap. 29 c §, 17 kap. 4 b §, 23 kap. 7 a §, 26 kap. 9 b § och 31 kap. 20 a §, och närmast före 6 kap. 27 a, 41 a, 41 b och 42 §§, 9 kap. 6 e § och 17 kap. 4 b § nya rubriker av följande lydelse.

SOU 2024:98

Författningsförslag

miljötillstånd: sådant tillstånd om tillåtande att bedriva en verk- samhet eller vidta åtgärd som följer efter en prövning av en ansökan om miljötillstånd enligt 20 kap.

2kap. 3 §

6 §2

För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet

för människors hälsa och miljön.
Vid prövning av frågor enligt	Vid prövning av frågor enligt
7 kap., tillståndsprövning enligt	7 kap, handläggning av en anmä-
9 och 11 kap., regeringens tillåtlig-	lan enligt 9 kap. 6 § andra stycket
hetsprövning enligt 17 kap. och	eller 11 kap.	9 a §,	prövning	av
prövning av verksamheter enligt	verksamheter	enligt	12 kap.	6 §,

2Senaste lydelse 2013:758.

Författningsförslag

SOU 2024:98

9 kap. 6, 6 a och 6 b §§, 11 kap. 9 a § och 12 kap. 6 § ska bestäm- melserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vatten- områden.

Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller be- stämmelserna inte motverkas.

regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och miljöprövning enligt 20 kap. ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad använd- ning av mark- eller vattenområden.

Hänsyn ska tas till sådan plan- läggning för området som har anta- gits med stöd av plan- och bygglagen (2010:900) eller motsvarande äldre bestämmelser. Ett tillstånd eller dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestäm- melser som har antagits med stöd av plan- och bygglagen eller mot- svarande äldre bestämmelser. Små avvikelser får dock göras, om syf- tet med planen eller bestämmel- serna inte motverkas.

6kap. 20 §3

En specifik miljöbedömning ska göras i fråga om en verksamhet

eller åtgärd som ska prövas
1. för ett tillstånd som avses i	1. för ett tillstånd som avses i
7 kap. 28 a §, om det inte rör sig	7 kap. 28 a §, om det inte rör sig
om brådskande åtgärder som är	om brådskande åtgärder som är
nödvändiga med hänsyn till skyd-	nödvändiga med hänsyn till skyd-
det mot allvarliga olägenheter för	det mot allvarliga olägenheter för
människors hälsa, eller	människors hälsa,
2. för ett tillstånd som avses i 9	2. för en tillåtlighet som avses
eller 11 kap. eller för en tillåtlighet	i 17 kap., om verksamheten eller
som avses i 17 kap., om verksam-	åtgärden kan antas medföra en
heten eller åtgärden kan antas med-	betydande miljöpåverkan,
föra en betydande miljöpåverkan.
	3. för ett miljötillstånd enligt
	20 kap., eller

3Senaste lydelse 2024:963.

Miljöprövningsmyndigheten ska granska om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan när

1. myndigheten har bedömt en ansökan om igångsättningsbesked som fullständig, eller

2. sådan granskning krävs en- ligt annan lag.

En granskning enligt första stycket 2 behöver inte göras om

1. den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgär- den anser att en betydande miljö- påverkan kan antas, eller

2. frågan om betydande miljö- påverkan har avgjorts i föreskrif- ter som regeringen har meddelat med stöd av 21 §.

SOU 2024:98

Författningsförslag

En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som avses i 24 kap. 3, 5, 10, 13, 13 a, 14 eller 14 a §.

4.för ett tillstånd eller annat tillåtande enligt annan författning om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljö- påverkan.

Att undersöka om en betydande miljöpåverkan kan antas

Att granska om en betydande miljöpåverkan kan antas

23 §4

Den som avser att bedriva en sådan verksamhet eller vidta en så- dan åtgärd som avses i 20 § första stycket 2 ska undersöka om verk- samheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljö- påverkan.

En sådan undersökning behö- ver dock inte göras om

1.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgär- den anser att en betydande miljö- påverkan kan antas,

2.frågan om betydande miljö- påverkan har avgjorts i föreskrif- ter som regeringen har meddelat med stöd av 21 §, eller

3.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden har förelagts att ansöka om ett till- stånd som avses i 9 kap. 6 a §.

4Senaste lydelse 2017:955.

Miljöprövningsmyndighetens beslut om huruvida verksam- heten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljö- påverkan får inte överklagas sär- skilt.

SOU 2024:98Författningsförslag

26 §6

Länsstyrelsen ska efter under-	Efter granskningen ska Miljö-
sökningen i ett särskilt beslut av-	prövningsmyndigheten i ett särskilt
göra om verksamheten eller åt-	beslut avgöra om verksamheten
gärden kan antas medföra en	eller åtgärden kan antas medföra
betydande miljöpåverkan.	en betydande miljöpåverkan. Om
	den som avser att bedriva verk-
	samheten eller vidta åtgärden har
	ansökt om igångsättningsbesked en-
	ligt 20 kap. ska beslutet i frågan om
	betydande miljöpåverkan lämnas
	tillsammans med det slutliga be-
	slutet i ärendet om igångsättnings-
	besked.
Beslutet ska redovisa de om-	Beslutet i frågan om betydande
ständigheter som talar för eller	miljöpåverkan ska redovisa de om-
emot att verksamheten eller åt-	ständigheter som talar för eller
gärden kan antas medföra en be-	emot att verksamheten eller åt-
tydande miljöpåverkan.	gärden kan antas medföra en
	betydande miljöpåverkan.
I 47 § finns en bestämmelse om	Beslutet ska göras tillgängligt
att ett förenklat underlag ska tas	för allmänheten.
fram om länsstyrelsen beslutar att
en betydande miljöpåverkan inte
kan antas.

27 §7

Länsstyrelsens beslut om huru- vida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan får inte överkla- gas särskilt.

6Senaste lydelse 2017:963.

7Senaste lydelse 2017:955.

SOU 2024:98

Författningsförslag

från hela eller delar av kraven på en specifik miljöbedömning om

1.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden har ansökt om det,

2.verksamheten eller åtgärden bedöms tillgodose ett allmänt in- tresse av synnerlig vikt, och

3.genomförandet av hela eller delar av miljöbedömningen skulle få en betydande negativ inverkan på verksamhetens eller åtgärdens syfte.

Ett beslut om undantag enligt andra stycket får inte påverka tillämpningen av 33 §.

27 c §

Om regeringen eller Miljöpröv- ningsmyndigheten beslutar om undantag ska både skälen för det och omfattningen av undantaget framgå av beslutet. Beslutet ska göras tillgängligt för allmänheten.

Regeringen får meddela när- mare föreskrifter om krav på an- sökan om undantag och handlägg- ningen av en sådan ansökan.

28 §8

Den specifika miljöbedömningen ska innebära att

1. den som avser att bedriva	1. den som avser att bedriva
verksamheten eller vidta åtgärden	verksamheten eller vidta åtgärden
	begär ett yttrande av Miljöpröv-
	ningsmyndigheten om omfattning
	och detaljeringsgrad av miljökonse-
	kvensbeskrivningen,

8Senaste lydelse 2017:955.

Författningsförslag

SOU 2024:98

a)samråder om hur en miljö- konsekvensbeskrivning ska avgrän- sas (avgränsningssamråd),

b)tar fram en miljökonse- kvensbeskrivning, och

c)ger in miljökonsekvens- beskrivningen till den som prövar tillståndsfrågan, och

2. den som prövar tillstånds- frågan

a)ger tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen, och

b)slutför miljöbedömningen.

2.Miljöprövningsmyndigheten yttrar sig över miljökonsekvens- beskrivningens omfattning och de- taljeringsgrad,

3.den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden tar fram en miljökonsekvens- beskrivning och ger in den till Miljöprövningsmyndigheten,

4.Miljöprövningsmyndigheten kungör att ansökan och miljökonse- kvensbeskrivningen finns för sam- råd,

5.Miljöprövningsmyndigheten meddelar en motiverad slutsats, och

6.prövningsmyndigheten slut- för miljöbedömningen när till- ståndsfrågan avgörs.

Avgränsningssamrådet i den	Avgränsning av
specifika miljöbedömningen	miljökonsekvensbeskrivningen
	29 §9
	Den som avser att ansöka om
	miljötillstånd eller tillstånd eller
	annat tillåtande enligt annan för-

9Senaste lydelse 2017:955.

SOU 2024:98

Författningsförslag

Avgränsningssamrådet ska ge- nomföras inför arbetet med miljö- konsekvensbeskrivningen och inne- bära att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden samråder om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

Om samrådet avser en verk- samhet eller åtgärd som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie- olyckor ska samrådet även avse hur allvarliga kemikalieolyckor till följd av verksamheten eller åt- gärden ska kunna förebyggas och begränsas.

fattning ska begära ett yttrande av Miljöprövningsmyndigheten om avgränsning av miljökonsekvens- beskrivningens omfattning och de- taljeringsgrad.

Begäran ska innehålla en be- skrivning av verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt de miljö- effekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser.

Om verksamheten eller åtgär- den omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ska begäran inne- hålla en beskrivning även avse hur allvarliga kemikalieolyckor till följd av verksamheten eller åtgärden ska kunna förebyggas och begränsas.

30§10

Avgränsningssamrådet ska ske	Miljöprövningsmyndigheten
med länsstyrelsen, tillsynsmyn-	ska ge länsstyrelsen, tillsynsmyn-
digheten och de enskilda som kan	digheten och andra berörda myn-
antas bli särskilt berörda av verk-	digheter tillfälle att inom 30 dagar
samheten eller åtgärden samt med	inkomma med synpunkter på upp-
de övriga statliga myndigheter, de	gifterna i begäran.
kommuner och den allmänhet som

10Senaste lydelse 2017:955.

SOU 2024:98

Författningsförslag

33§12

Om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av verksamheten eller åtgärden begär det, ska den myndighet som regeringen bestämmer

1.informera det andra landet om verksamheten eller åtgärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av be- slut som kan komma att fattas, och

2.ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om det vill delta

imiljöbedömningen.

Om det andra landet vill delta	Om det andra landet vill delta
i miljöbedömningen, ska myndig-	i miljöbedömningen, ska myn-
heten ge det andra landet möjlig-	digheten meddela Miljöprövnings-
het att delta i ett samrådsförfarande	myndigheten detta.
om miljökonsekvensbeskrivningen
och den slutliga tillståndsansökan.
	Miljöprövningsmyndigheten ska
	därefter ge det andra landet möj-
	lighet att inkomma med synpunk-
	ter över uppgifterna i begäran om
	avgränsningsyttrande enligt 30 §
	och delta i det offentliga samrådet
	enligt 39 §.

35§13

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla

1.uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, ut- formning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen,

2.uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åt- gärden,

3.uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas ut- veckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas,

4.en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffek- ter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser,

12Senaste lydelse 2017:955.

13Senaste lydelse 2024:963.

Författningsförslag

SOU 2024:98

5.uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna,

6.uppgifter om de åtgärder som planeras för att undvika att verk- samheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning,

7.en icke-teknisk sammanfattning av 1–6, och

8. en redogörelse för de sam-	8. en redogörelse för om sam-
råd som har skett, vad som kom-	råd har skett, vad som i så fall
mit fram i samråden och länsstyrel-	kommit fram och Miljöpröv-
sens bedömning enligt 32 § andra	ningsmyndighetens yttrande en-
stycket.	ligt 32 § andra stycket.
Miljöbedömningen hos den	Offentligt samråd
som prövar tillståndsfrågan

39§14

Den som prövar tillståndsfrågan		När prövningsmyndigheten har
ska, om miljökonsekvensbeskriv-		bedömt att ansökan om tillstånd är
ningen kan läggas till grund för		fullständig ska myndigheten sam-
den fortsatta miljöbedömningen,		råda om ansökan och miljökonse-
kungöra att	miljökonsekvens-	kvensbeskrivningen genom att
beskrivningen	finns, göra den	kungöra att ansökan och miljö-
tillgänglig för allmänheten och ge		konsekvensbeskrivningen finns,
allmänheten skälig tid och minst		göra handlingarna tillgängliga och
30 dagar att yttra sig.		ge allmänheten och berörda myn-
		digheter och kommuner skälig tid
		om minst 30 dagar att yttra sig.

Om tillståndsfrågan enbart avser en prövning enligt 7 kap. 28 b eller 29 § ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som behövs för prövningen eller som är lämplig för att ge allmänheten information.

Regeringen får meddela när- mare föreskrifter om hur kungör- else ska ske och om underrättelse till särskilt berörda.

14Senaste lydelse 2017:955.

SOU 2024:98

Författningsförslag

40§15

Kungörelsen ska innehålla upplysningar om

1.att verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på specifik miljöbedömning enligt detta kapitel,

2. vem som prövar tillstånds-	2. prövningsmyndigheten,
frågan,
3. var miljökonsekvensbeskriv-	3. på vilken webbplats eller i
ningen och andra handlingar i	vilken lokal som miljökonse-
målet eller ärendet finns tillgäng-	kvensbeskrivningen och andra
liga,	handlingar i ärendet finns till-
	gängliga,
	4. ett samrådsmöte ska hållas
	med den som avser att bedriva
	verksamheten eller vidta åtgärden
	och i så fall tid och plats för sådant
	möte,
	5. om samråd med annat land
	ska ske,
4. till vem och inom vilken tid	6. till vem, inom vilken tid och
synpunkter kan lämnas, och	i vilket format skriftliga syn-
	punkter kan lämnas, och
5. hur ny information i målet	7. hur ny information i ären-
eller ärendet kommer att kungöras	det kommer att kungöras eller
eller hållas tillgänglig.	hållas tillgänglig.
Om samråd med ett annat land	Om kungörelsen görs i ett ärende
ska ske enligt detta kapitel, ska kun-	om miljöprövning enligt 20 kap.
görelsen innehålla en upplysning	ska kungörelsen också innehålla
om detta.
	1. en kortfattad redogörelse av
	ansökan och i ärenden om vatten-
	verksamhet de fastigheter som kan
	beröras,
	2. en upplysning om verksam-
	heten eller åtgärden omfattas av
	lagen (1999:381) om åtgärder för
	att förebygga och begränsa följd-
	erna av allvarliga kemikalie-
	olyckor,

15Senaste lydelse 2017:955.

Författningsförslag

SOU 2024:98

och förutsättningar för detta finns. I sådant fall ska tillståndsfrågan avgöras inom den tid som avses i första stycket.

42 a § Miljöprövningsmyndigheten ska

yttra sig över den motiverade slut- satsens aktualitet efter en begäran.

Om Miljöprövningsmyndig- heten bedömer att den motiverade slutsatsen inte är aktuell ska myn- digheten specificera vilka uppgif- ter som behövs för att kunna upp- datera den motiverade slutsatsen.

43§17

Den som prövar tillståndsfrågan	Prövningsmyndigheten ska, när
ska, när tillståndsfrågan avgörs,	tillståndsfrågan avgörs, slutföra
slutföra miljöbedömningen genom	miljöbedömningen genom att
att med hänsyn till innehållet i	säkerställa att den motiverade slut-
miljökonsekvensbeskrivningen och	satsen enligt 42 § är aktuell och
det som kommit fram under hand-	göra en slutlig och samlad be-
läggningen av målet eller ärendet	dömning av förutsättningarna för
identifiera, beskriva och göra en	att ge tillstånd.
slutlig och samlad bedömning av
miljöeffekterna.

7kap. 29 b §18

Frågor om tillstånd enligt 28 a § prövas av länsstyrelsen i det län

där det berörda området finns.
För en verksamhet eller åtgärd	För en verksamhet eller åtgärd
som omfattas av tillståndsplikt	som omfattas av tillstånds- eller
eller dispensprövning till följd av	granskningsplikt eller dispenspröv-
bestämmelserna i 9 kap. eller 11–	ning till följd av bestämmelserna
15 kap. skall dock frågan om till-	i 9 kap., 11–15 kap. eller 20 kap.

17Senaste lydelse 2017:955.

18Senaste lydelse 2001:437.

Författningsförslag

SOU 2024:98

9 kap. Miljöfarlig	9 kap. Miljöpåverkande
verksamhet och hälsoskydd	verksamhet och hälsoskydd
1 §
Med miljöfarlig verksamhet	Med miljöpåverkande verk-
avses	samhet avses

1.utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, bygg- nader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,

2.användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller

3.användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.

5 §
För att skydda människors	Regeringen får, också i andra
hälsa eller miljön får regeringen,	fall än som avses i 4 §, meddela
om det framstår som mer ända-	föreskrifter om förbud, skydds-
målsenligt än beslut i enskilda fall,	åtgärder,	begränsningar och
också i andra fall än som avses i	andra försiktighetsmått för miljö-
4 § i fråga om miljöfarlig verk-	påverkande verksamheter och åt-
samhet meddela föreskrifter om	gärder om det framstår som mer
förbud, skyddsåtgärder, begräns-	ändamålsenligt än beslut i enskilda
ningar och andra försiktighets-	fall och behövs
mått. Sådana föreskrifter får också	1. för	att skydda människors
meddelas för att uppfylla Sveriges	hälsa eller miljön, eller
internationella åtaganden. Om det	2. till följd av Sveriges med-
finns särskilda skäl, får regeringen	lemskap i Europeiska unionen eller
bemyndiga en myndighet att med-	andra internationella åtaganden.
dela sådana föreskrifter.
Om det behövs, får regeringen	Om det finns särskilda skäl får
meddela föreskrifter om sådana	regeringen bemyndiga en myn-
försiktighetsmått som går utöver	dighet att meddela sådana före-
vad som följer av Sveriges med-	skrifter.
lemskap i Europeiska unionen eller
andra internationella åtaganden.

FörfattningsförslagSOU 2024:98

	Förutsättningar för att få
	bedriva miljöpåverkande
	verksamhet
6 e §20
Tillstånd till täkt får ges en-	Miljötillstånd eller igångsätt-
dast om tillståndet förenas med	ningsbesked till täkt får ges en-
en skyldighet att ställa säkerhet	dast om tillståndet eller beskedet
enligt 16 kap. 3 § för uppfyllan-	förenas med en skyldighet att
det av de villkor som ska gälla för	ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 §
tillståndet. Staten, kommuner,	för uppfyllandet av de villkor som
regioner och kommunalförbund	ska gälla för tillståndet. Staten,
behöver dock inte ställa säkerhet.	kommuner, regioner och kom-
	munalförbund behöver dock inte
	ställa säkerhet.

Kravet på säkerhet gäller inte de delar av verksamheten som om- fattas av kravet i 15 kap. 36 a § på säkerhet vid utvinningsverksamhet.

6 f §21
Om en täkt av naturgrus krä-	Om en täkt av naturgrus krä-
ver tillstånd eller anmälan enligt	ver miljötillstånd eller igångsätt-
detta kapitel eller föreskrifter som	ningsbesked	enligt 20 kap. eller
har meddelats med stöd av kapit-	föreskrifter	som har meddelats
let, får täkten inte komma till	med stöd av 20 kap. eller an-
stånd om	mälan med stöd av detta kapitel,
	får täkten inte komma till stånd
	om

1.det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tek- niskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material,

2.naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller fram- tida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning, eller

3.naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

20Senaste lydelse 2022:1100.

21Senaste lydelse 2012:907.

Miljötillstånd eller igångsätt- ningsbesked får inte ges till gruv- drift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbet- ning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanlägg- ningen utgör en kärnteknisk an- läggning som kräver tillstånd en- ligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

Vid prövning av en ansökan om miljötillstånd eller igångsätt- ningsbesked till täkt av matjord ska behovet av brukningsbar jord- bruksmark beaktas.

Om en täkt av torv kräver miljötillstånd eller igångsättnings- besked enligt 20 kap. eller före- skrifter som har meddelats med stöd av 20 kap. eller anmälan med stöd av detta kapitel, får täkten inte komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

SOU 2024:98

Författningsförslag

6 g §22

Om en täkt av torv kräver tillstånd eller anmälan enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får täkten inte komma till stånd i en våtmark som utgör en värde- full natur- eller kulturmiljö.

6 h §23

Vid prövning av en ansökan om tillstånd till täkt av matjord ska behovet av brukningsbar jord- bruksmark beaktas.

6 i §24

Tillstånd får inte ges till gruv- drift eller gruvanläggning för brytning, provbrytning, bearbet- ning eller fysikalisk eller kemisk anrikning av uranhaltigt material om gruvdriften eller gruvanlägg- ningen utgör en kärnteknisk an- läggning som kräver tillstånd en- ligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

6 j §25

Tillstånd får inte ges till gruv-	Miljötillstånd eller igångsätt-
drift eller gruvanläggning för	ningsbesked får inte ges till gruv-
brytning, provbrytning, bearbet-	drift eller gruvanläggning för
	brytning, provbrytning, bearbet-

22Senaste lydelse 2012:907.

23Senaste lydelse 2012:907.

24Senaste lydelse 2018:641.

25Senaste lydelse 2022:727.

Miljötillstånd eller igångsätt- ningsbesked får inte ges till utvin- ning eller med utvinning samman- hängande bearbetning av råolja, skifferolja eller naturgas.

Trots första stycket får miljö- tillstånd eller igångsättningsbesked ges till utvinning av andra mineral som innefattar sådan utvinning eller med utvinning sammanhäng- ande bearbetning av råolja, skiffer- olja eller naturgas som är nöd- vändig för utvinningen av dessa andra mineral.

Trots första stycket får miljö- tillstånd eller igångsättningsbesked ges till sådan utvinning på land av råolja eller naturgas som är nöd- vändig för en planerad geologisk lagring av mindre än 100 000 ton koldioxid för forskningsändamål.

Författningsförslag

SOU 2024:98

ning eller anrikning av stenkol, brunkol eller skifferolja.

Trots första stycket får till- stånd ges till gruvdrift eller gruv- anläggning för andra mineral som innefattar sådan brytning, prov- brytning, bearbetning eller anrik- ning av stenkol, brunkol eller skifferolja som är nödvändig för att gruvdriften eller gruvanlägg- ningen för dessa andra mineral ska kunna bedrivas.

ning eller anrikning av stenkol, brunkol eller skifferolja.

Trots första stycket får miljö- tillstånd eller igångsättningsbesked ges till gruvdrift eller gruvanlägg- ning för andra mineral som inne- fattar sådan brytning, provbryt- ning, bearbetning eller anrikning av stenkol, brunkol eller skiffer- olja som är nödvändig för att gruv- driften eller gruvanläggningen för dessa andra mineral ska kunna bedrivas.

6 k §26

Tillstånd får inte ges till ut- vinning eller med utvinning sam- manhängande bearbetning av rå- olja, skifferolja eller naturgas.

Trots första stycket får till- stånd ges till utvinning av andra mineral som innefattar sådan ut- vinning eller med utvinning sam- manhängande bearbetning av rå- olja, skifferolja eller naturgas som är nödvändig för utvinningen av dessa andra mineral.

Trots första stycket får till- stånd ges till sådan utvinning på land av råolja eller naturgas som är nödvändig för en planerad geologisk lagring av mindre än 100 000 ton koldioxid för forsk- ningsändamål.

26Senaste lydelse 2022:727.

Bestämmelser om vilken myn- dighet som prövar ansökningar om miljötillstånd och igångsättnings- besked för miljöpåverkande verk- samhet finns i 20 kap. 2 §.

Regeringen får meddela före- skrifter om att en kommunal nämnd ska pröva frågor om till- stånd eller anmälan för sådana avloppsanordningar och värme- pumpsanläggningar som inte är till- ståndspliktiga enligt 20 kap. 6 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 20 kap. 6 §.

En anmälan om miljöpåverk- ande verksamhet ska, enligt före- skrifter som meddelas av reger- ingen, göras till försvarsinspek- tören för hälsa och miljö, läns- styrelsen eller kommunen.

En verksamhet för behand- ling av avfall som är tillstånds- eller granskningspliktig enligt 20 kap. 6 § eller anmälningsplik- tig enligt detta kapitel eller före- skrifter som har meddelats med stöd av kapitlet får tillåtas endast om det finns skäl att anta att den planerade behandlingen kommer att uppfylla kraven i 15 kap. 11 §.

Författningsförslag

SOU 2024:98

7 a §27

En verksamhet för behand- ling av avfall som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt detta kapitel eller föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet får tillåtas endast om det finns skäl att anta att den planerade be- handlingen kommer att uppfylla kraven i 15 kap. 11 §.

8 §

Ansökan om tillstånd till miljö- farlig verksamhet prövas av mark- och miljödomstolen.

Regeringen får meddela före- skrifter om att ansökan om tillstånd för vissa slag av verksamheter ska prövas av länsstyrelsen. Regeringen får meddela föreskrifter om att en kommunal nämnd ska pröva frågor om tillstånd om den miljö- farliga verksamheten kan antas ha en liten miljöpåverkan. Tillstånd som rör Försvarsmakten, Fortifika- tionsverket, Försvarets materiel- verk eller Försvarets radioanstalt ska alltid prövas av länsstyrelsen.

Anmälan om miljöfarlig verk- samhet ska, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, göras till försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelsen eller kom- munen.

27Senaste lydelse 2019:1263.

Anläggningar för grundvatten- täkter ska inrättas och användas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte upp- kommer.

Om det inte krävs miljötill- stånd eller igångsättningsbesked enligt föreskrifter som har med- delats med stöd av 20 kap., får en kommun föreskriva att det ändå ska krävas tillstånd av kommu- nen eller anmälan till denna för att inrätta och använda en ny anlägg- ning för grundvattentäkt i om- råden där knapphet på sött grund- vatten råder eller kan befaras uppkomma. Detta gäller om det behövs för att hindra att olägen- heter för människors hälsa ska uppkomma. Kommunen får också föreskriva anmälningsplikt för sådana anläggningar som redan finns inom angivna områden.

Författningsförslag

SOU 2024:98

10 §

Anläggningar för grundvatten- täkter skall inrättas och användas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte upp- kommer.

Om det inte krävs tillstånd enligt 11 kap., får en kommun föreskriva att det ändå skall krä- vas tillstånd av kommunen eller anmälan till denna för att inrätta och använda en ny anläggning för grundvattentäkt i områden där knapphet på sött grundvatten rå- der eller kan befaras uppkomma. Detta gäller om det behövs för att hindra att olägenheter för män- niskors hälsa skall uppkomma. Kommunen får också föreskriva anmälningsplikt för sådana an- läggningar som redan finns inom angivna områden.

11kap.

9 §28

För vattenverksamhet krävs det	Bestämmelser om miljöpröv-
tillstånd enligt denna balk, om inte	ning av vattenverksamheter finns
något annat följer av bestämmel-	i 20 kap. Oavsett vad som följer
serna i detta kapitel. Den som vill	av 20 kap. kan det för en viss
bedriva vattenverksamhet får an-	verksamhet eller åtgärd krävas till-
söka om tillstånd även om det inte	stånd enligt 7 kap. 28 a §.
krävs tillstånd för verksamheten.
Oavsett vad som följer av 11–15,
19 och 23 §§, kan det för en viss
verksamhet eller åtgärd krävas
tillstånd enligt 7 kap. 28 a §.

28Senaste lydelse 2005:571.

Om det krävs miljötillstånd eller igångsättningsbesked till en vattenverksamhet, får arbeten av större omfattning i anslutning till

SOU 2024:98Författningsförslag

9 a §29

Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om att det för vissa	skrifter om att det för vissa
vattenverksamheter i stället för	vattenverksamheter i stället för
tillstånd ska krävas att verksam-	miljötillstånd eller igångsättnings-
heterna har anmälts.	besked ska krävas att verksam-
	heterna har anmälts.
Även om anmälningsplikt har
föreskrivits får tillsynsmyndigheten,
enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen, i det enskilda fallet före-
lägga en verksamhetsutövare att an-
söka om tillstånd.

9 b §30

Ansökan om tillstånd till vatten-	Bestämmelser om vilken myn-
verksamhet prövas av mark- och	dighet som prövar ansökningar om
miljödomstolen. Ansökan om till-	miljötillstånd eller igångsättnings-
stånd till markavvattning prövas	besked för vattenverksamhet finns
dock av länsstyrelsen, om den inte	i 20 kap. 2 §.

ska prövas av mark- och miljö- domstolen enligt 7 kap. 19 eller 20 § lagen (1998:812) med sär- skilda bestämmelser om vatten- verksamhet.

Anmälan om vattenverksamhet ska, enligt föreskrifter som med- delas av regeringen, göras till försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelsen eller kommunen.

En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat.

10 §

Om det krävs tillstånd till en vattenverksamhet, får arbeten av större omfattning i anslutning till

29Senaste lydelse 2018:1407.

30Senaste lydelse 2017:782.

Vid rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vatten- drag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp ska fastig- hetsägaren alltid underrättas innan arbetena påbörjas om arbetena be-

Författningsförslag

SOU 2024:98

verksamheten inte påbörjas innan	verksamheten inte påbörjas innan
tillstånd har meddelats.	miljötillstånd eller igångsättnings-
	besked har meddelats.
14 §
Regeringen får förbjuda mark-	Regeringen får förbjuda mark-
avvattning som skulle kräva till-	avvattning som skulle kräva miljö-
stånd enligt detta kapitel i områ-	tillstånd eller igångsättningsbesked
den där det är särskilt angeläget	i områden där det är särskilt ange-
att våtmarkerna bevaras.	läget att våtmarkerna bevaras.

Länsstyrelsen får meddela dispens från ett förbud som meddelats enligt första stycket om det finns särskilda skäl.

Om dispens meddelas enligt		Om dispens meddelas enligt
andra stycket fordras för utför-		andra stycket fordras för utför-
andet av	markavvattningen att	andet av markavvattningen att
tillstånd söks enligt 9 §. Beslutet		miljötillstånd eller igångsättnings-
om dispens upphör att gälla om		besked söks. Beslutet om dispens
tillstånd	till markavvattningen	upphör att gälla om miljötillstånd
meddelas.		eller igångsättningsbesked till mark-
		avvattningen meddelas.

15§

Tillstånd enligt detta kapitel

behövs inte för att utföra rens- ningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedel- bart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har för- ändrat sitt lopp.

Om arbetena berör en fastighet som tillhör någon annan, skall fastighetsägaren alltid underrät- tas innan arbetena påbörjas.

SOU 2024:98

Författningsförslag

Om fisket kan skadas, skall anmälan om de planerade arbe- tena göras till länsstyrelsen innan arbetena påbörjas.

rör en fastighet som tillhör någon annan.

Om fisket kan skadas, ska an- mälan om de planerade arbetena göras till länsstyrelsen innan arbe- tena påbörjas.

17§31

Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Om vattenanläggningen med stöd av en särskild rättighet utförts på någon annans mark och ägande- rätten till anläggningen övergått till markägaren till följd av att rättig- heten upphört, kvarstår underhållsskyldigheten för den som var

rättighetshavare.
Den som enligt 28 kap. 12 §	Den som enligt 28 kap. 12 §
har fått rätt att använda någon	har fått rätt att använda någon
annans vattenanläggning är till-	annans vattenanläggning är till-
sammans med ägaren skyldig att	sammans med ägaren skyldig att
underhålla anläggningen, om inte	underhålla anläggningen, om inte
mark- och miljödomstolen be-	tillståndsmyndigheten bestämt
stämt något annat.	något annat.

I 20 och 21 §§ samt i 24 kap. 4 § andra stycket finns bestämmelser om överflyttning av underhållsskyldigheten.

19 §

Tillstånd enligt denna balk skall	Miljötillstånd eller igångsätt-
alltid lämnas till utrivning av en	ningsbesked ska alltid lämnas till
vattenanläggning i ytvatten, om	utrivning av en vattenanläggning
inte förordnande meddelas en-	i ytvatten, om inte förordnande
ligt 20 §.	meddelas enligt 20 §.

20§32

I stället för att lämna tillstånd	I stället för att lämna miljö-
att riva ut en vattenanläggning i	tillstånd eller igångsättningsbesked
ytvatten får mark- och miljödom-	för att riva ut en vattenanläggning
stolen på begäran av ägaren av en	i ytvatten får prövningsmyndig-

31Senaste lydelse 2010:923.

32Senaste lydelse 2011:923.

FörfattningsförslagSOU 2024:98

fastighet som skulle skadas av ut-	heten på begäran av ägaren av en
rivningen förordna att skyldig-	fastighet som skulle skadas av ut-
heten att underhålla anläggningen	rivningen förordna att skyldig-
och fullgöra övriga skyldigheter	heten att underhålla anläggningen
som ligger på anläggningens ägare	och fullgöra övriga skyldigheter
skall övergå på fastighetsägaren	som ligger på anläggningens ägare
till dess något annat bestäms.	ska övergå på fastighetsägaren till
	dess något annat bestäms.

Till skydd för allmänna intressen får efter åtagande ett sådant för- ordnande också meddelas för staten, en kommun eller ett vattenför- bund.

Förordnande får inte meddelas, om det kan antas att fastighets- ägaren inte kan fullgöra skyldigheterna eller om det med hänsyn till den sökande eller till allmänna intressen anses mera angeläget att

anläggningen rivs ut.
Om ägaren av en vatten-	Om ägaren av en vatten-
anläggning vållas skada av att	anläggning vållas skada av att
anläggningen bibehålls, skall den	anläggningen bibehålls, ska den
som övertar ansvaret för anlägg-	som övertar ansvaret för anlägg-
ningen betala skälig ersättning	ningen betala skälig ersättning
för skadan.	för skadan.
22 §33
Om det kan uppkomma fara	Om en anläggning för bort-
för allmänna eller enskilda intres-	ledande av grundvatten helt eller
sen genom att en anläggning för	delvis tas ur bruk och åtgärden
bortledande av grundvatten helt	medför skada på någon annans
eller delvis tas ur bruk, skall anlägg-	egendom genom bestående ändring
ningens ägare hämta in mark- och	i vattenförhållandena ska skälig
miljödomstolens tillstånd.	ersättning betalas.
Skälig ersättning skall betalas,
om en sådan åtgärd medför skada

på någon annans egendom genom bestående ändring i vattenförhål- landena.

33Senaste lydelse 2010:923.

Ett miljötillstånd eller igång- sättningsbesked till en verksamhet som omfattar deponering av av- fall får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § för fullgörandet av de skyldig- heter som gäller för verksamheten eller om verksamhetsutövaren vidtar någon annan lämplig åt- gärd för sådant säkerställande.

SOU 2024:98

Författningsförslag

23§34

Tillstånd ska lämnas till föl-	Miljötillstånd eller igångsätt-
jande vattenverksamheter, om inte	ningsbesked ska lämnas till föl-
något annat följer av 2 kap. 9 §:	jande vattenverksamheter, om inte
	något annat följer av 2 kap. 9 §:

1.vattenverksamhet som vid prövning av annan verksamhet en- ligt 17 kap. 1 eller 3 § har angetts som ett villkor för verksamhetens utövande,

2.anläggande av broar och annan vattenverksamhet för väg, järn- väg, tunnelbana eller spårväg vars anläggande har prövats i särskild ordning,

3.anläggande av rörledningar i vatten som koncession har med- delats för enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar, och

4.anläggande av naturgasledningar i vatten som koncession har meddelats för enligt naturgaslagen (2005:403).

15kap. 17 §35

Bestämmelser om miljöpröv- ning för hantering av avfall finns i 20 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd, anmälan eller regi- strering för att yrkesmässigt hantera avfall.

35§36

Ett tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av av- fall får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § för fullgörandet av de skyldig- heter som gäller för verksamheten eller om verksamhetsutövaren vidtar någon annan lämplig åt- gärd för sådant säkerställande.

34Senaste lydelse 2016:991.

35Senaste lydelse 2021:881.

36Senaste lydelse 2022:1100.

Miljötillstånd eller igångsätt- ningsbesked till geologisk lagring av koldioxid ska för sin giltighet göras beroende av att verksam- hetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon annan lämplig åt- gärd för att säkerställa fullgöran- det av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser samt de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av dessa lagar. En säkerhet får stäl- las efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktu- ella behovet av säkerhet.

Författningsförslag

SOU 2024:98

Kravet på säkerhet gäller inte de delar av verksamheten som om- fattas av kravet i 36 a § på säkerhet vid utvinningsverksamhet.

36 a §37

Tillstånd enligt balken eller	Ett miljötillstånd eller igång-
enligt föreskrifter som har med-	sättningsbesked till en verksamhet
delats med stöd av balken till en	som omfattas av krav på en av-
verksamhet som omfattas av krav	fallshanteringsplan för utvin-
på en avfallshanteringsplan för	ningsavfall får ges endast om till-
utvinningsavfall får ges endast	ståndet förenas med en skyldighet
om tillståndet förenas med en	att ställa säkerhet för fullgöran-
skyldighet att ställa säkerhet för	det av de skyldigheter som gäller
fullgörandet av de skyldigheter	för verksamheten.
som gäller för verksamheten.

Tillståndsmyndigheten får medge att säkerheten ställs efter hand enligt en plan som innebär att säkerheten vid varje tidpunkt till- godoser det aktuella behovet.

37§38

Tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska för sin giltighet göras beroende av att verksam- hetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon annan lämplig åt- gärd för att säkerställa fullgör- andet av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser samt de föreskrifter och tillståndsvill- kor som har meddelats med stöd av dessa lagar. En säkerhet får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

37Senaste lydelse 2022:1100.

38Senaste lydelse 2020:1174.

SOU 2024:98

Författningsförslag

När en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten. Säkerheten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.

Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

16kap.

1 §39

Regeringen, länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter, kommunerna, mark- och miljödomstolarna, Mark- och miljööver- domstolen och Högsta domstolen prövar mål och ärenden enligt denna balk eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken. Vid prövningen av frågor om straff eller förverkande enligt 29 kap. gäller dock vad som är föreskrivet om brottmål i allmänhet och om

hur frågor om förverkande ska prövas.
Närmare bestämmelser om	Närmare	bestämmelser om
vilka mål och ärenden som prövas	vilka mål och ärenden som prövas
av respektive prövningsmyndig-	av respektive prövningsmyndig-
het finns i 17 kap. 1–4 §§, 18 kap.	het finns i 17 kap. 1–4 §§, 18 kap.
1–2 §§, 19 kap. 1–2 §§, 21 kap.	1–2 §§, 19 kap.		1–2 §§,	20 kap.
1 § och i lagen (2010:921) om	2 §, 21 kap.	1 §	och	i lagen
mark- och miljödomstolar.	(2010:921) om mark- och miljö-
	domstolar.

Beslut eller dom om återkallelse av tillstånd, dispens, godkän- nande och förbud mot fortsatt verksamhet samt omprövning av till- stånd eller villkor meddelas av tillståndsmyndigheten.

12§40

Överklagbara domar eller beslut får överklagas av

1.den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot,

2. en lokal arbetstagarorganisa-	2. en lokal arbetstagarorganisa-
tion som organiserar arbetstagare	tion som organiserar arbetstagare
i den verksamhet som avses med	i den verksamhet som avses med
beslutet, såvitt avser domar och	beslutet, när såvitt avser domar
beslut i frågor om tillstånd till	och beslut i frågor om tillstånd
miljöfarlig verksamhet,	till miljöpåverkande verksamhet,

39Senaste lydelse 2024:787.

40Senaste lydelse 2010:898.

Författningsförslag

SOU 2024:98

3.en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, motsvarande organisation på arbets- givarsidan samt en sammanslutning av konsumenter, såvitt avser be- slut som en länsstyrelse eller en central förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av bemyndigande enligt 14 kap., förutsatt att beslutet inte avser ett särskilt fall, och

4.den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken, i föreskrifter meddelade med stöd av balken eller i lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland har rätt att överklaga.

Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att över- klaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken.

13 §41

Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som

1.har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,

2.inte är vinstdrivande,

3.har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och

4.har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksam- heten har allmänhetens stöd.

Rätten att överklaga enligt	Rätten att överklaga enligt
första stycket gäller även om över-	första stycket gäller även om över-
klagandet enbart avser ett villkor	klagandet enbart avser ett villkor
eller en annan bestämmelse i do-	eller en annan bestämmelse i do-
men eller beslutet och även om	men eller beslutet och även om
domen eller beslutet är resultatet	domen eller beslutet är resultatet
av en prövning enligt 22 kap.	av en prövning enligt 20 kap.
26 §, 24 kap. 2, 3, 5, 7, 10, 13 eller	34 §, 24 kap. 2, 3, 5, 7, 13 eller
13 a § denna balk eller en pröv-	13 a § denna balk eller en pröv-
ning enligt 7 kap. 13, 14 eller	ning enligt 7 kap. 13, 14 eller
16 § lagen (1998:812) med sär-	16 § lagen (1998:812) med sär-
skilda bestämmelser om vatten-	skilda bestämmelser om vatten-
verksamhet. Rätten att överklaga	verksamhet. Rätten att överklaga

41Senaste lydelse 2023:632.

SOU 2024:98Författningsförslag

enligt första stycket gäller dock	enligt första stycket gäller dock
inte domar och beslut som rör	inte domar och beslut som rör
Försvarsmakten, Fortifikations-	Försvarsmakten, Fortifikations-
verket, Försvarets materielverk	verket, Försvarets materielverk
eller Försvarets radioanstalt.	eller Försvarets radioanstalt.

Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna.

17kap.

3 §42

Regeringen får för ett visst fall förbehålla sig att pröva tillåtlig- heten av en verksamhet som inte omfattas av kravet på prövning en- ligt 1 §, om

1.verksamheten i betraktande av de intressen som denna balk en- ligt 1 kap. 1 § ska främja kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag,

2.verksamheten utanför ett område som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § kan antas mer än obetydligt skada naturvärdet inom om- rådet, eller

3.verksamheten omfattas av 4 kap. 6 § andra stycket.

Rätten till förbehåll enligt första stycket 2 gäller enbart verksam- het som är tillståndspliktig enligt balken eller enligt föreskrifter som

har meddelats med stöd av balken.
Om ett mål eller ärende enligt	Om ett mål eller ärende enligt
denna balk pågår om tillstånds-	denna balk pågår om tillstånds-
prövning av verksamheten, ska	prövning av verksamheten, ska
regeringen omedelbart lämna be-	regeringen omedelbart lämna be-
sked om förbehållet till den till-	sked om förbehållet till den till-
ståndsprövande mark- och miljö-	ståndsprövande myndigheten.
domstolen eller myndigheten.

42Senaste lydelse 2022:1799.

Författningsförslag

SOU 2024:98

4 a §43

På kommunfullmäktiges begäran ska regeringen förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av en ny verksamhet av något av följande slag, om ett sådant förbehåll är möjligt enligt 3 § och det inte finns sär- skilda skäl för att avstå från prövningen:

1.järn-, stål- och andra metallverk samt ferrolegeringsverk,

2.massafabriker och pappersbruk,

3.fabriker för raffinering av råolja eller för tung petrokemisk produktion,

4.fabriker för framställning av baskemikalier eller gödselmedel,

5.cementfabriker,

6.förbränningsanläggningar som har en tillförd effekt om minst 200 megawatt,

7. anläggningar för vindkraft	7. anläggningar för vindkraft
som är tillståndspliktiga enligt	som är tillstånds- eller gransk-
föreskrifter som regeringen har	ningspliktiga enligt föreskrifter
meddelat med stöd av 9 kap. 6 §,	som regeringen har meddelat med
	stöd av 20 kap.,

8.anläggningar för lagring av minst 50 miljoner normalkubikmeter naturgas,

9.anläggningar för behandling av farligt avfall där huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat kommer från andra inrättningar och där mer än 10 000 ton farligt avfall årligen förbränns eller på annat sätt återvinns eller bortskaffas,

10.anläggningar för att utvinna ämnen eller material inom de om- råden som anges i 4 kap. 5 §,

11.byggande av plattformar som är avsedda att användas vid ut- vinning av olja eller gas inom havsområden samt annan än helt till- fällig ankring eller förtöjning av sådana plattformar för reparation, ombyggnad eller av någon annan anledning,

12.vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generator- effekt av minst 20 megawatt,

13.vattenregleringar varigenom ett vattenmagasin av minst 100 mil- joner kubikmeter under året eller tio miljoner kubikmeter under veckan ska utnyttjas,

14.vattenöverledningar eller andra vattenbortledningar från vatten- drag eller sjöar med en normal oreglerad lågvattenföring av minst tio kubikmeter i sekunden i bortledningspunkten eller utloppet, om där-

43Senaste lydelse 2009:652.

SOU 2024:98

Författningsförslag

igenom en sådan mängd vatten tas i anspråk att vattenföringen under- stiger fyra femtedelar av den normala oreglerade lågvattenföringen,

15.grundvattentäkter för tillgodogörande av en större vatten- mängd än 10 000 kubikmeter om dygnet, om inte minst nio tiondelar av det uttagna vattnet återförs till grundvattenmagasinet,

16.andra vattenregleringar, vattenöverledningar och vattenbort- ledningar än som har angetts förut, om verksamheten avser någon av sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan och företaget kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, och

17.flygplatser med en banlängd av minst 2 100 meter.

Prövning av undantag från krav på specifik miljöbedömning

4 b §

Regeringen får för ett visst fall förbehålla sig att pröva

1.tillämpningen av sådant undantag från kravet på specifik miljöbedömning av en verksam- het eller åtgärd som avses i 6 kap. 27 a §, och

2.ansökan om miljötillstånd för sådan verksamhet eller åtgärd som regeringen prövat enligt 1.

19kap.

3 §44

Vad som sägs i 21 kap. 3 § om	Vad som sägs i 20 kap. 4 §
handläggningen vid mark- och	andra och tredje styckena om hand-
miljödomstol gäller även för en	läggningen vid prövningsmyndig-
länsstyrelse som handlägger ett	heten gäller även för en länsstyrelse
tillståndsärende eller handlägger	som handlägger ett tillståndsären-
ett anmälningsärende enligt	de eller handlägger ett anmälnings-
11 kap. 9 a § första stycket, om	ärende enligt 11 kap. 9 a §, om
ärendet annars skulle ha prövats	ärendet annars skulle ha prövats
av en kommun.	av en kommun.

44Senaste lydelse 2010:923.

I ett ärende som prövas av en kommunal nämnd ska nämnden vid sin prövning av tillstånd till miljöpåverkande verksamhet i före- kommande fall tillämpa bestäm- melserna

1. i 20 kap. 10 § och föreskrifter som är meddelade med stöd av den paragrafen om ansökans form och innehåll,

2. i 6 kap. 40 § om kungörel- ses innehåll,

3. i 20 kap. 12 § om talerätt,

FörfattningsförslagSOU 2024:98

Särskilt om prövningen av	Särskilt om prövningen av
miljöfarlig verksamhet	miljöpåverkande verksamhet
4 §45
Länsstyrelser eller kommunala	Kommunala nämnder ska vid
nämnder ska	prövning av tillstånd till miljö-
	påverkande verksamhet

1.genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt ge den som kan beröras av verksamheten tillfälle att yttra sig,

2.samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i saken,

3.hålla sammanträde med den som saken angår och besiktning på platsen om det behövs för utredningen i ärendet, och

4.underrätta den som har gjort en ansökan eller kommit med synpunkter genom någon annan än honom eller henne själv och ge honom eller henne tillfälle att yttra sig om inte annat följer av 25 § förvaltningslagen (2017:900).

5 §46

I ett ärende som prövas av länsstyrelsen eller en kommunal nämnd ska länsstyrelsen eller nämnden tillämpa bestämmel- serna

1. i 22 kap. 1 och 1 d–1 f §§ om ansökans form och innehåll,

2.i 22 kap. 2 § om en ansökans ingivande och brister i den,

3.i 22 kap. 2 a § om prövningar som avses i 24 kap. 3, 5, 8, 9 och 13 §§,

4. i 22 kap. 3 och 3 a § om kun- görelses innehåll,

5. i 22 kap. 6 § om talerätt,

45Senaste lydelse 2018:779.

46Senaste lydelse 2024:963.

SOU 2024:98

Författningsförslag

6.i 22 kap. 9 § om rätt att företräda fastighet,

7.i 22 kap. 12 och 13 §§ om sakkunniga och om att inhämta yttrande,

8.i 3 kap. 4 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar om undersökning på platsen,

9.i 22 kap. 25 § första stycket 1–3 och 5–11, andra stycket sista meningen och tredje stycket samt 25 a-25 c och 25 f–25 h §§ om en tillståndsdoms innehåll,

10.i 22 kap. 26 § om särskild

dom,

11.i 22 kap. 27 § första stycket, andra stycket andra meningen samt tredje stycket första meningen om uppskjutna frågor och provisoriska föreskrifter,

12.i 22 kap. 28 § första stycket första meningen om verkställig- hetsförordnande, och

13.i 23 kap. 3 § när det gäller särskilt överklagande i frågor om sakkunniga som avses i 22 kap. 12 §.

4.i 20 kap. 26 § om rätt att företräda fastighet,

5.i 20 kap. 23 och 24 §§ om sakkunniga och om att inhämta yttrande,

6.i 3 kap. 4 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar om undersökning på platsen,

7.i 20 kap. 29 § eller föreskrif- ter som är meddelade med stöd av den paragrafen om innehåll i ett beslut om miljöprövning,

8.i 20 kap. 34 § om särskilt beslut,

9. i 20 kap. 37 § om verkstäl- lighetsförordnande, och

10.i 23 kap. 3 § när det gäller särskilt överklagande i frågor om sakkunniga som avses i 20 kap. 23 §.

20 kap. Miljöprövning47

1 §

Detta kapitel innehåller be- stämmelser om

1.krav på miljöprövning av vissa verksamheter och åtgärder som kan påverka miljön, och

2.handläggningen av ärenden om miljöprövning.

47Tidigare 20 kap. upphävt genom 2010:923.

SOU 2024:98

Författningsförslag

Miljöbok

39§

Regeringen får meddela före-

skrifter om förteckning över verk- samheter som har prövats enligt detta kapitel (miljöbok).

21kap.

1 §48

Mark- och miljödomstol prövar som första instans mål om

1. miljöfarlig verksamhet som
är ansökningsmål enligt 1 a § första
stycket,
2. vattenverksamhet och vat-	1. vattenverksamhet och vat-
tenanläggningar enligt 11 kap.	tenanläggningar enligt 7 kap. 2 §
samt lagen (1998:812) med sär-	lagen (1998:812) med särskilda
skilda bestämmelser om vatten-	bestämmelser om vattenverk-
verksamhet, utom verksamheter	samhet,
som avser markavvattning vilka
ska prövas av länsstyrelsen och säker-
hetsklassificering av dammar,
3. markavvattningar som en-
ligt lagen med särskilda bestäm-
melser om vattenverksamhet har
överlämnats från länsstyrelsen eller
anmälts av en lantmäterimyndighet,
4. ersättning för skada och in-	2. ersättning för skada och in-
trång enligt 28 kap. 2–5 §§,	trång enligt 28 kap. 2–5 §§,
5. ersättning och inlösen vid	3. ersättning och inlösen vid
ingripande av det allmänna enligt	ingripande av det allmänna enligt
denna balk och vid vattenverk-	denna balk, om inte annat har
samhet, om inte annat har särskilt	särskilt föreskrivits,
föreskrivits,
6. ersättning för miljöskador	4. ersättning för miljöskador
och inlösen enligt 32 kap., talan	och inlösen enligt 32 kap., talan
om förbud eller försiktighets-	om förbud eller försiktighets-

48Senaste lydelse 2022:1100.

121

Författningsförslag

SOU 2024:98

mått enligt 32 kap. 12 § samt grupptalan enligt 32 kap. 13 §,

7. fördelning av solidariskt an- svar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 §§ på talan av någon av de solidariskt ansvariga,

8. utdömande av vite enligt ett föreläggande som har förenats med vite med stöd av balken, efter särskild ansökan av den myndighet som har beslutat vites- föreläggandet eller, om vitesföre- läggandet har beslutats i förfar- andet, med tillämpning av 6 § andra stycket lagen (1985:206) om viten,

9. kostnadsansvar för fastig- hetsägare enligt 10 kap. 9 §,

10. fördelning av kostnader för gemensamt utnyttjande av infor- mation enligt det som följer av artiklarna 27.6 och 30.3 i Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrer- ing, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en euro- peisk kemikaliemyndighet, änd- ring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/ EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG,

11. fördelning av kostnader för utbyte av information enligt

mått enligt 32 kap. 12 § samt grupptalan enligt 32 kap. 13 §,

5. fördelning av solidariskt an- svar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 §§ på talan av någon av de solidariskt ansvariga,

6. utdömande av vite enligt ett föreläggande som har förenats med vite med stöd av balken, efter särskild ansökan av den myndighet som har beslutat vites- föreläggandet eller, om vitesföre- läggandet har beslutats i förfar- andet, med tillämpning av 6 § andra stycket lagen (1985:206) om viten,

7. kostnadsansvar för fastig- hetsägare enligt 10 kap. 9 §,

8. fördelning av kostnader för gemensamt utnyttjande av infor- mation enligt det som följer av artiklarna 27.6 och 30.3 i Europa- parlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrer- ing, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en euro- peisk kemikaliemyndighet, änd- ring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/ EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG,

9. fördelning av kostnader för utbyte av information enligt det

122

SOU 2024:98Författningsförslag

det som följer av artikel 62.6 i		som följer	av	artikel 62.6 i
Europaparlamentets och	rådets	Europaparlamentets och			rådets
förordning (EG) nr 1107/2009		förordning	(EG)	nr 1107/2009
av den 21 oktober 2009 om ut-		av den 21 oktober 2009 om ut-
släppande av växtskyddsmedel på		släppande av växtskyddsmedel på
marknaden och om upphävande		marknaden och om upphävande
av rådets direktiv 79/117/EEG		av rådets direktiv		79/117/EEG
och 91/414/EEG,		och 91/414/EEG,
12. fördelning av kostnader för		10. fördelning av kostnader för
gemensamt utnyttjande av infor-		gemensamt utnyttjande av infor-
mation enligt det som följer av		mation enligt det som följer av
artikel 63.3 i Europaparlamen-		artikel 63.3	i Europaparlamen-
tets och rådets förordning (EU)		tets och rådets förordning (EU)
nr 528/2012 av den 22 maj 2012		nr 528/2012 av den 22 maj 2012
om tillhandahållande på markna-		om tillhandahållande på markna-
den och användning av biocid-		den och användning av biocid-
produkter, och		produkter, och
13. ersättningsansvar	enligt	11. ersättningsansvar			enligt
15 kap. 16 b § första stycket för		15 kap. 16 b § första stycket för
godkända producentansvarsorga-		godkända producentansvarsorga-
nisationer för förpackningar.		nisationer för förpackningar.

Mark- och miljödomstol prövar, om inte annat är föreskrivet, efter överklagande enligt 19 kap. 1 § tredje stycket, länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut enligt denna balk eller föreskrifter som har meddelats med stöd av balken samt enligt lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Att mark- och miljödomstol efter överklagande prövar Kronofogdemyndighetens beslut om handräck- ning framgår av 26 kap. 17 § andra stycket.

2§49


Talan i mål som inte enligt 1 a §				Talan i mål väcks genom an-
är ansökningsmål			väcks genom	sökan om stämning, om inte
ansökan om stämning, om inte				annat är särskilt föreskrivet. Det
annat	är särskilt		föreskrivet.	finns föreskrifter om vissa stäm-
Beträffande		vissa stämningsmål		ningsmål i 7 kap. lagen (1998:812)
finns föreskrifter i 7 kap. lagen				med särskilda bestämmelser om
(1998:812) med särskilda bestäm-				vattenverksamhet. Mål som har
melser	om	vattenverksamhet.		överklagats till en mark- och

49Senaste lydelse 2010:923.

123

Författningsförslag

SOU 2024:98

Mål som har överklagats till en mark- och miljödomstol hand- läggs enligt bestämmelserna i 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

miljödomstol handläggs enligt bestämmelserna i 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljö- domstolar.

3§50

Även i annat fall än som avses	Även i annat fall än som avses
i 14 kap. 1–7 §§ rättegångsbal-	i 14 kap. 1–7 §§ rättegångsbal-
ken får mål eller ärende enligt	ken får mål eller ärende enligt
denna balk handläggas i en och	denna balk handläggas i en och
samma rättegång, om de har	samma rättegång, om de har
samma sökande och avser samma	samma sökande och avser samma
verksamhet eller verksamheter	verksamhet eller verksamheter
som har samband med varandra.	som har samband med varandra.
Om en mark- och miljödomstol	Om en mark- och miljödomstol
prövar ett sådant mål eller ärende,	prövar ett sådant mål eller ärende,
får en ansökan i ett annat sådant	får en ansökan i ett annat sådant
ärende göras hos domstolen, även	ärende göras hos domstolen, även
om ärendet annars skulle ha	om ärendet annars skulle ha
prövats av en förvaltningsmyndig-	prövats av en förvaltningsmyndig-
het eller kommun. Om ett ärende	het eller kommun. Om ett ärende
som prövats av en förvaltnings-	som prövats av en förvaltnings-
myndighet eller kommun hand-	myndighet eller kommun hand-
läggs gemensamt med ansöknings-	läggs gemensamt med stämnings-
mål, gäller inte vad som sägs i	mål, gäller inte vad som sägs i
5 kap. 1–4 §§ lagen (2010:921)	5 kap. 1–4 §§ lagen (2010:921)
om mark- och miljödomstolar.	om mark- och miljödomstolar.

En mark- och miljödomstol får vid handläggningen av ett mål eller ärende som sägs i första stycket förbehålla sig prövningen av ett annat sådant ärende som handläggs vid en förvaltningsmyndighet eller en kommun.

Vad som sägs i första och andra styckena om ärenden gäller en- bart sådana ärenden där myndighetens avgörande inte slutligen kan överklagas till regeringen.

50Senaste lydelse 2010:923.

124

Väcker någon talan vid mark- och miljödomstolen om förbud mot miljöpåverkande verksamhet eller om skyldighet för den som utövar eller ämnar utöva sådan verksamhet att vidta försiktig- hetsmått och är frågan om till- stånd till verksamheten enligt denna balk under prövning eller kommer den under prövning innan mark- och miljödomsto- len har avgjort målet, får mark- och miljödomstolen inte avgöra målet förrän tillståndsfrågan har prövats.

SOU 2024:98

Författningsförslag

4§51

Väcker någon talan vid mark- och miljödomstolen om förbud mot miljöfarlig verksamhet eller om skyldighet för den som ut- övar eller ämnar utöva sådan verk- samhet att vidta försiktighetsmått och är frågan om tillstånd till verksamheten enligt denna balk under prövning eller kommer den under prövning innan mark- och miljödomstolen har avgjort målet, får mark- och miljödomstolen inte avgöra målet förrän tillstånds- frågan har prövats.

7§52

Om mark- och miljödomsto-
len finner att en verksamhet eller
åtgärd endast kan tillåtas enligt
2 kap. 9 § första stycket eller 10 §
eller enligt 7 kap. 29 §, ska mark-
och miljödomstolen med eget ytt-
rande överlämna frågan till reger-
ingen för prövning. Detsamma
gäller om regeringen ska pröva
tillåtligheten enligt 17 kap. 1 § eller
om regeringen har förbehållit sig
prövningen av tillåtligheten enligt
17 kap. 3 §.
Om mark- och miljödomsto-	Om mark- och miljödomsto-
len finner att ett mål hos dom-	len finner att ett mål hos dom-
stolen rör även ett annat allmänt	stolen rör en statlig myndighets
intresse av synnerlig vikt än så-	beslut som avser Försvarsmakten,
dant som avses i 1 kap. 1 §, ska	Fortifikationsverket, Försvarets
domstolen med eget yttrande över-	materielverk eller Försvarets radio-

51Senaste lydelse 2010:923.

52Senaste lydelse 2011:608.

125

Författningsförslag

SOU 2024:98

lämna målet till regeringen för pröv- ning. Detsamma gäller om Natur- vårdsverket eller Havs- och vatten- myndigheten begär att målet av sådan anledning ska överlämnas till regeringen. Är det fråga om en statlig myndighets beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikations- verket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen alltid med eget ytt- rande överlämna ärendet till re- geringen för prövning.

anstalt, ska domstolen alltid med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för prövning.

23kap. Rättegången i Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen

23 kap. Rättegången i mark- och miljödomstol, Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen

3§53

Mark- och miljödomstolens be-	Miljöprövningsmyndighetens
slut i frågor som avses i 22 kap.	beslut i frågor som avses i 20 kap.
14 § samt i 7 kap. 21 § lagen	35 §	får överklagas	särskilt.
(1998:812) med särskilda bestäm-	Beslut i fråga som avses i 7 kap.
melser om vattenverksamhet får	12 §	andra stycket	lagen
överklagas särskilt.	(1998:812) med särskilda bestäm-
Beslut i fråga som avses i	melser om vattenverksamhet får
7 kap. 12 § andra stycket lagen	överklagas endast i samband med
(1998:812) med särskilda bestäm-	överklagande av slutligt beslut.
melser om vattenverksamhet får

överklagas endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut i ansökningsmålet.

53Senaste lydelse 2010:923.

126

SOU 2024:98

Författningsförslag

5§54

Om sökanden har överklagat	Om sökanden har överklagat
mark- och miljödomstolens dom	Miljöprövningsmyndighetens		be-
eller beslut i ett ansökningsmål	slut i ett mål om miljöprövning
där kungörelse enligt 22 kap. 3 §	enligt 20 kap. där kungörelse en-
har utfärdats, får Mark- och miljö-	ligt 6 kap. 39	och 40 §§	har
överdomstolen i stället för att för-	utfärdats, får mark- och miljö-
ordna om delgivning med mot-	domstolen eller Mark- och miljö-
parterna besluta att överklag-	överdomstolen i stället för att
andet ska göras tillgängligt på	förordna om	delgivning	med
den webbplats eller i den lokal	motparterna besluta att över-
som anges i mark- och miljödom-	klagandet ska göras tillgängligt
stolens kungörelse samt utfärda	på den webbplats eller i den lokal
en kungörelse om överklagandet.	som anges i Miljöprövningsmyn-
	dighetens kungörelse samt ut-
	färda en kungörelse om över-
	klagandet.
I kungörelsen ska det uppges
1. att handlingarna i målet	1. att handlingarna i målet
hålls tillgängliga på den webb-	hålls tillgängliga på den webb-
plats eller i den lokal som anges i	plats eller i den lokal som anges i
mark- och miljödomstolens kun-	Miljöprövningsmyndighetens kun-
görelse,	görelse,
2. att kallelser och andra med-	2. att kallelser och andra med-
delanden i målet till parterna, om	delanden i målet till parterna, om
de inte särskilt tillställs någon	de inte särskilt tillställs någon
part, kommer att införas i viss	part, kommer att införas i viss
eller vissa ortstidningar samt	eller vissa ortstidningar samt
hållas tillgängliga på den webb-	hållas tillgängliga på den webb-
plats eller i den lokal som anges i	plats eller i den lokal som anges i
mark- och miljödomstolens kun-	Miljöprövningsmyndighetens kun-
görelse,	görelse,
3. att en svarsskrivelse ska ha	3. att en svarsskrivelse ska ha
kommit in till Mark- och miljö-	kommit in till mark- och miljö-
överdomstolen inom den tid,	domstolen eller Mark- och miljö-
minst tre veckor efter kungöran-	överdomstolen	inom den	tid,
det, som Mark- och miljööver-	minst tre veckor efter kungör-
domstolen bestämt.	andet, som domstolen bestämt.

54Senaste lydelse 2024:963.

127

Om Mark- och miljööverdom- stolen i ett överklagat mål om miljöprövning enligt 20 kap. fin- ner att vite eller annan påföljd för utevaro bör föreläggas någon part, får föreläggandet inte tillkänna- ges parten genom kungörelse som avses i 5 § utan ska delges med parten.

Författningsförslag

SOU 2024:98

Kungörelsen ska införas i den	Kungörelsen ska införas i den
eller de ortstidningar som mark-	eller de ortstidningar som Miljö-
och miljödomstolen har bestämt	prövningsmyndigheten har bestämt
för meddelanden i målet.	för meddelanden.

När föreskrifterna i denna paragraf har iakttagits, ska delgivning anses ha skett.

6§55

Ett mål där en dom har över-	Ett mål där en dom har över-
klagats får avgöras av Mark- och	klagats får avgöras av Mark- och
miljööverdomstolen utan huvud-	miljööverdomstolen utan huvud-
förhandling eller muntlig hand-	förhandling eller muntlig hand-
läggning, om en sådan förhand-	läggning, om en sådan förhand-
ling skulle sakna betydelse för	ling skulle sakna betydelse för
prövningen. Om part och mot-	prövningen. Om part och mot-
part har begärt huvudförhand-	part har begärt huvudförhand-
ling eller muntlig handläggning,	ling eller muntlig handläggning,
skall dock sådan hållas, om den	ska dock sådan hållas, om den
inte uppenbarligen skulle vara	inte uppenbarligen skulle vara
utan betydelse.	utan betydelse.

Vid huvudförhandling får utredningen läggas fram genom Mark- och miljööverdomstolens försorg i den omfattning som domstolen bestämmer.

Om Mark- och miljööverdom- stolen i ett överklagat ansöknings- mål finner att vite eller annan påföljd för utevaro bör föreläg- gas någon part, får föreläggandet inte tillkännages parten genom kungörelse som avses i 5 § utan skall delges med parten.

7§56

I fråga om rättegången i Mark-	I fråga om rättegången i mark-
och miljööverdomstolen gäller i	och miljödomstolen och Mark-
ansökningsmål i övrigt lagen	och miljööverdomstolen gäller i

55Senaste lydelse 2010:923.

56Senaste lydelse 2010:923.

128

Författningsförslag

SOU 2024:98

och miljööverdomstolen i 5 och 6 §§ och 7 § första meningen.

24kap.

1 §58


Om en dom eller ett beslut					Om ett tillståndsbeslut enligt
som har meddelats i ett ansöknings-					20 kap. har fått laga kraft gäller
mål enligt		21 kap. 1 a §		första	det mot alla, vad avser frågor som
stycket denna balk eller 7 kap. 1 §					uttryckligen reglerats i beslutet.
lagen	(1998:812) med särskilda				Detsamma gäller beslut om till-
bestämmelser om vattenverksam-					stånd till miljöpåverkande verk-
het avser tillstånd till en verksam-					samhet som har meddelats av en
het enligt balken och domen eller					länsstyrelse eller kommun med
beslutet har fått laga kraft, gäller					stöd av 9 kap. 8 § samt beslut om
tillståndet mot alla, vad avser frå-					tillstånd till markavvattning som
gor som har prövats i domen eller					har meddelats av en länsstyrelse
beslutet. Detsamma gäller beslut					enligt 11 kap. Om tillståndet av-
om tillstånd till miljöfarlig verk-					ser utförandet av en vatten-
samhet som har meddelats av en					anläggning, innefattar det rätt att
länsstyrelse		eller kommun		med	bibehålla anläggningen. Till följd
stöd av 9 kap. 8 § samt beslut om					av detta	kapitel,	till följd av
tillstånd till markavvattning som					7 kap. 20 eller 22 §, 9 kap. 5 §,
har meddelats av en länsstyrelse					10 kap. 17 §, 11 kap. 9 c § eller
enligt	11 kap. Om		tillståndet		12 kap. 10 § denna balk eller till
avser utförandet av en vattenan-					följd av 2 kap. 10 § eller 7 kap.
läggning, innefattar det rätt att					13, 14, 15, 16 eller 17 § lagen med
bibehålla anläggningen. Till följd					särskilda bestämmelser om vatten-
av detta kapitel, till			följd av		verksamhet, kan dock ett till-
7 kap. 20 eller 22 §, 9 kap. 5 §,					stånd begränsas eller förenas med
10 kap. 17 §, 11 kap. 9 c § eller					ändrade eller nya villkor, eller
12 kap. 10 § denna balk eller till					återkallas och fortsatt verksam-
följd av 2 kap. 10 § eller 7 kap.					het förbjudas. Ett sådant ingrip-
13, 14, 15, 16 eller 17 § lagen med					ande kan också ske genom före-
särskilda		bestämmelser		om	lägganden	eller	förbud enligt
vattenverksamhet, kan dock ett					10 kap. 14 § eller 26 kap. 9 § fjärde
tillstånd begränsas eller förenas					stycket.
med ändrade eller nya villkor,
eller återkallas och fortsatt verk-

58Senaste lydelse 2021:876.

130

SOU 2024:98

Författningsförslag

samhet förbjudas. Ett sådant ingripande kan också ske genom förelägganden eller förbud enligt 10 kap. 14 § eller 26 kap. 9 § fjärde stycket.

Med tillstånd avses i detta ka- pitel även godkännande av arbeten eller åtgärder enligt 11 kap. 16 §.

En omprövningsdom eller ett omprövningsbeslut har samma ver- kan som en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut

3§59

Tillståndsmyndigheten får helt	Tillståndsmyndigheten får, på
eller delvis återkalla tillstånd, di-	eget initiativ eller efter en ansökan
spens eller godkännande som	av tillsynsmyndigheten, helt eller
meddelats enligt balken, eller en-	delvis återkalla tillstånd, dispens
ligt föreskrifter med stöd av bal-	eller godkännande som meddelats
ken, och förbjuda fortsatt verk-	enligt balken, eller enligt före-
samhet	skrifter med stöd av balken, och
	förbjuda fortsatt verksamhet

1.om den som har sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna oriktiga uppgif- ter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkoren,

2.när tillståndet, dispensen, godkännandet eller villkor som gäller för verksamheten eller åtgärden inte har följts och avvikelsen inte är av ringa betydelse,

3.om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit någon olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när verk- samheten eller åtgärden tilläts,

4.om det till följd av verksamheten eller åtgärden har uppkommit sådana förhållanden som enligt 2 kap. 9 § innebär att verksamheten inte får bedrivas,

5.om verksamheten slutligt har upphört,

6.om ett nytt tillstånd ersätter ett tidigare tillstånd,

59Senaste lydelse 2010:923.

131

Tillståndsmyndigheten får, på eget initiativ eller efter ansökan av tillsynsmyndigheten, om tillståndet avser verksamhet vid en vatten- anläggning eller i fall som avses i första stycket 8 eller 9, återkalla rätten att bibehålla en vatten- anläggning.

Tillstånd till täkt får upphävas helt eller delvis när tio år förflutit från det att tillståndet fick laga kraft.

Författningsförslag

SOU 2024:98

7.om det behövs för att uppfylla Sveriges förpliktelser till följd av EU-medlemskapet,

8.om underhållet av en vattenanläggning allvarligt har försum- mats, eller

9.om tillstånd att inverka på vattenförhållandena inte har utnytt- jats under en längre tid och det kan antas att tillståndet inte heller kommer att utnyttjas.

Mark- och miljödomstolen får om tillståndet avser verksamhet vid en vattenanläggning eller i fall som avses i första stycket 8 eller 9 återkalla rätten att bi- behålla en vattenanläggning.

Tillstånd till täkt får upphävas helt eller delvis när tio år förflutit från det att tillståndet vann laga kraft.

4§60

I samband med ett beslut om	I samband med ett beslut om
återkallelse enligt 3 § andra stycket	återkallelse enligt 3 § andra stycket
som avser en vattenanläggning	som avser en vattenanläggning
skall mark- och miljödomstolen	ska prövningsmyndigheten ålägga
ålägga den som är ansvarig för	den som är ansvarig för under-
underhållet av anläggningen att	hållet av anläggningen att riva ut
riva ut den och att vidta de åtgär-	den och att vidta de åtgärder som
der som behövs för att förebygga	behövs för att förebygga eller
eller minska skador genom ut-	minska skador genom utrivningen.
rivningen.
I stället för åläggande enligt	I stället för åläggande enligt
första stycket får mark- och miljö-	första stycket får prövningsmyn-
domstolen medge någon annan	digheten	medge någon annan
vars rätt är beroende av utriv-	vars rätt är beroende av ut-
ningen eller, till skydd för all-	rivningen eller, till skydd för
männa intressen, staten, en kom-	allmänna	intressen, staten, en
mun eller ett vattenförbund att riva	kommun eller ett vattenförbund

60Senaste lydelse 2010:923.

132

SOU 2024:98Författningsförslag

ut anläggningen på den under-	att riva ut anläggningen på den
hållsskyldiges bekostnad. Dom-	underhållsskyldiges	bekostnad.
stolen får också meddela förord-	Myndigheten får också meddela
nande enligt 11 kap. 20 §. Då äger	förordnande enligt 11 kap. 20 §.
11 kap. 20 § fjärde stycket och	Då äger 11 kap.	20 § fjärde
21 § motsvarande tillämpning.	stycket och 21 §	motsvarande
	tillämpning.

5§61

I fråga om miljöfarlig verk-	Tillståndsmyndigheten får på
samhet eller vattenverksamhet får	eget initiativ eller efter en ansökan
tillståndsmyndigheten ompröva till-	av tillsynsmyndigheten ompröva
stånd när det gäller en bestämmelse	tillstånd enligt 20 kap. när det
om tillåten produktionsmängd eller	gäller verksamhetens omfattning
annan liknande bestämmelse om	eller ändra, upphäva eller med-
verksamhetens omfattning, samt	dela nya bestämmelser eller villkor
ändra eller upphäva villkor eller
andra bestämmelser eller meddela
nya sådana

1.när, från det tillståndsbeslutet fick laga kraft, det förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,

2.om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs,

3.om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndig- heten genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna upp- gifter av betydelse för tillståndet eller villkoren,

4.när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts,

5.om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,

6.om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,

7.om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller reningsteknik,

8.om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskatt- ning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten,

61Senaste lydelse 2022:1100.

133

Om det har fastställts villkor för två eller flera miljöpåverk- ande verksamheter enligt 16 kap. 8 § och tillståndet återkallas eller villkoren omprövas för en av verksamheterna, får villkoren för de övriga verksamheterna om- prövas.

Författningsförslag

SOU 2024:98

9.om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av 9 kap. 4 §,

10.för att förbättra en anläggnings säkerhet,

11.om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga, eller

12.om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap. 6 e §, 15 kap. 35, 36 a eller 37 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs.

I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden.

5 a §

Ett beslut av tillståndsmyndig- heten att på eget initiativ ta upp en fråga om omprövning av en verk- samhet enligt 24 kap. 5 § miljö- balken får inte överklagas.

7 §62

Om det har fastställts villkor för två eller flera miljöfarliga verksamheter enligt 16 kap. 8 § och tillståndet återkallas eller villkoren omprövas för en av verksamheterna, får villkoren för de övriga verksamheterna om- prövas.

8 §63

Ett ändringstillstånd som av-	Ett ändringstillstånd eller
ses i 16 kap. 2 a eller 2 b § får	ändringsbesked enligt 20 kap.
	33 § får tillståndsmyndigheten

62Senaste lydelse 2018:1407.

63Senaste lydelse 2018:1407.

134

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.förenas med bestämmelser om ändringar i villkor som tidi- gare har meddelats för de delar av verksamheten som inte omfattas av ändringen, om de tidigare vill- koren har ett samband med änd- ringen, och

2.omprövas i samband med att ett tillstånd som omfattar hela verksamheten omprövas.

1.förena med bestämmelser om ändringar i villkor som tidi- gare har meddelats för de delar av verksamheten som inte omfattas av ändringen, om de tidigare vill- koren har ett samband med änd- ringen, och

2.ompröva i samband med att ett tillstånd som omfattar hela verksamheten omprövas.

13§64

Efter ansökan av tillståndshavaren får tillståndsmyndigheten be-

sluta att
1. upphäva ett tillstånd till en	1. upphäva ett tillstånd till en
miljöfarlig verksamhet, om verk-	verksamhet enligt 20 kap. helt eller
samheten har anmälts till tillsyns-	delvis, om
myndigheten och

a)tillståndsplikten för verksamheten har upphört, eller

b)verksamheten slutligt har upphört, eller

2. ändra eller upphäva andra		2. ändra eller upphäva andra
bestämmelser och villkor i en till-		bestämmelser och villkor i ett till-
ståndsdom eller ett tillståndsbeslut		ståndsbeslut än sådana som avser
än sådana som avser storleken av		storleken av ersättningens belopp,
ersättningens	belopp, dock att	dock att villkoret får upphävas
villkoret får upphävas eller mild-		eller mildras endast om det är
ras endast om det är uppenbart		uppenbart att villkoret inte längre
att villkoret inte längre behövs		behövs eller är strängare än nöd-
eller är strängare än nödvändigt		vändigt eller om ändringen på-
eller om ändringen påkallas av		kallas av omständigheter som inte
omständigheter som inte förut-		förutsågs när tillståndet gavs.
sågs när tillståndet gavs.
	13 a §65
En tillståndshavare som har ett		En tillståndshavare som har ett
tillstånd till	vattenverksamhet	tillstånd till vattenverksamhet där
där arbetstiden enligt 22 kap. 25 §		arbetstiden har bestämts till en

64Senaste lydelse 2018:1407.

65Senaste lydelse 2023:632.

135

Författningsförslag

SOU 2024:98

andra stycket har bestämts till en	längre tid än tjugo år ska ansöka
längre tid än tjugo år ska ansöka	om omprövning av tillståndet i
om omprövning av tillståndet i	den del tillståndet avser återstå-
den del tillståndet avser återstå-	ende arbeten för vattenverk-
ende arbeten för vattenverk-	samhet.
samhet.

Ansökan om omprövning ska första gången ha kommit in till tillståndsmyndigheten inom tjugo år från det att tillståndsdomen fått laga kraft. Därefter ska en ansökan om omprövning lämnas in vart tjugonde år till dess att arbetstiden löpt ut.

Vid omprövningen får tillståndsmyndigheten besluta om nya eller strängare villkor eller andra bestämmelser efter vad som är skäligt, så länge vattenverksamheten inte avsevärt försvåras.

14 a §66

Efter ansökan av tillstånds-	Efter ansökan av tillstånds-
havaren får tillståndsmyndigheten,	havaren får tillståndsmyndigheten,
om det är lämpligt med hänsyn	om det är lämpligt med hänsyn
till skyddet för människors hälsa	till skyddet för människors hälsa
och miljön, förlänga giltigheten	och miljön, förlänga giltigheten
för ett vid tidpunkten för an-	för ett vid tidpunkten för an-
sökan gällande tillstånd som	sökan gällande tillstånd som
avses i 9 eller 11 kap. eller 7 kap.	avses i 9 eller 20 kap. eller 7 kap.
28 a § (giltighetsförlängning).	28 a § (giltighetsförlängning).

Tillståndsmyndigheten får vid en giltighetsförlängning endast

1.förlänga tillståndet i högst tre år, och

2.besluta om de ändringar som krävs för att tillståndets befintliga villkor ska kunna gälla under förlängningen.

En giltighetsförlängning får	En giltighetsförlängning får
inte avse en verksamhet vars	inte avse en verksamhet vars
tillstånd tidigare har förlängts.	tillstånd tidigare har förlängts.
Ett tillstånd som avses i 7 kap.	Ett tillstånd som avses i 7 kap.
28 a § får endast förlängas sam-	28 a § får endast förlängas sam-
tidigt som giltigheten för ett	tidigt som giltigheten för ett
tidsbegränsat tillstånd enligt 9	tidsbegränsat tillstånd enligt 9
eller 11 kap. för samma verk-	eller 20 kap. för samma verk-
samhet förlängs och om de för-	samhet förlängs och om de för-

66Senaste lydelse 2024:963.

136

SOU 2024:98

Författningsförslag

utsättningar som anges i 7 kap. 28 b § är uppfyllda.

18§67

Om en vattenverksamhet eller	Om en vattenverksamhet eller
en vattenanläggning, som har ut-	en vattenanläggning, som har ut-
förts i enlighet med ett tillstånd	förts i enlighet med ett tillstånd
enligt denna balk, medför skador	enligt denna balk, medför skador
som inte förutsågs av mark- och	som inte förutsågs av prövnings-
miljödomstolen när tillståndet	myndigheten när tillståndet med-
meddelades, får den skadelidande	delades, får den skadelidande
framställa anspråk på ersättning	framställa anspråk på ersättning
enligt 31 kap.	enligt 31 kap.

Om det är fråga om betydande skador för någon enskild eller för något allmänt intresse, får det begäras sådana ändringar på verksam- hetsutövarens bekostnad av vattenverksamheten eller vattenanlägg- ningen som, utan att medföra skador för tredje man eller väsentliga olägenheter för tillståndshavaren, är ägnade att förebygga eller minska framtida skador. I fråga om allmänna intressen förs talan av Natur- vårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelse eller kommun.

Anspråk på grund av oförutsedda skador ska för att få tas upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen inom fem år eller den längre tid, högst tjugo år, som kan ha bestämts i samband med tillståndet. Tiden räknas från utgången av den av domstolen bestämda tiden inom vilken arbetena ska vara utförda.

Vid skada som avses i 7 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet utgår tiden för framställan dock aldrig tidigare än två år från det att skadan uppkom.

Bestämmelserna i preskriptionslagen (1981:130) gäller inte anspråk enligt denna paragraf.

19§68

En framställan som avses i 18 § ska vara skriftlig och ges in till mark- och miljödomstolen i tre exemplar. Ett exemplar ska delges till- ståndshavaren.

67Senaste lydelse 2024:963.

68Senaste lydelse 2018:1407.

137

I fråga om Miljöprövningsmyn- dighetens och domstolens kost- nader för kungörelser, sakkunniga som har tillkallats av myndig- heten eller domstolen och lokaler för sammanträden ska

1. Miljöprövningsmyndighetens kostnader ersättas av sökanden,

2. mark- och miljödomstolens kostnader i sådana stämningsmål som avses i 7 kap. 2 § lagen (1998:812) med särskilda be- stämmelser om vattenverksamhet ersättas av käranden, och

3. högre rätts kostnader er- sättas av den som fullföljt talan.

Författningsförslag

SOU 2024:98

Anspråket prövas före eller		Anspråket	prövas före eller
efter utgången av den tid som		efter utgången av den tid som
gäller för framställan. För för-		gäller för framställan. För för-
farandet gäller det som sägs om		farandet gäller det som sägs om
förfarandet i	stämningsmål i	förfarandet i	stämningsmål i
7 kap. 8–12 §§ lagen (1998:812)		7 kap. 8–12 §§ lagen (1998:812)
med särskilda bestämmelser om		med särskilda bestämmelser om
vattenverksamhet. Dessutom till-		vattenverksamhet. Dessutom till-
lämpas 22 kap.	23 § samt 28 §	lämpas 20 kap. 30 § tredje stycket
andra och tredje styckena.		och 37 §.

25kap.

8 §69

I fråga om domstolens kost- nader för kungörelser, sakkunniga som har tillkallats av domstolen och lokaler för sammanträden ska

1. mark- och miljödomstolens kostnader i

a) ansökningsmål ersättas av sökanden, och

b) sådana stämningsmål som avses i 7 kap. 2 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ersättas av kär- anden, och

2. högre rätts kostnader er- sättas av den som fullföljt talan.

Trots första stycket ska till- ståndshavaren ersätta kostnaderna i mål om sådan prövning som av- ses i 24 kap. 10 §.

69Senaste lydelse 2024:963.

138

SOU 2024:98

Författningsförslag

På begäran av domstolen ska förskott på ersättningen betalas.

På begäran av Miljöprövnings- myndigheten eller domstolen ska förskott på ersättningen betalas.

9 §

I fråga om rättegångskostnader i mål som avses i 32 kap. 11 § och i mål enligt 31 kap. 10 § gäller bestämmelserna om kostnader i expropriationsmål. Om ett yrkande om inlösen ogillas, gäller dock bestämmelserna om rättegångskostnader i rättegångsbalken.

Ogillas talan om förbud mot	Ogillas talan om förbud mot
miljöfarlig verksamhet eller åläg-	miljöpåverkande verksamhet eller
gande för den som utövar sådan	åläggande för den som utövar så-
verksamhet att iaktta försiktig-	dan verksamhet att iaktta för-
hetsmått som avses i 21 kap. 4 §	siktighetsmått som avses i 21 kap.
på den grund att svaranden efter	4 § på den grund att svaranden
talans väckande har sökt och fått	efter talans väckande har sökt och
tillstånd enligt denna balk, skall	fått tillstånd enligt denna balk,
domstolen efter omständigheterna	ska domstolen efter omständig-
förordna att vardera parten själv	heterna förordna att vardera par-
skall bära sin rättegångskostnad	ten själv ska bära sin rättegångs-
eller att en av dem skall få full	kostnad eller att en av dem ska få
eller jämkad ersättning.	full eller jämkad ersättning.
10 §
Om tillstånd meddelas till en	Om tillstånd enligt 20 kap.
markavvattning i mål som avses i	meddelas till en markavvattning
7 kap. 19 § lagen (1998:812) med	ska sökandens kostnader fördelas
särskilda bestämmelser om vatten-	mellan deltagarna i markavvatt-
verksamhet, skall sökandens kost-	ningen efter vad som är skäligt.
nader fördelas mellan deltagarna
i markavvattningen efter vad som
är skäligt.
Meddelas inte tillstånd till	Meddelas inte tillstånd till
markavvattningen, skall sökanden	markavvattningen, ska sökanden
betala de kostnader som har upp-	betala de kostnader som har upp-
kommit, om inte särskilda om-	kommit, om inte särskilda om-
ständigheter föranleder att betal-	ständigheter föranleder att betal-
ningsskyldigheten fördelas mellan	ningsskyldigheten fördelas mellan
samtliga sakägare eller vissa av	samtliga sakägare eller vissa av

139

Författningsförslag

SOU 2024:98

dem. Om tillstånd inte meddelas till en markavvattning i ett mål som enligt 7 kap. 20 § nämnda lag har inletts på grund av ett beslut vid en fastighetsreglering, skall kostnaderna anses som för- rättningskostnader vid fastighets- regleringen.

dem. Om tillstånd inte meddelas till en markavvattning i ett mål som enligt 7 kap. 20 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet har inletts på grund av ett beslut vid en fastig- hetsreglering, ska kostnaderna anses som förrättningskostnader vid fastighetsregleringen.

26kap.

1 §70

Tillsynen ska säkerställa syftet med denna balk och föreskrifter

som har meddelats med stöd av balken.
Med tillsyn avses att tillsyns-			Med tillsyn avses att tillsyns-
myndigheten ska			myndigheten ska
1. på eget initiativ eller efter			1. på eget initiativ eller efter
anmälan i nödvändig utsträck-			anmälan i nödvändig utsträck-
ning kontrollera att miljöbalken			ning kontrollera att miljöbalken
samt föreskrifter,	domar	och	samt föreskrifter,	domar	och
andra beslut som har meddelats			andra beslut som har meddelats
med stöd av balken följs samt			med stöd av balken följs samt
vidta de åtgärder som behövs för			vidta de åtgärder som behövs för
att åstadkomma rättelse,			att åstadkomma rättelse,
2. underlätta för en enskild att			2. underlätta för en enskild att
fullgöra sina skyldigheter enligt			fullgöra sina skyldigheter enligt
de handlingsregler som avses i 1			de handlingsregler som avses i 1
genom information och liknande			genom information och liknande
verksamhet, och			verksamhet, och
3. fortlöpande	bedöma	om	3. fortlöpande	bedöma	om
villkor för miljöfarlig verksamhet			villkor för miljöpåverkande verk-
eller vattenverksamhet som om-			samhet eller vattenverksamhet
fattas av tillstånd är tillräckliga.			som omfattas av tillstånd är till-
			räckliga.

70Senaste lydelse 2020:627.

140

SOU 2024:98

Författningsförslag

2§71

Tillsynsmyndigheten ska skyndsamt anmäla överträdelser av be- stämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.

Om tillsynsmyndigheten fin-	Om tillsynsmyndigheten fin-
ner att villkoren i ett tillstånd till	ner att villkoren i ett tillstånd till
en miljöfarlig verksamhet eller	en miljöpåverkande verksamhet
vattenverksamhet inte är tillräck-	eller vattenverksamhet inte är till-
liga och det finns förutsättningar	räckliga och det finns förutsätt-
enligt 24 kap. 5, 7, 8 eller 9 §, ska	ningar enligt 24 kap. 5, 7, 8 eller
myndigheten ansöka om pröv-	9 §, ska myndigheten ansöka om
ning eller ta upp frågan om att	prövning eller ta upp frågan om
ändra eller upphäva villkor utan	att ändra eller upphäva villkor utan
någon särskild framställning om	någon särskild framställning om
detta enligt det som sägs i 24 kap.	detta enligt det som sägs i 24 kap.
11 §.	11 §.

3§72

Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndig- heten, försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter) enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Bestämmelser om tillsyn finns också i lagen (1999:381) om åtgär- der för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie-

olyckor.
Varje kommun utövar genom	Varje kommun utövar genom
den eller de nämnder som full-	den eller de nämnder som full-
mäktige bestämmer tillsyn inom	mäktige bestämmer tillsyn inom
kommunen över miljö- och hälso-	kommunen över miljö- och hälso-
skyddet enligt 9 kap., med undan-	skyddet enligt 9 kap., med undan-
tag för sådan miljöfarlig verksam-	tag för sådan miljöpåverkande
het som kräver tillstånd, och över	verksamhet som kräver tillstånd,
avfallshanteringen enligt 15 kap.	och över avfallshanteringen en-
	ligt 15 kap.

71Senaste lydelse 2022:1100.

72Senaste lydelse 2017:782.

141

Författningsförslag

SOU 2024:98

Regeringen får meddela föreskrifter om att en tillsynsmyndighet får överlåta åt en kommun som begär det att i ett visst avseende ut- öva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyn- dighet. Detta gäller inte verksamheter som utövas av Försvarsmak- ten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

9 §73

En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de före- lägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrif- ter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas.

Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet

får inte tillgripas.
Förelägganden och förbud får	Förelägganden och förbud får
inte begränsa ett beslut eller en	inte begränsa ett beslut eller en
dom om tillstånd i ansökningsmål	dom om tillstånd som har rätts-
som har rättskraft enligt 24 kap.	kraft enligt 24 kap. 1 §.

1 §.

Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en till- synsmyndighet från att meddela sådana förelägganden eller förbud som

1.är brådskande och nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer, eller

2.gäller säkerhetshöjande åtgärder vid en damm som klassificerats enligt 11 kap. 24 och 25 §§.

I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkol- väten som innebär att en verksamhet omfattas av tillståndsplikt en- ligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, får det inte beslutas förelägganden om begränsning av utsläppen eller föreläggan- den som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Detta gäller inte förelägganden som i fråga om dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar.

73Senaste lydelse 2020:1174.

142

SOU 2024:98

Författningsförslag

9 b §

Även om en verksamhet inte omfattas av krav på miljötillstånd eller igångsättningsbesked får till- synsmyndigheten förelägga en verk- samhetsutövare att inom viss tid ansöka om igångsättningsbesked om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller om det annars behövs med hänsyn till enskilda intressen.

Regeringen får meddela före- skrifter om skyldighet för tillsyns- myndigheten att meddela sådana förelägganden.

13 a §74

Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om att den verksamhets-	skrifter om att den verksamhets-
utövare som bedriver eller avser	utövare som bedriver eller avser
att bedriva en miljöfarlig verk-	att bedriva en miljöpåverkande
samhet som omfattas av anmäl-	verksamhet som omfattas av an-
ningsplikt ska ställa säkerhet för	mälningsplikt ska ställa säkerhet
kostnaderna för det avhjälpande	för kostnaderna för det avhjälp-
av en miljöskada och de andra	ande av en miljöskada och de
återställningsåtgärder som kan	andra återställningsåtgärder som
komma att behövas med anled-	kan komma att behövas med an-
ning av verksamheten.	ledning av verksamheten.

Föreskrifterna får inte avse staten, kommuner, regioner eller kom- munalförbund.

20§75

Om en miljöfarlig verksamhet	Om en miljöpåverkande verk-
omfattas av tillståndsplikt enligt	samhet omfattas av tillstånds-
föreskrifter som har meddelats	plikt enligt 20 kap. 6 § eller före-
med stöd av 9 kap. 6 § eller enligt	skrifter som har meddelats med

74Senaste lydelse 2022:1100.

75Senaste lydelse 2018:1407.

143

FörfattningsförslagSOU 2024:98

ett föreläggande som har beslutats	stöd av samma paragraf, ska verk-
enligt 9 kap. 6 a §, ska verksam-	samhetsutövaren varje år lämna
hetsutövaren varje år lämna en	en miljörapport till den tillsyns-
miljörapport till den tillsyns-	myndighet som utövar tillsynen
myndighet som utövar tillsynen	över verksamheten. I miljörap-
över verksamheten. I miljörap-	porten ska redovisas de åtgärder
porten ska redovisas de åtgärder	som har vidtagits för att uppfylla
som har vidtagits för att uppfylla	villkoren i det tillstånd som gäl-
villkoren i det tillstånd som gäl-	ler för verksamheten och resul-
ler för verksamheten och resul-	taten av åtgärderna.
taten av åtgärderna.
20 a §76
Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om att miljöfarlig verk-	skrifter om att även andra verk-
samhet som inte är tillstånds-	samheter än de som avses i 20 §
pliktig ska omfattas av kraven på	ska omfattas av kraven på miljö-
miljörapportering enligt 20 §.	rapportering enligt 20 §.
28 kap.
10 §77
Den som utför eller skall ut-	Den som utför eller ska ut-
föra en vattenverksamhet kan av	föra en vattenverksamhet kan av
mark- och miljödomstolen ges rätt	Miljöprövningsmyndigheten	ges
att utföra anläggningar eller åt-	rätt att utföra anläggningar eller
gärder inom fastigheter som till-	åtgärder inom fastigheter	som
hör någon annan och ta i anspråk	tillhör någon annan och ta i an-
mark eller annat utrymme för	språk mark eller annat utrymme
detta, när det är fråga om	för detta, när det är fråga om

1.vattenverksamhet som utförs av staten, kommuner eller vatten- förbund och som är önskvärda från hälso- eller miljösynpunkt eller som främjar fisket,

2.vattenverksamhet för att motverka förorening genom avlopps- vatten,

3.vattenverksamhet som avser tillgodogörande av yt- eller grund- vatten,

4.vattenreglering,

76Senaste lydelse 2018:1407.

77Senaste lydelse 2010:923.

144

SOU 2024:98

Författningsförslag

5.vattenverksamhet som avser allmän farled eller allmän hamn,

eller

6.markavvattning.

Ett område som tas i anspråk	Ett område som tas i anspråk
enligt första stycket får lösas in,	enligt första stycket får lösas in,
om det skall ingå i en strömfalls-	om det ska ingå i en strömfalls-
fastighet.	fastighet.
Har rätten upphört enligt	Har	rätten upphört enligt
denna paragraf att med annat än	denna paragraf att med annat än
äganderätt ta annans fastighet i	äganderätt ta annans fastighet i
anspråk, skall anläggningar som	anspråk,	ska anläggningar som
har uppförts eller placerats inom	har uppförts eller placerats inom
fastigheten tillfalla fastighetsäga-	fastigheten tillfalla fastighetsäga-
ren utan lösen, om de inte har	ren utan lösen, om de inte har
förts bort inom ett år från upp-	förts bort inom ett år från upp-
hörandet.	hörandet.

29kap.

4 §78

För otillåten miljöverksamhet döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1.påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i

a) bestämmelsen i 7 kap. 28 a §	a) bestämmelsen i 7 kap. 28 a §
om skydd för särskilda natur-	om skydd för särskilda natur-
områden, om verksamheten eller	områden, om verksamheten eller
åtgärden inte omfattas av ett till-	åtgärden inte omfattas av ett till-
stånd eller en dispens enligt be-	stånd eller en dispens enligt be-
stämmelserna i 9 eller 11–15 kap.,	stämmelserna i	9, 11–15	och
	20 kap.,
b) föreskrifter som regeringen	b) föreskrifter	om krav	på
har meddelat med stöd av 9 kap.	miljötillstånd eller	igångsättnings-
6 § om miljöfarliga verksamheter,	besked för verksamheter och åt-
	gärder som är meddelade med
	stöd av 20 kap. 6 och 7 §§,

78Senaste lydelse 2021:881.

145

Författningsförslag

SOU 2024:98

c)bestämmelsen i 9 kap. 6 c § om anmälningspliktiga miljö- farliga verksamheter,

d)bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter,

e)bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälnings- pliktiga vattenverksamheter,

f)bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bort- ledande av grundvatten ur bruk,

g)bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,

h)bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av gene- tiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,

i)föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade orga- nismer,

j)föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, ut- försel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,

k)bestämmelserna i artikel 56

iförordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få an- vända ett ämne som anges i bi-

c)bestämmelsen i 9 kap. 6 c § om anmälningspliktiga miljö- påverkande verksamheter,

d)bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälnings- pliktiga vattenverksamheter,

e)bestämmelsen i 12 kap. 6 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,

f)bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av gene- tiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,

g)föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade orga- nismer,

h)föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, ut- försel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,

i)bestämmelserna i artikel 56

iförordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få an- vända ett ämne som anges i bi-

146

SOU 2024:98Författningsförslag

laga XIV till den förordningen	laga XIV till den förordningen
eller släppa ut ett sådant ämne på	eller släppa ut ett sådant ämne på
marknaden,	marknaden,
l) bestämmelserna i artikel 28.1	j) bestämmelserna i artikel 28.1
i förordning (EG) nr 1107/2009	i förordning (EG) nr 1107/2009
om krav på produktgodkännande	om krav på produktgodkännande
av växtskyddsmedel,	av växtskyddsmedel,
m) bestämmelserna om krav	k) bestämmelserna om krav
på godkännande av biocidpro-	på godkännande av biocidpro-
dukter i artikel 17.1 i förordning	dukter i artikel 17.1 i förordning
(EU) nr 528/2012,	(EU) nr 528/2012,
n) föreskrifter som regeringen	l) föreskrifter som regeringen
har meddelat med stöd av 15 kap.	har meddelat med stöd av 15 kap.
15 § om krav på tillstånd för	15 § om krav på tillstånd för
yrkesmässig drift av en produ-	yrkesmässig drift av en produ-
centansvarsorganisation för avfall	centansvarsorganisation för avfall
från elektriska och elektroniska	från elektriska och elektroniska
produkter, eller	produkter, eller
o) bestämmelserna i 17 kap.	m) bestämmelserna i 17 kap.
om regeringens tillåtlighetspröv-	om regeringens tillåtlighetspröv-
ning, eller	ning, eller

2.i egenskap av innehavare av det tillstånd eller det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken, förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 1107/2009 eller förordning (EU) nr 528/2012 bryter mot ett villkor eller en bestämmelse i tillståndet eller i beslutet.

I fråga om ett villkor eller en	I fråga om ett villkor eller en
bestämmelse om buller (buller-	bestämmelse om buller (buller-
villkor) som har angetts i ett så-	villkor) som har angetts i ett så-
dant tillstånd eller beslut som	dant tillstånd, besked eller beslut
avses i första stycket 2 ska det	som avses i första stycket 2 ska
förhållandet att en bostadsbygg-	det förhållandet att en bostads-
nad är utsatt för omgivnings-	byggnad är utsatt för omgivnings-
buller i strid med bullervillkoret	buller i strid med bullervillkoret
inte anses utgöra ett brott mot	inte anses utgöra ett brott mot
villkoret, om	villkoret, om

1.byggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900),

147

Författningsförslag

SOU 2024:98

2.det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts be- räknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden, och

3.beräkningen av bullervärdena har gjorts med hänsyn till intres- set att förebygga olägenhet för människors hälsa.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift.

8 §79

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1.bryter mot en föreskrift för totalförsvaret som har meddelats med stöd av 1 kap. 5 §, om en överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelsen har föreskrivits är straffbelagd,

2.bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått inom ett miljö- skyddsområde, som regeringen har meddelat med stöd av 7 kap. 20 §,

3.bryter mot en föreskrift eller ett beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten m.m. som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 4 §,

4. bryter mot en föreskrift om	4. bryter mot en föreskrift om
försiktighetsmått vid miljöfarlig	försiktighetsmått vid miljöpåverk-
verksamhet som regeringen har	ande verksamhet som regeringen
meddelat med stöd av 9 kap. 5 §,	har meddelat med stöd av 9 kap.
	5 §,

5.i ett miljöriskområde som avses i 10 kap. 17 § vidtar en åtgärd som ökar belastningen av föroreningar i eller omkring området, annars försämrar den miljömässiga situationen eller försvårar avhjälpande- åtgärder,

6.bryter mot den skyldighet att underhålla en vattenanläggning som följer av 11 kap. 17 § första stycket, 20 § första stycket eller 21 § första stycket,

7.bryter mot ett förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket,

8.bryter mot bestämmelsen i 13 kap. 8 § om utredning innan en genteknisk verksamhet påbörjas eller mot en föreskrift om utredningen som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 9 §,

79Senaste lydelse 2016:783.

148

SOU 2024:98

Författningsförslag

9.bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid genteknisk verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §,

10.bryter mot skyldigheten att upprätta en kemikaliesäkerhets- rapport enligt vad som krävs i artiklarna 37.4 och 39.1 i förordning (EG) nr 1907/2006,

11.bryter mot skyldigheten att förse Europeiska kemikaliemyn- digheten med information enligt vad som krävs i artiklarna 38, 39.2 och 66.1 i förordning (EG) nr 1907/2006,

12.bryter mot förbudet mot dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap. 27 §,

13.bryter mot ett förbud mot fiske som i det enskilda fallet har beslutats med stöd av 28 kap. 13 §, eller

14.bryter mot artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för använd- arnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen genom att inte följa ömsesidigt överenskomna villkor eller söka efter, bevara eller överföra information i enlighet med det som anges i artikeln i fråga om en genetisk resurs eller traditionell kun- skap som avses i förordningen eller en traditionell kunskap som avses

i 8 kap. 5 § andra stycket.

För försök till brott som avses i första stycket 12 döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gär- ningen kan dömas ut enligt 1 § eller 9 § första stycket 5.

30kap.

1 §80

Regeringen får meddela föreskrifter om att en särskild avgift (miljö- sanktionsavgift) ska betalas av den som

1. påbörjar en verksamhet som	1. påbörjar en verksamhet som
är tillståndspliktig eller anmäl-	är tillståndspliktig, gransknings-
ningspliktig enligt denna balk	pliktig, anmälningspliktig eller re-
eller enligt föreskrifter som har	gistreringspliktig enligt denna balk
meddelats med stöd av balken,	eller enligt föreskrifter som har
utan att tillstånd har getts eller	meddelats med stöd av balken,
anmälan har gjorts,	utan att tillstånd har getts eller an-
	mälan eller registrering har gjorts,

80Senaste lydelse 2011:322.

149

Den som med stöd av tillstånd enligt 20 kap. för vattenverksam- het genom inlösen eller på annat sätt tar i anspråk annans egen- dom eller vidtar en åtgärd som skadar annans egendom ska be- tala ersättning för vad som avstås eller skadas, om annat inte är sär- skilt föreskrivet. Ersättning ska betalas även för skada till följd av förbud mot fiske enligt 28 kap. 13 §.

Ersättning ska betalas endast för skador som kvarstår, sedan förebyggande eller avhjälpande åtgärder har utförts av tillstånds- havaren.

Författningsförslag

SOU 2024:98

2.åsidosätter villkor eller andra bestämmelser i ett tillstånd som har beslutats med stöd av denna balk eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, eller

3.åsidosätter andra bestämmelser i denna balk, föreskrifter som har meddelats med stöd av balken eller bestämmelser i EU- förord- ningar inom balkens tillämpningsområde.

Avgiftens storlek ska framgå av föreskrifterna. Avgiften ska upp- gå till minst 1 000 kronor och högst 1 000 000 kronor. När avgiftens storlek bestäms, ska hänsyn tas till överträdelsens allvar och bety- delsen av den bestämmelse som överträdelsen avser.

31kap. 16 §

Den som med stöd av tillstånd enligt 11 kap. genom inlösen eller på annat sätt tar i anspråk annans egendom eller vidtar en åtgärd som skadar annans egendom skall betala ersättning för vad som av- stås eller skadas, om annat inte är särskilt föreskrivet. Ersättning skall betalas även för skada till följd av förbud mot fiske enligt 28 kap. 13 §.

Ersättning skall betalas endast för skador som kvarstår, sedan förebyggande eller avhjälpande åtgärder har utförts av tillstånds- havaren.

17 §

Fastigheter	eller	fastighets-	Fastigheter eller fastighets-
delar som drabbas av synnerliga			delar som drabbas av synnerliga
olägenheter av en verksamhet för			olägenheter av en vattenverksam-
vilken tillstånd	har	meddelats	het för vilken tillstånd har med-
enligt 11 kap., skall lösas in, om			delats enligt 20 kap., ska lösas in,
ägaren begär det.			om ägaren begär det.

150

Om en verksamhet för vilken tillstånd har lämnats för vatten- verksamhet enligt 20 kap. medför skada på en fastighet som tillhör den som har fått tillståndet, ska ersättning för skadan bestämmas. Detta gäller dock inte, om med- givanden har lämnats av samtliga borgenärer som har panträtt i fastigheten. Om fastigheten är intecknad gemensamt med annan fastighet, krävs det dessutom att fastighetsägare och fordrings- havare lämnar de medgivanden som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken.

Medgivande fordras dock inte av den för vars rätt prövnings- myndighetens avgörande är väsent- ligen utan betydelse.

SOU 2024:98

Författningsförslag

Den ersättningsskyldige har rätt till inlösen, om detta skulle medföra endast en ringa höjning av fastighetsägarens ersättning och fastighetsägaren inte har något beaktansvärt intresse av att be- hålla fastigheten eller fastighets- delen. Kostnaderna för åtgärder som avses i 16 § andra stycket skall då räknas in i ersättningen.

18 §

Om en verksamhet för vilken tillstånd har lämnats enligt 11 kap. medför skada på en fastighet som tillhör den som har fått tillstån- det, skall ersättning för skadan bestämmas. Detta gäller dock inte, om medgivanden har lämnats av samtliga borgenärer som har pant- rätt i fastigheten. Om fastigheten är intecknad gemensamt med annan fastighet, krävs det dess- utom att fastighetsägare och fordringshavare lämnar de med- givanden som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jorda- balken.

Medgivande fordras dock inte av den för vars rätt domstolens avgörande är väsentligen utan be- tydelse.

19 §

Den som har fått tillstånd till	Den som har fått tillstånd till
utrivning av en vattenanläggning	utrivning av en vattenanläggning
eller har ålagts eller medgetts en-	eller har ålagts eller medgetts en-
ligt 24 kap. 4 § att riva ut en vat-	ligt 24 kap. 4 § att riva ut en vat-
tenanläggning skall betala skälig	tenanläggning ska betala skälig

151

Författningsförslag

SOU 2024:98

ersättning för skador på annans		ersättning för skador på annans
egendom som orsakas av bestå-		egendom som orsakas av bestå-
ende ändring i vattenförhållan-		ende ändring i vattenförhållan-
dena. Skyldighet att betala ersätt-		dena. Skyldighet att betala ersätt-
ning för en sådan förlust av för-		ning för en sådan förlust av för-
mån som orsakas av utrivningen		mån som orsakas av utrivningen
finns endast om förmånen har		finns endast om förmånen har
tillförsäkrats i tillståndsdomen		tillförsäkrats i beslutet om till-
eller i avtal som träffats i sam-		stånd eller i avtal som träffats i
band med	vattenanläggningens	samband med vattenanläggning-
tillkomst.	Ersättning lämnas i	ens tillkomst. Ersättning lämnas
sådant fall endast för kostnader		i sådant fall endast för kostnader
orsakade av förlusten av för-		orsakade av förlusten av för-
månen.		månen.

Om medgivande att riva ut en vattenanläggning har lämnats till någon annan än den som är skyldig att underhålla anläggningen och skyldighet att betala ersättning har ålagts i samband med detta, får ersättningen sökas åter av den underhållsskyldige.

20 a §

Ersättning enligt 16–20 §§ prövas av Miljöprövningsmyndig- heten.

22§81

En tillståndshavare är skyldig att utan ersättning tåla viss del av en förlust eller inskränkning om det är en förlust eller inskränkning som avses i 20 § första stycket och den föranleds av omprövning till förmån för det allmänna fiskeintresset, allmän farled, allmän hamn eller hälsovården eller, vid omprövning enligt 24 kap. 5 § eller enligt 7 kap. 13 § första meningen lagen (1998:812) med särskilda bestäm- melser om vattenverksamhet, till förmån för den allmänna miljö- vården.

Den del som inte ersätts avser den sammanlagda förlusten eller inskränkningen till följd av de skilda omprövningarna och av vatten- verksamhet som avses i 23 § och motsvarar i fråga om

1.vattenkraftverk: högst en femtedel och lägst en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillstånd

81Senaste lydelse 2010:923.

152

SOU 2024:98

Författningsförslag

kan tas ut vid kraftverket efter avdrag för den del av produktions- värdet som är en följd av vattenregleringar,

2.vattenreglering för kraftändamål: högst en femtedel och lägst en tjugondel av det produktionsvärde av den vattenkraft som enligt meddelade tillstånd kan tas ut vid varje kraftverk och som är en följd av regleringen,

3.andra vattenverksamheter: högst en femtedel och lägst en tjugondel av värdet av den vattenmängd, fallhöjd eller magasins- volym som omfattas av tillståndet till verksamheten.

När mark- och miljödomstolen			När	Miljöprövningsmyndig-
lämnar tillstånd till en vatten-			heten lämnar tillstånd till en
verksamhet för vilken denna be-			vattenverksamhet för vilken denna
gränsning i ersättningsrätten skall			begränsning		i ersättningsrätten
gälla, skall domstolen inom de			ska gälla, ska myndigheten inom
gränser som anges i andra			de gränser som anges i andra
stycket 1–3 fastställa	den	del	stycket 1–3		fastställa	den	del
som inte ersätts. Hänsyn skall då			som inte ersätts. Hänsyn ska då
tas främst till verksamhetens in-			tas främst till verksamhetens in-
verkan på vattenstånds- och av-			verkan på vattenstånds- och av-
rinningsförhållandena, den fördel			rinningsförhållandena, den fördel
eller olägenhet som verksamhe-			eller olägenhet som verksamhe-
ten väntas medföra från allmän			ten väntas medföra från allmän
synpunkt samt graden av nytta			synpunkt samt graden av nytta
för tillståndshavaren och mot-			för tillståndshavaren och mot-
tagare av andelskraft.			tagare av andelskraft.
Vid omprövning	före	den	Vid	omprövning		före	den
enligt 24 kap. 5 § första stycket 1			enligt 24 kap. 5 § första stycket 1
fastställda tidpunkten	skall	den	fastställda tidpunkten			ska	den
del som inte ersätts minskas i			del som inte ersätts minskas i
förhållande till den tid som			förhållande till den tid som
återstår till denna tidpunkt.			återstår till denna tidpunkt.
		25 §
När tillstånd har lämnats en-			När tillstånd har lämnats för
ligt 11 kap. skall ersättning för			vattenverksamhet enligt 20 kap.
inlöst mark betalas och anmälan			ska ersättning för inlöst mark
enligt 6 kap. 4 § expropriations-			betalas och anmälan enligt 6 kap.
lagen (1972:719) göras inom sex			4 § expropriationslagen (1972:719)
månader från det att såväl till-			göras inom sex månader från det

153

Ersättningsbelopp som har be- talats med anledning av tillstånd för vattenverksamhet enligt 20 kap. får inte till någon del återkrävas. Beloppet får dock återkrävas om det tillstånd som har föranlett beslutet om ersättning upphävs på talan av den ersättningsberät- tigade.

Författningsförslag

SOU 2024:98

ståndsfrågan som ersättningsfrå-	att såväl tillståndsfrågan som er-
gan har avgjorts slutligt. Ersätt-	sättningsfrågan har avgjorts slut-
ning som inte avser inlöst mark	ligt. Ersättning som inte avser
och som skall tas ut på en gång	inlöst mark och som ska tas ut på
skall betalas inom två år från	en gång ska betalas inom två år
samma tid. Om den ersättnings-	från samma tid. Om den ersätt-
skyldige inte iakttar vad som har	ningsskyldige inte iakttar vad som
sagts nu, är den rätt som förvär-	har sagts nu, är den rätt som
vats gentemot den ersättnings-	förvärvats gentemot den ersätt-
berättigade förlorad.	ningsberättigade förlorad.

Tidsfristerna får förkortas eller förlängas när parterna är ense om det eller om det finns särskilda skäl för det.

30 §

Ersättningsbelopp som har be- talats med anledning av tillstånd enligt 11 kap. får inte till någon del återkrävas. Beloppet får dock återkrävas om det tillstånd som har föranlett beslutet om ersätt- ning upphävs på talan av den er- sättningsberättigade.

33§82

Om en borgenär som hade	Om en borgenär som hade
panträtt i fastigheten när rätten	panträtt i fastigheten när rätten
till ersättning uppkom gör en för-	till ersättning uppkom gör en för-
lust därför att ersättningen inte	lust därför att ersättningen inte
har deponerats hos länsstyrelsen,	har deponerats hos länsstyrelsen,
har borgenären rätt till ersätt-	har borgenären rätt till ersätt-
ning av den ersättningsskyldige	ning av den ersättningsskyldige
för förlusten mot avskrivning på	för förlusten mot avskrivning på
fordringshandlingen. Detsamma	fordringshandlingen. Detsamma
gäller, om en borgenär gör en	gäller, om en borgenär gör en
förlust därför att ersättning inte	förlust därför att ersättning inte
har bestämts eller blivit för låg	har bestämts eller blivit för låg
och ersättningen efter överens-	och ersättningen efter överens-

82Senaste lydelse 2010:923.

154

SOU 2024:98

Författningsförslag

kommelse mellan den ersättnings- skyldige och den ersättnings- berättigade eller av någon annan anledning inte prövats av dom- stol. Rätt till ersättning finns också för förlust till följd av att överenskommelse har träffats om ersättning i annat än pengar eller om att förebyggande eller av- hjälpande åtgärder skall utföras.

Talan om ersättning enligt första stycket skall väckas vid mark- och miljödomstolen.

kommelse mellan den ersättnings- skyldige och den ersättnings- berättigade eller av någon annan anledning inte prövats av Miljö- prövningsmyndigheten eller dom- stol. Rätt till ersättning finns också för förlust till följd av att överenskommelse har träffats om ersättning i annat än pengar eller om att förebyggande eller av- hjälpande åtgärder ska utföras.

Talan om ersättning enligt första stycket ska väckas vid mark- och miljödomstolen.

32kap. 12 §

Utöver talan om skadestånd	Utöver talan om skadestånd
och inlösen får enskild, mot den	och inlösen får enskild, mot den
som bedriver eller har bedrivit	som bedriver eller har bedrivit
miljöfarlig verksamhet utan till-	miljöpåverkande verksamhet utan
stånd, väcka talan om förbud	tillstånd, väcka talan om förbud
mot fortsatt verksamhet eller om	mot fortsatt verksamhet eller om
att skyddsåtgärder eller andra	att skyddsåtgärder eller andra
försiktighetsmått skall vidtas.	försiktighetsmått ska vidtas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål och ärenden som har inletts före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

3.De nya bestämmelserna tillämpas inte i mål om prövning av vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel om verksamheten omfattas av en sådan nationell plan för moderna miljövillkor som avses i 11 kap. 28 §.

4.Ett tillstånd som är meddelat med stöd av 9 kap. 6 § eller 11 kap. 9 § miljöbalken i dess äldre lydelse eller motsvarande äldre bestäm- melser ska i fortsättningen gälla som ett miljötillstånd som är med- delat med stöd av 20 kap.

155

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1929:405) med vissa före- skrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vatten- rättskonventionen av den 11 maj 1929

dels att 12, 17 och 21 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 1, 3–5, 8–11, 14, 15 och 23 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §1
Ansökan i mål eller ärende,	Ansökan i mål eller ärende,
som jämlikt konventionen an-	som jämlikt konventionen inleds
hängiggöres vid mark- och miljö-	vid Miljöprövningsmyndigheten,
domstol eller länsstyrelse, skall in-	ska inges i ett exemplar.
givas i ett exemplar utöver det
antal, som för varje särskilt fall
eljest finnes föreskrivet.
Skall enligt art. 14 av konven-	Ska enligt art. 14 av konven-
tionen ansökan vara åtföljd av	tionen ansökan vara åtföljd av
förklaring, som avses där, och är	förklaring, som avses där, och är
sådan förklaring ej bilagd ansök-	sådan förklaring inte bilagd ansök-
ningen, skall den avvisas. Vad	ningen, ska den avvisas. Vad som
som nu sagts skall dock icke äga	nu har sagts gäller inte i fråga om
tillämpning i fråga om ansökan av	ansökan av norska staten.
norska staten.
3 §2
Mark- och miljödomstolen eller	Miljöprövningsmyndigheten
länsstyrelsen skall, så snart kun-	ska, så snart kungörelse har ut-
görelse utfärdats om ansökningen,	färdats om ansökningen, över-
översända ett exemplar av ansök-	sända ett exemplar av ansöknings-
ningshandlingarna jämte kungör-	handlingarna jämte kungörelsen
elsen till Utrikesdepartementet	till Utrikesdepartementet för att

1Senaste lydelse 2010:994.

2Senaste lydelse 2010:994.

157

Författningsförslag

SOU 2024:98

för att tillställas vederbörande norska myndighet. Sedan den för- beredande skriftväxlingen avslu- tats, får fortsatt behandling av målet eller ärendet icke äga rum, innan det från Utrikesdeparte- mentet kommit underrättelse som avses i 4 eller 5 §.

Finner mark- och miljödom- stolen eller länsstyrelsen med hän- syn till omfattningen och beskaf- fenheten av den utredning, som ytterligare behövs, att frågan bör behandlas av kommission, får framställning om detta sändas till Utrikesdepartementet, varefter regeringen meddelar beslut i an- ledning av framställningen.

tillställas vederbörande norska myndighet. Sedan den förbered- ande skriftväxlingen har avslu- tats, får fortsatt behandling av målet eller ärendet inte äga rum, innan det från Utrikesdeparte- mentet kommit underrättelse som avses i 4 eller 5 §.

Finner Miljöprövningsmyn- digheten med hänsyn till omfatt- ningen och beskaffenheten av den utredning, som ytterligare be- hövs, att frågan bör behandlas av kommission, får framställning om detta sändas till Utrikesdeparte- mentet, varefter regeringen med- delar beslut i anledning av fram- ställningen.

	4 §3
Har till Utrikesdepartemen-		Har till Utrikesdepartemen-
tet inkommit	meddelande, att	tet inkommit meddelande,	att
samtycke å norsk sida ej erfordras		samtycke å norsk sida inte krävs
eller att samtycke givits utan att		eller att samtycke givits utan att
därför uppställts villkor, skall		därför uppställts villkor,	ska
underrättelse	därom meddelas	Miljöprövningsmyndigheten
mark- och miljödomstolen eller		underrättas om detta.
länsstyrelsen.
Har samtycke vägrats, skall be-		Har samtycke vägrats, ska be-
sked därom meddelas mark- och		sked därom meddelas Miljöpröv-
miljödomstolen eller länsstyrelsen;		ningsmyndigheten, som då ska av-
och varde ansökningen av mark-		slå ansökan.
och miljödomstolen eller länsstyrel-
sen avslagen.

3Senaste lydelse 2010:994.

158

SOU 2024:98Författningsförslag

5 §4

Om det för samtycke, som	Om det för samtycke, som har
givits på norsk sida, uppställts sär-	givits på norsk sida, uppställts sär-
skilda villkor, ankommer det på	skilda villkor, ankommer det på
regeringen att besluta huruvida	regeringen att besluta huruvida
regeringen vill förbehålla sig pröv-	regeringen vill förbehålla sig pröv-
ningen av fråga, som avses i andra	ningen av fråga, som avses i andra
punkten av art. 20 i konventio-	punkten av art. 20 i konventio-
nen. Sedan den prövning som kan	nen. Sedan den prövning som kan
föranledas av detta ägt rum, skall	föranledas av detta har ägt rum,
underrättelse om regeringens be-	ska underrättelse om regeringens
slut samt de från norsk sida med-	beslut samt de från norsk sida
delade villkoren tillställas mark-	meddelade villkoren tillställas
och miljödomstolen eller länsstyrel-	Miljöprövningsmyndigheten för
sen för den vidare prövning, som	den vidare prövning, som med
med iakttagande av nämnda be-	iakttagande av nämnda beslut
slut och villkor erfordras för	och villkor krävs för målets eller
målets eller ärendets avgörande.	ärendets avgörande.
Får regeringen enligt första	Får regeringen enligt första
stycket förbehålla sig prövningen	stycket förbehålla sig prövningen
av en viss fråga och är verksam-	av en viss fråga och är verksam-
heten av sådan beskaffenhet att	heten av sådan beskaffenhet att
på grund av en bestämmelse i	på grund av en bestämmelse i
miljöbalken en fråga angående	miljöbalken en fråga om verksam-
verksamheten kunnat prövas av	heten kunnat prövas av reger-
regeringen, skall den prövning,	ingen, ska prövningen företas i
som sålunda i särskilda hänseenden	ett sammanhang.
kan ankomma på regeringen, före-
tas i ett sammanhang.

8 §5

Förklaring, som avses i art. 14 av konventionen, meddelas av re-

geringen.
Den, som vill erhålla sådan	Den, som vill få en sådan
förklaring, har att till mark- och	förklaring, behöver ansöka om
miljödomstolen eller länsstyrelsen	detta hos Miljöprövningsmyndig-
ingiva ansökan därom. I ansök-	heten. I ansökan ska så fullstän-

4Senaste lydelse 2010:994.

5Senaste lydelse 2010:994.

159

Författningsförslag

SOU 2024:98

ningen skola så fullständigt som möjligt uppgivas verksamhetens beskaffenhet, omfattning och verkningar med angivande av det vattenområde, som av verksam- heten kan komma att beröras. Mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen översänder med eget yttrande ansökningen till Utrikes- departementet.

digt som möjligt beskrivas verk- samhetens beskaffenhet, omfatt- ning och påverkan på det vatten- område, som kan komma att beröras. Miljöprövningsmyndig- heten ska med eget yttrande överlämna ansökan till Utrikes- departementet.

	9 §6
Då ansökan angående en verk-		När en ansökan om en verk-
samhet, vilken ingivits till myn-		samhet, som har getts in till myn-
dighet i Norge, inkommit till		dighet i Norge, har inkommit till
Utrikesdepartementet, ska den		Utrikesdepartementet,	ska	de-
jämte tillhörande bilagor sändas		partementet överlämna	ansökan
till mark- och miljödomstolen eller		jämte tillhörande bilagor		till
länsstyrelsen. Vad som nu sagts		Miljöprövningsmyndigheten. Vad
ska även gälla i fråga om upp-		som nu har sagts ska även gälla i
lysningar som avses i tredje punk-		fråga om upplysningar som avses
ten av art. 15 i konventionen.		i tredje punkten av art. 15 i kon-
		ventionen.
Sedan de i första stycket av-		Sedan de i första stycket av-
sedda handlingarna inkommit till		sedda handlingarna har inkommit
mark- och miljödomstolen eller		till Miljöprövningsmyndigheten ska
länsstyrelsen ska denna genast ut-		denna genast utfärda kungörelse
färda kungörelse	om ansökan.	om ansökan. Kungörelsen		ska
Kungörelsen ska	innehålla dels	innehålla dels uppgift om verk-
uppgift om verksamhetens be-		samhetens beskaffenhet och om-
skaffenhet och omfattning samt		fattning samt de verkningar, som
de verkningar, som därav kan		därav kan väntas uppkomma inom
väntas uppkomma inom svenskt		svenskt område, dels under-
område, dels underrättelse om		rättelse om vad sakägare, som
vad sakägare, som vill hos norsk		hos norsk myndighet vill fram-
myndighet framställa erinran i		ställa invändning i anledning av
anledning av verksamheten, har		verksamheten, har att iaktta samt
att iaktta samt om att erinringar i		om att invändningar i anledning

6Senaste lydelse 2011:612.

160

SOU 2024:98

Författningsförslag

anledning av ansökan ska inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till mark- och miljödom- stolen eller länsstyrelsen. Kungör- elsen ska innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansöknings- handlingarna finns tillgängligt på mark- och miljödomstolens eller länsstyrelsens kansli eller på annan lämplig plats som mark- och miljö- domstolen eller länsstyrelsen be- stämmer. Genom mark- och miljö- domstolens eller länsstyrelsens försorg ska kungörelsen så snart det kan ske införas i ortstidning. Ett exemplar av kungörelsen ska dessutom sändas till Utrikes- departementet, Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen och andra statliga myndigheter vilkas verksamhet kan beröras av ansökan samt till berörda kommuner.

Om det sedan kungörelse ut- färdats från myndighet i Norge kommer underrättelse om frågans fortsatta behandling där, ska också ett sådant meddelande kungöras på sätt som nu har angetts.

Är verksamheten av beskaf- fenhet, att någon menlig inverkan därav här i riket uppenbarligen icke är att motse, erfordras ej kun- görelse, som ovan nämnts.

av ansökan ska inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till Miljöprövningsmyndigheten. Kungörelsen ska innehålla till- kännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns till- gängligt på Miljöprövningsmyn- dighetens kansli eller på annan lämplig plats som Miljöprövnings- myndigheten bestämmer. Genom Miljöprövningsmyndighetens för- sorg ska kungörelsen så snart det kan ske införas i ortstidning. Ett exemplar av kungörelsen ska dess- utom sändas till Utrikesdeparte- mentet, Havs- och vattenmyn- digheten, länsstyrelsen och andra statliga myndigheter vilkas verk- samhet kan beröras av ansökan samt till berörda kommuner.

Om det sedan kungörelse har utfärdats från myndighet i Norge kommer underrättelse om frågans fortsatta behandling där, ska också ett sådant meddelande kungöras vid Miljöprövningsmyndigheten.

Är verksamheten av beskaf- fenhet, att någon menlig in- verkan därav här i riket uppen- barligen inte är att förvänta, krävs inte sådan kungörelse, som ovan har nämnts.

161

Författningsförslag

SOU 2024:98

		10 §7
Kan	verksamheten antagas		Om verksamheten kan antas
bliva till men för allmänna in-			vara till men för allmänna in-
tressen	såsom samfärdsel eller		tressen såsom samfärdsel	eller
flottning eller fiske av någon be-			flottning eller fiske av någon be-
tydenhet eller för vattenregler-			tydenhet eller för vattenregler-
ing eller torrläggning, som redan			ing eller torrläggning, som redan
verkställts eller med sannolikhet			har verkställts eller med sanno-
kan motses, åligger mark- och			likhet kan komma att verkställas,
miljödomstolen eller länsstyrelsen			ska Miljöprövningsmyndigheten in-
att inhämta yttrande från myn-			hämta yttrande från
dighet, som i sådant hänseende har			1. myndighet, som i sådant hän-
att bevaka det allmännas rätt,			seende har att bevaka det all-
ävensom från styrelse eller sysslo-			männa intresset,
man för verksamhet, som av frågan			2. styrelse eller syssloman för
beröres. Yttrande skall avgivas inom			verksamhet, som berörs av frågan.
den tid för erinringars framstäl-
lande, som bestämts i kungörelsen.
			Ett yttrande ska inkomma till
			Miljöprövningsmyndigheten inom
			den tid som myndigheten har be-
			stämt i kungörelsen.
		11 §8
Sedan den enligt 9 § utsatta			Sedan den enligt 9 § utsatta
tiden för erinringars insändande			tiden för invändningars insänd-
utgått, skall mark- och miljödom-			ande har utgått, ska Miljöpröv-
stolen eller länsstyrelsen till reger-			ningsmyndigheten till regeringen
ingen avge yttrande huruvida en-			avge yttrande huruvida	enligt
ligt art. 12 av konventionen sam-			art. 12 av konventionen	sam-
tycke till verksamheten på svensk			tycke till verksamheten på svensk
sida kan anses erforderligt samt			sida kan anses erforderligt samt
huruvida till följd av omfattningen			huruvida till följd av omfattningen
och beskaffenheten av den ut-			och beskaffenheten av den ut-
redning, som ytterligare behövs,			redning, som ytterligare behövs,
frågan	angående	verksamheten	frågan om verksamheten bör be-
bör behandlas av		kommission.	handlas av kommission. Om det

7Senaste lydelse 2010:994.

8Senaste lydelse 2010:994.

162

SOU 2024:98

Författningsförslag

Om det med hänsyn till utred- ningens fullständighet kan ske, bör mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen också meddela huruvida samtycke bör lämnas och för sådant fall avge förslag till de villkor, som därför bör upp- ställas. Yttrandet skall åtföljas av samtliga till ärendet hörande hand- lingar. Avskrift av regeringens beslut i ärendet skall tillställas mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen.

med hänsyn till utredningens full- ständighet kan ske, bör Miljöpröv- ningsmyndigheten också meddela huruvida samtycke bör lämnas och för sådant fall avge förslag till de villkor, som därför bör upp- ställas. Yttrandet ska åtföljas av samtliga till ärendet hörande hand- lingar. Avskrift av regeringens be- slut i ärendet ska tillställas Miljö- prövningsmyndigheten.

			14 §9
Förklaring som avses i art. 22				Förklaring som avses i art. 22
av konventionen, meddelas av				av konventionen, meddelas av
mark- och miljödomstol. Ansökan				Miljöprövningsmyndigheten. Ansö-
om sådan förklaring inges till				kan om sådan förklaring inges till
mark- och miljödomstolen i tre				Miljöprövningsmyndigheten. Görs
exemplar. Görs ansökan efter ut-				ansökan efter utgången av den i
gången av den i art. 22 stadgade				art. 22 stadgade tiden, ska den
tiden, skall den avvisas av mark-				avvisas av myndigheten.
och miljödomstolen.
I samband med förklaring, som				I samband med förklaring, som
nämnts i första stycket, skall				har nämnts i första stycket, ska
också prövning äga rum av fråga				också prövning äga rum av fråga
som avses i art. 3 mom. 2 eller				som avses i art. 3 mom. 2 eller
art. 6 och är av beskaffenhet att				art. 6, om besked därom krävs för
besked däri skolat enligt miljö-				att verksamheten ska kunna till-
balken tas upp i medgivande till				låtas enligt miljöbalken.
verksamheten.
Har ansökningshandlingarna				Finner Miljöprövningsmyndig-
ej ingivits i föreskrivet antal exem-				heten att ansökningshandlingarna
plar eller finner mark- och miljö-				inte innehåller behövliga upplys-
domstolen	flera	exemplar	vara	ningar för behandlingen av en
erforderliga	eller	innehåller	icke	fråga, som avses i denna paragraf,
handlingarna behövliga upplys-				får myndigheten förelägga sökan-

9Senaste lydelse 2010:994.

163

Författningsförslag

SOU 2024:98

ningar för behandlingen av en fråga, som avses i denna paragraf, får mark- och miljödomstolen före- lägga sökanden att inom viss tid fullständiga vad som sålunda bris- ter vid äventyr, om det försummas, att ansökningen kan förklaras för- fallen.

den att inom viss tid komplettera ansökan vid äventyr av att ansö- kan annars kan komma att avvisas.

15§10

Angående behandlingen av	Bestämmelserna	om	miljö-
fråga, som avses i 14 §, skall i till-	prövning i 20 kap.	miljöbalken
lämpliga delar gälla vad som är	gäller i tillämpliga delar vid hand-
föreskrivet beträffande ansöknings-	läggningen av sådana ansökningar
mål i miljöbalken.	som avses i 14 §.
23 §
Föreläggande, varom stadgas	Föreläggande, varom stadgas
i art. 29 av konventionen, med-	i art. 29 av konventionen, med-
delas av länsstyrelsen i det län, där	delas av Miljöprövningsmyndig-
verksamheten utövas eller den flott-	heten.
led, varom fråga är, framgår eller,
om verksamheten utövas i Norge,
inverkan å vattenförhållandena till
följd av verksamheten uppkommer.
Då ombud enligt nämnda	Då ombud enligt		nämnda
artikel utsetts, skall underrättelse	artikel har utsetts, ska underrättelse
därom jämte uppgift å ombudets	därom jämte uppgift å ombudets
namn och adress införas i en eller	namn och adress införas i en eller
flera av ortens tidningar samt i	flera av ortens tidningar samt i
allmänna tidningarna. Sker änd-	allmänna tidningarna. Sker änd-
ring i förhållande, som tidigare	ring i förhållande, som tidigare
kungjorts, skall den på samma sätt	har kungjorts, ska den på samma
offentliggöras. Uppgifter, som nu	sätt offentliggöras. Uppgifter, som
nämnts, skola tillika upptagas i	nu nämnts, ska införas i en hos
särskild, hos länsstyrelsen till-	Miljöprövningsmyndigheten till-
gänglig förteckning.	gänglig förteckning.

10Senaste lydelse 1998:863.

164

Miljötillstånd eller igångsätt- ningsbesked till vattenverksamhet enligt denna lag ska meddelas för viss tid, högst tre år.

Sedan tiden för miljötillståndet eller igångsättningsbeskedet eller om nytt miljötillstånd eller igång- sättningsbesked meddelats, tiden

För bättre utnyttjande av vat- tenkraft får, efter ansökan hos Miljöprövningsmyndigheten enligt miljöbalken, miljötillstånd eller igångsättningsbesked enligt denna lag lämnas till tillfällig vatten- reglering eller annan vattenverk- samhet, som avses i 11 kap. 3 § 1–5 miljöbalken, eller också änd- rade bestämmelser meddelas om innehållande eller tappning av vatten, om åtgärden prövas ur all- män synpunkt medföra fördelar, som överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den.

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1962:627) om utnyttjande av vattenkraft vid krig

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:627) om utnyttjande av vattenkraft vid krig

dels att 5 § ska upphöra att gälla,

dels att 2 §, 4 §, 7 §, 9–12 §§, 16–19 §§ ska ha följande lydelser.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

För bättre utnyttjande av vat- tenkraft får, efter ansökan hos mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken, tillstånd enligt denna lag lämnas till tillfällig vatten- reglering eller annan vattenverk- samhet, som avses i 11 kap. 2 § 1 miljöbalken, eller också ändrade bestämmelser meddelas om inne- hållande eller tappning av vatten, om åtgärden prövas ur allmän syn- punkt medföra fördelar, som över- väger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den.

4 §2

Tillstånd till vattenverksamhet enligt denna lag skall meddelas för viss tid, högst tre år.

Sedan tiden för tillståndet eller, om nytt tillstånd meddelats, tiden därför gått till ända, skall sökanden vidtaga de åtgärder, som

1Senaste lydelse 2010:925.

2Senaste lydelse 2010:925.

166

Vid meddelande av miljötill- stånd eller igångsättningsbesked till vattenverksamhet enligt denna lag får Miljöprövningsmyndig- heten, om det behövs för att und- vika dröjsmål med verksamheten, skjuta upp frågan om de före- skrifter som erfordras angående ersättning, avgifter eller annat. Därvid tillämpas 20 kap. 31 § andra och tredje styckena samt 32 § miljöbalken.

167

Bestämmelserna i 17 kap. 4 a § miljöbalken ska inte gälla i fråga om vattenverksamhet enligt denna lag.

Om prövningsmyndigheten har bedömt att en vattenverksamhet enligt denna lag omfattas av till- ståndsplikt finns regler om undan- tag för kraven på specifik miljö- bedömning i 6 kap. 27 a och b §§ miljöbalken.

SOU 2024:98

Författningsförslag

erfordras för att återställa förhål- landena i lämpligt skick. Mark- och miljödomstolen har att i sam- band med tillståndet meddela er- forderliga bestämmelser härom.

därför gått till ända, ska sökan- den vidta de åtgärder som erfor- dras för att återställa förhållan- dena i lämpligt skick. Miljöpröv- ningsmyndigheten har att i samband med miljötillståndet eller igång- sättningsbeskedet meddela erfor- derliga bestämmelser härom.

7 §3

Bestämmelserna om specifik miljöbedömning i 6 kap. miljöbal- ken och bestämmelserna i 17 kap.

4 a § miljöbalken ska inte gälla i fråga om vattenverksamhet en- ligt denna lag.

I fråga om vattenverksamhet enligt denna lag ska en liten miljö- konsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 47 § miljöbalken tas fram.

9 §4

Vid meddelande av tillstånd till vattenverksamhet enligt denna lag får mark- och miljödomstolen, om det behövs för att undvika dröjsmål med verksamheten, skjuta upp frågan om de före- skrifter, som erfordras angående ersättning, avgifter eller annat. Därvid tillämpas 22 kap. 27 § andra–femte stycket miljöbalken.

3Senaste lydelse 2017:956.

4Senaste lydelse 2010:925.

Ersättning, som bestäms i pengar, får fastställas att betalas för år eller del av år, så länge verksamheten pågår. Har miljötillstånd eller igång- sättningsbesked till verksamheten tagits i anspråk, ska sådan ersätt- ning utgå för hela den tid där- efter, för vilken miljötillståndet eller igångsättningsbeskedet med- delats, om inte Miljöprövningsmyn- digheten förordnar på annat sätt.

När det finns skäl får Miljö- prövningsmyndigheten höja eller sänka ersättning, som fastställts att utgå för år eller del av år, eller meddela nya eller ändrade be- stämmelser om vidtagande av åt- gärder, som kan behövas för att tillgodose allmän eller enskild rätt.

Författningsförslag

SOU 2024:98

10 §5

Ersättning, som bestämmes i penningar, må fastställas att utgå för år eller del av år, så länge verk- samheten pågår. Har tillstånd till verksamheten tagits i anspråk, skall sådan ersättning utgå för hela den tid därefter, för vilken tillståndet meddelats, om ej mark- och miljödomstolen förordnar annorlunda.

När skäl äro därtill, må mark- och miljödomstolen höja eller sänka ersättning, som fastställts att utgå för år eller del av år, eller meddela nya eller ändrade bestämmelser om vidtagande av åtgärder, som kunna erfordras för tillgodoseende av allmän eller enskild rätt.

11 §6

Mark- och miljödomstols beslut,	Miljöprövningsmyndighetens
varigenom meddelats bestämmel-	beslut om skyldighet att före-
ser om skyldighet att förebygga	bygga eller avhjälpa skada eller
eller avhjälpa skada eller olägen-	olägenhet till följd av vattenverk-
het till följd av vattenverksamhet	samhet enligt denna lag eller att
enligt denna lag eller att utgiva	betala ersättning därför, ska verk-
ersättning därför, skall, såframt	ställas som om det har fått laga
tillståndet till verksamheten tagits	kraft, om inte annat bestämts och
i anspråk, gå i verkställighet som	miljötillståndet eller igångsättnings-
om det vunnit laga kraft, där ej	beskedet för verksamheten tagits i
annorlunda förordnas.	anspråk.
Belopp, som i enlighet med	Belopp, som i enlighet med
mark- och miljödomstolens beslut	Miljöprövningsmyndighetens be-
nedsatts hos länsstyrelsen eller	slut nedsatts hos länsstyrelsen

5Senaste lydelse 2010:925.

6Senaste lydelse 2010:925.

168

Anspråk på ersättning för skada, förlust eller intrång som inte förutsetts av Miljöprövnings- myndigheten ska, för att få tas upp till prövning, anmälas till mark- och miljödomstolen inom fem år eller den längre tid, högst tolv år, som Miljöprövningsmyn- digheten kan ha föreskrivit, räknat från det tiden för miljötillståndet eller igångsättningsbeskedet eller, om nytt miljötillstånd eller igång- sättningsbesked meddelats, tiden därför gått till ända. Om en vat- tenverksamhet enligt denna lag efterföljs av en vattenverksam- het som fått miljötillstånd eller igångsättningsbesked enligt miljö- balken, får anspråk med anled- ning av den förra verksamheten framställas inom den tid som gäl- ler för den senare verksamheten enligt 24 kap. 18 § tredje eller fjärde stycket miljöbalken. Anmä- lan om ersättningsanspråk ska vara skriftlig och den ska ges in till mark- och miljödomstolen i två exemplar. Mark- och miljö- domstolen ska i domen erinra om vad skadelidande har att iaktta.

169

SOU 2024:98

Författningsförslag

guldits i annan ordning, må ej åter- krävas.

eller betalats i annan ordning får inte återkrävas.

12 §7

Anspråk på ersättning för skada, förlust eller intrång som inte förutsetts av mark- och miljö- domstolen ska, för att få tas upp till prövning, anmälas till mark- och miljödomstolen inom fem år eller den längre tid, högst tolv år, som mark- och miljödomstolen kan ha föreskrivit, räknat från det tiden för tillståndet eller, om nytt tillstånd meddelats, tiden därför gått till ända. Om en vattenverk- samhet enligt denna lag efterföljs av en vattenverksamhet som fått tillstånd enligt miljöbalken, får anspråk med anledning av den förra verksamheten framställas inom den tid som gäller för den senare verksamheten enligt 24 kap.

18 § tredje eller fjärde stycket miljöbalken. Anmälan om ersätt- ningsanspråk ska vara skriftlig och den ska ges in till mark- och miljödomstolen i två exemplar. Mark- och miljödomstolen ska i domen erinra om vad skade- lidande har att iaktta.

7Senaste lydelse 2018:1409.

Författningsförslag

SOU 2024:98

	16 §8
I mål enligt denna lag skall ett		I mål enligt denna lag ska ett
exemplar av ansökningshandling-		exemplar av ansökningshandling-
arna jämte kungörelsen av mark-		arna jämte kungörelsen av Miljö-
och miljödomstolen tillställas läns-		prövningsmyndigheten tillställas
styrelsen i det län, inom vilket		länsstyrelsen i det län, inom vil-
vattenverksamheten	huvudsak-	ket vattenverksamheten huvud-
ligen skall utövas.		sakligen ska utövas.
Vid tillämpning i mål, varom
nu är fråga, av bestämmelsen i
22 kap. 17 § miljöbalken får i
brådskande fall den i detta lagrum
angivna fristen begränsas. Parterna
skall dock beredas skäligt rådrum.
	17 §9
I mål enligt denna lag får på		I ärenden enligt denna lag får
begäran av sökanden mark- och		på begäran av sökanden Miljö-
miljödomstolen utan	huvudför-	prövningsmyndigheten i brådsk-
handling i brådskande fall medge		ande fall medge att åtgärder för
att åtgärder för vattenverksam-		vattenverksamheten vidtas, innan
heten vidtas, innan frågan om så-		frågan om sådana åtgärder slut-
dana åtgärder slutligen avgörs. Är		ligen avgörs. Är fråga om åtgärd,
fråga om åtgärd, som omfattar		som omfattar vidlyftigare arbete,
vidlyftigare arbete, eller är avse-		eller är avsevärt intrång på all-
värt intrång på allmän eller en-		män eller enskild rätt att befara
skild rätt att befara därav, får		därav, får förordnande meddelas
förordnande meddelas endast om		endast om riket är i krig.
riket är i krig.
När synnerliga skäl föreligger,		När synnerliga skäl föreligger,
får mark- och miljödomstolen i		får Miljöprövningsmyndigheten i
mål enligt denna lag medge sök-		ärenden enligt denna lag medge
anden att utan hinder av bestäm-		sökanden att utan hinder av be-
melsen i 11 kap. 10 § miljöbalken		stämmelsen i 11 kap. 10 § miljö-
påbörja arbete, som där avses.		balken påbörja arbete, som där
		avses.

8Senaste lydelse 2010:925.

9Senaste lydelse 2010:925.

170

Är riket i krig och är med hän- syn till kraftförsörjningen ound- gängligen erforderligt att åtgärd, som avses i 2 §, vidtas utan dröjs- mål, får regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestäm- mer förordna att åtgärden får, ändå att den är av beskaffenhet att Miljö- prövningsmyndighetens medgiv- ande därtill ska inhämtas, vidtas utan föregående prövning av Miljö- prövningsmyndigheten. Vidtar någon åtgärd med stöd av vad nu sagts, ska han eller hon ofördröj- ligen efter dess verkställande göra ansökan hos Miljöprövningsmyn- digheten om godkännande av åt- gärden.

I fråga om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet att göra sådan ansökan gäller vad i miljöbalken stadgas för fall som avses i 2 kap. 4 § miljöprövningsförordningen.

SOU 2024:98

Författningsförslag

Mark- och miljödomstolens be- slut enligt denna paragraf gäller omedelbart, men det kan ändras när förhållandena föranleder det.

Miljöprövningsmyndighetens beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart, men det kan ändras när förhållandena föranleder det.

18§10

Är riket i krig och är med hän- syn till kraftförsörjningen ound- gängligen erforderligt att åtgärd, som avses i 2 §, vidtas utan dröjs- mål, får regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestäm- mer förordna att åtgärden får, ändå att den är av beskaffenhet att mark- och miljödomstolens med- givande därtill skall inhämtas, vidtas utan föregående prövning av mark- och miljödomstolen. Vid- tar någon åtgärd med stöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande göra an- sökan hos mark- och miljödomsto- len om godkännande av åtgärden.

I fråga om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet att göra sådan ansökan gäller vad i miljöbalken stadgas för fall som avses i 11 kap. 16 § samma lag.

19§11

Säkerhet, som avses i 22 kap.	Säkerhet, som avses i 20 kap.
27 och 28 §§ miljöbalken, skall i	31, 32 och 37 §§ miljöbalken, ska
mål, varom är fråga i denna lag,	i ärenden, varom är fråga i denna
gälla all ersättning, som icke skall	lag, gälla all ersättning, som inte
erläggas innan meddelat tillstånd	ska betalas innan meddelat till-

10Senaste lydelse 2010:925.

11Senaste lydelse 2010:925.

171

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om kontinental- sockeln att 3 a och 10 a §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 a §1
Vid prövning av tillstånd att	Vid prövning av tillstånd att
utforska kontinentalsockeln eller	utforska kontinentalsockeln eller
att utvinna naturtillgångar från	att utvinna naturtillgångar från
den tillämpas 2 kap. och 5 kap.	den tillämpas 2 kap. och 5 kap.
3–5 §§ miljöbalken. Prövnings-	3–5 §§ miljöbalken. Prövnings-
myndigheten ska tillämpa det som	myndigheten ska tillämpa det som
sägs om mark- och miljödom-	sägs om Miljöprövningsmyndig-
stolens handläggning i 22 kap.	hetens handläggning i 20 kap. 24 §
13 § miljöbalken. Bestämmelser	miljöbalken. Bestämmelser om
om att tillstånd krävs för vissa	att tillstånd krävs för vissa verk-
verksamheter och åtgärder finns	samheter och åtgärder finns i
i 7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken.	7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken.

Vid prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från konti- nentalsockeln tillämpas dessutom 3 och 4 kap. miljöbalken.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd att genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den ska

1.bestämmelserna om planer och annat underlag i 3 kap. 11 och 12 §§ och 5 kap. 18 § miljöbalken tillämpas,

2. frågan om verksamheten eller	2. frågan om verksamheten eller
åtgärden kan antas medföra en	åtgärden kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan avgöras	betydande miljöpåverkan avgöras
i ett särskilt beslut enligt 6 kap.	i ett särskilt beslut enligt 6 kap.
26 och 27 §§ miljöbalken efter	26 och 27 §§ miljöbalken efter
att en undersökning enligt 6 kap.	att en granskning enligt 6 kap. 23
23–25 §§ har gjorts, om annat	och 24 §§ har gjorts, och
inte följer av undantagen i 6 kap.
23 § andra stycket,

1Senaste lydelse 2024:964.

173

Författningsförslag

SOU 2024:98

3.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en bety- dande miljöpåverkan kan antas, och

4.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljö- balken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

3.en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28– 46 §§ miljöbalken, om en bety- dande miljöpåverkan kan antas.

10 a §2

Gäller ett tillstånd enligt denna	Gäller ett tillstånd enligt denna
lag en verksamhet som skall be-	lag en verksamhet som ska be-
drivas utanför territorialgränsen,	drivas utanför territorialgränsen,
får regeringen, om det finns sär-	får regeringen, om det finns sär-
skilda skäl, som villkor för till-	skilda skäl, som villkor för till-
ståndet ange att tillståndsprövning	ståndet ange att tillståndsprövning
enligt 9 kap. miljöbalken skall	enligt 20 kap. miljöbalken ska
ske hos den myndighet som re-	ske hos den myndighet som re-
geringen bestämmer. Detta gäller	geringen bestämmer. Detta gäller
dock endast om tillstånd enligt	dock endast om tillstånd enligt
9 kap. miljöbalken behövs för en	20 kap. miljöbalken behövs för en
motsvarande verksamhet innan-	motsvarande verksamhet innan-
för territorialgränsen.	för territorialgränsen.
Miljöbalken skall tillämpas på	Miljöbalken ska tillämpas på
en verksamhet som omfattas av	en verksamhet som omfattas av
villkor enligt första stycket. Reger-	villkor enligt första stycket. Reger-
ingen skall ange vilken myndig-	ingen ska ange vilken myndighet
het som skall utöva tillsyn enligt	som ska utöva tillsyn enligt miljö-
miljöbalken över verksamheten.	balken över verksamheten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden som har på- börjats före ikraftträdandet och mål och ärenden som avser över- klagande och överprövning av sådana mål och ärenden till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.

2Senaste lydelse 1998:819.

174

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.5Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988) att 9 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

9 kap.

1 §1

Anläggningsarbete eller lik-	Anläggningsarbete eller lik-
nande åtgärd skall efter beslut av	nande åtgärd ska efter beslut av
lantmäterimyndigheten verkstäl-	lantmäterimyndigheten verkstäl-
las under förrättningen som ett	las under förrättningen som ett
för sakägarna gemensamt arbete	för sakägarna gemensamt arbete
enligt denna lag, om det främjar	enligt denna lag, om det främjar
fastighetsregleringens syfte och	fastighetsregleringens syfte och
arbetet ej lämpligen bör ombesör-	arbetet ej lämpligen bör ombesör-
jas av enskild sakägare.	jas av enskild sakägare.
Ett beslut enligt första stycket	Ett beslut enligt första stycket
får inte avse företag som skulle	får inte avse företag som skulle
väsentligt ändra arten och om-	väsentligt ändra arten och om-
fattningen av regleringen. Beslu-	fattningen av regleringen. Beslu-
tet får inte heller avse vatten-	tet får inte heller avse vatten-
verksamhet, utom	verksamhet, utom
1. sådan dränering av jord-	1. sådan dränering av jord-
bruksmark som enligt 11 kap. 13 §	bruksmark som enligt föreskrif-
andra stycket miljöbalken inte	ter som är meddelade med stöd av
kräver tillstånd, och	20 kap. 7 § miljöbalken inte krä-
	ver miljötillstånd eller igångsätt-
	ningsbesked, och
2. annan markavvattning, vars	2. annan markavvattning, vars
inverkan på vattenförhållandena	inverkan på vattenförhållandena
uppenbarligen inte skadar vare sig	uppenbarligen inte skadar vare sig
allmänna eller enskilda intressen.	allmänna eller enskilda intressen.

Kan till följd av andra stycket vattenverksamhet eller annat före- tag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt, får lantmäterimyndigheten förordna om pröv-

1Senaste lydelse 1998:865.

175

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.6Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs i fråga om väglagen (1971:948) att 3 a § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 a §1
Vid prövning av ärenden en-	Vid prövning av ärenden en-
ligt denna lag tillämpas 2–4 kap.	ligt denna lag tillämpas 2–4 kap.
och 5 kap. 3–5 §§ miljöbalken.	och 5 kap. 3–5 §§ miljöbalken.
Fastställande av vägplan enligt	Fastställande av vägplan enligt
denna lag ska då jämställas med	denna lag ska då jämställas med
meddelande av tillstånd enligt	meddelande av tillstånd enligt
miljöbalken. Prövningsmyndig-	miljöbalken. Prövningsmyndig-
heten ska tillämpa det som sägs	heten ska tillämpa det som sägs
om mark- och miljödomstolens	om Miljöprövningsmyndighetens
handläggning i 22 kap. 13 § miljö-	handläggning i 20 kap. 24 § miljö-
balken.	balken.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2018:1411.

177

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.7Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter att 23 § ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

23 §1

I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 § mot-

svarande tillämpning.
Har fastighetsbildnings- eller	Har fastighetsbildnings- eller
anläggningsbeslut eller tillstånds-	anläggningsbeslut eller tillstånds-
dom eller tillståndsbeslut enligt	beslut enligt miljöbalken med-
miljöbalken meddelats, får sam-	delats, får sammanträde för bild-
manträde för bildande av samfällig-	ande av samfällighetsförening
hetsförening hållas innan domen	hållas innan beslutet om samfäl-
eller beslutet om samfällighetens	lighetens bildande fått laga kraft.
bildande vunnit laga kraft. Som	Som delägare anses då ägaren av
delägare anses då ägaren av fastig-	fastigheten och annan som enligt
heten och annan som enligt domen	beslutet ska ha del i samfällig-
eller beslutet ska ha del i sam-	heten. Beslut som fattas vid sam-
fälligheten. Beslut som fattas vid	manträdet gäller endast under
sammanträdet gäller endast under	förutsättning att fastighetsbild-
förutsättning att fastighetsbild-	nings-, anläggnings- eller till-
nings-, anläggnings- eller till-	ståndsbeslutet får laga kraft eller,
ståndsbeslutet eller tillståndsdomen	i fråga om anläggningsbeslut, att
vinner laga kraft eller, i fråga om	förordnande meddelas enligt 27 a §
anläggningsbeslut, att förordnande	anläggningslagen (1973:1149) eller
meddelas enligt 27 a § anläggnings-	20 kap. 37 § första stycket miljö-
lagen (1973:1149) eller 22 kap.	balken.
28 § första stycket miljöbalken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2012:184.

178

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:997) om vattenför- bund att 12 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
12 §1
I fråga om förrättning enligt	I fråga om förrättning enligt
denna lag skall bestämmelserna i	denna lag ska bestämmelserna i
12 kap. vattenlagen (1983:291)	12 kap. vattenlagen (1983:291)
fortfarande gälla i tillämpliga de-	fortfarande gälla i tillämpliga de-
lar, i den mån ej annat följer av	lar, i den mån inte annat följer av
vad nedan sägs. Vad som sägs i	vad nedan sägs. Vad som sägs i
12 kap. vattenlagen om vatten-	12 kap. vattenlagen om vatten-
domstol skall gälla mark- och	domstol ska gälla mark- och
miljödomstol.	miljödomstol utom 25 och 28 §§
	som ska gälla Miljöprövningsmyn-
	digheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2010:927.

179

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:160) om vissa rörled- ningar att 4 § ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 §1

Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen dras fram och används och sökanden är lämp- lig att utöva verksamhet som avses med koncessionen.

Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestäm- melser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Vid koncessionsprövning ska 2–4 kap. och 5 kap. 3–5 och 18 §§ miljöbalken tillämpas.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för en koncession

ska
1. frågan om verksamheten	1. frågan om verksamheten
eller åtgärden kan antas medföra	eller åtgärden kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan av-	en betydande miljöpåverkan av-
göras i ett särskilt beslut enligt	göras i ett särskilt beslut enligt
6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken	6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken
efter att en undersökning enligt	efter att en granskning enligt 6 kap.
6 kap. 23–25 §§ har gjorts, om	23 och 24 §§ har gjorts, och
annat inte följer av undantagen i
6 kap. 23 § andra stycket,
2. en specifik miljöbedömning	2. en specifik miljöbedömning
göras, information lämnas och	göras, information lämnas och
samordning ske enligt 6 kap. 28–	samordning ske enligt 6 kap. 28–
46 §§ miljöbalken, om en bety-	46 §§ miljöbalken, om en bety-
dande miljöpåverkan kan antas,	dande miljöpåverkan kan antas.
och

1Senaste lydelse 2024:965.

180

2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver miljötillstånd eller igångsättnings- besked enligt 20 kap. 6 § miljö- balken eller enligt föreskrifter som

Bestämmelser i denna lag eller med stöd av lagen meddelade före- skrifter ska inte tillämpas i den mån vad där sägs strider mot 7 kap. 11 § andra stycket miljö- balken eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 eller 8 kap. samma balk eller med stöd av annan lag.

Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a–29 b §§ och 20 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen.

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.10Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429)

Härigenom föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen (1979:429) att 4 och 14 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

Bestämmelser i denna lag eller med stöd av lagen meddelade före- skrifter skall inte tillämpas i den mån vad där sägs strider mot

7 kap. 11 § andra stycket miljö- balken eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 eller

8 kap. samma balk eller med stöd av annan lag.

Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken.

14 §2

Den produktiva skogsmarkens ägare är skyldig att enligt före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som re- geringen bestämmer underrätta Skogsstyrelsen om

1.avverkning och uttag av skogsbränsle som ska äga rum på hans eller hennes mark,

2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd enligt 11 kap. miljö- balken,

1Senaste lydelse 2001:440.

2Senaste lydelse 2010:930.

182

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.11Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) att 2 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (sanerings- byggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxerings- värde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, ägarlägenheter, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till en sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, ska i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta ska dock inte

gälla om fastighetens mark till någon del ska taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark ska också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden ska marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall

ska obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart

1Senaste lydelse 2015:60.

184

SOU 2024:98Författningsförslag

att bebyggelsen inte ska genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt

plan- och bygglagen (2010:900), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

Täktmark Mark för vilken	Täktmark Mark för vilken
täkttillstånd enligt	miljötillstånd eller
9 kap. miljöbalken,	igångsättningsbesked
Förordningen	för täkt enligt 20 kap.
(1998:899) om miljö	miljöbalken gäller.
farlig verksamhet och	Med sådant tillstånd
hälsoskydd eller	ska jämställas pågå
lagen (1998:812) med	ende täkt. Byggnad på
särskilda bestämmel	täktområde för täkt
ser om vattenverk	ens utnyttjande
samhet gäller. Med	hindrar inte att
täkttillstånd ska	marken indelas som
jämställas pågående	täktmark.
täkt. Byggnad på
täktområde för täkt

ens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig

att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas.

Produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner

Produktiv skogsmark som omfattas av avverkningsrestriktioner.

Med produktiv skogsmark avses detsamma som i 2 § skogsvårdslagen (1979:429). Med avverkningsrestriktioner avses avverkningsförbud, krav på överhållning, maximering av hyggesstorlek eller virkesuttag eller barrskogsförbud enligt bestämmelser om naturreservat eller biotopskyddsområden.

185

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.12Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§1

Säkerhet behöver inte ställas i

1.mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,

2.mål och ärenden vid mark- och miljödomstol enligt

– jordabalken,
– 21 kap. 1 § första stycket 2	– 21 kap. 1 § första stycket 5
miljöbalken som är ansökningsmål	miljöbalken som avser ersättning
eller 21 kap. 1 § första stycket 5	vid ingripande av det allmänna,
miljöbalken som avser ersättning
vid ingripande av det allmänna,

–lagen (1933:269) om ägofred,

–lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m.,

–fastighetsbildningslagen (1970:988),

–rennäringslagen (1971:437),

–väglagen (1971:948),

–lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering,

–lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning,

–expropriationslagen (1972:719),

–lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för del- ägare i skifteslag,

–ledningsrättslagen (1973:1144),

–anläggningslagen (1973:1149),

–lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

–bostadsförvaltningslagen (1977:792),

–lagen (1978:160) om vissa rörledningar,

–jordförvärvslagen (1979:230),

1Senaste lydelse 2016:992.

187

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.13Förslag till lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:293) om inrättande, ut- vidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn att 1 a och 1 b §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 a §1
Vid prövning av ärenden en-	Vid prövning av ärenden en-
ligt denna lag ska 2–4 kap. och	ligt denna lag ska 2–4 kap. och
5 kap. 3–5 och 18 §§ miljöbalken	5 kap. 3–5 och 18 §§ miljöbalken
tillämpas. Prövningsmyndigheten	tillämpas. Prövningsmyndigheten
ska tillämpa det som sägs om	ska tillämpa det som sägs om
mark- och miljödomstolens hand-	Miljöprövningsmyndighetens hand-
läggning i 22 kap. 13 § miljö-	läggning i	20 kap. 24 § miljö-
balken.	balken.
1 b §2
I ett ärende enligt denna lag ska
1. frågan om farleden eller	1. frågan	om farleden eller
hamnen kan antas medföra en be-	hamnen kan antas medföra en be-
tydande miljöpåverkan avgöras i	tydande miljöpåverkan avgöras
ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26	av Miljöprövningsmyndigheten i
och 27 §§ miljöbalken efter att	ett särskilt beslut enligt 6 kap. 26
en undersökning enligt 6 kap. 23–	och 27 §§ miljöbalken efter att
25 §§ har gjorts, om inte annat	en granskning enligt 6 kap. 23
följer av undantagen i 6 kap. 23 §	och 24 §§ har gjorts,
andra stycket,
2. en specifik miljöbedömning	2. en specifik miljöbedömning
göras och information lämnas	göras och	information lämnas
enligt 6 kap. 28–41, 44 och 45 §§	enligt 6 kap. 28–46 §§ miljöbal-
miljöbalken, om en betydande	ken, om en betydande miljö-
miljöpåverkan kan antas,	påverkan kan antas, och

1 Senaste lydelse 2018:1414.

2 Senaste lydelse 2024:966.

189

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.14Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet att 5 c § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 c §1

För en kärnteknisk anläggning som ska prövas för ett tillstånd att uppföra, inneha eller driva en sådan anläggning ska

1.bestämmelserna om planer och planeringsunderlag i 3 kap. 11 och 12 §§ och 5 kap. 18 § miljöbalken tillämpas,

2. frågan om verksamheten		2. frågan om verksamheten
eller åtgärden kan antas medföra		eller åtgärden kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan av-		en betydande miljöpåverkan av-
göras i ett särskilt beslut enligt		göras i ett särskilt beslut enligt
6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken		6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken
efter att en undersökning enligt		efter att en granskning enligt 6 kap.
6 kap. 23–25 §§ har gjorts, om		23 och 24 §§ har gjorts, och
annat inte följer av undantagen i
6 kap. 23 § andra stycket,
3. en specifik miljöbedömning		3. en specifik miljöbedömning
göras, information	lämnas och	göras, information lämnas och
samordning ske enligt 6 kap. 28–		samordning ske enligt 6 kap. 28–
46 §§ miljöbalken, om en betyd-		46 §§ miljöbalken, om en betyd-
ande miljöpåverkan kan antas, och		ande miljöpåverkan kan antas.
4. ett förenklat	underlag tas
fram enligt 6 kap.	47 § miljö-

balken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2024:967.

191

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.15Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs i fråga om minerallagen (1991:45) att 8 kap. 1 § ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
8 kap.
1 §1
Ärenden om beviljande av	Ärenden om beviljande	av
undersökningstillstånd eller be-	undersökningstillstånd eller	be-
arbetningskoncession prövas av	arbetningskoncession prövas av
bergmästaren, om inte annat föl-	bergmästaren, om inte annat föl-
jer av 2 §.	jer av 2 §. Bergmästaren får avgöra
	ärenden om beviljande av under-

sökningstillstånd utan att någon annan sakägare än sökanden haft tillfälle att yttra sig.

Bergmästaren får avgöra ären- den om beviljande av undersök- ningstillstånd utan att någon annan sakägare än sökanden haft tillfälle att yttra sig.

I ärenden om beviljande av bearbetningskoncession ska berg- mästaren, när det gäller tillämp- ningen av 3 kap., 4 kap. 1–7 §§ och 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken, samråda med länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområ- det ligger. Länsstyrelsen får i dessa fall besluta om arkeologisk utred- ning enligt 2 kap. 11 § kultur- miljölagen (1988:950).

I ärenden om beviljande av bearbetningskoncession ska berg- mästaren, samråda med

1.länsstyrelsen i det eller de län där koncessionsområdet ligger när det gäller tillämpningen av 3 kap. och 4 kap. 1–7 §§ miljö- balken, och

2.Miljöprövningsmyndigheten när det gäller tillämpningen av 6 kap. 28–46 §§ miljöbalken.

Länsstyrelsen får i dessa fall besluta om arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 § kulturmiljölagen (1988:950).

1Senaste lydelse 2024:325.

192

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.16Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1140) om Sveriges eko- nomiska zon att 6 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 §1

Vid prövning av tillstånd ska 2–4 kap. och 5 kap. 3–5 och 18 §§ miljöbalken tillämpas.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för ett tillstånd ska, på samma sätt som om ansökan avser en verksamhet i Sverige,

1. frågan om	verksamheten	1. frågan om		verksamheten
eller åtgärden kan antas medföra		eller åtgärden kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan av-		en betydande miljöpåverkan av-
göras i ett särskilt beslut enligt		göras i ett särskilt beslut enligt
6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken		6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken
efter att en undersökning enligt		efter att	en granskning enligt
6 kap. 23–25 §§ har gjorts, om		6 kap. 23 och 24 §§ har gjorts, och
annat inte följer av undantagen i
6 kap. 23 § andra stycket,
2. en specifik	miljöbedöm-	2. en	specifik	miljöbedöm-
ning göras, information lämnas		ning göras, information lämnas
och samråd ske enligt 6 kap. 28–		och samråd ske enligt 6 kap. 28–
46 §§ miljöbalken, om en betyd-		46 §§ miljöbalken, om en betyd-
ande miljöpåverkan kan antas, och		ande miljöpåverkan kan antas.

3.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbal- ken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

Det som sägs om länsstyrelsen i 6 kap. miljöbalken ska gälla läns- styrelsen i det län där Sveriges sjöterritorium är närmast det om- råde där verksamheten avses att bedrivas.

1Senaste lydelse 2024:968.

194

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.17Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) att 6 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

1 §1

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

1.sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

2.sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har in- träffat under räkenskapsåret,

3.företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskriv- ning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

4.företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

5.företagets filialer i utlandet,

6.antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av före- taget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt stor- leken av den ersättning som har betalats för aktierna,

7.antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

8.antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har tagits emot, och

9.skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

1Senaste lydelse 2024:347.

196

SOU 2024:98

Författningsförslag

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finansiella instrument:

1.mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

2.exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassa- flödesrisker.

Utöver sådan information som	Utöver sådan information som
ska lämnas enligt första-tredje	ska lämnas enligt första-tredje
styckena ska förvaltningsberättel-	styckena ska förvaltningsberättel-
sen innehålla sådana hållbarhets-	sen innehålla sådana hållbarhets-
upplysningar som behövs för för-	upplysningar som behövs för för-
ståelsen av företagets utveckling,	ståelsen av företagets utveckling,
ställning eller resultat och som är	ställning eller resultat och som är
relevanta för den aktuella verk-	relevanta för den aktuella verk-
samheten, däribland upplysningar	samheten, däribland upplysningar
om miljö- och personalfrågor.	om miljö- och personalfrågor.
Företag som bedriver verksam-	Företag som bedriver verksam-
het som är tillstånds- eller anmäl-	het som är tillstånds-, gransknings-
ningspliktig enligt miljöbalken	eller anmälningspliktig enligt
ska alltid lämna upplysningar om	miljöbalken ska alltid lämna upp-
verksamhetens påverkan på den	lysningar om verksamhetens på-
yttre miljön.	verkan på den yttre miljön.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

197

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.18Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1649) om byggande av järnväg att 1 kap. 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

3 §1

Vid planläggning av järnväg	Vid planläggning av järnväg
och vid prövning av ärenden om	och vid prövning av ärenden om
byggande av järnväg ska 2–4 kap.	byggande av järnväg ska 2–4 kap.
och 5 kap. 3–5 §§ miljöbalken	och 5 kap. 3–5 §§ miljöbalken
tillämpas. Fastställande av järn-	tillämpas. Fastställande av järn-
vägsplan enligt denna lag ska då	vägsplan enligt denna lag ska då
jämställas med meddelande av till-	jämställas med meddelande av till-
stånd enligt miljöbalken. Pröv-	stånd enligt miljöbalken. Pröv-
ningsmyndigheten ska tillämpa	ningsmyndigheten ska tillämpa
det som sägs om mark- och miljö-	det som sägs om Miljöprövnings-
domstolens handläggning i 22 kap.	myndighetens handläggning i
13 § miljöbalken.	20 kap. 24 § miljöbalken.

Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg ska hänsyn tas till både enskilda intressen och allmänna intressen såsom miljö- skydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska efter- strävas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2018:1417.

198

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.20Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288)

Härigenom föreskrivs i fråga om elberedskapslagen (1997:288) att 19 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
19 §1
Mål enligt 11 kap. miljöbalken	Ett ärende om miljötillstånd
om tillstånd till anläggning som	eller igångsättningsbesked enligt
omfattas av bestämmelserna i	20 kap. miljöbalken till en anlägg-
denna lag eller till väsentlig om-	ning som omfattas av bestämmel-
byggnad, ändring eller utvidgning	serna i denna lag eller till väsentlig
av en sådan anläggning får inte	ombyggnad, ändring eller ut-
avgöras innan prövning har skett	vidgning av en sådan anläggning
enligt denna lag.	får inte avgöras innan prövning
	har skett enligt denna lag.

Första stycket tillämpas också beträffande ärende om nätkonces- sion enligt ellagen (1997:857) om anläggningen omfattas av bestäm- melser enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 1998:853.

200

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.21Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857) att 2 kap. 17 och 35 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 17 §1

Vid en prövning av frågor om beviljande av nätkoncession för linje ska 2–4 kap. och 5 kap. 3–5 och 18 §§ miljöbalken tillämpas.

För en starkströmsledning som ska prövas för en nätkoncession

för linje ska
1. frågan om huruvida byggan-	1. frågan om huruvida byggan-
det eller användandet kan antas	det eller användandet kan antas
medföra en betydande miljö-	medföra en betydande miljö-
påverkan avgöras genom ett sär-	påverkan avgöras genom ett sär-
skilt beslut enligt 6 kap. 26 och	skilt beslut enligt 6 kap. 26 och
27 §§ miljöbalken efter det att en	27 §§ miljöbalken efter det att en
undersökning enligt 6 kap. 23–	granskning enligt 6 kap. 23 och
26 §§ har gjorts, om något annat	24 §§ har gjorts, och
inte följer av 6 kap. 23 § andra
stycket,
2. en specifik miljöbedömning	2. en specifik miljöbedömning
göras, information lämnas och	göras, information lämnas och
samordning ske enligt 6 kap. 28–	samordning ske enligt 6 kap. 28–
46 §§ miljöbalken, om en betyd-	46 §§ miljöbalken, om en betyd-
ande miljöpåverkan kan antas,	ande miljöpåverkan kan antas.
och

3.ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbal- ken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

Trots första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljöbalken finns en miljökonsekvensbeskrivning som

1Senaste lydelse 2024:969.

201

Författningsförslag

SOU 2024:98

beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön som ledningen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsärendet.

35 §2

Vid en omprövning enligt 31 § ska 2–4 kap. och 5 kap. 3–5 och

18 §§ miljöbalken tillämpas.

För den nätkoncession som ska omprövas ska

1. frågan om huruvida en be-	1. frågan om huruvida en be-
tydande miljöpåverkan kan antas	tydande miljöpåverkan kan antas
avgöras genom ett särskilt beslut	avgöras genom ett särskilt beslut
enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljö-	enligt 6 kap. 26 och 27 §§ miljö-
balken efter det att en under-	balken efter det att en granskning
sökning enligt 6 kap. 23–26 §§ har	enligt 6 kap. 23 och 24 §§ har
gjorts, om något annat inte följer	gjorts, och
av 6 kap. 23 § andra stycket,
2. en specifik miljöbedömning	2. en specifik miljöbedömning
göras, information lämnas och	göras, information lämnas och
samordning ske enligt 6 kap. 28–	samordning ske enligt 6 kap. 28–
46 §§ miljöbalken, om en betyd-	46 §§ miljöbalken, om en betyd-
ande miljöpåverkan kan antas,	ande miljöpåverkan kan antas.
och
3. ett förenklat underlag tas
fram enligt 6 kap. 47 § miljöbal-
ken, om länsstyrelsen beslutar att
en betydande miljöpåverkan inte
kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2Senaste lydelse 2024:969.

202

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.22Förslag till lag om ändring i lagen (1998:811) om införande av miljöbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:811) om införande av miljöbalken att 17 och 28 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
17 §1
Om en vattenanläggning har	Om en vattenanläggning har
tillkommit utan tillstånd enligt	tillkommit utan tillstånd enligt
vattenlagen (1983:291) eller mot-	vattenlagen (1983:291) eller mot-
svarande äldre lagstiftning eller	svarande äldre lagstiftning eller
om tillståndsfrågan beträffande	om tillståndsfrågan beträffande
en sådan anläggning är oklar, får	en sådan anläggning är oklar, får
den som äger anläggningen eller	den som äger anläggningen eller
avser att utnyttja den för vatten-	avser att utnyttja den för vatten-
verksamhet begära prövning av	verksamhet begära prövning av
anläggningens laglighet hos mark-	anläggningens laglighet hos Miljö-
och miljödomstolen.	prövningsmyndigheten.
Begärs tillstånd att ändra en	Begärs miljötillstånd eller igång-
vattenanläggning som har tillkom-	sättningsbesked att ändra en vatten-
mit utan tillstånd före miljöbal-	anläggning som har tillkommit
kens ikraftträdande, skall ansökan	utan tillstånd före miljöbalkens
samtidigt göras om prövning av	ikraftträdande, ska ansökan sam-
anläggningens laglighet.	tidigt göras om prövning av an-
	läggningens laglighet.

Andra stycket gäller också när ansökan görs enligt 28 kap. 12 § miljöbalken om att få använda någon annans anläggning. Den som gör en sådan ansökan får även begära prövning av anläggningens laglighet.

En lagligförklaring får förenas med villkor.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett sådant villkor, döms till böter eller fängelse i högst två år.

Om en gärning som avses i femte stycket är att anse som ringa, döms inte till ansvar. En gärning är att anse som ringa om den fram- står som obetydlig med hänsyn till det intresse som är avsett att skyddas genom straffbestämmelsen.

1Senaste lydelse 2010:936.

203

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.23Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

dels att 7 kap. 4, 6, 19, 21, 23–26 och 29 §§, 9 kap. 3–5 och 7 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 1–3 §§, 4 kap. 1–3 och 7 §§, 5 kap. 1, 3, 4 och 6 §§, 6 kap. 1, 4–6 och 9 §§, 7 kap. 1–3, 5, 7, 11–15, 18, 20, 27 och 28 §§ och rubrikerna närmast före 7 kap. 3 § ska ha följande lydelser.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 kap.

1 §

Ansöker någon om tillstånd	Ansöker någon om miljötill-
enligt miljöbalken till en mark-	stånd eller igångsättningsbesked
avvattning skall verksamheten	enligt miljöbalken till en mark-
bedrivas så att den blir till nytta	avvattning ska verksamheten be-
även för en annan fastighet, om	drivas så att den blir till nytta även
det begärs av ägaren till den andra	för en annan fastighet, om det be-
fastigheten och det prövas lämp-	gärs av ägaren till den andra fastig-
ligt. Ägare av fastigheter för vilka	heten och det prövas lämpligt.
markavvattningen medför nytta	Ägare av fastigheter för vilka
skall delta i verksamheten. Skyl-	markavvattningen medför nytta
dighet att delta i annan mark-	ska delta i verksamheten. Skyldig-
avvattning än dikning finns dock	het att delta i annan markavvatt-
endast om det begärs av ägare till	ning än dikning finns dock en-
fastigheter som får mer än hälf-	dast om det begärs av ägare till
ten av den beräknade nyttan av	fastigheter som får mer än hälf-
verksamheten.	ten av den beräknade nyttan av
	verksamheten.

Första stycket gäller även väghållare som inte är fastighetsägare, om vägen medför en avsevärd inverkan på markavvattningen.

2 §

För utförande och drift av verk-	För utförande och drift av verk-
samheten utgör deltagarna en	samheten utgör deltagarna en
samfällighet. Tillståndet till verk-	samfällighet. Miljötillståndet eller

205

FörfattningsförslagSOU 2024:98

samheten samt anläggningar och	igångsättningsbeskedet till verk-
rättigheter som hör till verksam-	samheten samt anläggningar och
heten är samfällda för deltagarna.	rättigheter som hör till verksam-
	heten är samfällda för deltagarna.

När en samfällighet har bildats, gäller för samfälligheten vad som i denna lag och i miljöbalken föreskrivs om tillståndshavare eller ägare av en anläggning.

Inlöst mark är samfälld för de fastigheter som vid inlösen ägs av deltagare i samfälligheten och omfattas av markavvattningen.

3 §

Kostnaderna för verksamhet som utgör markavvattning fördelas mellan deltagarna på grundval av andelstal som bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta var och en har av verk-

samheten.
Markavvattning skall delas in	Markavvattning ska delas in i
i avdelningar som avgränsas med	avdelningar som avgränsas med
hänsyn till olikheterna, om det	hänsyn till olikheterna, om det
med hänsyn till olikheter i natur-	med hänsyn till olikheter i natur-
förhållandena eller av någon annan	förhållandena eller av någon annan
anledning kan antas att ett visst	anledning kan antas att ett visst
område skulle få en avsevärt	område skulle få en avsevärt
mindre kostnad i förhållande till	mindre kostnad i förhållande till
nyttan av markavvattningen om	nyttan av markavvattningen om
ett annat område inte hade om-	ett annat område inte hade om-
fattats av verksamheten.	fattats av verksamheten.
Vad deltagarna har kommit	Vad deltagarna har kommit
överens om kostnadsfördelningen	överens om kostnadsfördelningen
skall läggas till grund för till-	ska läggas till grund för beslutet
ståndsbeslutet, om borgenärer med	om miljötillstånd eller igångsätt-
panträtt i de fastigheter som ägs	ningsbesked, om borgenärer med
av deltagare och omfattas av mark-	panträtt i de fastigheter som ägs
avvattningen medger det. Om en	av deltagare och omfattas av mark-
fastighet svarar för gemensam in-	avvattningen medger det. Om en
teckning, krävs det dessutom de	fastighet svarar för gemensam in-
medgivanden från fastighetsägare	teckning, krävs det dessutom de
och fordringshavare som före-	medgivanden från fastighetsägare
skrivs för relaxation i 22 kap. 11 §	och fordringshavare som före-
jordabalken. Medgivande av rätts-	skrivs för relaxation i 22 kap. 11 §

206

Om flera ansöker om miljö- tillstånd eller igångsättningsbesked enligt miljöbalken till vattentäkt för bevattning ur samma vatten- tillgång och vattnet behöver för- delas mellan dem, får det vid med- delande av tillstånd bestämmas att tillståndshavarna ska utgöra en samfällighet för sådan fördel- ning (bevattningssamfällighet).

Om någon har fått miljötill- stånd eller igångsättningsbesked till en vattentäkt för bevattning och någon annan ansöker om miljötillstånd eller igångsättnings- besked till en ny vattentäkt för be- vattning ur samma vattentillgång, får Miljöprövningsmyndigheten, om det finns särskilda skäl, vid meddelande av det nya tillståndet bestämma att tillståndshavarna ska utgöra en bevattningssamfällig- het. Om en samfällighet bildas enligt första stycket får i stället bestämmas att den som redan har tillstånd ska ingå i samfälligheten.

Om, sedan en samfällighet har bildats, någon gör en ansökan om miljötillstånd eller igångsätt- ningsbesked till en ny vattentäkt för bevattning ur samma vatten-

207

SOU 2024:98Författningsförslag

ägare behövs inte, om överens-	jordabalken. Medgivande av rätts-
kommelsen inte har väsentlig be-	ägare behövs inte, om överens-
tydelse för dem.	kommelsen inte har väsentlig be-
	tydelse för dem.

4 kap.

1 §1

Om flera ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till vattentäkt för bevattning ur samma vatten- tillgång och vattnet behöver för- delas mellan dem, får det vid med- delande av tillstånd bestämmas att tillståndshavarna skall utgöra en samfällighet för sådan fördel- ning (bevattningssamfällighet).

Om någon har fått tillstånd till en vattentäkt för bevattning och någon annan söker tillstånd till en ny vattentäkt för bevatt- ning ur samma vattentillgång, får mark- och miljödomstolen, om det finns särskilda skäl, vid med- delande av det nya tillståndet be- stämma att tillståndshavarna skall utgöra en bevattningssamfällig- het. Om en samfällighet bildas enligt första stycket får i stället bestämmas att den som redan har tillstånd skall ingå i samfälligheten.

Om, sedan en samfällighet har bildats, någon gör en ansökan om tillstånd till en ny vattentäkt för bevattning ur samma vatten- tillgång, får mark- och miljödom-

1Senaste lydelse 2010:937.

Deltagarna i en bevattnings- samfällighet fördelar tillgängligt vatten mellan sig, om det behövs på grund av vattenbrist eller någon annan omständighet eller om någon deltagare inte utnyttjar sin rätt att ta vatten. Vid fördelningen ska de villkor iakttas som har bestämts av Miljöprövningsmyn- digheten i samband med att till- stånd meddelades.

Författningsförslag

SOU 2024:98

stolen vid meddelande av tillstånd till vattentäkten bestämma att till- ståndshavaren skall ingå i sam- fälligheten.

tillgång, får Miljöprövningsmyn- digheten vid meddelande av till- stånd till vattentäkten bestämma att tillståndshavaren ska ingå i samfälligheten.

2 §2

Deltagarna i en bevattnings- samfällighet fördelar tillgängligt vatten mellan sig, om det behövs på grund av vattenbrist eller någon annan omständighet eller om någon deltagare inte utnyttjar sin rätt att ta vatten. Vid fördelningen skall de villkor iakttas som har bestämts av mark- och miljödom- stolen i samband med att tillstånd meddelades.

		3 §3
Om det är lämpligt, får mark-			Om det är lämpligt, får Miljö-
och miljödomstolen bestämma att			prövningsmyndigheten bestämma
gemensamma	anläggningar	för	att gemensamma anläggningar för
bevattning skall inrättas för samt-			bevattning ska inrättas för samt-
liga eller vissa av dem som skall			liga eller vissa av dem som ska
ingå i samfälligheten.			ingå i samfälligheten.
		7 §4
Vad deltagarna har överens-			Vad deltagarna har överens-
kommit om	andelstalen	och	kommit om andelstalen och
grunderna för avgiftsberäkningen			grunderna för avgiftsberäkningen
skall läggas till grund för mark-			ska läggas till grund för Miljö-
och miljödomstolens dom, om			prövningsmyndighetens beslut, om
borgenärer med panträtt i fastig-			borgenärer med panträtt i fastig-
heter som ägs av deltagare och			heter som ägs av deltagare och
omfattas av bevattningsverksam-			omfattas av bevattningsverksam-

2Senaste lydelse 2010:937.

3Senaste lydelse 2010:937.

4Senaste lydelse 2010:937.

208

På yrkande av den som an- söker om eller har fått miljö- tillstånd eller igångsättningsbesked enligt miljöbalken till vatten- reglering för kraftändamål ska mark- och miljödomstolen be- sluta att ägare av andra strömfall som får nytta av regleringen ska delta i regleringsverksamheten. Detta ska ske om mer än hälften av verksamhetens nytta belöper på de strömfall som tillhör den som framställer yrkandet och dem som förenat sig med denne samt varje strömfall som yrkandet av- ser är utbyggt eller kan beräknas bli utbyggt för kraftändamål inom den närmaste tiden.

Om någon ansöker om eller har fått miljötillstånd eller igång- sättningsbesked enligt miljöbalken till vattenreglering för kraftända- mål, ska Miljöprövningsmyndig- heten på yrkande av ägaren av ett annat strömfall som får nytta av

209

SOU 2024:98Författningsförslag

heten medger det. Om en fastig-	heten medger det. Om en fastig-
het svarar för gemensam inteck-	het svarar för gemensam inteck-
ning, krävs dessutom de med-	ning, krävs dessutom de med-
givanden från fastighetsägare och	givanden från fastighetsägare och
fordringshavare som föreskrivs	fordringshavare som föreskrivs
för relaxation i 22 kap. 11 § jorda-	för relaxation i 22 kap. 11 § jorda-
balken. Medgivande av rättsägare	balken. Medgivande av rättsägare
behövs inte, om överenskommel-	behövs inte, om överenskommel-
sen är väsentligen utan betydelse	sen är väsentligen utan betydelse
för dem.	för dem.

5 kap.

1 §5

På yrkande av den som an- söker om eller har fått tillstånd enligt miljöbalken till vatten- reglering för kraftändamål skall mark- och miljödomstolen be- sluta att ägare av andra strömfall som får nytta av regleringen skall delta i regleringsverksamheten. Detta skall ske om mer än hälf- ten av verksamhetens nytta be- löper på de strömfall som tillhör den som framställer yrkandet och dem som förenat sig med denne samt varje strömfall som yrkan- det avser är utbyggt eller kan be- räknas bli utbyggt för kraftända- mål inom den närmaste tiden.

Om någon ansöker om eller har fått tillstånd enligt miljöbal- ken till vattenreglering för kraft- ändamål, skall mark- och miljö- domstolen på yrkande av ägaren av ett annat strömfall som får

5Senaste lydelse 2010:937.

Författningsförslag

SOU 2024:98

nytta av regleringen besluta att denne skall delta i verksamheten.

regleringen besluta att denne ska delta i verksamheten.

3 §6

Kostnaderna för regleringsverksamheten fördelas mellan deltag- arna på grundval av andelstal som bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta var och en har av verksamheten.

6Senaste lydelse 2010:937.

210

På yrkande av den som an- söker om eller har fått miljötill- stånd eller igångsättningsbesked till vattenreglering för bevattning ska mark- och miljödomstolen besluta att andra som har tillstånd till vattentäkt för bevattning och som får stadigvarande fördel av regleringen genom förbättrade möjligheter att bevattna ska delta i regleringsverksamheten. Detta ska ske om den som framställer yrkandet och de som förenat sig med denne om verksamheten har större fördel av regleringsverk- samheten än de som yrkandet avser.

Om någon ansöker om eller har fått miljötillstånd eller igång- sättningsbesked till vattenreglering för bevattning, ska på yrkande av någon annan som har tillstånd till vattentäkt för bevattning och som får stadigvarande fördel av regleringen genom förbättrade möjligheter att bevattna beslutas att denne ska delta i verksam- heten.

SOU 2024:98

Författningsförslag

4 §7

På yrkande av den som an- söker om eller har fått tillstånd till vattenreglering för bevattning skall mark- och miljödomstolen besluta att andra som har tillstånd till vattentäkt för bevattning och som får stadigvarande fördel av regleringen genom förbättrade möjligheter att bevattna skall delta i regleringsverksamheten. Detta skall ske om den som framställer yrkandet och de som förenat sig med denne om verksamheten har större fördel av regleringsverk- samheten än de som yrkandet avser.

Om någon ansöker om eller har fått tillstånd till vattenreglering för bevattning, skall på yrkande av någon annan som har tillstånd till vattentäkt för bevattning och som får stadigvarande fördel av regleringen genom förbättrade möjligheter att bevattna beslutas att denne ska delta i verksam- heten.

6 §

Har tillstånd till vattenregler-	Har miljötillstånd eller igång-
ingsverksamhet meddelats på an-	sättningsbesked till vattenregler-
sökan av flera som till gemensam	ingsverksamhet meddelats på an-
nytta vill utföra verksamheten,	sökan av flera som till gemensam
utgör sökandena en samfällighet	nytta vill utföra verksamheten,
för utförande och drift av verk-	utgör sökandena en samfällighet
	för utförande och drift av verk-

7Senaste lydelse 2010:937.

211

Den som har miljötillstånd eller igångsättningsbesked till vat- tenverksamhet ska betala en årlig bygdeavgift som bestäms av Miljöprövningsmyndigheten att tas ut efter avgiftsenheter och av- giftsklasser enligt 2 och 3 §§, om verksamheten innebär

Författningsförslag

SOU 2024:98

samheten, om de inte har kom-	samheten, om de inte har kom-
mit överens om annat.	mit överens om annat.
Om vattenregleringsverksam-	Om vattenregleringsverksam-
het, till vilken tillstånd har läm-	het, till vilken tillstånd har läm-
nats enligt första stycket, avser	nats enligt första stycket, avser
olika slag av ändamål, skall 1 och	olika slag av ändamål, ska 1 och
4 §§ inte tillämpas.	4 §§ inte tillämpas.

6kap. 1 §8

Den som har tillstånd till vat- tenverksamhet skall betala en årlig bygdeavgift som bestäms av mark- och miljödomstolen att tas ut efter avgiftsenheter och av- giftsklasser enligt 2 och 3 §§, om verksamheten innebär

1.drift av ett vattenkraftverk,

2.vattenreglering som avser års- eller flerårsreglering,

3.vattenöverledning för något annat ändamål än kraftändamål, eller

4.ytvattentäkt.

Avser vattenverksamheten ut-	Avser vattenverksamheten ut-
vidgning av annan vattenverksam-	vidgning av annan vattenverksam-
het eller, om utvidgning tidigare	het eller, om utvidgning tidigare
har skett, flera andra vattenverk-	har skett, flera andra vattenverk-
samheter, för vilka tillstånd har	samheter, för vilka miljötillstånd
lämnats enligt miljöbalken, skall	eller igångsättningsbesked har läm-
en gemensam avgift fastställas så-	nats enligt miljöbalken, ska en
som för en enda verksamhet.	gemensam avgift fastställas såsom
Denna avgift ersätter tidigare av-	för en enda verksamhet. Denna
gifter.	avgift ersätter tidigare avgifter.
Bygdeavgift skall enligt de när-	Bygdeavgift ska enligt de när-
mare bestämmelser som med-	mare bestämmelser som med-
delas av regeringen användas dels	delas av regeringen användas dels
för att förebygga eller minska så-	för att förebygga eller minska så-
dana skador av vattenverksam-	dana skador av vattenverksam-
heten eller anläggningar för denna	heten eller anläggningar för denna

8Senaste lydelse 2010:937.

212

Bygdeavgift ska tas ut från och med kalenderåret närmast efter det år då miljötillståndet eller igångsättningsbeskedet till vattenverksamhet togs i anspråk till och med det år då verksam- heten läggs ned.

Bygdeavgiften ska före varje kalenderårs utgång betalas till länsstyrelsen i det län där verk- samheten huvudsakligen bedrivs.

SOU 2024:98

Författningsförslag

som inte har ersatts enligt 31 kap. miljöbalken och för att gottgöra sådana skador, dels för att till- godose allmänna ändamål för den bygd som berörs av vattenverk- samheten eller anläggningar för denna.

4 §

Bygdeavgift skall tas ut från och med kalenderåret närmast efter det år då tillståndet till vattenverksamhet togs i anspråk till och med det år då verksam- heten läggs ned.

Bygdeavgiften skall före varje kalenderårs utgång betalas till länsstyrelsen i det län där verk- samheten huvudsakligen bedrivs.

5 §9

Mark- och miljödomstolen, läns-	Miljöprövningsmyndigheten
styrelsen eller tillsynsmyndigheten	eller tillsynsmyndigheten får, om
får, om det är lämpligare, i stället	det är lämpligare, i stället för att
för att meddela sådana villkor	meddela sådana villkor eller före-
eller förelägganden som avses i	lägganden som avses i 11 kap. 8 §
11 kap. 8 § miljöbalken ålägga till-	miljöbalken ålägga tillståndshava-
ståndshavaren att betala en särskild	ren att betala en särskild avgift för
avgift för främjande av fisket i det	främjande av fisket i det vatten
vatten som berörs av vattenverk-	som berörs av vattenverksamheten
samheten eller inom något an-	eller inom något angränsande
gränsande vattenområde. Avgiften	vattenområde. Avgiften kan fast-
kan fastställas som en engångs-	ställas som en engångsavgift eller
avgift eller som en årlig avgift.	som en årlig avgift.
Beloppet av årlig avgift beräk-	Beloppet av årlig avgift beräk-
nas så, att det av mark- och miljö-	nas så, att det av Miljöprövnings-
domstolen, länsstyrelsen eller till-	myndigheten eller tillsynsmyndig-

9Senaste lydelse 2010:1274.

213

Författningsförslag

SOU 2024:98

synsmyndigheten fastställda av- giftsbeloppet multipliceras med det tal som anger förhållandet mellan prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäk- ringsbalken för det år då avgiften ska betalas och prisbasbeloppet för det år då avgiften fastställdes.

heten fastställda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som an- ger förhållandet mellan prisbas- beloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år då avgiften ska betalas och pris- basbeloppet för det år då avgif- ten fastställdes.

6§10

Om vattenverksamhet som	Om vattenverksamhet		som
avses i 1 § eller anläggningar för	avses i 1 § eller anläggningar för
denna kan antas skada fisket eller	denna kan antas skada fisket eller
kommer att orsaka en inte obe-	kommer att orsaka en inte obe-
tydlig ändring i de naturliga	tydlig ändring i de naturliga
vattenståndsförhållandena, skall	vattenståndsförhållandena,		ska
den som har tillstånd till verk-	den som har miljötillstånd eller
samheten betala en årlig allmän	igångsättningsbesked till verksam-
fiskeavgift för främjande av fisket	heten betala en årlig allmän fiske-
inom landet.	avgift för främjande av fisket
	inom landet.
Avgiften bestäms av mark- och	Avgiften bestäms av Miljö-
miljödomstolen att tas ut efter av-	prövningsmyndigheten att tas ut
giftsenheter och avgiftsklasser en-	efter avgiftsenheter och avgifts-
ligt 7 och 8 §§.	klasser enligt 7 och 8 §§.
Avser vattenverksamhet ut-	Avser vattenverksamhet		ut-
vidgning av annan vattenverksam-	vidgning av annan vattenverksam-
het eller, om utvidgning tidigare	het eller, om utvidgning tidigare
har skett, flera andra vattenverk-	har skett, flera andra vattenverk-
samheter, för vilka tillstånd har	samheter, för vilka tillstånd har
lämnats enligt miljöbalken, skall	lämnats enligt	miljöbalken,	ska
en gemensam avgift fastställas	en gemensam	avgift fastställas
såsom för en enda verksamhet.	såsom för en enda verksamhet.
Denna avgift ersätter tidigare av-	Denna avgift ersätter tidigare av-
gifter.	gifter.

10Senaste lydelse 2010:937.

214

SOU 2024:98

Författningsförslag

9§11

Om det årliga beloppet av den	Om det årliga beloppet av den
allmänna fiskeavgiften är ringa,	allmänna fiskeavgiften är ringa,
får mark- och miljödomstolen eller	får Miljöprövningsmyndigheten eller
länsstyrelsen bestämma att av-	tillsynsmyndigheten bestämma att
giftsskyldigheten skall fullgöras	avgiftsskyldigheten ska fullgöras
genom engångsbetalning. Ett så-	genom engångsbetalning. Ett så-
dant villkor skall meddelas om	dant villkor ska meddelas om det
det årliga avgiftsbeloppet skulle	årliga avgiftsbeloppet skulle under-
understiga femhundra kronor.	stiga femhundra kronor.

7kap. 1 §12

Bestämmelser om ansöknings-			Bestämmelser om ärenden om
mål finns i 21 kap. 1 a § miljö-			miljöprövning finns i 20 kap. 3 §
balken.			miljöbalken.
Ansökningsmål är även mål om
1. bestämmande	enligt	2 kap.
9 § av ersättning för rätten att ta i
anspråk ett strömfall,
2. inrättande enligt 4 kap. 3 § av
en gemensam anläggning för be-
vattning, sedan en samfällighet en-
ligt 4 kap. har bildats,
3. överflyttning	enligt	8 kap.

3 § första stycket av rätten till an- delskraft,

4. omprövning, utan samband med pågående ansökningsmål, enligt 17 § första stycket eller om- prövning enligt 17 § andra stycket, och

5. fastställelse enligt 18 § av en överenskommelse.

11Senaste lydelse 2010:937.

12Senaste lydelse 2010:937.

215

Författningsförslag

SOU 2024:98

2 §

Stämningsmål är talan om

1.utrivning eller ändring av en vattenanläggning, när talan grun- das på att anläggningen inte har tillkommit i laga ordning eller inte är av laga beskaffenhet,

2.ersättning för skada eller intrång genom en sådan anläggning som avses i 1,

3. ersättning för skada genom	3. ersättning för skada genom
utrivning av en vattenanläggning,	utrivning av en vattenanläggning,
om utrivningen har skett utan till-	om utrivningen har skett utan till-
stånd men sådant tillstånd skulle	stånd men sådant tillstånd skulle
ha behövts, eller ersättning, utan	ha behövts, eller ersättning, utan
samband med pågående ansök-	samband med pågående ansök-
ningsmål, enligt 11 kap. 22 §	ningsmål, enligt	11 kap. 22 §
andra stycket miljöbalken,	miljöbalken,
4. ersättning enligt 2 kap. 10 § andra stycket,
5. deltagande, utan samband	5. deltagande,	utan samband
med pågående ansökningsmål, i	med pågående ärende om miljö-
en vattenreglering enligt 5 kap. 1	prövning, i en vattenreglering en-
eller 4 §,	ligt 5 kap. 1 eller 4 §,
6. särskild tvångsrätt, utan sam-	6. särskild tvångsrätt, utan sam-
band med pågående ansöknings-	band med pågående ärende om
mål, enligt 2 kap. 6 § tredje stycket	miljöprövning, enligt 2 kap. 6 §
denna lag och 28 kap. 10–13 §§	tredje stycket denna lag och
miljöbalken,	28 kap. 10–13 §§ miljöbalken,

7.omprövning enligt 8 kap. 2 § andra stycket,

8.meddelande av bestämmelser enligt 16 §,

9.ersättning enligt 31 kap. 33 § miljöbalken,

10.ersättning eller annat på grund av att en vattenanläggning inte underhålls i enlighet med 11 kap. 17 eller 18 §§ miljöbalken,

11.ersättning för skada på grund av att vattenverksamhet inte drivs i enlighet med villkoren i en tillståndsdom eller ett tillstånds- beslut eller, om sådana villkor saknas, drivs så att det genom inverkan på vattenförhållandena skadar allmänna eller enskilda intressen,

12.ersättning enligt 28 kap. 11 § miljöbalken,

216

Innan Miljöprövningsmyndig- heten meddelar ett beslut om er- sättning för strömfall som ska avstås enligt 2 kap. 9 § och utgör fastighetsdel, ska en karta med beskrivning ha upprättats över området samt dess gränser ha ut- märkts i den ordning som gäller för fastighetsbildning.

Innan Miljöprövningsmyndig- heten beslutar om miljötillstånd eller igångsättningsbesked till ett vattenkraftverk, ska myndigheten se till att det finns en lämplig fas- tighet, som ägs av sökanden och med vilken rätten till tillgodo- görandet av vattenkraften för framtiden ska vara förenad (ström- fallsfastighet).

217

Bestämmelser om förfarandet vid Miljöprövningsmyndigheten finns även i 20 kap. miljöbalken och föreskrifter som är meddelade med stöd av 20 kap. miljöbalken.

SOU 2024:98Författningsförslag

13. ersättning, utan samband	13. ersättning, utan samband
med pågående ansökningsmål, en-	med pågående ärende om miljö-
ligt 25 kap. 11 § miljöbalken, och	prövning, enligt 25 kap. 11 § miljö-
	balken, och
14. fördelning av vatten enligt 9 kap. 6 §.
Förfarandet vid mark-	Förfarandet vid
och miljödomstolarna	Miljöprövningsmyndigheten
i ansökningsmål

3§13

Bestämmelser om förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i ansökningsmål finns även i 22 kap. miljöbalken.

5§14

Innan mark- och miljödom- stolen meddelar en dom om er- sättning för strömfall som skall avstås enligt 2 kap. 9 § och utgör fastighetsdel, skall en karta med beskrivning ha upprättats över området samt dess gränser ha ut- märkts i den ordning som gäller för fastighetsbildning.

Innan mark- och miljödom- stolen meddelar en dom om till- stånd till ett vattenkraftverk, skall domstolen se till att det finns en lämplig fastighet, som ägs av sök- anden och med vilken rätten till tillgodogörandet av vattenkraften för framtiden skall vara förenad (strömfallsfastighet).

13Senaste lydelse 2010:937.

14Senaste lydelse 2010:937.

Författningsförslag

SOU 2024:98

7§15

Fastställs bestämmelser om	Fastställs bestämmelser om
innehållande och tappning av vat-	innehållande och tappning av vat-
ten för att under osedvanliga för-	ten för att under osedvanliga för-
hållanden tillgodose säkerheten	hållanden tillgodose säkerheten
hos en vattenanläggning och kan	hos en vattenanläggning och kan
de skador som följer om bestäm-	de skador som följer om bestäm-
melserna utnyttjas inte lämp-	melserna utnyttjas inte lämp-
ligen uppskattas på förhand, får	ligen uppskattas på förhand, får
mark- och miljödomstolen skjuta	Miljöprövningsmyndigheten
upp frågan om ersättning.	skjuta upp frågan om ersättning.

Anspråk på grund av skada som avses i första stycket prövas på det sätt som föreskrivs i 24 kap. 18 § miljöbalken.

11§16

I fråga om förfarandet i stäm-	I fråga om förfarandet i stäm-
ningsmål gäller i övrigt bestämmel-	ningsmål gäller i övrigt 20 kap.
serna om ansökningsmål i 22 kap.	24 § miljöbalken.
11 a § andra och tredje styckena,
12 och 13 §§, 16 § första stycket,

18och 20 §§, 21 § första och andra stycket samt 24 § miljö- balken

I mål enligt 2 § 6 gäller också

22kap. 23 och 28 §§ miljöbalken. Om det i ett sådant mål är fråga om arbete för att förebygga eller minska skador eller olägenheter till följd av verksamhet enligt balken eller denna lag, gäller även 22 kap.

14§ miljöbalken.

12§17

Om svaranden för att bemöta	Om svaranden för att bemöta
käromålet gör en ansökan hos	käromålet gör en ansökan hos
mark- och miljödomstolen enligt	Miljöprövningsmyndigheten enligt
21 kap. 1 a § första stycket 3 miljö-	20 kap. 3 § första stycket 4 miljö-

15Senaste lydelse 2018:1421.

16Senaste lydelse 2024:970.

17Senaste lydelse 2010:937.

218

SOU 2024:98

Författningsförslag

balken eller om ändrade bestäm- melser om vattentappning enligt 13 § detta kapitel, handläggs målet

idess helhet som ett ansöknings- mål, om inte målet med stöd av 21 kap. 1 a § andra stycket miljö- balken ändå behandlas som ett stämningsmål.

Har beslut om borttagande eller ändring av en vattenanlägg- ning meddelats av mark- och miljödomstolen i ett stämnings- mål, av kronofogdemyndigheten med stöd av lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning eller av tillsyns- myndigheten enligt 26 kap. 9, 10 eller 18 § miljöbalken och görs en ansökan som avses i första stycket, får mark- och miljödom- stolen i ansökningsmålet bestämma att beslutet inte får verkställas innan målet har blivit slutligt av- gjort eller mark- och miljödom- stolen förordnar annat. Sökanden ska ställa säkerhet för kostnader och skador.

balken eller om ändrade bestäm- melser om vattentappning enligt 13 § detta kapitel innan mark- och miljödomstolen har avgjort målet, får mark- och miljödom- stolen inte avgöra målet förrän ansökan har prövats av Miljöpröv- ningsmyndigheten.

Har beslut om borttagande eller ändring av en vattenanlägg- ning meddelats av mark- och miljödomstolen i ett stämnings- mål, av kronofogdemyndigheten med stöd av lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning eller av tillsyns- myndigheten enligt 26 kap. 9, 10 eller 18 § miljöbalken och görs en ansökan som avses i första stycket, får Miljöprövningsmyn- digheten i miljöprövningsärendet bestämma att beslutet inte får verkställas innan målet har blivit slutligt avgjort eller Miljöpröv- ningsmyndigheten förordnar annat. Sökanden ska ställa säkerhet för kostnader och skador.

13§18

Mark- och miljödomstolen kan	Miljöprövningsmyndigheten
fastställa ändrade eller nya be-	kan fastställa ändrade eller nya
stämmelser om innehållande och	bestämmelser om innehållande
tappning av vatten efter ansökan	och tappning av vatten efter an-
av annan än tillståndshavaren, om	sökan av annan än tillståndshava-
han vill utnyttja vattenkraften i	ren, om hen vill utnyttja vatten-
sitt strömfall bättre, eller efter an-	kraften i sitt strömfall bättre, eller
sökan av en kommun eller ett	efter ansökan av en kommun
vattenförbund som vill tillgodose	eller ett vattenförbund som vill

18Senaste lydelse 2010:937.

219

Författningsförslag

SOU 2024:98

den allmänna miljövården eller		tillgodose den allmänna miljö-
hälsovården eller främja fisket.		vården eller hälsovården eller
Till förmån för allmänna farleder,		främja fisket. Till förmån för all-
allmänna hamnar, bevattnings-		männa farleder, allmänna hamnar,
och	markavvattningssamfällig-	bevattnings- och markavvattnings-
heter	samt avloppsföretag kan	samfälligheter samt avloppsföre-
sådana bestämmelser fastställas		tag kan sådana bestämmelser
på ansökan av huvudmannen.		fastställas på ansökan av huvud-
		mannen.

Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap. 28 a–29 b §§ miljöbalken.

14§19

Ett tillstånd till vattentäkt får	Ett tillstånd till vattentäkt får
omprövas av mark- och miljödom-	omprövas av Miljöprövningsmyn-
stolen efter ansökan av den som	digheten efter ansökan av den som
driver en annan vattentäkt som	driver en annan vattentäkt som
är beroende av samma vattentill-	är beroende av samma vattentill-
gång eller av den som söker till-	gång eller av den som söker till-
stånd till en sådan vattentäkt. Där-	stånd till en sådan vattentäkt. Där-
vid äger vad som i 16 kap. 11 §	vid äger vad som i 16 kap. 11 §
miljöbalken föreskrivs om jämk-	miljöbalken föreskrivs om jämk-
ning av verksamheten eller före-	ning av verksamheten eller före-
träde åt den ena verksamheten	träde åt den ena verksamheten
motsvarande tillämpning.	motsvarande tillämpning.

15§20

På ansökan av länsstyrelse eller	På ansökan av länsstyrelse eller
den avgiftsskyldige får mark- och	den avgiftsskyldige får Miljöpröv-
miljödomstolen föreskriva den	ningsmyndigheten föreskriva den
ändring av en bygdeavgift eller en	ändring av en bygdeavgift eller en
allmän fiskeavgift som kan behö-	allmän fiskeavgift som kan behö-
vas med hänsyn till erfarenheterna	vas med hänsyn till erfarenheterna
av vattenverksamhetens verk-	av vattenverksamhetens verk-
ningar eller till bestående hinder	ningar eller till bestående hinder
att utnyttja verksamheten i den	att utnyttja verksamheten i den
avsedda omfattningen.	avsedda omfattningen.

19Senaste lydelse 2010:937.

20Senaste lydelse 2023:634.

220

Om det vid en fastighets- reglering beslutas att en fråga om markavvattning ska prövas enligt miljöbalken, ska detta anmälas av lantmäterimyndigheten till Miljö- prövningsmyndigheten. Ägarna av de fastigheter som ingår i fastig- hetsregleringen anses då som sökande.

Anmälan ska vara skriftlig och innehålla samma uppgifter som en ansökan om miljötillstånd eller igångsättningsbesked för mark- avvattning.

221

SOU 2024:98

Författningsförslag

Frågan om ändring av en sådan avgift får även tas upp till prövning i samband med en omprövning enligt 24 kap. 5, 13 eller 13 a § miljö- balken eller enligt 13 eller 14 § detta kapitel.

18§21

En överenskommelse om att	En överenskommelse om att
någon skall inträda i eller utträda	någon ska inträda i eller utträda
ur en samfällighet enligt denna	ur en samfällighet enligt denna
lag, att en deltagares andelstal skall	lag, att en deltagares andelstal ska
ändras eller att samfälligheten skall	ändras eller att samfälligheten ska
upphöra har samma verkan som	upphöra har samma verkan som
en tillståndsdom eller ett tillstånds-	ett miljötillstånd eller ett igång-
beslut, om överenskommelsen på	sättningsbesked, om överenskom-
ansökan av en deltagare godkänns	melsen på ansökan av en deltagare
av mark- och miljödomstolen. Ett	godkänns av Miljöprövningsmyn-
sådant godkännande får inte läm-	digheten. Ett sådant godkännande
nas om det är uppenbart att	får inte lämnas om det är uppen-
överenskommelsen strider mot	bart att överenskommelsen stri-
denna lag.	der mot denna lag.

20§22

Om det vid en fastighets- reglering beslutas att en fråga om markavvattning skall prövas en- ligt miljöbalken, skall detta an- mälas av lantmäterimyndigheten till mark- och miljödomstolen. Ägarna av de fastigheter som in- går i fastighetsregleringen anses då som sökande.

Anmälan skall vara skriftlig och innehålla samma uppgifter som en ansökan om tillstånd till mark- avvattning.

21Senaste lydelse 2010:937.

22Senaste lydelse 2010:937.

Ett mål som har inletts efter anmälan av lantmäterimyndig- heten enligt 20 § ska skrivas av, om fastighetsregleringsförrätt- ningen ställs in. Handläggningen ska dock fortsätta, om sakägare som har fört talan i målet och som har kunnat ansöka om markavvatt- ningen begär det. Underrättas sak- ägarna om regleringsförrättning- ens inställande vid ett samman- träde vid Miljöprövningsmyndig- heten, ska begäran framställas vid sammanträdet. I annat fall ska begäran framställas inom den tid som Miljöprövningsmyndigheten bestämmer.

FörfattningsförslagSOU 2024:98

27 §

Om sökanden återkallar sin	Om sökanden återkallar sin
ansökan, skall de sakägare som har	ansökan, ska de sakägare som har
framställt yrkande om att delta i	framställt yrkande om att delta i
markavvattningen underrättas.	markavvattningen underrättas.
Om sådana sakägare saknas eller	Om sådana sakägare saknas eller
inte inom föreskriven tid begär	inte inom föreskriven tid begär
att handläggningen fortsätter, skall	att handläggningen fortsätter, ska
målet skrivas av.	ärendet skrivas av.

Sakägare på vars begäran målet handläggs vidare anses därefter som sökande.

28 §23

Ett mål som har inletts efter anmälan av lantmäterimyndig- heten enligt 20 § skall skrivas av, om fastighetsregleringsförrätt- ningen ställs in. Handläggningen skall dock fortsätta, om sakägare som har fört talan i målet och som har kunnat ansöka om markavvatt- ningen begär det. Underrättas sak- ägarna om regleringsförrättning- ens inställande vid ett samman- träde vid mark- och miljödomstol, skall begäran framställas vid sam- manträdet. I annat fall skall be- gäran framställas inom den tid som mark- och miljödomstolen bestämmer.

23Senaste lydelse 2010:937.

222

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.24Förslag till lag om ändring i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor att 2, 7, 9 och 20 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

I denna lag används följande uttryck med nedan angiven betydelse. Allvarlig kemikalieolycka: olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller en explosion, som orsakas av okontrollerade händelseförlopp i samband med driften vid en verk- samhet som omfattas av denna lag, och som medför omedelbar eller fördröjd, allvarlig fara för människors hälsa eller miljön, inom eller

utanför verksamheten.

Farliga ämnen: ämnen och blandningar som regeringen har med- delat föreskrifter om och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbe- gripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka.

Verksamhet: hela det område som står under en verksamhets- utövares ledning eller kontroll eller flera verksamhetsutövares gemen- samma ledning eller kontroll och där det finns farliga ämnen vid en eller flera anläggningar, inbegripet såväl det geografiska området som gemensamma eller därtill hörande infrastrukturer eller aktiviteter.

Anläggning: teknisk enhet inom en verksamhet, antingen ovan- för eller under marknivå, där farliga ämnen tillverkas, används, han- teras eller förvaras. Detta inbegriper all utrustning, alla konstruk- tioner, ledningar, maskiner, verktyg, enskilda industrijärnvägsspår, lastkajer, bryggor, pirar, magasin eller liknande anordningar, flyt- ande eller fasta, som är nödvändiga för anläggningens drift.

Verksamhetsutövare: varje fysisk eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller andra beslut om verk- samhetens eller anläggningens tekniska drift. Om flera verksamheter

1Senaste lydelse 2015:233.

224

Regeringen får föreskriva att det ska vara förbjudet att utan tillstånd anlägga eller ändra en verksamhet som omfattas av denna lag, även om miljötillstånd eller igångsättningsbesked inte krävs enligt miljöbalken.

Ansökan om tillstånd enligt första stycket prövas av den pröv- ningsmyndighet som avses i 20 kap. 2 § miljöbalken.

225

Om verksamheten omfattas av tillstånds- eller gransknings- plikt enligt miljöbalken får reger- ingen meddela föreskrifter om begränsningar av anmälnings- skyldigheten.

SOU 2024:98

Författningsförslag

med en gemensam ägare är samlokaliserade, ska dessa anses som en enda verksamhet och den gemensamma ägaren som verksamhetsutövare.

Lager: förekomst av en viss mängd farliga ämnen för magasinering, förvaring eller lagerhållning.

Tillstånd: ett miljötillstånd eller igångsättningsbesked som har getts enligt miljöbalken eller föreskrif- ter som har meddelats med stöd av miljöbalken eller enligt motsvar- ande äldre bestämmelser.

7 §2

För verksamhet som omfattas av denna lag ska verksamhets- utövaren ge in en skriftlig anmälan till länsstyrelsen i det län där verk- samheten ligger.

En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte länsstyrelsen beslutar något annat.

Om verksamheten omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbal- ken får regeringen meddela före- skrifter om begränsningar av an- mälningsskyldigheten.

9 §

Regeringen får föreskriva att det skall vara förbjudet att utan tillstånd anlägga eller ändra en verksamhet som omfattas av denna lag, även om tillstånd inte krävs enligt miljöbalken.

Ansökan om tillstånd enligt första stycket prövas av mark- och miljödomstol. Ett mål om sådant tillstånd är ansökningsmål enligt miljöbalken. Regeringen får före-

2Senaste lydelse 2015:233.

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.25Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403) att 2 kap. 7 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

7 §1

Vid prövning av frågor om meddelande av koncession ska 2–4 kap. och 5 kap. 3–5 och 18 §§ miljöbalken tillämpas.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för en koncession ska

1. frågan om verksamheten	1. frågan om verksamheten
eller åtgärden kan antas medföra	eller åtgärden kan antas medföra
en betydande miljöpåverkan av-	en betydande miljöpåverkan av-
göras i ett särskilt beslut enligt	göras i ett särskilt beslut enligt
6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken	6 kap. 26 och 27 §§ miljöbalken
efter att en undersökning enligt	efter att en granskning enligt 6 kap.
6 kap. 23–26 §§ har gjorts om	23 och 24 §§ har gjorts, och
annat inte följer av undantagen i
6 kap. 23 § andra stycket,
2. en specifik miljöbedömning	2. en specifik miljöbedömning
göras, information lämnas och	göras, information lämnas och
samordning ske enligt 6 kap. 28–	samordning ske enligt 6 kap. 28–
46 §§ miljöbalken, om en betyd-	46 §§ miljöbalken, om en betyd-
ande miljöpåverkan kan antas, och	ande miljöpåverkan kan antas.
3. ett förenklat underlag tas
fram enligt 6 kap. 47 § miljöbal-
ken, om länsstyrelsen beslutar att
en betydande miljöpåverkan inte
kan antas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2024:971.

227

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.26Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) att 4 kap. 34 §, 5 kap. 7 a § och 9 kap. 8 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 kap.

34 §1

Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.

Redovisningen ska också upp-	Redovisningen ska också upp-
fylla kraven i 6 kap. 35 § 1–7, 36,	fylla kraven i 6 kap. 35 § 1–7, 36
37 och 43 §§ miljöbalken och före-	och 37 §§ miljöbalken och före-
skrifter som har meddelats i an-	skrifter som har meddelats i an-
slutning till dessa bestämmelser,	slutning till dessa bestämmelser,
om genomförandet av detaljpla-	om genomförandet av detaljpla-
nen kan antas medföra en be-	nen kan antas medföra en be-
tydande miljöpåverkan på grund	tydande miljöpåverkan på grund
av att planområdet får tas i an-	av att planområdet får tas i an-
språk för att anlägga	språk för att anlägga

1.ett industriområde,

2.ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stads- byggnadsprojekt,

3.en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,

4.en hamn för fritidsbåtar,

5.ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anlägg- ningar, utanför sammanhållen bebyggelse,

6.en campingplats,

7.en nöjespark,

8.en djurpark,

9.en spårväg, eller

10.en tunnelbana.

1Senaste lydelse 2021:785.

228

SOU 2024:98

Författningsförslag

Inför beslutet om detaljplanen ska kommunen slutföra miljöbe- dömningen genom att med hänsyn till innehållet i miljökonsekvens- beskrivningen och det som har kommit fram under handlägg- ningen av ärendet identifiera, be- skriva och göra en slutlig och sam- lad bedömning av miljöeffekterna.

5kap.

7 a §2

Särskilda bestämmelser om ett samordnat planförfarande finns i

11 c § andra stycket, 16 och 18 a §§, 21 § tredje stycket och 23 § andra stycket för en detaljplan som är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 3 kap. 16 § och som

enbart gäller
1. en verksamhet som har till-	1. en verksamhet eller åtgärd
ståndsprövats eller ska tillstånds-	som har prövats eller ska prövas
prövas enligt föreskrifter som	enligt föreskrifter som har med-
har meddelats med stöd av 9 kap.	delats med stöd av 20 kap. 6 och
6 § miljöbalken, eller	7 §§ miljöbalken, eller

2.en åtgärd som har prövats eller ska prövas genom upprättande och fastställande av en vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Bestämmelserna om ett samordnat planförfarande är endast tillämp- liga om den del av översiktsplanen som har betydelse för planför- slaget är aktuell enligt 3 kap. 25 § när ärendet påbörjas.

9 kap.

8 §3

Utöver det som följer av 2–7 §§ krävs det bygglov i den utsträck- ning som framgår av

1.föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,

2.det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som

avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a–4 c §§,

2Senaste lydelse 2021:785.

3Senaste lydelse 2018:1324.

229

Författningsförslag

SOU 2024:98

b)i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,

3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses

i6 § första stycket 1 och 2,

4.det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,

5. det som kommunen i en	5. det som kommunen i en
detaljplan eller områdesbestäm-	detaljplan eller områdesbestäm-
melser har bestämt i fråga om att	melser har bestämt i fråga om att
anordna eller väsentligt ändra an-	anordna eller väsentligt ändra an-
läggningar för sådana grundvat-	läggningar för vattentäkt för en
tentäkter som avses i 11 kap. 11 §	en- eller tvåfamiljsfastighets eller
1 miljöbalken,	jordbruksfastighets husbehovsför-
	brukning eller värmeförsörjning,

6.det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,

7.det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller tak- täckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påver- kar byggnadens yttre utseende,

8.det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,

9.det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

230

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.27Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)

Härigenom föreskrivs i fråga om luftfartslagen (2010:500) att 6 kap. 6 § ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 kap.

6 §1

Ett tillstånd enligt 5 § får meddelas endast om flygplatsen är lämp- lig från allmän synpunkt. Vid prövningen ska hänsyn särskilt tas till flygsäkerheten, relationen till övrig luftfart och andra transportslag, totalförsvaret samt särskilda störningar.

Ett tillstånd får inte meddelas i strid mot en detaljplan eller om- rådesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

1Senaste lydelse 2018:1423.

231

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.28Lagen Förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:921) om mark- och miljö- domstolar att 2 kap. 4 § och 3 kap. 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

Mark- och miljödomstolen ska, om inte annat är föreskrivet, bestå av en lagfaren domare och ett tekniskt råd.

I stället för det tekniska rådet får ytterligare en lagfaren domare ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet motiverar det.

Vid avgörande i sak av en till-	Vid avgörande i sak av en fråga
ståndsfråga enligt miljöbalken ska	om miljötillstånd enligt miljöbal-
även två särskilda ledamöter ingå	ken ska även två särskilda leda-
i rätten, om det inte med hänsyn	möter ingå i rätten, om det inte
till målets eller ärendets omfatt-	med hänsyn till målets eller ären-
ning och svårighetsgrad är till-	dets omfattning och svårighets-
räckligt med en lagfaren domare	grad är tillräckligt med en lagfaren
och ett tekniskt råd. Även i andra	domare och ett tekniskt råd.
fall får två särskilda ledamöter ingå	Även i andra fall får två särskilda
i rätten, om målets eller ärendets	ledamöter ingå i rätten, om målets
beskaffenhet motiverar det. I stäl-	eller ärendets beskaffenhet moti-
let för en av de särskilda leda-	verar det. I stället för en av de
möterna får ytterligare en lagfaren	särskilda ledamöterna får ytter-
domare eller ett tekniskt råd ingå	ligare en lagfaren domare eller ett
i rätten.	tekniskt råd ingå i rätten.

I de fall och under de förutsättningar som anges i tredje stycket får, utöver vad som anges där, ytterligare en eller två ledamöter ingå i rätten. Om rätten utökas med två ledamöter ska den ena ledamoten vara lagfaren domare och den andra tekniskt råd eller särskild ledamot.

1Senaste lydelse 2021:459.

233

FörfattningsförslagSOU 2024:98

3 kap.

1 §2

Mål om utövande av miljöfar-	Mål om utövande av miljö-
lig verksamhet, vattenverksamhet,	påverkande verksamhet, vatten-
vattenanläggningar och ersättning	verksamhet, vattenanläggningar
vid vattenverksamhet samt om	och ersättning vid vattenverksam-
utdömande av vite enligt miljö-	het som inleds genom en ansökan
balken efter särskild ansökan av	om stämning vid mark- och miljö-
myndighet prövas av den mark-	domstol samt mål om utdöm-
och miljödomstol inom vars om-	ande av vite enligt miljöbalken
råde verksamheten i huvudsak be-	efter särskild ansökan av myn-
drivs, har bedrivits eller kommer	dighet prövas av den mark- och
att bedrivas. Mål om utövande av	miljödomstol inom vars område
verksamhet vid anläggningar som	verksamheten i huvudsak be-
ingår i ett sammanhängande system	drivs, har bedrivits eller kommer
för hantering, bearbetning, lagring	att bedrivas.
och slutförvaring av använt kärn-
bränsle eller kärnavfall prövas av
den mark- och miljödomstol inom
vars område någon av anläggning-

arna ligger eller är avsedd att ligga.

Mål om ersättning vid skada eller intrång enligt 28 kap. 2–5 §§ miljöbalken och vid ingripande av det allmänna enligt miljöbalken prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område skadan eller intrånget i huvudsak har inträffat eller kommer att inträffa.

Mål om ersättning för miljöskador enligt 32 kap. miljöbalken prö- vas av den mark- och miljödomstol inom vars område den skade- görande verksamheten i huvudsak bedrivs eller har bedrivits. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet som kan medföra en sådan skada som avses i 32 kap. 3 § miljöbalken kan begära pröv- ning av ersättningsfrågan vid den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs eller kommer att bedrivas.

Mål om utdömande av vite enligt plan- och bygglagen (2010:900) efter särskild ansökan av myndighet prövas av den mark- och miljö- domstol inom vars område myndigheten ligger.

Mål som har överklagats till mark- och miljödomstol prövas av den mark- och miljödomstol

2Senaste lydelse 2015:686.

234

SOU 2024:98

Författningsförslag

inom vars område förvaltnings- myndigheten eller kommunen som först har prövat ärendet lig- ger, om inte annat följer av be- stämmelser som avses i sjunde stycket.

Mål som har överklagats till mark- och miljödomstol prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område förvaltningsmyn- digheten eller kommunen som först har prövat ärendet ligger, om inte annat följer av bestämmelser som avses i sjunde stycket.

Mål enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster eller mot- svarande äldre lagstiftning där mark- och miljödomstol är första instans prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område den allmänna eller allmänförklarade va-anläggningen i huvudsak är be- lägen eller är avsedd att vara belägen.

Särskilda bestämmelser om vilken mark- och miljödomstol som är behörig finns i annan lag.

2 §

En mark- och miljödomstol	En mark- och miljödomstol
får för gemensam handläggning	får för gemensam handläggning
lämna över ett mål eller ärende till	lämna över ett mål eller ärende
en annan mark- och miljödom-	till en annan mark- och miljö-
stol, om det vid den andra mark-	domstol, om det vid den andra
och miljödomstolen finns ett mål	mark- och miljödomstolen finns
eller ärende som har nära sam-	ett mål eller ärende som har nära
band med det förstnämnda målet	samband med det förstnämnda
eller ärendet och ett överläm-	målet eller ärendet och ett över-
nande kan ske utan avsevärd	lämnande kan ske utan avsevärd
olägenhet för någon part. En	olägenhet för någon part.
mark- och miljödomstol får också
överlämna ett mål eller ärende till
en annan mark- och miljödomstol,
om den andra mark- och miljö-
domstolen tidigare har prövat ett
ansökningsmål som avsåg samma
verksamhet som det förstnämnda
målet eller ärendet.

235

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.30Förslag till förordning om ändring i kontinentalsockelförordningen (1966:315)

Härigenom föreskrivs i fråga om kontinentalsockelförordningen (1966:315) att 5 a § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 a §1

Sveriges geologiska undersökning prövar frågor om tillstånd att utforska kontinentalsockeln, om inte annat följer av fjärde stycket.

Ansökan ska ges in till Sveriges geologiska undersökning och ska innehålla

1.uppgift om sökandens hemvist och postadress samt, när sökan- den är ett utländskt företag, om den filial som sökanden har eller avser att inrätta i Sverige för den planerade verksamheten,

2.uppgift om den planerade verksamhetens art och omfattning samt om det område och den tid ansökan avser,

3.ett arbetsprogram för verksamheten,

4.de uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hän- synsreglerna i 2 kap. miljöbalken följs,

5.uppgift om de åtgärder sökanden anser nödvändiga för att före- bygga vattenförorening och intrång på sjöfart, fiske och andra all- männa och enskilda intressen,

6.uppgift om sökandens tekniska och ekonomiska förutsättningar för verksamheten,

7.en karta, upprättad enligt Sveriges geologiska undersöknings anvisningar, tillsammans med en beskrivning över det område som av- ses med ansökan,

8.intyg som sökanden vill åberopa för att styrka uppgifter som avses i 3–6, och

9. den miljökonsekvensbeskriv-	9. den miljökonsekvensbeskriv-
ning som krävs enligt 3 a § fjärde	ning som krävs enligt 3 a § fjärde
stycket 3 eller 4 lagen (1966:314)	stycket 3 lagen (1966:314) om
om kontinentalsockeln.	kontinentalsockeln.

Sveriges geologiska undersökning ska i ett tillståndsärende inhämta yttrande från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, För- svarsmakten och andra berörda myndigheter.

1Senaste lydelse 2022:660.

238

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.31Förslag till förordning om ändring i förordningen (1978:164) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1978:164) om vissa rörledningar att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

En ansökan om koncession enligt lagen (1978:160) om vissa rör- ledningar ska vara skriftlig. Ansökan ska ges in till Energimarknads- inspektionen och innehålla uppgifter om

1.sökandens namn, yrke, hemvist och adress,

2.den tid för vilken koncession begärs,

3.de fastigheter som berörs av ansökan samt namn och adress på fastighetsägare, förvaltare av trafikleder och övriga sakägare,

4.markanvändning och planförhållanden i berörda områden,

5.hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas,

6.den inverkan på allmänna och enskilda intressen som den av- sedda verksamheten kan bedömas få samt de åtgärder som sökanden anser behövliga för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt,

7.planen för den avsedda verksamheten samt sökandens tekniska och ekonomiska förutsättningar att fullfölja planen,

8.de huvudsakliga villkor som enligt sökandens mening bör gälla för verksamheten, och

9. den miljökonsekvensbeskriv-	9. den miljökonsekvensbeskriv-
ning som krävs enligt 4 § fjärde	ning som krävs enligt 4 § fjärde
stycket 2 eller 3 lagen (1978:160)	stycket 2 lagen (1978:160) om
om vissa rörledningar.	vissa rörledningar.

En ansökan får lämnas in elektroniskt. Myndigheten får meddela närmare föreskrifter om elektronisk inlämning av ansökan.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2022:1407.

240

Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om innehållet i och utformningen av en ansökan om tillstånd till kärn- teknisk verksamhet. Föreskrif- terna ska på lämpligt sätt anpas- sas till 20 kap. 10 § miljöbalken eller föreskrifter meddelade med stöd av den bestämmelsen så att en ansökan om tillstånd till kärn- teknisk verksamhet kan samord- nas med en ansökan om miljö- tillstånd enligt miljöbalken.

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.32Förslag till förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1984:14) om kärn- teknisk verksamhet att 3 d och 24 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 d §1

Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om innehållet i och utformningen av en ansökan om tillstånd till kärn- teknisk verksamhet. Föreskrif- terna ska på lämpligt sätt anpas- sas till 22 kap. 1 § miljöbalken så att en ansökan om tillstånd till kärnteknisk verksamhet kan sam- ordnas med en ansökan om till- stånd enligt miljöbalken.

24 §2

Ansökan om tillstånd enligt 5 § eller 5 a § första stycket lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska ges in till Strålsäkerhets- myndigheten. Om ansökan avser en fråga som regeringen ska pröva, ska myndigheten hämta in de yttranden som behövs och med ett eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. Om ansökan avser en ny kärnkraftsreaktor eller ändring av högsta tillåtna termiska effekt för en kärnkraftsreaktor, ska myndigheten ge Affärs- verket svenska kraftnät tillfälle att yttra sig över ansökan.

Ansökan om tillstånd enligt	Ansökan om tillstånd enligt
5 § lagen om kärnteknisk verk-	5 § lagen om kärnteknisk verk-
samhet ska innehålla den miljö-	samhet ska innehålla den miljö-
konsekvensbeskrivning som krävs	konsekvensbeskrivning som krävs
enligt 5 c § 3 eller 4 lagen om	enligt 5 c § 3 lagen om kärntek-
kärnteknisk verksamhet.	nisk verksamhet.

1Senaste lydelse 2017:968.

2Senaste lydelse 2017:968.

241

Bergmästaren ska skicka med- delande om ansökan och miljö- konsekvensbeskrivningen till berörda fastighetsägare, nyttjande- rättshavare, servitutshavare, in- dustriella företag samt innehavare av företrädesrätt enligt 4 kap. 4 § minerallagen.

I kungörelser och meddelan- den ska bergmästaren ange dels att invändningar mot ansökan ska göras skriftligen hos berg- mästaren inom viss angiven tid, minst fyra veckor efter det att kungörelsen var införd, dels att invändningar mot miljökonse- kvensbeskrivningen ska göras hos Miljöprövningsmyndigheten inom samma tid.

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.33Förslag till förordning om ändring i mineralförordningen (1992:285)

Härigenom föreskrivs i fråga om mineralförordningen (1992:285) att 21 och 28 §§ ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §1

Bergmästaren skall skicka med- delande om ansökan och miljö- konsekvensbeskrivningen till berörda fastighetsägare, nyttjande- rättshavare, servitutshavare, in- dustriella företag samt innehavare av företrädesrätt enligt 4 kap. 4 § minerallagen.

I kungörelser och meddelan- den skall bergmästaren ange dels att invändningar mot ansökan skall göras skriftligen hos berg- mästaren inom viss angiven tid, minst fyra veckor efter det att kungörelsen var införd, dels att invändningar mot miljökonse- kvensbeskrivningen skall göras hos länsstyrelsen inom samma tid.

28 §2

Länsstyrelsen ska inhämta ytt-	Miljöprövningsmyndigheten
rande från kommunen vid det	ska inhämta yttrande från kom-
samråd som enligt 8 kap. 1 § tredje	munen vid det samråd som enligt
stycket och 8 kap. 3 § andra stycket	8 kap. 1 § tredje stycket mineral-
minerallagen (1991:45) ska äga	lagen (1991:45) ska äga rum i
rum i ärenden om beviljande av	ärenden om beviljande av bearbet-
bearbetningskoncession enligt	ningskoncession enligt 4 kap. 2 §

1Senaste lydelse 2005:162.

2Senaste lydelse 2011:363.

243

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.35Förslag till förordning om ändring

i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:899) om miljö- farlig verksamhet och hälsoskydd

dels att 4, 6, 6 b–7, 9–11, 20 a, 20 b, 20 e, 20 i, 25 a, 25 d, 25 i, 26 a,

27 a, 27 c, 28 a, 28 c och 48 a §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast 5 § ska upphöra att gälla,

dels att 1, 5, 6, 11 a, 11 b, 15, 17, 25, 25 e, 25 f, 29, 31 a–32, 38 c, 47, 47 a och 50 §§, bilaga 1 och rubriken till författningen ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 §, en ny bilaga, bilaga 2, och närmast före 5 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Förordningen (1998:899)	Förordningen (1998:899)
om miljöfarlig verksamhet	om miljöpåverkande
och hälsoskydd	verksamhet och hälsoskydd
1 §
Denna förordning gäller miljö-	Denna förordning gäller miljö-
farlig verksamhet och hälsoskydd	påverkande verksamhet och hälso-
enligt 9 kap. miljöbalken.	skydd enligt 9 kap. miljöbalken.
	Anmälningsplikt för
	miljöpåverkande verksamhet
5 §1
Det är förbjudet att utan till-	Om det i fråga om en verk-
stånd enligt miljöbalken anlägga	samhet eller åtgärd anges att an-
eller driva en miljöfarlig verk-	mälningsplikt gäller, får verksam-
samhet i de fall farliga ämnen,	heten inte bedrivas eller åtgärden
som enligt vad som anges i av-	inte vidtas utan att vara anmäld
delning 4 i bilagan innebär en	till tillsynsmyndigheten.
miljöfarlig hantering, ingår eller
avses ingå i verksamheten.

1Senaste lydelse 2013:262.

246

Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte till- lämpas på en avloppsanordning som kräver miljötillstånd eller igångsättningsbesked enligt miljö- prövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanlägg- ning.

När ett miljötillstånd eller igång- sättningsbesked innehåller villkor om begränsningsvärde för ut- släpp, ska med ett sådant be- gränsningsvärde avses den mängd, koncentration eller nivå på ut- släppet som inte får överskridas eller underskridas under en eller flera angivna tidsperioder eller på annat sätt som närmare anges i tillståndet. Värdet ska normalt avse den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, utan hän- syn till eventuell utspädning.

Författningsförslag

SOU 2024:98

i utsläppen förekommer ämnen	förekommer ämnen som anges i
som anges i avdelning 5 i bilagan.	bilaga 2.

11 b §3

När ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet innehåller villkor om begränsningsvärde för utsläpp, ska med ett sådant begränsningsvärde avses den mängd, koncentration eller nivå på utsläppet som inte får överskridas eller underskri- das under en eller flera angivna tidsperioder eller på annat sätt som närmare anges i tillståndet. Värdet ska normalt avse den punkt där utsläppet lämnar anläggningen, utan hänsyn till eventuell ut- spädning.

15 §4

Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte till- lämpas på en avloppsanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avlopps- anordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en all- män avloppsanläggning.

17 §5

Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen får föreskriva att det ska fordras tillstånd av nämnden för att inrätta en sådan anläggning inom

3Senaste lydelse 2013:262.

4Senaste lydelse 2013:769.

5Senaste lydelse 2013:262.

248

Första stycket ska inte till- lämpas på värmepumpsanläggning som kräver miljötillstånd eller igångsättningsbesked enligt miljö- prövningsförordningen (2013:251) eller anmälan enligt bilaga 1.

SOU 2024:98

Författningsförslag

kommunen eller inom vissa delar av denna, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.

Första stycket ska inte till- lämpas på värmepumpsanläggning som kräver tillstånd eller anmä- lan enligt miljöprövningsförord- ningen (2013:251).

				25 §6
En anmälan som avses i 9 kap.					En anmälan som avses i 9 kap.
6 § miljöbalken ska innehålla de					6 § miljöbalken ska innehålla de
uppgifter, ritningar och tekniska					uppgifter, ritningar och tekniska
beskrivningar som behövs för att					beskrivningar som behövs för att
tillsynsmyndigheten ska kunna					tillsynsmyndigheten ska kunna
bedöma den miljöfarliga verk-					bedöma den miljöpåverkande verk-
samhetens eller åtgärdens art, om-					samhetens eller åtgärdens art,
fattning och miljöeffekter.					omfattning och miljöeffekter.
Om anmälan avser en verk-
samhet eller åtgärd		som avses i
2 kap. 3 eller 4 §, 3 kap. 2 §, 4 kap.
4, 5, 10 eller 17 §, 5 kap., 6 kap.
3 §, 7 kap. 3 §, 12 kap. 40, 41, 44,
46 eller 47 §, 13 kap. 2, 4 eller 6 §,
14 kap. 4, 5, 8 eller 20 §, 15 kap.
10 eller 18 §, 16 kap. 3 eller 10 §,
18 kap. 1, 2, 4, 5,		8	eller	10 §,
19 kap. 4 §, 20 kap. 2			eller	4 §,
21 kap. 11, 12 eller 15 §, 24 kap.
2 eller 5 §, 28 kap.		4 §, 29 kap.
med	undantag för	verksamheter
och åtgärder som avses i 29 kap.
26 § och 48–51 §§, eller 30 kap.
3 §	miljöprövningsförordningen

(2013:251) ska den även inne- hålla de uppgifter som anges i 8 § och 9 § 1 miljöbedömningsförord- ningen (2017:966).

6Senaste lydelse 2024:975.

249

Författningsförslag

SOU 2024:98

25 e §7

En anmälan som avses i 9 kap.	En anmälan som avses i 9 kap.
6 § miljöbalken ska ges in i tre	6 § miljöbalken ska ges in i två
exemplar, om den avser en verk-	exemplar.
samhet eller åtgärd som enligt miljö-
prövningsförordningen (2013:251)
omfattas av ”tillståndsplikt A”, och
i två exemplar i övriga fall.

25 f §8

När en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken har getts in ska

1.den kommunala nämnden genast skicka ett exemplar av hand- lingarna till länsstyrelsen, om anmälan har getts in till nämnden, och

2.länsstyrelsen genast skicka ett exemplar av handlingarna till den kommunala nämnden, om anmälan har getts in till länsstyrelsen.

Om anmälan avser en verk- samhet som enligt miljöprövnings- förordningen (2013:251) omfattas av ”tillståndsplikt A”, ska nämn- den eller länsstyrelsen också skicka ett exemplar av anmälan till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

29 §9

Innan ett förordnande om	Innan ett förordnande om
rättelse enligt 26 kap. 18 § miljö-	rättelse enligt 26 kap. 18 § miljö-
balken meddelas eller handräck-	balken meddelas eller handräck-
ning enligt 17 § samma kapitel	ning enligt 17 § samma kapitel
begärs i fråga om en miljöfarlig	begärs i fråga om en miljöpåverk-
verksamhet som rör Naturvårds-	ande verksamhet som rör Natur-
verkets eller Havs- och vatten-	vårdsverkets eller Havs- och vat-
myndighetens ansvarsområde ska	tenmyndighetens ansvarsområde
samråd ske med den berörda	ska samråd ske med den berörda
myndigheten, om det kan befaras	myndigheten, om det kan befaras
att kostnaden inte kan tas ut av	att kostnaden inte kan tas ut av
den som åtgärden riktas mot.	den som åtgärden riktas mot.

7Senaste lydelse 2018:2005.

8Senaste lydelse 2018:2005.

9Senaste lydelse 2011:625.

250

SOU 2024:98

Författningsförslag

Detta gäller dock inte, om saken är så brådskande att samråd inte hinner ske.

	31 a §10
I fråga om en anläggning för		I fråga om en anläggning för
sortering eller krossning av berg,		sortering eller krossning av berg,
naturgrus eller andra jordarter		naturgrus eller			andra jordarter
som omfattas av 4 kap. 6 § miljö-		som	omfattas		av bilaga 1 till
prövningsförordningen (2013:251)		denna förordning ska verksam-
ska verksamhetsutövaren i en		hetsutövaren		i	en miljörapport
miljörapport lämna uppgifter om		lämna uppgifter om produktio-
produktionen, om länsstyrelsen		nen, om länsstyrelsen begär det.
begär det. Utöver det som följer		Utöver det som följer av 31 § ska
av 31 § ska en sådan rapport		en sådan rapport innehålla upp-
innehålla uppgifter om produk-		gifter om produktionen i fråga
tionen i fråga om naturgrus,		om naturgrus, morän och berg.
morän och berg.
	31 b §11
En verksamhet som inte om-		En verksamhet som inte om-
fattas av tillståndsplikt enligt miljö-		fattas	av tillståndsplikt			enligt
prövningsförordningen (2013:251)		20 kap. 6 § miljöbalken eller före-
eller av ett föreläggande att ansöka		skrifter som har meddelats med
om tillstånd enligt 9 kap. 6 a §		stöd av samma paragraf ska om-
miljöbalken ska omfattas av kra-		fattas av kravet på miljörappor-
vet på	miljörapportering enligt	tering enligt 26 kap. 20 § miljö-
26 kap.	20 § miljöbalken, om	balken, om verksamheten är en
verksamheten är en sådan verk-		sådan verksamhet som anges i
samhet som anges i bilaga 1 till		bilaga 1 till Europaparlamentets
Europaparlamentets och rådets		och	rådets	förordning		(EG)
förordning (EG) nr 166/2006 av		nr 166/2006		av	den 18 januari
den 18 januari 2006 om upprät-		2006 om upprättande av ett euro-
tande av ett europeiskt register		peiskt register över utsläpp och
över utsläpp och överföringar av		överföringar av föroreningar och
föroreningar och om ändring av		om ändring av rådets direktiv
rådets direktiv 91/689/EEG och		91/689/EEG		och 96/61/EG, i

10Senaste lydelse 2013:262.

11Senaste lydelse 2023:443.

251

Om en verksamhet som är tillstånds-, gransknings- eller an- mälningspliktig enligt denna för- ordning eller enligt miljöpröv- ningsförordningen (2013:251) be- drivs av någon annan än den som har fått tillstånd eller igångsätt- ningsbesked för verksamheten eller anmält den, ska den nya verk- samhetsutövaren snarast möjligt upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet.

Författningsförslag

SOU 2024:98

96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1010.

lydelsen enligt Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) nr 2019/1010.

31 c §12
En verksamhet som inte	En	verksamhet	som inte
omfattas av tillståndsplikt enligt	omfattas av tillståndsplikt enligt
miljöprövningsförordningen	20 kap. 6 § miljöbalken eller före-
(2013:251) eller av ett föreläg-	skrifter som har meddelats med
gande att ansöka om tillstånd	stöd av samma paragraf ska om-
enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken ska	fattas av kravet på miljörappor-
omfattas av kravet på miljö-	tering enligt 26 kap. 20 § miljö-
rapportering enligt 26 kap. 20 §	balken, om verksamheten omfattas
miljöbalken, om verksamheten	av anmälningsplikt enligt punk-
omfattas av anmälningsplikt en-	ten 60	i bilaga 3 till	miljöpröv-
ligt 28 kap. 5 § miljöprövnings-	ningsförordningen.
förordningen.

32§13

Om en verksamhet som är tillstånds- eller anmälningsplik- tig enligt denna förordning eller enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) bedrivs av någon annan än den som har fått tillstånd för verksamheten eller anmält den, ska den nya verksamhetsutövaren snarast möjligt upplysa tillsyns- myndigheten om det ändrade för- hållandet.

	38 c §14
Bestämmelserna	i 38 a och	Bestämmelserna	i 38 a och
38 b §§ ska inte tillämpas på kyl-		38 b §§ ska inte tillämpas på kyl-
torn som ingår i en verksamhet		torn som ingår i en verksamhet
som är tillstånds-	eller anmäl-	som är tillstånds-	eller gransk-

12Senaste lydelse 2024:163.

13Senaste lydelse 2013:262.

14Senaste lydelse 2023:932.

252

SOU 2024:98Författningsförslag

ningspliktig enligt miljöprövnings-	ningspliktig enligt miljöprövnings-
förordningen (2013:251).	förordningen (2013:251) eller an-
	mälningspliktig enligt bilaga 1.

47§15

Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka försiktighetsmått som ska gälla vid

1.träskyddsbehandling genom doppning,

2.träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering,

3.oorganisk ytbehandling genom fosfatering,

4.utsläpp av industriellt avloppsvatten,

5.rening av avloppsvatten från tätbebyggelse,

6.utsläpp till luft från anläggningar för förbränning av kommunalt avfall som har beviljats tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) eller miljöbalken,

7.användning av avloppsslam i jordbruk,

8. lagring, tömning, demon-	8. lagring, tömning, demon-
tering och annat omhändertag-	tering och annat omhändertag-
ande av skrotbilar, och	ande av skrotbilar,
9. lagring, förbehandling, åter-	9. lagring, förbehandling, åter-
vinning och bortskaffande av av-	vinning och bortskaffande av av-
fall som utgörs av elektriska och	fall som utgörs av elektriska och
elektroniska produkter.	elektroniska produkter,
	10. konvertering av smittför-
	ande avfall på ett sjukhus,
	11. tillverkning av kalk, krita
	eller kalkprodukter,
	12. tillverkning av betong eller
	lättbetong eller varor av betong,
	lättbetong, cement eller gips,
	13. tillverkning av asfalt eller
	oljegrus eller varor av asfalt,
	14. blästring,
	15. tvättning av personbilar, tåg,
	flygplan och andra motordrivna
	fordon,
	16. hantering av flytande motor-
	bränsle,

15Senaste lydelse 2013:262.

253

Författningsförslag

SOU 2024:98

17. sterilisering av sjukvårds- artiklar,

18. verksamhet på kemiska och

		biologiska laboratorier,
		19. verksamhet på tvätteri, och
		20. verksamhet på fordonsverk-
		stad.
	47 a §16
Naturvårdsverket får		Naturvårdsverket får
1. i fråga om verksamheter som		1. i fråga om verksamheter som
omfattas av tillståndsplikt enligt		omfattas av tillståndsplikt eller
denna förordning eller miljöpröv-		granskningsplikt enligt denna för-
ningsförordningen	(2013:251)	ordning eller miljöprövningsför-
eller av ett föreläggande att an-		ordningen (2013:251) eller av ett
söka om tillstånd	enligt 9 kap.	föreläggande att ansöka om till-
6 a § miljöbalken meddela före-		stånd enligt 26 kap 9 b § miljö-
skrifter om att en miljörapport		balken meddela föreskrifter om
ska innehålla en redovisning av		att en miljörapport ska innehålla
verksamhetens miljöpåverkan även		en redovisning av verksamhetens
i andra avseenden än vad som		miljöpåverkan även i andra av-
omfattas av villkoren i ett till-		seenden än vad som omfattas av
ståndsbeslut liksom av andra upp-		villkoren i ett beslut om miljö-
gifter som är relaterade till miljö-		tillstånd eller igångsättningsbesked
balkens tillämpningsområde och		liksom av andra uppgifter som är
mål,		relaterade till miljöbalkens till-
		lämpningsområde och mål,

2.i fråga om verksamheter som avses i 31 b § meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana uppgifter som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006,

3.i fråga om avloppsledningsnät som är anslutna till en avlopps- reningsanläggning som är tillståndspliktig enligt miljöprövnings- förordningen meddela föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas uppgifter om

a) det antal bräddningar av avloppsvatten som har skett under året,

b) de platser där bräddning har skett, och

c) bräddad volym, redovisat som kubikmeter per plats och år,

16Senaste lydelse 2024:163.

254

Skogsstyrelsen får överklaga beslut som rör frågor om täkter enligt denna förordning eller miljö- prövningsförordningen (2013:251).

SOU 2024:98

Författningsförslag

4.meddela föreskrifter om vilka uppgifter om produktionen av naturgrus, morän och berg som en miljörapport enligt 31 a § ska inne- hålla,

5. i fråga om verksamheter som	5. i fråga om verksamheter med
avses i 31 c § meddela föreskrif-	verksamhetskod 90.20 i bilaga 3
ter om att det i en miljörapport	till miljöprövningsförordningen
ska lämnas sådana uppgifter som	(2013:251) meddela föreskrifter
följer av artiklarna 10 och 11 i	om att det i en miljörapport ska
Europaparlamentets och rådets	lämnas sådana uppgifter som följer
förordning (EU) 2020/741, i den	av artiklarna 10 och 11 i Europa-
ursprungliga lydelsen, och	parlamentets och rådets förord-
	ning (EU) 2020/741, i den ur-
	sprungliga lydelsen, och

6.meddela föreskrifter om hur uppgifterna i en miljörapport ska redovisas.

50 §

Bestämmelser om överklagande finns i 18 kap. 1 § och 19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

Ett beslut av en länsstyrelse eller kommun att enligt 24 kap. 11 § miljöbalken självmant ta upp en fråga om omprövning av en verk- samhet får inte överklagas.

Skogsstyrelsen får överklaga beslut som rör frågor om täkter enligt denna förordning.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

255

Författningsförslag

SOU 2024:98

Denna bilaga innehåller en förteckning med beskrivningar av verk- samheter och åtgärder som är anmälningspliktiga enligt 5 §. Anmäl- ningsplikten gäller inte om verksamheten eller åtgärden är tillstånds- eller granskningspliktig enligt bilaga 1, 2 eller 3 till miljöprövnings- förordningen (2013:251).

		Bilaga 1

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung

Jordbruk
1. Anläggning med mer än 100 djurenheter men högst	1.21	Nationell
400 djurenheter.
Med en djurenhet avses

1.en mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder,

2.sex kalvar från en månads upp till sex måna- ders ålder,

3.tre övriga nöt, sex månader eller äldre,

4.tre suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder,

5.tio slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre,

6.en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder,

7.tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar,

8.etthundra kaniner,

9.etthundra värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre,

10.tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder,

11.tvåhundra slaktkycklingar,

12.etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder,

13.femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder,

14.tio får eller getter, sex månader eller äldre,

15.fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder, eller

16.i fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande

100kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färskt träck eller urin.

Vid beräkningen av antalet djur enligt första stycket 16 ska det alternativ av kväve eller fosfor väljas som ger det lägsta antalet djur.

256

SOU 2024:98

Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetskod Ursprung

Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller granskningspliktig i enlighet med bilaga 1,2 eller 3 till miljöprövningsförordningen eller endast avser renskötsel.

Utvinning, brytning och bearbetning av torv, olja, gas, kol, malm, mineral, berg, naturgrus och annat

2. Anläggning för sortering eller krossning av berg,	10.60	Nationell
naturgrus eller andra jordarter

1.inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller

2.utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod.

3. Anläggning för framställning, bearbetning eller	10.60	Nationell
omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som
baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår.
4. Anläggning för rostning eller sintring av	13.30	Nationell
metallhaltig malm för provändamål.

Trävaror
5. Anläggning för behandling av trä och träprodukter	20.10	Nationell
med kemikalier med en produktion av högst
75 kubikmeter behandlat trä eller träprodukter per
dygn eller högst 18 750 kubikmeter behandlat trä eller
träprodukter per kalenderår.
Anmälningsplikten gäller inte om verksamheten endast
avser behandling mot blånadssvamp.
6. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av	20.30	Nationell
träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning
för en produktion av mer än 6 000 kubikmeter per
kalenderår som inte omfattas av bilaga 1,2 eller 3 till
miljöprövningsförordningen.
7. Anläggning för framställning eller bearbetning av	20.40	Nationell
träbaserat bränsle, eller av bränsle-produkter som är
baserade på skogs- eller jordbruksprodukter, i form av

1. träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1 000 kubikmeter fast mått eller

3 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår, eller

2. pellets eller briketter, baserad på mer än

5 000 kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikten gäller inte tillfällig flisning.

257

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
8. Anläggning för tillverkning av	20.60	Nationell

1.fanér eller plywood, eller

2.högst 600 kubikmeter per dygn eller högst

150000 kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor, träfiberskivor, spånskivor eller andra produkter av spån.

9. Anläggning för lagring av

20.75

Nationell

1.mer än 2 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning,

2.mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning, eller

3.mer än 500 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten.

10. Anläggning för lagring av timmer som inte sker i20.90 Nationell eller nära vattentäkt, om lagringen har pågått mer än

sex veckor, behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar

1.mer än 20 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) på land med begjutning av vatten, eller

2.mer än 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m³ fub) i vatten.

11.	Anläggning för behandling av trä och träprodukter	20.91	Nationell
mot blånadssvamp.
Fotografisk och grafisk produktion
12. Rulloffsettryckeri där tryckning sker med		22.10	Nationell
heatsetfärg.
13.	Anläggning med tillverkning av metallklichéer.	22.20	Nationell

14.	Anläggning	22.35	Nationell

1.utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än

50000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, eller

2.med utsläpp av processavloppsvatten där mer än

5000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår.

Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle

15. Anläggning för tillverkning av grafit som inte23.14 Nationell omfattas av bilaga 1, 2 eller 3 till

miljöprövningsförordningen.

258

SOU 2024:98

Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
16. Anläggning för tillverkning av produkter ur kol som	23.21	Nationell
inte omfattas av bilaga 1, 2 eller 3 till
miljöprövningsförordningen.

Kemiska produkter
17. Anläggning för att genom kemiska eller biologiska	24.44	Nationell
reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller
oorganiska ämnen, i försöks-, pilot- eller laboratorie-
skala eller annan icke industriell skala.

18. Anläggning för att genom endast fysikaliska pro -	24.47	Nationell
cesser, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller
annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka
1. sprängämnen,
2. pyrotekniska artiklar,
3. ammunition,
4. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår,
5. mer än 10 ton rengöringsmedel eller kropps-
vårds-, kosmetik- eller hygienprodukter per
kalenderår, eller
6. andra kemiska produkter.

Gummi- och plastvaror
19. Anläggning för flamlaminering med plast.	25.40	Nationell
Metall- och plastytbehandling, avfettning
och färgborttagning
20. Anläggning för termisk ytbehandling i form av	28.50	Nationell
varmdoppning eller termisk sprutning med en
metallförbrukning av mer än 2 ton per kalenderår.

21. Anläggning för att med kemiska eller termiska	28.85	Nationell
metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg.
Elektriska artiklar
22. Anläggning för att tillverka elektrisk tråd eller	31.60	Nationell
elektrisk kabel.
Förbrukning av organiska lösningsmedel
23. Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas	39.35	Nationell
per kalenderår med mer än 500 kilogram i lackering av
vägfordon till följd av reparation, underhåll eller
dekoration som sker utanför tillverkningsanläggningar.
24. Anläggning där det per kalenderår förbrukas	39.50	Nationell
1. mer än 1 ton halogenerade organiska
lösningsmedel, eller
2. mer än totalt 5 ton organiska lösningsmedel.

259

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning		Verksamhetskod	Ursprung
Gas- och vätskeformiga bränslen, el, värme och kyla
25.	Anläggning som genom anaerob biologisk behand -	40.03	Nationell
ling av stallgödsel, grödor eller annat biologiskt
material producerar biogas.
Gäller även om stallgödseln är avfall och även om det
material som inte är stallgödsel består av högst
500 ton icke-farligt avfall per kalenderår.
26.	Anläggning för att uppgradera eller för att på	40.16	Nationell
annat sätt än genom anaerob biologisk behandling
tillverka gas eller vätskeformigt bränsle.
Gäller inte verksamhet som omfattas av bilaga 1,
2 eller 3 till miljöprövningsförordningen.
27.	Värmepump eller kylanläggning för uttag eller	40.110	Nationell
tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde,
grundvatten eller avloppsvatten för en uttagen eller
tillförd effekt av mer än 10 megawatt.

28.	Anläggning för lagring av värme i mark, vatten -	40.03	Nationell
område eller i grundvatten för en tillförd energimängd
av mer än 3 000 megawattimmar.

Tankrengöring
29.	Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller	74.15	Nationell
fat som används för förvaring eller för transport av
kemiska produkter.

Hälso- och sjukvård
30.	Sjukhus med fler än 200 vårdplatser.	85.10	Nationell

Avfall
31.	Avvattning av icke-farligt eller farligt avfall, om	90.375	Nationell
mängden avfall som behandlas är högst 2 000 ton per
kalenderår.

Skjutfält, skjutbanor och sportanläggningar
32.	Skjutbana som är stadigvarande inrättad för	92.20	Nationell
skjutning utomhus med skarp ammunition till fin-
kalibriga vapen (kaliber mindre än 20 millimeter) för
mer än 5 000 skott per kalenderår.

Begravningsverksamhet
33.	Krematorium.	93.20	Nationell
Övriga verksamheter
34.	Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk,	26.100	Nationell
krita eller kalkprodukter per kalenderår.

35.	Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton	26.110	Nationell

1.betong eller lättbetong per kalenderår, eller

2.varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår.

260

SOU 2024:98Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning		Verksamhetskod	Ursprung
36.	Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor	26.120	Nationell
av gips per kalenderår.
37.	Asfaltverk eller oljegrusverk	26.150	Nationell

1.som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser, eller

2.som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalender- dagar under en tolvmånaders-period.

38.	Anläggning för tillverkning av varor av asfalt.	26.160	Nationell

39. Blästring av mer än 500 kvadratmeter yta.		28.71	Nationell

40.	Anläggning för tvättning av	50.11	Nationell

1.fler än 5 000 personbilar per kalenderår,

2.fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår,

3.fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller

4.fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår.

41. Anläggning där det per kalenderår hanteras

50.20

Nationell

1.mer än 1 000 kubikmeter flytande motor-bränsle, eller

2.mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle.

42. Kemiska eller biologiska laboratorier med en total	73.10	Nationell
golvyta som är större än 5 000 kvadratmeter.
Gäller inte laboratorier som
1. ingår i verksamhet som är tillstånds- eller
granskningspliktig enligt bilaga 1, 2 eller 3 till
miljöprövningsförordningen
2. är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt
13 kap. miljöbalken, eller
3. ingår i utbildningslokaler som är anmälnings-
pliktiga enligt 38 § förordningen om miljö-
påverkande verksamhet och hälsoskydd.

43. Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar,	85.20	Nationell
om etylenoxid används som steriliseringsmedel.
44. Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn.	93.10	Nationell
Gäller inte om utsläpp av vatten från verksamheten
leds till ett avloppsreningsverk som är tillstånds - eller
granskningspliktigt i enlighet med bilaga 1 eller 3 till
miljöprövningsförordningen.

45.Konvertera smittförande avfall på ett sjukhus.	90.382	Nationell

261

Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds-, gransk- nings- anmälnings- eller registrer- ingsplikt enligt 9, 11–14 eller 20 kap. miljöbalken.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att kraven i denna förordning ska gälla för vissa slag av yrkesmässigt bedrivna verk- samheter som inte omfattas av tillstånds-, gransknings- anmäl- nings- eller registreringsplikt en- ligt första stycket.

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.36Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:901) om verk- samhetsutövares egenkontroll att 1 och 9 §§ ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller 11–14 kap. miljöbalken.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att kraven i denna förordning skall gälla för vissa slag av yrkesmässigt bedrivna verk- samheter som inte omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt en- ligt första stycket.

9 §

Naturvårdsverket får med-	Naturvårdsverket får med-
dela föreskrifter om hur den som	dela föreskrifter om hur den som
bedriver en miljöfarlig verksam-	bedriver en miljöpåverkande verk-
het enligt 9 kap. miljöbalken ska	samhet enligt 9 kap. miljöbalken
utöva sådan kontroll som avses i	ska utöva sådan kontroll som
26 kap. 19 § miljöbalken.	avses i 26 kap. 19 § miljöbalken.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

262

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.37Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:904) om anmälan för samråd

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:904) om an- mälan för samråd att 6 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
6 §1
Den som i enlighet med gäl-	Den som i enlighet med gäl-
lande bestämmelser har under-	lande bestämmelser har under-
rättat Skogsstyrelsen om avverk-	rättat Skogsstyrelsen om avverk-
ning som skall äga rum på hans	ning som ska äga rum på hans
mark, om uttag av skogsbränsle	mark, om uttag av skogsbränsle
eller om sådan dikning i samband	eller om sådan dikning i samband
med avverkning som inte kräver	med avverkning som inte kräver
tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken	miljötillstånd eller igångsättnings-
skall anses ha gjort anmälan för	besked enligt föreskrifter som har
samråd för åtgärden enligt 12 kap.	meddelats med stöd av 20 kap. 6 §
6 § miljöbalken.	miljöbalken ska anses ha gjort
	anmälan för samråd för åtgärden
	enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.
Den som enligt gällande be-	Den som enligt gällande be-
stämmelser har underrättat läns-	stämmelser har underrättat läns-
styrelsen om att jordbruksmark	styrelsen om att jordbruksmark
skall tas ur jordbruksproduktion	ska tas ur jordbruksproduktion
skall anses ha gjort anmälan för	ska anses ha gjort anmälan för
samråd enligt 12 kap. 6 § miljö-	samråd enligt 12 kap. 6 § miljö-
balken beträffande sådant arbets-	balken beträffande sådant arbets-
företag för vilket marken tas i	företag för vilket marken tas i
anspråk.	anspråk.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2005:1155.

263

Om ett ärende rör sådan vat- tenverksamhet som avses i 4 kap. 6 § andra stycket miljöbalken, Havs- och vattenmyndigheten samråda med länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten. Samråd ska också ske i andra mål och ären- den som är av sådant slag som anges i 8 kap. 2 § miljöprövning- sförordningen (2013:251).

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.38Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:1398) om vattenverksamheter

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:1398) om vatten- verksamheter

dels att 1, 5, 8–11, 18, 24–44 §§ ska upphöra att gälla, dels att 2, 7, 12–15, 19 och 23 §§ ska ha följande lydelse, dels att en ny paragraf, 19 a §, ska införas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Om ett mål eller ärende rör sådan vattenverksamhet som av- ses i 4 kap. 6 § andra stycket miljöbalken, ska Havs- och vat- tenmyndigheten samråda med länsstyrelsen och tillsynsmyndig- heten. Samråd ska också ske i andra mål och ärenden som är av sådant slag som anges i 1 § denna förordning.

7 §2

När en markavvattningssak-	När en markavvattningssak-
kunnig förordnas, ska mark- och	kunnig förordnas, ska Miljöpröv-
miljödomstolen underrätta Statens	ningsmyndigheten underrätta Sta-
jordbruksverk om förordnandet.	tens jordbruksverk om förord-
Om det endast är fråga om av-	nandet. Om det endast är fråga
vattning av skogsmark, ska i stäl-	om avvattning av skogsmark, ska
let Skogsstyrelsen underrättas.	i stället Skogsstyrelsen underrättas.
12 §3
När domstolen vid tillstånd till	När prövningsmyndigheten har
vattenverksamhet har beslutat om	beslutat om inlösen av en del av
inlösen av en del av fastighet och	fastighet och beslutet har fått laga
beslutet har vunnit laga kraft,	kraft, ska myndigheten utan dröjs-
skall domstolen utan dröjsmål till	mål till lantmäterimyndigheten

1Senaste lydelse 2024:977.

2Senaste lydelse 2010:961.

3Senaste lydelse 2000:332.

264

SOU 2024:98Författningsförslag

lantmäterimyndigheten sända dels	sända dels en karta med beskriv-
en karta med beskrivning som	ning över området samt dess grän-
avses i 22 kap. 24 § miljöbalken,	ser ha utmärkts i den ordning som
dels ett utdrag av beslutet där det	gäller för fastighetsbildning, dels
framgår vilket område som löses	ett utdrag av beslutet där det
in. På kartan skall det intygas att	framgår vilket område som löses
den har utgjort grund för beslu-	in. På kartan ska det intygas att
tet om inlösen.	den har utgjort grund för beslu-
	tet om inlösen.
När inlösen som avses i första	När inlösen som avses i första
stycket är fullbordad, skall läns-	stycket är fullbordad, ska läns-
styrelsen genast underrätta lant-	styrelsen genast underrätta lant-
mäterimyndigheten om detta.	mäterimyndigheten om detta.
13 §4
Domstolen skall för anteck-	Miljöprövningsmyndigheten
ning i fastighetsregistrets all-	ska för anteckning i fastighets-
männa del skriftligen underrätta	registrets allmänna del skriftligen
lantmäterimyndigheten om det	underrätta lantmäterimyndigheten
förordnande som avses i 11 kap.	om det förordnande som avses i
20 § första stycket miljöbalken.	11 kap. 20 § första stycket miljö-
	balken.
14 §5
Domstolen och länsstyrelsen	Miljöprövningsmyndigheten
skall för anteckning i fastighets-	ska för anteckning i fastighets-
registrets allmänna del skriftligen	registrets allmänna del skriftligen
underrätta lantmäterimyndigheten	underrätta lantmäterimyndigheten
om ett förordnande enligt 1 kap.	om ett förordnande enligt 1 kap.
3 § expropriationslagen (1972:719)	3 § expropriationslagen (1972:719)
att en inskriven särskild rättighet	att en inskriven särskild rättighet
skall bestå eller upphöra.	ska bestå eller upphöra.
15 §6
Länsstyrelsen skall för anteck-	Länsstyrelsen ska för anteck-
ning i fastighetsregistret allmänna	ning i fastighetsregistret allmänna
del skriftligen underrätta lant-	del skriftligen underrätta lant-

4Senaste lydelse 2000:332.

5Senaste lydelse 2000:332.

6Senaste lydelse 2000:332.

265

Författningsförslag

SOU 2024:98

mäterimyndigheten om att in- lösen av mark vid tillstånd till vattenverksamhet är fullbordad.

mäterimyndigheten om att in- lösen av mark vid miljötillstånd eller igångsättningsbesked till vat- tenverksamhet är fullbordad.

19 §7

I stället för tillståndsplikt en-	I stället för granskningsplikt
ligt 11 kap. 9 § miljöbalken gäller	enligt 2 kap. 2 § andra stycket miljö-
att en vattenverksamhet inte får	prövningsförordningen (2013:251)
påbörjas innan den har anmälts	gäller att en vattenverksamhet inte
hos tillsynsmyndigheten, om verk-	får påbörjas innan den har an-
samheten innebär	mälts hos tillsynsmyndigheten,
	om verksamheten innebär

1.anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar,

2.uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett vatten- drag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter,

3.uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 kvadratmeter,

4.grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan lik- nande åtgärd i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter,

5.grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan lik- nande åtgärd i ett annat vattenområde än vattendrag, om den botten- yta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst

3000 kvadratmeter,

6.byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst

1kubikmeter per sekund,

7.omgrävning av ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund, om åtgärden inte är att hänföra till markavvattning,

8.nedläggning eller byte av en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde,

7Senaste lydelse 2007:168.

266

Författningsförslag

SOU 2024:98

5. för vattentäkt för husbehovs- förbrukningen eller värmeförsörj- ningen för en en- eller tvåfamiljs- fastighet,

6. för vattentäkt för en jord- bruksfastighets husbehovsförbruk- ning eller värmeförsörjning om bortledandet uppgår till högst

a) tio kubikmeter yt- eller grund- vatten per dygn på Gotland eller Öland, eller

b) 25 kubikmeter yt- eller grund- vatten per dygn på en annan plats än Gotland eller Öland.

Om arbeten enligt första stycket 4 berör en fastighet som till- hör någon annan, ska fastighets- ägaren alltid underrättas innan arbetena påbörjas. Om fisket kan skadas, ska anmälan om de plane- rade arbetena göras till länsstyrel- sen innan arbetena påbörjas.

23 §8

När anmälningsärendet är till-	När anmälningsärendet är till-
räckligt utrett, skall tillsynsmyn-	räckligt utrett, ska tillsynsmyn-
digheten	digheten

1.besluta om de förbud för verksamhetsutövaren som behövs enligt miljöbalken,

2.förelägga verksamhetsutövaren att

a) vidta de försiktighetsmått som behövs enligt miljöbalken, eller

b) ansöka om tillstånd enligt	b) ansöka om igångsättnings-
11 kap. 9 § miljöbalken, om det	besked enligt 20 kap. 6 § miljö-
behövs med hänsyn till verksam-	balken eller föreskrifter som har
hetens påverkan på miljön eller	meddelats med stöd av 20 kap. 6 §
enskilda intressen, eller	miljöbalken, om det behövs med
	hänsyn till verksamhetens påver-

8Senaste lydelse 2007:168.

268

SOU 2024:98

Författningsförslag

kan på miljön eller enskilda in- tressen, eller

3.om det inte behövs något förbud eller föreläggande enligt 1 och 2, underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.

Vid bedömningen av verk-	Vid bedömningen av verk-
samhetens påverkan på enskilda	samhetens påverkan på enskilda
intressen skall tillsynsmyndig-	intressen ska tillsynsmyndig-
heten särskilt beakta om det i	heten särskilt beakta om det i
ärendet finns ett yrkande om	ärendet finns ett yrkande om

1.särskild tvångsrätt enligt 28 kap. 10 § miljöbalken,

2.ersättning enligt 31 kap. 16 § miljöbalken, eller

3.inlösen enligt 31 kap. 17 § miljöbalken.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

3.De nya bestämmelserna tillämpas inte vid prövning av till- ståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel om verksamheten omfattas av en sådan nationell plan för moderna miljö- villkor som avses i 11 kap. 28 § miljöbalken.

269

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.39Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:512) om deponering av avfall

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2001:512) om depo- nering av avfall att 35, 36 och 40 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
35 §1
Bestämmelser om tillstånds-	Bestämmelser om tillstånds-
prövning av miljöfarlig verksamhet	prövning av miljöpåverkande verk-
finns i 9 kap. miljöbalken, för-	samhet finns i 20 kap. miljöbalken,
ordningen (1998:899) om miljö-	förordningen (1998:899) om miljö-
farlig verksamhet och hälsoskydd	påverkande verksamhet och hälso-
samt miljöprövningsförordningen	skydd samt miljöprövningsför-
(2013:251).	ordningen (2013:251).
36 §
En ansökan om tillstånd till	En ansökan om miljötillstånd
deponeringsverksamhet skall, ut-	eller igångsättningsbesked till de-
över vad som anges i 22 kap. 1 §	poneringsverksamhet ska, utöver
miljöbalken, alltid innehålla	vad som anges i 20 kap. 10 §
	miljöbalken och föreskrifter med-
	delad med stöd av den paragrafen,
	alltid innehålla
1. uppgift om verksamhetsutövarens identitet,
2. en beskrivning av vilka av-	2. en beskrivning av vilka av-
fallsslag och de totala mängder	fallsslag och de totala mängder
avfall som skall deponeras,	avfall som ska deponeras,

3.en beskrivning av platsen, inklusive dess geologiska och hydro- geologiska egenskaper,

4.en plan för avslutning och efterbehandling, och

5.en redovisning av hur verksamhetsutövaren avser att säker- ställa att de skyldigheter som följer av denna förordning eller de föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen kommer att uppfyllas.

1Senaste lydelse 2013:264.

270

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.40Förslag till förordning om ändring

i vattenförvaltningsförordningen (2004:660)

Härigenom föreskrivs i fråga om vattenförvaltningsförordningen (2004:660) att 4 kap. 14 § och 6 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 14 §

När vattenmyndigheten har	När vattenmyndigheten har
tagit del av en sådan utredning	tagit del av en sådan utredning
som avses i 22 kap. 13 § första	som avses i 20 kap. 24 § första
stycket 1 miljöbalken eller infor-	stycket 1 miljöbalken eller infor-
merats om att en verksamhet eller	merats om att en verksamhet eller
åtgärd har tillåtits enligt 11 §, ska	åtgärd har tillåtits enligt 11 §, ska
vattenmyndigheten fatta de be-	vattenmyndigheten fatta de be-
slut om förvaltningen av vatten-	slut om förvaltningen av vatten-
miljön som utredningen eller	miljön som utredningen eller
tillåtandet föranleder.	tillåtandet föranleder.
Om vattenmyndigheten finner	Om vattenmyndigheten finner
att det inte finns förutsättningar	att det inte finns förutsättningar
för att ändra en miljökvalitets-	för att ändra en miljökvalitets-
norm i enlighet med en sådan	norm i enlighet med en sådan
redogörelse som avses i 22 kap.	redogörelse som avses i 20 kap.
13 § andra stycket miljöbalken,	24 § andra stycket miljöbalken,
ska vattenmyndigheten	ska vattenmyndigheten
1. anmäla detta till regeringen	1. anmäla detta till regeringen
och i anmälan redovisa sin be-	och i anmälan redovisa sin be-
dömning, det som kommit fram	dömning, det som kommit fram
i ändringsfrågan och de skäl som	i ändringsfrågan och de skäl som
talar för respektive emot en änd-	talar för respektive emot en änd-
ring,	ring,
2. informera den som har be-	2. informera den som har be-
gärt vattenmyndighetens yttrande	gärt vattenmyndighetens yttrande
om att ändringsfrågan har an-	om att ändringsfrågan har an-
mälts till regeringen, och	mälts till regeringen, och

272

SOU 2024:98

Författningsförslag

3.avvakta med sitt slutliga ytt- rande till dess regeringen har be- slutat i ändringsfrågan

6kap. 5 §1

Ett åtgärdsprogram för vattendistrikt ska bland annat innehålla

1.åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten,

2. åtgärder för att i den mån	2. åtgärder för att i den mån
det är behövligt åstadkomma om-	det är behövligt åstadkomma om-
prövning av tillstånd till eller vill-	prövning av tillstånd till eller vill-
kor för miljöfarlig verksamhet och	kor för miljöpåverkande verksam-
vattenverksamhet,	het och vattenverksamhet,

3.åtgärder för att upptäcka och beivra brott mot bestämmelser till skydd för vatten,

4.åtgärder för att hindra eller reglera diffusa utsläpp av föroren- ande ämnen,

5.åtgärder för att förebygga eller begränsa att föroreningar indirekt tillförs grundvatten,

6.åtgärder för att motverka alla andra betydande negativa kon- sekvenser för vattenmiljön, särskilt de åtgärder som behövs för att nödvändig ekologisk status eller god ekologisk potential ska kunna nås när det gäller vattenförekomsters hydromorfologiska förhållan- den, och

7.de föreskrifter eller förslag till föreskrifter som behövs för att övriga åtgärder ska kunna genomföras.

Åtgärdsprogrammet ska därutöver innehålla sådana åtgärder och hänvisningar till övrig lagstiftning som avses i artikel 11.3, 11.4 och

11.6i direktiv 2000/60/EG.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2008:983

273

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.41Förslag till förordning om ändring i förordningen (2004:675) om omgivningsbuller

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2004:675) om omgiv- ningsbuller att 18 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

18 §1

Trafikverket och de kommuner som avses i 3 § ska

1. samarbeta med varandra	1. samarbeta med varandra
samt med Transportstyrelsen och	samt med Transportstyrelsen och
de myndigheter som enligt miljö-	de myndigheter som enligt miljö-
tillsynsförordningen (2011:13) ut-	tillsynsförordningen (2011:13) ut-
övar tillsyn över miljöfarlig verk-	övar tillsyn över miljöpåverkande
samhet så att Trafikverket och	verksamhet så att Trafikverket och
kommunerna kan fullgöra sina	kommunerna kan fullgöra sina
skyldigheter enligt denna förord-	skyldigheter enligt denna förord-
ning, och	ning, och

2.samarbeta med Naturvårdsverket så att verket kan fullgöra sin rapportering till Europeiska kommissionen enligt 16 § och till reger- ingen enligt 17 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2012:51.

274

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.42Förslag till förordning om ändring

i naturgasförordningen (2006:1043)

Härigenom föreskrivs i fråga om naturgasförordningen (2006:1043) att 6 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §1

En ansökan enligt 4 eller 5 § ska vara skriftlig och ges in till Energi- marknadsinspektionen. Utöver det som följer av 4 och 5 §§ ska an- sökan innehålla

1.en teknisk beskrivning av den planerade ledningen, stationen eller anläggningen samt en kostnadsberäkning,

2.en karta över ledningens föreslagna sträckning eller stationens eller anläggningens föreslagna placering samt en beskrivning av den mark som behöver tas i anspråk för ledningen, stationen eller anlägg- ningen,

3.bestyrkta förteckningar över ägare och innehavare av fastig- heter över vilka ledningen avses dras fram eller på vilka stationen eller anläggningen avses placeras eller av fastigheter som på annat sätt be- hövs för anläggningen,

4.uppgift om de överenskommelser som träffats om upplåtelse av mark för ledningen, stationen eller anläggningen eller de hinder som finns mot sådana överenskommelser,

5.en redogörelse för sökandens organisation,

6.en redogörelse för hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken följs, och

7. den miljökonsekvensbeskriv-	7. den miljökonsekvensbeskriv-
ning som krävs enligt 2 kap. 7 §	ning som krävs enligt 2 kap. 7 §
andra stycket 2 eller 3 naturgas-	andra stycket 2 naturgaslagen
lagen (2005:403).	(2005:403).

I en beskrivning enligt första stycket 1 ska det finnas en ritning över ledningens, stationens eller anläggningens konstruktion och dess anslutning till naturgasledningar.

1Senaste lydelse 2017:1036.

275

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.43Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:215) om undan- tag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) att 22 a § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

22 a §1

Ett internt nät får byggas och användas utan nätkoncession, om det

1. inom ett avgränsat område dras

a)mellan flera anläggningar för produktion av el som har en gemen- sam anslutning till elnätet, eller

b)från flera anläggningar för produktion av el till en gemensam anslutning till elnätet förutsatt att anslutningsledningen är kort, eller 2. används för överföring av lokalkraft mellan närliggande pro-

duktions- och överföringsanläggningar.

Ett område som omfattas av	Ett område som omfattas av
ett tillstånd enligt miljöbalken för	ett miljötillstånd eller igångsätt-
en verksamhet som avses i 21 kap.	ningsbesked enligt miljöbalken
13–15 §§ miljöprövningsförord-	för anläggningar för utnyttjande
ningen (2013:251) ska anses vara	av vindkraft för energiproduktion
ett sådant avgränsat område som	(grupper av vindkraftverk) ska an-
avses i första stycket 1 a eller 1 b.	ses vara ett sådant avgränsat om-
	råde som avses i första stycket 1 a
	eller 1 b.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2021:976.

277

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.44Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:667) om allvarliga miljöskador

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:667) om all- varliga miljöskador att 23 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23 §1

Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd inom jordbruket, skogsbruket, rennäringen eller yrkes- fisket eller som utgör väghållning, är ansvarig för avhjälpande enligt 10 kap. 5 och 12–14 §§ miljöbalken endast om

1.det på grund av verksamhetsutövarens fel eller försummelse har uppstått en allvarlig miljöskada på en art eller livsmiljö, eller

2. skadan har orsakats av	2. skadan har orsakats av
a) en verksamhet som är till-	a) en miljöpåverkande	verk-
ståndspliktig enligt förordningen	samhet som är tillståndspliktig en-
(1998:899) om miljöfarlig verk-	ligt förordningen (1998:899) om
samhet och hälsoskydd eller miljö-	miljöpåverkande verksamhet och
prövningsförordningen	hälsoskydd eller tillstånds- eller
(2013:251),	granskningsplikt enligt	2 kap.
	miljöprövningsförordningen
	(2013:251),
b) en verksamhet som är till-	b) en vattenverksamhet som är
ståndspliktig enligt 11 kap. miljö-	tillstånds- eller granskningspliktig
balken och som avser uppförande,	enligt 2 kap. miljöprövningsförord-
ändring, lagning och utrivning av	ningen och som avser uppförande,
dammar eller andra anläggningar	ändring, lagning och utrivning av
i vattenområden, bortledande av	dammar eller andra anläggningar
vatten från vattenområden eller	i vattenområden, bortledande av
bortledande av grundvatten och	vatten från vattenområden eller
utförande av anläggningar för	bortledande av grundvatten och
detta,	utförande av anläggningar för
	detta,

c)sådan innesluten användning och avsiktlig utsättning av gene- tiskt modifierade organismer som avses i 13 kap. miljöbalken,

1Senaste lydelse 2013:267.

278

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.45Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1770) om geografisk miljöinformation

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:1770) om geo- grafisk miljöinformation att 3 kap. 19, 21 och 24 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

19 §1

För anläggningar för hantering av avloppsvatten, anläggningar för avfallshantering, anläggningar för energiförsörjning, anläggningar för vattenförsörjning, räddningstjänstens anläggningar, skolor, sjukhus och andra allmännyttiga och offentliga tjänster ska informations- ansvar fullgöras av

1.Inspektionen för vård och omsorg i fråga om hem för vård eller behandling, äldreboende, sjukhus och vårdcentraler,

2. länsstyrelsen i fråga om an-	2. länsstyrelsen i fråga om an-
läggningar och områden för be-	läggningar och områden för be-
handling eller hantering av avfall,	handling eller hantering av avfall,
avloppsvatten eller avloppsslam	avloppsvatten eller avloppsslam
som omfattas av ett sådant till-	som omfattas av ett sådant till-
stånd eller sådan tillståndsplikt	stånd eller sådan tillståndsplikt
som avses i 9 kap. miljöbalken,	som avses i 9 kap. miljöbalken eller
	sådant miljötillstånd eller igång-
	sättningsbesked eller sådan till-
	ståndsplikt eller granskningsplikt
	för miljöpåverkande verksamhet
	som avses i 20 kap. 6 § miljö-
	balken,

3.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om brandstationer, skyddsrum och ljudsändare för utomhusvarning,

4.Statens skolverk i fråga om skolenheter för förskoleklass, grund- skolan, specialskolan, sameskolan, anpassade grundskolan, gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan,

5.Statistiska centralbyrån i fråga om lokaler för förskolan samt myndighets- och kommunkontor,

1Senaste lydelse 2022:1616.

280

SOU 2024:98

Författningsförslag

6.Svenska kraftnät i fråga om transmissionsnät för el inklusive anläggningar, och

7.Trafikverket i fråga om de fibernät och kraftledningar som Trafikverket förvaltar samt de telefoner som finns tillgängliga i an- slutning till statliga vägar och statliga järnvägar.

21 §2

För verksamheter som avses i 9, 11 eller 12 kap. miljöbalken ska, om inte annat följer av 22 §, informationsansvar fullgöras av

1. länsstyrelsen i fråga om	1. länsstyrelsen i fråga om
verksamheter som omfattas av ett	verksamheter som omfattas av ett
sådant tillstånd eller sådan till-	sådant tillstånd eller sådan till-
ståndsplikt som avses i 9 eller 11 kap.	ståndsplikt som avses i 9 kap. miljö-
miljöbalken,	balken eller sådant miljötillstånd
	eller igångsättningsbesked eller så-
	dan tillståndsplikt eller gransk-
	ningsplikt som avses i 20 kap. 6 §
	miljöbalken,

2.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om verk- samheter enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och

3.Svenska kraftnät i fråga om dammsäkerhet avseende dammar i dammsäkerhetsklass A, B eller C enligt 11 kap. miljöbalken.

24 §3

För områden och andra geografiska enheter som används för rap- portering, förvaltas eller regleras på internationell, europeisk, natio- nell, regional eller lokal nivå avseende vattenavrinning, kustförvalt- ning, farleder, nitratkänslighet, dricksvattentäkt, avfallsdeponering, avfallsdumpning, buller, gruvprospektering, gruvbrytning eller annat som har relevans från miljöinformationssynpunkt ska informations- ansvar fullgöras av

1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om

a)gränser för områden med fredning av fisk eller förbud mot fiske samt andra förvaltningsgränser till skydd för fiskbestånden och miljön,

b)fiskvatten,

2Senaste lydelse 2016:1192.

3Senaste lydelse 2018:2114.

281

2. länsstyrelsen i fråga om miljöriskområden, musselvatten och anläggningar för bortskaf- fande av avfall som omfattas av ett sådant tillstånd eller sådan tillståndsplikt som avses i 9 kap. miljöbalken eller sådant miljötill- stånd eller igångsättningsbesked eller sådan tillståndsplikt eller gransk- ningsplikt för miljöpåverkande verksamhet som avses i 20 kap. 6 § miljöbalken,

Författningsförslag

SOU 2024:98

c)förvaltningsområden enligt havsmiljöförordningen (2010:1341) samt till förvaltningsområdena hänförliga bedömningsområden före- skrivna av Havs- och vattenmyndigheten med stöd av 20 § havs- miljöförordningen, och

d)sammanställningar av nationellt särskilt värdefulla limniska om- råden,

3. Naturvårdsverket i fråga om

a)områden som omfattas av naturvårdsavtal där Naturvårdsverket eller länsstyrelserna är avtalspart för staten,

b)vattenskyddsområden som omfattas av föreskrifter enligt 7 kap. 22 § miljöbalken,

c)områden som omfattas av ordningsföreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken,

d)områden med förbud mot markavvattning enligt 11 kap. 14 § miljöbalken och 4 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter,

e)områden som är känsliga för övergödning enligt rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tät- bebyggelse, och

f)zoner och tätbebyggelse för utvärdering och säkerställande av luftkvalitet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa,

4. Sjöfartsverket i fråga om reglerade farleder till havs och i större inlandsvatten,

5. Skogsstyrelsen i fråga om naturvårdsavtalsområden där Skogs- styrelsen är avtalspart,

6. Statens jordbruksverk i fråga om

282

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.46Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och byggförordningen (2011:338) att 6 kap. 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

2 §1

Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra

1.en anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov,

2. ett vindkraftverk som av-	2. ett vindkraftverk som av-
ses i 1 § 6, om verket omfattas av	ses i 1 § 6, om verket omfattas av
tillstånd enligt 9 eller 11 kap.	miljötillstånd eller igångsättnings-
miljöbalken,	besked enligt miljöbalken,

3.en parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg,

4.en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järn- vägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,

5. en anläggning som avses i	5. en anläggning som avses i
1 § 2, om det är fråga om en an-	1 § 2, om det är fråga om en an-
läggning av liten omfattning i	läggning av liten omfattning i
form av en eller flera containrar i	form av en eller flera containrar i
omedelbar närhet till en pågående	omedelbar närhet till en pågående
verksamhet inom ett industri-	verksamhet inom ett industri-
område och anläggningen inte	område och anläggningen inte
placeras närmare gränsen än	placeras närmare gränsen än
4,5 meter, eller	4,5 meter,

1Senaste lydelse 2017:102.

284

SOU 2024:98Författningsförslag

6. en anläggning som avses i	6. en anläggning som avses i
1 § 2, om det är fråga om högst	1 § 2, om det är fråga om högst
två enheter i form av fritidsbåt,	två enheter i form av fritidsbåt,
husvagn eller husbil som	husvagn eller husbil som
a) placeras i omedelbar närhet	a) placeras i omedelbar närhet
av ett en- eller tvåbostadshus,	av ett en- eller tvåbostadshus,
b) är av säsongskaraktär,	b) är av säsongskaraktär,
c) inte placeras närmare grän-	c) inte placeras närmare grän-
sen än 4,5 meter, och	sen än 4,5 meter, och
d) inte placeras i anslutning	d) inte placeras i anslutning
till en sådan byggnad eller inom	till en sådan byggnad eller inom
ett sådant bebyggelseområde som	ett sådant bebyggelseområde som
avses i 8 kap. 13 § plan- och bygg-	avses i 8 kap. 13 § plan- och bygg-
lagen (2010:900).	lagen (2010:900), eller
	7. en transformatorstation som
	avses i 1 § 10 om anläggningen
	omfattas av miljötillstånd eller
	igångsättningsbesked enligt 20 kap.
	miljöbalken.

Åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

285

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.47Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:619) med instruktion för havs- och vattenmyndigheten att 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

Myndigheten ska särskilt

1.ansvara för den centrala tillsynsvägledningen under miljöbalken och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,

2. bevaka allmänna miljövårds-	2. inom sitt ansvarsområde be-
intressen i mål och ärenden där	vaka allmänna miljövårdsintressen
miljöbalken tillämpas och som	i mål och ärenden där miljöbal-
handläggs hos myndigheter och	ken tillämpas och som handläggs
domstolar samt lämna myndig-	hos myndigheter och domstolar
hetens synpunkter tidigt i pro-	samt lämna myndighetens syn-
cessen,	punkter tidigt i processen,

3.delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för havs- och vattenmiljön eller fisket,

4.vara samlande i vatten- och havsmiljöarbetet genom att sam- ordna vattenmyndigheterna för genomförandet av vattenförvalt- ningsförordningen (2004:660),

5.arbeta med frågor som rör havsplanering,

6.ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen och ansvara för genomförandet av landningskontrollen,

7.inom sitt ansvarsområde ansvara för skydd av naturtyper och arter samt andra frågor om biologisk mångfald i sjöar, vattendrag och hav,

8.i samråd med Naturvårdsverket fördela medel för miljööver- vakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rap- portering och efter samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde,

1Senaste lydelse 2021:190.

286

SOU 2024:98

Författningsförslag

9.ansvara för att samla in grundläggande information om fisk- bestånden samt fisket och annat nyttjande i sjöar, vattendrag och hav och särskilt svara för att datainsamling och rådgivning i fråga om fiskbestånden och fisket bedrivs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upp- rättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008,

10.inom sitt ansvarsområde främja forskning och utvecklings- verksamhet och delta i beredningen av Naturvårdsverkets miljöforsk- ningsanslag till stöd för myndighetens och verkets arbete,

11.göra kunskaper om havs- och vattenmiljön, fisket och myn- dighetens arbete tillgängliga för myndigheter, allmänhet och andra berörda,

12.ansvara för uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalk- ning av sjöar och vattendrag, förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt och förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården,

13.följa upp och utvärdera de statliga bidrag som omfattas av vilt- skadeförordningen (2001:724) när det gäller förebyggande åtgärder och ersättning för skada som orsakas av säl och rapportera sådan uppföljning och utvärdering till Statens jordbruksverk, och

14.samverka med Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna i frågor som har bety- delse för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av havs- och vattenmiljön och för vattenbruket.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

287

För en överträdelse av 13 § för- ordningen (1998:899) om miljö- påverkande verksamhet och hälso- skydd ska en miljösanktionsavgift betalas

289

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.49Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:259) att 1 kap. 2 §, 3 kap. 1–4 §§, 12 kap. 4 § och rubriken till 3 kap. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

2 §1

Förordningen innehåller be-	Förordningen innehåller be-
stämmelser om miljösanktions-	stämmelser om miljösanktions-
avgifter för överträdelser av före-	avgifter för överträdelser av före-
skrifter om	skrifter om
– artskydd (2 kap.),
– miljöfarlig verksamhet och	– miljöpåverkande verksamhet
hälsoskydd (3 kap.),	och hälsoskydd (3 kap.),

–verksamheter som orsakar miljöskador (4 kap.),

–vilthägn och miljöhänsyn i jordbruket (5 kap.),

–genteknik (6 kap.),

–kemiska produkter och biotekniska organismer (7 kap.),

–växtskyddsmedel och bekämpningsmedel (8 kap.),

–fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (9 kap.),

–brandfarliga vätskor och spilloljor (10 kap.),

–avfall, avfallsförebyggande åtgärder och producentansvar (11 kap.),

och

–tillsyn, rapportering och egenkontroll (12 kap.).

3 kap. Miljöfarlig verksamhet	3 kap. Miljöpåverkande
och hälsoskydd	verksamhet och hälsoskydd

3kap. 1 §

För en överträdelse av 13 § för- ordningen (1998:899) om miljö- farlig verksamhet och hälsoskydd ska en miljösanktionsavgift betalas

1Senaste lydelse 2021:1009.

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.med 5 000 kronor, om överträdelsen är att utan tillstånd inrätta en avloppsanordning trots att ett sådant tillstånd krävs,

2.med 3 000 kronor, om överträdelsen är att utan tillstånd an- sluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning som före an- slutningen inte hade någon vattentoalett ansluten, och

3.med 3 000 kronor, om överträdelsen är att utan att ha gjort en anmälan inrätta en avloppsanordning trots att en sådan anmälan krävs.

2 §

För en överträdelse av 17 § för-	För en överträdelse av 17 § för-
ordningen (1998:899) om miljö-	ordningen (1998:899) om miljö-
farlig verksamhet och hälsoskydd	påverkande verksamhet och hälso-
ska en miljösanktionsavgift betalas	skydd ska en miljösanktionsavgift
	betalas

1.med 3 000 kronor, om överträdelsen är att utan tillstånd inrätta en värmepumpsanläggning trots att det enligt föreskrifter som kom- munen har meddelat krävs tillstånd för en sådan åtgärd, och

2.med 1 000 kronor, om överträdelsen är att utan att ha gjort en anmälan inrätta en värmepumpsanläggning som inte är tillstånds- pliktig.

3 §

För en överträdelse av 38 § för-	För en överträdelse av 38 § för-
ordningen (1998:899) om miljö-	ordningen (1998:899) om miljö-
farlig verksamhet och hälsoskydd	påverkande verksamhet och hälso-
genom att utan att ha gjort en	skydd genom att utan att ha gjort
anmälan påbörja en verksamhet	en anmälan påbörja en verksam-
trots att en sådan anmälan krävs	het trots att en sådan anmälan
ska en miljösanktionsavgift be-	krävs ska en miljösanktionsavgift
talas med 3 000 kronor.	betalas med 3 000 kronor.
4 §2
För en överträdelse av 38 a §	För en överträdelse av 38 a §
förordningen (1998:899) om	förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälso-	miljöpåverkande verksamhet och
skydd ska en miljösanktions-	hälsoskydd ska en miljösanktions-
avgift betalas med 5 000 kronor.	avgift betalas med 5 000 kronor.

2Senaste lydelse 2023:933.

290

För en överträdelse av 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2021:6) om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter genom att utföra mätningar och provtag- ningar utan att någon dokumen- tation görs ska en miljösanktions- avgift betalas

1. med 20 000 kronor, om tillståndsplikt gäller för verk- samheten enligt miljöprövnings- förordningen (2013:251),

2. med 10 000 kronor, om granskningsplikt gäller för verk- samheten enligt miljöprövnings- förordningen,

3. med 3 000 kronor, om an- mälningsplikt gäller för verksam- heten enligt förordningen om miljö- påverkande verksamhet och hälso- skydd, och

4. med 3 000 kronor, i andra fall än de som avses i 1–3, om verksamheten omfattas av ett miljötillstånd eller igångsättnings- besked som är en följd av att till- synsmyndigheten förelagt en verk- samhetsutövare att ansöka om igång- sättningsbesked enligt 26 kap. 9 b § miljöbalken eller verksamhetsutöv- aren har ansökt om miljötillstånd eller igångsättningsbesked även om det inte krävs enligt 20 kap. 8 § miljöbalken eller motsvar- ande äldre bestämmelser.

291

SOU 2024:98

Författningsförslag

12kap. 4 §3

1. med 20 000 kronor, om ”tillståndsplikt A” gäller för verk- samheten enligt miljöprövnings- förordningen (2013:251),

2. med 10 000 kronor, om "tillståndsplikt B” gäller för verk- samheten enligt miljöprövnings- förordningen,

3. med 3 000 kronor, om ”an- mälningsplikt C” gäller för verk- samheten enligt miljöprövnings- förordningen, och

4. med 3 000 kronor, i andra fall än de som avses i 1–3, om verksamheten omfattas av ett till- stånd som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 a eller 6 b § miljö- balken eller motsvarande äldre be- stämmelser.

3Senaste lydelse 2022:925.

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.50Förslag till förordning om ändring

i industriutsläppsförordningen (2013:250)

Härigenom föreskrivs i fråga om industriutsläppsförordningen (2013:250)

dels att 1 kap. 19 och 20 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 2, 4, 5, 10, 13, 15, 16, 18, 24 och 27–29 §§, 2 kap. 1, 4, 6,15, 17, 21, 23, 25, 27, 29, 39, 41, 43, 53, 55, 57, 59, 70, 73, 79, 81 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 2 §1

I denna förordning avses med
industriutsläppsverksamhet: en	industriutsläppsverksamhet: en
verksamhet som är tillståndsplik-	verksamhet som är tillståndsplik-
tig eller omfattas av ett tillstånd	tig eller omfattas av ett miljötill-
enligt miljöprövningsförordningen	stånd, igångsättningsbesked eller
(2013:251) med en verksamhets-	äldre tillstånd enligt miljöpröv-
kod som slutar med -i,	ningsförordningen (2013:251)
	med en verksamhetskod som
	slutar med -i,

huvudverksamhet: den huvudsakliga industriutsläppsverksamhet som bedrivs på en anläggning, och

sidoverksamhet: en industriutsläppsverksamhet som bedrivs på en anläggning men som inte är den huvudsakliga industriutsläppsverk- samheten på anläggningen.

4§2

I denna förordning avses med miljöprövningsdelegation: ett

sådant särskilt organ inom läns- styrelsen som avses i förordningen (2011:1237) om miljöprövnings- delegationer, och

tillsynsmyndighet: den som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar tillsyn över en industriutsläppverksamhet.

1Senaste lydelse 2016:1200.

2Senaste lydelse 2020:649.

293

Författningsförslag

SOU 2024:98

5§

I denna förordning avses med

tillstånd: ett tillstånd enligt		tillstånd: ett miljötillstånd eller
9 kap. miljöbalken och miljöpröv-		igångsättningsbesked enligt 20 kap.
ningsförordningen (2013:251) eller		miljöbalken och miljöprövnings-
motsvarande äldre bestämmel-		förordningen (2013:251) eller
ser, och		motsvarande äldre bestämmelser,
		och
tillståndsvillkor: ett villkor i det		tillståndsvillkor: ett villkor i det
tillstånd som gäller för industri-		miljötillstånd eller igångsättnings-
utsläppsverksamheten.		besked som gäller för industri-
		utsläppsverksamheten.
	10 §
De slutsatser om bästa till-		De slutsatser om bästa till-
gängliga teknik som anges i 2 kap.		gängliga teknik som anges i 2 kap.
innehåller slutsatser	om andra	innehåller slutsatser	om andra
försiktighetsmått än	utsläpps-	försiktighetsmått än	utsläpps-
värden. Vid bedömningen av om		värden. Vid bedömningen av om
en industriutsläppsverksamhet be-		en industriutsläppsverksamhet be-
drivs i enlighet med kravet på		drivs i enlighet med kravet på
bästa möjliga teknik enligt 2 kap.		bästa tillgängliga teknik enligt
3 § miljöbalken ska hänsyn tas		2 kap. 3 § miljöbalken ska hän-
till sådana slutsatser		syn tas till sådana slutsatser

1.i fråga om huvudslutsatser senast den dag som inträffar fyra år efter slutsatsernas offentliggörande, och

2.i fråga om sidoslutsatser senast den dag som inträffar fyra år efter huvudslutsatsernas offentliggörande, om sidoslutsatserna offentlig- gjordes senast samma dag som huvudslutsatserna.

13 §

I 19 kap. 5 § första stycket 9	I 6 kap. miljöprövningsförord-
och 22 kap. 25 § första stycket 6 a	ningen finns bestämmelser om att
miljöbalken finns bestämmelser	ett beslut som innebär att miljö-
om att ett beslut eller en dom	tillstånd eller igångsättningsbesked
som innebär att tillstånd ges till	ges till en verksamhet ska inne-
en verksamhet ska innehålla vill-	hålla villkor om utsläpp, begräns-
kor om utsläpp, begränsnings-	ningsvärden och bästa tillgäng-
värden och bästa möjliga teknik	liga teknik som anpassar tillämp-

294

SOU 2024:98Författningsförslag

som anpassar tillämpningen av	ningen av föreskrifter om för-
föreskrifter om försiktighetsmått.	siktighetsmått. Vid prövning av
Vid prövning av tillståndsvillkor	tillståndsvillkor ska en sådan an-
ska en sådan anpassning göras	passning göras genom att pröv-
genom att prövningsmyndigheten	ningsmyndigheten som referens
som referens för sin bedömning	för sin bedömning använder
använder

1.de utsläppsvärden och de beskrivningar av andra försiktighets- mått som finns i de slutsatser om bästa tillgängliga teknik som anges

i2 kap., och

2.de beskrivningar av försiktighetsmått i ett sådant BAT-referens- dokument som enligt artikel 13.7 i direktiv 2010/75/EU har antagits av Europeiska kommissionen före den 7 januari 2011, om

a) beskrivningarna avser annat än utsläppsvärden, och

b) BAT-referensdokumentet inte har ersatts med sådana slutsat- ser om bästa tillgängliga teknik som anges i 2 kap.

15 §

Miljöprövningsdelegationen får	Miljöprövningsmyndigheten får
besluta att en industriutsläpps-	besluta att en industriutsläpps-
verksamhet i stället för att följa	verksamhet i stället för att följa
ett begränsningsvärde som avses	ett begränsningsvärde som avses
i 8 § ska följa ett begränsnings-	i 8 § ska följa ett begränsnings-
värde som bestäms med hänsyn	värde som bestäms med hänsyn
till andra tidsperioder eller andra	till andra tidsperioder eller andra
referensförhållanden (alternativ-	referensförhållanden (alternativ-
värde).	värde).

Beslutet får inte innebära att verksamheten genom att följa ett alternativvärde medför högre utsläppsnivåer under normala drifts- förhållanden än om verksamheten skulle ha följt det begränsnings-

värde som avses i 8	§.
	16 §3
Miljöprövningsdelegationen får		Miljöprövningsmyndigheten får
ge dispens från ett begränsnings-		ge dispens från ett begränsnings-
värde som avses i 8	§, om	värde som avses i 8 §, om

3Senaste lydelse 2013:504.

295

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.det med hänsyn till var den anläggning som verksamheten be- drivs på ligger geografiskt, anläggningens tekniska egenskaper eller de lokala miljöförhållandena skulle medföra oproportionerligt höga kostnader jämfört med miljönyttan att följa begränsningsvärdet, och

2.dispensen förenas med ett villkor om att i stället följa ett mindre strängt begränsningsvärde.

	18 §
Miljöprövningsdelegationen får		Miljöprövningsmyndigheten får
besluta att en dispens enligt 16 §		besluta att en dispens enligt 16 §
ska gälla för en kortare tids-		ska gälla för en kortare tids-
period än som avses i 17 §, om		period än som avses i 17 §, om
förutsättningarna för dispens en-		förutsättningarna för dispens en-
dast finns under den tid som be-		dast finns under den tid som be-
hövs för att anpassa anläggningen		hövs för att anpassa anläggningen
till det begränsningsvärde	som	till det begränsningsvärde	som
avses i 8 §.		avses i 8 §.
	24 §
Om det krävs en statusrapport		Om det krävs en statusrapport
enligt 23 §, ska den upprättas		enligt 23 §, ska den upprättas
senast i samband med att		senast i samband med att
1. den som bedriver eller av-		1. den som bedriver eller av-
ser att bedriva verksamheten an-		ser att bedriva verksamheten an-
söker om tillstånd för den, eller		söker om miljötillstånd eller igång-
		sättningsbesked för den, eller
2. huvudverksamheten	för	2. huvudverksamheten	för
första gången omfattas av huvud-		första gången omfattas av huvud-
slutsatser, om verksamheten om-		slutsatser, om verksamheten om-
fattas av ett tillstånd och det inte		fattas av ett miljötillstånd eller
finns någon upprättad status-		igångsättningsbesked och det inte
rapport.		finns någon upprättad status-
		rapport.

Om en statusrapport upprättas enligt första stycket 2, ska den ges in till tillsynsmyndigheten senast fyra år efter slutsatsernas offent-

liggörande.
En bestämmelse om att en an-	En bestämmelse om att en an-
sökan i ett ansökningsmål ska	sökan i ett miljöprövningsärende
innehålla en statusrapport finns i	ska innehålla en statusrapport

296

Naturvårdsverket eller, i fråga om verksamheter som omfattas av verksamhetskod 1.10-i i bi- laga 1 till miljöprövningsförord- ningen (2013:251), Statens jord- bruksverk ska på lämpligt sätt göra information tillgänglig för andra berörda myndigheter och allmänheten om innebörden och utvecklingen av sådan bästa till- gängliga teknik som avses i denna förordning.

SOU 2024:98Författningsförslag

22 kap.	1 § första stycket 7 miljö-	finns i 3 kap. 1 § andra stycket 2
balken.		miljöprövningsförordningen.

27 §

Naturvårdsverket eller, i fråga om verksamheter som avses i

2 kap. 1 § miljöprövningsförord- ningen (2013:251), Statens jord- bruksverk ska på lämpligt sätt göra information tillgänglig för andra berörda myndigheter och allmänheten om innebörden och utvecklingen av sådan bästa till- gängliga teknik som avses i denna förordning.

28 §

Naturvårdsverket eller, i fråga	Naturvårdsverket eller, i fråga
om verksamheter som avses i	om verksamheter som omfattas
2 kap. 1 § miljöprövningsförord-	av verksamhetskod 1.10-i i bi-
ningen (2013:251), Statens jord-	laga 1 till miljöprövningsförord-
bruksverk ska på sin webbplats	ningen (2013:251), Statens jord-
tillgängliggöra	bruksverk ska på sin webbplats
	tillgängliggöra

1.de domar och beslut som innebär att tillstånd har getts till en industriutsläppsverksamhet eller att ett sådant tillstånd har omprövats eller tillståndsvillkor ändrats enligt 24 kap. 5, 7, 8 eller 9 § miljöbalken,

2.dispenser enligt 16 §, och

3.uppgifter om de åtgärder som verksamhetsutövare har vidtagit enligt 10 kap. 5 a § miljöbalken.

I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmel- ser som kan innebära att annat gäller i stället för det som sägs i första stycket.

29 §

När en dom eller ett beslut i	När en dom eller ett beslut i
ett tillståndsmål eller tillstånds-	ett tillståndsmål eller tillstånds-
ärende skickas till Naturvårds-	ärende skickas till Naturvårds-

297

När slutsatser om bästa till- gängliga teknik har antagits ska Naturvårdsverket eller, i fråga om verksamheter som omfattas av verksamhetskod 1.10-i i bilaga 1 till miljöprövningsförordningen (2013:251), Statens jordbruks- verk efter slutsatsernas offentlig- görande informera berörda till- synsmyndigheter om detta.

Författningsförslag

SOU 2024:98

verket eller Statens jordbruks- verk enligt 11 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verk- samhet och hälsoskydd ska pröv- ningsmyndigheten, om det är en sådan dom eller sådant beslut som avses i 28 § första stycket 1, särskilt uppmärksamma verket på att domen eller beslutet rör en industriutsläppsverksamhet.

verket eller Statens jordbruks- verk enligt 7 kap. 2 § miljöpröv- ningsförordningen (2013:251) ska prövningsmyndigheten, om det är en sådan dom eller sådant beslut som avses i 28 § första stycket 1, särskilt uppmärksamma verket på att domen eller be- slutet rör en industriutsläpps- verksamhet.

2 kap.

1 §

När slutsatser om bästa till- gängliga teknik har antagits ska Naturvårdsverket eller, i fråga om verksamheter som avses i 2 kap.

1 § miljöprövningsförordningen (2013:251), Statens jordbruks- verk efter slutsatsernas offentlig- görande informera berörda till- synsmyndigheter om detta.

4 §4

Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2012/135/EU av den 28 februari 2012 om fastställande av BAT-slutsatser gällande järn- och ståltillverkning, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/ EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 8 mars 2012. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för

1. verksamheter som omfattas	1. verksamheter som omfattas
av 4 kap. 12 § miljöprövningsför-	av kod 13.20-i i bilaga 1 till miljö-
ordningen (2013:251),	prövningsförordningen
	(2013:251),
2. verksamheter som omfattas	2. verksamheter som omfattas
av 11 kap. 2 § miljöprövningsför-	av kod 23.10-i i bilaga 1 till miljö-
ordningen, och	prövningsförordningen, och

4Senaste lydelse 2016:1200.

298

SOU 2024:98

Författningsförslag

3.verksamheter som omfattas av 15 kap. 1 § miljöprövnings- förordningen.

3.verksamheter som omfattas av kod 27.10-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen.

	6 §5
Europeiska kommissionens		Europeiska kommissionens
genomförandebeslut	2012/134/	genomförandebeslut		2012/134/
EU av den 28 februari 2012 om		EU av den 28 februari 2012 om
fastställande av BAT-slutsatser		fastställande av BAT-slutsatser
gällande tillverkning av glas, i en-		gällande tillverkning av glas, i en-
lighet med Europaparlamentets		lighet med Europaparlamentets
och rådets direktiv 2010/75/EU		och rådets direktiv 2010/75/EU
om industriutsläpp,	offentlig-	om	industriutsläpp,	offentlig-
gjordes i Europeiska	unionens	gjordes i Europeiska		unionens
officiella tidning den 8 mars 2012.		officiella tidning den 8 mars 2012.
Bilagan till beslutet	innehåller	Bilagan till beslutet		innehåller
slutsatser om bästa tillgängliga		slutsatser om bästa tillgängliga
teknik för verksamheter som		teknik för verksamheter som
omfattas av 14 kap. 1 och 2 §§		omfattas av kod 26.05-i i bilaga 1
miljöprövningsförordningen		till	miljöprövningsförordningen
(2013:251).		(2013:251).

15 §

Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2013/84/EU av den 11 februari 2013 om fastställande av BAT-slutsatser gällande garvning av hudar och skinn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 16 februari 2013. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för

1. verksamheter som omfattas	1. verksamheter som omfattas
av 7 kap. 1 § miljöprövningsför-	av kod 18.10-i i bilaga 1 till miljö-
ordningen (2013:251), och	prövningsförordningen
	(2013:251), och
2. verksamheter som omfattas	2. verksamheter som omfattas
av 28 kap. 3 § miljöprövnings-	av kod 90.15-i i bilaga 1 till miljö-
förordningen och utför rening	prövningsförordningen och ut-
av avloppsvatten från verksam-	för rening av avloppsvatten från
heter som avses i 1.	verksamheter som avses i 1.

5Senaste lydelse 2018:536.

299

Europeiska kommissionens genomförandebeslut nr 2013/732/ EU av den 9 december 2013 om fastställande av BAT-slutsatser för klor-alkaliproduktion, i en- lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentlig- gjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 11 decem- ber 2013. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för verksam- heter som omfattas av kod 24.23-i eller 24.17-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen (2013:251).

FörfattningsförslagSOU 2024:98

17 §6

Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2013/163/EU av den 26 mars 2013 om fastställande av BAT-slutsatser gällande pro- duktion av cement, kalk och magnesiumoxid, i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 9 april 2013. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga

teknik för
1. verksamheter som omfattas	1. verksamheter som omfattas
av 14 kap. 9 § miljöprövningsför-	av kod 26.70-i i bilaga 1 till miljö-
ordningen (2013:251),	prövningsförordningen
	(2013:251),
2. verksamheter som omfattas	2. verksamheter som omfattas
av 14 kap. 11 § miljöprövnings-	av kod 26.90-i i bilaga 1 till miljö-
förordningen, och	prövningsförordningen, och
3. verksamheter som omfattas	3. verksamheter som omfattas
av 14 kap. 19 § miljöprövnings-	av kod 26.170-i i bilaga 1 till
förordningen.	miljöprövningsförordningen.

21 §7

Europeiska kommissionens genomförandebeslut nr 2013/732/ EU av den 9 december 2013 om fastställande av BAT-slutsatser för klor-alkaliproduktion, i en- lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentlig- gjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 11 decem- ber 2013. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för verksam- heter som omfattas av 12 kap. 23, 24, 27 och 28 §§ miljöpröv- ningsförordningen (2013:251).

6Senaste lydelse 2016:1200.

7Senaste lydelse 2016:1200.

300

Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2014/738/ EU av den 9 oktober 2014 om fastställande av BAT-slutsatser gällande raffinering av mineral- olja och gas, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om indu- striutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 28 oktober 2014. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga tek- nik för verksamheter som om- fattas av kod 23.30-i i bilaga 1 till miljöprövningsförordningen (2013:251).

301

Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2014/687/ EU av den 26 september 2014 om fastställande av BAT-slutsatser gällande produktion av massa, papper och kartong, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om indu- striutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 30 september 2014. Bilagan till beslutet innehåller slut- satser om bästa tillgängliga teknik för verksamheter som omfattas av kod 21.10-i eller 21.30-i i bilaga 1 till miljöprövningsför- ordningen (2013:251).

SOU 2024:98

Författningsförslag

23 §8

Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2014/687/ EU av den 26 september 2014 om fastställande av BAT-slutsatser gällande produktion av massa, papper och kartong, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om indu- striutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 30 september 2014. Bilagan till beslutet innehåller slut- satser om bästa tillgängliga teknik för verksamheter som omfattas av 9 kap. 1 eller 2 § miljöpröv- ningsförordningen (2013:251).

25 §9

Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2014/738/ EU av den 9 oktober 2014 om fastställande av BAT-slutsatser gällande raffinering av mineral- olja och gas, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om indu- striutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 28 oktober 2014. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga tek- nik för verksamheter som om- fattas av 11 kap. 7 § miljöpröv- ningsförordningen (2013:251).

8Senaste lydelse 2016:833.

9Senaste lydelse 2016:1200.

FörfattningsförslagSOU 2024:98

			27 §10
Europeiska	kommissionens			Europeiska	kommissionens
genomförandebeslut (EU) 2015/				genomförandebeslut (EU) 2015/
2119 av den 20 november 2015				2119 av den 20 november 2015
om fastställande av BAT-slutsat-				om fastställande av BAT-slutsat-
ser för produktion av träbaserade				ser för produktion av träbaserade
skivor, i enlighet med Europa-				skivor, i enlighet med Europa-
parlamentets och rådets direktiv				parlamentets och rådets direktiv
2010/75/EU om industriutsläpp,				2010/75/EU om industriutsläpp,
offentliggjordes	i	Europeiska		offentliggjordes	i	Europeiska
unionens officiella		tidning	den	unionens officiella		tidning	den
24 november 2015.		Bilagan	till	24 november 2015.		Bilagan	till
beslutet innehåller slutsatser om				beslutet innehåller slutsatser om
bästa tillgängliga teknik för verk-				bästa tillgängliga teknik för verk-
samheter som omfattas av 8 kap.				samheter som omfattas av kod
6 § miljöprövningsförordningen				20.50-i i bilaga 1 till miljöpröv-
(2013:251).				ningsförordningen (2013:251).

29 §11

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1032 av den 13 juni 2016 om fastställande av BAT-slutsatser för icke- järnmetallindustrin, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Euro- peiska unionens officiella tidning den 30 juni 2016. Bilagan till be- slutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik inom icke- järnmetallindustrin för

1.verksamheter som omfattas av 4 kap. 12 § miljöprövnings- förordningen (2013:251),

2.verksamheter som omfattas av 15 kap. 11, 12, 13 eller 14 § miljöprövningsförordningen, och

1.verksamheter som omfattas av kod 13.20-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen (2013:251),

2.verksamheter som omfattas av kod 27.70-i eller 27.90-i i bilaga 1 till miljöprövningsför- ordningen, och

10Senaste lydelse 2018:248.

11Senaste lydelse 2018:248.

302

1. verksamheter som omfattas av någon av koderna 24.1-i– 24.35-i, 24.38-i eller 24.42-i i bilaga 1 till miljöprövningsför- ordningen (2013:251), och

2. verksamheter som omfattas av kod 90.15-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen och ut- för rening av avloppsvatten från verksamheter som avses i 1.

SOU 2024:98

Författningsförslag

3.verksamheter som omfattas av 17 kap. 4 § miljöprövningsför- ordningen.

3.verksamheter som omfattas av kod 31–40-i i bilaga 1 till miljöprövningsförordningen.

39§12

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/902 av den 30 maj 2016 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sek- torn, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/ 75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 9 juni 2016. Bilagan till beslutet innehåller slut- satser om bästa tillgängliga teknik för

1. verksamheter som omfattas av någon av 12 kap. 1–36, 38, 39, 42 och 43 §§ miljöprövnings- förordningen (2013:251), och

2. verksamheter som omfattas av 28 kap. 3 § miljöprövnings- förordningen och utför rening av avloppsvatten från verksamheter som avses i 1.

41§13

Europeiska	kommissionens		Europeiska	kommissionens
genomförandebeslut (EU) 2017/			genomförandebeslut (EU) 2017/
302 av den 15 februari 2017 om			302 av den 15 februari 2017 om
fastställande av BAT-slutsatser för			fastställande av BAT-slutsatser för
intensiv uppfödning av fjäderfä			intensiv uppfödning av fjäderfä
eller gris, i enlighet med Europa-			eller gris, i enlighet med Europa-
parlamentets och rådets direktiv			parlamentets och rådets direktiv
2010/75/EU om industriutsläpp,			2010/75/EU om industriutsläpp,
offentliggjordes	i	Europeiska	offentliggjordes	i	Europeiska
unionens officiella		tidning den	unionens officiella		tidning den
21 februari 2017. Bilagan till be-			21 februari 2017. Bilagan till be-
slutet innehåller slutsatser om			slutet innehåller slutsatser om
bästa tillgängliga teknik för verk-			bästa tillgängliga teknik för verk-

12Senaste lydelse 2018:248.

13Senaste lydelse 2019:613.

303

Författningsförslag

SOU 2024:98

samheter som omfattas av 2 kap. 1 § miljöprövningsförordningen (2013:251).

samheter som omfattas av kod 1.10-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen (2013:251).

43§14

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1442 av den 31 juli 2017 om fastställande av BAT- slutsatser för stora förbränningsanläggningar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 17 augusti 2017. Beslutet har ersatts av Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/2326 av den 30 november 2021 om fastställande av BAT-slut- satser för stora förbränningsanläggningar, i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 30 december 2021. Bilagorna till besluten är likalydande och inne-

håller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för
1. verksamheter som omfattas		1. verksamheter som omfattas
av 11 kap. 3 § miljöprövnings-	av	kod 23.11-i	i bilaga 1	till
förordningen (2013:251),	miljöprövningsförordningen
	(2013:251),
2. verksamheter som omfattas		2. verksamheter som omfattas
av 21 kap. 4, 8 eller 9 § miljöpröv-	av	kod 40.05-i,	40.40-i	eller
ningsförordningen, och	40.50-i i bilaga 1 till miljöpröv-
	ningsförordningen, och
3. verksamheter som omfattas		3. verksamheter som omfattas
av 29 kap. 5, 9, 11 eller 13 §	av kod 90.180-i, 90.202-i eller
miljöprövningsförordningen.	90.214-i i bilaga 1 till miljöpröv-
	ningsförordningen.

53§15

Europeiska kommissionens	Europeiska kommissionens
genomförandebeslut (EU) 2017/	genomförandebeslut (EU) 2017/
2117 av den 21 november 2017	2117 av den 21 november 2017
om fastställande av BAT-slut-	om fastställande av BAT-slut-
satser för produktion av orga-	satser för produktion av orga-

14Senaste lydelse 2022:34.

15Senaste lydelse 2019:613.

304

SOU 2024:98

Författningsförslag

niska högvolymkemikalier, i en- lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentlig- gjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 7 december 2017. Bilagan till beslutet inne- håller slutsatser om bästa till- gängliga teknik för verksam- heter som omfattas av 12 kap. 1, 3, 5, 7, 9, 11, 13, 21 eller 31 § miljöprövningsförordningen (2013:251).

niska högvolymkemikalier, i en- lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentlig- gjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 7 december 2017. Bilagan till beslutet inne- håller slutsatser om bästa till- gängliga teknik för verksamheter som omfattas av koderna 24.01- i–24.07-i, 24.11-i, 24.13-i, 24.21- i eller 24.31-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen (2013:251).

55§16

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1147 av den 10 augusti 2018 om fastställande av BAT-slutsatser för av- fallsbehandling, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 17 augusti 2018. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för

1. verksamheter som omfattas	1. verksamheter som omfattas
av 29 kap. 56, 65, 66 eller 67 §§	av koderna 90.408-i, 90.406-i,
miljöprövningsförordningen	90.405-i eller 90.435-i i bilaga 1
(2013:251), och	till miljöprövningsförordningen
	(2013:251), och
2. verksamheter som omfattas	2. verksamheter som omfattas
av 28 kap. 3 § miljöprövnings-	av kod 90.15-i i bilaga 1 till miljö-
förordningen och utför rening av	prövningsförordningen och ut-
avloppsvatten från verksamheter	för rening av avloppsvatten från
som avses i 1.	verksamheter som avses i 1.

57§17

Europeiska kommissionens	Europeiska kommissionens
genomförandebeslut (EU) 2019/	genomförandebeslut (EU) 2019/
2010 av den 12 november 2019	2010 av den 12 november 2019

16Senaste lydelse 2020:165.

17Senaste lydelse 2021:730.

305

1. verksamheter som omfattas av koderna 15.40-i, 15.90-i, 15.131-i eller 15.170-i i bilaga 1 till miljöprövningsförordningen (2013:251), och

2. verksamheter som omfattas av kod 90.15-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen och ut- för rening av avloppsvatten från verksamheter som avses i 1.

Författningsförslag

SOU 2024:98

om fastställande av BAT-slutsat- ser för avfallsförbränning, i en- lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentlig- gjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 3 december 2019. Bilagan till beslutet inne- håller slutsatser om bästa till- gängliga teknik för verksamheter som omfattas av 29 kap. 5, 6, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 65, 66 eller 67 § miljöprövningsförordningen (2013:251).

om fastställande av BAT-slutsat- ser för avfallsförbränning, i en- lighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentlig- gjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 3 december 2019. Bilagan till beslutet inne- håller slutsatser om bästa till- gängliga teknik för verksamheter som omfattas av koderna 90.180- i, 90.181-i, 90.202-i, 90.203-i, 90.214-i, 90.406-i, 90.405-i eller 90.435-i i bilaga 1 till miljöpröv- ningsförordningen (2013:251).

59§18

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2031 av den 12 november 2019 om fastställande av BAT-slutsatser för livs- medels-, dryckes- och mjölkindustrin, i enlighet med Europaparla- mentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offent- liggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 4 december 2019. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för

1. verksamheter som omfattas av 5 kap. 4, 8, 12, 15 eller 17 § miljöprövningsförordningen (2013:251), och

2. verksamheter som omfattas av 28 kap. 3 § miljöprövningsför- ordningen och utför rening av avloppsvatten från verksamheter som avses i 1.

18Senaste lydelse 2021:730.

306

1. verksamheter som omfattas av kod 27.25-i eller 27.27-i i bilaga 1 till miljöprövningsförord- ningen (2013:251),

2. verksamheter som omfattas av kod 28.10-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen och som innefattar kallvalsning, tråddrag-

307

SOU 2024:98

Författningsförslag

70§19

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2020/2009 av den 22 juni 2020 om fastställande av BAT-slutsatser för ytbehand- ling med organiska lösningsmedel, inklusive behandling av trä och träprodukter med kemikalier, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentliggjor- des i Europeiska unionens officiella tidning den 9 december 2020. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för

1. verksamheter som omfattas	1. verksamheter som omfattas
av 8 kap. 1 § miljöprövningsför-	av kod 20.05-i i bilaga 1 till miljö-
ordningen (2013:251),	prövningsförordningen
	(2013:251),
2. verksamheter som omfattas	2. verksamheter som omfattas
av 19 kap. 2 § miljöprövningsför-	av kod 39.10-i i bilaga 1 till miljö-
ordningen, och	prövningsförordningen, och
3. verksamheter som omfattas	3. verksamheter som omfattas
av 28 kap. 3 § miljöprövningsför-	av kod 90.15-i i bilaga 1 till miljö-
ordningen och utför rening av av-	prövningsförordningen och utför
loppsvatten från verksamheter	rening av avloppsvatten från verk-
som avses i 1 eller 2.	samheter som avses i 1 eller 2.

73§20

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/2110 av den 11 oktober 2022 om fastställande av BAT-slutsatser för indu- stri för behandling av järnbaserade metaller, i enlighet med Europa- parlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 4 novem- ber 2022. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgäng- liga teknik för

1. verksamheter som omfattas av 15 kap. 3 eller 5 § miljöpröv- ningsförordningen (2013:251),

2. verksamheter som omfattas av 16 kap. 1 § miljöprövnings- förordningen och som innefattar

19Senaste lydelse 2022:947.

20Senaste lydelse 2023:942.

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/ 2427 av den 6 december 2022 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av av- gaser inom den kemiska sektorn, i enlighet med Europaparlamen- tets och rådets direktiv 2010/75/ EU om industriutsläpp, offent- liggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 12 decem- ber 2022. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för verksam- heter som omfattas av koderna 24.01-i–24.35-i, 24.38-i eller 24.42-i i bilaga 1 till miljöpröv- ningsförordningen (2013:251).

Författningsförslag

SOU 2024:98

kallvalsning, tråddragning eller satsvis varmförzinkning, och

3.verksamheter som omfattas av 28 kap. 3 § miljöprövnings- förordningen och utför rening av avloppsvatten från verksamheter som avses i 1 eller 2.

ning eller satsvis varmförzinkning, och

3.verksamheter som omfattas av kod 90.15-i i bilaga 1 till miljö- prövningsförordningen och utför rening av avloppsvatten från verk- samheter som avses i 1 eller 2.

79§21

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/ 2427 av den 6 december 2022 om fastställande av BAT-slutsatser för rening och hantering av av- gaser inom den kemiska sektorn, i enlighet med Europaparlamen- tets och rådets direktiv 2010/75/ EU om industriutsläpp, offent- liggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 12 decem- ber 2022. Bilagan till beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för verksam- heter som omfattas av 12 kap. 1– 36, 38, 39, 42 eller 43 § miljöpröv- ningsförordningen (2013:251).

81§22

Europeiska kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/2508 av den 9 december 2022 om fastställande av BAT-slutsatser för textil- industrin, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/ 75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 20 december 2022. Bilagan till beslutet inne- håller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för

21Senaste lydelse 2023:942.

22Senaste lydelse 2023:942.

308

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.51Förslag till förordning om ändring i miljöprövningsförordningen (2013:251)

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöprövningsförordningen (2013:251)

dels att 2–32 kap. och 1 kap. 3–15 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 1 kap. 5 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§ och rubriken till 1 kap. ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya kapitel, 2–8 kap., tre nya bilagor,

bilaga 1–3, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 kap. Miljöprövning	1 kap. Innehåll och definitioner
1 §1
Denna förordning innehåller	Denna förordning innehåller
bestämmelser om tillståndsplikt	bestämmelser om miljöprövning
och anmälningsplikt för verk-	enligt 20 kap. miljöbalken.
samheter och åtgärder som avses i
9 kap. miljöbalken.
Förordningen är meddelad med	Förordningen är meddelad med
stöd av	stöd av
– 9 kap. 6 § miljöbalken i fråga	– 20 kap. 6 § miljöbalken i fråga
om 1 kap. 3, 4, 10 och 11 §§ och	om 2 kap. 1–2 §§,
2–32 kap.,	– 20 kap. 7 § miljöbalken i fråga
– 9 kap. 8 § miljöbalken i fråga	om 2 kap. 3 och 4 §§,
om 1 kap. 6 §, och	– 20 kap. 10 § miljöbalken i fråga
	om 3 kap.,

– 20 kap. 11 § miljöbalken i fråga om 4 kap.,

– 20 kap. 17 § miljöbalken i fråga om 5 kap.,

– 20 kap. 29 § miljöbalken i fråga om 6 kap. 1 §,

– 20 kap. 29 § miljöbalken i fråga om 6 kap. 2 §,

1Senaste lydelse 2016:1188.

310

SOU 2024:98

Författningsförslag

–20 kap. 36 § miljöbalken i fråga om 7 kap., och

–8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

2 §2

Med tillsynsmyndigheten av-	Termer och uttryck i denna för-
ses i denna förordning den som	ordning har samma betydelse som
enligt miljötillsynsförordningen	i miljöbalken.
(2011:13) utövar tillsyn över verk-
samheten eller åtgärden.
	I denna förordning avses med
	prövningsmyndighet; den myn-
	dighet som enligt 20 kap. 2 § miljö-
	balken har i uppgift att pröva
	ansökningar i ärenden om miljö-
	prövning, och
	tillsynsmyndighet; den myndig-
	het som enligt miljötillsynsförord-
	ningen (2011:13) utövar tillsyn över
	verksamheten eller åtgärden.
	2 kap. Tillstånds- och
	granskningsplikt
	Tillståndsplikt
	1 §
	Om det i fråga om en verk-
	samhet eller åtgärd anges att till-
	ståndsplikt gäller, får verksam-
	heten eller åtgärden inte bedrivas
	eller vidtas utan ett sådant miljö-
	tillstånd som avses i 20 kap. miljö-
	balken.

2Senaste lydelse 2020:691.

311

SOU 2024:98

Författningsförslag

Bilaga 1

Denna bilaga innehåller en förteckning med beskrivningar av verk- samheter och åtgärder som är tillståndspliktiga enligt 2 kap. 1 §.

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung

Jordbruk
1. Anläggning för djurhållning med	1.10-i	MKB-direktivet
1. mer än 40 000 platser för fjäderfän,		bil 1.

2.mer än 2 000 platser för växande grisar som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion, eller

3.mer än 750 platser för suggor.

Utvinning, brytning och bearbetning av torv, olja, gas, kol, malm, mineral, berg, naturgrus och annat

2. Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är	10.10	MKB-direktivet
större än 150 hektar, om verksamheten inte endast		bil 1.
innebär uppläggning och bortforsling av redan
utbrutet och bearbetat material efter det att till -
synsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är
avslutad.

3. Gruvdrift i dagbrott samt täkt av berg, natur-	10.11	MKB-direktivet
grus, eller andra jordarter förutom torv och mat-		bil 1.
jord, med ett verksamhetsområde som är större än
25 hektar, om verksamheten inte endast innebär
uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och
bearbetat material efter det att tillsynsmyndig-
heten meddelat beslut om att täkten är avslutad.

4. Utvinning av olja och naturgas i kommersiella	11.11	MKB-direktivet
syften, där den utvunna mängden överstiger		bil 1.
500 ton per dag för olja och 500 000 kubikmeter
per dag för gas.

5. Anläggning för rostning eller sintring av	13.20-i	MKB-direktivet
järnhaltig malm, inbegripet sulfidmalm.		bil 1.
		IED

6. Anläggning för utvinning av asbest.	13.60	MKB-direktivet
		bil 1.

Livsmedel och foder
7. Slakteri med en produktion baserad på en	15.10-i	IED
slaktvikt av mer än 50 ton per dygn eller mer		MKB-direktivet
än 12 500 ton slaktvikt per kalenderår.		bil 2.

351

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
8. Anläggning för framställning av livsmedel eller	15.40-i	IED
foder med beredning och behandling av enbart		MKB-direktivet
animaliska råvaror med en produktion av mer än		bil 2.
75 ton per dygn eller mer än 18 750 ton per
kalenderår.
Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten
endast avser mjölkprodukter eller endast innebär
paketering.
9. Anläggning för framställning av livsmedel eller	15.90-i	IED
foder med beredning och behandling av enbart		MKB-direktivet
vegetabiliska råvaror med en produktion av		bil 2.

1.mer än 75 000 ton per kalenderår,

2.mer än 300 ton per dygn om anläggningen är i drift mer än 90 dygn i rad under ett kalenderår, eller

3.mer än 600 ton per dygn om anläggningen är i drift högst 90 dygn i rad under ett kalenderår.

Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten endast innebär paketering.

10. Anläggning för framställning av livsmedel eller	15.131-i	IED
foder med beredning och behandling av både		MKB-direktivet
animaliska och vegetabiliska råvaror, i kombine-		bil 2.
rade eller separata produkter, med en produktion
av en slutprodukt vars innehåll av animaliskt
material uppgår till
1. mer än 10 viktprocent och produktionen
uppgår till
a) mer än 75 ton per dygn, eller
b) mer än 18 750 ton per kalenderår, eller
2. högst 10 viktprocent och produktionen uppgår
till en mängd
a) per dygn som i antal ton överstiger
animalievärdet, eller
b) per kalenderår som i antal ton överstiger
talet 250 multiplicerat med animalievärdet.
Med animalievärdet avses talet 300 minskat med
det tal som bestäms genom att multiplicera 22,5
med talet för det animaliska materialets
viktprocent av slutprodukten.
Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten
endast innebär paketering.

11. Anläggning för framställning av mjölkprodukter	15.170-i	IED
med en produktion baserad på en invägning av mer		MKB-direktivet
än 200 ton per dygn som kalenderårsmedelvärde.		bil 2.

352

SOU 2024:98

Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning		Verksamhetskod	Ursprung
Textilvaror
12.	Anläggning för förbehandling eller färgning av	17.10-i	IED
mer än 10 ton textilfibrer eller textilier per dygn			MKB-direktivet
eller mer än 2 500 ton textilfibrer eller textilier per			bil 2.
kalenderår.

Päls, skinn och läder
13.	Anläggning för garvning av mer än 12 ton	18.10-i	IED
hudar eller skinn per dygn eller mer än 3 000 ton			MKB-direktivet
hudar eller skinn per kalenderår.			bil 2.

Trävaror
14.	Anläggning för behandling av trä eller trä-	20.05-i	IED
produkter med kemikalier med en produktion av
mer än 75 kubikmeter behandlat trä eller trä-
produkter per dygn eller mer än 18 750 kubikmeter
behandlat trä eller träprodukter per kalenderår.
Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten
endast avser behandling mot blånadssvamp
15.	Anläggning med en produktion av mer	20.50-i	IED
än 600 kubikmeter per dygn eller mer än
150 000 kubikmeter per kalenderår av OSB-skivor,
träfiberskivor eller spånskivor.

Massa, papper och pappersvaror
16.	Anläggning för framställning i industriell skala	21.10-i	IED
av massa av trä, returfiber eller andra fibrösa			MKB-direktivet
material.			bil 1.
17.	Anläggning för framställning av mer än 20 ton	21.30-i	IED
per dygn eller mer än 7 300 ton per kalenderår av			MKB-direktivet
papper, papp eller kartong.			bil 1.
			MKB-direktivet
			bil 2.
Stenkolsprodukter, raffinerade
petroleumprodukter och kärnbränsle
18.	Anläggningar för förgasning eller kondensering	23.01	MKB-direktivet
av minst 500 ton stenkol eller bituminös skiffer per			bil 1.
dag. Gäller ej anläggningar som enbart tillverkar
smörjmedel ur råolja.
19.	Anläggning för tillverkning av koks.	23.10-i	IED
			MKB-direktivet
			bil 2.
20.	Anläggning för förgasning eller förvätskning av	23.11-i	IED
kol.			MKB-direktivet
			bil 1.

21.	Anläggning för framställning av kol (hårt kol).	23.12-i	IED

353

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
22. Anläggning för raffinering av mineralolja	23.30-i	IED
eller gas.		MKB-direktivet
		bil 1.

23. Anläggning för	23.40	MKB-direktivet
1. upparbetning av bestrålat kärnbränsle,		bil 1.

2.framställning eller anrikning av kärnbränsle, eller

3.behandling, lagring eller slutförvaring av bestrålat kärnbränsle.

4.behandling av högaktivt radioaktivt avfall

5.enbart för slutförvaring av radioaktivt avfall,

6.enbart för lagring (planerad för mer än tio år) av bestrålat kärnbränsle eller radioaktivt avfall på en annan plats än framställningsplatsen.

Kemiska produkter
24. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.01-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka enkla kolväten.		MKB-direktivet
		bil 1.
		MKB-direktivet
		bil 2.
25. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.03-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka syreinne -		MKB-direktivet
hållande organiska föreningar.		bil 1.

26. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.05-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka svavel-		MKB-direktivet
innehållande organiska föreningar.		bil 1.

27. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.07-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka kväve-		MKB-direktivet
innehållande organiska föreningar.		bil 1.
28. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.09-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka fosfor-		MKB-direktivet
innehållande organiska föreningar.		bil 1.

29. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.11-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka halogenerade		MKB-direktivet
kolväten.		bil 1.

30. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.13-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka metall-		MKB-direktivet
organiska föreningar.		bil 1.
31. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.15-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka plaster		MKB-direktivet
(polymerer, syntetfiber eller regenererad cellulosa).		bil 1.

32. Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.17-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka syntetgummi.		MKB-direktivet
		bil 1.

354

SOU 2024:98

Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning		Verksamhetskod	Ursprung
33.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.19-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka färgämnen eller			MKB-direktivet
pigment.			bil 1.

34.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.21-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka ytaktiva ämnen			MKB-direktivet
eller tensider.			bil 1.

35.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.23-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka gaser, som t.ex.			MKB-direktivet
ammoniak, klor eller klorväte, fluor eller fluorväte,			bil 1.
koloxider, svavelföreningar, kväveoxider, väte,
svaveldioxid, karbonylklorid (fosgen).

36.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.25-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka syror, som t.ex.			MKB-direktivet
kromtrioxid, fluorvätesyra, fosforsyra, salpetersyra,			bil 1.
saltsyra, svavelsyra, oleum, svavelsyrlighet.

37.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.27-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka baser, som t.ex.			MKB-direktivet
ammoniumhydroxid, kaliumhydroxid, natrium-			bil 1.
hydroxid.

38.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.29-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka salter, som			MKB-direktivet
t.ex. ammoniumklorid, kaliumklorat, kalium-			bil 1.
karbonat, natriumkarbonat, perborat, silvernitrat.

39.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.31-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka icke-metaller,			MKB-direktivet
metalloxider eller andra oorganiska föreningar			bil 1.
40.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.33-i	IED
reaktion i industriell skala per kalenderår tillverka			MKB-direktivet
enkla eller sammansatta gödselmedel baserade på			bil 1.
fosfor, kväve eller kalium.
41.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.35-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka			MKB-direktivet
växtskyddsmedel eller biocider.			bil 1.

42.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.38-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka läkemedel,			MKB-direktivet
även mellanprodukter.			bil 1.

43.	Anläggning för att genom kemisk eller biologisk	24.42-i	IED
reaktion i industriell skala tillverka sprängämnen.			MKB-direktivet
			bil 1.
Mineraliska produkter
44.	Anläggning för tillverkning av glas inklusive	26.05-i	IED
glasfiber med smältning av mer än 20 ton per dygn			MKB-direktivet
eller mer än 5 000 ton per kalenderår.			bil 2.

355

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
45. Anläggning för smältning av mineraler, inklu-	26.10-i	IED
sive tillverkning av mineralull, med smältning av		MKB-direktivet
mer än 20 ton per dygn eller mer än 5 000 ton per		bil 2.
kalenderår.
46. Anläggning för att tillverka keramiska pro-	26.50-i	IED
dukter genom bränning, särskilt takpannor, tegel,		MKB-direktivet
eldfast sten, kakel, stengods eller porslin, med en		bil 2.

1.produktion av mer än 75 ton per dygn eller mer än 18 750 ton per kalenderår, eller

2.ugnskapacitet på mer än fyra kubikmeter och med en satsningsdensitet på mer än 300 kilo- gram per kubikmeter.

47. Anläggning för att	26.70-i	IED
1. i roterugn tillverka mer än 500 ton per dygn		MKB-direktivet
eller mer än 125 000 ton cement per kalenderår,		bil 2.
eller
2. i annan ugn tillverka mer än 50 ton per dygn
eller mer än 12 500 ton cement per kalenderår.
48. Anläggning för tillverkning i ugn av mer än	26.90-i	IED
50 ton kalk per dygn eller mer än 12 500 ton kalk
per kalenderår.
49. Anläggning för tillverkning av asbest eller av	26.130-i	IED
asbestbaserade produkter.		MKB-direktivet
		bil 1. MKB-
		direktivet bil 2.

50. Anläggning för behandling eller omvandling av	26.140	MKB-direktivet
asbest eller produkter som innehåller asbest.		bil 1. MKB-
		direktivet bil 2.

51. Anläggning för tillverkning i ugn av mer än	26.170-i	IED
50 ton per dygn eller mer än 12 500 ton magne-
siumoxid per kalenderår.
Stål och metall
52. Anläggning för att producera järn eller stål	27.10-i	IED
(primär eller sekundär produktion), med eller utan		MKB-direktivet
utrustning för kontinuerlig gjutning, om produk-		bil 1. MKB-
tionen är mer än 2,5 ton per timme eller mer än		direktivet bil 2.
21 900 ton per kalenderår.
53. Anläggning för att producera järn eller stål	27.11	MKB-direktivet
(primär eller sekundär produktion).		bil 1.

54. Anläggning för att behandla järnbaserade	27.25-i	IED
metaller genom varmvalsning av mer än 20 ton		MKB-direktivet
råstål per timme eller mer än 175 200 ton råstål		bil 2.
per kalenderår.

356

SOU 2024:98Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
55. Anläggning för att behandla järnbaserade	27.26-i	IED
metaller genom hammarsmide, om slagenergin per		MKB-direktivet
hammare är mer än 50 kilojoule och den använda		bil 2.
värmeeffekten är mer än 20 megawatt.
56. Anläggning för att behandla järnbaserade	27.27-i	IED
metaller genom att anbringa skyddsbeläggningar		MKB-direktivet
av smält metall med en inmatning av mer än 2 ton		bil 2.
råstål per timme eller mer än 17 500 ton råstål per
kalenderår.

57. Anläggning för att gjuta järn eller stål, om pro-	27.40-i	IED
duktionen är mer än 20 ton per dygn eller mer än		MKB-direktivet
5 000 ton per kalenderår.		bil 2.

58. Anläggning för att av malm, koncentrat eller	27.70-i	IED
sekundärt råmaterial producera icke-järnmetall,		MKB-direktivet
om produktionen sker genom metallurgiska,		bil 1.
kemiska eller elektrolytiska processer.
Tillståndsplikten gäller inte gjuterier.
59. Smältning, inklusive framställning av	27.90-i	IED
legeringsmetaller, av icke-järnmetaller inklusive		MKB-direktivet
återvinningsprodukter och drift av gjuterier för		bil 1.
icke-järnmetaller, med en smältningskapacitet som
överstiger 4 ton per dygn (eller 1 000 ton per
kalenderår) för bly och kadmium eller 20 ton per
dygn (eller 5 000 ton per kalenderår) för övriga
metaller.
Metall- och plastytbehandling, avfettning och
färgborttagning
60. Anläggning för kemisk eller elektrolytisk yt -	28.10-i	IED
behandling av metall eller plast, om behand-		MKB-direktivet
lingsbaden har en sammanlagd volym av mer än		bil 2.
30 kubikmeter.
Elektriska artiklar
61. Anläggning för att tillverka elektrografit genom	31.40-i	IED
bränning eller grafitisering.
Förbrukning av organiska lösningsmedel
62. Anläggning för att appretera, trycka, bestryka,	39-.10-i	IED
avfetta, vattenskyddsimpregnera, limma, måla,		MKB-direktivet
rengöra, impregnera eller på annat sätt ytbehandla		bil 2.
material, föremål eller produkter, om förbrukningen
av organiska lösningsmedel är mer än 150 kilogram
per timme eller mer än 200 ton per kalenderår.

357

Författningsförslag

SOU 2024:98

VerksamhetsbeskrivningVerksamhetskod Ursprung

Hantering av bränslen och andra kemiska produkter

63.Anläggning för lagring eller annan hantering av

1.gasformiga eller flytande petrokemiska pro- dukter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet för lag- ring av mer än 50 000 ton vid ett och samma tillfälle eller hantering av mer än 500 000 ton per kalenderår,

2.andra kemiska produkter, om lagringen eller hanteringen omfattar mer än 5 000 ton vid ett och samma tillfälle eller mer än 50 000 ton per kalenderår och produkterna

a)enligt föreskrifter som har meddelats av Kemikalieinspektionen har klassificerats med de riskfraser som ingår i faroklasserna ”mycket giftig”, ”giftig”, ”frätande”, ”cancerfram- kallande”, ”mutagen”, ”reproduktionstoxisk” eller ”miljöfarlig”, eller

b)enligt Europaparlamentets och rådets för- ordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och för- packning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 uppfyller kriterierna för att klassificeras i faroklasserna ”akut toxi - citet kategori 1”, ”akut toxicitet kategori 2”, ”akut toxicitet kategori 3”, ”specifik organ- toxicitet enstaka exponering kategori 1”, ”specifik organtoxicitet upprepad exponering kategori 1”, ”frätande för huden kategori 1A”, ”frätande för huden kategori 1B”, ”frätande för huden kategori 1C”, ”cancer- ogenitet kategori 1A”, ”cancerogenitet kategori 1B”, ”cancerogenitet kategori 2”, ”mutagenitet i könsceller kategori 1A”, ”mutagenitet i könsceller kategori 1B”, ”mutagenitet i könsceller kategori 2”, ”reproduktionstoxicitet kategori 1A”, ”reproduktionstoxicitet kategori 1B”, ”repro- duktionstoxicitet kategori 2”, ”farligt för vattenmiljön kategori akut 1”, ”farligt för vattenmiljön kategori kronisk 1”, ”farligt för vattenmiljön kategori kronisk 2”, ”farligt för vattenmiljön kategori kronisk 3”, ”farligt för vattenmiljön kategori kronisk 4” eller ”farligt för ozonskiktet”, eller 3 andra kemiska produkter än som avses i 1 och 2, om det i anläggningen lagras mer än 200 000 ton vid ett och samma tillfälle.

39.60MKB-direktivet bil 1. MKB- direktivet bil 2.

358

SOU 2024:98

Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
Gas- och vätskeformiga bränslen, el, värme
och kyla
64. Anläggning för förgasning eller förvätskning av	40.05-i	IED
andra bränslen än kol där anläggningen har en
kapacitet att överföra 20 megawatt tillförd bränsle-
effekt eller mer.
65. Kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor.	40.30	MKB-direktivet
Gäller inte för forskningsanläggningar som		bil 1.
producerar och omvandlar klyvbara och fertila
material och vilkas högsta kontinuerliga termiska
effekt inte överstiger 1 kilowatt.
66. Anläggning för förbränning med en total	40.40-i	IED
installerad tillförd effekt av mer än 300 megawatt.		MKB-direktivet
		bil 1.

67. Anläggning för förbränning med en total	40.50-i	IED
installerad tillförd effekt av minst 50 megawatt		MKB-direktivet
men högst 300 megawatt.		bil 2.
Avveckling av kärnreaktorer
68. Verksamhet varigenom en kärnkraftsreaktor	45.10	MKB-direktivet
eller annan kärnreaktor monteras ned eller av-		bil 1.
vecklas, från det att reaktorn stängs av till dess
att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och
rivning har upphört genom att allt kärnbränsle och
annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt
har avlägsnats från anläggningsplatsen.

Hamnar och flygplatser
69. Hamn där trafik medges för fartyg med en	63.10	MKB-direktivet
bruttodräktighet på mer än 1 350.		bil 1
Tillståndsplikten gäller inte
1. hamn för Försvarsmakten, eller
2. färjekaj med högst tio planerade fartygsanlöp
per kalenderår.
70. Flygplatser, både civila och flottiljflygplatser,	63.31	MKB-direktivet
med en banlängd av 2 100 m eller mer.		bil 1.
Rening av avloppsvatten
71. Avloppsreningsanläggning som omfattas av	90.12	MKB-direktivet
lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och		bil 1
som tar emot avloppsvatten med en förorenings-		Avloppsdirektivet
mängd som motsvarar 10 000 personekvivalenter
eller mer.

359

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
72. Avloppsreningsanläggning som tar emot av-	90.15-i	IED
loppsvatten från en eller flera industriutsläpps-		MKB-direktivet
verksamheter.		bil 2.
Tillståndsplikten gäller inte om verksamheten
omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG av den
21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från
tätbebyggelse.

73. Samförbränningsanläggning där farligt avfall	90.180-i	IED
förbränns, om den tillförda mängden avfall är mer		MKB-direktivet
än 10 ton per dygn eller mer än 2 500 ton per		bil 1.
kalenderår.
74. Avfallsförbränningsanläggning där farligt	90.181-i	IED
avfall förbränns, om den tillförda mängden farligt		MKB-direktivet
avfall är mer än 1 ton per dygn eller mer än		bil 1.
2 500 ton per kalenderår.
75. Avfalls- eller samförbränningsanläggning där	90.193	MKB-direktivet
farligt avfall förbränns, om den tillförda mängden		bil 1.
avfall är högst 10 ton per dygn men högst
2 500 ton per kalenderår.
76. Samförbränningsanläggning där icke-farligt	90.202-i	IED
avfall förbränns, om den tillförda mängden avfall		MKB-direktivet
är		bil 1.
1. mer än 3 ton per timme, eller
2. mer än 18 000 ton kalenderår.
I den tillförda mängden inräknas inte rent träavfall
eller avfall som anges i 17 § 1–3 och 5 i
förordningen (2013:253) om förbränning av avfall.
78. Avfall- eller samförbränningsanläggning där	90.214-i	IED
animaliskt avfall förbränns om den tillförda		MKB-direktivet
mängden avfall är		bil 2.
1. mer än 10 ton per dygn, eller
2. mer än 2 500 ton men högst 18 000 ton per
kalenderår.
79. Avfallsdeponi som tar emot	90.291-i	IED
1. mer än 10 ton avfall per dygn, eller		MKB-direktivet
2. om deponin tillförs mer än 100 000 ton icke-		bil 1. MKB-
farligt avfall per kalenderår, eller		direktivet bil 2.
3. om deponin tillförs mer än 10 000 ton farligt
avfall per kalenderår, eller
4. med en totalkapacitet på mer än 25 000 ton.
Gäller ej avfallsdeponier för inert avfall.
80. Behandling av animaliskt avfall om den	90.241-i	IED
tillförda mängden avfall är mer än 10 ton per dygn		MKB-direktivet
eller mer än 2 500 ton per kalenderår.		bil 1. MKB-
		direktivet bil 2.

360

SOU 2024:98

Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning		Verksamhetskod	Ursprung
81.	Underjordsförvaring av mer än 50 ton farligt	90.454-i	IED
avfall.			MKB-direktivet
			bil 1.

82.	Permanent lagring av kvicksilveravfall med	90.455	MKB-direktivet
minst 0,1 viktprocent kvicksilver i djupt bergförvar.			bil 1
83. Tillfällig lagring av farligt avfall i avvaktan på		90.408-i	IED
sådant bortskaffande eller återvinning som avses i
punkterna 73,74,75 eller 90, om mängden avfall vid
något tillfälle är mer än 50 ton.
85.	Anläggning för geologisk lagring av koldioxid.	90.481	MKB-direktivet
			bil 1.
86.	Avskiljning av koldioxidströmmar för geologisk	90.500-i	IED
lagring av koldioxid från industri-			MKB-direktivet
utsläppsverksamheter.			bil 1. MKB-
			direktivet bil 2.
87.	Anläggningar för avskiljning av koldioxid-	90.511	MKB-direktivet
strömmar för geologisk lagring från anläggningar			bil 1.
som omfattas av denna bilaga eller från vilka den
årliga avskiljningen av CO2 är minst 1,5 megaton.
88.	Återvinning eller både återvinning och bort-	90.406-i	IED
skaffande av icke-farligt avfall, om den tillförda			MKB-direktivet
mängden avfall är mer än 75 ton per dygn eller mer			bil 2.
än 18 750 ton per kalenderår och verksamheten
avser

1.biologisk behandling,

2.behandling innan förbränning eller samförbränning,

3.behandling i anläggning för fragmentering av metallavfall, eller

4.behandling av slagg eller aska.

Om behandlingen enbart avser anaerob biologisk nedbrytning gäller tillståndsplikten endast om den tillförda mängden avfall är mer än 100 ton per dygn eller mer än 25 000 ton per kalenderår.

89. Bortskaffning av icke-farligt avfall, om den	90.405-i	IED
tillförda mängden avfall är mer än 50 ton per dygn		MKB-direktivet
eller mer än 12 500 ton per kalenderår och verk-		bil 1. MKB-
samheten avser		direktivet bil 2.

1.biologisk behandling,

2.fysikalisk-kemisk behandling,

3.behandling innan förbränning eller samför- bränning,

4.behandling i anläggning för fragmentering av metall, eller

5.behandling av slagg eller aska.

361

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
Verksamheter som omfattas av rådets direktiv
91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av
avloppsvatten från tätbebyggelse omfattas inte.
90. Återvinning eller bortskaffande av farligt av-	90.435-i	IED
fall, om den tillförda mängden avfall är mer än		MKB-direktivet
10 ton per dygn eller mer än 2 500 ton per kalen-		bil 1. MKB-
derår och verksamheten avser		direktivet bil 2.

1.biologisk behandling,

2.fysikalisk-kemisk behandling,

3.materialåtervinning av lösningsmedel,

4.materialåtervinning av oorganiska material, utom metaller och metallföreningar,

5.regenerering av syror eller baser,

6.återvinning av komponenter som används till att minska föroreningar,

7.återvinning av katalysatorer,

8.omraffinering eller annan behandling för återanvändning av olja,

9.invallning,

10.sammansmältning eller blandning innan behandling i en samförbrännings- eller avfallsförbränningsanläggning eller innan avfallet behandlas enligt någon av de andra punkterna i denna paragraf,

11.omförpackning innan behandling i en sam- förbrännings- eller avfallsförbränningsanlägg- ning eller innan behandling av avfall enligt någon av de andra punkterna i denna paragraf.

91. Anläggningar för bortskaffande av farligt avfall	90.451	MKB-direktivets
som inte omfattas av annan tillståndsplikt i		bil 1.
enlighet med denna bilaga.
Vattenverksamheter
92. System för uttag av grundvatten eller konst-	100.01	MKB-direktivets
gjord grundvattenbildning, där den årligen uttagna		bil 1.
eller tillförda vattenvolymen är lika med eller
överstiger 10 miljoner kubikmeter.
93. Anläggningar för överledande av vatten mellan	100.02	MKB-direktivets
avrinningsområden, där överledandet syftar till att		bil 1.
förebygga möjlig vattenbrist och där mängden över-
fört vatten överstiger 100 miljoner kubikmeter per år.

94. I alla andra fall än i punkten 93, anläggningar	100.03	MKB-direktivets
för överledande av vatten mellan avrinnings-		bil 1.

områden där i det ursprungliga avrinningsområdet det genomsnittliga flödet över flera år överstiger

2 000 miljoner kubikmeter per år och där den över- förda vattenmängden överstiger 5 % av det flödet.

362

Författningsförslag

SOU 2024:98

Bilaga 2

Denna bilaga innehåller en förteckning med beskrivningar av verk- samheter och åtgärder med sådan hantering av farliga ämnen som innebär en hantering som är tillståndspliktig enligt 2 kap. 1 §.

Bilagan består av Del 1 som innehåller en förteckning av särskilda farokategorier och Del 2 som innehåller en förteckning av farliga ämnen.

Följande gäller för tillämpningen av denna bilaga

1.I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpack- ning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direk- tiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006, finns bestämmelser om klassificering och märkning av ämnen och blandningar.

2.Blandningar ska jämställas med rena ämnen förutsatt att de hålls inom de koncentrationsgränser som på grund av ämnenas egenskaper fastställs i förordning (EG) nr 1272/2008, eller dess senaste anpass- ning till den tekniska utvecklingen, utom om en procentsamman- sättning eller annan beskrivning anges specifikt.

3.Farliga ämnen som inte omfattas av förordning (EG) nr 1272/ 2008, inklusive avfall, men som förekommer eller sannolikt före- kommer vid en verksamhet och vid de förhållanden som råder vid verksamheten har eller sannolikt har motsvarande egenskaper när det gäller möjligheter att orsaka allvarliga olyckshändelser, ska proviso- riskt hänföras till den farokategori i Del 1 som är mest analog eller det farliga ämne i Del 2 som är mest analogt.

4.Om ett farligt ämne uppvisar egenskaper som medför flera klassificeringar enligt förordning (EG) nr 1272/2008, ska den klassi- ficering som motsvarar den lägsta mängden farligt ämne gälla. I de fall ett farligt ämne omfattas av Del 1 och även förtecknas i Del 2, ska de mängder som anges i Del 2 tillämpas.

5.Om något av de ämnen som anges i Del 2 punkterna 42–48 in- går i en brandfarlig vätska som avses i Del 1 punkterna P5a eller P5b ska de mängder som anges i de sistnämnda punkterna tillämpas.

6.Den mängd farligt ämne som ska beaktas vid tillämpningen av föreskrifterna är den maximala mängd som förekommer eller kan förekomma. Farliga ämnen som förekommer i en verksamhet endast

364

SOU 2024:98

Författningsförslag

i mängder som är lika med eller understiger 2 procent av den angivna mängden i Del 1 och Del 2 ska inte tas med i beräkningen av den totala mängd som förekommer om de är placerade inom verksam- heten så att de inte kan utlösa en allvarlig olyckshändelse någon annanstans inom den.

7.Om det inom en verksamhet förekommer eller kan förekomma flera farliga ämnen som anges i denna bilaga i mängder som under- stiger de gränsmängder som anges för varje ämne ska en summering göras för att fastställa om verksamheten omfattas av bestämmel- serna. Vid tillämpning av summeringen ska det valda gränsvärdet all- tid motsvara den aktuella klassificeringen. Summeringen görs enligt formeln Sqx/Qx = q1/Q1 + q2/Q2 + … + qn/Qn där qx beteck- nar den förekommande mängden farligt ämne x för ”ämne 1” t.o.m. ”ämne n” i förteckningarna över ämne och kategorier av ämnen i denna bilaga och Qx betecknar den i denna bilaga angivna gräns- mängden för respektive ämne eller kategori av ämnen.

Denna formel tillämpas för:

a) summering av farliga ämnen som är förtecknade i Del 2 och som ingår i akut toxicitet kategori 1, 2 eller 3 (via inhalation) eller STOT SE kategori 1, tillsammans med farliga ämnen som ingår i av- snitt H: posterna H1 till H3 i Del 1,

b) summering av farliga ämnen som är förtecknade i Del 2 och som är explosiva ämnen, blandningar eller föremål, brandfarliga gaser, brandfarliga aerosoler, oxiderande gaser, brandfarliga vätskor, självreagerande ämnen och blandningar, organiska peroxider, pyro- fora vätskor och fasta ämnen, oxiderande vätskor och fasta ämnen tillsammans med de farliga ämnen som ingår i avsnitt P posterna P1 till P8 i Del 1, och

c) summering av farliga ämnen som anges i Del 2 och som ingår i farliga för vattenmiljön, akut kategori 1, kronisk kategori 1 eller kro- nisk kategori 2 tillsammans med de farliga ämnen som ingår i av- snitt E posterna E1 och E2 i Del 1.

Om någon av summorna under a, b eller c är lika med eller större än ett (1) ska verksamheten omfattas av bestämmelserna.

365

Författningsförslag

SOU 2024:98

8. Undantaget från denna avdelning är:

a)faror som har samband med joniserande strålning som utgår från ämnen,

b)sådan hantering av farliga ämnen som omfattas av lagen (2006:263) om transport av farligt gods och som sker utanför verk- samheten,

c)transport av farliga ämnen som sker som bulklast i fartyg när transporten sker i fartygets fasta tankar, eller farliga ämnen som an- vänds som drivmedel i fartyg utanför de verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följ- derna av allvarliga kemikalieolyckor,

d)transport av farliga ämnen i rörledningar utanför de verksam- heter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att före- bygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, eller

e)militär verksamhet.

9.Om ändring i ett ämnes klassificering som avses i Del 1 medför att en verksamhet som omfattas av denna avdelning blir tillstånds- pliktig gäller följande.

a) Om verksamheten påbörjats före ändringen får den trots till- ståndskravet fortsätta att bedrivas i två år från ändringen. Därefter får den bedrivas endast om det finns tillstånd för den eller verksam- hetsutövaren inom tvåårsfristen har ansökt om tillstånd och tillstånds- myndigheten inte beslutar annat.

b) Det som sägs i a gäller inte om tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.

Del 1 – Kategorier av farliga ämnen

I denna del anges farokategorier i tabeller i avsnitt H, P, E och O. Efter tabellen i avsnitt P finns anmärkningar till de olika punkterna i tabellen.

366

SOU 2024:98Författningsförslag

Avsnitt H – Hälsofaror

Farokategori enligt förordning (EG) 1272/2008	Mängd i ton

H1 Akut toxicitet
– kategori 1, allaexponeringsvägar	20
H2 Akut toxicitet
– kategori 2, alla exponeringsvägar
– kategori 3, exponeringsväg via inhalation, eller
– kategori 3, exponeringsväg via oralt intag (H 301) i de fall då ämnena
inte kan klassificeras vare sig utgående från akut toxicitet vid inhalation
eller akut toxicitet vid dermalt upptag, exempelvis på grund av att det inte
föreligger entydiga uppgifter om toxicitet vid inhalation eller dermalt upptag.	200
H3 STOT specifik organtoxicitet
– enstaka exponering STOT SE kategori 1	200
Avsnitt P – Fysikaliska faror

Farokategori enligt förordning (EG) 1272/2008	Mängd i ton

P1a Explosiva ämnen, blandningar och föremål

–Instabilt explosivt ämne, blandning eller föremål,

–Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 eller 1.6, eller

–ämnen eller blandningar som har explosiva egenskaper enligt metod A.14 i förordning (EG) nr 440/2008 och inte tillhör faroklasserna Organiska

peroxider eller Självreaktiva ämnen och blandningar.		50
P1b Explosiva ämnen, blandningar och föremål
Explosiva ämnen, blandningar och föremål, riskgrupp 1.4.	200

P2 Brandfarliga gaser
Brandfarliga gaser kategori 1 eller 2.		50
P3a Brandfarliga aerosoler
”Brandfarliga” aerosoler kategori 1 eller 2 som innehåller brandfarliga	500
gaser kategori 1 eller 2, eller brandfarliga vätskor kategori 1.		(netto)
P3b Brandfarliga aerosoler
”Brandfarliga” aerosoler kategori 1 eller 2 som varken innehåller		50 000
brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, eller brandfarliga vätskor kategori 1.		(netto)
P4 Oxiderande gaser
Oxiderande gaser kategori 1.	200

P5a Brandfarliga vätskor

–Brandfarliga vätskor, kategori 1,

–Brandfarliga vätskor i kategori 2 eller 3 som hålls vid en temperatur över sin kokpunkt, eller

–andra vätskor med flampunkt 60°C som hålls vid en temperatur över sin

kokpunkt.

367

Författningsförslag

SOU 2024:98

Farokategori enligt förordning (EG) 1272/2008	Mängd i ton
P5b Brandfarliga vätskor

–Brandfarliga vätskor i kategori 2 eller 3 där särskilda processförhållanden, såsom högt tryck eller hög temperatur, kan ge upphov till fara för allvarlig olyckshändelse, eller

–andra vätskor med flampunkt 60°C där särskilda processförhållanden, såsom högt tryck eller hög temperatur, kan ge upphov till fara för allvarlig

olyckshändelse.		200
P5c Brandfarliga vätskor
Brandfarliga vätskor, kategori 2 eller 3, som inte omfattas av P5a och P5b.	50 000

P6a Självreaktiva ämnen och blandningar och Organiska peroxider
– Självreaktiva ämnen och blandningar, typ A eller B, eller
– Organiska peroxider, typ A eller B.		50
P6b Självreaktiva ämnen och blandningar och Organiska peroxider
– Självreaktiva ämnen och blandningar, typ C, D, E eller F, eller
– Organiska peroxider, typ C, D, E eller F.	200
P7 Pyrofora vätskor och fasta ämnen
– Pyrofora vätskor, kategori 1, eller
– Pyrofora fasta ämnen kategori 1.		200
P8 Oxiderande vätskor och fasta ämnen
– Oxiderande vätskor, kategori 1, 2 eller 3, eller
– Oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2 eller 3.	200

Anmärkning till punkten P1a tredje strecksatsen: Testning av explo- siva egenskaper hos ämnen och blandningar behövs bara om den screening som görs enligt bilaga 6 del III i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, Manual of Tests and Criteria, visar att ämnet eller blandningen kan ha explosiva egenskaper. Mer vägled- ning om när testning inte behövs finns i beskrivningen av meto- den A.14 i kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, god- kännande och begränsning av kemikalier (Reach).

Anmärkning till punkterna P1a och P1b: Faroklassen Explosiva ämnen, blandningar och föremål inbegriper explosiva föremål enligt avsnitt 2.1. i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008. För föremål som innehåller explosiva ämnen eller blandningar är det ämnets eller blandningens mängd som ska gälla, om den är känd. Om mängden inte är känd, ska hela föremålet betraktas som explosivt.

368

SOU 2024:98

Författningsförslag

Anmärkning till punkten P1b: Om explosiva ämnen, blandningar och föremål i riskgrupp 1.4 packas upp eller omförpackas, ska de till- delas posten P1a, utom om det kan visas att faran fortfarande ingår i riskgrupp 1.4 i förordning (EG) nr 1272/2008.

Anmärkning till punkterna P3a och P3b: Brandfarliga aerosoler klassificeras i enlighet med rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författ- ningar beträffande aerosolbehållare. ”Extremt brandfarliga” och ”brandfarliga aerosoler” enligt direktiv 75/324/EEG motsvarar ”brand- farliga aerosoler kategori 1” respektive ”brandfarliga aerosoler kate- gori 2” i förordning (EG) nr 1272/2008.

Anmärkning till punkten P3b: När denna post används måste det finns dokumentation på att aerosolbehållaren inte innehåller brand- farlig gas i kategori 1 eller 2, eller brandfarlig vätska i kategori 1.

Anmärkning till punkten P5a tredje strecksatsen och P5b andra strecksatsen: Vid klassificering av brandfarliga vätskor gäller enligt punkt 2.6.4.5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 att vätskor med en flampunkt över 35°C inte behöver klassificeras i kategori 3 om negativa resultat har erhållits vid testet för underhåll av förbrän- ning L.2, del III, avsnitt 32 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, Manual of Tests and Criteria. Detta gäller dock inte under förhöjda förhållanden såsom hög temperatur eller högt tryck. Därför omfattas dessa vätskor av P5a eller P5b.

Avsnitt E – Miljöfarlighet

Farokategori enligt förordning (EG) 1272/2008		Mängd i ton
E1	Farligt för vattenmiljön i kategorin akut 1 eller kronisk 1.	200
E2	Farligt för vattenmiljön i kategorin kronisk 2.	500

Avsnitt O – Andra faror

Farokategori enligt förordning (EG) 1272/2008		Mängd i ton

O1	Ämnen eller blandningar med faroangivelse EUH014.	500
O2	Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brand -
farliga gaser kategori 1.		500

O3	Ämnen eller blandningar med faroangivelse EUH029.	200

369

Författningsförslag

SOU 2024:98

Del 2 – Namngivna farliga ämnen

I denna del anges farliga ämnen i en tabell. Efter tabellen finns an- märkningar till de olika punkterna i tabellen.

Farliga ämnen			Mängd i ton

1.	Ammoniumnitrat (gödselmedel med självunderhållande sönderfall).		10 000
2.	Ammoniumnitrat (gödselkvalitet).		5 000

3.	Ammoniumnitrat (teknisk kvalitet).		2 500
4.	Ammoniumnitrat (material som inte uppfyller specifikationerna och
gödselmedel som inte uppfyller kraven i detonationsprovet).			50
5.	Kaliumnitrat (i pellet- eller granulatform).		10 000
6.	Kaliumnitrat (i kristallform).		5 000

7.	Arsenikpentoxid, arsenik(V)syra och/eller dess salter med
CAS nummer 1303-28-2.			2
8.	Arseniktrioxid, arsenik(III)syrlighet och/eller dess salter med
CAS nummer 1327-53-3.			0,1

9. Brom med CAS-nummer 7726-95-6.			100
10.		Klor med CAS-nummer 7782-50-5.	25

11.		Nickelföreningar i inhalerbar pulverform (nickelmonoxid, nickeldioxid,
nickelsulfid, trinickeldisulfid, dinickeltrioxid).			1
12.		Etylenimin med CAS-nummer 151-56-4.	20

13.		Fluor med CAS-nummer 7782-41-4.	20
14.		Formaldehyd (koncentration M 90 %) med CAS-nummer 50-00-0.	50

15.		Väte med CAS-nummer 1333-74-0.	50
16.		Väteklorid (kondenserad gas) med CAS-nummer 7647-01-0.	250
17.		Blyalkyler.	50
18.		Kondenserade brandfarliga gaser kategori 1 eller 2 (inklusive LPG)
och naturgas.			200

19.		Acetylen med CAS-nummer 74-86-2.	50
20.		Etylenoxid med CAS-nummer 75-21-8.	50
21.		Propylenoxid med CAS-nummer 75-56-9.	50
22.		Metanol med CAS-nummer 67-56-1.	5 000

23.		4,4' Metylenbis (2-kloranilin) och/eller dess salter, i pulverform,
med CAS nummer 101-14-4.			0,01
24.		Metylisocyanat med CAS-nummer 624-83-9.	0,15
25.		Syrgas med CAS-nummer 7782-44-7.	2 000
26.		2,4-toluendiisocyanat med CAS-nummer 584-84-9 eller 2,6 toluendii-
socyanat med CAS-nummer 91-08-7.			100

27.		Karbonyldiklorid (fosgen) med CAS-nummer 75-44-5.	0,75
28.		Arsin (arseniktrihydrid) med CAS-nummer 7784-42-1.	1
29.		Fosfin (fosfortrihydrid) med CAS-nummer 7803-51-2.	1

370

SOU 2024:98

Författningsförslag

Farliga ämnen		Mängd i ton
30.	Svaveldiklorid med CAS-nummer 10545-99-0.	1

31.	Svaveltrioxid med CAS-nummer 7446-11-9.	75

32.Polyklordibensofuraner och polyklordibensodioxiner (inklusive TCDD) beräknade som TCDD-ekvivalenter.

Kvantiteterna av polyklordibensofuraner och polyklordibensodioxiner beräk - nas med hjälp av följande faktorer:

2,3,7,8-TCDD1

2,3,7,8-TCDF0,1

1,2,3,7,8-PeCDD1

2,3,4,7,8-PeCDF0,3

1,2,3,7,8-PeCDF0,03

1,2,3,4,7,8-HxCDD0,1

1,2,3,6,7,8-HxCDD0,1

1,2,3,7,8,9-HxCDD0,1

1,2,3,4,7,8-HxCDF0,1

1,2,3,7,8,9-HxCDF0,1

1,2,3,6,7,8-HxCDF0,1

2,3,4,6,7,8-HxCDF0,1

1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 0,01

1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 0,01

1,2,3,4,7,8,9-HpCDF 0,01

OCDD	0,0003
OCDD	0,0003	0,001

33.Följande cancerframkallande ämnen eller blandningar som innehåller följande cancerframkallande ämnen i halter över 5 viktprocent:

–4-aminobifenyl och/eller dess salter,

–bensotriklorid,

–benzidin och/eller dess salter,

–bis(klorometyl)eter,

–klordimetyleter,

–1,2-dibrometan,

–dietylsulfat,

–dimetylsulfat,

–dimetylkarbamoylklorid,

–1,2-dibrom-3-klorpropan,

–1,2-dimetylhydrazin,

–dimetylnitrosamin,

–hexametylfosfortriamid,

–hydrazin,

–2-naftylamin och/eller dess salter,

–4-nitrodifenyl, och

– 1,3-propansulton.

371

FörfattningsförslagSOU 2024:98

Farliga ämnen

Mängd i ton

34.Petroleumprodukter och alternativa bränslen

a)Bensin och nafta.

b)Fotogen (inklusive flygbränslen).

c)Gasoljor (inklusive dieselbränslen, lätta eldningsoljor och blandkomponenter för gasoljor).

d)Tunga eldningsoljor.

e)Alternativa bränslen med samma användningsändamål och liknande egenskaper i fråga om brand- och miljöfarlighet. som de produkter som

avses i a–d.		25 000

35.	Vattenfri ammoniak med CAS-nummer 7664-41-7.	200
36.	Bortrifluorid med CAS-nummer 7637-07-2.	20
37.	Vätesulfid med CAS-nummer 7783-06-4.	20
38.	Piperidin med CAS-nummer 110-89-4.	200
39.	Bis(2-dimetylaminoetyl) (metyl)amin med CAS-nummer 3030-47-5.	200
40.	3-(2-etylhexyloxi)propylamin med CAS-nummer 5397-31-9.	200

41.Blandningar av natriumhypoklorit som klassificeras som farliga för vattenmiljön akut kategori 1 [H400] som innehåller mindre än 5 % aktivt

klor och inte hänförts till någon av de övriga farokategorierna i Del 1.			500
42.	Propylamin med CAS-nummer 107-10-8.	2 000

43.	Tert-butylakrylat med CAS-nummer 1663-39-4.		500
44.	2-metyl-3-butenenitril med CAS-nummer 16529-56-9.	2 000
45.	Tetrahydro-3,5-dimetyl-1,3,5, tiadiazin-2-tion (Dazomet) med CAS
nummer 533-74-4.			200
46.	Metylakrylat med CAS-nummer 96-33-3.	2 000

47.	3-metylpyridin med CAS-nummer 108-99-6.		2 000
48.	1-brom-3-klorpropan med CAS-nummer 109-70-6.	2 000

Anmärkning till punkten 1: Detta gäller blandade/sammansatta ammo- niumnitratbaserade gödselmedel (blandade/sammansatta gödselmedel innehåller ammoniumnitrat med fosfat och/eller pottaska) som kan undergå självunderhållande sönderfall i enlighet med FN:s ”trough test” (se FN:s Manual of Tests and Criteria, del III, punkt 38.2) och hos vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat uppgår till

–mellan 15,75 och 24,5 viktprocent, och vilka antingen innehåller sammanlagt högst 0,4 % brännbara/organiska material eller uppfyller kraven i bilaga III-2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (15,75 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 45 %

372

SOU 2024:98

Författningsförslag

ammoniumnitrat och 24,5 viktprocent kväve på grund av att ammo- niumnitratet motsvarar 70 % ammoniumnitrat), eller

–15,75 viktprocent eller mindre utan begränsning för brännbart material.

Anmärkning till punkten 2: Detta gäller enkla ammoniumnitrat- baserade gödselmedel och ammoniumnitratbaserade blandade/sam- mansatta gödselmedel som uppfyller kraven i bilaga III-2 till förord- ning (EG) nr 2003/2003, och där kvävehalten på grund av ammo- niumnitrat

–överstiger 24,5 viktprocent, med undantag för blandningar av enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel med dolomit, kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 %,

–överstiger 15,75 viktprocent för blandningar av ammoniumnitrat och ammoniumsulfat, eller

–överstiger 28 viktprocent för blandningar av enkla ammonium- nitratbaserade gödselmedel med dolomit, kalksten och/eller kalcium- karbonat med en renhetsgrad på minst 90 % (28 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 80 % ammoniumnitrat).

Anmärkning till punkten 3: Detta gäller ammoniumnitrat och bland- ningar av ammoniumnitrat i vilka kvävehalten på grundval av ammo- niumnitrat uppgår till

–mellan 24,5 och 28 viktprocent, och där halten av brännbara ämnen inte överstiger 0,4 %, eller

–mer än 28 viktprocent, och där halten av brännbara ämnen inte överstiger 0,2 %.

Detta gäller också vattenlösningar med ammoniumnitrat där ammo- niumnitrathalten överstiger 80 viktprocent.

Anmärkning till punkten 4: Detta gäller

–kasserat material från tillverkningsprocessen, ammoniumnitrat och blandningar av ammoniumnitrat, enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel och blandade/sammansatta ammoniumnitratbaserade gödselmedel enligt anmärkningen till punkterna 2 och 3 som retur- neras eller har returnerats från slutanvändaren till en tillverkare, en anläggning för tillfällig lagring eller upparbetning för att omarbetas, återvinnas eller behandlas för säker användning eftersom de inte längre uppfyller kraven i anmärkningen till punkterna 2 och 3, eller

–gödselmedel enligt anmärkningen till punkten 1 första streck- satsen, och anmärkningen till punkten 2 som inte uppfyller kraven i bilaga III-2 till förordning (EG) nr 2003/2003.

373

SOU 2024:98

Författningsförslag

Bilaga 3

Denna bilaga innehåller en förteckning med beskrivningar av verk- samheter och åtgärder som är granskningspliktiga enligt 2 kap. 2 §.

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod Ursprung
Jordbruk

1.* Anläggningar för intensiv djuruppfödning som inte omfattas av bilaga 1.

1.12MKB-direktivet bil 2.

2.* Utnyttjande av obrukad mark eller delvis orörda naturområden för intensivjordbruk.

1.31MKB-direktivet bil 2.

Annan markanvändning

3.Omstrukturering av mark på landsbygden om åtgärden innebär

•tillförsel eller flytt av massor om det berörda området är större än 5 000 kvadratmeter, eller

•ändring av indelningen av mark genom uppförande eller borttagande av av- skiljande strukturer, om inte miljö- effekterna endast har ringa betydelse.

2.10MKB-direktivet bil 2.

4. Nyplantering av skog och avskogning i	2.20	MKB-direktivet bil 2.
syfte att ändra markanvändningen.

Fiskodling och övervintring av fisk
5.* Intensiv fiskodling.	5.15	MKB-direktivet bil 2.

Utvinning, brytning och bearbetning av torv, olja, gas, kol, malm, mineral, berg, naturgrus och annat

6.* Stenbrott, gruvdrift i dagbrott och torv- utvinning samt andra täkter av berg, natur- grus eller jordarter som inte omfattas av tillståndsplikt i bilaga 1.

10.25MKB-direktivet bil 2.

7.Industrianläggningar ovan jord för utvinning av kol, olja, naturgas och malmer, liksom bituminös skiffer. Gäller inte för de verksamheter som omfattas av tillstånds¬plikt enligt bilaga 1.

11.21MKB-direktivet bil 2.

8.Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol.

11.30MKB-direktivet bil 2.

9.Gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt bilaga 1.

13.11MKB-direktivet bil 2.

375

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
10. Anläggning för annan bearbetning eller	13.40	Nationell
anrikning av malm, mineral eller kol än rost -
ning och sintring.

11. Provbrytning inklusive annan bearbetning	13.50	Nationell
eller anrikning av malm, mineral eller kol än
rostning och sintring.

12. Djupborrning och då särskilt:	13.80	MKB-direktivet bil 2.
1. geotermisk borrning,
2. borrning för lagring av kärnavfall,
3. borrning efter vatten
Gäller inte djupborrning som sker inom ramen
för ett undersökningstillstånd enligt
minerallagen (1991:45).
Livsmedel och foder
13.* Slakterier som inte omfattas av bilaga 1.	15.25	MKB-direktivet bil 2.
14.* Framställning av vegetabiliska och	15.46	MKB-direktivet bil 2.
animaliska oljor och fetter.

15.* Förpackning och konservering av animaliska och vegetabiliska produkter.

15.47MKB-direktivet bil 2.

16.* Framställning av mejeriprodukter som	15.181	MKB-direktivet bil 2.
inte omfattas av bilaga 1.

17.* Bryggning och maltning.	15.255	MKB-direktivet bil 2.

18.* Sockervaruindustrier.	15.256	MKB-direktivet bil 2.

19.* Industriell framställning av stärkelse.	15.257	MKB-direktivet bil 2.

20.* Fiskmjöls- och fiskoljefabriker.	15.258	MKB-direktivet bil 2.

21.* Sockerfabriker.	15.259	MKB-direktivet bil 2.

Textilvaror
22.* Anläggning för förbehandling (som	17.25	MKB-direktivet bil 2.
tvättning, blekning, mercerisering) eller för
färgning av fibrer eller textiler.
Päls, skinn och läder
23.* Garverier.	18.25	MKB-direktivet bil 2.

Trävaror
24. Sågverk eller annan anläggning för till-	20.20	Nationell
verkning av träprodukter genom sågning,
hyvling eller svarvning för en produktion av
mer än 70 000 kubikmeter per kalenderår.

Massa, papper och pappersvaror

25.Anläggningar för framställning av papper och papp som inte omfattas av bilaga 1.

21.45MKB-direktivet bil 2.

376

SOU 2024:98Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
Stenkolsprodukter, raffinerade
petroleumprodukter och kärnbränsle
26. Hantering eller lagring av obestrålat	23.50	Nationell
kärnbränsle.
27. Forskningsanläggning som producerar och	23.55	Nationell
omvandlar klyvbara och fertila material och
vilkas högsta kontinuerliga termiska effekt
inte överstiger 1 kilowatt.

Kemiska produkter

28.* Framställning av bekämpningsmedel, farmaceutiska produkter, färger, lacker, elastomerer och peroxider som inte omfattas av bilaga 1.

24.37MKB-direktivet bil 2.

29.* Behandling av mellanprodukter och framställning av kemikalier som inte om- fattas av bilaga 1.

24.41MKB-direktivet bil 2.

Gummi- och plastvaror
30.* Tillverkning och behandling av elastomer-	25.12	MKB-direktivet bil 2.
baserade produkter.
Mineraliska produkter
31.* Anläggning för smältning av mineraler,	26.25	MKB-direktivet bil 2.
inklusive sådana som är avsedda för till-
verkning av mineralull.

32.* Tillverkning av keramiska produkter	26.55	MKB-direktivet bil 2.
genom bränning, i synnerhet takpannor, tegel,
eldfast sten, kakel, stengods eller porslin som
inte omfattas av bilaga 1.

33. Anläggning för tillverkning av cement som	26.80	MKB-direktivet bil 2.
inte omfattas av bilaga 1.

34. Anläggning för tillverkning av konstgjorda	26.180	MKB-direktivet bil 2.
mineralfibrer.
Stål och metall
35. Anläggning för att behandla järnbaserade	27.30	Nationell
metaller genom kallvalsning.

36.* Järn- och stålgjuterier som inte omfattas av bilaga 1.

27.55MKB-direktivet bil 2.

37.* Anläggningar för smältning, inklusive	27.115	MKB-direktivet bil 2.
framställning av legeringsmetaller, av andra
ickejärnmetaller än ädelmetaller, inklusive
återvinningsprodukter (färskning, form-
gjutning osv.).

38.* Anläggning för att behandla järn-	27.116	MKB-direktivet bil 2.
baserade metaller genom varmvalsning.

377

Författningsförslag

SOU 2024:98

VerksamhetsbeskrivningVerksamhetskod Ursprung

Metall- och plastytbehandling, avfettning och färgborttagning

39.Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast som inte omfattas av bilaga 1. Gäller inte betning med betpasta.

28.21MKB-direktivet bil 2.

40. Anläggning för

28.35

Nationell

1.beläggning med metall på annat sätt än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehand- ling, eller

2.våttrumling av annan metall än alumi- nium eller stål.

Gäller inte beläggning med metall som sker med vakuummetod.

41.	Anläggningar för behandling av järn-	28.96	MKB-direktivet bil 2.
baserade metaller: genom anbringande av
skyddsbeläggningar av smält metall.

Elektriska artiklar
42.	Anläggning för att tillverka batterier eller	31.15	Nationell
ackumulatorer.
43.	Anläggning för att tillverka eller reparera	31.30	Nationell
ljuskällor som innehåller kvicksilver.
44.	Anläggning för att tillverka kol- eller	31.50	Nationell
grafitelektroder på annat sätt än genom
bränning eller grafitisering.

Metallbearbetning

45.* Tillverkning och sammansättning av motorfordon samt tillverkning av fordons- motorer.

34.15MKB-direktivet bil 2.

46.	Provbänkar, för motorer, turbiner eller	34.20	MKB-direktivet bil 2.
reaktorer.

47.	Anläggning för	34.50	MKB-direktivet bil 2.

1.tillverkning av järnvägsutrustning,

2.tillverkning av motordrivna luftfartyg, eller

3.reparation av motordrivna luftfartyg.

378

SOU 2024:98

Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
48. Anläggning för där det förekommer maski-	34.65	Nationell
nell metallbearbetning med en tillverknings-
yta (utom yta för endast montering) större än
100 000 kvadratmeter eller där total tank-
volym för skärvätskor, processoljor och
hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna
är större än 1 kubikmeter. Med total tank-
volym avses såväl volymen i ett fast centralt
system för vätskor som volymen i lösa behål -
lare som är kopplade antingen till metall-
bearbetningsmaskin eller till öppnade
behållare som används för påfyllning av
metallbearbetningsmaskin.

49. * Formning av metaller med användning	34.90	MKB-direktivet bil 2.
av sprängmedel.
50 Byggande av en plattform som är avsedd	35.10	Nationell
att användas vid utvinning av olja eller gas
inom havsområden.

51. Skeppsvarv.	35.20	MKB-direktivet bil 2.
Förbrukning av organiska lösningsmedel
52. Anläggningar för ytbehandling av metaller	39.31	MKB-direktivet bil 2.
och plaster med användning av en elektro-
lytisk eller kemisk process.

Hantering av bränslen och andra kemiska produkter

53.* Anläggningar för lagring av olja, petro- kemiska och kemiska produkter som inte omfattas av bilaga 1.

39.71MKB-direktivet bil 2.

54. * Lagring

39.85

MKB-direktivet bil 2.

1.av naturgas ovan jord

2.under jord av brännbara gaser, eller

3.av fossila bränslen ovan jord.

Gas- och vätskeformiga bränslen, el, värme och kyla

55.* Anläggning för produktion av elektricitet, ånga och hetvatten som inte omfattas av bilaga 1.

Gäller inte anläggningar för solkraft som omfattar ett område mindre än 1 ha.

Gäller inte heller om anläggningen avser en stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott.

40.55MKB-direktivet bil 2.

379

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
56. Anläggningar för utnyttjande av vindkraft	40.91	MKB-direktivet bil 2.
för energiproduktion (grupper av vindkraft-
verk).

Hamnar och flygplatser
57.* Hamn, hamnanläggning, fiskehamn eller	63.20	MKB-direktivet bil 2.
hamn för Försvarsmakten.
Gäller inte för de hamnar som är till-
ståndspliktiga enligt bilaga 1.
58.* Anläggning av flygfält som inte omfattas	63.45	MKB-direktivet bil 2.
av bilaga 1.
Rening av avloppsvatten
59. Avloppsreningsanläggning som tar emot	90.12	MKB-direktivet bil 2.
avloppsvatten med en föroreningsmängd som
motsvarar mer än 200 personekvivalenter och
som inte omfattas tillståndsplikt enligt
bilaga 1.
60. Anläggning för återvinning av avlopps-
vatten från en verksamhet enligt punkten 59 i
denna bilaga eller punkten 71 i bilaga 1, för
sådan bevattning inom jordbruket som anges
i avsnitt 1 i bilaga I till Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2020/741 av den
25 maj 2020 om minimikrav för återanvänd-
ning av vatten, i den ursprungliga lydelsen,
och tillhandahållande av återvunnet vatten
från en sådan anläggning.
Avfall
61. Avfalls- eller samförbränningsanläggning	90.225	MKB-direktivet bil 2.
där icke-farligt avfall förbränns och som inte
omfattas av bilaga 1.
Gäller inte anläggning som endast förbränner
naturligt, icke-farligt vegetabiliskt material
från jordbruk eller skogsbruk för energi-
produktion på ett sätt som inte medför skada
på människors hälsa eller miljön.
62. Deponering av icke-farliga muddermassor	90.275	MKB-direktivet bil 2.
på land längs små sund, kanaler eller
vatten¬vägar som massorna har muddrats
från. Gäller inte uppläggning av
rensningsmassor från jordbruk eller
skogsbruk om upplägg¬ningen inte medför
skada för människors hälsa eller miljön.

63. Deponering av icke-farligt avfall som inte	90.310	MKB-direktivet bil 2.
omfattas av bilaga 1.

380

SOU 2024:98Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
64. Deponering av farligt avfall som inte om-	90.340	MKB-direktivet bil 2.
fattas av bilaga 1.
65. Sluttäckning av deponi där sluttäck-	90.341	Nationell
ningen har godkänts enligt 32 § förordningen
(2001:512) om deponering av avfall, fram till
dess åtgärder inte längre behöver vidtas
enligt 33 § samma förordning.

66. Behandling av icke-farligt avfall genom	90.165	MKB-direktivet bil 2.
biologisk behandling som inte omfattas av
bilaga 1.
Om avfallet enbart består av park- och träd-
gårdsavfall gäller granskningsplikt endast
om den tillförda mängden avfall är mer än
50 ton per år.
67. Anläggning för att yrkesmässigt behandla	90.251	MKB-direktivet bil 2.
animaliskt avfall om den tillförda mängden
avfall är högst 10 ton per dygn eller högst
2 500 ton per kalenderår.
68. Återvinning av icke-farligt avfall för	90.135	MKB-direktivet bil 2.
anläggningsändamål på ett sätt som kan för-
orena mark, vattenområde eller grundvatten.

69. Behandling av avfall som utgörs av	90.365	MKB-direktivet bil 2.
uppgrävda massor och som inte omfattas av
bilaga 1.

70. Yrkesmässig återvinning av icke-farligt	90.105	MKB-direktivet bil 2.
avfall genom mekanisk bearbetning eller
genom krossning, siktning eller motsvarande
mekanisk bearbetning återvinna avfall för
byggnads- eller anläggningsändamål.

71. Sortering av icke-farligt avfall om	90.75	MKB-direktivet bil 2.
mängden avfall är
1. mer än 1 000 ton per kalenderår och av-
fallet ska användas för byggnads- eller
anläggningsändamål, eller
2. mer än 1 000 ton per kalenderår i andra
fall.
72. Yrkesmässigt sortera, demontera eller på	90.90	MKB-direktivet bil 2.
annat sätt behandla avfallet innan ytterligare
behandling om avfallet utgörs av elektriska
och elektroniska produkter.
73. Tömma, demontera eller på annat sätt	90.121	MKB-direktivet bil 2.
yrkesmässigt återvinna

1. uttjänta bilar som omfattas av bilskrot- ningsförordningen (2007:186),

381

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
2. andra uttjänta motordrivna fordon vars
totalvikt inte överstiger 3 500 kilogram, om
fordonen återvinns av en bilskrotare som är
auktoriserad enligt bilskrotningsförord-
ningen, eller
3. sådana uttjänta motordrivna fordon som
inte omfattas av bilskrotningsförordningen.
74. Yrkesmässigt förbereda avfall för åter-	90.29	MKB-direktivet bil 2.
användning.

75. Lagring av icke-farligt avfall som en del	90.35	Nationell
av att samla in det, om mängden avfall vid
något tillfälle är mer än 10 ton.

76. Lagring av farligt avfall som en del av att	90.55	Nationell
samla in det, om mängden avfall vid något
tillfälle är
1. mer än 200 kilogram och utgörs av olja,
2. mer än 1 500 kilogram och utgörs av
blybatterier,
3. mer än 1 ton och utgörs av elektriska
eller elektroniska produkter,
4. mer än 200 kilogram och utgörs av im-
pregnerat trä,
5. utgörs av motordrivna fordon, eller
6. mer än 200 kilogram i andra fall.

77. Underjordsförvaring av icke-farligt avfall	90.456	MKB-direktivet bil 2.
eller högst 50 ton farligt avfall.

78.* Lagring av järnskrot, inklusive	90.459	MKB-direktivet bil 2.
skrotbilar.
79. Återvinning av avfall genom sådant	90.451	Förordning om
yrkesmässigt omhändertagande av fartyg som		återvinning av fartyg.
omfattas av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1257/2013 av den
20 november 2013 om återvinning av fartyg
och om ändring av förordning (EG)
nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG,
i den ursprungliga lydelsen.

80. Anläggningar för behandling och lagring	90.471	MKB-direktivet bil 2.
av radioaktivt avfall som inte omfattas av
bilaga 1.
81. Yrkesmässig behandling av icke-farligt	90.415	MKB-direktivet bil 2.
avfall som inte omfattas av annan tillstånds-
eller granskningsplikt i enlighet med bilaga 1
eller 2.

382

SOU 2024:98Författningsförslag

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
82. Anläggningar för avskiljning av koldioxid-	90.515	MKB-direktivet bil 2.
strömmar för geologisk lagring som inte om-
fattas av bilaga 1.

83. Borrning i syfte att bedöma om en plats är	90.520	MKB-direktivet bil 2.
lämplig för geologisk lagring av koldioxid.
84.* Anläggning för återvinning eller för-	90.521	MKB-direktivet bil 2.
störing av explosiva ämnen.
Skjutfält, skjutbanor och sportanläggningar
85. Skjutfält för skjutning med grovkalibriga	92.10	Nationell
vapen (kaliber större än 20 millimeter) eller
för sprängningar av ammunition, minor eller
andra sprängladdningar.

86.Permanenta tävlings- och testbanor för motorfordon.

92.30MKB-direktivet bil 2.

Vattenverksamheter
87.	Vattenförsörjningsprojekt inom jordbruket,	100.05	MKB-direktivet bil 2.
inklusive bevattnings- och markavvattnings-
projekt.

88.	Återvinning av land från havet.	100.06	MKB-direktivet bil 2.

89.	Anläggningar för produktion av vatten-	100.07	MKB-direktivet bil 2.
kraftsbaserad energi.
90.	Anläggning av inre vattenvägar som inte	100.08	MKB-direktivet bil 2.
omfattas av bilaga 1, anläggningar för
reglering av vattenflöden.

91.	Dammar och andra fördämningar eller	100.09	MKB-direktivet bil 2.
vattenmagasin för långvarigt bruk (projekt
som inte omfattas av bilaga 1).
92.	Anläggning av vattenledningar över långa	100.10	MKB-direktivet bil 2.
avstånd.

93.	Kustanläggningar för att bekämpa erosion	100.11	MKB-direktivet bil 2.
och havsanläggningar varigenom kustlinjen
kan ändras, som till exempel vallar, pirer,
vågbrytare och andra anläggningar för skydd
mot havet, utom underhåll och återuppbygg-
nad av sådana anläggningar.
94.	System för uttag av grundvatten eller	100.12	MKB-direktivet bil 2.
konstgjord grundvattenbildning vilka inte
omfattas av bilaga 1.

95.	Anläggningar för överledning av vatten	100.13	MKB-direktivet bil 2.
mellan avrinningsområden vilka inte omfattas
av bilaga 1.

96.	Utvinning av mineraler genom muddring	100.14	MKB-direktivet bil 2.

till havs eller i vattendrag.

383

Författningsförslag

SOU 2024:98

Verksamhetsbeskrivning	Verksamhetskod	Ursprung
97. Markavvattning.	100.15	Nationell
98. Utrivning av en vattenanläggning.	100.16	Nationell
99. Bortledande av vatten från ett vatten-	100.17	Nationell
område eller bortledande av grundvatten eller
en anläggning för detta. Eller ta en sådan
anläggning för bortledande av grundvatten
ur bruk.
100. Fyllning eller pålning i ett vattenområde.	100.18	Nationell

101. Grävning, sprängning eller rensning i ett	100.19	Nationell
vattenområde.

102. Annan åtgärd i ett vattenområde som	100.20	Nationell
syftar till att förändra vattnets djup eller
läge.
103. Uppförande, ändring, lagning eller ut-	100.21	Nationell
rivning av en anläggning i ett vattenområde

som inte omfattas av annan tillstånds- eller granskningsplikt i enlighet med bilaga 1 eller 3.

Anm. För verksamhetsbeskrivningar som är markerade med * gäller en längre övergångsperiod. Äldre bestämmelser avseende tillstånds- och anmälningsplikt gäller till dess att nya tröskelvärden är framtagna.

384

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.52Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar att 84 och 89 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

84 §

Tillsynsmyndigheten får ge dispens från en skyldighet enligt denna förordning att för en del av en stor förbränningsanläggning följa ett begränsningsvärde som gäller för 2013-anläggningar enligt någon av 44–49, 55–62, 68–70 och 74–79 §§ om verksamhetsutövaren senast den 1 januari 2014 ansökt om dispens och i en skriftlig försäkran till tillsynsmyndigheten har

1.förbundit sig att inte driva förbränningsanläggningen under mer än 17 500 timmar under perioden från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2023, och

2.angett anläggningseffekten, de typer av bränslen som används

iförbränningsanläggningen samt de begränsningsvärden för svavel- dioxid, kväveoxider och stoft som enligt denna förordning gäller för förbränningsanläggningen.

Om anläggningseffekten är större än 500 megawatt och bränslet är fast, får dispensen avse utsläpp av kväveoxider endast om förbrän- ningsanläggningen är en 1987-anläggning.

Dispensen får ges endast för	Dispensen får ges endast för
en tidsperiod som börjar tidigast	en tidsperiod som börjar tidigast
den 1 januari 2016 och slutar	den 1 januari 2016 och slutar
senast den 31 december 2023.	senast den 31 december 2023.
Dispensen får inte tillåta högre	Dispensen får inte tillåta högre
begränsningsvärden än vad som	begränsningsvärden än vad som
följer av villkor i det tillstånd som	följer av villkor i det tillstånd som
gäller för anläggningen och inte	gäller för anläggningen och inte
heller högre än vad som den 17 juni	heller högre än vad som den 17 juni
2013 gällde för anläggningen en-	2013 gällde för anläggningen en-
ligt föreskrifter som Naturvårds-	ligt föreskrifter som Naturvårds-
verket har meddelat med stöd av	verket har meddelat med stöd av
förordningen (1998:998) om	förordningen (1998:998) om

385

FörfattningsförslagSOU 2024:98

miljöfarlig verksamhet och hälso-	miljöpåverkande verksamhet och
skydd.	hälsoskydd.

89 §

Tillsynsmyndigheten får ge dispens från en skyldighet enligt denna förordning att för en stor förbränningsanläggning följa ett begräns- ningsvärde som gäller för en 2002-anläggning enligt någon av 44–49, 55–62, 68–70 och 74–79 §§ om

1.produktionen av användbar värme från förbränningsanlägg- ningen helt eller delvis levereras i form av ånga eller varmvatten till ett öppet fjärrvärmenät som inte är begränsat till en eller ett fåtal användare,

2.anläggningseffekten inte överstiger 200 megawatt, och

3.ansökan om dispens har getts in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars 2015 och innehåller uppgifter om anläggningens samman- lagda installerade tillförda effekt, de typer av bränsle som används samt gällande begränsningsvärden för svaveldioxid, kväveoxider och stoft.

Dispensen ska vara tidsbegränsad och som längst gälla fram till den 1 juli 2018. Dispensen ska förenas med villkor om att åtminstone 50 procent av anläggningens produktion av användbar värme under varje kalenderår som dispensen gäller ska levereras i form av ånga eller varmvatten till ett öppet fjärrvärmenät som inte är begränsat till en eller ett fåtal användare.

Dispensen får inte tillåta högre		Dispensen får inte tillåta högre
begränsningsvärden än vad som		begränsningsvärden än vad som
följer av villkor i det tillstånd som		följer av villkor i det tillstånd som
gäller för anläggningen och inte		gäller för anläggningen och inte
heller högre än vad som den		heller högre än vad som den
17 juni 2013 gällde för anlägg-		17 juni 2013 gällde för anlägg-
ningen	enligt föreskrifter som	ningen	enligt föreskrifter som
Naturvårdsverket har meddelat		Naturvårdsverket har meddelat
med	stöd av förordningen	med	stöd av förordningen
(1998:998) om miljöfarlig verk-		(1998:998) om miljöpåverkande
samhet och hälsoskydd.		verksamhet och hälsoskydd.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

386

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.53Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2013:253) om för- bränning av avfall att 1, 11, 77 och 107 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning gäller verksamheter med förbränning av fast eller flytande avfall i en förbränningsanläggning och verksamheter med behandling av avloppsvatten från rening av rökgaser från en förbränningsanläggning. Förordningen innehåller bestämmelser om

–förordningens tillämpning (2–20 §§),

–avfall och restprodukter (21–26 §§),

–vissa förebyggande åtgärder (27–30 §§),

–skorsten, temperatur, stödbrännare, absoluta begränsningsvär- den och värmeåtervinning (31–37 §§),

–mätningar och mätresultat (38–53 §§),

–beräkningar av dioxiner och furaner (54 §),

–beräkningar vid procentuell syrehalt (55 §),

–utsläpp till luft från avfallsförbränningsanläggningar (56–66 §§),

–utsläpp till luft från samförbränning i cementugnar (67–70 §§),

–blandningsberäkning vid samförbränning (71–79 §§),

–utsläpp till luft från energianläggningar (80–96 §§),

–utsläpp till luft från industrianläggningar (97–99 §§),

–utsläpp genom avloppsvatten (100–103 §§),

–ändring av en verksamhet (104 §),

–dispenser (105 §),

–uppgifter i miljörapport (106 §), och

–information till Naturvårdsverket och Europeiska kommissio- nen (107–109 §§).

Förordningen är	meddelad	Förordningen är	meddelad
med stöd av 9 kap.	5 § miljö-	med stöd av 9 kap.	5 § miljö-
balken i fråga om 17–47 och 49–		balken i fråga om 17–47 och 49–
103 §§, med stöd av 9 kap. 6 §		103 §§, med stöd av 20 kap. 6 §
miljöbalken i fråga om 104 § och		miljöbalken i fråga om 104 § och
i övrigt med stöd av 8 kap. 7 §		i övrigt med stöd av 8 kap. 7 §
regeringsformen.		regeringsformen.

387

Författningsförslag

SOU 2024:98

11§

I denna förordning avses med

tillstånd: ett sådant tillstånd	tillstånd: ett sådant miljötill-
som avses i 9 kap. miljöbalken	stånd eller	igångsättningsbesked
eller motsvarande äldre bestäm-	för miljöpåverkande		verksamhet
melser,	som avses i	20 kap.	6 §	miljö-
	balken eller	motsvarande		äldre
	bestämmelser,
tillståndsvillkor: ett villkor i ett	tillståndsvillkor: ett villkor i ett
tillstånd som gäller för en förbrän-	miljötillstånd eller igångsättnings-
ningsanläggning, och	besked som gäller för en förbrän-
	ningsanläggning, och

föreläggandevillkor: ett villkor i ett föreläggande från tillsynsmyn- digheten riktat till den som bedriver verksamheten på en förbrän-

ningsanläggning.
	77 §
I 19 kap. 5 § andra stycket och		I 6 kap. 6 § miljöprövnings-
22 kap. 25 b § miljöbalken finns		förordningen finns bestämmelser
bestämmelser om att ett beslut		om att ett beslut som innebär att
eller en dom som innebär att till-		miljötillstånd eller igångsättnings-
stånd ges till en verksamhet ska		besked ges till en verksamhet ska
innehålla villkor om begränsnings-		innehålla villkor om begränsnings-
värden för utsläpp som ska be-		värden för utsläpp som ska be-
räknas enligt föreskrifter med-		räknas enligt föreskrifter med-
delade med stöd av 9 kap.	5 §	delade med stöd av 9 kap.	5 §
miljöbalken. Om ett sådant vill-		miljöbalken. Om ett sådant vill-
kor om begränsningsvärde anger		kor om begränsningsvärde anger
ett processgränsvärde för bland-		ett processgränsvärde för bland-
ningsberäkningen som har be-		ningsberäkningen som har be-
stämts i enlighet med 75 §, ska		stämts i enlighet med 75 §, ska
villkorets processgränsvärde till-		villkorets processgränsvärde till-
lämpas. Om tillståndsvillkoret an-		lämpas. Om tillståndsvillkoret an-
ger det begränsningsvärde som		ger det begränsningsvärde som
en blandningsberäkning enligt		en blandningsberäkning enligt
71 § ger och detta framgår av		71 § ger och detta framgår av
tillståndsvillkoret, ska verksam-		tillståndsvillkoret, ska verksam-
hetsutövaren tillämpa villkorets		hetsutövaren tillämpa villkorets
begränsningsvärde i stället	för	begränsningsvärde i stället	för

388

Om en verksamhet på en för- bränningsanläggning som är till- stånds- eller granskningspliktig enligt bilaga 1 eller 3 till miljöpröv- ningsförordningen (2013:251) ändras genom att från förbrän- ning av enbart icke-farligt avfall övergå till förbränning av farligt avfall, krävs det miljötillstånd eller igångsättningsbesked för ändring- en. Miljötillstånd eller igångsätt- ningsbesked för ändringen krävs dock inte om det uttryckligen framgår av det gällande miljötill- ståndet eller igångsättningsbeske- det att det omfattar den avsedda förbränningen av farligt avfall.

SOU 2024:98Författningsförslag

det som följer av 71–76, 79–93	det som följer av 71–76, 79–93
och 97 §§.	och 97 §§.

104 §

Om en verksamhet på en för- bränningsanläggning som är till- ståndspliktig enligt miljöprövnings- förordningen (2013:251) ändras genom att från förbränning av enbart icke-farligt avfall övergå till förbränning av farligt avfall, krävs det tillstånd för ändringen oavsett det som sägs i 1 kap. 4 § miljöprövningsförordningen. Till- stånd för ändringen krävs dock inte om det uttryckligen framgår av det gällande tillståndet att det omfattar den avsedda förbrän- ningen av farligt avfall.

107 §
När en dom eller beslut i ett	När ett beslut i ett miljöpröv-
tillståndsmål eller tillståndsärende	ningsärende skickas till Natur-
skickas till Naturvårdsverket en-	vårdsverket enligt 7 kap.	1 §
ligt 11 § förordningen (1998:899)	miljöprövningsförordningen	ska
om miljöfarlig verksamhet och	prövningsmyndigheten särskilt
hälsoskydd ska prövningsmyndig-	uppmärksamma verket på om be-
heten särskilt uppmärksamma ver-	slutet eller domen innehåller ett
ket på om beslutet eller domen	sådant tillståndsvillkor som av-
innehåller ett sådant tillstånds-	ses i 28, 32 eller 33 §.
villkor som avses i 28, 32 eller

33§.

När tillsynsmyndigheten ger en dispens enligt 105 § 2, 3 eller 4

eller beslutar om ett sådant föreläggandevillkor som avses i 28, 32 eller 33 § ska tillsynsmyndigheten informera Naturvårdsverket om detta.

389

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.54Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:21) om geologisk lagring av koldioxid

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2014:21) om geo- logisk lagring av koldioxid att 1, 26, 27, 29 och 47 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Denna förordning syftar till geologisk lagring av koldioxid på ett miljömässigt säkert sätt som innebär permanent inneslutning av koldioxid på ett sätt som förhindrar och, där detta inte är möjligt, i möjligaste mån eliminerar negativa effekter och eventuella risker för

miljön och människors hälsa.
Förordningen är meddelad	Förordningen är meddelad
med stöd av	med stöd av
– 4 kap. 9 § miljöbalken i fråga	– 4 kap. 9 § miljöbalken i fråga
om 10 §,	om 10 §,
– 9 kap. 6 § och 15 kap. 40 §	– 20 kap. 6 § och 15 kap. 40 §
miljöbalken i fråga om 9, 11–25,	miljöbalken i fråga om 9, 11–25,
27–37, 39–41, 45, 46, 48–54, 58,	27–37, 39–41, 45, 46, 48–54, 58,
59, 64, 67, 68 och 70 §§,	59, 64, 67, 68 och 70 §§,
– 15 kap. 37 a § miljöbalken i	– 15 kap. 37 a § miljöbalken i
fråga om 38 §,	fråga om 38 §,
– 26 kap. 19 § miljöbalken i	– 26 kap. 19 § miljöbalken i
fråga om 42–44 §§,	fråga om 42–44 §§,
– 26 kap. 20 § miljöbalken i	– 26 kap. 20 § miljöbalken i
fråga om 47 §,	fråga om 47 §,
– 27 kap. 2 § miljöbalken i	– 27 kap. 2 § miljöbalken i
fråga om 55–57 §§, och	fråga om 55–57 §§, och
– 8 kap. 7 § regeringsformen i	– 8 kap. 7 § regeringsformen i
fråga om övriga bestämmelser.	fråga om övriga bestämmelser.
26 §
Bestämmelser om att det krävs	Bestämmelser om att det krävs
tillstånd till geologisk lagring av	tillstånd till geologisk lagring av
koldioxid finns i miljöprövnings-

1Senaste lydelse 2019:296.

391

Om någon har miljötillstånd eller igångsättningsbesked till geo- logisk lagring av koldioxid enligt 20 kap. 6 § miljöbalken eller före- skrifter meddelade med stöd av den bestämmelsen, får inte någon annan ges miljötillstånd eller igång- sättningsbesked till lagring av kol- dioxid i samma lagringsplats.

FörfattningsförslagSOU 2024:98

förordningen (2013:251) och i för-	koldioxid finns i miljöprövnings-
ordningen (1998:899) om miljö-	förordningen (2013:251).
farlig verksamhet och hälsoskydd.

27 §

Den som avser att bedriva en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid ska innan verksamheten påbörjas upprätta förslag till

1.en plan som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av läckage av koldioxid eller betydande störningar i lagringskom- plexet (plan för avhjälpande åtgärder),

2.en övervakningsplan för kontrollen enligt 26 kap. 19 § miljö- balken och 43 § denna förordning, och

3.en sådan plan för underhåll efter stängning som avses i 51 §.

Första stycket 2 gäller utöver det kontrollprogram som kan krävas

enligt 26 kap. 19 § miljöbalken.
Bestämmelser om att en an-	Bestämmelser om att en an-
sökan om tillstånd till geologisk	sökan om tillstånd till geologisk
lagring av koldioxid ska innehålla	lagring av koldioxid ska innehålla
ett förslag till övervakningsplan	ett förslag till övervakningsplan
och ett förslag till plan för av-	och ett förslag till plan för av-
hjälpande åtgärder finns i 22 kap.	hjälpande åtgärder finns i 3 kap.
1 b § miljöbalken.	3 § miljöprövningsförordningen.

29 §

Om någon har tillstånd till geologisk lagring av koldioxid enligt 9 kap. miljöbalken, får inte någon annan ges tillstånd till lag- ring av koldioxid i samma lag- ringsplats.

47 §

I fråga om geologisk lagring	I fråga om geologisk lagring
av koldioxid ska en sådan miljö-	av koldioxid ska en sådan miljö-
rapport som avses i 26 kap. 20 §	rapport som avses i 26 kap. 20 §
miljöbalken, utöver det som följer	miljöbalken, utöver det som följer

392

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.55Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2017:868) med läns- styrelseinstruktion

dels att 14 ska upphöra att gälla,

dels att 4 och 20–22 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

Länsstyrelsens uppgifter omfattar också

1.tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken,

2.Barentssamarbetet i Västerbottens och Norrbottens län,

3. i Norrbottens, Västernorr-	3. i Norrbottens, Västernorr-
lands och Västra Götalands län	lands och Västra Götalands län
att göra de utredningar om det	att göra de utredningar om det
allmänna fiskeintresset som be-	allmänna fiskeintresset som be-
gärs av andra myndigheter i an-	gärs av andra myndigheter i ären-
sökningsmål enligt 22 kap. miljö-	den om miljöprövning enligt
balken,	20 kap. miljöbalken,

4.i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att ansvara för och utföra de uppgifter som framgår av förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder,

5.i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att vara be- hörig myndighet enligt lagen (2017:244) om kontroller och inspek- tioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende Interregprogrammen Sverige- Norge, Norra Periferin och Arktis samt Aurora, och

6.i Dalarnas, Värmlands och Västra Götalands län att, utöver de uppgifter som följer av jordförvärvslagen (1979:230) och jordför- värvsförordningen (2005:522), verka för en förbättrad fastighets- struktur i respektive län.

1Senaste lydelse 2023:77.

394

SOU 2024:98Författningsförslag

20 §

De delegationer som avses i	De delegationer som avses i
14–18 §§ ansvarar för sina beslut	15–18 §§ ansvarar för sina beslut
samt ansvarar för sin verksamhet	samt ansvarar för sin verksamhet
inför landshövdingen.	inför landshövdingen.
21 §
Landshövdingen ansvarar in-	Landshövdingen ansvarar in-
för regeringen för att de dele-	för regeringen för att de dele-
gationer som avses i 14–18 §§	gationer som avses i 15–18 §§
tilldelas resurser för sin verksam-	tilldelas resurser för sin verksam-
het, för att verksamheten bedrivs	het, för att verksamheten bedrivs
författningsenligt och effektivt	författningsenligt och effektivt
samt för att den redovisas på ett	samt för att den redovisas på ett
tillförlitligt sätt.	tillförlitligt sätt.
22 §
För de delegationer som av-	För de delegationer som av-
ses i 14, 15, 17 och 18 §§ ska det	ses i 15, 17 och 18 §§ ska det för
för organisationen och verksam-	organisationen och verksamheten
heten finnas en särskild arbets-	finnas en särskild arbetsordning
ordning eller ett särskilt beslut.	eller ett särskilt beslut.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

395

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.56Förslag till förordning om ändring i miljöbedömningsförordningen (2017:966)

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbedömningsförordningen (2017:966)

dels att 7 § ska upphöra att gälla,

dels att 1, 6, 8, 9, 10, 14, 17, 20 och 23 §§ och rubrikerna närmast före 8 och 14 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas arton nya paragrafer, 14 a–14 g, 20 a, 20 b,

22 a–22 c, 23 a–23 c och 26 a–26 c §§, och närmast före 14 b och 26 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning innehåller bestämmelser om miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken.

Förordningen är meddelad med stöd av

–6 kap. 4 § miljöbalken i fråga om 2–4 §§,

–6 kap. 21 § miljöbalken i fråga om 6 och 7 §§,

–6 kap. 24 § miljöbalken i fråga om 8–14 §§,

–6 kap. 14 och 34 §§ miljöbalken i fråga om 23 och 24 §§,

–6 kap. 38 § miljöbalken i fråga om 15 och 19 §§, och

–8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

6 §1

En verksamhet eller åtgärd ska antas medföra en betydande miljöpåverkan om den

1.omfattas av 2 kap. 1 §, 4 kap. 1, 2, 8, 9 eller 11–16 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 1 §, 9 kap. 1 eller 2 §, 11 kap. 1–3 eller 7–9 §, 12 kap. 1– 36 eller 38, 39, 42 eller 43 §, 14 kap. 9, 15 eller 16 §, 15 kap. 1– 5 eller 11–14 §, 17 kap. 1 eller 4 §, 18 kap. 9 §, 19 kap. 2 eller 3 §, 20 kap. 1 eller 3 §, 21 kap. 8, 13

1Senaste lydelse 2024:981.

396

SOU 2024:98Författningsförslag


10. innefattar en			anläggning		3. innefattar				en	anläggning
för starkströmsluftledning med					för	starkströmsluftledning med
en spänning på minst 220 kilo-					en spänning på minst 220 kilo-
volt och	en	längd	av	minst	volt	och		en	längd	av	minst
15 kilometer,					15 kilometer,
11. är	en	motorväg,		motor-	4. är		en motorväg,				motor-
trafikled, eller annan väg med					trafikled, eller annan väg med
minst fyra körfält och en sträck-					minst fyra körfält och en sträck-
ning av minst tio kilometer, eller					ning av minst tio kilometer, eller
12. är en järnväg avsedd för					5. är		en	järnväg		avsedd för
fjärrtrafik eller innefattar anläg-					fjärrtrafik eller innefattar anläg-
gande av nytt spår på en sträcka					gande av nytt spår på en sträcka
av minst fem kilometer för be-					av minst fem kilometer för be-
fintliga järnvägar för fjärrtrafik.					fintliga järnvägar för fjärrtrafik.

En ändring av en tillståndsgiven verksamhet eller åtgärd som avses i första stycket ska antas medföra betydande miljöpåverkan om ändringen i sig, eller tillsammans med andra ändringar, kan antas medföra en betydande miljöpåverkan med hänsyn till de omständigheter som anges i 10–13 §§.

Samrådsunderlag för		Gransknings- och
verksamheter och åtgärder		avgränsningsunderlag för
		verksamheter och åtgärder
	8 §
Samrådsunderlaget enligt 6 kap.		Ett underlag inför granskning
24 § första stycket 1 och	30 §	av en verksamhet eller åtgärd eller
andra stycket miljöbalken	ska	avgränsning av en miljökonsekvens-
innehålla uppgifter om		beskrivning enligt 6 kap. miljö-
		balken ska innehålla uppgifter om

1.verksamhetens eller åtgärdens utformning och omfattning,

2.rivningsarbeten, om sådana kan förutses,

3.verksamhetens eller åtgärdens lokalisering,

4.miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,

5.vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,

6.de betydande miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den ut- sträckning sådana uppgifter finns tillgängliga,

399

Författningsförslag

SOU 2024:98

7.åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga, och

8.den bedömning som den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gör i frågan om huruvida en betydande miljö- påverkan kan antas.

Om samrådsunderlaget			avser	Om underlaget avser en verk-
en verksamhet eller åtgärd som				samhet eller åtgärd som omfattas
omfattas av lagen (1999:381) om				av lagen (1999:381) om åtgärder
åtgärder för att förebygga och				för att förebygga och begränsa
begränsa följderna		av allvarliga		följderna av allvarliga kemikalie-
kemikalieolyckor, ska underlaget				olyckor, ska underlaget innehålla
innehålla en upplysning om detta.				en upplysning om detta.
			9 §
De uppgifter som ska finnas				De uppgifter som ska finnas
med i samrådsunderlaget ska ha				med i underlaget enligt 8 § ska ha
den omfattning och detaljerings-				den omfattning och detaljerings-
grad som behövs för att kunna ta				grad som behövs för att Miljö-
ställning till				prövningsmyndigheten ska kunna
				ta ställning till
1. om verksamheten eller åt-				1. om verksamheten eller åt-
gärden kan antas medföra en				gärden kan antas medföra en
betydande miljöpåverkan utifrån				betydande miljöpåverkan utifrån
sådana omständigheter som av-				sådana omständigheter som avses
ses i 10–13 §§, om samrådsunder-				i 10–13 §§, om underlaget tas fram
laget tas fram inför undersöknings-				inför granskningen och
samrådet, och
2. vilken omfattning och de-				2. vilken omfattning och de-
taljeringsgrad	miljökonsekvens-			taljeringsgrad miljökonsekvens-
beskrivningen bör ha, om sam-				beskrivningen bör ha, om under-
rådsunderlaget	tas	fram	inför	laget tas fram inför avgränsnings-
avgränsningssamrådet.				yttrandet.
			10 §2
Vid undersökning eller beslut				Vid granskning eller beslut
om huruvida en verksamhet eller				om huruvida en verksamhet eller
en åtgärd kan antas medföra en				en åtgärd kan antas medföra en

2Senaste lydelse 2024:981.

400

När Miljöprövningsmyndig- heten har bedömt underlaget som fullständigt ska myndigheten så snart som möjligt och senast inom 90 dagar avgöra frågan om huru- vida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket får hand- läggningstiden förlängas, om det är nödvändigt på grund av verk- samhetens eller åtgärdens art, komplexitet, lokalisering eller omfattning. Prövningsmyndigheten ska i så fall, innan den ursprung- liga tidsfristen har löpt ut, infor- mera den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden om skälen för förlängningen och ange när beslutet senast kommer att meddelas.

14 a § Miljöprövningsmyndighetens

beslut om betydande miljöpåver-

401

SOU 2024:98

Författningsförslag

betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 23 eller 26 § eller 9 kap. 6 a § miljöbalken ska hänsyn tas till

betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 23 § eller 26 § miljöbalken ska hänsyn tas till

1.verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper,

2.verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och

3.de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.

Länsstyrelsens beslut i frågan	Prövningsmyndighetens beslut
om miljöpåverkan	i frågan om miljöpåverkan

14 §

Om samrådsunderlaget är full- ständigt och ett undersöknings- samråd har genomförts, ska läns- styrelsen så snart som möjligt och senast 60 dagar efter att ha fått samrådsredogörelsen enligt 6 kap.

25 § 2 miljöbalken avgöra frågan om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket får hand- läggningstiden förlängas, om det är nödvändigt på grund av verk- samhetens eller åtgärdens art, komplexitet, lokalisering eller omfattning. Länsstyrelsen ska i så fall, innan den ursprungliga tids- fristen löpt ut, informera den som avser att bedriva verksam- heten eller vidta åtgärden om skälen för förlängningen och ange när beslutet senast kommer att meddelas.

SOU 2024:98

Författningsförslag

av 6 kap. 9 § 3 eller 4 eller 28 § miljöbalken.

22 c §

Vid information till ett annat land om en verksamhet eller åt- gärd enligt 6 kap. 33 § första stycket 1 miljöbalken ska infor- mationen innehålla uppgifter om

1.verksamheten eller åtgärden,

2.verksamhetens eller åtgär- dens möjliga gränsöverskridande effekter,

3.kravet på tillstånd,

4.miljöbedömningsprocessen och möjligheterna att delta i den,

5.tidsfrist inom vilken det andra landet ska svara på frågan om del- tagande i miljöbedömningspro- cessen,

6.vilken myndighet som är an- svarig för miljöbedömningen re- spektive tillståndsprövningen.

23 §

När samråd ska ske med ett	När samråd ska ske med ett
annat land enligt 6 kap. 13 eller	annat land enligt 6 kap. 13 § miljö-
33 § miljöbalken, ska Naturvårds-	balken, ska Naturvårdsverket
verket komma överens med den	komma överens med den ansva-
ansvariga myndigheten i det lan-	riga myndigheten i det landet om
det om hur samrådet ska genom-	hur samrådet ska genomföras så
föras så att de myndigheter och	att de myndigheter och den all-
den allmänhet som kan antas bli	mänhet som kan antas bli be-
berörda i det andra landet ges	rörda i det andra landet ges möj-
möjlighet att lämna synpunkter	lighet att lämna synpunkter inom
inom en skälig tid som ska vara	en skälig tid som ska vara minst
minst 30 dagar.	30 dagar.

407

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.57Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2017:1179) om finan- siering av kärntekniska restprodukter att 37 och 38 §§ ska ha följ- ande lydelse.

37 §1

Riksgäldskontoret prövar ansökningarna om utbetalning och be- slutar hur och i vilken utsträckning fondmedel får användas av den ideella föreningen. Stöd får endast ges till en ideell förening som

1. utnyttjar rätten att delta i	1. utnyttjar rätten att delta i
sådant samråd som föreskrivs i	sådant samråd som föreskrivs i
6 kap. 28 § 1 a miljöbalken av-	6 kap. 39 § miljöbalken avseende
seende anläggning för hantering	anläggning för hantering och slut-
och slutförvaring av använt kärn-	förvaring av använt kärnbränsle,
bränsle,

2.har en styrelse som utses av medlemmarna i demokratiska for- mer och årligen håller stämma som medlemmarna får delta i,

3.har stadgar som beslutas av stämman och anger föreningens namn och ändamål, hur beslut fattas, hur styrelsen utses samt hur revisorer som kontrollerar styrelsens verksamhet utses,

4.inte har näringsverksamhet som sin huvudsakliga inkomstkälla,

och

5.har minst 1 000 medlemmar, eller är en sammanslutning av ide- ella föreningar som tillsammans har minst 1 000 olika personer som medlemmar och där varje förening som ingår uppfyller kraven i 2 och 4.

Stöd får ges med högst 2,5 miljoner kronor per förening och kalenderår och med totalt högst 3,5 miljoner kronor per kalenderår.

38 §2
Stödet ska avse föreningens	Stödet	ska avse föreningens
kostnader för att delta i samråds-	kostnader för att delta i samråds-
förfaranden enligt 6 kap. miljö-	förfarande	enligt 6 kap. miljö-
balken eller 5 c § lagen (1984:3)	balken eller 5 c § lagen (1984:3)

1Senaste lydelse 2018:1450.

2Senaste lydelse 2018:1450.

411

FörfattningsförslagSOU 2024:98

Om de ansökningar som avser godtagbara kostnader totalt om- fattar större belopp än vad som finns tillgängligt för stöd under ett visst kalenderår, ska Riksgäldskontoret fördela stödet så att det ges en jämn geografisk spridning och med beaktande av föreningarnas medlemsantal och behov samt tidigare erhållet stöd.

Fondmedlen ska betalas ut i förskott för kalenderår

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

412

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.58Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2021:757) om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2021:757) om tids- frister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi att 12 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

12 §1

Statens energimyndighet ska inrätta och ansvara för en digital kontaktpunkt för vägledning och information om ärenden som avser

1. tillstånd, dispenser och an-	1. tillstånd, dispenser och an-
mälningar enligt 17 § förord-	mälningar enligt 17 § förord-
ningen (1998:899) om miljöfarlig	ningen (1998:899) om miljö-
verksamhet och hälsoskydd och	påverkande verksamhet och hälso-
enligt de författningar som an-	skydd och enligt de författningar
ges i 5 §, om ärendena avser	som anges i 5 §, om ärendena av-
uppförande, uppgradering eller	ser uppförande, uppgradering eller
drift av anläggningar för tillför-	drift av anläggningar för tillför-
sel av förnybar energi och ut-	sel av förnybar energi och ut-
rustning som krävs för anslut-	rustning som krävs för anslut-
ning av dessa till nätet, och	ning av dessa till nätet, och

2.nätkoncession enligt 2 kap. ellagen (1997:857). Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

1Senaste lydelse 2022:662.

413

Författningsförslag

SOU 2024:98

1.59Förslag till förordning om ändring i förordningen (2021:808) om nätkoncession

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2021:808) om nät- koncession att 6 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	6 §
Sökanden ska, utöver det som anges i 5 §, lämna in
1. den	miljökonsekvens-	1. den	miljökonsekvens-
beskrivning	som krävs enligt	beskrivning	som	krävs enligt
2 kap. 17 § andra stycket 2 eller		2 kap. 17 §	andra	stycket 2 el-
3 ellagen (1997:857),		lagen (1997:857),

2.en teknisk beskrivning av den planerade ledningen, vilken bland annat ska innehålla en ritning över ledningens konstruktion och an- slutning till en produktionsanläggning, station eller befintlig led- ning,

3.en kostnadsberäkning,

4.en karta över ledningens föreslagna sträckning,

5.bestyrkta förteckningar över ägare och innehavare av särskild rätt till de fastigheter som ledningen ska dras fram över eller av fastig- heter som på något annat sätt berörs av anläggningen, och

6.uppgifter om vilka överenskommelser som har träffats om upp- låtelse av mark för ledningen eller de hinder som finns mot sådana överenskommelser.

Sökanden ska lämna in en samhällsekonomisk lönsamhetsbedöm- ning, om ledningen ingår i ett transmissionsnät.

Med en bestyrkt förteckning jämställs ett elektroniskt dokument som har undertecknats med en elektronisk underskrift.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

414

SOU 2024:98

Författningsförslag

1.60Förslag till förordning om ändring i förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2022:1276) om pro- ducentansvar för elutrustning att 23 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

23 §

Bestämmelserna i 24–27 §§ anger mål för återvinning. För att be- räkna om återvinningsmålen nås ska vikten i kilogram av det elavfall som under ett kalenderår har tagits emot av någon för att material- återvinnas eller återvinnas på annat sätt (återvinningsmängd) divideras med vikten i kilogram av det elavfall som under samma kalenderår

har samlats in separat (insamlad mängd).
Återvinningsmängden får en-			Återvinningsmängden får en-
dast omfatta avfall som har be-			dast omfatta avfall som har be-
handlats enligt föreskrifter som			handlats enligt föreskrifter som
har meddelats med stöd av 4 kap.			har meddelats med stöd av 4 kap.
1 § avfallsförordningen (2020:614)			1 § avfallsförordningen (2020:614)
eller	47 § 9	förordningen	eller	47 § 9		förordningen
(1998:899) om miljöfarlig verk-			(1998:899) om miljöpåverkande
samhet och hälsoskydd. Insamlad			verksamhet		och	hälsoskydd.
mängd är den mängd elavfall som			Insamlad mängd är den mängd
kvarstår	för	återvinning efter	elavfall som kvarstår för åter-
sortering, lagring och annan för-			vinning	efter	sortering, lagring
beredande verksamhet.			och annan förberedande verk-
			samhet.

Vid beräkningen får elavfall som har transporterats till ett land utanför EES anses återvunnet endast om det i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 1013/2006 och förordning (EG) nr 1418/2007 har visats att avfallet har behandlats under villkor som motsvarar kraven i direktiv 2012/19/EU.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2028.

415

Inledning

SOU 2024:98

Det andra deluppdraget handlar om att förändra nuvarande tillstånds- process i syfte att öka investeringsviljan. Det tredje deluppdraget handlar om att se över ansvarsfördelningen mellan myndigheter och myndighetsstrukturen i syfte att effektivisera miljötillstånds- processerna. Slutligen handlar det fjärde deluppdraget om att korta tidsåtgången för prövning i samband med överklagande. I samtliga delar ska nödvändiga författningsförslag lämnas. Se direktiven i sin helhet i bilaga 1.

2.2.2Avgränsning av utredningens uppdrag

I utredningsarbetet har vi fokuserat på de utmaningar som beskrivs i våra utredningsdirektiv. Ytterligare behov har framkommit i takt med att utredningsarbetet fortskridit och synpunkter inkommit.

Med hänsyn till uppdragets omfattning samt tillgängliga resurser och utredningstid, har vi behövt avgränsa vilka frågor vi har fördjupat oss i. Efter avstämning med vår uppdragsgivare har vi valt att fördjupa oss i de frågor i utredningsdirektiven som relaterar till det som vi har uppfattat som kärnan i utredningsuppdraget, nämligen att se över hur tillståndsprocessen enligt miljöbalken rent processuellt kan göras så enkel och kort i första instans som är möjligt inom de ramar som EU-rätten ger.

Vi har också behövt avgränsa omfattningen av mängden föreslagna författningsändringar. Vårt författningsförslag är omfattande och inkluderar alla nödvändiga följdändringar på lagnivå samt ett stort antal följdändringar på förordningsnivå. Avseende följdändringarna på förordningsnivå återstår, inom Klimat- och näringslivsdeparte- mentets ansvarsområde, behov av översyn av förordningen om avgifts- uttag för prövning och tillsyn enligt miljöbalken samt miljötillsyns- förordningen. Dessutom återstår behov av översyn av följdändringar på förordningsnivå inom andra departements ansvarsområden.

Vår avgränsning av uppdraget innebär att vi i detta betänkande inte lämnar förslag på de utmaningar som kopplar till följande frågor i utredningsdirektiven.1

1Se dir. 2023:78 s. 6, 8 och 11.

418

SOU 2024:98

Inledning

•Utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad industriutsläppsdirektivet, naturvårdsdirektiven och ram- direktivet för vatten, kräver rent materiellt.

•Utreda om vissa av bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken bör flyttas till en särskild lag.

•Utreda hur ett besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en viss verksamhet på en viss plats kan lämnas så tidigt som möjligt och främst handla om avvägningar mellan motstående allmänna intressen.

•Utreda hur den totala handläggningstiden kan förkortas genom bl.a. ökade krav på prövningstillstånd eller en ändrad instansordning.

•Utreda om kretsen som får överklaga kan och bör minskas när det gäller domar eller beslut enligt miljöbalken.

•Utreda om det finns skäl att på samma sätt begränsa kretsen som får överklaga andra domar eller beslut än sådana som följer av miljöbalken och som överprövas av mark- och miljödomstol.

•Utreda om det på annat sätt än att minska kretsen klagoberättigade går att minska antalet överklaganden, samtidigt som kraven på rättssäkerhet tillgodoses.

Dessa frågor, liksom ett antal andra utmaningar med koppling till tillståndsprocessen enligt miljöbalken som vi har identifierat under utredningsarbetet, är dock angelägna att omhänderta. Vi har därför i ett särskilt avsnitt samlat frågor för framtida översyn (se av- snitt 14.18).

Vid beskrivningarna av utmaningarna har vi utgått från befintlig situation och inte den situation som kan komma att bli en följd av förändringar som beslutats under utredningsarbetets gång, såsom exempelvis ett genomförande av förslagen i propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning2. Vi har dock tagit hänsyn till de av riksdagen beslutade ändringarna vid våra överväganden och förslag till ändringar i processen och regelverket.

2Se prop. 2023/24:152.

419

Inledning

SOU 2024:98

2.3Utredningens arbetsformer

2.3.1Internt arbete

Vårt arbete påbörjades sommaren 2023. Sekretariatet har från sep- tember 2023 varit bemannat med sex utredningssekreterare och från november 2023 med sju utredningssekreterare. Den sammanlagda arbetstiden inom sekretariatet har över tid varierat mellan 4,5 och 6,3 årsarbetskrafter. Därutöver har även vår särskilde utredare, under större delen av utredningstiden, arbetat heltid med utredningen.

2.3.2Externt arbete

Expertgrupp och referensgrupp

Av direktiven framgår att vi i relevant omfattning ska inhämta kun- skap, erfarenheter och synpunkter från berörda myndigheter, kom- muner och organisationer. Vi ska även ha en löpande dialog med relevanta aktörer inom svenskt näringsliv.

Ett antal myndigheter och organisationer har av Klimat- och när- ingslivsdepartementet getts möjlighet att nominera en expert för att bistå utredningen. Totalt har 12 experter förordnats. Därutöver har totalt 13 personer från olika delar av Regeringskansliet förordnats som sakkunniga åt utredningen. Vilka personer som har förordnats som sakkunniga respektive experter framgår av betänkandets missiv. De förordnande experterna och sakkunniga har ingått i utredningens expertgrupp. Expertgruppen har träffats vid totalt fem tillfällen.

Utöver expertgruppen har utredningen också knutit en referens- grupp till sig. Syftet med referensgruppen har varit att komplettera expertgruppen med personer med ytterligare erfarenheter och sak- kunskaper om miljöprövningsprocessen. Vid val av deltagarna i referensgruppen har, utöver deras goda förståelse för och erfarenhet av miljöprövning, även hänsyn tagits till behovet av kunskap om processen utifrån både ett myndighets- och verksamhetsperspektiv. Följande personer har deltagit i referensgruppen: näringspolitisk expert med inriktning miljö och klimat Jennie Albinsson (Företag- arna), senior juridisk rådgivare Ingrid Backudd (Vattenfall), verksam- hetschefen Elisabeth Berggren (Skellefteå kommun) – fram till april 2024, specialistrådgivaren Jesper Blomberg (Advokatfirman Delphi) –

420

SOU 2024:98

Inledning

från april 2024, bolagsjuristen Kerstin Brinnen (LKAB), måldirek- tören Sven Hunhammar (Trafikverket), verksjuristen Martin Jansson (Havs- och vattenmyndigheten), chefen för samhällskontakter Adam Kanne (Perstorp AB), bolagsjuristen Erik Norberg (SCA), miljödirektören Rebecka Persson (Malmö kommun), enhetschefen Ulrika Samuelsson (Länsstyrelsen i Västra Götalands län), miljö- juristen Anna Sandström (WWF), miljöpolicyansvariga Helena Sjögren (Skogsindustrierna), miljöchefen Staffan Stafström (Huddinge kommun), juristen Malena Swanson Falk (Energi- företagen) – i februari 2024 ersatt av juridiska rådgivaren Malin Gustafsson (Fortum), och bolagsjuristen Maria Werner (NCC).

Referensgruppen har träffats vid totalt fyra tillfällen.

Särskilda informationsutbyten

Utredningen har träffat ett stort antal företrädare för myndigheter, organisationer och verksamhetsutövare med koppling till miljöpröv- ningsprocessen. Utredningen har exempelvis träffat: Svemin den 28 juni och den 19 oktober 2023, Skogsindustrierna den 28 juni 2023, IKEM den 28 juni 2023, Transportföretagen den 29 juni 2023, Fossil- fritt Sverige den 29 juni 2023, 22 november 2023 och 29 augusti 2024, Svenskt Näringsliv den 30 juni 2023, 7 mars 2024 och 27 juni 2024, Bokstavsutredningen om nationell fysisk planering den 12 juli 2023, Svensk solenergi den 14 september 2023 och den 10 juli 2024, före- trädare för Finlands Miljöministerium tillsammans med Klimat- och näringslivsdepartementet och Naturvårdsverket om Esbokon- ventionen den 20 september 2023, advokatbyrån Mannheimer Swartling den 4 oktober 2023, Stockholms Handelskammare den

5 oktober 2023, Östsvenska Handelskammaren 31 januari, Reger- ingsprövningsutredningen den 5 oktober 2023, Naturskyddsfören- ingen den 9 oktober 2023, Jernkontoret den 6 november 2023 och

28juni 2024, chefsrådsmansgruppen vid mark- och miljödomstol- arna den 16 november 2023, Svensk vindenergi den 16 november 2023 och 28 juni 2024, Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap den 21 november 2023, Umeå tingsrätt (mark- och miljödom- stolen) den 28 november 2023, Utredningen om havsbaserad vind- kraft den 28 november 2023 och den 26 februari 2024, Industrirådets tillståndsgrupp den 30 november 2023, Miljöprövningsdelegationen

421

Inledning

SOU 2024:98

och Länsstyrelsen i Norrbottens län den 5 december 2023, Miljöpröv- ningsdelegationen och Länsstyrelsen i Östergötlands län den 7 decem- ber 2023, Huddinge kommun den 7 december 2023, Miljöprövnings- delegationen och Länsstyrelsen i Skåne län den 8 december 2023, Naturvårdsverket den 11 och 13 december 2023, Malmö kommun den 12 december, Havs- och vattenmyndigheten den 19 december, SSAB den 17 januari 2024, Volvo Cars den 18 januari 2024, LKAB den 21 februari, Vattenfall den 22 februari, Ilmatar Solar AB den

4 mars 2024, Nätverket för solparker den 8 mars 2024 och 26 juni 2024, Kemira den 12 mars 2024, Kärnkraftsprövningsutredningen den 20 mars, 15 maj och 3 september 2024, Miljöprövningsdelega- tionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 22 mars 2024, Kärnkraftssamordnaren den 30 april, Statskontoret den 13 maj med anledning av deras uppdrag om översyn av Naturvårdsverket, Lant- brukarnas Riksförbund den 16 maj 2024, SKR:s miljöchefsnätverk den 23 maj 2024, Utredningen om en robust skogspolitik som ser skogen som en resurs den 3 juni 2024, Skogsstyrelsen den 23 maj 2024, Domstolsverkets interna utredning om effektivare handlägg- ning i mark- och miljödomstolarna den 4 juni 2024, Blykalla den 27 juni 2024, det gröna accelerationskontoret och regeringens indu- strisamordnare den 22 augusti och den 26 september 2024, Sveriges Bergmaterialindustri den 4 oktober 2024, företrädare för Finlands miljöministerium och Aalto universitet den 5 november 2024 och Miljöstraffrättsutredningen den 11 november 2024.

Deltagande vid konferenser och seminarier

Utredningen har deltagit, och i flera fall även presenterat utred- ningens arbete, vid ett antal konferenser och seminarier i syfte att inhämta kunskap med koppling till vårt uppdrag. Det har exempel- vis handlat om SKR:s nätverksträff för kommunala och regionala näringslivsansvariga den 24 oktober 2023, JUC:s Miljörättsdag den 14 november 2023, Stockholm miljörättscentrums seminarium Planering eller tillståndsprövning den 29 november 2023, Domstols- akademins mark- och miljörättsdag den 31 januari 2024, Advokat- byrån Foyens frukostseminarium om riksintressen och nationell planering den 1 februari 2024, Landsbygds- och infrastrukturdeparte- mentets konferens om livsmedelsstrategin 2.0 den 18 april 2024,

422

SOU 2024:98

Inledning

Skogsindustriernas seminarium om miljötillståndsprövningen i Almedalen den 26 juni 2024 samt Föreningen ELMA den 10 septem- ber 2024.

Studiebesök

Utredningen har varit på studiebesök på Södertälje kommun den 21 september 2023 för att lära om deras miljöprövnings- och miljö- tillsynsverksamhet. Den 10 oktober gjorde vi ett motsvarande studie- besök hos Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stock- holms län. Den 23 och 24 november 2023 gjorde vi en studieresa till Finland för att lära oss mer om den finska miljöprövningspro- cessen. Den 12–14 mars gjorde vi en studieresa till Danmark för att lära oss mer om den danska miljöprövningsprocessen. I samband med denna gjorde vi ett studiebesök hos företaget Kemira Kemi AB i Helsingborg. Den 8 och 23 maj 2024 var vi på studiebesök på Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen) och den 16 juni 2024 på Mark- och miljööverdomstolen.

Inspel i övrigt

Utredningen har tagit emot ett stort antal skrivelser från företräd- are för branschorganisationer och representanter för olika aktörer så som sol- och vindenergi, gruvsektorn, stålindustrin, vattenverk- samheter, kommuner, länsstyrelser, m.fl. Dessa skrivelser har bidragit med en ytterligare bild av utmaningarna inom miljöprövningsområdet.

2.3.3Analysmetoder

Centralt i vårt utredningsuppdrag har varit att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar.

För att utföra detta uppdrag har vi delat in arbetet i nio delar. Vi har:

•kartlagt och analyserat de utmaningar som finns i nuvarande miljöprövningsprocess,

423

Inledning

SOU 2024:98

•studerat äldre och gällande rätt samt förarbeten och rättspraxis till gjorda ändringar i regelverket,

•studerat tidigare gjorda utredningar inom området,

•studerat hur miljöprövningsarbetet är organiserat i Sverige,

•analyserat befintlig statistik avseende handläggningstider i olika delar av miljöprövningsprocessen,

•studerat andra nordeuropeiska länders miljöprövningsprocess, i synnerhet Danmark och Finland,

•tagit fram ett antal utgångspunkter för våra förslag,

•arbetat fram ett förslag på ny miljöprövningsprocess, och

•utrett konsekvenserna av förslagen.

Våra texter och förslag har stämts av vid våra expertmöten. Utgångs- punkterna för våra förslag har också stämts av i vår referensgrupp.

Kartläggning och analys av utmaningarna

En kartläggning av utmaningarna med nuvarande miljöprövnings- process påbörjades direkt i samband med utredningens start och pågick under större delen av utredningstiden. Syftet med kartlägg- ningen var att få en bild av bild av samtliga utmaningar med nuvar- ande miljöprövningsprocess, från samrådsskedet fram till beslut och tillsyn, i relation till behovet av en flexibel, effektiv och förut- sebar process. Underlag för kartläggningen har inhämtats genom diskussioner i expertgruppen och referensgruppen, men också via andra möten, konferenser, studiebesök och seminarier, se avsnitt

2.3.2.Underlag för kartläggningen av utmaningarna har också in- hämtats genom studier av de senaste årens praxis från i första hand EU-domstolen, Högsta domstolen och Mark- och miljööverdom- stolen. Vilka avgöranden som omfattas av vår studie framgår i första hand av fotnotshänvisningar i kapitel 7, 9–14.

Vår samlade bild av utmaningarna har stämts av med deltagarna i expertgruppen och referensgruppen. Utmaningarna beskrivs i första hand i kapitel 7–13.

424

SOU 2024:98

Inledning

Studie av äldre och gällande rätt samt förarbeten och rättspraxis

En övergripande studie av gällande rätt i miljöbalken, miljöprövnings- förordningen, miljöbedömningsförordningen och ett antal andra författningar på nationell och internationell nivå med nära koppling till miljöprövningsprocessen utfördes tidigt i utredningsarbetet.

Syftet med studien var dels att få en övergripande bild av det nuvar- ande svenska regelverket för miljöprövning, dels att placera processen och regelverket i en bredare kontext. Studien resulterade i en beskriv- ning av gällande rätt som framgår av kapitel 5.

I anslutning till denna studie gjorde vi också en kort genomgång av relevant historisk lagstiftning inom området. Syftet med denna fördjupning var att samla fakta om kraven på tillstånd och anmälan och förutsättningarna för tillstånd i tidigare lagstiftning, men också att få en förståelse för vilka förfaranderegler som gällt tidigare och bakgrunden till tidigare reglering. Materialet är en grund för förstå- elsen av hur processen och regelverket har utvecklats över tid. Studien av äldre rätt återfinns i kapitel 4.

Vid beskrivningen av nuvarande regelverk i kapitel 7 och 9–13 har framför allt förarbeten och rättspraxis nyttjats. Ytterligare vik- tiga källor har varit de lagkommentarer som behandlar miljöbalken och andra aktuella författningar samt även vägledningsmaterial från Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter.

Studie av tidigare gjorda utredningar inom området

För att få en god förståelse för nuvarande regelverk och de utman- ingar som tidigare har identifierats i samband med framtagande av dessa regler har vi studerat ett stort antal äldre utredningsförslag, myndighetsrapporter, remissammanställningar och andra förarbeten. Bland dessa underlag kan särskilt nämnas Miljöprövningsutredning- ens betänkande Om prövning och omprövning.3 Se också vår över- siktliga redovisning av andra utredningar och uppdrag av betydelse för vårt uppdrag i avsnitt 2.4.

3Se SOU 2022:33.

425

Inledning

SOU 2024:98

Särskilt om handläggningsstatistik och övrigt underlag

För beskrivningen av handläggningstider i kapitel 8 har vi inhämtat statistik från i första hand Naturvårdsverkets årliga redovisningar om miljöprövningens handläggningstider. Underlaget bygger på upp- gifter från länsstyrelserna och Domstolsverket som Naturvårdsverket har sammanställt inom ramen för regeringsuppdrag att analysera statistik för miljötillståndsprövningen 2020–2023.4 Dessa uppgifter har vi också använt oss av i vår konsekvensutredning, bl.a. när vi räknat ut ärendemängder och uppskattat resursbehov.

För beskrivningen av miljöprövningens resursutveckling i kapi- tel 13 har vi utgått från Naturvårdsverkets årliga redovisningar om statliga myndigheters kostnader och intäkter för prövning och till- syn enligt miljöbalken.5

Vi har även inhämtat information från Svenska miljörapporter- ingsportalen (SMP) angående antal verksamheter som omfattas av våra förslag.

Särskilt om inhämtat underlag genom enkätundersökning till landets kommuner

I maj 2024 genomförde vi en e-postenkät till ett urval kommuner. Syftet var att inhämta vissa uppgifter om anmälningspliktiga miljö- farliga verksamheter för vår konsekvensutredning. Vi ställde frågor om bl.a. antalet befintliga C-verksamheter i kommunens tillsyns- register, antalet inkommande anmälningar om nya C-verksamheter 2021–2023 och vissa övriga frågor om kommunernas hantering av ärenden som avser anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter.

Vi skickade enkäten till ett slumpmässigt stratifierat urval om

70 kommuner. För att få svar från både små och stora kommuner

i olika delar av landet utgick vi från SKR:s urvalsmodell där befolk- ningsmässigt större kommuner har större sannolikhet att komma med i urvalet. I urvalsmodellen delas kommunerna in efter befolk- ningsstorlek med olika urvalsandel i fyra olika urvalsgrupper. Syftet med att ha olika urvalsandel är att få en tillbörlig mängd svar från de stora kommunerna, trots att de är få till antalet. När resultatet

4Se t.ex. Naturvårdsverkets rapport (2024-05-15) Samlad statistik om miljöprövning för 2023. Redovisning av regeringsuppdrag. NV-02676-24.

5Se t.ex. Naturvårdsverkets rapport (2024) Redovisning av statliga myndigheters intäkter och kostnader 2023 för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. NV-00274-24.

426

SOU 2024:98

Inledning

räknas ut, t.ex. uppskattningen på totalantalet av en verksamhet med en viss MPF-kod i riket, extrapoleras resultatet utifrån respektive urvalsgrupp. På så vis kan vi uppskatta t.ex. antalet C-verksamheter för respektive verksamhetskod i miljöprövningsförordningen i hela riket trots att vi bara har svar från ett urval av kommunerna. Resul- taten har vi i de flesta fall angett som ett spann.

Vi riktade enkäten till ansvarig tjänsteperson (miljöinspektör) på kommunens miljöförvaltning. I våra instruktioner angav vi att vi önskade få ett samlat svar från respektive kommun.

Det var 56 kommuner, det vill säga cirka 80 procent i vårt urval, som besvarade enkäten. I dessa 56 kommuner bor drygt 50 procent av landets befolkning. Vi bedömer svarsfrekvensen som tillfredsstäl- lande och urvalet som tillräckligt representativt. Minst en kommun per SKR:s kommungruppsindelning6 finns representerad bland de svarande. När det gäller den regionala representationen fick vi svar från kommuner i 18 av Sveriges 21 län (se tabell 2.1 och 2.2). Vi fick med andra ord svar från både små och stora kommuner i olika delar av landet.

Tabell 2.1 Antal kommuner i vårt urval och antal som svarat

per SKR:s kommungruppsindelning

SKR kommungrupp	Totalantal	Antal i urval	Antal som svarat

Storstäder	3	3	3
Pendlingskommun nära storstad	43	14	12

Större stad	23	19	14
Pendlingskommun nära större stad	63	9	6

Lågpendlingskommun nära större stad	24	4	4
Mindre stad/tätort	27	11	7
Pendlingskommun nära mindre tätort	51	1	2
Landsbygdskommun	35	7	7

Landsbygdskommun med besöksnäring	21	2	1
Totalt	290	70	56

6Se https://skr.se/skr/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner/kommun- gruppsindelning.2051.html.

427

Inledning

SOU 2024:98

Tabell 2.2 Antal kommuner i vårt urval och antal som svarat per län

Län	Totalantal	Antal i urval	Antal svarande

Blekinge	5	2	2
Dalarna	15	3	2
Gotland	1	1	0
Gävleborg	10	4	4

Halland	6	2	2
Jämtland	8	3	2

Jönköping	13	3	3
Kalmar	12	1	0
Kronoberg	8	2	2
Norrbotten	14	3	3

Skåne	33	8	5
Stockholm	26	14	13

Södermanland	9	3	1
Uppsala	8	3	2
Värmland	16	1	0
Västerbotten	15	2	1

Västernorrland	7	1	2
Västmanland	10	2	2

Västra Götaland	49	8	8
Örebro	12	2	1
Östergötland	13	2	1
Totalt	290	70	56

Nordisk utblick

Parallellt med övrigt utredningsarbete har vi studerat två andra nord- europeiska länders, Finlands och Danmarks, miljöprövningsprocesser. Syftet med denna utblick har dels varit att få kunskap om alternativa processer som har sin utgångspunkt i samma internationella krav, dels varit att få inspiration för våra överväganden och förslag. Infor- mationen för beskrivningen inhämtades från respektive lands offici- ella webbplats för de aktuella regelverken, men också genom studie- besök (se avsnitt 2.3.2) och andra kontakter med företrädare för respektive land. Studien beskrivs i kapitel 6.

428

SOU 2024:98

Inledning

Framtagande av utgångspunkter för överväganden och förslag

Under första halvan av utredningsarbetet utformade vi ett antal över- gripande utgångspunkter för våra kommande överväganden och för- slag. Utgångspunkterna är allmänna och tar i första hand avstamp i de grundläggande mål och den övergripande politik som finns inom området. Utgångspunkterna har stämts av med både expertgruppen och referensgruppen. Utgångspunkterna framgår i avsnitt 14.2.

Förslag till ny process och nödvändiga regeländringar

Utifrån våra framtagna utgångspunkter, vår kartläggning av utman- ingarna och vår studie av gällande rätt, historisk reglering, internatio- nella utblick m.m., har vi under den avslutande delen av utrednings- tiden tagit fram det förslag på ny miljöprövningsprocess och de författningsförslag som framgår av kapitel 1 med de motiv som framgår av kapitel 14 samt av författningskommentaren i kapitel 17. Samtliga överväganden och förslag har stämts av med expertgruppen.

Utredning av förslagens konsekvenser

Parallellt med utarbetandet av våra överväganden och förslag har vi utrett förslagens konsekvenser. Analysen har genomförts i enlighet med kraven i våra utredningsdirektiv och i enlighet med vad som framgår av bestämmelserna om konsekvensberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar i kommittéförordningen (1998:1474) och i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgiv- ning. Konsekvenserna av våra förslag redogör vi för i kapitel 16.

2.4Andra utredningar och uppdrag av betydelse

2.4.1Inledning

I detta avsnitt beskriver vi ett urval av utredningar och uppdrag som

vibedömer har eller har haft närmast koppling till vårt uppdrag. Vår övergripande bedömning är att ett förhållandevis stort antal förslag som har lämnats berör vårt uppdrag. Även vissa förslag som inte i någon större utsträckning berör vårt uppdrag bör dock ändå näm-

429

Inledning

SOU 2024:98

nas eftersom de kan påverka förutsättningarna för och genomför- andet av våra förslag.

I förekommande fall har, som nämnts ovan i avsnitten 2.2.2 och 2.3.2, avstämningar hållits med parallella utredningar i syfte att så långt som möjligt beakta varandras pågående arbete och förslag.

2.4.2Utredningar

Miljöbalkskommittén

Den 22 december 1999 beslutade regeringen kommittédirektiven Miljöbalken – uppföljning och reformbehov.7 Den parlamentariska kommittén tog namnet Miljöbalkskommittén. Genom tilläggsdirek- tiv bestämdes att uppdraget skulle slutredovisas senast den 30 juni 2005.8 Kommittén lämnade sju betänkanden. Av intresse i detta sam- manhang är i första hand betänkandena Miljöbalken under utveckling

–ett principbetänkande9, En effektivare miljöprövning10 och Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation11.

I det förstnämnda delbetänkandet redovisade kommittén princip- iella förslag och slutsatser avseende bl.a. bestämmelserna om använd- ning av mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken, sank- tionssystemet och om tillståndsprövningen borde ligga direkt hos miljödomstol eller skulle prövas av domstol först efter överklag- ande av en förvaltningsmyndighets beslut. I delbetänkandet fanns också ett kapitel som presenterade visioner för framtiden. I detta kapitel angavs bl.a. att det i det långsiktiga perspektivet inte längre skulle vara motiverat att behålla olika bestämmelser för de olika typer av verksamheter och åtgärder på vilka miljöbalken är tillämplig. En strävan borde i stället vara att så långt som möjligt få gemensamma materiella och processuella bestämmelser. Det skulle innebära att avgränsningen mellan olika slag av verksamheter skulle luckras upp. Samtliga delar av ett projekt som innehåller både miljöfarlig verk- samhet och vattenverksamhet skulle kunna prövas som en enhet. I en förlängning skulle det alltså bli möjligt att meddela tillstånd enligt miljöbalken, inte enligt balkens enskilda kapitel. Kommittén

7Se dir. 1999:109.

8Se dir. 2003:61.

9Se SOU 2002:50.

10Se SOU 2003:124.

11Se SOU 2004:38.

430

SOU 2024:98

Inledning

presenterade i det här skedet två alternativ. Alternativ 1 innebar att vattenverksamhet skulle prövas på samma sätt som miljöfarlig verk- samhet, dvs. att prövningen endast skulle gälla tillståndsfrågan medan frågor om markåtkomst och ersättning för skada och intrång skulle prövas i en separat rättegång. Med detta alternativ skulle en förvalt- ningsmyndighet i princip kunna pröva alla typer av vattenverksam- het. Kommitténs alternativ 2 innebar att frågor om markåtkomst och ersättning för skada oförändrat skulle prövas tillsammans med tillståndsfrågan i en och samma rättegång. En förvaltningsmyndighet skulle dock kunna pröva vattenmål där frågor om tvångsrätt eller er- sättning för skada och intrång inte förekom eller inte var ”tvistiga”. Kommittén förordade alternativ 2.

I delbetänkandet om en effektivare miljöprövning lämnades för- slag som inriktades på prövningens första skeden. Förslagen gällde bland annat förfarandet för att ta fram miljökonsekvensbeskrivningar, prövningen vid ändringar och utbyggnader av befintliga miljöfarliga verksamheter, anmälningsplikt i stället för tillståndsplikt för vissa vattenverksamheter, prövningen av täkter samt regeringens tillåtlig- hetsprövning av vissa verksamheter. I betänkandets sammanfattning anges bl.a. att den övergripande frågan om hur miljökonsekvensbe- dömningarna bör regleras i framtiden bör utredas vidare. En möjlig utgångspunkt för en sådan utredning skulle kunna vara att låta 6 kap. miljöbalken bli startpunkten för all miljökonsekvensbedömning, både enligt balkens regler och enligt andra lagar. Några särskilda förteckningar som utgår från om ett projekt är miljöfarlig verksam- het, vattenverksamhet eller annat skulle då inte behövas. Alla typer av projekt och planer skulle kunna förtecknas gemensamt och av förteckningen skulle framgå vilket förfarande som ska tillämpas (om det exempelvis fordras tillstånd, anmälan eller annat), vilken myndighet som ansvarar för bedömningen osv.12 I betänkandet an- gavs vidare att det finns ett behov av ett urvalssystem som kan till- lämpas även på verksamheter som inte passar in i indelningarna i svenska lagstiftning – miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, vägar, rörledningar osv. Det räcker inte heller med enbart ett urvals- system som kan hantera detta slag av ärenden; de måste sedan också kunna genomgå en miljökonsekvensbedömning enligt MKB-direk- tivets krav. Kommittén menade alltså att det finns ett behov av en tillståndsprövning i miljöbalken som kan tillämpas för olika slag av

12Se SOU 2003 :124 s. 25.

431

Inledning

SOU 2024:98

projekt som inte låter sig inordnas i dagens uppdelning av verksam- hetstyper. Det är i sin tur ett behov som knyter nära an till den vision som utredningen redovisade i principbetänkandet ovan och som innebar att man så långt möjligt bör eftersträva samordnade regler för olika slag av verksamheter. Visionen skulle i sin förlängning medföra att man inte gav tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken, eller vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, utan att man gav tillstånd enligt miljöbalken. Dessa tankar fick ett gott gensvar vid remissen av delbetänkandet.13

I delbetänkandet Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation redovisade Miljöbalkskommittén tre alternativ för tillståndsprövning i förvaltningsmyndighet som första instans. En övergripande ambi- tion var en effektiv prövningsorganisation samt att renodla domstol- arnas roll till att huvudsakligen avse överprövning och att avgöra tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna. Kom- mittén ansåg att prövningen av de verksamheter som prövades av miljödomstol i första instans, dvs. vattenverksamheter och stora miljöfarliga verksamheter, därför behövde överföras till kompetenta förvaltningsmyndigheter. Domstolarna borde i stället främst använ- das för prövningen av frågor om ersättning för skada och intrång samt prövningen av överklagade ärenden. De tre alternativen som Miljöbalkskommittén presenterade var:

1.Tillståndsprövning av A-verksamheter och vattenverksamheter i 3–5 miljöprövningsdelegationer vid länsstyrelser och av B-verk- samheter vid de dåvarande 21 miljöprövningsdelegationerna.

2.Tillståndsprövning av alla miljöfarliga verksamheter och vatten- verksamheter vid 3–5 stora miljöprövningsdelegationer.

3.En fristående myndighet för all tillståndsprövning. Detta alter- nativ bedömdes medföra störst effektivitetsvinster av de tre men med nackdelen att inrättas en helt ny myndighet som måste få de resurser som behövs för en effektiv och korrekt tillstånds- prövning.14

Flera av kommitténs förslag har medfört lagändringar, dock inte alla. Vår bedömning är att kommitténs redovisade principer och förslag delvis fortfarande är aktuella. Flera av våra förslag sammanfaller

13Se SOU 2003:124 s. 175.

14Se SOU 2004:38, s. 89 och 92–96.

432

SOU 2024:98

Inledning

med Miljöbalkskommitténs förslag, t.ex. förslaget om en ny pröv- ningsorganisation som prövar alla tillstånd (se avsnitt 14.6).

Miljöprocessutredningen

Den 20 juni 2007 beslutade regeringen kommittédirektiven Ny in- stansordning för vissa miljöbalks- och PBL-ärenden samt ett samordnat dömande vid miljödomstolarna och fastighetsdomstolarna.15 Utred- ningen tog namnet Miljöprocessutredningen. Genom tilläggsdirek- tiv bestämdes att uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 decem- ber 2008.16

Utredningen lämnade fem betänkanden. Av intresse i detta sam- manhang är i första hand betänkandet Vattenverksamhet.17 I betänk- andet övervägde utredningen bl.a. om ett gemensamt kapitel för till- ståndsprövning av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter kunde införas i miljöbalken. Utredningen ansåg att regelverket för miljöfarlig verksamhet och för vattenverksamhet som utgångspunkt bör se likadant ut. De menade att det inte går att motivera skillnad- erna med att verksamheterna är olika. Redan miljöfarlig verksamhet är ett så vitt begrepp att det i så fall skulle vara svårt att ha gemen- samma regler för dessa. Med uttömmande listor för tillståndspliktig vattenverksamhet skulle man lättare kunna samla de vattenverksam- heter och miljöfarliga verksamheter vars prövningar faktiskt liknar varandra i en gemensam prövningsordning. De vattenverksamheter som även fortsatt skulle behöva ha en särskild prövningsordning kunde behålla särskilda regler för sin prövning. Mot bakgrund av det arbete som lagts ned på de uttömmande tillstånds- och anmäl- ningslistorna för miljöfarlig verksamhet drog utredningen slutsatsen att det skulle vara ett mycket stort arbete som skulle ta förhållan- devis lång tid att genomföra. Utredningen avstod därmed från att lägga ett sådant förslag.18

Vår bedömning är att utredningens överväganden delvis fortfar- ande är aktuella och att våra förslag är i linje med dessa.

15Se dir. 2007:94.

16Se dir. 2008:119.

17Se SOU 2009:42.

18Se SOU 2009:42 s. 195.

433

Inledning

SOU 2024:98

Utredningen om miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning

Den 9 juni 2011 beslutade regeringen kommittédirektiven Miljö- bestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning.19 Av utrednings- direktiven framgår att uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2012.

Utredningen lämnade sitt betänkande Djurhållning och miljön i januari 2013.20 I betänkandet föreslog utredningen bl.a. att prövningen av tillstånd till djurhållande verksamhet skulle koncentreras till fyra miljöprövningsdelegationer, nämligen delegationerna vid länsstyrel- serna i Skåne, Östergötlands, Västra Götalands och Dalarnas län. Utredningen ansåg att det var lämpligt med en koncentration efter- som det handlade om ett relativt litet antal ärenden per år och anlägg- ningarna var likartade ur ett miljöbelastningsperspektiv för respek- tive djurslag. Koncentration till dessa delegationer borde även ske av prövning av tillstånd till biogasanläggningar där huvuddelen av det material som rötas består av stallgödsel och andra biologiska produkter från jordbruksverksamhet och djurhållning. Utredningen ansåg även att en specialisering av miljösakkunniga borde ske, så att det skulle finnas tillgång till miljösakkunniga med jordbruks- kompetens vid miljöprövningsdelegationerna som skulle pröva dessa ärenden.21

Utredningen beskrev också styrkor och svagheter med generella föreskrifter jämfört med villkor/förelägganden i beslut om djurhåll- ning. Styrkor med föreskrifter anges bl.a. vara att förutsägbarheten och enhetligheten ökar, att räckvidden är stor, att kostnaderna för prövning blir lägre, att befintliga resurser kan utnyttjas bättre inom miljöskyddsarbetet, att framtagandet av myndighetsföreskrifter är kvalitetssäkrat samt att det ger ett snabbare genomslag av nationella miljökrav och EU-lagstiftning. Svagheterna anges bestå bl.a. i att det är svårt att ställa ändamålsenliga krav, särskilt beträffande olägen- heter, att undantagsmöjlighet krävs och att sakägare inte kan få sina intressen prövade. Mot bakgrund av att omfattande föreskrifter redan fanns inom området kunde utredningen endast identifiera några få områden där ytterligare generella föreskrifter kunde vara lämpliga. Utredningen föreslog bl.a. att Jordbruksverket skulle ges i uppdrag

19Se dir. 2011:49.

20Se SOU 2013:5.

21Se SOU 2013:5, s. 248 och 249.

434

SOU 2024:98

Inledning

att ta fram generella föreskrifter om krav på täckning av lagrings- behållare för rötrest, dokumentation vid bortförsel av rötrest samt krav på nedmyllning och metoder för spridning av rötrest i vissa områden. För att Jordbruksverkets bemyndigande att meddela före- skrifter även skulle omfatta biogasanläggningar som finns utanför jordbruksföretag föreslogs att ett nytt bemyndigande, grundat på

9 kap. 5 § miljöbalken, infördes i förordningen (1998:915) om miljö- hänsyn i jordbruket.

Utredningen konstaterade också att verksamhetsutövarna upp- fattar att ett tillstånd ger en större trygghet än beslut i ett anmäl- ningsärende. Prövning av lokaliseringen är särskilt värdefull för att undvika framtida konflikter med närboende.

Betänkandet remitterades, men har inte lett fram till författnings- ändringar. Vår bedömning är att utredningens beskrivning av bl.a. generella föreskrifters styrkor och svagheter är intressant och den har bidragit till vår bedömning i denna fråga.

Utredningen om en effektiv Sevesolagstiftning

Den 25 augusti 2011 beslutade regeringen kommittédirektiven En effektiv Sevesolagstiftning.22 Genom tilläggsdirektiv bestämdes att skulle slutredovisas senast den 1 mars 2013.23

Utredningen lämnade sitt betänkande En översyn inom Seveso- området – förslag till förstärkt organisation för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor i mars 2013.24 I betänkandet föreslog utredningen bl.a. att ansvaret för tillsynen över s.k. Seveso- verksamheter skulle koncentreras till färre länsstyrelser och att en avgift skulle införas för tillsynen. Utredningen övervägde också om tillståndsplikten borde tas bort för vissa Sevesoverksamheter. Utred- ningen konstaterade dock att de eventuella administrativa fördelar och kostnadsbesparingar som företagen skulle kunna uppnå vid en borttagen tillståndsplikt inte skulle uppväga de nackdelar och kost- nader som skulle uppstå vid en olycka vid en Sevesoverksamhet. Vid borttagen tillståndsplikt för C- och s.k. U-verksamheter var utred- ningens bedömning att många av dessa Sevesoverksamheter i stället

22Se dir. 2011:72.

23Se dir. 2012:110.

24Se SOU 2013:14.

435

Inledning

SOU 2024:98

skulle komma att använda sig av möjligheten till frivillig tillstånds- prövning enligt miljöbalken.

Betänkandet remitterades, men har ännu inte lett fram till reger- ingsbeslut om lagrådsremiss.

Vi har vid framtagandet av våra förslag avseende vilka verksam- heter som bör omfattas av krav på förprövning tagit i beaktande det som framkom i utredningen om en effektiv Sevesolagstiftning.

Vattenverksamhetsutredningen

Den 4 april 2012 beslutade regeringen kommittédirektiven Vatten- verksamheter.25 Utredningen tog namnet Vattenverksamhetsutred- ningen. Genom tilläggsdirektiv bestämdes att uppdraget skulle redo- visas senast den 31 maj 2014.26

Vattenverksamhetsutredningen lämnade sitt slutbetänkande I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler i juni 2014.27 I betänkandet föreslog utredningen bl.a. att prövningsplikten för vattenverksamheter inte längre ska vara generell utan mer likna den differentierade prövning som finns för miljöfarliga verksamheter. Även för prövning av markavvattning föreslog utredningen en upp- delning i tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter. För mark- avvattning föreslog utredningen också att prövningen skulle delas upp i en miljöprövning enligt miljöbalken och en prövning om in- rättande av gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. Utred- ningen föreslog också förtydligade bestämmelser för omprövning av vattenverksamheter i syfte att öka omprövningsfrekvensen per år. Utredningen föreslog en ny lag om vattenrättsliga samfälligheter och ett upphävande av lagen med särskilda bestämmelser om vatten- verksamhet. Slutligen föreslog utredningen förtydligade bestämmel- ser avseende situationer med oklara ansvarsförhållanden, exempel- vis utökat ansvar för fastighetsägare när det inte går att fastställa vilken rättighetshavare som är underhållsskyldig för en vatten- anläggning.

Utredningen konstaterade också att ett flertal andra miljörättsliga regler skulle behöva ändras. Men då dessa även berörde miljöfarlig verksamhet, och utredningens uppdrag var avgränsat till vattenverk-

25Se dir. 2012:29.

26Se dir. 2012:60 och dir. 2013:37.

27Se SOU 2014:35.

436

SOU 2024:98

Inledning

samhet, avstod utredningen från att lämna sådana förslag. Utred- ningens uppfattning var dock att det krävdes en sammanhållen över- syn av miljöbalkens regler. Ett exempel avseende vad som skulle kunna ingå i en sådan översyn var samordning av de termer och ut- tryck som används vid beskrivningen av tillstånds- och anmälnings- plikt, tillsyn m.m. För miljöfarlig verksamhet gäller exempelvis att verksamhetsutövaren är ansvarig, men när det gäller vattenverksam- het görs en uppdelning mellan verksamhetsutövaren, som bedriver verksamheten vid anläggningen, och den som äger eller är ansvarig för anläggningen. Om termen verksamhetsutövare i stället skulle definieras i miljöbalken och få samma innebörd för både vattenverk- samhet och miljöfarlig verksamhet skulle sannolikt ett samlat till- ståndskapitel möjliggöras. Då skulle det även kunna övervägas att utmönstra uttrycket miljöfarlig verksamhet respektive termen vattenverksamhet och i stället införa ett gemensamt verksamhets- begrepp.28

Några förslag om den rättsliga statusen för verksamheter som bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller andra sär- skilda s.k. äldre rättigheter togs omhand genom regeringens propos- ition Vattenmiljö och vattenkraft.29 De flesta av utredningens förslag har dock varken skrivits av eller lett fram till beslut om lagråds- remiss.

Vår bedömning är att flera av utredningens överväganden sam- manfaller med våra, se exempelvis våra förslag om en samlad pröv- ning för olika typer av verksamheter i avsnitt 14.7.

Miljömyndighetsutredningen

Den 14 november 2013 beslutade regeringen kommittédirektiven Översyn av myndigheterna inom miljöområdet.30 Utredningen tog namnet Miljömyndighetsutredningen. Av utredningsdirektiven fram- går att uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 mars 2015.

Miljömyndighetsutredningen lämnade betänkandet Vägar till ett effektivt miljöarbete i mars 2015.31 I betänkandet föreslog utred- ningen bl.a. en helt ny myndighet för prövning av tillstånd enligt

28Se SOU 2014:35 s. 116.

29Se prop. 2017/18:243.

30Se dir. 2013:101.

31Se SOU 2015:43.

437

Inledning

SOU 2024:98

9, 11, 13–15 kap. miljöbalken, miljötillsyn och miljötillsynsvägledning. Utredningen föreslog också att vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten. Av intresse för oss är också att Miljömyndighetsutredningen föreslog att möjligheten för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i miljömål för att tillvarata miljö- intressen och andra allmänna intressen skulle upphöra. Miljöorga- nisationernas roll att bevaka miljöns intressen skulle därmed bli tydligare.32 Betänkandet har remitterats, men har inte lett fram till regeringsbeslut om lagrådsremiss.

Vår bedömning är att utredningens förslag om en ny prövnings- myndighet delvis sammanfaller med vårt förslag till ny miljöpröv- ningsorganisation som beskrivs i avsnitt 14.6.

Bygglovsutredningen33

Den 23 januari 2020 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett för- enklat och effektivt regelverk för bland annat bygglov.34 Utredningen tog namnet Bygglovsutredningen. Av direktiven framgår att upp- draget skulle redovisas senast den 31 maj 2021.

Bygglovsutredningen lämnade sitt betänkande Ett nytt regelverk för bygglov i juni 2021.35 I betänkandet föreslår utredningen ett helt nytt regelverk för bygglov i 9 kap. plan- och bygglagen. Förslaget innebär bl.a. en något förändrad lov- och anmälningsplikt för bygg- åtgärder.

Betänkandet har remitterats, men har ännu inte lett fram till reger- ingsbeslut om lagrådsremiss.

Vår bedömning är att utredningens förslag avseende bl.a. pröv- ningen av anläggningar för solkraft påverkar våra förslag.

32Se SOU 2015:43, s. 361 och 362.

33Fi 2020:01.

34Se dir. 2020:4.

35Se SOU 2021:47.

438

SOU 2024:98

Inledning

Miljöprövningsutredningen

Den 20 augusti 2020 beslutade regeringen kommittédirektiven En modern och effektiv miljöprövning.36 Utredningen tog namnet Miljö- prövningsutredningen. Genom tilläggsdirektiv bestämdes att upp- draget skulle redovisas senast den 31 maj 2022.37

Miljöprövningsutredningen lämnade sitt betänkande Om pröv- ning och omprövning – en del av den gröna omställningen i juni 2022.38 Av betänkandet framgår att utredningens bedömning är att det finns förutsättningar att göra vissa prövningsprocesser både snabbare och enklare utan att miljöskyddet försämras. Utredningen har lämnat förslag inom sex områden bl.a. avseende regelbunden omprövning av tillstånd och villkor, tydligare och mer samordnande myndigheter, mer aktiva prövningsmyndigheter och ett särskilt stöd till klimat- projekt.39 Författningsändringar föreslås i första hand i miljöbalken (6, 9, 16, 17, 22, 24 och 25 kap. MB).

Fler av förslagen har tagits vidare i propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning.40

Vår bedömning är att utredningens förslag påverkar våra förslag avseende i första hand frågor om ändringar och omprövningar av till- stånd enligt miljöbalken.

Regeringsprövningsutredningen

Den 7 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Regering- ens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöpröv- ning.41 Utredningen tog namnet Regeringsprövningsutredningen.

Genom tilläggsdirektiv bestämdes att uppdraget skulle redovisas senast den 5 februari 2024.42

Utredningen lämnade sitt betänkande Rätt frågor på regeringens bord i februari 2024.43 I betänkandet föreslogs bl.a. att ansökningar om tillstånd till verksamheter enligt 5 § lagen om Sveriges ekono- miska zon ska handläggas i mark- och miljödomstol inför beslut av

36Se dir. 2020:86.

37Se dir. 2021:57.

38Se SOU 2022:33.

39Se SOU 2022:33 s. 20 och 21.

40Se prop. 2023/24:152.

41Se dir. 2022:26.

42Se dir. 2023:69 och dir. 2023:118.

43Se SOU 2024:11.

439

Inledning

SOU 2024:98

regeringen. Utredningen föreslog även vissa andra förändringar i prövningsordningen för åtgärder i Sveriges ekonomiska zon i syfte att åstadkomma en snabb och effektiv prövningsprocess. Av hän- syn till domstolarnas självständighet föreslog utredningen att för- valtningsmyndigheternas möjlighet att initiera en regeringsprövning tas bort liksom möjligheten för regeringen på eget initiativ ta över prövningen av ett mål. Utredningen föreslog också att det i miljö- balken ska införas en ny prövningsordning som ger förutsättningar för en snabb och effektiv tillståndsprövning utifrån de situationer som kan föranleda ett undantag från kraven i MKB-direktivet.

Förslaget innebar att regeringen, efter ansökan av den som avser att utföra en åtgärd eller bedriva en verksamhet som ska prövas för ett tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken eller för tillåtlighet enligt 17 kap. miljöbalken, får undanta verksamheten eller åtgärden från kravet på en specifik miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. Möjligheterna till undantag ska vara begränsade till de förutsätt- ningar som anges i artikel 1.3 och 2.4 i MKB-direktivet. En ansökan om undantag ska enligt förslaget ges in till länsstyrelsen. Länsstyr- elsen ska med eget yttrande sedan överlämna ansökan om undantag till regeringen för prövning.

Betänkandet har remitterats, men har ännu inte lett fram till regeringsbeslut om lagrådsremiss.

Utredningens förslag har utgjort en utgångspunkt för vårt förslag om undantag från krav på specifik miljöbedömning i avsnitt 14.8.5.

Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap

Den 7 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Ökad försörjningsberedskap för varor och tjänster från industrin.44 Genom ett tilläggsdirektiv bestämdes att uppdraget om regeringens möj- lighet att besluta om tillfälligt miljötillstånd för samhällsviktig verk- samhet skulle delredovisas senast den 30 december 2022. Genom ett ytterligare tilläggsdirektiv bestämdes att slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 31 maj 2025.45

Delbetänkandet Tillfälligt miljötillstånd för samhällsviktig verk- samhet redovisades i februari 2023.46 Utredningens förslag innebär

44Se dir. 2022:72.

45Se dir. 2024:70.

46Se SOU 2023:11.

440

SOU 2024:98

Inledning

bl.a. att regeringen ges möjlighet att pröva ansökningar om tids- begränsat tillstånd enligt 7 kap. 28 a §, 9 kap. och 11 kap. miljö- balken. Ansökan ska avse sådan verksamhet som är samhällsviktig och som behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen. Det ska även finnas en risk för allvarliga samhällskonsekvenser och be- hovet ska inte kunna tillgodoses på ett från allmän synpunkt annat tillfredsställande sätt.

Betänkandet har inte remitterats. Vår bedömning är att utredning- ens förslag påverkar våra förslag vad avser tillfälliga undantag från miljöprövning avseende samhällsviktiga verksamheter.

Produktivitetskommissionen

Den 20 april 2023 tillsatte regeringen en kommitté för högre produk- tivitetstillväxt – en produktivitetskommission – med uppdrag att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och att lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. Syftet är att uppnå en högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor.47

Delbetänkandet Goda möjligheter till ökat välstånd redovisades i april 2024.48 Utredningen föreslog bl.a. ett antal förändringar och förenklingar som rör miljötillstånd och vissa andra tillståndspro- cesser kopplade till fysisk planeringen. De föreslog t.ex. att vissa åtgärder som i dag kräver en fullständig tillståndsansökan i stället hanteras inom ramen för en ansökan om ett s.k. ändringstillstånd. Ärenden som tidigare har krävt ändringstillstånd skulle i stället kunna hanteras genom en anmälan medan ärenden som tidigare har krävt en anmälan förslogs kunna hanteras inom ramen för tillsyns- verksamhet. De lämnade också förslag som syftar till att staten i högre grad bör samordna sitt arbete och tala med en röst. I de fall kommuner har vetorätt bör kommunerna ta ställning tidigt i pro- cessen och lämna bindande besked som kan motiveras.

Betänkandet har inte remitterats.

47Se dir. 2023:58.

48Se SOU 2024:29.

441

Inledning

SOU 2024:98

Miljöstraffrättsutredningen

Den 16 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En skärpt miljöstraffrätt och en stärkt miljöbrottsbekämpning.49 Utredningen tog namnet Miljöstraffrättsutredningen. Genom tilläggsdirektiv bestäm- des att uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2024.

Syftet med uppdraget är att säkerställa att det miljörättsliga sank- tionssystemet är effektivt och att samhällets möjligheter att före- bygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstift- ningen förbättras.

Utredningen om havsbaserad vindkraft

Den 4 maj 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft.50 Av direktiven framgår att upp- draget skulle redovisas senast den 28 juni 2024. Genom tilläggsdir- ektiv bestämdes att uppdraget ska redovisas senast den 30 novem- ber 2024.

Syftet med uppdraget är att åstadkomma en prövningsordning som ger förutsättningar för en ökad utbyggnad av havsbaserad vind- kraft, samtidigt som andra samhällsintressen beaktas.

Vår bedömning är att utredningsuppdraget delvis överlappar vårt uppdrag.

Kärnkraftsprövningsutredningen

Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Ny kärnkraft i Sverige – ett andra steg.51 Utredningen tog namnet Kärnkraftsprövningsutredningen. Av direktiven framgår att upp- dragen om tillståndsprövning och avgifter ska redovisas senast den 30 december 2024, uppdraget om kärnavfall och använt kärnbränsle den 29 augusti 2025 och uppdraget om beredskap den 27 februari 2026.

Syftet med uppdraget är att nå regeringens målsättning att Sverige senast år 2040 ska ha 100 procent fossilfri elproduktion. En del i upp- draget är att utreda hur tillståndsprövningen av kärnkraftsreaktorer

49Se dir. 2022:69.

50Se dir. 2023:61.

51Se dir. 2023:155.

442

Inledning

SOU 2024:98

Accelerationskontor för att underlätta industrins omställning

Den 13 juni 2024 tillsatte regeringen en kommitté i form av ett accelerationskontor för att underlätta industrins omställning. Kon- toret ska stödja regeringen i arbetet med att stärka konkurrenskraften för företag i Sverige genom att aktivt främja koordinering av offentliga och privata aktörer som deltar i samhällsomvandlingen som följer av större industrietableringar och expansion av befintliga verksam- heter. Syftet med uppdraget är att underlätta industrins omställning till fossilfria produktionsprocesser, t.ex. genom att bidra till en mer effektiv tillståndsprövning och då i synnerhet miljötillståndspröv- ningen.54 Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026.

Vår bedömning är att utredningsuppdraget delvis överlappar vårt uppdrag.

2.4.3Pågående arbete i Regeringskansliet

I Regeringskansliet pågår löpande arbete med förslag till ändringar i miljöbalken m.fl. författningar. De lagstiftningsarbeten m.m. med koppling till vårt uppdrag som pågår när betänkandet lämnas beskrivs nedan.

Förbättrat genomförande av MKB-direktivet

I mars 2021 lämnade Miljödepartementet i promemorian Ett förbätt- rat genomförande av MKB-direktivet förslag som syftar till att för- bättra det svenska genomförandet av MKB-direktivet.55 I december 2023 föreslog Klimat- och näringslivsdepartementet i promemorian Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet ytterligare åtgärder i samma syfte56 Bakgrunden till förslagen är att EU-kommissionen i en formell underrättelse har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört MKB-direktivet. Enligt underrättelsen anser kommissionen att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivet genom att inte eller felaktigt införliva vissa bestäm- melser i artiklar och bilagor till direktivet. Det handlar exempelvis om att kraven på tillstånd och prövning av vissa verksamheter inte

54Se dir. 2024:57.

55Se ärende M2021/00596.

56Se ärende KN2023/04664.

444

SOU 2024:98

Inledning

genomförts på rätt sätt. Kommissionen menar också att det saknas bestämmelser som säkerställer att allmänheten informeras om be- slut på rätt sätt och att miljöorganisationer har rätt att överklaga vissa beslut. Kommissionen har bl.a. angett följande.57

•Vissa av projekten i bilaga 2 är endast föremål för ett anmälnings- förfarande där den ansvariga myndigheten inte behöver agera på anmälan.

•En anmälan behandlas inte som en ansökan om tillstånd som kräver ett beslut.

•Det är oklart om alla projekt som finns i bilaga 2 återges i den svenska lagstiftningen.

Förslagen i promemoriorna syftar till att förbättra genomförandet av direktivet och därigenom omhänderta kommissionens kritik mot det svenska genomförandet. Förslagen innebär bl.a. följande:

•Den myndighet som prövar frågan om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska redovisa sina slut- satser i ett beslut.

•Den myndighet som prövar om en verksamhet ska antas med- föra betydande miljöpåverkan ska tillgängliggöra beslutet för allmänheten.

•Vissa tillkommande miljöfarliga verksamheter ska alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan och ska därför genomgå en specifik miljöbedömning. Ett antal verksamheter som inte omfattas av MKB-direktivet ska inte längre antas medföra betyd- ande miljöpåverkan. Ett antal tillkommande verksamheter och åtgärder som bedöms omfattas av bilaga 2 till MKB-direktivet ska genomgå fall till fallbedömning av verksamhetens eller åt- gärdens miljöpåverkan.

•Krav på beslut om betydande miljöpåverkan efter en anmälan om vattenverksamhet.

•Nuvarande undantag från tillståndsplikt för vattentäkter som tillgodoser en jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning begränsas. I stället införs ett krav på anmälan.

57Se KOM:s ref. SG-Greffe (2019) D/14908, ärendenummer 2019/2222.

445

Inledning

SOU 2024:98

Anmälningsplikten bör dock inte omfatta markavvattning eller bevattning med grundvatten. För sådana verksamheter bör fort- farande tillståndsplikt gälla. Anmälningsplikten bör inte heller omfatta bortledande av ytvatten eftersom det redan i dag är före- skrivet att bortledande av ytvatten som inte överstiger vissa an- givna mängder endast kräver anmälan.

•En anmälningsplikt införs för vissa verksamheter och åtgärder enligt 12 kap. miljöbalken. Anmälningsplikten förenas med krav på den myndighet som handlägger anmälan att besluta om verk- samheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljö- påverkan eller inte. Om myndigheten finner att verksamheten eller åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska myndigheten förelägga om de försiktighetsmått och förbud som behövs enligt miljöbalken eller meddela den som har gjort anmälan att åtgärden inte kommer att leda till någon åtgärd från myndighetens sida. Ett nytt tillståndsförfarande ska också införas för vissa verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vid denna tillståndsprövning ska en specifik miljöbedömning alltid göras.

De verksamheter och åtgärder som omfattas av bilaga 2 till MKB- direktivet och som föreslås omfattas av de nya bestämmelserna är

•överföring av elektrisk energi med luftledningar som inte om- fattas av bilaga 1,

•anläggningar för transport av hetvatten,

•nyplantering av skog och avskogning i syfte att ändra markanvänd- ningen,

•omstrukturering av mark på landsbygden och

•utnyttjande av obrukad mark eller delvis orörda naturområden för intensivjordbruk.

Övriga verksamheter eller åtgärder som ska anmälas för samråd en- ligt 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken berörs inte av de föreslagna bestämmelserna.

Promemoriorna har remitterats, men ännu inte lett fram till be- slut om lagrådsremiss.

446

SOU 2024:98

Inledning

Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning

I en promemoria från Klimat- och näringslivsdepartementet föreslås ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan, å ena sidan, behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och, å andra sidan, behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljö- anpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Som ett led i detta före- slås bl.a. ändringar som underlättar bedömningen av om ett vatten kan förklaras som kraftigt modifierat och som tydliggör de krav på vattnets kvalitet som då gäller. Det säkerställs också att Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet aktivt bidrar i arbetet med klassificering och normsättning.

Promemorian har remitterats, men förslagen har ännu inte genomförts.

Snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret

I en promemoria från Klimat- och näringslivsdepartementet före- slås en tidsbegränsad förordning som innebär att befintliga flyg- platser, anläggningar för lagring och annan hantering av kemiska produkter och skjutfält som är tillståndspliktiga ska kunna ändras efter en anmälan. Den tillfälliga förordningen föreslås träda i kraft så snart som möjligt hösten 2024 och upphöra att gälla efter fem år. Syftet är att ärenden enligt miljöbalken som har initierats av För- svarsmakten, Fortifikationsverket och Försvarets materielverk ska kunna handläggas snabbare så att myndigheterna ges bättre för- utsättningar att öka övningsverksamheten och stärka det militära försvaret.58

Promemorian har remitterats, men har ännu inte lett fram till beslut om ny förordning.

58Se Klimat- och näringslivsdepartements promemoria med ärendenummer KN2024/01391.

447

Inledning

SOU 2024:98

2.4.4Ett urval myndighetsuppdrag av betydelse för vårt uppdrag

Uppdrag om uppdaterad kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning

I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2017 gav regeringen Natur- vårdsverket i uppdrag att se över och vid behov ändra eller kom- plettera tidigare förslag till kategorisering av verksamheter och åt- gärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivningar med utgångs- punkt i ett regeringsuppdrag som avrapporterades 2015.59 Fokus för översynen ska enligt regeringen vara de ändringar i miljöpröv- ningsförordningen som regeringen beslutade den 1 december 2016, men även en generell översyn ska göras av tidigare överväganden. Förslaget ska även kompletteras med förslag till kategorisering av vattenverksamheter utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken. För den del av uppdraget som gäller vattenverksamheter ska Havs- och vattenmyndigheten bistå Natur- vårdsverket med underlag och förslag. Uppdraget omfattar inte en översyn eller redovisning på nytt av den del av förslaget som rör verksamheter som kan undantas från krav på miljökonsekvens- beskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.

Uppdraget slutredovisades 2017.60 Naturvårdsverket föreslog, med hjälp av Havs- och vattenmyndigheten, vilka miljöfarliga verksam- heter och vattenverksamheter som alltid kan antas medföra betydande miljöpåverkan, samt för vilka verksamheter frågan om betydande miljöpåverkan ska bedömas från fall till fall. Regeringsuppdraget genomfördes i syfte att säkerställa att Sverige uppfyller MKB- direktivet. Naturvårdsverkets utgångspunkt var att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräck- ligt miljöskydd. Därtill har ett önskvärt resultat varit att regelverket ska vara enkelt att tillämpa.

Rapporten har remitterats. Förslagen har beaktats i promemo- riorna om ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet (se 2.4.3 ovan), men har i skrivande stund ännu inte genomförts.

59Se dnr M2015/02675/R.

60Se Naturvårdsverket (2017-12-14). Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning. Redovisning av regeringsuppdrag i Naturvårdsverkets reglerings- brev 2017. NV-08975-16.

448

SOU 2024:98

Inledning

Uppdrag om att se över systemet för avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

Statskontoret och Naturvårdsverket har under 2020–2022 haft ett gemensamt regeringsuppdrag om att se över systemet för avgifter för sådan prövning och tillsyn som sker enligt miljöbalken.61 Stats- kontoret fick i uppdrag att se över avgiftssystemet enligt miljöbalken med fokus på de verksamheter och områden som omfattas av förord- ningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och förordningen om bekämpningsmedelsavgifter. De skulle analysera om avgiftssystemet enligt förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken är ändamålsenligt och vid behov före- slå förändringar i avgiftssystemet och kraven på rapportering och uppföljning. Naturvårdsverket fick i uppdrag att med utgångspunkt i Statskontorets analys och förslag föreslå avgifter och indelning av verksamheter i olika avgiftsnivåer för de verksamheter som avses i 2, 3 och 7 kap. förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken så att avgifterna står i proportion till kostnader för prövning och tillsyn av verksamheterna i olika branscher och för d uppdrag ingick också att lämna de författningsförslag som behövs för att såväl Statskontorets som Naturvårdsverkets förslag ska kunna genomföras.

Uppdragen redovisades i två rapporter, 2020 och 2022. Vi redo- gör för myndigheternas slutsatser och förslag i avsnitt 13.4.2.

Rapporterna har remitterats, men förslagen har ännu inte genom- förts.

Uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för samråd om projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan

I september 2021 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att utvär- dera nuvarande samrådsförfarande och utveckla metoder och sam- verkansformer som främjar en effektiv samrådsprocess enligt miljö- balken med avsikt att påskynda projekt som syftar till minskad miljö- och klimatpåverkan och därigenom stärka det hållbara före- tagandet och påskynda näringslivets klimatomställning.62 Länsstyr- elsen i Västerbottens län skulle vara samordnande. I uppdragets

61Se regeringsbeslut 2020-04-30, dnr.M2020/00666/Me.

62Se N2021/02286.

449

Inledning

SOU 2024:98

genomförande skulle särskilt fokus ligga på samrådsprocesserna med anledning av industriutvecklingen i Norrbottens, Västerbottens och Västra Götalands län.

Länsstyrelserna har den 29 december 2023 lämnat en slutredo- visning av uppdraget. I rapporten Utvecklat samråd konstateras att det finns behov av en tydligare och mer logisk beskrivning av samråds- processen för att möte de utmaningar som identifierats. För att till- godose dessa behov presenteras bl.a. två koncept: flödesschemat ”Lätt att göra rätt” och ”Särskild projektorganisation” för hantering av miljöprövningsärenden med stor samhällspåverkan och kom- plexitet.63

Uppdrag att förenkla för verksamhetsutövare inom livsmedelskedjan att få tillstånd för miljöfarlig verksamhet

I januari 2021 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att mellan åren 2021–2026 ta fram tjänster för att effektivisera och förenkla för företag och andra verksamhetsutövare inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet en- ligt miljöbalken och på det sättet ge förutsättningar för en effektiv och snabb ärendehandläggning. Tillväxtverket ska genomföra upp- draget i samråd med Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. En redovisning av uppdragets genomförande ska lämnas senast den 28 februari varje år från och med 2022. Uppdraget ska slutredovisas den 28 februari 2026.64

Uppdrag om resultatet av arbetet med att säkerställa en effektiv tillståndsprövning

I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2022 gav regeringen länsstyr- elserna i uppdrag att lämna en samlad redovisning av effekten av och vilka resultat som arbetet med att säkerställa en effektiv till- ståndsprövning enligt miljöbalken har lett till mot bakgrund av regeringens satsning på grön omställning. Redovisning skulle bl.a. innehålla information om effekten på handläggningstider. Länsstyr-

63Se rapport 2023:1, Länsstyrelsen i Västerbottens län.

64Se N2021/00171.

450

SOU 2024:98

Inledning

elserna skulle även redovisa förslag till målsättningar för handlägg- ningstider inom miljöprövningsprocessen.65

Länsstyrelsen i Västernorrlands län redovisade uppdraget den

30 mars 2023. Av redovisningen framgår effekterna av de länsstyrelse- gemensamma målsatta handläggningstiderna. Utvecklingen för dessa ärenden har varit positiv: från att cirka 65 procent av ärendena klarade målet om beslut inom 180 dagar 2015–2017, till cirka 80 procent 2020–2022. Att antalet ärenden äldre än två år också minskat visar enligt rapporten på att den ökade måluppfyllelsen inte har skett på bekostnad av att äldre ärenden inte hanteras korrekt.66

Uppdrag om samlad statistik för EU-rapportering om verksamheter som omfattas av MKB-direktivet

I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2023 gav regeringen länsstyr- elserna i uppdrag att lämna de uppgifter till Naturvårdsverket som behövs för redovisningen till Europeiska kommissionen enligt MKB- direktivet. Uppdraget skulle samordnas av Länsstyrelsen i Skåne län.67 Rapporteringen till kommissionen ska ske vart sjätte år från och med 2023.

I en redovisning i november 2023 redovisades bl.a. antalet ären- den som genomgått en bedömning om betydande miljöpåverkan och vissa uppgifter om handläggningstider kring samrådsärenden.

Uppdrag om utvecklad vägledning om miljöprövning och miljöbedömning

I regleringsbrevet för Naturvårdverket 2023 gav regeringen myndig- heten i uppdrag att utveckla den vägledning som finns på myndig- hetens hemsida vad gäller miljötillståndsprövning och anmälan. Av uppdraget framgår att vägledningen särskilt ska omfatta tydliggör- ande av processens steg i olika instanser, vilka aktörer som ingår i prövningen och deras roller samt hur överklagandeprocessen går till. Vägledningen ska också omfatta miljöprövning med gränsöver- skridande miljöeffekter och bör kopplas till andra relevanta vägled-

65Se Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende länsstyrelserna, s. 16 och 17.

66Se Redovisning av uppdrag 3D4, regleringsbrev 2022, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, dnr 2885–2023.

67Se Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna, s. 16.

451

Inledning

SOU 2024:98

ningar t.ex. om miljöbedömningar och tillsyn.68 Uppdraget redovis- ades till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 28 februari 2024.

Uppdrag om utvecklad vägledning för att underlätta för små och stora företag

I regleringsbrevet för Naturvårdverket 2023 gav regeringen myndig- heten i uppdrag att, tillsammans med Tillväxtverket, utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och anmälan enligt miljöbalken och författningar som har meddelats med stöd av miljöbalken. Av uppdraget framgår att vägledningen ska vara ett verktyg som underlättar för verksamhetsutövare att avgöra om en planerad verksamhet är tillståndspliktig eller anmälningspliktig och om verksamheten kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. Även relevant prövningsmyndighet bör framgå av vägledningen.69 Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Klimat- och närings- livsdepartementet) den 28 februari 2024.

Uppdrag om effektivare prövning enligt miljöbalken

Domstolsverket har i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att genomföra åtgärder som gör tillståndsprövningen enligt miljöbalken mer effektiv och förutsebar i syfte att korta handläggningstiderna.

Iarbetet ingår att Domstolsverket ska utveckla e-tjänster för till- ståndsansökningar enligt miljöbalken och att bidra med informa- tion till Naturvårdsverket i deras arbete med att ta fram och utveckla statistik inom området. Uppdraget ska redovisas till Regeringskans- liet senast den 29 december 2025.70

Uppdrag att föreslå en ny miljörapporteringsportal

I länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2024 gav regeringen myndigheterna i uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell digital lösning för inlämnande av miljörapportering.

68Se Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Naturvårdsverket, s. 9 och 10.

69Se Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Naturvårdsverket, s. 10.

70Se Regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Sveriges Domstolar, s. 4.

452

SOU 2024:98

Inledning

Lösningen ska inledningsvis ersätta den nuvarande svenska miljörap- porteringsportalen. Uppdraget omfattar att lämna förslag till de för- fattningsändringar som behövs för förvaltningen av ett nytt system för miljörapportering och för kommuners och myndigheters informa- tionsförsörjning. Uppdraget inkluderar även att lämna förslag till ansvarsfördelning gällande personuppgiftsansvar och informations- säkerhet samt till förfarande för delning av information mellan myn- digheterna, diarieföring och arkivering. Synpunkter ska inhämtas från berörda myndigheter och branschorganisationer. Naturvårds- verket ska senast den 29 februari 2025 redovisa uppdraget till Reger- ingskansliet. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska samordna länsstyrel- sernas deltagande i uppdraget och bidra till Naturvårdsverkets redovisning.

Uppdrag att effektivisera tillsyn och tillsynsvägledning och dialog med verksamhetsutövare

I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2024 gav regeringen länsstyr- elserna i uppdrag att effektivisera myndigheternas tillsyn och till- synsvägledningen enligt miljöbalken samt utveckla dialogen med verksamhetsutövare. Insatserna ska leda till en effektiv och ända- målsenlig tillsyn, inklusive en effektiv hantering av verksamhets- utövarnas anmälningar om ändring av miljöfarlig verksamhet. De ska också leda till en ändamålsenlig tillsynsvägledning, bidra till genomförandet av den nationella miljötillsynsstrategin samt ett ökat samarbete mellan länsstyrelserna. Insatserna bör utgå ifrån det arbete som påbörjats genom tidigare regleringsbrevsuppdrag om effektivitet och enhetlighet i tillsynsverksamheten. Uppgifter om länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning enligt miljöbalken ska senast den 15 februari varje år redovisas till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna uppdraget och senast den 15 februari 2027 lämna en samlad redovisning av upp- draget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

453

Inledning

SOU 2024:98

Uppdrag till länsstyrelserna att effektivisera tillståndsprövningen

I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2024 gav regeringen länsstyr- elserna i uppdrag att vidta åtgärder som gör deras tillståndsprövning enligt miljöbalken mer effektiv och förutsebar, och som kortar hand- läggningstiderna. Länsstyrelserna ska också utveckla sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillståndsprocessen, och där- med öka näringslivets konkurrenskraft och främja den industriella klimatomställningen. I arbetet ingår att bidra med information till Naturvårdsverkets arbete med att ta fram och utveckla statistik, ut- veckla e-tjänster för tillståndsprövningar och utveckla samarbetet mellan länsstyrelserna, bl.a. för att hitta gemensamma arbetssätt och bedömningar som skapar en effektivare arbetsprocess. Insatserna bör också bidra till att länsstyrelserna delar kompetens och bistår varan- dra vid arbetstoppar. Insatserna bör utgå ifrån det arbete som påbör- jats genom tidigare regleringsbrevsuppdrag om effektivitet och enhet- lighet i prövningsverksamheten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska samordna uppdraget och redovisningen. Uppdraget ska senast den 31 december 2024 delredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). En samlad redovisning av uppdraget ska senast den 29 december 2025 lämnas till Regeringskansliet.

2.5Betänkandets disposition

Betänkandet innehåller totalt 18 kapitel och följer den mall som finns för utformning av betänkanden. Inledningsvis finns en lista över de förkortningar som används i betänkandet och en samman- fattning av förslagen.

Därefter följer kapitel 1 med våra författningsförslag. Författnings- förslagen är omfattande i antal. En stor andel utgörs av följdänd- ringar på lag- och förordningsnivå i förhållande till våra huvudförslag. Huvudförslagen finns i första hand i miljöbalken, miljöprövnings- förordningen och miljöbedömningsförordningen.

Kapitel 2 innehåller en redogörelse för våra direktiv, avgräns- ningen av vårt uppdrag, våra arbetsformer, andra utredningar och uppdrag av betydelse för vårt arbete samt några inledande utgångs- punkter och begrepp.

I kapitel 3 finns en kortfattad beskrivning av de svenska miljö- målen.

454

SOU 2024:98

Inledning

I kapitel 4 finns en kort beskrivning av hur miljöprövningen har gått till och reglerats historiskt i Sverige.

I kapitel 5 finns en redovisning av gällande rätt. Beskrivningen omfattar både aktuell internationell och nationell rätt.

I kapitel 6 redogör vi för vår internationella utblick mot två andra länders regelverk inom miljöprövningsområdet.

Kapitel 7 innehåller en beskrivning av de utmaningar vi har identi- fierat avseende nuvarande krav på tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter.

Kapitel 8 innehåller en beskrivning av hur lång tid dagens miljö- prövning tar utifrån tillgänglig statistik.

Kapitel 9 innehåller en beskrivning av de utmaningar vi har identi- fierat avseende det miljöbedömningsförfarande.

Kapitel 10 innehåller en beskrivning av prövningen av miljöfar- liga verksamheter och vattenverksamheter. Beskrivningen omfattar prövningen i första instans och avser både processuella och materi- ella frågor.

I kapitel 11 finns en beskrivning av organisationen för prövning av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter i första instans.

I kapitel 12 finns en beskrivning av de utmaningar vi har identi- fierat avseende verksamhetsutövares egenkontroll och tillsynsmyn- digheternas tillsyn över miljöfarliga verksamheter och vattenverk- samheter.

Kapitel 13 innehåller en beskrivning av utmaningarna avseende finansiering av och avgifter för miljöprövning.

I kapitel 14 återfinns våra samlade överväganden och förslag. Vi har valt att placera dem samlat eftersom det fråga är om en samman- hållen process och inte separata delfrågor.

I kapitel 15 behandlas frågor om ikraftträdande och övergångs- bestämmelser för våra förslag.

Kapitel 16 innehåller vår konsekvensbeskrivning av förslagen. Kapitel 17 innehåller författningskommentaren.

Slutligen finns i kapitel 18 en översättningsnyckel mellan nuvar- ande bestämmelser om miljöprövning och de föreslagna nya bestäm- melserna i 20 kap. miljöbalken och miljöprövningsförordningen.

Till betänkandet finns bifogat 2 särskilda yttranden, våra utred- ningsdirektiv och en bilaga kopplad till beräkningar i konsekvens- utredningen.

455

Miljömålen

SOU 2024:98

skapa förutsättningar för långsiktig planering för samhällets aktö- rer. Vad gäller etappmålen är huvudinriktningen att de beslutas av regeringen. Det ska ge flexibilitet i systemet. I propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete anger regeringen dock att etappmål av stor vikt eller komplexitet bör fastställas av riksdagen.3

Sedan riksdagen beslutade om miljökvalitetsmålen 1999 och det nuvarande generationsmålet fastställdes 2010 har regering och riks- dag vid ett antal tillfällen preciserat vissa av miljökvalitetsmålen och beslutat om olika etappmål.

3.2.1Generationsmålet

Generationsmålet beslutades av riksdagen 2010. Det är ett inrikt- ningsmål som ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Regeringen har preciserat det övergripande generations- målet med ett antal strecksatser som ska ge vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs. Genera- tionsmålet innebär att miljöpolitiken ska inriktas mot att:

–ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad,

–den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart,

–människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas,

–kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen,

–en god hushållning sker med naturresurserna,

–andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, och

–konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

3Se prop. 2009/10:155 s. 20.

458

SOU 2024:98

Miljömålen

Strecksatserna är övergripande för alla miljökvalitetsmål och är avsedda att säkerställa att tvärsektoriella frågor integreras i miljö- målssystemet. De ska därför ingå som kriterier när förutsättning- arna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms och i de konsekvens- analyser som görs för de strategier med etappmål och åtgärder som föreslås för att nå målen. Strecksatserna kan också vara utgångs- punkter när målövergripande etappmål och indikatorer tas fram.4

3.2.2Miljökvalitetsmålen

Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål som anger vilket miljö- tillstånd som ska uppnås inom en generation. Varje miljökvalitets- mål har preciseringar för att tydliggöra innebörden av vad som ska uppnås. Miljöbalkens mål om främjande av en hållbar utveckling har konkretiserats i miljökvalitetsmålen och ger vägledning vid tillämpning av balken. Miljökvalitetsmålen med preciseringarna ska vägleda nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner och andra aktörer i miljöarbetet.5

De 16 miljökvalitetsmålen och riksdagens definition av dem är:

•Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmos- fären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatföränd- ringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påver- kan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

•Frisk luft: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

•Bara naturlig försurning: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vatten- ledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.

4Se prop. 2009/10:155 s. 21.

5Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 8.

459

Miljömålen

SOU 2024:98

•Giftfri miljö: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och eko- systemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

•Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska utvecklas så att det lång- siktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

•Säker strålmiljö: Människors hälsa och den biologiska mång- falden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

•Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

•Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska be- varas. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kultur- miljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för frilufts- liv värnas.

•Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

•Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nytt- jande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar ut- veckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

•Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vatten- hushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

460

SOU 2024:98

Miljömålen

•Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfal- den bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

•Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruks- markens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduk- tion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

•Storslagen fjällmiljö: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglig- het vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hän- syn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

•God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokali- seras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en lång- siktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

•Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden ska be- varas och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och väl- färd.

3.2.3Etappmål

För att underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen har regeringen fastställt etappmål inom en rad prio- riterade områden. Etappmålen ska i regel vara målövergripande och fungera som steg på vägen för att inom en generation skapa förut-

461

Miljömålen

SOU 2024:98

sättningar för att nå ett eller flera miljökvalitetsmål.6 För närvar- ande finns sammanlagt 19 etappmål inom områdena avfall, cirkulär ekonomi, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, klimat, luftföro- reningar och minskat matsvinn.7

De flesta etappmålen beslutas som nämnts av regeringen, men då det finns särskilda skäl beslutas de av riksdagen. Det gäller klimat- målen. Riksdagen beslutade 2017 om ett klimatpolitiskt ramverk som bl.a. innehåller etappmål i miljömålssystemet. Dessa presen- teras i avsnittet nedan.

3.2.4Klimatmål

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthus- gaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas.

Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt

territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Etappmålen mot det långsiktiga målet inkluderar växthusgas- utsläpp i den så kallade icke-handlande sektorn (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsfördelning). Utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte in- kluderade i etappmålen. Etappmålen är:

•Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

•Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Det finns också ett särskilt etappmål för transportsektorn. Utsläp- pen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Klimatmålet för inrikestransporter konkretiserar den tidigare politiska prioriter-

6Se prop. 2009/10:155 s. 34.

7Se www.sverigesmiljomal.se (hämtad 2023-10-24).

462

SOU 2024:98

Miljömålen

ingen om att den svenska fordonsflottan ska vara fossiloberoende till 2030.8

Klimatmålen antogs i samband med att klimatlagen (2017:720) infördes 2017. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Det fastställs bl.a. att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå från det långsiktiga, tidssatta ut- släppsmål som riksdagen har fastställt. Regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet. I lagen finns också bestämmelser om vilken information som ska lämnas till riksdagen. I det ingår bl.a. att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan.

Vad gäller växthusgasutsläpp är Sverige även bunden av EU:s klimatlagstiftning. Unionens klimatpolitik har skärpts de senaste åren. Målen i unionens klimatlag är att EU når klimatneutralitet senast 2050 för att därefter ha negativa nettoutsläpp, samt att unio- nens nettoutsläpp (utsläpp minus kolinlagring) 2030 är minst 55 pro- cent lägre än 1990. Lagkraven riktar sig dels till de stora energi- och industrianläggningarna och flygbolagen inom unionen, dels till med- lemsstaterna. De krav som riktas mot Sverige är till viss del i nivå med, och i vissa fall mer långtgående, än de som följer av de natio- nella klimatmålen. Bland annat innebär EU-lagstiftningen att Sverige måste öka nettoinlagringen av kol i skog och mark fram till 2030.9

3.3Myndigheternas roll i miljömålssystemet

Miljömålssystemet ska fungera som en struktur för en systematisk uppföljning som ska ligga till grund för strategiska åtgärdsprogram. En rad myndigheter har utpekade roller och ansvar i miljöarbetet.

Totalt har 26 nationella myndigheter och länsstyrelserna på statlig regional nivå ett instruktionsenligt uppdrag att bidra till att miljö- målen nås och, om det behövs, föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Nio av dessa (Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket, Natur- vårdsverket, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges

8Se prop. 2016/17:146; bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320.

9Se ESO:s rapport Temperaturhöjning i klimatpolitiken – en ESO-rapport om EU:s nya lagstiftning i svensk kontext. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2023:7.

463

Miljömålen

SOU 2024:98

geologiska undersökning) har dessutom i uppdrag att samordna uppföljning och utvärdering av enskilda miljökvalitetsmål.10

Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet. I myndig- hetens instruktion framgår bl.a. att Naturvårdsverket ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljö- politiken. Naturvårdsverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fast- ställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets ut- veckling. Vidare ska myndigheten främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i generationsmålet och miljökvalitetsmålen och där- med bidra till genomförandet av Agenda 2030.

Vad gäller tillståndsprövningar har Naturvårdsverket ett instruk- tionsenligt uppdrag att delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. Vidare anges att myndigheten inom sitt ansvarsområde särskilt ska bevaka allmänna miljöintressen i mål och ärenden där miljöbalken tilläm- pas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna Naturvårdsverkets synpunkter tidigt i processen. Vi beskriver Naturvårdsverkets ansvar och roll i tillståndsprövningar närmare

i kapitel 11.

Vid införandet av miljöbalken bedömde regeringen att Natur- vårdsverket bör få ett övergripande ansvar för att följa upp att bal- kens mål uppfylls.11 Myndigheten genomför kontinuerligt utvär- deringar av det nationella miljöarbetet och har även i uppdrag att inom miljömålssystemet vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning. Myndigheten har även vissa utpekade ansvar att lämna underlag i enlighet med de krav som klimatlagen ställer.

3.4Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

I budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att befint- liga och beslutade åtgärder, både nationella och internationella, inte räcker för att nå de flesta av miljömålen trots att många och viktiga insatser har genomförts. Bedömningen baseras på den årliga upp-

10Se www.sverigesmiljomal.se (hämtad 2023-10-24).

11Se prop. 1997/98:45 s. 577.

464

Miljöprövning i ett historiskt perspektiv

SOU 2024:98

benämningen ”miljöfarlig verksamhet”, dvs. i första hand industrier och avloppsutsläpp från tätorter.

En medvetenhet hade dock funnits länge om att miljöstörningar var samhällsproblem som ökade i takt med samhällets utveckling och det fanns också spridda regleringar om detta i olika författ- ningar. Regleringarna hade under århundraden vuxit fram efter två principiellt skilda linjer – en civilrättslig och en offentligrättslig.

Utefter den civilrättsliga linjen var det, med en förenklad be- skrivning, fastighetsägarens rätt i förhållande till omgivande fastig- heters ägare som präglade rättsutvecklingen alltsedan medeltiden och långt in på 1900-talet. Genom domstolspraxis i tvister om stör- ningar grannar emellan utvecklades en oskriven reglering som inte förrän på 1970-talet kom till uttryck i de s.k. grannelagsreglerna i 3 kap. jordabalken. På den civilrättsliga linjen hade dessförinnan kommit viss reglering om möjlighet att få till stånd förprövning av verksamhet som kunde komma att inverka på annans fastighet. Tanken med denna reglering var närmast att skapa en trygghet för verksamhetsutövaren så att tvister med t.ex. grannar om störningar från verksamheten förebyggdes.

En mera offentligrättsligt präglad grundtanke om behov av en generell förhandsprövning med hänsyn till det allmänna hälsoskyd- det började växa fram först under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet som en effekt av industrialisering och växande tätorter. Det behövdes helt enkelt någon form av prövning för att bedöma möjligheterna från allmänna utgångspunkter att tillåta och kontrollera olika omgivningspåverkande företeelser.

I 1880 års vattenrättsförordning respektive 1874 års hälsovårds- stadga framträder den civilrättsliga grundtanken i den förstnämnda författningen och den offentligrättsliga grundtanken i den andra.

Nedan redovisas i viss tidsmässig kronologi rättsutvecklingen beträffande det som kan benämnas miljöprövning.

468

SOU 2024:98

Miljöprövning i ett historiskt perspektiv

4.31800-talet1

Den äldsta miljötillståndsregleringen från början av 1800-talet av- såg förprövning av vattenverk och uppdämning av vatten.

Några år senare infördes regler om förprövning inför anläggande av fabriker, manufakturverk, stamp- och valsverk, husbehovssåg och husbehovskvarnar.

Först i mitten av 1800-talet infördes regler med krav på förpröv- ning även när vatten utnyttjades så att det uppkom skada men på annat sätt än genom uppdämning.

Under slutet av 1800-talet infördes krav på att vattendrag inte fick bebyggas så att det genom uppdämning eller på annat sätt upp- kom men för ägare av jord, vattenverk eller annan egendom. En undantagsregel infördes dock för industrin, för det fall uppdämnings- skadan på jord var ringa i förhållande till företagets nytta. Syftet med denna regel var att den industriella utvecklingen inte skulle hämmas. Att ändra eller uppföra ny damm krävde enligt förord- ningen (1880 års vattenrättsförordning) tillstånd av domstol. I dessa mål förordnades någon föra talan för det allmännas intressen i till- ståndsmål vid domstolen. Rättegången skulle kungöras i kyrkan i den församling där berört vattendrag drog fram samt i församlingar som angränsade till vattendraget.

På hälsovårdsområdet tillkom främst bestämmelser av tillsyns- karaktär inriktade på bekämpandet av farsoter, men i viss mån även föreskrifter rörande omgivningshygienen, särskilt i städer och andra tätorter.

4.41900-talet

I början av 1900-talet började tankar om ett förprövningssystem i form av koncession framskymta allt tydligare i olika utredningsför- slag. I och med införandet av 1918 års vattenlag infördes systemet med tillståndsprövning av vattenfrågor vid vattendomstol. Vatten- domstolarna bestod av en vattenrättsdomare, en teknisk ledamot och två nämndemän. Som andra instans fanns Vattenöverdomstolen (vid Svea hovrätt) och som tredje instans Högsta domstolen. Syftet

1Se Robert Nordh, Talerätt i miljömål, Iustus förlag, 1999 och Henrik Svensson, Tillstånds- prövningen i Sverige, 2003.

469

Miljöprövning i ett historiskt perspektiv

SOU 2024:98

med inrättandet av vattendomstolarna var inledningsvis i första hand att underlätta vattenkraftsutbyggnaden.

År 1932 etablerade staten den så kallade Undersöknings- och försöksanstalten för god vattenmiljö i sjöar och vattendrag. Något år därefter kopplades även en tillsynsverksamhet till anstalten.

År 1942 trädde nya regler i vattenlagen i kraft. Dessa innebar en viktig förändring vad gällde klargörandet av möjligheterna att få tillstånd av myndigheter för utsläpp i vatten. Villkoren skulle ta hänsyn till både de skador som utsläppen hade på miljön och andra intressen samt till kostnaderna för skyddsåtgärder (att jämföra med rimlighetskravet i dagens miljöbalk). Ansvarig tillsynsmyndighet var Fisketillsynsmyndigheten. Fisketillsynsmyndigheten var ålagd att granska anmälningar om nya industriella verksamheter som förde med sig vattenföroreningar, inspektera dessa, samt följa den tekno- logiska utvecklingen kopplad till möjligheterna att reducera sådan förorening.

Under tidigt 1900-tal lades även förslag till bl.a. ett koncessions- system för prövning av utsläpp till luft, men de successivt återkom- mande försöken att åstadkomma åtgärder mot luftföroreningar ledde ingen vart förrän på 1960-talet.2 År 1963 bildades den statliga Luftvårdsnämnden och år 1966 bildades Institutet för vatten och luftvårdsforskning (IVL). Ett år senare bildades Naturvårdsverket och 1969 beslutades miljöskyddslagen. Lagen var i stort en kodi- fiering av tidigare oreglerad immissionsrätt. Tillståndsprövningen sköttes till en början främst av den nyinrättade Koncessionsnämn- den för miljöskydd. Koncessionsnämnden för miljöskydd fastställde de miljökrav som skulle gälla för att en viss mer omfattande miljö- farlig verksamhet skulle få bedrivas. Vid avgörandet av varje ärende bestod nämnden av en jurist (hovrättsråd med erfarenhet av vatten- mål), en ledamot med erfarenheter av industriell verksamhet och en med erfarenhet av kommunal verksamhet samt en ledamot med sakkunskap inom naturvetenskap eller tekniska frågor. Nämnden arbetade under lång tid med fyra och sedan fem sådana samman- sättningar vilka inom myndigheten benämndes avdelningar. Ord- förande på varje avdelning var ett hovrättsråd med erfarenhet som vattendomare. Koncessionsnämndens förhandlingar, när ärenden inte avgjordes efter föredragning, var öppna för allmänheten, som också hade möjlighet att framföra sina synpunkter. Nämnden arbe-

2Se SOU 1993:27 s. 175–179.

470

SOU 2024:98

Miljöprövning i ett historiskt perspektiv

tade i domstolsliknande former och hade ett arbetssätt som mycket liknade vattendomstolarnas.

Från 1981 anförtroddes även länsstyrelserna att sköta viss till- ståndsprövning. Länsstyrelsens del i prövningen blev dock sedan allt större bl.a. genom förändringar i prövningssystemet 1989 och 1994. År 1989 skedde en översyn av förprövningssystemet och då ersattes tillståndsplikten för ett stort antal verksamheter med anmäl- ningsplikt. Samtidigt tog länsstyrelserna över en del av Koncessions- nämndens tillståndsprövning.

År 1983 ersatte en ny vattenlag den äldre vattenlagen från 1918. I betänkandet som låg till grund för den nya vattenlagen föreslogs en omläggning av den sammanhållna prövningen vid vattendom- stolar.3 Förslaget innebar att tillståndsfrågorna skulle prövas i admi- nistrativ ordning av regeringen, Koncessionsnämnden för miljö- skydd och länsstyrelserna. Storleken på företaget, vars verksamhet tillståndsprövades, skulle avgöra vilken myndighet som skulle sköta tillståndsprövningen i det enskilda fallet. Regeringen beslöt dock att behålla det gamla systemet för tillståndsprövning av vatten- frågor, dvs. vattendomstolarna skulle även i fortsättningen pröva samtliga frågor om tillåtlighet, tillstånd, ersättningar och andra villkor, med undantag för de tillåtlighetsfrågor som skulle prövas av regeringen. Argumenten för att behålla det gamla prövnings- systemet var bl.a. att det var mer effektivt och gick snabbare om man hade en mer sammanhållen prövning.

Islutet av 1980-talet kom miljöskyddsförordningen i vilken verksamheter delades in i A-, B- och C-verksamheter, där A- och B-verksamheter var tillståndspliktiga och C-verksamheter var anmäl- ningspliktiga. Koncessionsnämnden och länsstyrelsen fick i uppgift att tillståndspröva de ärenden enligt miljöskyddslagen som inte prö- vades av regeringen.4 När Koncessionsnämnden handlade ärendet skulle Naturvårdsverket, länsstyrelsen och kommunala nämnden få möjlighet att yttra sig. Om det i stället var länsstyrelsen som handlade ärendet skulle den kommunala nämnden få denna möjlig- het. Koncessionsnämndens ledamöter utsågs av regeringen medan länsstyrelsens utsågs av landstinget. Reglerna för hur man skulle pröva tillstånd var desamma för både Koncessionsnämnden och länsstyrelserna.

3Se prop. 1997/98:45 s. 454.

4Se prop. 1997/98:45 s. 451.

471

Miljöprövning i ett historiskt perspektiv

SOU 2024:98

År 1991 beslutade riksdagen att alla miljölagar skulle samlas i en miljöbalk. Efter förslag från Miljöbalkskommittén 1996 och beslut av riksdagen trädde miljöbalken i kraft 1999. Det avgörande syftet med införandet av miljöbalken var att den tidigare splittrade lag- stiftningen på miljöområdet skulle samlas i en lag. Avsikten var att både de materiella och processuella reglerna skulle integreras i så stor utsträckning som möjligt. För att möjliggöra denna integra- tion var det nödvändigt att även göra en förändring av prövnings- systemet. Enligt regeringens proposition borde följande krav ställas på prövningssystemet.5

1.Europakonventionens krav på domstolsprövning ska uppfyllas.

2.Användningen av rättsprövningsinstitutet ska begränsas.

3.Regeringen ska avlastas när det gäller prövningen av överklag- anden i mer traditionella förvaltningsärenden.

4.Förfarandet ska vara rättssäkert.

5.Instansordningen ska vara så enkel som möjligt.

6.Prövningssystemet ska vara effektivt.

7.Prövningssystemet ska inte medföra stora kostnadsökningar.

I samband med att miljöbalken trädde i kraft ersattes Koncessions- nämnden för miljöskydd och vattendomstolarna med miljödomsto- lar. Miljödomstolarna prövade mål om bl.a. miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, ersättning för miljöskador, frågor om solidariskt ansvar när fler vållat miljöskador och inlösen av egendom. Miljö- domstolarna prövade även – efter överklagande – länsstyrelses och annan myndighets beslut som meddelats med stöd av miljöbalken. En miljödomstols dom eller beslut överklagades till Miljööverdom- stolen, som var en avdelning inom Svea hovrätt.

I samband med att miljöbalken trädde i kraft inrättades även miljöprövningsdelegationer som särskilda beslutsorgan för läns- styrelsernas tillståndsprövning. Avsikten med inrättandet var att ge länsstyrelserna möjlighet att effektivisera sin prövning, att skilja prövningen från länsstyrelsens övriga roller och att ge den fastare former för att säkerställa att tillståndsprövningen vid samtliga läns- styrelser uppfyllde höga krav på rättssäkerhet. En del i detta var

5Se prop. 1997/98:45 del 3 s. 484.

472

SOU 2024:98

Miljöprövning i ett historiskt perspektiv

också införandet av flera processuella regler som även gällde för prövningsförfarandet i domstol. Genom att reglera formerna för beslutsfattandet och lägga vikt vid den juridiska hanteringen skulle en viktig källa till osäkerhet kunna elimineras. Reglerna syftade också till att garantera att inte något tillståndsärende skulle hand- läggas och avgöras utan medverkan av en tillräckligt erfaren jurist.6

Med Sveriges inträde i Europeiska unionen 1995 följde ett stort antal nya bestämmelser på miljöområdet. Vid tillkomsten av miljö- balken var t.ex. föregångare till MKB-direktivet7 en central rättsakt vid utformningen av de svenska reglerna om miljökonsekvensbeskriv- ningar. Likaså fick direktiv om utsläpp till vatten8 samt om skydd av grundvatten9 betydelse. Även föregångaren till industriutsläpps- direktivet, det s.k. IPPC-direktivet10, fick tydligt genomslag i miljö- balkens regelsystem om miljöprövning. Det integrerade synsätt för miljöhantering som introducerades inom EU med IPPC-direktivet innebar ett avsteg från det tidigare dominerande sektoriella syn- sättet där man behandlade varje sektor för sig. Det nya var att alla miljöaspekter skulle prövas i ett sammanhang i stället för att de olika miljöområdena luft, vatten och mark skulle behandlas vart och ett för sig. Målet var att uppnå en hög skyddsnivå för miljön som helhet och motverka att föroreningar förs över från en del av miljön till en annan. Det integrerade synsättet var för svensk del inte någon nyhet eftersom det ansågs vara infört redan genom miljö- skyddslagen 1969.11 Genom IPPC-direktivet slogs även vissa grund- läggande principer fast. En av dessa var principen om bästa tillgäng- liga teknik.

Även EG-direktiv med miljökvalitetsnormer för luft och vatten och till skydd för olika arter och områden infördes. Läs mer om tillämplig EU-rätt i kap. 5.

6Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 470–473.

7Se rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

8Se rådets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö.

9Se rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämne.

10Se rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet).

11Se prop. 2012/13:35.

473

Miljöprövning i ett historiskt perspektiv

SOU 2024:98

4.5Tidigt 2000-tal

De ändringar som har gjorts av miljöbalken under 2000-talet har i stor utsträckning varit en följd av nya och reviderade EU-förord- ningar och EU-direktiv, men också till följd av annan internationell rätt. År 2004 trädde exempelvis nya bestämmelser om miljöbedöm- ningar av planer och program i kraft i 6 kap. miljöbalken som en följd av SMB-direktivet och protokollet till Esbokonventionen om strategiska miljöbedömningar. Även bestämmelserna om avfall har uppdaterats sedan avfallsdirektivet beslutades 2008.

Även vissa organisatoriska förändringar har genomförts. Efter förslag i propositionen Mark- och miljödomstolar12 beslutade riks- dagen 2011 att miljödomstolarna och de tidigare fastighetsdomsto- larna skulle läggas samma till fem nya mark- och miljödomstolar. Samtidigt föreslogs att Miljööverdomstolen skulle byta namn till Mark- och miljööverdomstolen.

En annan organisatorisk förändring var att prövningen koncen- trerades till 12 länsstyrelser i juni 2012. En prövning hos färre miljö- prövningsdelegationer bedömdes ge bättre förutsättningar för en enhetlig rättstillämpning. Det bedömdes också finnas anledning att överväga ett ytterligare tydliggörande av miljöprövningsdelegatio- nernas och länsstyrelsernas olika roller vid prövningen och bered- ningen av tillståndsärenden. Detta mynnade ut i den särskilda för- ordningen om miljöprövningsdelegationer som ersatte de tidigare bestämmelserna i länsstyrelseinstruktionen om delegationens upp- gifter, sammansättning m.m.13

Utöver frågor om genomförande av internationell rätt har flera utredningar under det senaste decenniet sett över behovet av änd- ringar både avseende miljöbalkens bestämmelser om tillståndspröv- ning och organisationen för tillståndsprövningen. Läs mer om detta i avsnitt 2.4.2.

12Se prop. 2009/10:215.

13Se prop. 2009/10:215 s. 95–98.

474

Gällande rätt

SOU 2024:98

nollteknik4, MKB-direktivet5, Industriutsläppsdirektivet6, Seveso- direktivet7 och förnybartdirektivet8 inklusive Red III9.

Vi beskriver också kortfattat hur de nämnda direktiven är genom- förda i svensk rätt.

En fördjupad beskrivning av gällande rätt finns i relevanta delar tillsammans med beskrivningen av identifierade utmaningar i kapi- tel 7–13.

5.2Nationell rätt

5.2.1Miljöbalken

Miljöbalken innehåller ett stort antal bestämmelser med koppling till miljöprövning. Med miljöprövning avser vi då de bestämmelser som reglerar krav på prövning av verksamheter och åtgärder inför att de ska få bedrivas eller vidtas. Sådana bestämmelser finns i den inledande portalparagrafen i 1 kap. 1 § miljöbalken som syftar till att främja en hållbar utveckling, de inledande allmänna hänsyns- reglerna i 2 kap. miljöbalken och de grundläggande hushållnings- bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Vid miljöprövningen ska också bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap., miljö- bedömningar i 6 kap. och skydd av områden och arter i 7 respektive

8kap. miljöbalken tillämpas. Kraven på tillstånds- och anmälnings- plikt för miljöfarliga verksamheter framgår av 9 kap. Motsvarande krav för vattenverksamheter framgår av 11 kap. miljöbalken. Om frågor om avfallshantering ingår i prövningen ska också 15 kap. miljöbalken tillämpas. Slutligen finns processuella bestämmelser för

4Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrätt- ande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724.

5Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om be- dömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU.

6Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om indu- striutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar).

7Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG.

8Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

9Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om änd- ring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direk- tiv (EU) 2015/652.

476

SOU 2024:98

Gällande rätt

prövningen i kap. 16–25 miljöbalken. Dessa bestämmelser ser olika ut beroende på om miljöprövningen sker på kommunal nivå, vid länsstyrelse eller i domstol. För prövning av verksamheter och åt- gärder vid mark- och miljödomstol som första instans finns special- regler för förfarandet i 22 kap. miljöbalken.

Nedan beskriver vi ett antal av dessa bestämmelser närmare. Vi beskriver också kort miljöbalkens bestämmelser om avgifter för prövningen och bestämmelserna om tillsyn enligt miljöbalken.

De allmänna hänsynsreglerna

I 2 kap. miljöbalken finns balkens centrala bestämmelser om hänsyn till människors hälsa och miljön. Bestämmelserna är, som huvud- regel, tillämpliga på alla verksamheter och åtgärder som prövas enligt miljöbalken, men också vid prövning exempelvis enligt väg- lagen (1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Det förutsätts således inte att en verksamhet är miljöfarlig för att bestämmelserna ska bli tillämpliga.10 Hänsynsreglerna kan exempel- vis läggas till grund för föreläggande och förbud enligt tillsyns- bestämmelserna i 26 kap. miljöbalken (se 26 kap. 9 § MB).

Hänsynsreglerna omfattar exempelvis ett kunskapskrav (2 kap. 2 § MB), en försiktighetsprincip (2 kap. 3 § MB), en produktvals- princip (2 kap. 4 § MB), en hushållnings- och kretsloppsprincip (2 kap. 5 § MB), val av plats (2 kap. 6 § MB) och en rimlighetsavväg- ning (2 kap. 7 § MB).

Hänsynsreglerna utgör också allmänna handlingsnormer för alla och envar. De slår fast vissa riktlinjer för hur hälso- och miljörisker ska motverkas, varvid en avvägning ska ske mot andra allmänna och enskilda intressen. Denna avvägning kommer särskilt till uttryck i skälighetsregeln i 2 kap. 7 § miljöbalken, som innebär att ekonomiskt orimliga krav inte får ställas. I förarbetena påpekas att kraven inte får medföra orimlig olägenhet och orimligt intrång i den personliga valfriheten. Vidare framhålls att även andra typer av avvägningar kan göras, t.ex. mellan å ena sidan kortsiktigt effektiva åtgärder för att förebygga olyckor, å andra sidan mera långsiktiga konsekvenser för den yttre miljön.11

10Se Bengtsson m.fl., Miljöbalken (1 juni 2023, JUNO) kommentaren till 2 kap.

11Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 207 och del 2 s. 252.

477

Gällande rätt

SOU 2024:98

I 2 kap. 9 § finns en stoppregel. Med stöd av bestämmelsen kan både ny verksamhet förhindras och pågående verksamhet förbju- das.12 Även tillståndsgiven verksamhet kan förbjudas (jfr 24 kap.

3 § MB). Det finns ingen ersättningsregel knuten till förbud enligt denna paragraf. Regeringen har bedömt att den möjlighet som stoppregeln ger att hindra olägenhet av den grad som avses måste vara ett sådant angeläget allmänt intresse som kan motivera inskränk- ningar i rätten att använda mark eller byggnad utan att den skade- lidande kan kräva ersättning.13 Regeringen kan i undantagsfall medge dispens från förbudet.

De utmaningar vi har identifierat i relation till hänsynsbestäm- melserna framgår av avsnitten 7.5.4 och 10.3.

Bestämmelser om miljöbedömningar

I 6 kap. miljöbalken finns bestämmelser om miljöbedömningar. Kapitlet är indelat i två delar där den första delen innehåller be- stämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljö- effekter vid planering av och beslut om planer och program, s.k. strategiska miljöbedömningar (3–19 §§). Dessa bestämmelser är en följd av kraven i SMB-direktivet14. Den andra delen innehåller be- stämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljö- effekter för verksamheter och åtgärder, s.k. specifika miljöbedöm- ningar (21–45 §§). Dessa bestämmelser är en följd av kraven i MKB-direktivet (se beskrivning i avsnitt 5.3.5). I båda situationerna finns bestämmelser om hur samråd ska gå till vid gränsöverskrid- ande miljöpåverkan (13, 14, 33 och 34 §§). Dessa bestämmelser är också en följd av kraven i Esbokonventionen (se beskrivning i av- snitt 5.3.1).

I 6 kap. miljöbalken finns också bestämmelser om samordning med andra miljöbedömningar (46 §) och särskilda bestämmelser om en s.k. liten miljökonsekvensbeskrivning (47 §). Bestämmel- serna i kapitlet kompletteras av bestämmelser i miljöbedömnings- förordningen (2017:966).

12Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 237 och del 2 s. 26.

13Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 239.

14Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

478

SOU 2024:98

Gällande rätt

De utmaningar vi har identifierat i relation till miljöbedömnings- bestämmelserna framgår av kapitel 9.

Bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

I 9 kap. miljöbalken finns bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kapitlet inleds med några legaldefinitioner. Av 9 kap. 1 § miljöbalken framgår vad som avses med uttrycket ”miljöfarlig verksamhet”, dvs. bl.a. utsläpp i mark- och vattenområden och an- vändning av mark och anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet dels för människors hälsa eller miljön genom annat än utsläpp, dels för omgivningen genom buller, skakningar, ljus eller strålning.

Vidare framgår av 9 kap. 3 § miljöbalken att med uttrycket ”olägen- het för människors hälsa” avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.

Legaldefinitionerna följs av allmänna respektive särskilda bestäm- melser om miljöfarlig verksamhet. De allmänna bestämmelserna ger regeringen behörighet att meddela föreskrifter eller förbud. För det första får regeringen, om det finns särskilda skäl med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, för en viss del av landet meddela föreskrifter eller beslut om förbud mot att släppa ut av- loppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anlägg- ningar samt lägga upp fasta ämnen (9 kap. 4 § MB). För det andra får regeringen, om det framstår som mer ändamålsenligt än beslut i enskilda fall och om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön, meddela föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, be- gränsningar och andra försiktighetsmått (9 kap. 5 § MB). Sådana föreskrifter får också meddelas för att uppfylla Sveriges internatio- nella åtaganden. Om det finns särskilda skäl, får regeringen bemyn- diga en myndighet att meddela sådana föreskrifter. Slutligen får regeringen meddela föreskrifter om sådana försiktighetsmått som går utöver vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller andra internationella åtaganden. Sådana föreskrifter får regeringen inte bemyndiga en myndighet att meddela.

Av bestämmelserna i 9 kap. miljöbalken tillsammans med be- stämmelser i miljöprövningsförordningen och bestämmelser i 5 §

479

Gällande rätt

SOU 2024:98

förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälso- skydd framgår också kraven på tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarliga verksamheter (9 kap. 6–6 d och 7 §§ MB). Om en verk- samhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälnings- plikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken kan komma att väsent- ligt ändra naturmiljön ska en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken göras hos ansvarig tillsynsmyndighet (länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller Försvarsinspektören). En fördjupad beskriv- ning av tillstånds- och anmälningsplikten finns i avsnitt 7.2.

I 9 kap. 6 e–6 k och 7 a §§ miljöbalken regleras också vissa för- utsättningar för tillstånd.

Av bestämmelserna i 9 kap. miljöbalken tillsammans med be- stämmelser i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälso- skydd framgår slutligen vilken myndighet som prövar tillstånd till miljöfarlig verksamhet (9 kap. 8 § MB). Se mer om detta i kapitel 11.

Utöver bestämmelser om miljöfarlig verksamhet innehåller 9 kap. miljöbalken också särskilda bestämmelser om hälsoskydd (9 kap. 9–15 §§ MB).

De utmaningar vi har identifierat i relation till uttrycket ”miljö- farlig verksamhet” och kraven på tillstånd och anmälan av miljö- farlig verksamhet framgår av avsnitten 7.4.2 och 7.4.3.

Bestämmelser om vattenverksamhet

För vattenverksamheter gäller miljöbalkens generella bestämmel- ser. I 11 kap. miljöbalken finns därutöver vissa särbestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar. Sådana särbestämmelser finns också på vissa andra håll i miljöbalken, exempelvis i 16 kap. 10 och 11 §§, 22 kap. 1, 5, 7, 19, 22 och 25 §§, 23 kap. 3 §, 24 kap. 1, 3–5, 9, 11, 13 och 14 §§, 25 kap. 2–5, 7, 8, 10 och 11 §§, 26 kap. 9, 10 och 19 a §§, 27 kap. 8 §, 28 kap. 9–13 §§ och 31 kap. 16–30 §§ miljöbalken. Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanlägg- ningar finns dessutom i lagen (1998:812) med särskilda bestämmel- ser om vattenverksamhet.

I 11 kap. miljöbalken finns inledningsvis några legaldefinitioner. Av 11 kap. 3 § miljöbalken framgår exempelvis vad som avses med termen vattenverksamhet. Kapitlet innehåller också bl.a. bestämmel- ser om hur vattenverksamheter ska utföras (11 kap. 7 och 8 §§ MB),

480

SOU 2024:98

Gällande rätt

om tillstånds- och anmälningsplikt (11 kap. 9, 9 a, 10, 11–13, 15, 16 och 19 §§ MB), om behörig prövningsmyndighet (11 kap. 9 b §), om behörighet för regeringen att meddela föreskrifter om förbud och skyddsåtgärder (11 kap. 9 c och 14 §§ MB), om underhåll av vattenanläggningar (11 kap. 17 och 18 §§ MB) och om förutsätt- ningarna för tillstånd för vissa vattenverksamheter som också prö- vats i annan ordning än enligt miljöbalken (11 kap. 23 § MB).

Huvudprincipen är att det krävs tillstånd för att bedriva vatten- verksamhet. Tillståndsplikten omfattar även driften av vattenverk- samheten. Detta medför att tillsynsmyndigheten kan förelägga en verksamhetsutövare att söka tillstånd för en vattenverksamhet som inte tidigare tillståndsprövats, t.ex. för att den påbörjades före miljö- balkens införande och då inte bedömdes vara tillståndspliktig eller ansågs tillåten att bedriva enligt äldre bestämmelser.15 Vid pröv- ningen av en vattenverksamhet beaktas och regleras samtliga rele- vanta miljömässiga konsekvenser av verksamheten, dvs. även t.ex. buller, vibrationer och utsläpp till luft.16

Av 11 kap. 27 § miljöbalken framgår att den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Med detta avses att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för män- niskors hälsa och miljön har bestämts enligt denna balk genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än fyrtio år. Om det i till- ståndet för verksamheten har bestämts en annan tid för översyn av miljövillkoren, ska dock den tiden gälla. Trots kravet på moderna miljövillkor får en vattenverksamhet under vissa förutsättningar bedrivas till dess en prövning är klar. För omprövningen finns det en nationell plan som är beslutad av regeringen.

De utmaningar vi har identifierat i relation till krav på tillstånd eller anmälan för vattenverksamheter framgår av avsnitt 7.2.5.

Allmänna bestämmelser om prövningen

I 16 kap. miljöbalken finns allmänna bestämmelser om miljöpröv- ningen. Bestämmelserna avser vilka myndigheter som är prövnings- myndigheter avseende mål och ärenden enligt balken eller enligt

15Se exempelvis MÖD 2012:26 och MÖD:s domar den 19 november 2014 i mål nr M 7192-14 och den 25 november 2014 i mål nr M 6637-14.

16Se exempelvis NJA 2008 s. 748, MÖD 2007:50 och MÖD 2010:9.

481

Gällande rätt

SOU 2024:98

föreskrifter som har meddelats med stöd av balken (16 kap. 1 § MB). Mer specifika bestämmelser om vilka mål och ärenden som prövas av respektive prövningsmyndighet finns i 17 kap. (om regeringen tillåtlighetsprövning), 18 kap (regeringens prövning av överklagade avgöranden), 19 kap (förvaltningsmyndigheternas och kommuner- nas prövning), 21 kap. (mark- och miljödomstolarnas prövning), 22 kap. (förfarandet vid mark- och miljödomstolar i ansöknings- mål) och 23 kap. (rättegången i Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen) miljöbalken samt i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

I 16 kap. miljöbalken finns också bestämmelser om tillstånd, godkännande och dispens (16 kap. 2–11 §§ MB). Av dessa framgår bl.a. att tillstånd får ges för begränsad tid, får förenas med villkor respektive får begränsas till att enbart avse ändringen (s.k. ändrings- tillstånd). I vissa delar är bestämmelserna olika beroende på om fråga är om en miljöfarlig verksamhet eller en vattenverksamhet. Av bestämmelserna framgår också bl.a. att tillstånd, godkännande eller dispens för sin giltighet får göras beroende av att den som av- ser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgär- der som kan komma att behövas med anledning av verksamheten samt att tillstånd till en anläggning för vindkraft endast får ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Tillstånd, godkännande eller dispens kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd, godkännande eller dispens. Detsamma gäller när någon tidigare har underlåtit att ansöka om nödvändigt tillstånd, godkännande eller dispens. Har sådan underlåtelse förekommit kan tillstånd, godkännande eller dispens vägras också om sökanden eller någon som på grund av ägar- eller ansvarsförhållanden har väsentlig anknytning till sökan- dens verksamhet, har eller har haft sådan anknytning till den verk- samhet där underlåtelsen har förekommit.

I 16 kap. miljöbalken finns slutligen bestämmelser om rätten att överklaga domar eller beslut i mål och ärenden enligt miljöbalken (16 kap. 12–14 §§ MB).

I 24 och 25 kap. miljöbalken finns bestämmelser om tillstånds giltighet, omprövning m.m. respektive rättegångskostnader och liknande kostnader.

482

SOU 2024:98

Gällande rätt

En närmare redogörelse av gällande rätt för prövningen och de utmaningar vi har identifierat avseende dessa finns för en tillstånds- ansökan i avsnitt 10.2, för hanteringen av en anmälan i avsnitt 10.5 och för organisationen för prövning i första instans i kapitel 11.

Bestämmelser om tillsyn

I 26 kap. miljöbalken finns allmänna bestämmelser om miljötill- synen och miljötillsynsvägledningen. Bestämmelser om tillsyn i särskilda hänseenden finns dessutom i förordningen om hushåll- ning med mark och vatten, förordningen om miljöfarlig verksam- het och hälsoskydd, i lagen (1999:381) om åtgärder för att före- bygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och be- gränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. samt i för- ordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

I bestämmelserna i 26 kap. miljöbalken definieras bl.a. vad som avses med termerna tillsyn respektive tillsynsvägledning (26 kap.

1 och 1 a §§ MB). Kapitlet innehåller också bestämmelser om att tillsynsmyndigheten skyndsamt ska anmäla överträdelser av bestäm- melser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts (26 kap. 2 § MB). Enligt samma paragraf har tillsynsmyndigheten också möjlighet att ansöka om prövning eller ta upp frågan om att ändra eller upphäva villkor om tillsynsmyndigheten finner att villkoren i ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte är tillräckliga och förutsättningar enligt 24 kap. miljöbalken finns för detta.

Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndig- heten, försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna enligt föreskrifter i miljö- tillsynsförordningen.

Tillsynsvägledning utövas av centrala statliga myndigheter och länsstyrelser enligt föreskrifter i miljötillsynsförordningen.

En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de före- lägganden och förbud som behövs för att miljöbalken samt före-

483

Gällande rätt

SOU 2024:98

skrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får dock inte tillgripas (26 kap. 9 § MB).

Kapitlet innehåller också bestämmelser om bl.a. möjligheten att förena beslut om förelägganden eller förbud med vite, verkställig- het och rättelse på den felandes bekostnad, kontroll och rappor- tering av den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd, till- synsmyndighetens rätt till upplysningar och undersökningar av verksamhetsutövaren, möjligheten att utse naturvårdsvakter för att utföra viss tillsyn, omedelbar verkställighet av tillsynsbeslut, tyst- nadsplikt och kontroll enligt EU-förordningar.

De utmaningar vi har identifierat i relation till tillsynen beskrivs i kapitel 12.

Avgifter

I 27 kap. miljöbalken och i förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken finns bestämmelser om avgifter för i första hand myndigheters verksamhet som en följd av prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Bestämmelser om skyldighet att ersätta en myndighets kostnader finns också i 10 kap., 25 kap. och 26 kap. miljöbalken.

Därutöver finns bestämmelser om rätt att ta ut avgift i form av renhållnings-, bygde- eller fiskeavgift.

De utmaningar vi har identifierat i relation till avgiftssystemet framgår av avsnitt 13.4.1.

5.2.2Förhållandet mellan miljöbalken och andra lagar

Tillämpningsområdet för bestämmelserna i miljöbalken är mycket vidsträckt. Som huvudregel är bestämmelserna tillämpliga parallellt med dem i andra lagar, om inte annat anges.17 Avsikten är att de materiella krav som ställs i miljöbalken ska utgöra en miniminivå.18

Ibland är också särskilt föreskrivet i andra lagar att bestämmel- serna i miljöbalken ska tillämpas, se exempelvis hänvisningarna till 6 kap. miljöbalken i plan- och bygglagen, minerallagen och väg-

17Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 204 och 205 samt prop. 1997/98:90 s. 144.

18Se prop. 1997/98:90 s. 148 och 149.

484

SOU 2024:98

Gällande rätt

lagen. Mer om förhållandet mellan 6 kap. miljöbalken och andra lagar finns i avsnitten 9.9.3 och 14.8.13.

5.3Internationell rätt

5.3.1Esbokonventionen

Esbokonventionen är en FN/UNECE-konvention om miljökonse- kvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Konven- tionen trädde i kraft 1997. Konventionens protokoll om strategiska miljöbedömningar (SEA) trädde i kraft 2010. Sverige har ratificerat konventionen och protokollet.19

Syftet med konventionens bestämmelser är att säkerställa att dess parter bedömer vissa verksamheters miljöpåverkan i ett tidigt skede av planeringen samt att de underrättar och samråder med varandra om de verksamheter som förtecknas i konventionen och som sannolikt kommer att få betydande negativa gränsöverskrid- ande effekter.

Konventionen grundas på princip 19 i Riodeklarationen20 och gäller i första hand för de verksamheter som förtecknas i bilaga I till konventionen (t.ex. oljeraffinaderier, flygplatser, värmekraft- verk och vattenkraftverk samt vindkraftverk, vägar, järnvägar och rörledningar med stor diameter för transport av olja, gas eller kemi- kalier). I vissa fall bör samråd även ske för andra verksamheter om de kan antas förorsaka en betydande skadlig gränsöverskridande påverkan (se artikel 2.5).

I enlighet med försiktighetsprincipen och andra förebyggande principer föreskrivs i deklarationen att negativa miljöeffekter ska förutses och åtgärdas tidigt under verksamhetens planering för att förebygga/begränsa och övervaka deras betydande negativa gräns- överskridande miljöpåverkan. I deklarationen föreskrivs också att den stat där verksamheten planeras (upphovspart) undersöker verk- samhetens miljöpåverkan på andra stater (utsatta parter). Upphovs- parten måste underrätta den utsatta parten om verksamhet som sannolikt kommer att ha en betydande negativ gränsöverskridande miljöpåverkan (artikel 3.1 och 3.2). Den utsatta parten måste be- kräfta att den mottagit underrättelsen och ange om den önskar

19Se prop. 1991/92:5.

20Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992.

485

Gällande rätt

SOU 2024:98

delta i bedömningsförfarandet (artikel 3.3 och 3.4). Upphovsparten ska utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning och lämna in den för synpunkter till myndigheterna och allmänheten hos den utsatta parten/de utsatta parterna (artikel 4). De berörda parterna bör sam- råda med varandra, till exempel om alternativa åtgärder och risk- reducerande åtgärder (artikel 5). Upphovsparten måste fatta beslut om den planerade verksamheten med beaktande av dokumentatio- nen om miljöpåverkan, de synpunkter som inkommit och resultatet av samrådet (artikel 6.1). Det slutliga beslutet bör delges den ut- satta parten med de skäl och överväganden som beslutet grundade sig på (artikel 6.2). De berörda parterna bör avgöra om och i vilken utsträckning en analys ska genomföras efter projektet (artikel 7).

Bestämmelserna i konventionen och protokollet är genomförda genom bestämmelser bl.a. i 6 kap. miljöbalken (13,14, 33 och 34 §§) och miljöbedömningsförordningen (5, 13, 21, 24 och 25 §§).

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för att genomföra gränsöverskridande samråd för svensk räkning (21 § MBF). Nu aktuella samrådsärenden framgår av Naturvårdsverkets webbplats.21

Under utredningsarbetets gång har synpunkter både på den svenska processen för gränsöverskridande samråd och det svenska genomförandet av Esbokonventionen framförts. Dessa utmaningar och en närmare beskrivning av vissa delar av konventionen finns i avsnitt 9.13.

5.3.2Århuskonventionen

Århuskonventionen är en FN/UNECE-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och till- gång till rättslig prövning i miljöfrågor. Konventionen trädde i kraft 2001. Sverige ratificerade konventionen 2005.22 I dag har konven- tionen 47 parter från Europa och Centralasien. Även EU har rati-

21Se https://www.naturvardsverket.se/om-miljoarbetet/internationellt- miljoarbete/internationella-miljokonventioner/esbokonventionen--om-information-till- grannlander/.

22Se prop. 2004/05:65.

486

SOU 2024:98

Gällande rätt

ficerat konventionen.23 Konventionen grundas på princip 10 i Rio- deklarationen.

Konventionen består av tre olika delar (pelare). Den första pela- ren avser allmänhetens rätt till miljöinformation som finns hos myn- digheter. Här finns bestämmelser om allmänhetens rätt att på be- gäran få tillgång till miljöinformation, om myndighetens hantering av en sådan begäran och om grunder för avslag. Här finns också bestämmelser om myndigheters skyldigheter att inneha och löp- ande sprida miljöinformation i elektronisk form - så att den är lätt- åtkomlig för allmänheten (artiklarna 4 och 5).

Den andra pelaren avser allmänhetens rätt att delta i besluts- processer. För att allmänheten ska få inflytande i beslutsprocesser finns vissa bestämmelser om allmänhetens rätt att delta i beslut som gäller tillstånd att bedriva vissa verksamheter. Allmänheten ges även rätt att få viss information och praktiska möjligheter att kunna påverka ett beslut. Allmänheten ska vidare genom lämpliga åtgärder ges medinflytande också när planer och program som har betydelse för miljön utformas och, i lämplig utsträckning, möjlighet att delta vid utformningen av författningar. Allmänheten utgörs av såväl fysiska som juridiska personer (artiklarna 6–8).

Den tredje pelaren avser allmänhetens rätt att få vissa frågor prövade av en självständig instans. Om den som inte har fått den information som han eller hon bett om, eller anser att frågan om att få information har blivit felaktigt hanterad, ska han eller hon ha rätt att få saken prövad av domstol eller annat oberoende organ. På liknande sätt ska beslut eller underlåtenhet rörande tillämpningen av bestämmelserna om rätten till delaktighet i beslutsfattande kunna prövas. Dessutom har allmänheten rätt att under vissa förutsätt- ningar få tillgång till domstolsprövning eller prövning i administra- tiv ordning av myndigheters eller personers handlingar, eller under- låtenheter att handla i strid med nationell miljörätt (artikel 9).

Till Århuskonventionen finns ett protokoll med register över utsläpp och spridning av föroreningar (Kyiv Protocol on Pollutant Release and Transfer Registers, PRTR-protokollet). Detta trädde i kraft 2009. PRTR-protokollet syftar till att införa nationella publika

23Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljö- information och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG.

487

Gällande rätt

SOU 2024:98

register över utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark samt överföringar av föroreningar via avloppsvatten och överföringar av avfallsmängder. Målsättningen är att en förbättrad tillgång till miljö- information ska underlätta för allmänheten att delta i beslutspro- cesser som rör miljöfrågor och därigenom bidra till att förebygga och minska förorening av miljön. Sverige ratificerade protokollet 2008 och det svenska registret tillgängliggörs via Naturvårdsverkets webbsida ”Utsläpp i Siffror”. Även EU har ratificerat protokollet. Århuskonventionen är genomförd i svensk rätt genom bestäm-

melser i bl.a. 2 kap. regeringsformen, 2 kap. tryckfrihetsförord- ningen, lagen (1994:1219) om den Europeiska konventionen an- gående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, förvaltningslagen (2017:900), lagen (2005:181) om miljö- information hos vissa enskilda organ, offentlighet- och sekretess- lagen (2009:400) (exv. 10 kap. 5–5 b §§) och lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital service.24 I miljöbalken finns delar av kon- ventionens bestämmelser genomförda genom bl.a. bestämmelserna om miljöbedömningar i 6 kap. och bestämmelserna om miljöpröv- ningen i exempelvis 16, 22 och 24 kap.

Under vårt utredningsarbete har i första hand frågor med kopp- ling till allmänhetens rätt att delta i beslutsprocesser som påverkar miljön uppkommit. Se mer om dessa frågor i avsnitt 9.9.

5.3.3EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial

EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial är från 2024. Förordningens mål är att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att inrätta en ram för att säkra unionens till- gång till en trygg, resilient och hållbar försörjning av kritiska rå- material, bland annat genom att främja effektivitet och cirkularitet längs hela värdekedjan (artikel 1). För att uppnå målet ska sådana åtgärder vidtas som syftar till att minska risken för försörjnings- störningar relaterade till kritiska råmaterial, förbättrar unionens förmåga att övervaka och minska den till kritiska råmaterial rela- terade försörjningsrisken och säkerställer fri rörlighet för kritiska råmaterial och produkter som innehåller kritiska råmaterial.

24Se bilaga till rapport i ärende M2020/00428.

488

SOU 2024:98

Gällande rätt

I förordningen uppställs kriterier för erkännande av s.k. strate- giska projekt (artikel 6) och att den nationella administrativa till- ståndsprocessen för sådana projekt ska vara effektiv. Det innebär bl.a. att det regleras vad en ansökan om ett sådant projekt ska inne- hålla (artikel 7) och att det ska finnas en eller flera kontaktpunkter för processen (artikel 9.1). Det innebär också att verksamhets- utövaren ska ha rätt att lämna alla underlag i elektronisk form (artikel 9.6).

Av förordningen framgår vidare vilka tidsfrister som gäller för tillståndsprocessen för olika verksamheter (artikel 11). Slutligen regleras hur projekten ska miljöbedömas (artikel 12).

Vi återkommer till förordningen i bl.a. avsnitt 9.12, 10.2.6 och 11.3.2, men framför allt i kapitel 14.

5.3.4EU-förordningen om netto-nollteknik

EU-förordningen om netto-nollteknik är från 2024. Förordningens mål är att förbättra den inre marknadens funktion genom att in- rätta en ram i hela unionen för att säkerställa unionens tillgång till en säker och hållbar försörjning av netto-nollteknik (artikel 1).

Med netto-nollteknik avses all teknik som är slutprodukter, spe- cifika komponenter eller specifika maskiner som huvudsakligen an- vänds för produktionen av dessa produkter inom bl.a. solteknik, land- baserad vindkraft och batterilagringsteknik (artiklarna 2 och 3 a).

Precis som enligt EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial ska den nationella administrativa tillståndsprocessen för netto-nolltekniker vara effektiv. I denna del finns också stora lik- heter i regleringen mellan förordningarna. Även enligt EU-förord- ningen om netto-nollteknik ska det finnas en eller flera kontakt- punkter för processen oavsett om det handlar om den strategiska delen av projektet eller tillståndsprocessen för projektet (artikel 4.1). Även i dessa processer ska verksamhetsutövaren ha rätt att lämna alla underlag i elektronisk form (artikel 4.4). Vidare innebär regler- ingen att de behöriga myndigheterna ska säkerställa att alla rele- vanta undersökningar, tillstånd eller tillstånd som utfärdats eller genomförts för ett visst projekt beaktas och att inga dubbla under- sökningar, tillstånd eller godkännanden krävs, om inte annat krävs enligt nationell lagstiftning eller unionslagstiftning (artikel 4.5).

489

Gällande rätt

SOU 2024:98

Av förordningen framgår vilka tidsfrister som gäller för till- ståndsprocessen för olika verksamheter beroende på årlig tillverk- ningskapacitet (artikel 6.1). Det framgår också att vissa steg i MKB- processen inte är tillämpliga för denna tillståndsprocess.

Vi återkommer till förordningen i bl.a. avsnitt 10.2.6 och 11.3.2, men framför allt i kapitel 14.

5.3.5MKB-direktivet

Direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet) är från 2011. Bestämmelserna i direktivet gäller för sådana projekt som kan antas medföra bety- dande påverkan på miljön (artikel 1.1). Med projekt avses dels ut- förande av byggnads- eller anläggningsarbeten eller andra installa- tioner eller arbeten, dels andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet, inklusive mineralutvinning (artikel 1.2). Alla pro- jekt som är redovisade i bilaga 1 till direktivet, exempelvis kärn- kraftverk, stålverk och vissa kemiska anläggningar, ska genomgå en bedömning (artikel 4.1). Projekt som redovisas i bilaga 2 till direk- tivet, exempelvis jordbruk, livsmedelsindustri och infrastruktur- projekt, ska granskas från fall till fall, eller utifrån gränsvärden eller kriterier, bedömas om de kan antas medföra en betydande miljö- påverkan och därmed genomgå en bedömning (artikel 4.2).

Enligt direktivet ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åt- gärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av deras art, storlek eller lokalisering blir föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges (artikel 2.1).

Bedömningen av miljöpåverkan kan integreras i det befintliga tillståndsförfarandet för projektet eller, om detta inte är möjligt,

i andra förfaranden eller i sådana förfaranden som tillskapas för att målsättningarna i direktivet ska uppfyllas (artikel 2.2). Vilka effek- ter som ska beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen framgår av artikel 3. Inför bedömningen ska exploatören lämna de uppgifter som anges i bilaga IV till direktivet (artikel 5).

Innan ett beslut fattas ska ett samråd om uppgifterna från ex- ploatören och i ansökan om tillstånd ske med berörda myndigheter (artikel 6.1).

490

SOU 2024:98

Gällande rätt

Allmänheten ska underrättas om ansökan, miljökonsekvens- beskrivningen, utkast till beslut m.m. (artiklarna 6.2 och 6.3). Berörd allmänhet ska också ges möjlighet att delta i processen och samråd ska ske med den (artikel 6.4).

För de olika etapperna ska det fastställas rimliga tidsramar som ger tillräckligt med tid för att informera allmänheten och för den berörda allmänheten att förbereda sig och på ett effektivt sätt delta i processen på miljöområdet (artikel 6.6). Direktivet innehåller också bestämmelser om gränsöverskridande samråd (artikel 7). Resultaten av samråden ska beaktas vid tillståndsgivningen (artikel 8).

Allmänheten ska informeras om beslutet (artikel 9). Sådan be- rörd allmänhet som har ett tillräckligt intresse eller som hävdar att en rättighet har kränkts ska få beslutet prövat i domstol eller av annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag (artikel 11).

I Sverige är direktivet genomfört genom bestämmelser i 6 kap. miljöbalken (20–47 §§ MB) samt genom bestämmelser i annan sek- torslagstiftning som hänvisar till dessa bestämmelser i 6 kap. miljö- balken (jfr exempelvis 4 kap. 34 § PBL).

Under vårt utredningsarbete har i första hand följande frågor med koppling till MKB-direktivet uppkommit: vilka verksamheter och åtgärder bör omfattas av förprövning som resulterar i ett till- stånd och vilka krav bör ställas på miljöbedömningsprocessen inför prövning av verksamheter och åtgärder. Se mer om dessa utma- ningar och en närmare beskrivning av vissa delar av MKB-direktivet i kapitel 7 och 9.

5.3.6Industriutsläppsdirektivet

Industriutsläppsdirektivet från 2010 är EU:s instrument för regler- ing av förorenande utsläpp från industrianläggningar. Syftet med direktivet är att uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön som helhet genom att minska de skadliga industriutsläppen i hela EU. Detta ska bland annat ske genom att de verksamheter som omfattas av direktivets tillämpningsområde endast får bedrivas efter tillstånd. Vilka dessa verksamheter är framgår av bilaga 1 till direktivet.

Ett lämpligt förfarande anges vara att föreskriva om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa utsläpp till luft, vatten och

491

Gällande rätt

SOU 2024:98

mark samt för avfallshantering, energieffektivitet och förebyggande av olyckor.

Industriutsläppsdirektivet är ett så kallat minimidirektiv. Det innebär att medlemsländerna har rätt att behålla eller införa sträng- are, men inte mildare, krav än de som följer av direktivet.

Direktivet är uppdelat i sju kapitel. Kapitel I innehåller en all- män och övergripande del med gemensamma bestämmelser för all industriell verksamhet som omfattas av direktivet. Kapitel II om- fattar de industriutsläppsverksamheter som anges i bilaga I till direktivet och innehåller bestämmelser om exempelvis villkor för tillstånd.

Kapitel III–VI innehåller tekniska minimikrav för stora för- bränningsanläggningar, avfallsförbränningsanläggningar, anlägg- ningar där lösningsmedel används och anläggningar där titandioxid produceras. I Sverige finns inga verksamheter som omfattas av kapitel VI (anläggningar som producerar titandioxid.)

Verksamheter som omfattas av direktivets tillämpningsområde får som huvudregel endast bedrivas med tillstånd. Vissa anlägg- ningar och verksamheter som använder organiska lösningsmedel och omfattas av direktivets kapitel IV undantas dock från detta krav. För dessa kan medlemsstaterna i stället fastställa ett registrer- ingsförfarande. Registreringsförfarandet ska i så fall fastställas i en bindande akt och ska innefatta att verksamhetsutövaren åtminstone anmäler till den behöriga myndigheten att han har för avsikt att driva en anläggning. Från tillämpningsområdet undantas också forsknings- och utvecklingsverksamhet samt utprovning av nya produkter och processer. Av direktivet framgår också att med- lemsstaterna, för att underlätta tillståndsprövningen, kan fastställa krav för vissa typer av anläggningar i form av generella bindande regler.

Utgångspunkten är att genomförandet av direktivets bestäm- melser ska ske genom att berörda verksamheter tillståndsprövas

isamband med att nya BAT-slutsatser (Best Available Technique) offentliggörs. Principen om bästa tillgängliga teknik innebär en användning av den etablerade teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög skyddsnivå för miljön som helhet och som kan till- lämpas inom den berörda branschen på ett ekonomiskt och tek- niskt genomförbart sätt med hänsyn till kostnader och nytta. Med begreppet ”techniques” i BAT avses inte enbart använd teknik, utan

492

SOU 2024:98

Gällande rätt

även det sätt på vilket en anläggning utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas. Förutom "bästa tillgängliga teknik" ställer direk- tivet också krav på att bl.a. undvika att avfall uppkommer, att energi- användningen är effektiv, att olyckor förebyggs och att ingen bety- dande förorening orsakas.

Industriutsläppsdirektivet innehåller också bl.a. krav på tillsyn, periodiska kontroller och upprättande av statusrapport. Industri- utsläppsdirektivet ställer inte krav på en miljökonsekvensbeskriv- ning. I direktivet regleras dock vilket innehåll en tillståndsansökan ska ha.

I Sverige har direktivet i stora delar genomförts genom generella föreskrifter. De verksamheter som utgör industriutsläppsverksam- heter framgår av miljöprövningsförordningen. I denna är en verk- samhet vars verksamhetskod är markerad med -i en industriutsläpps- verksamhet (eller IED-verksamhet).

Idag finns cirka 1 200 industriutsläppsverksamheter i ett 30-tal branscher i Sverige som omfattas av direktivet.25

Bestämmelser om BAT-slutsatser genomförs huvudsakligen

genom industriutsläppsförordningen (2013:250), IUF. Det svenska genomförandet innebär att det inte sker någon obligatorisk ompröv- ning av villkoren i det befintliga tillståndet vid antagandet av nya BAT-slutsatser. I stället bryter de generella föreskrifterna igenom tillståndet. Det svenska genomförandet av industriutsläppsdirektivet syftar till att i så stor utsträckning som möjligt hålla miljötillstånd separata från BAT-slutsatser. Syftet är att så långt som möjligt minska behovet av individuell omprövning av tillstånd i samband med att nya BAT-slutsatser offentliggörs. BAT-slutsatserna kommer således huvudsakligen att gälla parallellt med de krav som fastställts vid tillståndsprövning. Processen kring hur BAT-slutsatser tas fram har genom industriutsläppsdirektivet formaliserats i den så kallade Sevilla-processen (BREF-processen). Det finns både vertikala (branschspecifika)och horisontella (bransch- gemensamma) BREF-dokument.

BAT-slutsatser ska användas som referens vid tillståndsprövning och de gäller direkt efter det att slutsatserna har offentliggjorts. Begränsningsvärden i BAT-slutsatserna reglerar enbart utsläpp under normala driftsförhållanden. Direktivet reglerar därmed inte de industriella verksamheternas totala miljöpåverkan, utan syftar

25Se SOU 2022:33 s. 135 och 187.

493

Gällande rätt

SOU 2024:98

till en kontroll av att utsläppen under normala driftsförhållanden inte är högre än de utsläppsgränser som motsvarar BAT. Verksam- hetens totala miljöpåverkan regleras i Sverige genom den individu- ella tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Vid denna ska bästa möjliga teknik (BMT) enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken tillämpas.

Den 5 april 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till reviderat industriutsläppsdirektiv. Revideringen är ett led i att genom- föra den Europeiska Gröna Given (European Green Deal) och flera tillhörande strategier såsom EU:s handlingsplan för nollföroreningar, metanstrategin, kemikaliestrategin och handlingsplan för cirkulär ekonomi. Förslaget lades fram som ett paket tillsammans med den nya industriutsläppsportalsförordningen (nuvarande E-PRTR). Efter formenligt beslut offentliggjordes ändringsdirektivet (EU) 2024/1785 i Europeiska unionens officiella tidning den 15 juli 2024 och trädde i kraft den 4 augusti 2024. Medlemsstaterna ska genom- föra ändringarna i nationell rätt senast den 1 juli 2026.

Kommissionens ambition med det nya industriutsläppsdirek- tivet är att effektivisera direktivet, åstadkomma snabbare tillstånds- processer, främja innovation och minska utsläpp. Förslaget innebär också att ytterligare verksamheter kommer att inkluderas och att tröskelvärdena för vissa verksamheter justeras. Enligt förslaget ska lägsta möjliga gränsvärde för varje verksamhet fastställas inom ramen för varje BAT-slutsats. Vilket gränsvärde som fastställs ska baseras på verksamhetsutövarens bedömning och analys av möjlig- heterna att nå lägsta möjliga gränsvärde. Genom förslaget förtyd- ligas verksamhetsutövares förutsättningar att få dispens från de gränsvärden som anges i BAT-slutsatser. Vilka principer som ska gälla vid dispensgivning förtydligas och en genomförandeakt ska tas fram för hur en rimlighetsavvägning ska göras. Dispens får inte ges om en miljökvalitetsnorm riskerar att överskridas. Den behö- riga myndigheten ska omvärdera beslutet om dispens vart fjärde år. Verksamhetsutövaren ska övervaka utsläppen och informationen ska ges in till den behöriga myndigheten som ska publicera den på internet. Genom förslaget förtydligas att en miljökvalitetsnorm kan kräva strängare krav än vad som kan uppnås med bästa tillgängliga teknik. Ett tillstånd ska omprövas och uppdateras när det är nöd- vändigt för att följa en miljökvalitetsnorm. Industriutsläppsdirek- tivet innehåller sedan tidigare krav på att allmänheten ska ha till- gång till information och möjlighet att delta i beslutsprocesser. Nu

494

SOU 2024:98

Gällande rätt

föreslås åtgärder för att underlätta tillgången till information genom att underlag i större utsträckning ska publiceras på internet. Detta gäller för tillstånden och avser en sammanfattning av dessa.

Förslaget innehåller även en utökad möjlighet för allmänheten att delta i processer vid omprövning av tillstånd. Möjligheten att överklaga ska inte vara beroende av deltagande tidigare i processen.

Vissa av de föreslagna ändringarna i industriutsläppsdirektivet kommer sannolikt att medföra behov av ändringar i miljöbalken eller tillhörande föreskrifter, såsom industriutsläppsförordningen och dess reglering av BAT-slutsatser och av krav på resurshushåll- ning. Förslaget till ändring ger utrymme för viss flexibilitet avse- ende genomförandet, till exempel genom reglering i tillståndspröv- ning eller genom generella föreskrifter. Hur stora förändringar som krävs beror på det slutliga förhandlingsresultatet och hur det genom- förs i svensk lagstiftning.

Vi kan konstatera att en del av de föreslagna kraven motsvarar vad som redan gäller vid tillståndsprövning enligt miljöbalken och tillhörande förordningar. De verksamheter som läggs till i kommis- sionens förslag är exempelvis redan i dag i huvudsak tillstånds- eller anmälningspliktiga. Endast sådan verksamhet som avser uppföd- ning av grisar, fjäderfän och boskap kan behöva förenas med ett nytt krav på anmälan eller tillstånd.26

Industriutsläppsdirektivet är centralt i vårt arbete med att be- döma lämpliga utgångspunkter för bl.a. tillstånds- och anmälnings- plikt för industriverksamheter. Se vår beskrivning av utmaningarna i detta avseende i kapitel 7.

5.3.7Sevesodirektivet

Sevesodirektivet från 2012 handlar om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår. Syftet med direktivet är att fastställa regler för att begränsa följderna av sådana allvarliga olyckshändelser för människors hälsa och miljön och genom detta säkerställa en hög skyddsnivå i hela unionen (artikel 1).

Direktivet ska tillämpas på alla verksamheter där farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i viss omfattning, dock inte på

26Regeringskansliet Faktapromemoria 2021/22:FPM88.

495

Gällande rätt

SOU 2024:98

exempelvis militära verksamheter. Vilka farliga ämnen som om- fattas av direktivet och i vilka kvantiteter framgår av bilagan till direktivet. Reglerna tillämpas på den verksamhet som har tillräck- ligt mycket av något ämne som är tillräckligt farligt. Med verksam- het avses verksamheten i dess helhet och det räcker att de farliga ämnena förekommer i verksamheten. Det behöver inte vara frågan om någon tillverkning utan det räcker med att ämnet finns inom anläggningen. Reglerna styr verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. Gränsmängden varierar beroende på de olika kemikaliernas egenskaper. För varje kemikalie finns två olika gränsmängder som delar in verksam- heterna i en lägre respektive högre kravnivå – för mängder över respektive nivå gäller en lägre eller en högre kravnivå.

För verksamhetsutövarna gäller olika krav beroende på vilken kravnivå de omfattas av. Samtliga är dock skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. Verksamhetsutövaren ska kunna styrka att alla de nödvändiga åt- gärder som föreskrivs i direktivet har vidtagits Verksamhetsutövare som omfattas av direktivet ska anmäla detta. Direktivet innehåller även krav gällande allmänhetens rätt till information och verksam- hetsutövarens skyldighet att upprätta handlingsplaner och säker- hetsrapport m.m.

Sverige har genomfört direktivet genom Sevesolagstiftningen. Sevesolagstiftningen omfattar lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, förordningen (2015:236) om åtgärder för att förebygga och be- gränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och föreskrifterna (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följ- derna av allvarliga kemikalieolyckor. Även i miljöbalken, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och plan- och bygglagen finns bestämmelser med anledning av direktivet.

I lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor finns bestämmelser med krav på en verksamhet som omfattas av bestämmelserna att anmäla verksam- heten till länsstyrelsen i det län där verksamheten ligger. En anmäl- ningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte länsstyrelsen beslutar något annat.

496

SOU 2024:98

Gällande rätt

Verksamhetsutövaren ska därefter anmäla om väsentliga ändringar görs.

Under vårt utredningsarbete har i första hand följande frågor med koppling till Sevesodirektivet uppkommit: omfattningen av krav på tillstånd och anmälan samt krav på samråd. Se mer om dessa utmaningar och en närmare beskrivning av vissa delar av Seveso- direktivet i kapitel 7 och 9.

5.3.8Förnybartdirektivet (inklusive Red III) och EU-förordningen om fastställande av en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi

Syftet med förnybartdirektivet från 2018 är att upprätta en gemen- sam ram för främjande av energi från förnybara energikällor (arti- kel 1). För detta ändamål anges ett bindande unionsmål för den totala andelen energi från förnybara energikällor av unionens slut- liga energianvändning år 2030 (artikel 3). Direktivet innehåller också bestämmelser om ekonomiskt stöd till el från förnybara energikällor, om egenanvändning av sådan el och användning av energi från förnybara energikällor inom värme- och kylsektorn och transportsektorn, om regionalt samarbete mellan medlemsstater och mellan medlemsstater och tredjeländer, om ursprungsgarantier, om administrativa förfaranden och om information och utbildning (artiklarna 4–28). I direktivet fastställs hållbarhetskriterier och kri- terier för minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen (artikel 29).

För denna utredning är det i första hand bestämmelserna om administrativa förfaranden i artiklarna 15 och 16 som är av intresse. I dessa bestämmelser uppställs bl.a. krav på medlemsstaterna att

497

Gällande rätt

SOU 2024:98

säkerställa att administrativa förfaranden förenklas så långt det är möjligt, genomförs på lämplig administrativ nivå och att förutse- bara tidsramar fastställs för exempelvis godkännande av anlägg- ningar för produktion av förnybar energi. Administrativa kostnader ska vara transparenta och kopplade till faktiska kostnader. Vidare ska medlemsstaten utse en eller flera kontaktpunkter som, på be- gäran av den sökande, ska tillhandahålla vägledning online och underlätta hela det administrativa ansöknings- och tillståndsförfar- andet. Den sökande ska inte behöva kontakta mer än en kontakt- punkt under hela förfarandet. Tillståndsförfarandet ska omfatta alla förfaranden, från bekräftelsen på att ansökan har mottagits till över- sändande av beslutet. Den sökande ska ha rätt att lämna in rele- vanta handlingar i digital form. De angivna tidsfristerna ska gälla utan att det påverkar skyldigheter i tillämplig unionsrätt på miljö- området, överklaganden, rättsmedel eller andra domstolsförfar- anden eller alternativa tvistlösningsmekanismer, inklusive förfar- anden för klagomål, utomrättsliga överklaganden och rättsmedel och får förlängas med en period som motsvarar dessa förfarandens längd.

I Sverige är de aktuella artiklarna i förnybartdirektivet genom- förda genom bemyndiganden för regeringen i lagen (2021:755) med bemyndiganden att meddela föreskrifter om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi.27 Med stöd av lagen har regeringen meddelat bestämmelser om tidsfrister för handläggning av ansökningar om tillstånd, dispen- ser och anmälningar för anläggningar för produktion av förnybar el

i5–11 a §§ förordningen (2021:757) om tidsfrister och kontakt- punkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Av bestämmelserna framgår bl.a. att en tidsfrist börjar löpa när den handläggande myndigheten har tagit emot en fullständig anmälan eller ansökan.

Av 12 § i samma förordning framgår att regeringen har utsett Statens energimyndighet som kontaktpunkt.

Mellan den 30 december och den 30 juni 2024 har EU-förord- ningen om fastställande av en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi28 varit i kraft. Syftet med förordningen har varit att

27Se prop. 2020/21:181.

28Se rådets förordning (EU) 2022/2577 av den 22 december 2022 om fastställande av en ram för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi.

498

SOU 2024:98

Gällande rätt

fastställa tillfälliga regler av brådskande karaktär för att påskynda det tillståndsförfarande som är tillämpligt på produktion av energi från förnybara energikällor, med särskild inriktning på specifik tek- nik för förnybar energi eller specifika typer av projekt för förnybar energi, vilka på kort sikt kan påskynda takten i utbyggnaden av förnybar energi i unionen. Förordningen är tillämplig på alla till- ståndsförfaranden som har ett startdatum som infaller inom dess tillämpningsperiod och påverkar inte tillämpningen av nationella bestämmelser som fastställer kortare tidsfrister än de som framgår av förordningen (artikel 1).

Den 18 oktober 2023 beslutade EU om ändringar i förnybart- direktivet. Detta beslut kallas här för Red III, där Red står för renewable energy directive. I Red III införs flera nya artiklar om det administrativa förfarandet. För det första införs elva nya artik- lar, 15 a–15 e och 16 a–16 f. Vidare ersätts den tidigare artikel 16 med en ny artikel 16. I sak innebär ändringarna bl.a. att medlems- staten senast den 21 februari 2026 ska säkerställa att behöriga myn- digheter antar en eller flera planer i vilka accelerationsområden för förnybar energi från en eller flera typer av förnybara energikällor utses (artikel 15 c).

Genom den nya artikel 16 fastställs nya tidsfrister för handlägg- ningen, bl.a. anges att den behöriga myndigheten ska bekräfta en ansökans fullständighet inom 30 dagar från det att ansökan om till- stånd har mottagits när det gäller verk för förnybar energi i accelera- tionsområden för förnybar energi och inom 45 dagar efter det att ansökan om tillstånd mottagits när det gäller verk för förnybar energi utanför accelerationsområden. Om sökanden inte har skickat all den information som krävs för att behandla ansökan, ska den behöriga myndigheten begära att sökanden lämnar in en fullständig ansökan utan onödigt dröjsmål. Den dag då den behöriga myndig- heten bekräftar ansökans fullständighet ska utgöra startdatum för tillståndsförfarandet (artikel 16.2). Senast den 21 november 2025 ska medlemsstaterna säkerställa att alla förfaranden genomförs i elektroniskt format (artikel 16.3). Medlemsstaten ska också säker- ställa att administrativa och rättsliga överklaganden i samband med ett projekt för utveckling av ett verk för förnybar energi, inbegripet överklaganden som rör miljöaspekter, är föremål för det snabbaste administrativa och rättsliga förfarande som finns tillgängligt på relevant nationell, regional och lokal nivå (artikel 16.6). Medlems-

499

Gällande rätt

SOU 2024:98

staterna ska tillhandahålla tillräckliga resurser för att säkerställa kvalificerad personal, kompetenshöjning och omskolning vid sina behöriga myndigheter (artikel 16.7). I angivna tidsfrister i arti- kel 16 a–16 e för olika verksamheter och områden ingår inte tiden för överklaganden och rättsmedel, andra domstolsförfaranden eller alternativa tvistlösningsmekanismer, inbegripet förfaranden för klagomål samt överklaganden och rättsmedel utanför domstol (artikel 16.8 c).

Av artikel 16 f framgår att medlemsstaterna ska säkerställa att tillståndsförfarandet, planering, uppförande och drift av verk för förnybar energi, anslutning av sådana verk till nätet, det tillhörande nätet i sig och lagringstillgångar i samband med tillståndsförfar- andet presumeras vara av ett allt överskuggande allmänintresse och av vikt för människors hälsa och säkerhet vid avvägning av olika rättsliga intressen i enskilda fall. Detta ska gälla senast från den

21 februari 2024 och fram till dess att klimatneutralitet uppnås. Förnybartdirektivet och Red III är centralt i vårt arbete med att

bedöma lämpliga generella utgångspunkter för bl.a. samråds- och miljöbedömningsförfarande, tidsfrister för handläggningen vid prövningen av ansökningar om tillstånd och bedömning av lämplig myndighet för prövningen. Se mer om dessa frågor i kapitel 9–11.

5.3.9Avfallsdirektivet

I avfallsdirektivet från 2008 fastställs åtgärder som syftar till att skydda miljön och människors hälsa genom att förebygga eller minska de negativa följderna av generering och hantering av avfall samt minska resursanvändningens allmänna påverkan och få till stånd en effektivisering av denna användning (artikel 1).

Med avfall avses ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (artikel 3.1).

Direktivet innehåller bestämmelser om avfallshierarki. Syftet med denna är att visa på prioritetsordningen för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall (artikel 4.1). Medlemsstaterna ska därutöver vidta åtgärder för att främja de alternativ som ger bäst resultat för miljön som helhet (artikel 4.2).

Direktivet innehåller också bestämmelser om skillnaden mellan avfall och biprodukt, när avfall upphör att vara avfall och skillnaden

500

SOU 2024:98

Gällande rätt

mellan sådant avfall som avses i den i beslut 2000/532/EG fast- ställda förteckningen och avfall i enlighet med direktivet (artik- larna 5, 6 och 7).

Direktivet innehåller vidare bestämmelser om utökat producent- ansvar för de som producerar produkter i syfte att stärka åter- användning samt förebyggande, materialåtervinning och annan återvinning av avfall (artikel 8). Direktivet innehåller också bestäm- melser om återvinning och återanvändning av avfall (artiklarna 10 och 11) samt bortskaffande av avfall (artikel 12). En grundläggande bestämmelse är att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att avfallshanteringen genomförs utan fara för männi- skors hälsa och utan att skada miljön, i synnerhet a) utan risk för vatten, luft, mark, växter eller djur, b) utan att medföra olägenheter genom buller eller lukt, och c) utan att negativt påverka landskapet eller områden av särskilt intresse (artikel 13).

Som huvudregel gäller att kostnaderna för avfallshanteringen, i enlighet med principen om att förorenaren ska betala, ska belasta den ursprungliga avfallsproducenten eller den nuvarande eller de tidigare avfallsinnehavarna (artikel 14). Ansvaret för avfallshanter- ingen regleras i artikel 15 och ska bl.a. ske med utgångspunkt i principen om självförsörjning och närhet (artikel 16).

Enligt direktivet ska farligt avfall övervakas och märkas (artik- larna 17 och 19). Med farligt avfall avses avfall med minst en av de farliga egenskaper som förtecknas i bilaga III till direktivet (artikel 3.2). Av artikel 18 framgår att det är förbjudet att blanda farligt avfall. Bestämmelserna om farligt avfall i artiklarna 17–19 och 35 gäller dock inte farligt avfall producerat av hushåll.

Direktivet innehåller också specifika bestämmelser om spilloljor (artikel 21) och biologiskt avfall (artikel 22).

I direktivets artiklar 23–25 finns särskilda bestämmelser om krav på tillstånd, och undantag från sådana krav, vid behandling av avfall. Kravet på tillstånd avser alla verksamhetsutövare som har för avsikt att behandla avfall. Medlemsstaterna får dock i vissa situationer undanta verksamhetsutövare från kravet. Om en undantagsmöjlig- het ska användas krävs att medlemsstaten för varje typ av verksam- het fastställer allmänna regler av vilka det framgår vilka typer och mängder av avfall som omfattas av undantaget och vilken behand- lingsmetod som ska användas. De allmänna reglerna ska utformas för att säkerställa att avfallet behandlas utan fara för människors

501

Gällande rätt

SOU 2024:98

hälsa och utan att skada miljön. Vid bortskaffande bör vidare re- glerna beakta bästa tillgängliga teknik. Utöver de allmänna reglerna ska medlemsstaterna fastställa särskilda villkor för beviljande av undantag för farligt avfall, vilka bland annat ska omfatta typ av verksamhet och eventuella andra nödvändiga krav som ska upp- fyllas vid olika former av återvinning och vid behov gränsvärden för innehållet av farliga ämnen i avfallet och utsläppsgränsvärden.

Prövningen ska avse åtminstone a) typer och mängder av avfall som får behandlas, b) tekniska krav och eventuella övriga krav som är relevanta för platsen i fråga, för varje typ av tillåtet förfarande,

c)de säkerhets- och försiktighetsåtgärder som ska vidtas, d) före- skriven metod för varje typ av förfarande, e) övervaknings- och kontrollförfaranden vid behov, f) bestämmelser om avslutande och efterbehandling vid behov. Tillståndet får beviljas för en viss period och får därefter förlängas.

De aktuella verksamhetsutövarna ska föra ett register i tidsföljd över avfallets mängd, typ, ursprung och vid behov destination, in- samlingsfrekvens, transportsätt och behandlingsmetod samt på begäran ställa denna information till de behöriga myndigheternas förfogande (artikel 35.1).

Den nationella behöriga myndigheten (Naturvårdsverket) ska föra ett register över vissa verksamhetsutövare som inte omfattas av krav på tillstånd (artikel 26).

I artikel 27 regleras möjligheten att bestämma tekniska minimi- krav för tillståndspliktig behandling av avfall.

Direktivet innehåller vidare krav på medlemsstaterna att se till att de behöriga myndigheterna dels fastställer avfallsplaner som var för sig eller i kombination omfattar hela medlemsstatens geogra- fiska territorium (artikel 28), dels upprättar avfallsförebyggande program (artikel 29).

I artikel 34 finns ett krav på de behöriga myndigheterna att med jämna mellanrum inspektera verksamhetsutövare som behandlar avfall, verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller trans- porterar avfall, mäklare och handlare samt verksamhetsutövare som producerar farligt avfall.

Medlemsstaten ska också fastställa sanktioner för överträdelser av direktivets bestämmelser och vidta erforderliga åtgärder för att se till att de verkställs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportio- nella och avskräckande (artikel 36).

502

Nordisk utblick

SOU 2024:98

verksamheter, i stort sett oförändrad förts in i den nationella lag- stiftningen.

Eftersom den svenska anmälningsplikten utgör en slags hybrid mellan förprövning och tillsyn, är det svårt att göra internationella jämförelser av denna ”prövningsnivå”. Finland har en typ av anmäl- ningsplikt som snarare liknar en enklare tillståndsprövning medan Danmarks närmaste motsvarighet till den svenska anmälningsplik- ten för miljöfarliga verksamheter omfattar ett fåtal verksamheter som regleras genom branschspecifika föreskrifter.

Miljöbedömningsprocessen

Miljöbedömningsprocessen i Sverige, Danmark och Finland skiljer sig åt på så sätt att våra grannländer har utarbetat en process som mer liknar den stegvisa process som finns i artikel 1.2 g i MKB- direktivet. I Danmark och Finland har myndigheterna ett större ansvar för att miljökonsekvensbeskrivningen når upp till de krav som MKB-direktivet ställer på medlemsstaterna än i Sverige. Detta ansvar gäller från att verksamhetsutövaren initierar deras motsvarig- het till vår miljöbedömningsprocess till att ansökan lämnas till prövningsmyndigheten. Om det uppstår frågor kring miljökonse- kvensbeskrivningen efter att ansökan har lämnats till prövnings- myndigheten finns det sätt att ”läka” denna brist. Vid behov kan det exempelvis i Finland initieras nya samråd efter att ansökan har lämnats in till prövningsmyndigheten för att läka eventuella brister som inte identifierats under det tidigare samrådet.

Avseende MKB-direktivets krav på samråd har både Danmark och Finland en motsvarighet till det svenska avgränsningssamrådet. Kravet på underlaget i denna del av processen framstår dock som högre i Danmark och Finland än i Sverige. I Danmark genomförs avgränsningen inte som ett samråd utan underlaget för avgräns- ningen av miljökonsekvensbeskrivningen publiceras på ansvarig myndighets webbplats och allmänheten kan på så sätt inkomma med skriftliga synpunkter. Inget av grannländerna bjuder in någon del av allmänheten till granskningen av om verksamheten eller åt- gärden medför betydande miljöpåverkan. Frågan om betydande miljöpåverkan avgörs av ansvarig myndighet som vid behov kan konsultera andra myndigheter.

506

SOU 2024:98

Nordisk utblick

I både Danmark och Finland genomförs ett fullständigt samråd kring miljökonsekvensbeskrivningen där allmänheten bjuds in som föregår att ansökan om tillstånd lämnas in till prövningsmyndig- heten. Det finns på så sätt inget ”samråd” om miljökonsekvens- beskrivningen vid prövningsmyndigheten såsom sker i Sverige genom de remisser och kompletteringar som prövningsmyndig- heten initierar när ansökan har lämnats in av verksamhetsutövaren.

Även om det finns vissa skillnader mellan Danmark och Finland är skillnaderna större mellan Sverige och dessa två länder än dem mellan Danmark och Finland.

Tillståndsprövningen

Vi kan se att generella föreskrifter används i större utsträckning

i Danmark. För vissa tillståndspliktiga verksamheter har det tagits fram s.k. standardvillkor som finns i bilagor till förordningen om standardvillkor. Dessa kan avse krav på drift, driftstiderluftförore- ningar, avfall, spillvatten, åtgärder för att skydda mark och grund- vatten, gränsvärden för utsläpp av förorenande ämnen, egenkontroll och avslutande åtgärder. Syftet med standardvillkoren att under- lätta tillståndsprövningen. Omfattas en verksamhet av standard- villkor ska dessa normalt sett föras in som ett villkor i tillståndet. Det finns också andra generella föreskrifter med bl.a. krav för Seveso- verksamheter, hanteringen av avloppsvatten och avfallsförbrännings- anläggningar.

Även i Finland finns föreskrivna generella krav. Ett sådan krav behöver, till skillnad från vad som gäller i Danmark, inte upprepas i tillståndet. Tillståndsmyndigheten ska dock i tillståndet, i en sepa- rat handling eller på annat sätt upplysa verksamhetsutövaren om de centrala skyldigheter som gäller verksamheten, antingen genom en hänvisning eller genom att redogöra för skyldigheternas innebörd, om myndigheten anser att detta behövs för att informera verksam- hetsutövaren. Det finns också krav för de verksamheter som om- fattas av registreringsplikt, t.ex. bensinstationer.

Det finns inte generella tidsfrister för handläggningen av en ansökan av miljötillstånd i något av länderna. I Finland kan emeller- tid sökanden begära att ett företrädesförfarande tillämpas på inve- steringsprojekt som är viktiga för den gröna omställningen. Syftet

507

Nordisk utblick

SOU 2024:98

med företrädet är att möjliggöra en snabbare behandling av till- ståndsansökan vid regionförvaltningsverket än normalt.

Vi konstaterar att Danmark har kommit en god bit på väg med att skapa ett digitaliserat system med e-tjänster och digitala verktyg för att minska administrationen och ge stöd och vägledning till inblandade aktörer i miljöprövningsprocessens olika delar. Det finns t.ex. en e-tjänst för inlämnande av ansökningar oavsett vilken myndighet det är som ska pröva frågan, och den som vill överklaga ett beslut gör det via ”Klageportalen”. Även andra delar av proces- sen är samlad till digitala portaler. Kungörelser sker t.ex. på Digital MiljøAdministration, där även tillsynsrapporter offentliggörs.

I Finland pågår också en större förändring av det finska syste- met för tillståndsprövning på statlig nivå. Syftet är att få till stånd en s.k. samservicemodell för miljörelaterade tillståndsförfaranden där tillstånd kan sökas centraliserat och digitalt genom en enda till- ståndsprocess. Redan i dag finns e-tjänster för miljötillstånd och en och samma tillstånds- och informationstjänst med information om pågående tillståndsärenden, ansökningar som har kungjorts och som allmänheten och berörda myndigheter kan lämna synpunkter på, och fattade beslut om miljötillstånd.

Prövningsinstanser

Såvitt vi har kunnat utröna sker miljöprövningen i första instans i alla andra EU-länder vid en förvaltningsmyndighet. I Danmark sker prövningen t.ex. i kommuner och den danska statliga mot- svarigheten till Naturvårdsverket, Miljöstyrelsen. I Finland är det två statliga regionala myndigheter som hanterar miljöbedömnings- processen respektive tillståndsprövningen. Ett reformarbete pågår i Finland, men miljöprövningen kommer även framgent ske i en statlig förvaltningsmyndighet med regional närvaro.

Överprövningen däremot skiljer sig åt i större utsträckning.

I Danmark kan beslut i de flesta fall överklagas vid överklagande- nämnden för miljö och livsmedel (Miljø- og Fødevareklagenævnet), som är en oberoende domstolsliknande myndighet. Den som är missnöjd med nämndens beslut kan föra ärendet till allmän dom- stol. I Finland sker alla överklaganden av tillståndsbeslut till Vasa

508

SOU 2024:98

Nordisk utblick

förvaltningsdomstol. Därefter kan överklagande ske till Högsta förvaltningsdomstolen, men då krävs prövningstillstånd.

Vad gäller övriga statliga myndigheters deltagande i processen är bilden något mer komplex i både Danmark och Finland. På mot- svarande sätt som i det svenska systemet förekommer ett remiss- förfarande där berörda myndigheter kan delta i prövningen i första instans. Till skillnad från i Sverige är det dock inte ett antal utpekade statliga myndigheter som har talerätt i alla tillståndsärenden utan vilka statliga myndigheter som kan överklaga varierar beroende på vilken lagstiftning som prövningen sker utifrån. I Finland är tale- rätten mycket vid i fråga om antal statliga myndigheter, medan det i Danmark varierar från en utpekad myndighet till ”offentliga myn- digheter” i allmänhet.

Har Sverige längre miljöprövningsprocesser än sina grannländer?

Det är svårt att göra en rättvisande jämförelse av handläggnings- tider i olika länder eftersom prövningssystemen och tillståndsplik- tens omfattning skiljer sig åt. För att få en rättvisande bild hade det krävts uppgifter om den totala prövningstiden för liknande eller jämförbara verksamheter i olika länder. Sådana uppgifter har utred- ningen emellertid inte haft tillgång till. Vi får därför nöja oss med att granska vad statistiken säger om genomsnittliga handläggnings- tider för samtliga prövningar. I en sådan jämförelse är det viktigt att ta hänsyn till samtliga steg i prövningen. Som vi beskriver i detta kapitel är den finska och den danska miljöprövningen upp- delad på ett lite annat sätt än den svenska. Därför bör en jämförelse av den totala tidsåtgången både ta hänsyn till miljöbedömningspro- cessen och tillståndsprövningen.

I en nordisk jämförelse framstår de svenska miljötillståndpro- cesserna inte som exceptionellt långa. Sett till genomsnittsvärden för prövningen som helhet är situationen snarare den motsatta.

Som vi redogör för i kapitel 8 tar en genomsnittlig tillstånds- prövning i första instans mellan 1 och 1,5 år i Sverige. Medianvärdet ligger på cirka ett år. Till detta bör man lägga till tiden för samråds- processen. För den finns inte en lika tillförlitlig statistik, men en uppskattning är 8 månader. Således blir den totala tiden – samråds-

509

Nordisk utblick

SOU 2024:98

processen inräknad – i genomsnitt cirka 1,7 år (20 månader) i Sverige. Runt detta genomsnittsvärde finns det betydande variationer.

Detta kan jämföras med den finska processen där tiden samman- lagt uppgår till 2–2,5 år i genomsnitt. Miljöbedömningsprocessen tar i genomsnitt 12–17 månader och tillståndsprocessen tar i genom- snitt 10 månader. Siffrorna avser medianvärden 2021 och 2022 och kommer från NTM-centralen och Regionförvaltningsverket.

För Danmarks del har utredningen inte fått tillgång till motsvar- ande statistik som omfattar samtliga prövningar. Enligt vad vi erfarit är den totala prövningstiden i Danmark dock i genomsnitt ungefär lika lång, eller något längre, jämfört med Sverige och Finland.

I Danmark uppgår den totala prövningstiden i genomsnitt till minst omkring två år i första instans. En miljöbedömningsprocess tar i genomsnitt 1,5–3 år, och en tillståndsprövning enligt den danska miljöskyddslagen tar i genomsnitt 4–7 månader. Dessa uppskatt- ningar kommer från danska Miljöministeriet, Miljöstyrelsen och Köpenhamns kommun.

För samtliga länder gäller dessutom att överklaganden kan för- länga den totala omloppstiden markant. Exempelvis uppskattas att handläggningen av ett överklagat tillstånd till en IED-verksamhet kan ta ytterligare tre år i Finland om ärendet överklagas både till förvaltningsdomstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. På mot- svarande sätt uppskattas att den totala handläggningstiden för ett miljötillstånd förlängs med minst två år i Danmark om ärendet över- klagas till den danska Överklagandenämnden för miljö och livsmedel.

6.3Danmark

6.3.1Inledning

I Danmark finns regler om miljöskydd i första hand i miljöskydds- lagen (lov om miljøbeskyttelse) från 2024 och regler om miljö- bedömningar av planer, program och konkreta projekt i miljö- värderingslagen (bekendtgørelse af lov om miljøvurdering af planer og programmer og af konkrete projekter]) från 2023, miljövärder- ingsförordningen (bekendtgørelse om miljøvurdering af planer og programmer og af konkrete projekter), godkännandeförordningen (bekendtgørelse om godkendelse af listevirksomhed) och förord- ningen om standardvillkor för listade verksamheter (bekendtgørelse

510

SOU 2024:98

Nordisk utblick

om standardvilkår i godkendelse af listevirksomhed). Utöver dessa finns också flera förordningar för specifika branscher som tillämpas vid tillståndsprövning, t.ex. för stora förbränningsanläggningar och deponier.

Regler om användningen av mark- och vattenområden finns i planlagen (lov om planlægning) från 2020. Som huvudregel krävs både beslut om en kommunal plan, ett byggnadstillstånd, ett MKB- tillstånd och ett miljötillstånd innan en verksamhet kan påbörjas.

6.3.2Tillstånds- och anmälningsplikt

Verksamheter som kräver ett miljötillstånd framgår av 5 kap. miljö- skyddslagen och kallas ”listevirksomheder”. Vilka verksamheterna är framgår av bilaga 1 och 2 till godkännandeförordningen. I bilaga 1 anges industriutsläppsdirektivsverksamheter och denna lista är identisk med industriutsläppsdirektivets bilaga 1. Bilaga 2 omfattar andra verksamheter som man från nationell synpunkt har ansett vara av sådan art att de bör vara tillståndspliktiga. Dessa är oftast av likartad karaktär som de verksamheter som omfattas av bilaga 1, men med lägre tröskelvärden eller likande. För många av de verk- samheter som omfattas av bilaga 2 finns s.k. standardvillkor. Dessa ska tillämpas för de ”listevirksomheder” som framgår av förord- ningen om standardvillkor för listade verksamheter. Utöver dessa finns vissa sektorsspecifika förordningar samt vägledningar med krav på olika utsläppsvillkor. För vissa verksamheter som inte om- fattas av tillståndsplikt gäller i stället en slags anmälningsplikt (se avsnitt 6.3.5).

Ändringar av en verksamhets miljötillstånd prövas av samma myndighet som har prövat tillståndet. Om ändringen kan separeras från den övriga verksamheten kan den också prövas separat. I regel är prövningen av en ändring en enklare och snabbare process.

Antalet tillståndspliktiga verksamheter har under de senaste åren minskat, från cirka 6 000 till 4 700 s.k. bilaga 2-verksamheter. Det är 674 verksamheter som är industriutsläppsverksamheter och de omfattas därmed av bilaga 1.

Förutom miljötillstånd kan en verksamhet också behöva andra tillstånd för att få bedrivas. Ett sådant tillstånd är MKB-tillståndet som innefattar en miljöbedömning av verksamheten enligt miljö-

511

Nordisk utblick

SOU 2024:98

värderingslagen. Bilagorna till denna lag motsvarar MKB-direk- tivets bilagor, se mer om detta i avsnitt 6.3.3.

6.3.3Samrådsförfarandet

IDanmark har MKB- och SMB-direktiven genomförts i miljö- värderingslagen och miljövärderingsförordningen. I det uppdelade processystemet som finns i Danmark krävs det för verksamheter och åtgärder där det kan antas en betydande miljöpåverkan ett sär- skilt MKB-tillstånd.

Den myndighet som ansvarar för miljöbedömningsprocessen och även granskar miljökonsekvensbeskrivningen kallar vi här för MKB-myndighet. Till skillnad från i Sverige är det MKB-myndig- heten och inte exploatören (oavsett om den är en myndighet eller inte) som ansvarar för miljöbedömningsprocessen inkl. samråd. Kommunen ansvarar för många projekt, men bl.a. Miljøstyrelsen, Energistyrelsen, Kystdirektoratet och Regionsråden kan vara an- svarig myndighet för miljöbedömningsprocessen. I och med att vissa projekt faller under olika myndigheter både avseende miljö- bedömningen och förfarandet för att erhålla andra tillstånd finns det flera samordnings- och avgränsningsbestämmelser (se exempel- vis 7, 8 och 10 §§ miljövärderingsförordningen). Vid samordnade förfaranden är det den myndighet som har pekats ut i miljövärder- ingslagen som ska fungera som kontaktpunkt för både sökanden och de myndigheter som är skyldiga att godkänna projektet enligt annan lagstiftning. Ansvarig myndighet ser till att miljöbedömnings- processen samordnas mellan de berörda myndigheterna och samman- för de berörda myndigheternas bedömningar av projektet för att säkerställa att eventuella meningsskiljaktigheter mellan myndig- heterna om bedömningen av projektet löses så snart som möjligt (8 § miljövärderingsförordningen).

Om ett projekt kräver planering får myndigheten inte bevilja tillstånd att påbörja projektet förrän den nödvändiga planerings- grunden för projektet finns (11 § miljövärderingsförordningen).

Miljöministern får fastställa undantag ifrån detta (7 § 2 miljövärder- ingslagen).

512

SOU 2024:98

Nordisk utblick

Syftet med regleringen

Precis som i 6 kap. miljöbalken utgår miljövärderingslagen ifrån en gemensam syftesbestämmelse som omfattar planer och program som projekt. Syftet med lagen är att främja en hållbar utveckling, säkerställa en hög miljöskyddsnivå genom att integrera miljöhän- syn vid utarbetandet och antagandet av planer och program, samt projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan (1 § 1 miljövärderingslagen). Dessutom ska regelverket säkerställa allmän- hetens deltagande så tidigt som möjligt och innan myndigheten fattar beslut om planen, programmet eller projektet. Därtill ska processen medföra att hänsyn tas till den betydande miljöpåverkan som planer, program och projekt kan antas medföra på miljön, in- begripet bl.a. biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, flora, fauna, mark, vatten, luft, klimatfaktorer och materiella till- gångar (1 § 2 miljövärderingslagen).

I anslutning till syftesbestämmelserna finns det ett antal över- gripande definitioner bl.a.:

•Den breda allmänheten: en eller flera fysiska eller juridiska per- soner eller sammanslutningar, organisationer eller grupper (5 § 1 a miljövärderingslagen).

•Berörd allmänhet: den allmänhet som berörs, kan antas bli be- rörd av eller har ett intresse av planen, programmet eller projek- tet. Detta omfattar även icke-statliga organisationer och samman- slutningar som har till syfte att skydda landskaps-, kulturarvs-, natur- eller miljöintressen (5 § 1 b miljövärderingslagen).

•Berörd myndighet: en myndighet som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller lokala och regionala befogenheter kan antas på- verkas av planens, programmets eller projektets miljöpåverkan (5 § 2 miljövärderingslagen).

•Miljöbedömning av projekt: En process som består av följande:

–exploatörens utarbetande och inlämnande av en miljökonse- kvensbeskrivning,

–myndighetens genomförande av samråd med allmänheten och berörda myndigheter och andra stater som berörs av projektet,

513

Nordisk utblick

SOU 2024:98

–myndighetens granskning av de uppgifter som lämnats i miljökonsekvensbeskrivningen och eventuella ytterligare uppgifter som exploatören lämnat, om så är nödvändigt,

–myndighetens motiverade slutsats om projektets betydande miljöpåverkan,

–myndighetens motiverade slutsats utgör underlag för ett be- slut om tillstånd (5 § 5 miljövärderingslagen).

Med projekt avses, precis som i MKB-direktivet, utförande av byggnads- eller anläggningsarbeten, eller andra installationer eller arbeten, samt andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet, inklusive mineralutvinning (5 § 6 miljövärderingslagen).

Konkreta projekt

Projekt som kan medföra en betydande miljöpåverkan får inte på- börjas förrän myndigheten har lämnat tillstånd att påbörja projek- tet och en miljöbedömning av projektets miljöpåverkan har genom- förts. De projekt som ska genomgå en miljöbedömning är som utgångspunkt de som återfinns i miljövärderingslagens två bilagor och de projekt där exploatören har begärt att ansökan ska genomgå en miljöbedömning (15 § miljövärderingslagen). Det finns även några projekttyper där Danmark valt att även de ska screenas för att undersöka om en betydande miljöpåverkan kan föreligga. Pro- jekt som återfinns i bilaga 2 får inte påbörjas förrän myndigheten skriftligen har meddelat exploatören att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan (16 § miljövärderingslagen).

Vid screeningbedömningen ska exploatörens underlag som ut- gångspunkt lämnas in digitalt till myndigheten (4 § 1 miljövärder- ingsförordningen). Utifrån exploatörens ansökan ska myndigheten avgöra om projektet ska vara föremål för miljöbedömning och tillståndskrav på grund av sin art, storlek eller lokalisering (21 § 1 miljövärderingslagen). Beslutet ska motiveras och det ska framgå vad som kännetecknar projektet påverkan och, om så är fallet, vilka åtgärder som planeras för att undvika eller förebygga vad som annars skulle ha kunnat bli en betydande negativ miljöpåverkan (21 § 2 miljövärderingslagen). Myndigheten ska fatta beslutet så snart som möjligt och senast 90 dagar från den dag då exploatören har lämnat

514

SOU 2024:98

Nordisk utblick

de uppgifter som krävs (22 § 1 miljövärderingslagen). I undantags- fall får myndigheten förlänga tidsfristen. Myndigheten ska offent- liggöra beslutet (36 § miljövärderingslagen). Den beslutande myn- digheten ska konsultera berörda myndigheter inför beslutet om betydande miljöpåverkan.

Innan exploatören inleder, utvidgar eller ändrar projekt som kan falla under bilaga 1 och 2 och som på grund av sin art, storlek eller lokalisering kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska explo- atören lämna in en skriftlig ansökan om projektet till ansvariga myn- digheten (18 och 19 §§ miljövärderingslagen). För ändringstillstånd för bilaga 2-projekt ska exploatören lämna in en skriftlig ansökan som ska innehålla följande.

1.Uppgifter om projektets karaktär och dess sannolika betydande miljöpåverkan.

2.Tillgängliga resultat av andra relevanta miljökonsekvensbedöm- ningar som är relevanta för det specifika projektet.

Utgångspunkten är att det är kommunen som är den myndighet som handlägger många ärenden som rör landbaserade projekt, men det kan även vara andra myndigheter allt beroende av vad projektet handlar om, såsom regionförbundet eller Miljöstyrelsen (på dele- gation från Miljöministern) (17 § miljövärderingslagen).

För projekt som ska genomgå en miljöbedömning ska MKB- myndigheten, innan exploatören upprättar en miljökonsekvens- beskrivning, avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad den informationen ska vara (23 § 1 miljövärderingslagen). Myndig- heten får på exploatörens begäran avstå från att avge ett yttrande om den anser att det inte finns några tvivel om hur omfattande och detaljerad miljökonsekvensbeskrivningen ska vara (23 § 4 miljö- värderingslagen). Motsvarigheten till avgränsningssamrådet sker digitalt genom att myndigheten kungör ansökan och tillhörande underlag på en webbplats och välkomnar synpunkter från berörda myndigheter samt allmänheten som helhet. Underlag till samrådet inför avgränsning ska inkludera exploatörens ansökan (när så är möjligt) och miljökonsekvensbeskrivningen (som i möjligaste mån ska vara fullständig och av tillräckligt hög kvalitet)

Om myndigheten har avgett ett yttrande om miljökonsekvens- beskrivningens omfattning ska beskrivningen utgå ifrån yttrandet

515

Nordisk utblick

SOU 2024:98

och innehålla de uppgifter som rimligen behövs för att komma fram till en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan (20 § 3 miljövärderingslagen).

Exploatören ska se till att miljökonsekvensbeskrivningen utarbe- tas av kvalificerade och kompetenta experter (20 § 6 miljövärder- ingslagen).

Efter att ha mottagit miljökonsekvensbeskrivningen från explo- atören granskar myndigheten beskrivningen. Myndigheten kan vid behov begära ytterligare uppgifter av exploatören (24 § 1 miljövärder- ingslagen). Enligt Miljöstyrelsen är det som regel så att beskrivningen behöver kompletteras och sedan granskas på nytt, 1–3 kompletter- ingsvändor är normalt men även fler i vissa särskilda projekt.

Efter att ha granskat och bedömt att miljökonsekvensbeskriv- ningen uppfyller alla krav ska myndigheten skicka den på offentligt samråd där bl.a. berörda myndigheter och allmänheten bjuds in att lämna synpunkter (24 § 2 miljövärderingslagen).

Efter samråd ska myndigheten avgöra om MKB-tillstånd kan lämnas. Beslutet ska fattas på grundval av exploatörens ansökan, miljökonsekvensbeskrivningen, eventuell ytterligare information, resultaten av de samråd som genomförts och myndighetens moti- verade slutsats. Om projektet kan antas medföra betydande miljö- påverkan i en annan stat, får myndigheten inte besluta om tillstånd för projektet förrän miljöministern har gett sitt medgivande (25 § 1 miljövärderingslagen).

Om myndigheten beslutar att godkänna projektet, ska beslutet innehålla en motiverad slutsats och alla miljövillkor som är knutna till beslutet, en beskrivning av projektets alla särdrag och de åtgär- der som planeras för att undvika, förebygga eller minska och om möjligt motverka betydande negativ miljöpåverkan (27 § miljövärder- ingslagen).

När ett beslut har fattats om att bevilja eller avslå en ansökan om MKB-tillstånd ska myndigheten omedelbart se till att följande uppgifter finns tillgängliga för allmänheten och berörda myndigheter.

1.Beslutets innehåll och eventuella villkor som är knutna till det.

2.De huvudsakliga skäl och överväganden som ligger till grund för beslutet, inklusive information om förfarandet för allmänhetens deltagande.

3.En sammanfattning av resultaten av de samråd som genomförts.

516

SOU 2024:98

Nordisk utblick

4.Kompletterande uppgifter som erhållits från exploatören, allmän- heten eller berörda myndigheter.

5.Hur resultatet av samrådet och kompletterande information har införlivats eller på annat sätt beaktats, inbegripet eventuella syn- punkter från berörda stater, beslutet (37 § 1 miljövärderingslagen).

Den eller de myndigheter som har fattat beslut om projektet ska underrätta alla stater med vilka samråd har ägt rum (37 § 2 miljö- värderingslagen).

Som nämnts kort ovan skiljer sig regleringen av samrådet mellan berörda myndigheter och allmänheten. Den myndighet som bedö- mer exploatörens ansökan och fattar tillståndsbeslut ska se till att följande ges möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor vid en utfrågning.

1.Berörda myndigheter innan beslut fattas om projekt i bilaga 2 kan antas medföra betydande miljöpåverkan (screening).

2.Allmänheten, berörda myndigheter och berörda stater när det gäller att avgränsa och fastställa vilket innehållet miljökonse- kvensbeskrivning ska ha, dvs. innan myndigheten avger ett yttrande om detta.

3.Allmänheten, berörda myndigheter och berörda stater med av- seende på den miljökonsekvensbeskrivning som exploatören har lämnat in, inklusive ansökan om tillstånd, innan beslut fattas (35 § 3 miljövärderingslagen).

Samrådet ska förutom beskrivningen också inkludera:

1.underlag för myndighetens granskning av miljökonsekvensbeskriv- ningen, och

2.myndighetens utkast till beslut om tillstånd (35 § 4 miljövärder- ingslagen).

För samråd med allmänheten om miljökonsekvensbeskrivningen inför beslut om tillstånd ska samrådsperioden vara minst 8 veckor (35 § 5 miljövärderingslagen).

Offentliggörandet av att samråd ska ske på myndighetens webb- plats och får dessutom offentliggöra på lämpligt sätt, t.ex. genom

517

Nordisk utblick

SOU 2024:98

meddelanden inom en viss radie från det berörda området eller genom meddelanden i lokala medier (12–13 §§ miljövärderings- förordningen).

Undantag till MKB-direktivet har genomförts i miljövärderings- lagen. Lagen ska inte tillämpas på projekt eller delar av projekt som endast tjänar ett nationellt försvarsändamål om försvarsministern anser att detta skulle skada dessa syften (4 § 1 miljövärderingslagen).

Ett projekt som omfattas av bilaga 1 eller 2 kan i undantagsfall helt eller delvis undantas från bestämmelserna i miljövärderings- lagen, om detta skulle strida mot ändamålet med projektet, under förutsättning att lagens syfte uppfylls. Undantaget gäller inte sam- råd med andra stater (4 § 4 miljövärderingslagen). I detta fall ska beslut om undantag föregås av att myndigheten prövar om en miljö- bedömning bör göras som inte uppfyller alla krav i miljövärder- ingslagen men som är förenlig med lagens syfte (9 § 1 miljövärder- ingsförordningen). Vid genomförandet av denna bedömning ska myndigheten göra all information tillgänglig för allmänheten, in- formation om beslutet att bevilja undantag och skälen för att bevilja det. Före beviljandet av tillståndet ska även EU-kommissionen underrättas om skälen till det beviljade undantaget och förses med den information som myndigheten kan göra tillgänglig för sina egna medborgare (9 § 2 miljövärderingsförordningen).

Gränsöverskridande påverkan på miljön

I korthet (se vidare se 38 § miljövärderingslagen), om ett projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan i en annan stat, ska ansvarig myndigheten så snart som möjligt underrätta miljöministern. Myndigheten får inte fatta beslut om MKB-tillstånd innan miljö- ministern har gett sitt godkännande.

Miljöministern (ofta Miljöstyrelsen) ska se till att en berörd stat informeras tidigt i beslutsprocessen och senast så snart information om den gränsöverskridande miljöpåverkan rimligen kan lämnas.

När miljöministern samråder med en berörd stat om ett ansökt projekt ska han eller hon lämna de uppgifter som bl.a. information om projektets eventuella gränsöverskridande inverkan på miljön, inklusive människors hälsa, och information om beslutsförfarandet. Myndigheten ska granska att beskrivningen uppfyller de formella

518

SOU 2024:98

Nordisk utblick

kraven, dvs. är fullständig och av tillräcklig kvalitet, innan samråd sker med det andra landet (se 20 och 24 § miljövärderingslagen).

Om miljöministern får ett meddelande från en myndighet i en annan stat om ett projekt vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den andra staten, ska miljöministern kon- takta den danska myndigheten för projektet. Den danska myndig- heten får inte fatta beslut om MKB-tillstånd innan ministern har gett sitt godkännande.

Information om att samråd med en annan stat inletts ska kun- göras på Miljöstyrelsens webbplats (14 § miljövärderingslagenför- ordningen).

6.3.4Tillståndsprövningen

Inledning

Som framgår av avsnitt 6.3.1 krävs i Danmark som huvudregel bl.a. ett miljötillstånd innan en verksamhet kan påbörjas. Om miljötill- ståndet ska ges av kommun samordnas beslutet om en kommunal plan och tillstånden så långt det är möjligt. I avsnitt 6.3.6 redovisas vilka miljöprövningsinstanser som finns i Danmark.

Ansökan

Reglerna om miljötillstånd i den danska miljöskyddslagen (miljø- godkendelse enligt Miljøbeskyttelsesloven) respektive miljövärder- ings- och MKB-reglerna (VVM-reglerne i Miljøvurderingsloven) är två självständiga och likvärdiga regelverk.

Ett projekt, som är omfattat av båda regelverken, ska därför be- dömas självständigt enligt respektive regelverk av den myndighet som är behörig enligt miljöskyddslagen eller miljövärderingslagen. Det ska också nämnas att miljöbegreppet är bredare i den sistnämnda lagen eftersom det också omfattar bland annat landskap, fauna, flora, mänskligt skapade ting och kulturarv. En strävan finns dock, som redan har framgått av tidigare avsnitt i detta kapitel, att så långt det är möjligt samordna förfarandena.

Avsnitt 6.3.3 innehåller i flera avseenden sådan information som också kan hänföras till vad vi i Sverige benämner tillståndsprövning,

519

Nordisk utblick

SOU 2024:98

särskilt när det gäller det danska förfarandet redovisat under rubri- ken Konkreta projekt i nämnt avsnitt.

Tillståndspliktiga verksamheter i Danmark är sådana som inne- bär en betydande miljöpåverkan. Det är, som redan har framgått i föregående avsnitt, angivet i godkännandeförordningens bilaga 1 och 2 vilka verksamheter som är tillståndspliktiga. Det ska noteras att reglerna i miljövärderingslagen inte avgör vilka verksamheter som tillståndspliktiga.

I avsnitt 6.3.6 redovisar vi att man i Danmark kommit en god bit på väg att med ett digitaliserat system underlätta ingivande av ansök- ningar, oavsett vilken myndighet det är som ska pröva frågan, samt att med digitala verktyg ge stöd och vägledning i miljöprövnings- förfarandet.

Kungörelse/samråd om ansökan

Reglerna för offentliggörande (kungörelse) och samråd om en till- ståndsansökan är inte desamma som gäller för miljövärderingspro- cessen.

Innan tillståndsmyndigheten lämnar tillstånd till etablering eller till väsentlig ändring eller utvidgning av verksamheter eller åtgärder som omfattas av bilaga 1 till godkännandeförordningen, ska myndig- heten se till att allmänheten får möjlighet att yttra sig över ansökan och därefter också utkastet till ett avgörande i tillståndsfrågan.

Regler om detta framgår av 18 § i godkännandeförordningen. Där listas vissa grundläggande uppgifter och ansökningsunderlag som tillståndsmyndigheten ska offentliggöra digitalt. För verksamheter som omfattas av bilaga 2 till godkännandeförordningen finns inte motsvarande offentlighetkrav före det att ett tillstånd ges.

När tillståndsmyndigheten anser att kraven är uppfyllda kan till- stånd beslutas. Eventuella villkor för verksamheten ska också framgå.

Tillståndet och villkor

I Danmark meddelar prövningsmyndigheten ett miljögodkännande som motsvarar det vi i Sverige kallar tillstånd enligt miljöbalken. Förutsättningarna för att meddela ett sådant godkännande och vad det ska innehålla regleras mer generellt i miljöskyddslagen och mer

520

SOU 2024:98

Nordisk utblick

detaljerat i godkännandeförordningen. I godkännandeförordningen anges att tillståndsplikten omfattar alla förorenande aktiviteter på verksamheten samt aktiviteter som är teknisk och föroreningsmäs- sigt förbundna med verksamheten (3 § godkännandeförordningen).

Ett miljögodkännande ska innehålla en miljöteknisk bedömning av verksamheten och verksamhetens påverkan på miljön. En sådan bedömning ska innehålla:

•förhållandet till andra planer såsom kommunplanen och lokal- planen,

•påverkan på skyddade arter och områden,

•utformningen av anläggningen samt drift och driftstider,

•förorening och begränsning av förorening,

•buller och begränsning av buller

•avfallshantering

•påverkan på jord och grundvatten

•hantering av spillvatten

•olyckor och särskilda risker,

•bästa tillgängliga teknik,

•egenkontroll, och

•avslutande åtgärder.

Prövningsmyndigheten får inte ge ett godkännande om den inte bedömer att verksamheten kan uppnå de krav som är nödvändiga för att förebygga och begränsa föroreningar genom användning av BAT. Vad som avses med BAT finns närmare angivet i bilagor till godkännandeförordningen. Därutöver krävs en bedömning av om verksamheten i övrigt kan bedrivas på platsen utan att medföra för- oreningar för omgivningen som är oförenliga med omgivningens sårbarhet och kvalitet. I bedömningen ska också ingå en bedömning av om transporter till och från verksamheten kan ske utan väsentlig miljömässig negativ påverkan på omgivningen (19 § godkännande- förordningen).

521

Nordisk utblick

SOU 2024:98

För vissa av de verksamheter om omfattas av krav på miljögod- kännande har det tagits fram standardvillkor som finns i bilagor till förordningen om standardvillkor för listade verksamheter. Det är framför allt för de verksamheter som anges på bilaga 2 till MKB- direktivet som det har tagits fram standardvillkor. Dessa avser huvud- sakligen krav på drift och inredning, driftstider, luftföroreningar, avfall, spillvatten, gränsvärden för förorenande ämnen, egenkon- troll och avslutande åtgärder. För buller finns inte standardvillkor framtagna. De ska fastställas i varje enskilt fall av prövningsmyn- digheten. I 22 § godkännandeförordningen finns en uppräkning av vad villkoren i relevant omfattning ska reglera.

För de verksamheter som inte omfattas av standardvillkor ska villkor ändå fastställas och verksamheten bedömas utifrån bland annat att förbrukande av energi och råvaror görs effektivt, att man utnyttjar möjligheten till att substituera särskilt skadliga tveksamma ämnen, avfallshierarkin iakttas, bästa tillgängliga reningsteknik används (20 § godkännandeförordningen).

Ett miljögodkännande reglerar alltså inte verksamhetens för- brukning av resurser såsom vatten och elektricitet, förorening vid användning och kassering av de produkter som produceras eller verksamhetens påverkan på det globala klimatet.

Som utgångspunkt kan ett miljögodkännande tas i anspråk när det har meddelats. Det innebär att en verksamhetsutövare inte be- höver invänta att beslutet om miljögodkännande får laga kraft. Om ett beslut överklagas kan den överprövande instansen i samband med att ett beslut om tillstånd överklagas besluta att tillståndet inte får tas i anspråk (96 § miljöskyddslagen). Ett tillstånd måste tas i anspråk inom två år annars upphör det att gälla (37 § godkännande- förordningen). Det kan även upphöra att gälla om verksamheten påbörjas, men sedan avbryts. Tillståndet upphör att gälla om det inte har utnyttjats under tre års tid (78 a § miljöskyddslagen).

6.3.5Anmälnings- och registreringsförfaranden

Den svenska prövningsnivån anmälningspliktiga vattenverksam- heter och anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter saknar en direkt motsvarighet i den danska miljölagstiftningen. Den danska miljöskyddslagen ger miljöministern en möjlighet att fastställa

522

SOU 2024:98

Nordisk utblick

bestämmelser om föroreningsvillkor och andra miljökrav för vissa branscher som ska anmälas till kommunen (7 § miljöskyddslagen).

Sådana bestämmelser finns, såvitt utredningen känner till, en- dast för ett fåtal branscher. Det handlar i huvudsak om verksam- heter med många liknande anläggningar. De branschspecifika be- stämmelser som omfattas av en dylik anmälningsplikt gäller för det första bilverkstäder, för det andra medelstora förbränningsanlägg- ningar och för det tredje företag som förädlar varor av järn, stål eller andra metaller och som har en produktionsyta på minst 1 000 kvm. För verksamheter som omfattas av dessa bestämmelser innebär an- mälningsplikten i praktiken att verksamhetsutövare ska lämna vissa grundläggande uppgifter som kommunen granskar huruvida de upp- fyller kraven i de branschspecifika förordningarna.

Enligt exempelvis maskinverkstadsförordningen (Bekendtgørelse om virksomheder, der forarbejder emner af jern, stål eller andre metaller)3 ska den som vill etablera en ny verksamhet som omfattas av förordningen eller som vill utöka eller förändra en befintlig verk- samhet på ett sätt som innebär ökade föroreningar, göra en anmälan till kommunfullmäktige. Anmälan görs via portalen Bygg och miljö. Anmälan ska innehålla vissa uppgifter som räknas upp i en bilaga till förordningen. Det handlar exempelvis om information om före- taget, vilken typ av verksamhet det är frågan om, översiktsritningar på verksamhetens läge och utformning samt förhållande till över- siktsplan, information och bedömning av verksamhetens föroren- ingar och föroreningsbegränsande åtgärder för denna, råvaror, avfall, buller m.m. Kommunfullmäktige bedömer, på grundval av en full- ständig anmälan bl.a. om företaget kan uppfylla kraven i förordningen och om det finns behov av att ställa strängare eller ytterligare krav, eller om företaget ska beviljas dispens från kraven (42 § maskin- verkstadsförordningen). Kommunen ska handlägga anmälan så snart som möjligt och huvudregeln är att besked ska lämnas inom fyra veckor från att en fullständig anmälan mottogs. Om ärendets omfattning motiverar det, får kommunfullmäktige förlänga tids- fristen en gång (43 § maskinverkstadsförordningen).

Motsvarande bestämmelser finns för medelstora förbrännings- anläggningar (bekendtgørelse om miljøkrav for mellemstore fyrings- anlæg)4 och för bilverkstäder (bekendtgørelse om miljøkrav i for-

3Se BEK nr 1477 af 12/12/2017.

4Se BEK nr 1535 af 09/12/2019.

523

Nordisk utblick

SOU 2024:98

bindelse med etablering og drift af autoværksteder m.v)5, men de processuella reglerna kring kommunens handläggning skiljer sig mellan verksamheterna. Enligt vad vi har erfarit finns det även sär- skilda regler kring vissa typer av jordbruksverksamheter som ska anmälas.

6.3.6Prövningsinstanser

Miljöprövning i första instans

Den danska ansvarsfördelningen tar sin utgångspunkt i subsidiari- tetsprincipen, dvs. att beslut ska tas på den lägsta möjliga nivån. Kommunala nämnder beslutar i de allra flesta fall om godkännande av listverksamheter, dvs. de verksamheter, anläggningar och aktivi- teter som listas i godkännandeförordningens bilaga 1 och 2. Myn- dighetens behörighet anges i 5 § i godkännandeförordningen. Det kan i sammanhanget vara värt att notera att de danska kommunerna i ett nordiskt perspektiv är ganska stora med i genomsnitt 55 000 in- vånare.6 Det finns 98 kommuner i Danmark. Det finns även verk- samheter som kräver en anmälan till kommunen i stället för ett till- stånd (se avsnitt 6.3.5).

Den danska statliga miljömyndigheten, Miljöstyrelsen, är god- kännande- och tillsynsmyndighet för de projekt som anses vara särskilt skadliga för miljön. Miljöstyrelsen beslutar om godkän- nande av anläggningar som är märkta med (s) i listorna i bilagorna 1 och 2 till godkännandeförordningen. Det handlar bl.a. om vissa förbränningsanläggningar och flera olika typer av kemisk industri. Staten är då tillståndsmyndighet för hela företaget oavsett om den huvudsakliga verksamheten eller en av företagets bisysslor är s-märkt (3 kap. 5 § godkännandeförordningen).

Ett företag eller en verksamhet som omfattas av miljögodkän- nande omfattas oftast också av reglerna om miljöbedömning i miljövärderingslagen och miljövärderingsförordningen. En verk- samhet ska anmäla projekt som kan falla under miljöbedömnings- reglerna. Projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan får inte påbörjas innan myndigheten har gett skriftligt tillstånd att påbörja projektet efter en bedömning av projektets miljöpåverkan

5Se BEK nr 908 af 30/08/2019.

6Se Nordic Environmental Permitting Process, Darpö J. (2022), s. 12.

524

SOU 2024:98

Nordisk utblick

(15 § miljövärderingslagen), eller har beslutat att ett bilaga 2-projekt inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan (16 § miljövärder- ingslagen). Anmälan ska alltid skickas in till kommunen, oavsett vem som är behörig miljöbedömningsmyndighet. Behörig myndig- het regleras i 17 § miljövärderingslagen och i 2 kap. 3 § miljövärder- ingsförordningen. Kommunen skickar över anmälan till den behöriga myndigheten, om det är någon annan än kommunen. Kommunen är ansvarig för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar för de flesta landbaserade projekt. Miljöstyrelsen ansvarar för miljöbedöm- ningsprocessen i de fall där myndigheten är prövningsmyndighet och för vissa typer av projekt på land och till havs så som fiskodling, och infrastrukturprojekt där staten är verksamhetsutövare. Miljö- styrelsen ansvarar också för projekt som rör fler än två kommuner.

Vidare är regionfullmäktige enligt miljövärderingslagen behörig myndighet för projekt om hela eller delar av projektet omfattas av den danska mineraltillgångslagen. Vad gäller projekt till havs så som havbaserad vindkraft, geologisk lagring av koldioxid och olje- riggar ligger ansvaret i de flesta fall på energi- och klimatministern, i praktiken den danska energimyndigheten. I fråga om vissa kust- skyddsåtgärder är det dock kommunfullmäktige som ansvarar.

Miljöministern kan i särskilda fall besluta att överta kommun- fullmäktiges och regionfullmäktiges roll i miljöbedömningsproces- sen (17 § 5 mom. miljövärderingslagen). Det gäller frågor som på- verkar andra myndigheters lagstadgade uppgifter eller är av större betydelse. Tillstånd för riktigt stora infrastrukturprojekt, t.ex. byggandet av den konstgjorda ön Lynetteholmen i Köpenhamn, beslutas av den danska riksdagen i form av en lag.

Danmark har ett digitaliserat system där ansökningar skickas via samma tjänst, oavsett vilken myndighet det är som ska pröva frågan. Detta sker via kommunförbundets digitala självbetjäningstjänst Bygg och miljö (Byg og miljø)7, som används både för miljökonse- kvensbeskrivningar, bygglov, miljötillstånd och anmälan. Om till- ståndet ska beviljas av Miljöstyrelsen skickas ansökan automatiskt vidare dit (4 kap. 7 § godkännandeförordningen respektive 4 § 11 miljövärderingslagen). Vad gäller ansökningar om miljöbedömning för projekt som inte omfattas av krav på miljötillstånd ska Miljö- styrelsens ansökningsportal för miljöbedömningar i stället användas.

7Se https://www.bygogmiljoe.dk/ (besökt 2024-03-19).

525

Nordisk utblick

SOU 2024:98

Den myndighet som är behörig myndighet enligt 17 § miljö- värderingslagen är som regel också tillsynsmyndighet. Kommun- fullmäktige eller regionfullmäktige är dock tillsynsmyndighet när miljöministern utnyttjat möjligheten att överta deras uppgifter och befogenheter.

Stöd och vägledning

Enligt § 7 i den danska lagen om offentlig förvaltning är myndig- heterna skyldiga att ge råd till företag som kontaktar dem om frågor inom myndighetens behörighetsområde. Prövningsmyndig- heterna är inte skyldig att ge företaget specifika lösningar på even- tuella miljöproblem utan skyldigheten gäller att ge vägledning och hjälpa företaget om det ställer frågor, t.ex. om hur processen fram- skrider vid myndigheten eller om den rättsliga grunden. I detta sammanhang kan myndigheten hjälpa till att fastställa vilka krav och ramar som företaget måste uppfylla.

En särskild webbplats finns med vägledning om miljötillstånds- processen för både sökande och för prövningsmyndigheterna.8 I väg- ledningen anges särskilt att prövningsmyndigheten måste erbjuda företaget en riktad förhandsdialog med vägledning om regler m.m. som gäller för företaget innan det etablerar sig och om hur före- taget använder den digitala självbetjäningstjänsten, Bygg och miljö. Detta för att företagets anmälningar och ansökningar ska bli så fullständiga som möjligt. Myndigheten ska enligt vägledningen foku- sera på att diskutera följande.

•Vilka listobjekt i godkännandeförordningen som företaget om- fattas av.

•Om företaget, förutom att ansöka om miljögodkännande, också måste anmäla sig i förhållande till MKB-reglerna och/eller ansöka om avloppstillstånd - och hur företaget erhåller samtidighet om det så önskar.

•Om det finns särskilda planeringsbestämmelser som kan hindra framtida utvecklingsmöjligheter, så att företaget har en tydlig ram.

8Se https://miljogodkendelsesvejledningen.dk/ (besökt 2024-03-19).

526

SOU 2024:98

Nordisk utblick

•Hur företaget ska agera om flera myndigheter ska involveras. Detta kan vara fallet om tillståndsmyndigheten är miljöstyrelsen och företaget också måste ansöka om avloppstillstånd från kom- munen.

•Översikt över tidsplanen för godkännandeprocessen och ange om ansökan omfattas av avtalet om tjänstemål från december 2015 mellan det nationella kommunalförbundet och regeringen.9

Tjänsten Bygg och miljö utgör en vägledning i sig. När verksam- hetsutövaren använder tjänsten ställs verksamhetsutövare inför ett antal objektiva miljökrav som denne måste bekräfta eller förneka om verksamheten eller åtgärden kan leva upp till. Det finns check- listor och bilagor om vilken information som ska tillhandahållas. På så sätt vägleds företagen att ta fram den information som myndig- heterna behöver. Prövningsmyndigheten behöver dock som regel begära in kompletterande information eftersom Bygg och miljö inte ställer krav på kvaliteten på den information som företagen lämnar. Prövningsmyndigheterna ansvarar för att ett ärende är tillräckligt utrett innan ett beslut fattas.

I Danmark är även andra delar av processen samlad till digitala portaler. Kungörelser, oavsett om ett beslut prövas av Miljöstyrel- sen eller kommunen, sker på Digital MiljøAdministration som admi- nistreras av Miljöstyrelsen.10 Där kungörs även tillsynsrapporter. Miljöstyrelsen har också en specifik MKB-portal för de processer som myndigheten handlägger. Den som vill överklaga ett beslut gör det via ”Klageportalen”.11

Vissa kommuner har inrättat en slags one-stop-shop för företag där företaget har en ingång till kommunen. Varje företag tilldelas en fast kontaktperson som ansvarar för att ett ärende behandlas i kommunens olika förvaltningar så snabbt som möjligt. För större projekt har andra kommuner ett samverkanskoncept med ett ”projektrum” för ärendehantering med deltagande av näringsliv och myndigheter. I projektrummet deltar berörda myndigheter och

9Se https://miljogodkendelsesvejledningen.dk/myndigheder/3-ny-godkendelse/32-foer- ansoegningen-modtages (besökt 2024-04-29).

10Se https://dma.mst.dk/ (besökt 2024-03-19).

11Se https://kpo.naevneneshus.dk/Public/Home/ChooseLoginProvider?returnUrl= https://kpo.naevneneshus.dk/External (besökt 2024-03-19).

527

Nordisk utblick

SOU 2024:98

företagsrepresentanter för att säkerställa nödvändig dialog och framsteg i projektet genom täta möten och nära kontakt.12

Överprövningsinstanser

Ett beslut om att godkänna eller avslå en tillståndsansökan eller beslut om specifika villkor kan i de flesta fall överklagas vid över- klagandenämnden för miljö och livsmedel (Miljø- og Fødevare- klagenævnet), som är en oberoende domstolsliknande myndighet. Nämnden är högsta besvärsinstans för beslut som fattats av bland annat Livsmedels-, fiskeri- och jordbruksstyrelsen, Miljöstyrelsen och kommunerna. Det finns två ytterligare nämnder inom miljö- rättsområdet, nämligen Överklagandenämnden för fysisk planering (Planklagenævnet) och Energiöverklagandenämnden (Energiklage- nævnet).

Miljö- och livsmedelsnämnden har nio avdelningar. Nämnden är en "kombinationsnämnd" som består av en ordförande som utses av näringsministern, två ledamöter som utses av de högre domstolarna bland domstolens ledamöter, 16 sakkunniga som nomineras av olika intresseorganisationer och utses av närings- och tillväxtminis- tern (bl.a. experter inom industri, markförorening, jordbruk och sötvatten) och fyra ledamöter med medicinsk expertis som nomine- ras av politiska partier och utses av det danska folketinget (2–4 §§ lov om Miljø- og Fødevareklagenævnet).

Nämndens beslut kan som huvudregel inte överklagas till en

annan förvaltningsmyndighet. Den som är missnöjd med nämndens beslut kan föra ärendet till allmän domstol.

Myndigheter och andra med partsroll

När staten är prövningsmyndighet distribuerar tjänsten Bygg och miljö samtidigt ansökan till både kommunen och Miljöstyrelsen. Den kommun där företaget vill etablera sig eller redan är etablerat ska utarbeta ett yttrande i frågan. Kommunfullmäktige skickar yttrandet till företaget via portalen Bygg och Miljö så snart som

12Se https://miljogodkendelsesvejledningen.dk/opslag/511-samarbejde-mellem-ansoeger- og-myndighed/ (besökt 2024-03-19).

528

SOU 2024:98

Nordisk utblick

möjligt efter mottagandet av ansökan och skickar samtidigt en kopia av yttrandet till Miljöstyrelsen.

När myndigheten har behandlat ansökan om miljötillstånd skickas utkastet till miljötillståndsbeslut för utlåtande till verksamhets- utövaren, andra parter och andra myndigheter. Andra identifierbara parter än företaget måste rådfrågas om information om fakta i ärendet eller externa yrkesmässiga bedömningar som parten inte kan antas vara medveten om, om informationen är till nackdel för parten och av väsentlig betydelse för utgången i målet (19 § i för- valtningslagen). Det är upp till tillståndsmyndigheten att bedöma vilka andra myndigheter som bör höras i ärendet mot bakgrund av vilka typer av miljöpåverkan verksamheten väntas ha. Statliga myn- digheter kan t.ex. vara Styrelsen for Patientsikkerhed, Naturstyrel- sen, Trafikstyrelsen, Energistyrelsen och Slots- og Kulturstyrelsen. Enligt 74 § 1 mom. i miljöskyddslagen ska sedan beslutet delges adressaten, klagoberättigade personer, organisationer och myndig- heter, samt andra myndigheter som deltar i förfarandet.

I MKB-processen ska, enligt 24 § 2 miljövärderingsslagen, miljö- konsekvensbeskrivningen skickas på samråd till berörda myndig- heter. Berörd myndighet definieras i 5 § miljövärderingslagen som en myndighet som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller lokala och regionala befogenheter kan antas påverkas av planens, pro- grammets eller projektets miljöpåverkan. Det kan vara kommuner, regionen, statliga myndigheter så som danska hälsomyndigheten Sundhedsstyrelsen, Naturstyrelsen och Slots- og Kulturstyrelsen. Miljöministeriet, i praktiken Miljöstyrelsen, är alltid berörd myn- dighet om det är ett annat ministerium eller en annan statlig myn- dighet som utför miljöbedömningen (31 § miljövärderingslagen).

Danska myndigheter har klagorätt på fler områden. Vilka det är varierar beroende på bestämmelser. Kommunfullmäktige har dock rätt att överklaga beslut enligt de flesta lagar på miljöområdet in- klusive Miljöstyrelsens tillståndsbeslut. Sundhedsstyrelsen, kan överklaga beslut om tillstånd enligt vissa bestämmelser i miljö- skyddslagen (98 §). Andra myndigheter har ingen utpekad klago- rätt i miljöskyddslagen.

Vad gäller miljöbedömningen av planer och program gäller be- stämmelserna om klagorätt i den lagstiftning enligt vilken planen eller programmet har utarbetats (48 § 2 p. miljöbedömningslagen). Vad gäller MKB-tillstånd kan Miljöministern, i praktiken Miljö-

529

Nordisk utblick

SOU 2024:98

styrelsen, begära överprövning liksom alla som har ett rättsligt intresse av utgången av ärendet (50 § miljövärderingslagen). Ett MKB-tillstånd kan enligt 10 § miljöbedömningsförordningen er- sättas av tillstånd eller godkännande enligt viss annan lagstiftning, t.ex. mineralresurslagen eller kustskyddslagen eller miljöskydds- lagen. Offentliga myndigheter kan klaga på beslut enligt mineral- resurslagen (15 §) och vad gäller kustskyddslagen (18 a § andra stycket) har miljöministern och andra myndigheter rätt att över- klaga kommunfullmäktiges beslut. Sundhedsstyrelsen kan även överklaga beslut enligt markföroreningslagen (Jordforurenings- loven).13 Berörda myndigheter har också rätt att överklaga beslut som fattats med stöd i miljöskadeslagen (10 kap. 55 § 7 miljø- skadeloven).

6.3.7Överprövningen

Som vi har nämnt i avsnitt 6.3.6 kan ett beslut om att godkänna eller avslå en tillståndsansökan eller beslut om specifika villkor i de flesta fall överklagas vid Överklagandenämnden för miljö och livs- medel. Ett överklagande ska göras senast fyra veckor efter det att beslut har fattats av kommunfullmäktige eller Miljöstyrelsen. Det är obligatoriskt att ge in sitt överklagande via en digital tjänst, Klage- portalen. All kommunikation mellan parter och nämnden sker där- efter i den digitala tjänsten.

Vissa beslut kan däremot inte överklagas. Det gäller prövnings- myndighetens beslut om att en viss verksamhet inte omfattas av tillståndsplikt. Det gäller dock inte sådana verksamheter som finns med på bilaga 1 till godkännandeförordningen. Vidare kan man inte överklaga ett beslut om avslag på ansökan om avslaget grundar sig på att lokaliseringen är i strid med en kommunplan eller lokalplan. Vissa tillsynsbeslut där tillsynsmyndigheten har beslutat om förbud mot fortsatt drift eller förelagt verksamhetsutövaren att följa till- ståndet kan inte heller överklagas (69 § miljöskyddslagen).

Nämnden har en utredningsskyldighet och har således en skyl- dighet att se till att det finns tillräckligt underlag inför ett avgör- ande. Vid nämndens överprövning kan dess prövning avse det över-

13Se https://naevneneshus.dk/start-din-klage/miljoe-og-foedevareklagenaevnet/vejledning/ (besökt 2024-02-16).

530

SOU 2024:98

Nordisk utblick

klagade beslutet i sin helhet även om överklagandet endast är begrän- sat till viss del. Däremot kan nämnden begränsa sin prövning till att endast avse den fråga som är överklagad (11 § lagen om Överklag- andenämnden för miljö och livsmedel).

Nämndens beslut kan som huvudregel inte överklagas till en annan förvaltningsmyndighet. Den som är missnöjd med nämndens beslut kan i stället föra ärendet till allmän domstol. Ett sådant över- klagande ska ges in till domstol senast sex månader efter nämndens beslut. Avser beslutet miljöskador är fristen i stället tolv månader.

I Danmark finns inga förvaltningsdomstolar utan överklagande sker till en byrett, därefter landsrett och sist Höjesteret. För att få ett överklagande prövat i Höjesteret krävs prövningstillstånd vilket i sig prövas av en särskild nämnd (Procesbevillingsnaevnet). Det inne- bär alltså att man i Danmark har rätt till prövning i vart fall fyra in- stanser, kommunfullmäktige/Miljöstyrelsen, Överklagandenämn- den för miljö och livsmedel, byrett och landsrett.

Klagoberättigde

Som vi har redogjort för i avsnitt 6.3.6 får vissa myndigheter över- klaga ett beslut av kommunfullmäktige eller Miljöstyrelsen. Vilka myndigheter som får överklaga varierar och ser olika ut beroende på om det är ett tillstånd enligt miljöskyddslagen eller endast ett miljöbedömningstillstånd. Utöver dessa myndigheter får även den som är tillståndets adressat och de som har ett enskilt och väsent- ligt intresse i saken överklaga (98 § miljökyddslagen). Även lokala föreningar och organisationer som har beskyddande av natur och miljö som huvudsakligt ändamål har rätt att klaga (100 § miljöskydds- lagen). Av lagtexten framgår dock att föreningen eller organisatio- nen endast får överklaga sådana avgöranden som de begärt att bli underrättade om enligt 76 § miljöskyddslagen.

Landstäckande föreningar och organisationer av vars stadgar det framgår att de har beskyddande av natur och miljö som huvudsak- ligt ändamål har också rätt att överklaga. Rätten att överklaga gäller då endast beslut enligt 3–5 kap. och 9 a kap. miljöskyddslagen, som avser skydd av mark och grundvatten, skydd av ytvatten, förorenande verksamheter och miljöskador. Även sådana landstäckande fören- ingar och organisationer av vars stadgar det framgår att det har till

531

Nordisk utblick

SOU 2024:98

huvudsakligt ändamål att skydda rekreativa intressen har rätt att överklaga på motsvarande sätt.

Den danska fiskeriföreningen har getts en uttrycklig rätt att över- klaga beslut som rör frågor om förorening av vattendrag, sjöar eller hav. Motsvarande rätt har även Färskvattenfiskeriföreningen för Danmark, men då bara för föroreningar i vattendrag och sjöar (99 § miljöskyddslagen).

Arbetarrörelsens näringslivsråd kan också överklaga när väsent- liga sysselsättningsrelaterade intressen berörs. Likaså kan motsvarig- heten till Konsumentverket överklaga om avgörandet är väsentligt och principiellt (99 § miljöskyddslagen).

6.3.8Tillsyn

Kommunerna är de huvudsakliga miljötillsynsmyndigheterna i Danmark. Enligt 65 § miljöskyddslagen har kommunfullmäktige ett övergripande ansvar att övervaka att lagen och de regler som fastställts på grundval av lagen följs. När det gäller miljötillstånd utövas tillsynen i huvudsak av den myndighet som har beviljat miljö- tillståndet. Således utövar kommunerna tillsyn över de verksam- heter som de beviljat tillstånd för och Miljöstyrelsen för större an- läggningar med stor miljöpåverkan. I godkännandeförordningen framgår vilka verksamheter som Miljöstyrelsen är tillstånds- och tillsynsmyndighet för, dessa är markerade med (s) i förteckningarna i bilagorna 1 och 2. Miljötillsynen regleras bl.a. i 9kap. miljöskydds- lagen och i miljöstillsynsförordningen (bekendtgørelse om miljø- tilsyn).14

6.4Finland

6.4.1Inledning

I Finland regleras miljöprövning i miljöskyddslagen (527/2014), vattenlagen (587/2011), marktäktslagen (555/1981), gruvlagen (621/2011), naturvårdslagen (9/2023), bygglagen (751/2023) och lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). För samordning av dessa tillståndsförfaranden

14Se BEK nr 1536 af 09/12/2019.

532

SOU 2024:98

Nordisk utblick

finns bestämmelser i lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden (764/2019). Miljöbedömningsförfarandet re- gleras i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning – här kallad MKB-lagen.

6.4.2Tillstånds- och anmälningsplikt

I Finland krävs miljötillstånd för bl.a. verksamheter som kan med- föra betydande miljöpåverkan eller som berör ett större område och för vattenverksamheter. Regleringen återfinns framför allt i MKB- lagen, miljöskyddslagen och vattenlagen.

Av miljöskyddslagen framgår bl.a. att det krävs tillstånd för verk- samheter som medför en risk för förorening av miljön och som an- ges i en bilaga 1 (tabell 1 och tabell 2). Miljöskyddslagen är också tillämplig på verksamheter som behandlar avfall eller där avfall uppstår.

I tabell 1 i bilaga 1 till miljöskyddslagen anges de s.k. direktivs- anläggningarna. Dessa motsvarar i stort de anläggningar som anges i bilaga 1 till industriutsläppsdirektivet. I tabell 2 i bilaga 1 till miljö- skyddslagen anges andra anläggningar som inte härrör från industri- utsläppsdirektivet, men som man från nationell synpunkt har be- dömt vara av sådan karaktär att de ska anses vara tillståndspliktiga. Dessa anläggningar härrör främst från bestämmelser som fanns innan miljöskyddslagen infördes. Anläggningarna är oftast något mindre i storlek eller avseende miljöpåverkan än de verksamheter som omfattas av tabell 1.

Anmälningsplikt gäller för verksamheter som anges i bilaga 4 till miljöskyddslagen och registreringsplikt framgår av miljöskyddslagens bilaga 2 (se avsnitt 6.4.5 nedan). I vissa fall kan tillståndsplikt gälla även för dessa verksamheter t.ex. då en anmälningspliktig verksam- het omfattas av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, dvs. att de anses medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska upp- rätta en miljökonsekvensbeskrivning m.m. Anmälningsförfarandet har funnits sedan 2019 och i samband med införandet av bilaga 4 till miljöskyddslagen flyttades flertalet verksamhet från bilaga 1 tabell 2 till bilaga 4 (från nationell tillståndsplikt till anmälnings- plikt) på grund av dess lokala eller begränsade miljöpåverkan. Innan dess fanns endast en registreringsmöjlighet som alternativ till till-

533

Nordisk utblick

SOU 2024:98

stånd. Verksamheter som endast är registrerade behöver efterleva de krav som återfinns i särskilda föreskrifter.

Mindre ändringar av en verksamhet som inte kräver en ändring av tillståndet hanteras av tillsynsmyndigheten. För större ändringar, t.ex. sådana som innebär ökade utsläpp, behöver tillståndet ändras.

I Finland finns det cirka 10 400 miljötillståndspliktiga anlägg- ningar.15 Staten ansvarar för tillstånden för cirka 4 000 anläggningar och för tillsynen av dessa verksamheter.

6.4.3Samrådsförfarandet

Miljöbedömningsförfarandet regleras i MKB-lagen. MKB-lagen syftar till att främja en enhetlig miljökonsekvensbedömning och beslutsfattande och samtidigt öka tillgången till information och möjligheterna att delta i processen (1 kap. 1 § MKB-lagen). Lagen och förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas på pro- jekt och ändringar av projekt som kan antas medföra betydande miljökonsekvenser (1 kap. 3 § första stycket MKB-lagen). I MKB- lagen definieras projekt som

•utförande av anläggningsarbeten, verksamhet och byggnadsarbe- ten, samt

•andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet samt mineralutvinning.

Det utpekas en kontaktmyndighet som ser till att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning genomförs (1 kap. 2 § 6 MKB-lagen). Som utgångspunkt är det närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM- centralen) som är kontaktmyndighet. För kärnanläggningar enligt kärnenergilagen är det arbets- och näringsministeriet som är kon- taktmyndighet (1 kap. 10 § första stycket MKB- lagen och 1 kap.

3 § 5 kärnenergilagen).

MKB-myndigheten beslutar bl.a. om en betydande miljöpåverkan kan antas för samtliga fall. (2 kap. 11 § första stycket MKB-lagen).

Inför beslutet om betydande miljöpåverkan kan antas ska den projektansvarige lämna in en beskrivning av projektet och de bety- dande miljökonsekvenser projektet kan antas medföra till NTM-

15https://ym.fi/sv/miljotillstand-och-tillsyn-over-miljoskyddet.

534

SOU 2024:98

Nordisk utblick

centralen (1 kap. 3 § tredje stycket och 2 kap. 12 § MKB-lagen). Med projektansvarig avses den som driver verksamheten eller annars är ansvarig för beredningen eller genomförandet av ett projekt (1 kap. 2 § 5 MKB-lagen).

Innan beslut tas av NTM-centralen ska de berörda myndigheterna höras, om inte detta är uppenbart onödigt. NTM-centralen ska be- sluta utan dröjsmål, dock senast en månad från det att myndigheten har fått tillräcklig information om projektet och dess miljökonse- kvenser (2 kap. 13 § MKB-lagen).

Förprojekt där undersökningen visar att det inte krävs någon miljökonsekvensbedömning ska det i beslutet också redogöras för projektets karaktäristiska egenskaper och särskilda åtgärder som kommer att vidtas i syfte att undvika eller förebygga betydande skadliga miljökonsekvenser (2 kap. 13 § MKB-lagen). Dessutom kvarstår skyldigheten för ansvariga att vara tillräckligt medvetna om projektets miljökonsekvenser i den omfattning som rimligen kan förutsättas (6 kap. 31 § MKB-lagen).

Den projektansvarige får söka ändring av NTM-centralens beslut om betydande miljöpåverkan kan antas vid närmast behörig förvalt- ningsdomstol (6 kap. 37 § första stycket MKB-lagen). Möjligheten att särskilt överklaga beslutet om att en betydande miljöpåverkan kan antas gäller endast för den projektansvarige (6 kap. 37 § andra stycket MKB-lagen).

Det är på så sätt inte någon tillståndsplikt enligt vattenlagen

eller miljöskyddslagen som aktualiserar en miljökonsekvensbedöm- ning utan detta är särskilt från denna bedömning.

För de projekt som ska genomgå en miljökonsekvensbedömning utgör förfarandet en process där den projektansvariga identifierar, bedömer och beskriver de betydande miljökonsekvenser som ett projekt kan antas medföra samt hör myndigheter och dem vars för- hållanden eller intressen kan påverkas av projektet eller vars verk- samhetsområde kan beröras av projektet (1 kap. 2 § 2 MKB-lagen). I mer detalj innefattar förfarandet

1.utarbetande av ett program för miljökonsekvensbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning,

2.tillkännagivande och hörande (samråd enligt svensk rätt) om pro- grammet för miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvens- beskrivningen, inklusive internationellt hörande,

535

Nordisk utblick

SOU 2024:98

3.NTM-centralens analys av uppgifterna i programmet för miljö- konsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivningen och åsikter och utlåtanden som getts i samband med hörande, inklu- sive internationellt hörande,

4.NTM-centralens utlåtande om programmet för miljökonsekvens- bedömning,

5.NTM-centralens motiverade slutsats om projektets betydande miljökonsekvenser, och

6.Tillståndsbeslut med beaktande av miljökonsekvensbeskrivningen, de åsikter och utlåtanden som getts om den, inklusive handlingar om internationellt hörande, och den motiverade slutsatsen (3 kap. 14 § MKB-lagen).

Utgångspunkten är att miljökonsekvenserna ska utredas i ett så tidigt skede så att det ännu finns möjliga alternativ (3 kap. 15 § MKB-lagen).

Program för miljökonsekvensbedömning

Det initiala steget för de projekt som ska genomgå en miljökonse- kvensbedömning är att upprätta ett program som utgör en plan som den projektansvarige tar fram för avseende utredningar och andra nödvändiga moment som krävs för att färdigställa miljökonse- kvensbeskrivningen (1 kap. 2 § 3 MKB-lagen). I 3 § Statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tydlig- görs att programmet i behövlig mån ska innehålla

•en beskrivning av projektet, dess syfte, planering, lokalisering, storlek, markanvändningsbehov och projektets anknytning till andra projekt, uppgift om den projektansvarige samt en upp- skattning av tidtabellen för planering och genomförande av pro- jektet,

•uppgifter om sådana skäliga alternativ som är beaktansvärda vad gäller projektet och dess säregenskaper, och av vilka ett alterna- tiv är att avstå från projektet, såvida ett sådant alternativ inte av särskilda skäl är onödigt,

536

SOU 2024:98

Nordisk utblick

•uppgifter om de planer och tillstånd som genomförandet av pro- jektet förutsätter,

•en beskrivning av nuläget och utvecklingen av miljön inom det sannolika influensområdet,

•förslag på kända miljökonsekvenser och sådana konsekvenser som ska bedömas, inklusive miljökonsekvenser som överskrider statsgränserna, och gemensamma konsekvenser med andra pro- jekt i den omfattning som behövs för den motiverade slutsatsen, samt motiveringar för avgränsningen av vilka miljökonsekvenser som ska bedömas,

•uppgifter om utredningar som gjorts eller planeras i fråga om miljökonsekvenserna, uppgifter om de metoder som används vid anskaffning och utvärdering av materialet och uppgifter om an- taganden i fråga om metoderna,

•uppgifter om kompetensen hos de som utarbetat bedömnings- programmet, samt

•en plan för anordnande av bedömningsförfarande och deltag- ande i det och en uppskattning av när konsekvensbeskrivningen blir färdig.

Den projektansvarige ska lämna in programmet för miljökonse- kvensbedömning till NTM-centralen (3 kap. 16 § MKB-lagen). Det är NTM-centralen som ska se till att behövliga utlåtanden begärs och det ges möjlighet att framföra åsikter om programmet, inklusive att utan dröjsmål delge programmet genom offentlig kungörelse. Myndigheten ska begära utlåtande om programmet av kommunerna inom projektets influensområde samt av andra myndigheter som sannolikt berörs av ärendet, inklusive tillståndsmyndigheten för projektet (3 kap. 17 § första stycket MKB-lagen). Detta beskrivs som en växelverkan mellan den projektansvarige, kontaktmyndig- heten och andra myndigheter, dem vars förhållanden eller intressen kan påverkas av projektet eller vars verksamhetsområde kan beröras (1 kap. 2 § 7 MKB-lagen).

Åsikter och utlåtanden ska lämnas till NTM-centralen inom

30 dagar efter kungörelse. Av särskilda skäl kan tiden förlängas till högst 60 dagar (3 kap. 17 § tredje stycket MKB-lagen).

537

Nordisk utblick

SOU 2024:98

NTM-centralen ska ge ett utlåtande om programmet för miljö- konsekvensbedömning en månad efter att tidsfristen om 30 dagar löpt ut. NTM-centralen ska i sitt utlåtande ta ställning till program- mets omfattning och exakthet. Av utlåtandet ska det också framgå hur de behövliga utredningarna vid behov kan samordnas med de utredningar som krävs enligt andra lagar. I utlåtandet ska ett sam- mandrag ges över andra utlåtanden och åsikter (3 kap. 18 § första stycket MKB-lagen).

Innan programmet för miljökonsekvensbedömning överlämnas till NTM-centralen eller under bedömningsförfarandets gång kan centralen på eget initiativ eller på begäran av en annan myndighet som behandlar ärendet eller på begäran av den projektansvarige an- ordna en förhandsöverläggning i samarbete med den projektansva- rige och de centrala myndigheterna. Förhandsöverläggningen har till syfte att främja hanteringen av den helhet av bedömnings-, planerings- och tillståndsförfaranden som krävs för ett projekt och informationsutbytet mellan den projektansvarige och myndigheterna samt att förbättra utredningarnas och dokumentens kvalitet och tillgänglighet och skapa ett smidigare förfarande (1 kap. 8 § MKB- lagen).

Miljökonsekvensbeskrivningen

Efter att NTM-centralen lämnat sitt utlåtande om programmet ska den projektansvarige sammanställa en miljökonsekvensbeskrivning utgående från programmet. Beskrivningen ska sedan lämnas till NTM-centralen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla be- hövliga uppgifter om projektet, en beskrivning av miljöns nuvar- ande tillstånd, en beskrivning av de betydande miljökonsekvenser som projektet och dess skäliga alternativ kan antas ha och hur dessa kan lindras och övervakas, en jämförelse av alternativ, information om genomförandet av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och ett allmänfattligt sammandrag.

I 4 § Statsrådets förordning om förfarandet vid miljökonsekvens- bedömning tydliggörs ytterligare vad beskrivningen ska innehålla. På samma sätt som programmet ska genomgå en hörandeprocess så ska även miljökonsekvensbeskrivningen genomgå en sådan (3 kap. 20 § MKB-lagen och 5 § Statsrådets förordning om förfarandet vid

538

SOU 2024:98

Nordisk utblick

miljökonsekvensbedömning). Detta medför en offentlig kungörelse och att NTM-centralen begär in behövliga utlåtanden samt att det ges möjlighet att framföra åsikter om miljökonsekvensbeskrivningen. Tiden börjar löpa den dag kungörelsen offentliggörs och är minst 30 och högst 60 dagar lång.

Efter denna hörandeprocess ska NTM-centralen meddela en motiverad slutsats. Detta är NTM-centralens slutsats om projektets betydande miljökonsekvenser utifrån miljökonsekvensbeskrivningen och de åsikter och utlåtanden som har getts om den, resultaten av internationellt hörande och NTM-centralens egen analys (1 kap.

2 § 8 MKB-lagen). Slutsatsen ska baseras på en kontroll av miljö- konsekvensbeskrivningens tillräcklighet och kvalitet. Den motive- rade slutsatsen ska ges till den projektansvarige inom två månader från det att tiden för lämnande av utlåtanden och framförande av åsikter vid hörandet har löpt ut. Den motiverade slutsatsen ska inne- hålla ett sammandrag av övriga utlåtanden och åsikter om miljö- konsekvensbeskrivningen (3 kap. 23 § första stycket MKB-lagen).

NTM-centralen ska lämna den motiverade slutsatsen samt andra utlåtanden och åsikter till den projektansvarige och utan dröjsmål delge den motiverande slutsatsen genom bl.a. offentlig kungörelse. (3 kap. 23 § MKB-lagen).

Om NTM-centralen inte kan sammanställa en motiverad slut- sats på grund av att miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig, ska centralen meddela den projektansvarige i vilka delar miljö- konsekvensbeskrivningen behöver kompletteras (3 kap. 24 § första stycket MKB-lagen). En motiverad slutsats är på så sätt en process förutsättning som formellt godkänner beskrivningen på så sätt att den är tillräcklig för att bedöma projektets betydande miljökonse- kvenser.

NTM-centralen ska se till att det efter kompletteringen av miljö- konsekvensbeskrivningen ordnas ett nytt samråd. Efter hörandet lämnar NTM-centralen sin motiverade slutsats (3 kap. 24 § andra stycket MKB-lagen). Kompletteringsbehov av en miljökonsekvens- beskrivning kan på sås sätt hanteras innan tillståndsprövningen på- börjas.

539

Nordisk utblick

SOU 2024:98

Avgifter för processen

Den projektansvarige står för kostnaderna för tillkännagivande, hörande och miljökonsekvensbedömning och för översättningar som behövs för fullgörande av gränsöverskridande samråd (6 kap.

38§ MKB-lagen). Avseende ansvarig myndighets utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömning och motiverade slut- sats är dessa avgiftsbelagda.

Det betalas en avgift för myndighetens alla tre utlåtanden i pro- cessen. Avseende utlåtandet om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och omfattning var avgiften år 202416:

•vid ett mindre projekt (5–10 dagsverken) 4 000 euro,

•vid ett vanligt projekt (11–17 dagsverken) 8 000 euro,

•vid ett krävande projekt (18–24 dagsverken) 12 000 euro, och

•vid ett särskilt krävande projekt 12 000 euro och dessutom 80 euro/h för arbetstid som överstiger 24 arbetsdagar, dock högst 32 000 euro.

Det åligger projektansvarige att betala en avgift för både utlåtandet om betydande miljöpåverkan och den motiverade slutsatsen. Stor- leken är densamma:

•vid ett mindre projekt (7–13 dagsverken) 6 000 euro,

•vid ett vanligt projekt (14–23 dagsverken) 11 000 euro,

•vid ett krävande projekt (24–32 dagsverken) 16 000 euro, och

•vid ett särskilt krävande projekt 16 000 euro och dessutom 80 euro/h för arbetstid som överstiger 32 arbetsdagar, dock högst 42 000 euro.

16Avgiften regleras i Statsrådets förordning om närings-, trafik- och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas samt utvecklings- och förvaltningscentrets avgiftsbelagda prestationer 2024.

540

SOU 2024:98

Nordisk utblick

Beaktande av miljökonsekvensbedömningen i tillståndsförfarande och tillstånd

Det är obligatorisk att till en tillståndsansökan foga en miljökonse- kvensbeskrivning och en motiverad slutsats, samt eventuella hand- lingar från internationellt hörande i fråga om projektets gränsöver- skridande konsekvenser (4 kap. 25 § MKB-lagen). Av ett tillstånds- beslut ska det sedan framgå hur miljökonsekvensbeskrivningen, den motiverade slutsatsen och eventuella handlingar om internatio- nellt hörande har beaktats (4 kap. 26 § MKB-lagen). På grund av dessa förutsättningar behöver tillståndsmyndigheten försäkra sig om att den motiverade slutsatsen är aktuell när tillståndsärendet avgörs. NTM-centralen ska på tillståndsmyndighetens begäran fram- föra sin åsikt om huruvida den motiverade slutsatsen är aktuell och vid behov specificera till vilka delar den inte längre är det och till vilka delar miljökonsekvensbeskrivningen måste kompletteras för att den motiverade slutsatsen ska kunna uppdateras.

Tillståndsmyndigheten kan vid behov själv ordna med ett kom- pletterande hörande avseende miljökonsekvensbeskrivningens nya eller uppdaterade delar och efter detta kan NTM-centralen avge en ny motiverad slutsats (4 kap. 27 § första stycket MKB-lagen). Möj- ligheten att ”läka” miljökonsekvensbeskrivningen vid tillstånds- ansökan regleras både i miljöskyddslagen (5 kap. 44 § miljöskydds- lagen) och vattenlagen (11 kap. 11 a § vattenlagen).

Gränsöverskridande miljökonsekvenser

Finlands miljöcentral (inte NTM-centralen) sköter de uppgifter som följer av ett projekt som genomförs i Finland kan antas ha betydande miljökonsekvenser på ett område under jurisdiktionen för en part i ett internationellt avtal (Esbokonventionen) eller en medlemsstat i Europeiska unionen (5 kap. 28 § första stycket MKB- lagen).

Om ett projekt kan antas medföra betydande miljökonsekvenser på en annans stats territorium ska Finlands miljöcentral ge myndig- heter i denna stat tillfälle att ta del i förfarandet vid miljökonse- kvensbedömning om den påverkade staten kräver det (5 kap. 28 § andra stycket MKB-lagen).

541

Nordisk utblick

SOU 2024:98

Om betydande miljökonsekvenser kan antas ska NTM-centra- len utan dröjsmål till Finlands miljöcentral lämna programmet för miljökonsekvensbedömning och översättningar av väsentliga del- arna av programmet. Finlands miljöcentral ska sända en under- rättelse om projektet, programmet och översättningarna till den andra staten senast när NTM-centralen informerar om program- met. Finlands miljöcentral ska även sända den underrättelse som lämnas till en annan stat för kännedom till utrikesministeriet och miljöministeriet (5 kap. 29 § första stycket MKB-lagen).

Underrättelsen ska innehålla:

1.uppgifter om projektet,

2.uppgifter om eventuella gränsöverskridande miljökonsekvenser,

3.uppgifter om beslut som är väsentliga för genomförandet av projektet,

4.detaljerade uppgifter om förfarandet vid miljökonsekvensbedöm- ning och möjligheterna att delta i förfarandet samt en skälig tidsfrist, inom vilken den andra staten ska sända Finlands miljö- central ett svar i fråga om deltagande i förfarandet,

5.uppgifter om vilka myndigheter som är behöriga och som kan lämna information om internationellt hörande och till vilka frå- gor om ärendet kan ställas.

Finlands miljöcentral ska sända den andra statens svar samt alla av- givna utlåtanden och framförda åsikter till NTM-centralen (5 kap.

29§ första stycket MKB-lagen).

Om den andra staten meddelar att den vill delta i förfarandet,

ska NTM-centralen sända miljökonsekvensbeskrivningen och över- sättningar av väsentliga delarna till Finlands miljöcentral, som ska vidarebefordra dem till den andra staten. Finlands miljöcentral ska dessutom ge den andra staten tillfälle att samråda om projektets eventuella gränsöverskridande konsekvenser, de planerade åtgär- derna för att minska eller eliminera sådana konsekvenser eller om andra motsvarande frågor samt fastställa en skälig tidsfrist för detta samråd. (5 kap. 29 § andra stycket MKB-lagen).

NTM-centralen ska sända sitt utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömning och senare sin motiverade slutsats till Finlands miljöcentral och myndigheten sänder utlåtandet, slutsat-

542

SOU 2024:98

Nordisk utblick

sen och översättningarna till den andra staten (5 kap. 29 § tredje stycket MKB-lagen).

När tillståndsmyndigheten erhåller en tillståndsansökan för ett projekt som antas kunna medföra gränsöverskridande påverkan ska myndigheten sända ansökan samt översättningar av väsentliga delar till Finlands miljöcentral och miljöcentral sänder sedan ansökan och översättningarna till den andra staten (5 kap. 29 a § första stycket MKB-lagen).

På samma sätt som Finlands miljöcentral är kontaktpunkt för projekt inom den egna jurisdiktionen är myndigheten kontaktpunkt vid betydande miljökonsekvenser som uppstår utanför Finlands gränser (5 kap. 30 § första stycket MKB-lagen).

Samråd innan tillståndsansökan

Inom ramen för god förvaltning ska alla myndigheter inom ramen för sin behörighet och enligt behov ge råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Rådgivningen är avgiftsfri (2 kap. 8 § första stycket förvaltningslagen). Myndigheten ska även på en parts begäran ge en uppskattning om när ett beslut kommer att ges samt svara på förfrågningar om hur behandlingen framskrider (5 kap. 23 § andra stycke förvaltningslagen).

I miljöskyddslagen kompletteras den generella skyldigheten och tillståndsmyndigheten ska på begäran ge sökanden om

•vilka uppgifter som ska uppges i tillståndsansökan och vilka ut- redningar som ska bifogas ansökan,

•vilka utlåtanden som kommer att begäras i ärendet och den tids- frist som ska reserveras för detta,

•uppskattad tidpunkt för meddelande av tillståndsbeslutet.

Tillståndsmyndigheten kan dessutom på den sökandes begäran eller på eget initiativ arrangera ett samråd mellan sökanden och myndig- heten för att ordna rådgivningen i tillståndsärendet. Till samrådet kan också kallas företrädare för andra myndigheter som deltar i tillståndsförfarandet och andra berörda parter. Den statliga miljö- tillståndsmyndigheten ska alltid kalla in en företrädare för den stat-

543

Nordisk utblick

SOU 2024:98

liga tillsynsmyndigheten (5 kap. 39 a § miljöskyddslagen). Enligt förarbetena kan det vara motiverat att ordna ett samråd om ett pro- jekt förutsätter omfattande utredningar eller flera tillstånd och det därför inte är ändamålsenligt med rådgivning i elektronisk form. Om samrådet ska upprättas en promemoria, som bifogas det mate- rial som uppkommit vid behandlingen av ärendet.17

Myndigheterna är inte bundna av de råd som de ger vid sam- rådet. I förarbetena nämns exempelvis är det ibland är nödvändigt att sänka tidigare utsläppsgränser för att på grund av det mottag- ande vattendragets tillstånd eller toleransen för ny belastning be- gränsa föroreningen av ett vattendrag, och en ny tillståndssökande kan inte heller förvänta sig att få motsvarande utsläppsgränser som en belastare som tidigare beviljats tillstånd och som avleder sina ut- släpp till samma vattendrag. Om så är faller behöver tillståndsmyn- digheten motivera att ytterligare utredningar krävs in och tydliggöra att syftet är att hjälpa tillståndssökanden att i sina tilläggsutred- ningar fästa uppmärksamhet vid sådana frågor som är väsentliga med hänsyn till tillståndsprövningen.18 Samtidigt finns det en skyl- dighet för myndigheter generellt, inklusive tillståndsmyndigheter, att begära tilläggsutredningar när detta behövs för att avgöra ett ärende (6 kap. 31 § första stycket förvaltningslagen).

6.4.4Tillståndsprövningen

Inledning

Som vi redovisar närmare i avsnitt 6.4.6 prövas miljötillstånd i Finland av kommunal eller statlig tillståndsmyndighet. En domstolspröv- ning kan, enligt redovisningen i avsnitt 6.4.7, bara komma i fråga genom överklagande av tillståndsmyndighetens beslut till förvalt- ningsdomstol. Tillståndsprövningen regleras främst i miljöskydds- lagen och vattenlagen, men som framgår av avsnitt 6.4.1 kan ytter- ligare ett antal lagar aktualisera tillståndsprövning. Av samma avsnitt framgår också att det finns en särskild lag om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden. Framställningen i detta avsnitt avser i huvudsak tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen och

17Se RP 8/2017 rd, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen, s. 24.

18Se RP 8/2017 rd, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen, s. 25.

544

SOU 2024:98

Nordisk utblick

vattenlagen. I detta sammanhang kan nämnas, som också redovisas i avsnitt 6.4.6, att när verksamheter kräver tillstånd enligt både vattenlagen och miljöskyddslagen ska gemensam tillståndsprövning ske hos den statliga tillståndsmyndigheten (34 § miljöskyddslagen).

I avsnitt 6.4.6 redovisas även att det för närvarande pågår en re- formering av det finska systemet för tillståndsprövning på statlig nivån.

Ansökan

Här noteras inledningsvis att tillståndsansökan enligt såväl miljö- skyddslagen som vattenlagen ska lämnas in elektroniskt till tillstånds- myndigheten. Fysiska personer kan dock få lämna in tillstånds- ansökan på papper och tillståndsmyndigheten kan också begära att ansökan med bilagor lämnas in i sådan form (39 § miljöskyddslagen och 11 kap. 2 § vattenlagen).

Regler om vad en tillståndsansökan ska innehålla finns i 39 § miljöskyddslagen och i 11 kap. 3 § vattenlagen. Båda lagrummen innehåller delegation om att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om bl.a. innehållet i tillståndsansökan. Dele- gationerna har utnyttjats med tämligen omfattande reglering i för- ordningar för aktuella verksamheter.

I de nämnda paragraferna finns vissa grundläggande regler om innehållet i tillståndsansökan. Således stadgas i 39 § andra stycket miljöskyddslagen att till ansökan ska det fogas en för tillstånds- prövningen behövlig utredning om verksamheten och dess konse- kvenser, om parterna och om andra relevanta omständigheter. Om ansökan gäller verksamhet som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska det till ansökan före beslutsfattan- det fogas en miljökonsekvensbeskrivning enligt den lagen samt kon- taktmyndighetens motiverade slutsats om denna. I samma stycke anges avslutningsvis att till ansökan ska det dessutom vid behov fogas en sådan bedömning som avses i 35 § i naturvårdslagen, dvs. en form av bedömning med avseende på Natura 2000-reglerna.

I 11 kap. 3 § vattenlagen finns något utförligare regler än miljö- skyddslagens om vad tillståndsansökan ska innehålla, nämligen

545

Nordisk utblick

SOU 2024:98

1.en sådan redogörelse för projektets syfte och projektets inver- kan på allmänna intressen, enskilda intressen och miljön som är tillräckligt utförlig för att ärendet ska kunna avgöras,

2.en plan över de åtgärder som behövs för att projektet ska kunna genomföras,

3.en beräkning av den nytta och de förluster av förmåner som projektet medför för registerenheterna för mark- och vatten- områden och deras ägare och för andra parter,

4.en redogörelse för hur verksamhetens verkningar kontrolleras.

Enligt paragrafens andra stycke ska, i likhet med miljöskyddslagens krav, även en miljökonsekvensbeskrivning och kontaktmyndig- hetens motiverade slutsats fogas till ansökningshandlingarna. Till ansökan ska vid behov också fogas den Natura 2000-bedömning som avses i 35 § i naturvårdslagen.

I både miljöskyddslagen och vattenlagen ställs krav på att den som upprättar ansökan ska ha tillräcklig sakkunskap. I 39 a § åläggs tillståndsmyndigheten ändå en skyldighet att på begäran lämna av- giftsfri rådgivning till sökande om innehållet i tillståndsansökan, om vilka utredningar som ska bifogas ansökan, om vilka utlåtanden som kommer att begäras i ärendet och den tidsfrist som ska reser- veras för detta samt om uppskattad tidpunkt för meddelande av tillståndsbeslutet (se även avsnitt 6.4.3 under rubriken Samråd innan tillståndsansökan). Tillståndsmyndigheten kan också arrangera ett samråd för att ordna rådgivningen i tillståndsärendet och till detta kalla företrädare för andra myndigheter och andra berörda parter samt företrädare för den statliga tillsynsmyndigheten.

Slutligen ska här nämnas att 40 § miljöskyddslagen och 11 kap. 5 § vattenlagen innehåller i stort sett identiska bestämmelser om komplettering av ansökan. De innebär att om ansökan är bristfällig eller om särskild utredning krävs för att ärendet ska kunna avgöras, ska sökanden ges tillfälle att komplettera ansökan inom den tid som myndigheten bestämmer. Vid underlåtelse att komplettera inom utsatt tid, kan ärendet lämnas utan prövning.

546

SOU 2024:98

Nordisk utblick

Handläggningstid

I den inledningsvis nämnda lagen om samordning av vissa miljö- relaterade tillståndsförfaranden finns en särskild paragraf om hand- läggningstid (8 §). Där anges att den samordnande myndigheten i samarbete med de behöriga tillståndsmyndigheterna ska beräkna en målsatt handläggningstid för de tillståndsansökningar som ska sam- ordnas och utifrån den ange en uppskattad tidpunkt för när besluten i tillståndsärendena kommer att meddelas. Som nämndes ovan i avsnittet rubricerat Ansökan finns i 39 a § miljöskyddslagen regler om rådgivning som också innebär ett visst moment av tidsplanering för handläggningen.

Enligt uppgifter som vi har kunnat inhämta från företrädare för finska Miljöministeriet tar omkring 60 procent av tillståndsproces- serna i Finland mindre än ett år, räknat från när ansökan inlämnas (exklusive miljöbedömningsprocessen). Omkring 30 procent av tillståndsprocesserna tar mellan 1 och 2 år och omkring 10 procent tar mer än två år. Genomsnittet ligger på 10 månader. Uppgiften har lämnats med påpekandet att andra EU-länder räknar på andra sätt vilket gör det svårt att jämföra tidsåtgången i respektive land. Miljöbedömningsprocessen tar i genomsnitt 12–17 månader. Siff- rorna avser medianvärden 2021 och 2022 och kommer från NTM- centralen och Regionförvaltningsverket.

Kungörelse/samråd om ansökan

Vid prövningen konsulterar prövningsmyndigheten normalt myn- digheter. Vilka som måste konsulteras beror på sakfrågan eller rätts- akten.

Såväl samordningslagen som miljöskyddslagen och vattenlagen innehåller bestämmelser om kungörelse samt om beredningsförfar- andet. Sammanfattningsvis kan det beskrivas på följande sätt. Ansö- kan ska delges genom offentlig kungörelse. När ansökan prövas ska tillståndsmyndigheten begära in ett utlåtande från olika myndig- heter vars intressen kan tänkas påverkas av verksamheter. Det hand- lar bl.a. om kommunala miljövårdsmyndigheter, hälsoskyddsmyn- digheter, myndigheter som bevakar allmänna intressen, sametinget och andra berörda aktörer. Den statliga miljötillståndsmyndigheten

547

Nordisk utblick

SOU 2024:98

ska dessutom begära in ett utlåtande från den statliga tillsynsmyn- digheten samt från den kommun där verksamheten är placerad.

Tillståndet och villkor

Vad som krävs för att ett tillstånd ska beviljas och vad ett tillstånd ska innehålla regleras i den finska miljöskyddslagen. Miljötillstånd ska beviljas om verksamheten uppfyller de krav som ställs i miljö- skyddslagen och i avfallslagen samt i de bestämmelser som har ut- färdats med stöd av dem. Naturvårdslagen och vad som föreskrivs med stöd av den ska också iakttas vid tillståndsgivningen. För att miljötillstånd ska kunna beviljas krävs enligt miljöskyddslagen att verksamheten, med beaktande av tillståndsvillkoren och verksam- hetens placering, inte i sig eller tillsammans med andra verksam- heter (49 § miljöskyddslagen)

•medför olägenhet för hälsan,

•medför någon betydande annan förorening i miljön eller risk för sådan,

•har konsekvenser som är förbjudna enligt 16–18 § som avser förbud mot förorening av mark, grundvatten och särskilda för- bud som gäller havet,

•leder till försämring av speciella naturförhållanden eller även- tyrar vattenförsörjningen eller någon annan från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten,

•medför sådant oskäligt besvär som avses i 17 § 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Där anges att en fastig- het, byggnad eller lägenhet inte får användas så att grannarna eller de som bor eller innehar fastigheter, byggnader eller lägen- heter i närheten orsakas oskäligt besvär av ämnen som är skad- liga för miljön, sot, smuts, damm, lukt, fukt, buller, skakning, strålning, ljus, värme eller annan motsvarande påverkan,

•medför väsentlig försämring i förutsättningarna att på samernas hembygdsområde bedriva traditionella samenäringar eller annars bevara och utveckla samekulturen eller väsentlig försämring i

548

SOU 2024:98

Nordisk utblick

skolternas levnadsförhållanden eller möjligheter att bedriva i skoltlagen avsedda naturnäringar på skoltområdet.

Om Försvarsmaktens användning av tunga vapen eller sprängämnen eller gränsbevakningsväsendets motsvarande verksamhet kräver miljötillstånd, får i behövlig omfattning undantag medges från de i 49 § miljöskyddslagen avsedda förutsättningar för beviljande av tillstånd som avser buller och skakningar samt risk för förorening av mark, grundvatten eller hav, om det med tanke på försvarets verksamhetsbetingelser är nödvändigt att placera verksamheten på området.

Ett miljötillstånd ska förenas med behövliga villkor om

1.utsläpp, utsläppsgränsvärden, förebyggande och begränsning av utsläpp samt utsläppsstället,

2.förebyggande och hindrande av förorening av mark och grund- vatten,

3.avfall samt om minskning av avfallets mängd och skadlighet,

4.åtgärder vid störningar och i andra exceptionella situationer,

5.iståndsättning av områden och hindrande av utsläpp efter av- slutad verksamhet och andra åtgärder efter avslutad verksamhet,

6.andra åtgärder för att förebygga eller minska förorening av mil- jön och risken för sådan.

Tillståndsvillkor som gäller utsläppsgränsvärden samt hindrande och begränsning av utsläpp ska vara baserade på bästa tillgängliga teknik. Vid bedömning av innehållet i bästa tillgängliga teknik ska hänsyn tas till

1.minskning av avfallsmängden och avfallets skadlighet,

2.möjligheten att återanvända och återvinna ämnen som används och avfall som uppkommit vid produktionen,

3.farligheten hos de ämnen som används vid produktionen samt möjligheterna att använda ämnen som är mindre skadliga än tidigare,

4.utsläppens art, mängd och verkningar,

549

Nordisk utblick

SOU 2024:98

5.arten och förbrukningen i fråga om råvaror,

6.energianvändningens effektivitet,

7.förebyggandet av risker i samband med verksamheten och olycks- risker samt förhindrandet av följder av olyckor,

8.den tid som krävs för ibruktagande av bästa tillgängliga teknik och betydelsen av den planerade tidpunkten för inledande av verksamheten samt de kostnader och den nytta som uppkom- mer vid förebyggandet och begränsningen av utsläpp,

9.miljökonsekvenserna,

10.produktionsmetoder och metoder för utsläppshantering som används i industriell skala,

11.kunskapsutvecklingen i fråga om teknik och naturvetenskaper,

12.uppgifter om bästa tillgängliga teknik som publiceras av Euro- peiska kommissionen och internationella organ.

Om det genom lag eller förordning av statsrådet har föreskrivits om miljöskyddskrav för verksamheten, behöver dessa krav inte upprepas i tillståndsvillkoren (15 § Statsrådets förordning om miljö- skydd). Tillståndsmyndigheten ska dock i tillståndet, en separat handling eller på annat sätt upplysa verksamhetsutövaren om de på miljöskyddslagen baserade centrala skyldigheter som gäller verk- samheten, antingen genom en hänvisning eller genom att redogöra för skyldigheternas innebörd, om myndigheten anser att detta be- hövs för att informera verksamhetsutövaren. Miljötillståndet för en direktivsanläggning ska alltid innehålla ett omnämnande av den branschspecifika statsrådsförordning som gäller anläggningen.

Om det inte har funnits tillräcklig utredning om utsläpp, avfall eller verksamhetens konsekvenser kan verksamhetsutövaren åläggas att göra en särskild utredning för att klarlägga den förorening av miljön eller risk för förorening av miljön som verksamheten med- för. Utifrån utredningen kan sedan tillståndsmyndigheten precisera tillståndsvillkor eller komplettera tillstånd (54 och 90 §§ miljöskydds- lagen).

Den som bedriver avfallsbehandling ska ställa säkerhet för att garantera en adekvat avfallshantering, uppföljning, kontroll och åt- gärder som behövs när verksamheten avslutas eller efter avslutad

550

SOU 2024:98

Nordisk utblick

verksamhet. Den som bedriver annan tillståndspliktig verksamhet ska på motsvarande sätt ställa säkerhet, om betydande mängder avfall uppkommer i verksamheten.

Ett miljötillstånd gäller som utgångspunkt tills vidare. På verk- samhetsutövarens begäran kan det begränsas till viss tid. Det finns även möjlighet att tidsbegränsa ett tillstånd om det finns sådana vägande skäl för det som hänger samman med verksamhetens sär- skilda egenskaper, med att den teknik eller de metoder som används är nya eller med att verksamhetens negativa konsekvenser är svåra att bedöma.

Ändring av tillstånd

En verksamhetsutövare får ansöka om ändring av ett miljötillstånd. I lagtexten anges inga förutsättningar för när en sådan ansökan får ske. Däremot anges att förfarandet är detsamma som vid en till- ståndsprövning av en ny verksamhet.

Ändring av tillstånd kan även ske på initiativ av en tillsynsmyn- dighet, den myndighet som bevakar allmänt intresse, den som orsa- kats olägenhet eller en miljöorganisation eller stiftelse, om

1.den förorening eller risk för förorening som verksamheten med- för väsentligen avviker från vad som bedömts på förhand,

2.verksamheten kan ha konsekvenser som är förbjudna enligt denna lag,

3.utsläppen kan minskas väsentligt utan oskäliga kostnader på grund av den bästa tillgängliga teknikens utveckling,

4.verksamhetens yttre förhållanden efter det att tillståndet bevil- jades väsentligt har förändrats och tillståndet därför behöver ändras,

5.det behövs för att tillgodose ett sådant efter beviljandet av till- ståndet genom lag, statsrådsförordning eller en rättsakt av Euro- peiska unionen infört specificerat krav som är bindande och gäller förebyggande eller hindrande av förorening av miljön.

I de fall ändring av tillstånd sker på initiativ av de angivna aktörerna ska ändå utredningen för behov av ändring göras av

551

Nordisk utblick

SOU 2024:98

verksamhetsutövaren (89 § miljöskyddslagen). På initiativ av till- synsmyndigheten kan även ett tillstånd återkallas (93 § miljöskydds- lagen).

Verkställighet

Tillståndspliktig verksamhet får som huvudregel inte inledas eller ändras förrän det tillståndsbeslut som tillåter verksamheten har fått laga kraft (198 § miljöskyddslagen). Tillståndsmyndigheten kan däremot besluta att ett tillstånd får tas i anspråk även om det över- klagas. Ett sådant beslut får fattas på begäran av sökanden av grun- dad anledning och under förutsättning att verkställigheten inte gör ändringssökandet onödigt. Sökanden måste då ställa godtagbar säker- het för att miljön ska kunna återställas i ursprungligt skick. Till- ståndsmyndigheten kan också efter särskild ansökan och även efter det att tiden för att överklaga har löpt ut fatta beslut om att till- ståndet får tas i anspråk. En sådan ansökan måste lämnas in senast 14 dagar efter överklagandetidens utgång. Beslut om att få ta till- ståndet i anspråk även om det överklagats kan i sig överklagas till Vasa förvaltningsdomstol.

Ersättningsfrågor

När tillståndsmyndigheten beviljar miljötillstånd ska den samtidigt bestämma om ersättning för skador som verksamheten orsakar genom förorening av vattendrag (125 § miljöskyddslagen). I detta avseende görs i lagtexten således ingen skillnad om det är en statlig eller kommunal tillståndsmyndighet.

I fråga om möjligheten att skjuta upp frågan om ersättning är det endast den statliga miljötillståndsmyndigheten som kan besluta om det. En förutsättning för det är att en detaljerad utredning av de skadorna skulle innebära att avgörandet av ett tillståndsärende för- dröjs oskäligt. Tillståndshavaren ska då åläggas att inhämta behöv- lig utredning och inom utsatt tid lämna in en ansökan för komplet- tering av ett ersättningsavgörande i ärendet. Likaså kan den statliga miljötillståndsmyndigheten ta ställning till ett yrkande om ersätt- ning för skador som verksamheten har orsakat genom förororening av vattendrag även innan tillståndsfrågan är avgjord. Även ersätt-

552

SOU 2024:98

Nordisk utblick

ning för oförutsedd skada kan prövas av den statliga tillståndsmyn- digheten efter en särskild ansökan.

6.4.5Anmälnings- och registreringsförfaranden

Inledning

Vid sidan av tillståndsprövning finns i Finland ett system med möj- lighet till anmälan eller registrering av sådana verksamheter som omfattas av den finska miljöskyddslagen, industriell och annan verk- samhet som orsakar eller kan orsaka förorening av miljön samt verksamhet som ger upphov till avfall och på behandling av avfall. Motsvarande system med anmälan och registrering finns, såvitt vi har kunnat utläsa, inte för vattenverksamheter som regleras i den finska vattenlagen. Det finska anmälningsförfarandet kan beskrivas som en något enklare tillståndsprövning. Reglerna kring anmälans innehåll och hur handläggningen går till är i huvudsak desamma som för tillståndspliktiga verksamheter. Både anmälnings- och registrer- ingsförfarandet omfattar ett begränsat antal verksamheter.

Anmälan

De verksamheter som behöver föregås av en anmälan anges i bilaga 4 till miljöskyddslagen. Anmälningspliktiga verksamheter omfattar sågverk där produktionskapaciteten är minst 20 000 m³ sågvirke per år, upplag för hälso- eller miljöfarliga kemikalier i flytande form med vissa angivna volymer, viss typ av maskinell guldgrävning, viss angiven livsmedels- och foderindustri vars avloppsvatten leds till ett miljötillståndspliktigt avloppsreningsverk, djurstallar med visst angivet antal djurenheter, depåer för bussar, lastbilar eller arbets- maskinsdepåer av en viss storlek, vissa utomhus belägna skjutbanor samt permanenta djurgårdar eller nöjesparker.

Anmälan prövas i huvudsak av den kommunala miljövårdsmyn- digheten och ska göras minst 120 dygn innan verksamheten inleds. Anmälan ska innehålla för behandlingen av anmälan behövliga bind- ande uppgifter om verksamheten och dess konsekvenser, om parterna och om andra relevanta omständigheter. Det närmare innehållet i anmälan regleras i 2 kap. 3 § statsrådets förordning om miljöskydd

553

Nordisk utblick

SOU 2024:98

713/2014. Regleringen om anmälans innehåll är densamma som för tillståndsansökan. Likaså är bestämmelserna om handläggningen av en anmälan densamma som för en tillståndsansökan, se 3 kap. stats- rådets förordning om miljöskydd. En anmälan ska efter det att ären- det har utretts tillräckligt utförligt, på samma sätt som en tillstånds- ansökan, kungöras och vissa utlåtanden ska inhämtas från angivna myndigheter. Däremot skiljer sig regleringen om tillståndsbeslutets innehåll från det som ska framgå i fråga om ett beslut efter anmälan. I ett beslut med anledning av anmälan behövs ingen recit med part- ernas yrkanden, inställning och utveckling av talan samt en redogör- else för den utredning som finns i målet (t.ex. inhämtade remissyn- punkter), men däremot en beslutsdel med villkor m.m. Kommunens beslut kan överklagas till Vasa förvaltningsdomstol.

Registrering

Ett registreringsförfarande tillämpas för vissa verksamheter som omfattas av miljöskyddslagen. Dessa anges i bilaga 2 till miljöskydds- lagen. De verksamheter som omfattas av registreringsplikten är energiproducerande anläggningar med viss bränsleeffekt, asfalt- stationer, bensinstationer, kemtvättsanläggningar, fordonslacker- ing, verksamheter och anläggningar där förbrukningen av organiska lösningsmedel uppgår till vissa angivna volymer samt permanenta betongstationer och fabriker som tillverkar betongprodukter.

Registrering görs hos den kommunala miljövårdsmyndigheten. Huvudregeln är att registrering ska göras senast 60 dagar innan verksamheten inleds och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska registrera verksamheten inom 60 dagar från det att registrer- ingsanmälan gjordes. För vissa angivna energiproducerande anlägg- ningar gäller i stället en 30 dagars frist. Registreringsförfarandet innebär ingen prövning. Vid registreringen fattas inget administra- tivt beslut utan kommunen kontrollerar endast att verksamhets- utövare fyllt i ansökan korrekt.

En anmälan för registrering ska innehålla

1.verksamhetsutövarens identifikations- och kontaktuppgifter,

2.uppgift om platsen för verksamheten,

3.en verksamhetsbeskrivning och de viktigaste processerna,

554

SOU 2024:98

Nordisk utblick

4.uppgift om tidigare tillstånd och anmälningar som påverkar ärendet, utlåtanden samt anslutningsavtal,

5.en redogörelse för miljöskyddsåtgärderna, samt

6.en bedömning av de utsläpp som verksamheten medför och dess miljökonsekvenser (5 kap. 27 § statsrådets förordning om miljöskydd).

6.4.6Prövningsinstanser

Inledning

I Finland finns det cirka 10 400 miljötillståndspliktiga anläggningar.19 Staten ansvarar för tillstånden för cirka 4 000 av dessa liksom för tillsynen över de verksamheterna. Bestämmelser om vem som är behörig tillståndsmyndighet finns i 4 kap. 34 § i miljöskyddslagen.20 Närmare bestämmelser om vilken myndighet som ska fastställa miljö- tillståndsfrågorna för respektive verksamhet anges i statsrådets för- ordning om miljöskydd.21 Regionförvaltningsverket prövar de mest betydande och regionalt betydande miljötillstånden (1 § Statsrådets förordning om miljöskydd). Den kommunala miljövårdsmyndig- heten prövar övriga miljötillstånd (2 § Statsrådets förordning om miljöskydd). I 1 kap. 7 § vattenlagen slås fast att regionförvaltnings- verket är ansvarig tillståndsmyndighet. Verksamheter som kräver tillstånd enligt både vattenlagen och miljöskyddslagen ansöker om tillstånd hos regionförvaltningsverket (34 § miljöskyddslagen).

I Finland ska prövningsmyndigheten när den beviljar tillstånd, som regel, samtidigt bestämma om ersättning för skador som verksam- heten orsakar genom förorening av vattendrag (125 § miljöskydds- lagen).

Medan de myndigheter som prövar miljötillstånd alltså är region- förvaltningsverket och de kommunala miljövårdsmyndigheterna, är det de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-central) som i de flesta fall ser till att förfarandet vid miljökonsekvensbeskriv- ningar (MKB) efterlevs. Processen i Finland är alltså vanligtvis tu- delad, först MKB-process hos NTM-centralen och sedan söks till-

19Se https://ym.fi/sv/miljotillstand-och-tillsyn-over-miljoskyddet (besökt 2024-03-18).

20Se 527/2014, https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2014/20140527#L4P34 (besökt 2024-03-18).

21Se 4.9.2014/713 https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2014/20140713#L1 (besökt 2024-03-18).

555

Nordisk utblick

SOU 2024:98

stånd hos regionförvaltningsverket eller kommunen. Tillstånds- myndigheten får inte meddela tillstånd förrän den har fått miljö- konsekvensbeskrivningen och NTM-centralens motiverade slutsats samt handlingar om gränsöverskridande konsekvenser. Denna ord- ning har gällt sedan 2010 då länen och länsstyrelserna upphörde i Finland och deras uppgifter fördes över till regionförvaltningsverket.

För närvarande pågår en reformering av det finska systemet för tillståndsprövning på statlig nivån. Syftet är att få till stånd en s.k. samservicemodell för miljörelaterade tillståndsförfaranden där till- stånd kan sökas centraliserat och digitalt genom en enda tillstånds- process.22 Ett nytt tillstånds-, styrnings- och tillsynsverk ska in- rättas som bl.a. ska ansvara för att tillståndsprocessen framskrider, för samordningen av den samt för nödvändiga utredningar. Denna myndighet ska också se till att den som ansöker om tillstånd har möjlighet att på förhand diskutera de skyldigheter, utredningsbehov och yttre villkor som hänför sig till tillståndsprocessen. Målet är att antalet begäranden om ytterligare utredning och kompletteringar ska kunna minskas genom samarbete och framförhållning.

Ett annat mål är att tillståndsförfarandet som helhet ska genom- föras parallellt i samarbete mellan myndigheter och projektaktörer, och inte som skilda delar som följer efter varandra. I det nya riks- omfattande och sektorsövergripande ämbetsverket ska Valvira23, regionförvaltningsverken samt vissa uppgifter inom NTM-centra- lernas miljöansvarsområde slås samman. Den nya tillstånds-, styr- nings- och tillsynsmyndigheten ska i fortsättningen på ett centralt sätt sköta myndighetsuppgifter enligt bl.a. miljöskyddslagen, vatten- lagen, avfallslagen, lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedöm- ning (252/2017), naturvårdslagen (9/2023), lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) och lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005). Målet är att det nya ämbetsverket inleder sin verksam- het och att lagstiftning om ett enda serviceställe träder i kraft den 1 januari 2026.24

22Se https://valtioneuvosto.fi/sv/regeringar/regeringsprogrammet#/7/3 (besökt 2024-03-18).

23Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira är ett centralt ämbetsverk under social- och hälsovårdsministeriet som genom styrning och tillsyn ska främja rätts- skyddet och tjänsternas kvalitet inom social- och hälsovården samt hanteringen av hälso- risker i livsmiljön och hos befolkningen.

24Se https://ym.fi/sv/ettservicestalle (besökt 2024-03-18).

556

SOU 2024:98

Nordisk utblick

Inom ramen för lagstiftningsprojektet om tjänster från ett enda serviceställe bereds på finska miljöministeriet bestämmelser för att den nya tillståndsmyndigheten samtidigt ska kunna behandla de till- ståndsansökningar som grundar sig på de olika lagar som omfattas av projektet. I projektet utreds också hur MKB-förfarandena och Natura 2000-bedömningarna kan behandlas smidigare som en del av tillståndsbehandlingen.25 Som en del av arbetet ska bl.a. också myndigheternas inbördes besvärsrätt begränsas.

Nedan beskrivs de olika myndigheternas roll i det befintliga finska systemet mer utförligt.

Prövning i första instans

Regionförvaltningsverket prövar tillstånd för många olika typer av verksamheter. Verket är bl.a. statlig miljötillståndsmyndighet och behandlar också ärenden som gäller anmälningspliktig verksamhet som faller inom dess behörighet. Tillstånd ska sökas hos det region- förvaltningsverk i vars område verksamheten ligger. Det finns sex olika regionförvaltningsverk runt om i Finland varav fyra prövar miljötillstånd. Miljötillstånds- och vattentillståndsansökningar be- handlas i Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Östra Finland, Västra och Inre Finland samt Norra Finland. Regionförvaltnings- verket i Södra Finland hanterar 50 procent av alla tillstånd. Miljö- tillståndsavdelningen vid regionförvaltningsverken är självständig i sitt beslutsfattande.

Regionförvaltningsverket prövar miljötillståndsärenden som gäller de verksamheter som avses i tabell 1 i bilaga 1 till miljöskydds- lagen. Myndigheten avgör dessutom miljötillståndsärenden som gäller vissa verksamheter som avses i tabell 2 i bilaga 1 till miljö- skyddslagen. Verket prövar alla IED-verksamheter. Regionförvalt- ningsverket är också ansvarig prövningsmyndighet för i princip all vattenverksamhet. En tillståndsansökan som rör både miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet ska i allmänhet prövas tillsam- mans och i enlighet med vattenlagen. Kemikaliesäkerhet, pilotverk- samheter och markanvändning prövas av andra myndigheter.

Den statliga miljötillståndsmyndigheten ska avgöra en ansökan om miljötillstånd, om

25Se https://ym.fi/sv/ettservicestalle (besökt 2024-03-18).

557

Nordisk utblick

SOU 2024:98

1.verksamheten kan ha betydande miljökonsekvenser eller det annars, med hänsyn till verksamhetens art eller natur, är moti- verat att den statliga miljötillståndsmyndigheten avgör ärendet,

2.miljökonsekvenserna av annan verksamhet än sådan som avses

i1 punkten i betydande omfattning kan komma att beröra ett större område än den kommun där verksamheten ska placeras,

3.verksamheten utöver miljötillstånd kräver tillstånd enligt 3 kap.

iden finska vattenlagen, upplåtande av annan nyttjanderätt en- ligt vattenlagen än nyttjanderätt för utloppsledning eller upp- låtande av nyttjanderätt enligt 68 och 69 § i miljöskyddslagen, och tillståndsansökningarna ska behandlas gemensamt i enlighet med 47 §, eller

4.tillståndet krävs med stöd av 27 § 2 mom. 1 punkten, som rör verksamhet som kan orsaka förorening av vattendrag, när det inte är fråga om ett projekt som är tillståndspliktigt enligt vat- tenlagen.

Den kommunala miljövårdsmyndigheten avgör alla tillståndsansök- ningar som inte listas i miljöskyddslagen som regionförvaltnings- verkets ansvar, vissa anmälningspliktiga verksamheter och samtliga registreringspliktiga verksamheter. Kommunen utövar tillsyn över samma verksamheter som de prövar eller registrerar. Den statliga miljötillståndsmyndigheten ska dock avgöra ansökan om miljötill- stånd om:

1.verksamheten är belägen på flera kommunala miljövårdsmyndig- heters verksamhetsområde,

2.om det är fråga om verksamhet som är avsedd för militära ändamål,

3.om det gäller ett beslut om sanering av mark eller grundvatten ska avgöras i samband med tillståndsärendet och behörigheten i ärendet inte har överförts till den kommunala miljövårdsmyndig- heten, eller

4.om tillståndsärendet gäller verksamheter som är placerade inom samma verksamhetsområde delvis ligger inom den statliga miljö- tillståndsmyndighetens behörighet och delvis inom den kommu- nala miljövårdsmyndighetens behörighet.

558

SOU 2024:98

Nordisk utblick

I 10 a kap. miljöskyddslagen regleras det som kallas allmänt anmäl- ningsförfarande. Vilken myndighet som anmälan ska ges in till be- ror på vilken verksamhet som anmälan avser. Behörig myndighet är i de flesta fall den kommunala miljövårdsmyndigheten. Regionför- valtningsverket behandlar dock anmälningar gällande stora kemi- kalieupplag (minst 1 000 m3 men under 50 000 m3) och småskalig maskinell guldgrävning samt om det är fråga om verksamhet som är avsedd för militära ändamål. Bilden är något mer komplex vad gäller anmälan om vissa verksamheter av engångsnatur som medför miljö- olägenheter. Där ska anmälan ska göras till miljötillståndsmyndig- heten (dvs. regionförvaltningsverket) eller tillsynsmyndigheten (NTM-centralen eller kommunförvaltningen).26

Ett registreringsförfarande tillämpas för vissa angivna verksam- heter som omfattas av miljöskyddslagen. Dessa verksamheter anges i bilaga 2 till miljöskyddslagen (se avsnitt 6.4.5). Registrering sker hos den kommunala miljövårdsmyndigheten (116 och 117 § miljö- skyddslagen).

I lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning finns bestämmelser om när och hur en miljökonsekvensbeskrivning ska genomföras. I de allra flesta fall är det NTM-centralen som är kon- taktmyndighet och den myndighet som ser till att förfarandet vid miljökonsekvensbeskrivningar efterföljs. Det gäller oavsett om till- ståndet för verksamheten eller åtgärden ska prövas av Regionförvalt- ningsverket eller kommunen. Det finns 15 regionala NTM-centraler i Finland vara 13 har ett utpekat ansvar för miljö och naturresurs- frågor. De har till uppgift att främja regional utveckling genom att sköta statsförvaltningens verkställighets- och utvecklingsuppgifter i regionerna. Uppgifterna indelas i tre delområden: näringar, arbets- kraft och kompetens, trafik och infrastruktur samt miljö och natur- resurser. Det finska miljöministeriet styr, följer och utvecklar MKB-förfarandet på ett allmänt plan och bestämmer även vilken av NTM-centralerna som ska vara kontaktmyndighet för projektet om oklarhet uppstår eller om en närings-, trafik- och miljöcentral svarar för planeringen eller genomförandet av ett projekt. Miljö- ministeriet ska vid ett sådant beslut beakta projektets placering och NTM-centralernas resurser samt säkerställa att ansvaret för planer- ingen och genomförandet av projektet har separerats från kontakt-

26Se https://www.ymparisto.fi/sv/tillstand-och-skyldigheter/anmalning-av-engangsnatur- enligt-msl (besökt 2024-03-18).

559

Nordisk utblick

SOU 2024:98

myndighetens uppgifter så att myndighetens opartiskhet inte även- tyras. Finlands miljöcentral27 sköter de informations- och förhand- lingsuppgifter med andra stater som krävs enligt Esbokonventionen.

NTM-centralen är ansvarig tillsynsmyndighet för de verksam- heter som prövas av regionförvaltningsverket. Ansvarsfördelningen i fråga om tillsynen följer ansvarsfördelningen för tillståndspröv- ningen, dvs att då beslut om tillstånd prövas av regionförvaltnings- verket är NTM-centralen ansvarig för tillsynen, i annat fall är det kommunen (23 § miljöskyddslagen).

Stöd och vägledning

Bestämmelser om myndigheters rådgivning finns i den finska för- valtningslagen (2 kap. 8 §). I dessa slås det fast att myndigheterna inom ramen för sin behörighet och enligt behov ska ”ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden”.28 Där- utöver finns en skyldighet i 39a § miljöskyddslagen om att på begä- ran ge sökanden information i elektronisk form om:

1.vilka uppgifter som ska uppges i tillståndsansökan och vilka ut- redningar som ska bifogas ansökan,

2.vilka utlåtanden som kommer att begäras i ärendet och den tids- frist som ska reserveras för detta, och

3.uppskattad tidpunkt för meddelande av tillståndsbeslutet.

Tillståndsmyndigheten kan dessutom på den sökandes begäran eller på eget initiativ arrangera ett samråd mellan sökanden och myndig- heten för att ordna rådgivningen i tillståndsärendet. Till samrådet kan också kallas företrädare för andra myndigheter som deltar i till- ståndsförfarandet och andra berörda parter. Den statliga miljötill- ståndsmyndigheten ska alltid kalla in en företrädare för den statliga tillsynsmyndigheten. Rådgivningen är avgiftsfri.

Stöd i MKB-processen ges av NTM-centralen. Tillsynsmyndig- heten, dvs. NTM-centralen eller den kommunala miljöskyddsmyn-

27En forsknings- och utvecklingscentral för miljöfrågor under miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet.

28Se https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2003/20030434#O1L2P8 (besökt 2024-03-18).

560

SOU 2024:98

Nordisk utblick

digheten, kan även på begäran lämna ett utlåtande om behovet av tillstånd enligt vattenlagen och miljöskyddslagen.

Överprövningsinstanser

I Finland prövas överklaganden av ett beslut eller begäran om om- prövning av förvaltningsrätt. Överklaganden av beslut som fattats med stöd av miljöskyddslagen har centraliserats till Vasa förvalt- ningsdomstol. Alla beslut om tillstånd som regionförvaltningsver- ket fattar överklagas alltså till en och samma förvaltningsdomstol. Vid prövningen består rätten av två juridiska domare och en sak- kunnig inom naturvetenskap eller teknik som kan likställas med de svenska mark- och miljödomstolarnas tekniska råd. Förvaltnings- domstolens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, om den beviljar prövningstillstånd.

Myndigheter och andra med partsroll

När ansökan prövas ska tillståndsmyndigheten begära in utlåtanden från olika myndigheter vars intressen kan tänkas påverkas av verk- samheten. Detta regleras i 42 § miljöskyddslagen. Det handlar bl.a. om kommunala miljövårdsmyndigheter, hälsoskyddsmyndigheter, myndigheter som bevakar allmänna intressen, sametinget och andra berörda aktörer. Vilka myndigheter som måste konsulteras beror på sakfrågan och vilken lagstiftning det gäller. Regionförvaltnings- verket ska alltid begära in ett utlåtande från den statliga tillsynsmyn- digheten (NTM-centralen) och från den kommun där verksamheten är placerad. Innan tillståndsmyndigheten beslutar i ärendet ska parterna ges tillfälle att framställa anmärkningar med anledning av tillståndet och även andra än parterna ska ges tillfälle att framföra sin åsikt i enlighet med förvaltningslagen (43 § miljöskyddslagen).

Tillståndsmyndigheten kan inom ramen för prövningen även inhämta andra utredningar som behövs. Vissa statliga myndigheter och forskningsinstitut är utpekade i 40 § statsrådets förordning om miljöskydd som expertmyndigheter eller sakkunniginrättningar som kan ge utlåtanden och utföra undersökningar och utredningar. Expertmyndigheter är jord- och skogsbruksministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet. Sakkunniginrättningar är inom sina egna

561

Nordisk utblick

SOU 2024:98

verksamhetsområden Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Livsmedelssäkerhetsverket, Meteorologiska institutet, Teknologiska forskningscentralen VTT, Geologiska forskningscentralen, Strål- säkerhetscentralen, Säkerhets- och kemikalieverket samt Institutet för hälsa och välfärd.

Myndigheter får överklaga tillståndsbeslut. Det gäller den stat- liga tillsynsmyndigheten, dvs. NTM-centralen, samt den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner inom vars om- råde verksamhetens miljökonsekvenser uppträder och även den kommunala miljövårdsmyndigheten i den kommun där verksam- heten är placerad och i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten (191 § 4 miljöskyddslagen). Även myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet har besvärsrätt (191 § 5 miljöskyddslagen). Vilken myndighet som kan överklaga ett beslut beror på ärendet som behandlas. Som ett exempel har en hälso- och sjukvårdsmyndighet talerätt om skadliga naturpåverkningar skulle ha en direkt effekt på folkhälsan medan en fiskemyndighet inte skulle ha överklaganderätt enbart på grund av luftutsläpp, om inte verksamhetens effekter, t.ex. på grund av försurning, bedöms kunna påverka det intresse som myndigheten övervakar. Fiskedistrikt en- ligt fiskelagen kan för övrigt likställas med myndigheter när det gäller talerätt.29 Talerätten är i Finlands alltså mycket bred i fråga om vilka myndigheter som kan överklaga. Den statliga tillsynsmyn- digheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten har också rätt att i syfte att bevaka det allmänna miljöskyddsintresset eller av annan grundad anledning överklaga ett beslut genom vilket Vasa förvaltningsdomstol har ändrat eller upphävt dess beslut.

6.4.7Överprövningen

Beslut om tillstånd som fattats av Regionförvaltningsverket och kommunerna överklagas till Vasa förvaltningsdomstol. Ett över- klagat ärende handläggs då enligt lagen om rättegång i förvaltnings- ärenden. I denna lag finns handläggningsbestämmelser. Av lagen framgår bl.a. att ett beslut får överklagas skriftligen inom 30 dagar från det att beslutet har delgetts. Det framgår även att förvaltnings-

29Se regeringens proposition till Riksdagen med förslag till revidering av miljöskydds- och vattenlagstiftningen, RP 84/1999 rd, s. 97.

562

SOU 2024:98

Nordisk utblick

domstolen har en utredningsskyldighet (37 § lagen om rättegång i förvaltningsärenden). Domstolen ska vid behov ge en part eller den myndighet som har fattat beslutet anvisningar om vilken tilläggs- utredning som ska läggas fram i ärendet. Vidare ska domstolen på eget initiativ inhämta utredning i sådan omfattning som en opartisk och rättvis behandling av ärendet samt ärendets art kräver. Inom ramen för domstolens utredningsskyldighet kan den på eget initiativ be- gära ett utlåtande om en fråga som kräver särskild sakkunskap av någon annan myndighet än den som har fattat beslutet eller av en enskild sakkunnig. Det finns även möjlighet för domstolen att hålla muntlig förhandling och syn.

Miljöskyddslagen innehåller några få handläggningsregler för överprövningen. Om det är den som har sökt tillstånd som över- klagar ska Vasa förvaltningsdomstol kungöra överklagandet på en webbplats och i kommunerna som berörs av den aktuella verksam- heten. Vasa förvaltningsdomstol ska dessutom, om det är den som har sökt tillstånd som har överklagat, ge de parter som saken spe- ciellt berör samt de myndigheter som bevakar allmänt intresse till- fälle att bemöta det som anförs i överklagandet om det inte är uppen- bart onödigt (196 § miljöskyddslagen).

Förvaltningsdomstolens avgörande kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, i vilken det krävs prövningstillstånd för att få sin sak prövad. Prövningstillstånd ska beviljas, om

1.det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är viktigt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen,

1.det finns särskilda skäl för högsta förvaltningsdomstolen att av- göra ärendet på grund av att det i ärendet skett ett uppenbart fel, eller

2.det finns något annat vägande skäl för att bevilja besvärstillstånd.

Klagorätt

Vi har beskrivit vilka myndigheter som har rätt att överklaga. Utöver dessa har den som är part rätt att överklaga ett beslut. Även regi- strerade föreningar och stiftelser var syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön har rätt att

563

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

Det kan t.ex. finnas krav på tillståndsprövning i det svenska regelverket i större utsträckning än vad EU-rätten kräver och där det inte av nationella skäl är särskilt motiverat med striktare krav. En fråga är därför om bl.a. miljöprövningsförordningen ställer strängare krav än EU-regelverkens minimikrav på vilka verksam- heter och åtgärder som ska omfattas av krav på tillstånd respektive vilka som kan hanteras med anmälan, registrering, eller enbart genom tillsyn.2

I kommande avsnitt redogör vi för de utmaningar som har fram- förts i samband med utredningsarbetet. Därefter jämför vi kraven på tillståndsplikt mellan EU-rätten och svensk rätt. Vi fördjupar oss också i skillnaderna mellan tillståndsplikten för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Slutligen beskriver vi dagens utmaningar avseende prövning av anläggningar för solkraft.

7.2.2Synpunkter på dagens tillstånds- och anmälningsplikt

För omfattande tillståndsplikt

Övergripande synpunkter som har lämnats till utredningen avse- ende dagens tillståndsplikt är att den upplevs som alltför omfat- tande. Både vad avser vilka verksamheter som prövas och vad som prövas. Många anser att tillståndsprocessen tyngs av prövning av verksamheter som skulle kunna hanteras via anmälan eller registrer- ing. Likaså har framförts att många frågor som i dag hanteras inom tillståndsprövningen med fördel skulle kunna hanteras inom tillsyn och egenkontroll. Det uppges kunna förenkla tillståndsprövningen och ge snabbare tillståndsgivning. Se mer om tillsyn i kapitel 12.

Den detaljerade regleringen kring vilka verksamheter som om- fattas av tillstånds- och anmälningsplikt upplevs också som en ut- maning nu när teknikutvecklingen går fort och nya typer av proces- ser eller verksamheter uppkommer i allt snabbare takt. Lagstiftningen som den är utformad i dag anses inte alltid vara anpassad till dessa nya tekniker och regelverken hinner inte uppdateras i samma takt som tekniken utvecklas.

Det svenska genomförandet av EU-rätten lyfts i detta samman- hang också fram som problematisk. Mindre ändringar inom ramen för nuvarande regelverk i stället för att anpassa lagstiftningen fullt

2Se dir. 2023:78 s. 3.

566

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

ut till EU-rätten upplevs skapa problem med överlappande och mer långtgående krav.

Ytterligare en utmaning är att tillståndsplikten för miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet ser väldigt olika ut. Så som tillståndsplikten för vattenverksamheter är utformad i dag medför det att även mindre verksamheter prövas av mark- och miljödomstol. Få verksamheter är dessutom renodlade miljöfarliga verksamheter utan har ofta inslag av vattenverksamheter vilket medför att även dessa kan behöva tillståndsprövas i mark- och miljödomstol.

Ställer miljöprövningsförordningen strängare tillståndskrav än EU-rätten?

Många aktörer har framfört synpunkter om att prövningsplikten enligt miljöprövningsförordningen går utöver vad EU-rätten krä- ver. Flera menar att mycket av den problematik vi upplever inom miljölagstiftningen handlar om att vi vill behålla vår svenska lag- stiftning samtidigt som vi är tvungna att genomföra nya rättsakter från EU. Detta medför risk för överlappande krav och i vissa fall också risk för en över- eller underimplementering.

Regleringen i miljöprövningsförordningen anses vara alltför omfattande och det framförs att ett stort antal verksamheter skulle kunna rensas bort om man endast skulle utgå från EU-rättens krav. Flertalet synpunkter handlar också om att det vore rimligt att lägga ribban för prövningsplikt högre än vad som i dag är fallet. Mer skulle kunna vara anmälningspliktigt och en del verksamheter och åtgärder skulle inte ens behöva vara anmälningspliktiga. Kanske skulle i stället en registreringsplikt kunna införas för sådana verk- samheter för att möjliggöra tillsyn efter behov.

Samtidigt har det också framförts till utredningen att i de fall det finns tillståndspliktiga verksamheter som inte omfattas av exempelvis industriutsläppsdirektivet eller MKB-direktivet är de verksamheter som till sin miljöstörande omfattning är likartade med de som omfattas av EU-kraven vilket gör att det av konkur- rensskäl kan vara befogat att ha en likartad hantering.

Hur uppdelningen har skett mellan vilka verksamheter som är A- respektive B- eller C-verksamheter upplevs också av många som oklar och godtycklig. Man saknar en tydligare definition av vad

567

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

som utgör en A-, B- eller C-verksamhet. Syftet med uppdelningen anges ofta vara att man vill anpassa kraven på verksamheterna efter verksamhetens omfattning och miljöpåverkan. Många av de som har lämnat synpunkter till utredningen håller också med om att utöver de krav som EU-rätten ställer bör en verksamhets miljö- påverkan vara det som styr om verksamheten ska vara tillstånds- pliktig eller inte. Dock lyfter flera fram att så inte riktigt är fallet

i dag. I vissa fall kan en mindre miljöpåverkande verksamhet om- fattas av en högre kravnivå än en verksamhet med mindre påverkan och tvärtom.

Det har även framförts att det finns skäl för att se över hur man klassificerar verksamheter när en verksamhet inrymmer flera mindre verksamhetskoder och i vilken omfattning dessa ska vara styrande.

Det finns exempel på att dessa oklarheter leder till långdragna över- klagningsprocesser och en osäkerhet om vilka krav enligt t.ex. BAT- slutsatser som ska tillämpas. Det är också oklart rent rättsligt vad som ska utgöra huvudsaklig industriutsläppsverksamhet om en verksamhet med tillstånd rymmer flera olika delverksamheter varav vissa är industriutsläppsverksamheter och andra inte.3 Det saknas också rättslig möjlighet att fatta ett särskilt beslut därom.4 Däremot kan en bedömning av en sådan fråga aktualiseras indirekt inom ramen för exempelvis ett tillsynsföreläggande. Därtill har det fram- förts att det kan uppstå tolkningsproblem om en och samma verk- samhet anses tillståndspliktig enligt fler punkter i miljöprövnings- förordningen.5 Sammantaget leder dessa oklarheter till tillämp- ningsproblem både för verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter och prövningsmyndigheter. Detta medför i sin tur till en mindre effektiv prövningsprocess.

Ändra från tillståndsplikt till anmälningsplikt?

Även om man begränsar antalet verksamheter som är tillstånds- pliktiga och flyttar dessa till anmälningsplikt innebär det inte per automatik att ett anmälningsförfarande blir en mer effektiv, tydlig och rättssäker process. Under utredningsarbetet har det framförts

3Se exv. Mark- och miljödomstolen Växjö tingsrätt i mål nr M 2372-22 (pt i MÖD M8468-23).

4Se exv. MÖD:s dom den 11 maj 2022 i mål nr M 8366-21.

5Se exv. MÖD:s dom den 16 juni 2022 i mål nr M 4222-21.

568

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

att det faktum att det i dag ställs olika krav på vad en anmälan be- höver innehålla beroende på vilken typ av verksamhet som anmälan avser ökar komplexiteten i tillämpningen.

Samtidigt som förväntan från en verksamhetsutövare är att hand- läggningen av en anmälan ska gå fort har från myndighetshåll fram- förts att dessa förväntningar många gånger är orimliga med anled- ning av alla krav i miljöbalken som myndigheten behöver ta ställning till, inte bara vid prövning av en ansökan om tillstånd utan också vid en anmälan.

En annan utmaning som har lyfts avseende anmälningsplikt är att handläggningen sköts av landets kommuner vilket ökar risken för en mer differentierad tillämpning av kraven samtidigt som säker- ställandet av rätt kompetens försvåras.

Ytterligare en utmaning som har förts fram är att även C-verk- samheter borde invänta ett beslut, eftersom det i praktiken är sällan man inte beslutar om någon form av försiktighetsmått. Kommunen har möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren om att söka till- stånd, men det är sällan det görs i praktiken.

Därtill uttrycker flera verksamhetsutövare att det är svårt att veta och förstå när de närmar sig eller redan har passerat gräns- värdet för krav på anmälan om miljöfarlig verksamhet. De saknar lättillgänglig eller riktad information från kommunen, samt bättre information om hur anmälan ska gå till och vilka uppgifter som ska ingå. De krav som ställs avseende uppgiftslämnande eller slutliga försiktighetsmått anser många verksamhetsutövare inte alltid är proportionerliga utifrån lagstiftningen och några liknar en om- fattande anmälningsprocess vid en förtäckt tillståndsprocess.6

Införa registrering för U-verksamheter?

U-verksamheter är verksamheter som enligt definitionen är miljö- farliga verksamheter, men som varken är anmälnings- eller tillstånds- pliktiga. Dessa behöver i dag inte heller registreras hos tillsyns- myndigheten.

Till utredningen har framförts att U-verksamheter kan utgöra en beaktansvärd miljörisk och att ett utökat antal av dessa jämfört

6Tillväxtverket delrapport 2022 ”Förenkla för företag i tillstånds- och anmälningsprocessen för miljöfarlig verksamhet”.

569

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

med idag skulle försvåra ytterligare för kommunerna att ha översikt över samtliga miljöfarliga verksamheter. Detta skulle i sig över tid motverka ett effektivt miljöarbete samt innebära en osund konkur- rensfördel för de verksamheter som inte får tillsyn. Den framförda problematiken innebär en särskild utmaning om U-verksamheter inte förenas med ett krav på registrering.

Problematiken med U-verksamheter kan illustreras av en hän- delse med ett utbrott av legionella i ett kyltorn. Efter ett utbrott av legionella där flertalet människor insjuknade och några avled kunde smittan så småningom härleddes till ett specifikt kyltorn. Då hade kommunen gjort ett omfattande arbete och lagt stora resurser på att lokalisera ursprunget. En registrering av kyltorn hade sannolikt underlättat arbetet med att hitta källan eftersom man då hade haft information om vilka kyltorn som finns inom kommunen.

När det gäller just specifikt kyltorn har Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten haft ett uppdrag av regeringen att utreda och föreslå åtgärder för att motverka och förebygga smittspridning av legionellabakterier från kyltorn och för att underlätta smittspår- ning vid utbrott. Myndigheterna har föreslagit att en anmälnings- plikt införs i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälso- skydd med syftet att de kommunala tillsynsmyndigheterna ska få kännedom om var kyltornen är belägna och vem som är verksam- hetsutövare. För att kommunerna även ska få kännedom om kyl- torn inom tillståndspliktiga verksamheter föreslås att verksamheterna, via de årliga miljörapporterna ska rapportera till tillsynsmyndig- heten om de har kyltorn.7 Regeringen beslutade den 21 december 2023 om att anmälningsplikt för kyltorn införs i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Enklare att genomföra ändringar av befintlig verksamhet?

I enlighet med direktiven ska vi, som tidigare har nämnts, göra en bred inventering av vilka krav EU-rätten ställer och hur dessa för- håller sig till den svenska tillämpningen. 8 Som ett exempel nämns skillnaden mellan de krav som ställs i industriutsläppsdirektivet avseende tillståndsplikt för ändringar av verksamheter och att det

7NV-08411-21, Uppdrag att utreda åtgärder för att motverka och förebygga spridning av legionella bakterier från kyltorn.

8Se dir. 2023:78 s. 4.

570

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

endast gäller väsentliga ändringar medan det i Sverige gäller till- ståndsplikt även för andra ändringar. Vi ska vidare utreda om det finns behov av att göra lättnader för att det ska vara enklare att ändra en verksamhet.9

Synpunkter som har lämnats till utredningen handlar främst om att s.k. ändringstillstånd används för lite och att det är alldeles för otydligt om det går att pröva som en ändring eller om hela verk- samheten behöver prövas. I nuläget upplevs det vara svårt att av- göra exakt var gränsen för tillståndsplikt går. Frågor om gränsdrag- ningar kommer ofta upp vid ändringar i befintliga anläggningar. Med nuvarande ordning är det upp till tillståndsmyndigheten att avgöra om prövningen kan ske som ändringstillstånd eller som total prövning av hela verksamheten. Risken för att få göra om processen är ett osäkerhetsmoment för verksamhetsutövaren som gör att prövningen blir onödigt omfattande. Åtgärder som i sig har en relativt begränsad miljöpåverkan eller till och med en positiv miljöpåverkan kan dra ut på tiden och ta onödigt stora resurser

i anspråk om de bedöms tillståndspliktiga. Osäkerheten kan i sig påverka viljan att göra den aktuella ändringen. På detta sätt är till- ståndsprövningen avhållande för innovation och omställning.

Många anser också att det i nuläget är omotiverat svårt att få villkor ändrade. Det borde vara enklare att effektivisera anläggningar.

Som en utmaning med att fler ändringstillstånd meddelas brukar vara att det blir svårt för t.ex. tillsynsmyndigheten att överblicka helheten avseende en verksamhets totala miljöpåverkan samt samt- liga villkor m.m.

Miljöprövningsutredningen föreslog i betänkandet Om prövning och omprövning vissa förändringar för att förenkla ändringar av till- stånd och villkor.10 Flertalet aktörer har uppgett att de vill se för- slagen avseende ändringstillstånd genomföras så snart som möjligt.

9Se dir. 2023:78 s. 8.

10Se SOU 2022:33 s. 109-125.

571

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

7.2.3Vilka krav på tillstånd ställer EU-rätten?

Industriutsläppsdirektivet

Industriutsläppsdirektivet innehåller bl.a. regler om tillståndspröv- ning av miljöfarliga verksamheter. Med termen tillstånd avses ett skriftlig godkännande att driva en anläggning eller förbrännings- anläggning, avfallsförbränningsanläggning eller samförbrännings- anläggning eller delar därav.

I IPPC-direktivet (som föregick industriutsläppsdirektivet) definierades tillstånd som ett eller flera skriftliga beslut eller en del härav, varigenom tillstånd meddelas att driva en anläggning eller delar därav på vissa villkor som säkerställer att anläggningen upp- fyller kraven i direktivet. Ett tillstånd kunde gälla för en eller flera anläggningar eller delar därav som är belägna på samma plats och drivs av samma verksamhetsutövare.

Även om det av IPPC-direktivets definition av termen tillstånd tydligare framgick att tillstånd ges på vissa villkor konstaterades i betänkandet av Industriutsläppsutredningen Bättre miljö – minskade utsläpp11 att det är tydligt att begreppet tillstånd enligt svensk rätt innefattar de villkor som utgör förutsättning för tillståndet. Till- ståndsdefinitionen får betydelse för genomförandet av artikel 4 industriutsläppsdirektivet enligt vilken ingen anläggning som om- fattas av direktivet får bedrivas utan tillstånd. Med den vida defini- tionen av tillstånd som ges i direktivet ansågs det inte behövas in- föras någon legaldefinition i svensk rätt då den svenska nationella regleringen redan uppfyller direktivets krav.12

I propositionen om ändringar i miljöbalkens sanktionssystem diskuterades vad som ryms inom termen tillstånd.13 Regeringen konstaterar följande.

Att bedöma tillståndsfrågan utan att samtidigt beakta de villkor som är nödvändiga för att det skall vara möjligt att ge ett tillstånd måste anses uteslutet. Villkoren utgör förutsättningen för att verksamhet skall få bedrivas enligt tillståndet. Med tillstånd måste alltså förstås inte enbart att en verksamhet har fått ett tillstånd utan givetvis hela den reglering som kommer till uttryck i tillståndet, dvs. de villkor eller bestämmelser som tillståndet består av.

11Se SOU 2011:86.

12Se SOU 2011:86 s. 106.

13Se prop. 2005/06:182 s. 133.

572

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

I förarbetena ansågs ingen ändring av svensk rätt vara nödvändig för att genomföra artikel 5.1 i industriutsläppsdirektivet angående samordning av tillståndsförfaranden och beaktande av uppgifter som framkommit i miljökonsekvensbeskrivningen.14 Utredningen inför införandet av direktivet bedömde också sammanfattningsvis att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken uppfyller kraven i industriutsläppsdirektivet.15

Av direktivet framgår vidare att verksamhetsutövare bör lämna in tillståndsansökningar med de uppgifter som är nödvändiga för att den behöriga myndigheten ska kunna fastställa tillståndsvillkor samt att verksamhetsutövaren kan använda sig av uppgifter som framkommit genom tillämpningen av MKB-direktivet och Seveso- direktivet. Tillståndsvillkoren bör fastställas på grundval av bästa tillgängliga teknik.

Verksamheter som omfattas av direktivets tillämpningsområde får således endast bedrivas med tillstånd. Vilka verksamheterna är framgår av direktivets bilaga 1. Av direktivet framgår också att det endast är väsentliga ändringar av befintliga anläggningar som kan medföra betydande negativa effekter för människors hälsa eller miljön som är tillståndspliktiga. Övriga ändringar av befintlig verk- samhet kräver endast att den behöriga myndigheten underrättas. Se mer om Industriutsläppsdirektivet i avsnitt 5.3.6.

I Sverige har direktivet främst genomförts genom generella före- skrifter (se mer om generella föreskrifter i avsnitt 7.6). De verk- samheter som omfattas av direktivets bilaga 1 och som kallas för industriutsläppsverksamheter framgår av miljöprövningsförord- ningen. I denna är en verksamhet vars verksamhetskod är markerad med – i en industriutsläppsverksamhet. Direktivets utsläppskrav har i stora delar genomförts genom industriutsläppsförordningen. Genom dessa bestämmelser görs BAT-slutsatserna gällande för berörda verksamheter utan att någon tillståndsprövning utförs. Så snart BAT-slutsatsdokument för en specifik bransch blir publicerad i Europeiska unionens officiella tidning förs de in i 2 kap. industri- utsläppsförordningen med hänvisning till vilka verksamheter i miljöprövningsförordningen som ska följa kraven. För verksam- hetsutövare som i dag bedriver en verksamhet som är industri- utsläppsverksamhet betyder direktivet att verksamhetsutövaren

14Se SOU 2011:86 s. 199.

15Se SOU 2011:86 s. 140.

573

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

behöver följa både villkoren i sitt tillstånd (miljöbalken) och kraven i industriutsläppsförordningen.

MKB-direktivet

Det framgår av MKB-direktivet att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av deras art, storlek eller lokalisering ska bli föremål för krav på tillstånd och en bedömning av deras påverkan innan tillstånd ges. Tillstånd definieras i artikel 1 p. 2 c) som den ansvariga myndighetens eller de ansvariga myndig- heternas beslut, som ger exploatören rätt att genomföra projektet.

Vissa verksamheter är på förhand utpekade som sådana som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan medan andra verk- samheters påverkan får avgöras från fall till fall. I MKB-direktivet framgår det av direktivets bilaga 1 vilka verksamheter som alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och av bilaga 2 vilka som ska bli föremål för en bedömning från fall till fall. Läs mer om MKB-direktivet i kapitel 9.

Sevesodirektivet

Direktivet ska tillämpas på alla verksamheter där farliga ämnen förekommer eller kan förekomma i viss omfattning. Vilka farliga ämnen som omfattas av direktivet och i vilka kvantiteter framgår av bilagan till direktivet. Reglerna tillämpas på den verksamhet som har tillräckligt mycket av något ämne som är tillräckligt farligt. Med verksamhet avses verksamheten i dess helhet och det räcker att de farliga ämnena förekommer i verksamheten. Det behöver inte vara frågan om någon tillverkning utan det räcker med att ämnet finns inom anläggningen. Reglerna styr verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mäng- der. Gränsmängden varierar beroende på de olika kemikaliernas egenskaper. För varje kemikalie finns två olika gränsmängder som delar in verksamheterna i en lägre respektive högre kravnivå – för mängder över respektive nivå gäller en lägre eller en högre kravnivå.

574

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. Verksamhetsutövaren ska kunna styrka att alla de nödvändiga åtgärder som föreskrivs i direktivet har vidtagits Verksamhets- utövare som omfattas av direktivet ska anmäla detta.

Sverige har infört direktivet genom Sevesolagstiftningen. Enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av all- varliga kemikalieolyckor (även kallad Sevesolagen) ska en verksam- het som omfattas av bestämmelserna ge in en skriftlig anmälan till länsstyrelsen i det län där verksamheten ligger. En anmälan enligt Sevesolagen syftar till att tillsynsmyndigheten ska få ett nödvändigt underlag för att kunna bedöma om verksamheten uppfyller de krav som följer av regelverket. Sevesolagstiftningen ger grund för ett tillsynsförfarande, inte ett tillståndsförfarande. Det är således inte fråga om att med stöd av Sevesolagen med tillhörande föreskrifter ge ett tillståndsbeslut till verksamhetsutövaren. En anmälnings- pliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att an- mälan har gjorts, om inte länsstyrelsen beslutar något annat. Verk- samhetsutövaren ska därefter anmäla om väsentliga ändringar görs.

I svensk rätt krävs inte någon anmälan enligt Sevesolagen för den verksamhet som är indelad i den högre kravnivån, eftersom en sådan verksamhet samtidigt kräver tillstånd enligt miljöbalken. Därigenom har kravet på anmälan ansetts överflödigt för en verk- samhet som samtidigt kräver tillstånd enligt miljöbalken. En an- mälan enligt Sevesolagen ska således endast göras av verksamhets- utövare vars verksamheter omfattas av den lägre kravnivån. Det finns emellertid även Sevesoverksamheter, som är indelade i den lägre kravnivån, som på grund av sin årsproduktion av en viss kemisk produkt är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Seveso- direktivets bestämmelser utgår från en verksamhets innehav av vissa mängder farliga ämnen vid ett och samma tillfälle. Detta inne- bär att det inte går att fullt ut jämställa den systematik som enligt Sevesodirektivet gäller för Sevesoverksamheter med verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalkens bestämmelser.

575

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

Avfallsdirektivet

Enligt avfallsdirektivet krävs det tillstånd från behörig myndighet för de verksamhetsutövare som har för avsikt att behandla avfall. Med behandling avses ett återvinnings- eller bortskaffningsför- farande, inklusive beredning före återvinning eller bortskaffande. Undantag från tillståndskravet kan ges för de fall verksamheten består av bortskaffande av eget icke-farligt avfall på den plats där detta uppkommer, eller av återvinning av avfall. För det fall undan- tag ska beviljas ska medlemsländerna för varje typ av sådan verk- samhet fastställa allmänna regler av vilka det framgår vilka typer och mängder av avfall som omfattas av undantaget och vilken be- handlingsmetod som ska användas. Direktivet ställer också krav på att medlemsländerna ska föra ett register över de verksamhetsut- övare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar avfall samt handlare eller mäklare, om dessa ej omfattas av tillståndskrav. Verk- samhetsutövare som omfattas av undantagsbestämmelsen enligt ovan ska också föras in i registret. Befintliga uppgifter som innehas av den behöriga myndigheten ska om möjligt användas för att få fram den information som behövs för denna registrering, i syfte att minimera den administrativa bördan

Vidare finns det i direktivet specificerat vad tillstånd ska om- fatta, se mer i avsnitt 10.4.

Avloppsdirektivet

Avloppsdirektivet syftar till att skydda miljön från skadlig inverkan till följd av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse och vissa industrisektorer.16 Direktivet innehåller bl.a. krav på att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse över en viss storlek samt krav på att de behöriga myndigheterna eller andra behöriga organ ska säkerställa att utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse omfattas av på förhand fastställda regleringar och/ eller särskilda tillstånd. Den 26 oktober 2022 presenterade Euro- peiska kommissionen ett förslag till omarbetat avloppsdirektiv. Förslaget innehåller ändringar för att öka direktivets förenlighet med de strategier om nollutsläpp, klimat, energi och cirkulär eko- nomi som ingår i den gröna given. Kommissionen föreslår att direk-

16Rådets direktiv (91/271/EEG) om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.

576

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

tivets tillämpningsområde utökas för att ta höjd för teknikutveck- ling och erfarenheter av hittillsvarande genomförande. Förslaget innehåller nya åtgärder som syftar till att adressera kvarvarande föroreningsbelastningar i form av utsläpp från mindre tätorter, icke fungerande individuella avloppslösningar inom tätorter, utsläpp orsakade av nederbörd via bräddningar eller utsläpp av orenat dag- vatten samt utsläpp av mikroföroreningar. För bättre förenlighet med den gröna given föreslås vidare införande av nya krav relate- rade till minskade utsläpp av växthusgaser, energianvändning och bättre utnyttjande av slam- och avloppsvatten. Förslaget innehåller även åtgärder för övervakning av bl.a. hälsoparametrar, ökad till- gång till sanitet samt en förbättrad styrning och transparens.

Förslaget innehåller också en ny bestämmelse om tillgång till rättslig prövning. Bestämmelsen innebär en möjlighet för den be- rörda allmänheten att under vissa förutsättningar få den materiella eller formella giltigheten av beslut, handlingar eller underlåtenheter enligt artikel 6, 7 eller 8 i direktivet prövad i domstol eller något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag.

Krav på tillstånds- och anmälningsplikt för avloppsanläggningar finns i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och i miljöprövningsförordningen. I 26 kap. miljöbalken finns regler om tillsyn men också krav på verksamhetsutövare i fråga om bl.a. egenkontroll och på att lämna miljörapport. Vidare finns bestäm- melser om straff, miljösanktionsavgifter och skadestånd i 29, 30 respektive 32 kap. miljöbalken. Det finns även bestämmelser i för- ordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll, som bl.a. gäller för den som yrkesmässigt bedriver verksamhet som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Vidare finns bestämmelser i Natur- vårdsverkets föreskrifter (NFS 2016:6) om rening och kontroll av avloppsvatten från tätbebyggelse som bl.a. innehåller krav på rening och utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse med 2 000 person- ekvivalenter eller mer. I lagen om allmänna vattentjänster finns bestämmelser som bl.a. reglerar kommunernas ansvar för att till- handahålla allmänna vattentjänster, dvs. vattenförsörjning och avlopp.17

17Regeringskansliet Faktapromemoria 2022/23: FPM21.

577

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

Art- och habitatdirektivet

Direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, även kallat art- och habitatdirektivet, syftar till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter i EU:s medlemsländer.

Av artikel 3.1 framgår att ett sammanhängande europeiskt eko- logiskt nät av särskilda bevarandeområden ska inrättas under be- teckningen Natura 2000. Vilka livsmiljötyper som ska bevaras fram- går av bilaga 1 till direktivet och vilka arter som ingår framgår av bilaga 2. Varje medlemsstat ska utse sina Natura 2000-områden (artikel 3.2).

Alla planer eller projekt som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett sådant område, men som enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka området på ett betydande sätt, ska på lämpligt sätt bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. De behöriga nationella myndig- heterna ska godkänna planen eller projektet först efter att ha för- säkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada (artikel 5.3). Om en plan eller ett projekt, på grund av att alterna- tiva lösningar saknas, trots en negativ bedömning av konsekven- serna för området måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller eko- nomisk karaktär, ska medlemsstaten vidta alla nödvändiga kompen- sationsåtgärder för att säkerställa att Natura 2000 totalt sett förblir sammanhängande. Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om de kompensationsåtgärder som har vidtagits. Om det berörda området innehåller en prioriterad livsmiljötyp eller en prioriterad art, är de enda faktorer som får beaktas sådana som berör männi- skors hälsa eller den allmänna säkerheten, betydelsefulla konse- kvenser för miljön eller, efter ett yttrande från kommissionen, andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmän- intresse (artikel 6.4).

Art- och habitatdirektivet ställer vidare krav på medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skydds- system i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a till direktivet. Detta innebär förbud bl.a. mot att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser

578

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

(artikel 12.1 d). På motsvarande sätt ska medlemsstaterna inför ett strikt skyddssystem för de växtarter som finns förtecknade i bilaga 4 b till direktivet (artikel 13.1). Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upp- rätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde får medlems- staterna, under vissa förutsättningar, göra undantag från dessa förbud. Det gäller bl.a. om det behövs av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt över- skuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekono- misk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön (artikel 16.1 c).

I Sverige har art- och habitatdirektivet i första hand genomförts genom bestämmelser om särskilt områdesskydd i 7 kap. 27 § första stycket 2 miljöbalken. Av 7 kap. 28 § andra stycket miljöbalken framgår att det är regeringen som förklarar området som ett be- varandeområde. Av 7 kap. 28 a § första stycket miljöbalken framgår vidare att det krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Förutsättningarna för att få lämna tillstånd för en verksamhet eller åtgärd i ett Natura 2000-område framgår av be- stämmelserna i 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken. I 7 kap. 29 a § miljöbalken finns bestämmelser med krav på kompensationsåtgär- der och i 7 kap. 29 b § miljöbalken finns bestämmelser om vilken myndighet som ska pröva åtgärden.

Bestämmelser om skydd av djur och växter finns också i art- skyddsförordningen (2007:845).

Fågelskyddsdirektivet

I fågelskyddsdirektivet finns bestämmelser om bevarande av vilda fåglar som naturligt förekommer inom medlemsstaternas euro- peiska territorium. Bestämmelserna omfattar skydd, skötsel, för- valtning och kontroll av dessa arter och fastställer regler för exploa- tering av dem. Direktivet gäller för fåglar samt för deras ägg, bon och livsmiljöer (artikel 1).

Medlemsstaterna ska, med beaktande även av ekonomiska krav och rekreationsbehov, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

579

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

bibehålla populationen av fågelarterna på en nivå som svarar särskilt mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller för att återupprätta populationen av dessa arter till denna nivå (artikel 2).

Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda, bevara och återställa tillräckligt varierande och stora livs- miljöer för samtliga dessa fågelarter. Skyddet avser i första hand att avsätta skyddade områden, att vidta underhålls- och skötselåtgärder inom och utanför de skyddade områdena, att återställa förstörda biotoper och att skapa nya biotoper (artikel 3).

I Sverige har fågelskyddsdirektivet i första hand genomförts genom bestämmelser om särskilt områdesskydd i 7 kap. 27 § första stycket 1 miljöbalken. Av 7 kap. 28 § första stycket miljöbalken framgår att det är regeringen som förklarar området som ett sär- skilt skyddsområde. Av 7 kap. 28 a § första stycket miljöbalken framgår vidare att det krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett sådant särskilt skyddsområde. Förutsättningarna för att få lämna tillstånd för en verksamhet eller åtgärd i ett sådant särskilt skyddsområde framgår av bestämmelserna i 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken. I 7 kap. 29 a § miljöbalken finns bestämmelser med krav på kompensationsåtgärder och i 7 kap. 29 b § miljöbalken finns bestämmelser om vilken myndighet som ska pröva åtgärden.

Bestämmelser om skydd av fåglar finns också i artskyddsför- ordningen (2007:845).

Ramvattendirektivet

Ramvattendirektivet syftar till att bevara och förbättra vattenmiljön inom EU. Direktivet fastställer bestämmelser bl.a. för att hindra ytterligare försämringar och skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem, främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser, eftersträva ökat skydd och förbättring av vattenmiljön, säkerställa en gradvis minsk- ning av förorening av grundvattnet och förhindra ytterligare för- orening och bidra till att mildra effekterna av översvämning och torka (artikel 1).

Direktivet innehåller också bestämmelser om samordning av administrativa arrangemang inom avrinningsdistrikt (artikel 3) och

580

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

mål som ska nås för vattenförekomster inom ramen för särskilda åtgärdsprogram (artikel 4).

För ytvattenförekomster innebär målen bl.a. att alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av statusen i alla ytvattenförekomster ska vidtas, att alla vattenförekomster som inte är konstgjorda eller kraftigt modifierade ska skyddas, förbättras och återställas, att konstgjorda och kraftigt modifierade vatten- förekomster ska skyddas och förbättras för att uppnå en god eko- logisk potential och en god kemisk ytvattenstatus samt att nödvän- diga åtgärder ska genomföras i syfte att gradvis minska förorening från prioriterade ämnen och för att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras.

För grundvattenförekomster gäller liknande mål. För områden som, enligt ramvattendirektivet ska skyddas, gäller att överens- stämmelse med alla normer och mål ska åstadkommas.

Av bestämmelserna framgår när medlemsstaterna får definiera en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad (artikel 4.3). Av bestämmelserna framgår också när medlemssta- terna får inrikta sig på att uppnå mindre stränga miljömål för sär- skilda vattenförekomster när dessa är så påverkade av mänsklig verksamhet eller när deras naturliga tillstånd är sådant att uppnå- endet av dessa mål skulle vara omöjligt eller oproportionerligt dyrt (artikel 4.5). Av bestämmelserna framgår vidare i vilka situationer en överträdelse av kraven är tillåten (artiklarna 4.6 och 4.7).

Vid tillämpningen av bestämmelserna ska medlemsstaten se till att tillämpningen inte permanent hindrar eller äventyrar uppnå- endet av direktivets mål i andra vattenförekomster inom samma avrinningsdistrikt (artikel 4.8).

Ramvattendirektivet innehåller också bestämmelser om bl.a. övervakning av vattenförekomster och skyddade områden (artikel 8), åtgärdsprogram (artikel 11) och förvaltningsplaner (artikel 13).

Till ramvattendirektivet finns flera dotterdirektiv exempelvis grundvattendirektivet och dricksvattendirektivet.

I Sverige har ramvattendirektivet i första hand genomförts genom bestämmelser i 5 kap. miljöbalken och vattenförvaltningsförord- ningen (2004:660).

581

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

7.2.4Krav på tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarliga verksamheter i svensk rätt

Miljöbalken

Huvudreglerna om tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarliga verksamheter finns i 9 kap. miljöbalken. Miljöfarlig verksamhet är ett rättsligt begrepp som definieras i 9 kap. 1 § miljöbalken, läs mer om detta i avsnitt 7.4. Förenklat är miljöfarlig verksamhet all an- vändning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra störningar för människors hälsa eller miljön. Det kan t.ex. vara av- loppsreningsverk, industrier eller lantbruk. Regeringen har genom 9 kap. 6 § miljöbalken fått bemyndigande att meddela föreskrifter om att det för vissa slag av miljöfarlig verksamhet ska gälla krav på tillstånd eller anmälan vilket regeringen har gjort i bl.a. miljöpröv- ningsförordningen.

I miljöprövningsförordningen är tillståndspliktiga verksamheter markerade med A eller B och anmälningspliktiga med C. A-verk- samheter ska söka tillstånd hos mark- och miljödomstol, B-verk- samheter ska söka tillstånd hos miljöprövningsdelegation vid läns- styrelse och C-verksamheter ska verksamhetsutövaren anmäla till kommunen, läs mer om de olika prövningsmyndigheterna i kapitel

11.Övriga verksamheter kallas U-verksamheter. Dessa kan vara att anse som miljöfarliga verksamheter, men anges inte i miljöpröv- ningsförordningen och omfattas därmed inte av dess tillstånds- eller anmälningsplikt. Dessa verksamheter får normalt påbörjas utan förprövning. Ibland omfattas dock dessa verksamheter av krav på anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, läs mer om detta i avsnitt 7.2.7.

Om en verksamhet inte omfattas av tillståndsplikt kan tillsyns- myndigheten ändå, med stöd av 9 kap. 6 a § miljöbalken, förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd. Den som bedriver eller ska bedriva en miljöfarlig verksamhet som inte är tillstånds- pliktig har också alltid möjlighet att frivilligt ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 b § miljöbalken.

Med ett tillstånd följer ett rättskraftigt beslut som ger trygghet för verksamhetsutövaren enligt reglerna i 24 kap. miljöbalken. En anmälan ger däremot ingen rättskraft som skyddar mot ingripande från en tillsynsmyndighet.

582

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

Miljöprövningsförordningen

Genom miljöprövningsförordningen har regeringen meddelat att det för vissa miljöfarliga verksamheter ska gälla krav på tillstånd eller anmälan.

Miljöprövningsförordningen, som ersatte det tidigare avsnittet 1 i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, infördes 2013 som en del i genomförandet av industriutsläpps- direktivet (se beskrivning av direktivet i avsnitten 5.3.6 och 7.2.3).

Miljöprövningsförordningen innehåller 32 kapitel. Kapitel 1 innehåller regler om tillstånds- och anmälningsplikt, prövning av tillståndsfrågor, handläggning av anmälningar, verksamhetskoder och industriutsläppsverksamheter. Verksamhetskodernas främsta syfte är att underlätta rapportering och databehandling (1 kap. 14 § MPF). Kapitel 2–32 innehåller närmare bestämmelser för olika typer av verksamheter eller branscher.

Förordningen omfattar 317 verksamhetskoder varav 68 avser A-verksamheter, 138 B-verksamheter och 112 C-verksamheter.

Av dessa är det 100 verksamhetskoder som också omfattar s.k. industriutsläppsverksamheter, som följer av krav i industriutsläpps- direktivet. Av de 100 industriutsläppsverksamheterna är 44 på A-nivå och 56 på B-nivå.

Exempel på A-verksamheter kan vara framställning av pappers- massa av trä, kärnkraftreaktorer, viss läkemedelstillverkning eller flygplatser. B-verksamheter kan exempelvis vara tillverkning av glas, torvtäkt eller vindkraftverk. C-verksamheter kan t.ex. vara sjukhus, sortering av icke-farligt avfall, rökeri eller tvätteri.

Kravet på tillstånd- eller anmälningsplikt kan grundas på EU- lagstiftning eller en nationell bedömning av verksamhetens omgiv- ningspåverkan, typ av verksamhet och storlek på verksamheten.

Enligt siffror från ”Svenska miljörapporteringsportalen” (SMP) omfattas i nuläget cirka 5 630 anläggningar av tillståndsplikt i Sverige, varav cirka 380 är A-verksamheter och cirka 5 250 är B-verksamheter.

De kapitel med flest antal registrerade anläggningar är kapitel 4 med 1 562 registrerade anläggningar, kapitel 29 med 1 111 registre- rade anläggningar samt kapitel 21 med 744 registrerade anläggningar. Den enskilt största verksamhetskoden, 10.20 (4 kap. 3 § MPF) som avser täkter, har cirka 1 290 anläggningar registrerade.

583

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

Bland de kapitel med lägst antal registrerade anläggningar kan nämnas kapitel 7, 17 och 31. I nuläget finns det 86 verksamhets- koder som inte har några anläggningar alls registrerade.

Uppgifterna är inhämtade från SMP under januari 2024 avse- ende verksamhetsår 2022. SMP är en webbapplikation som ägs av Naturvårdsverket och förvaltas av länsstyrelsen. SMP har tagits fram för att skapa möjlighet för en helt elektronisk hantering av miljörapporterna. Viss felmarginal kan förekomma beroende på sökparametrar och hur verksamheter har registrerats m.m.

Vid sökningstillfället i SMP var cirka 1 150 av de registrerade anläggningarna även industriutsläppsverksamheter, varav cirka 257 av dessa är A-verksamheter och cirka 892 är B-verksamheter. En fullständig lista finns på Naturvårdsverkets hemsida och enligt deras siffror finns det i nuläget cirka 1 220 industriutsläppsverk- samheter i Sverige. 18

Cirka 20 000 verksamheter omfattas av anmälningsplikt till till- synsmyndigheten. Avseende C-verksamheter är det dock endast en uppskattning av antal verksamheter eftersom dessa inte registreras i SMP på samma sätt som A- och B-verksamheter. Det är endast till- ståndspliktiga verksamheter som årligen behöver lämna en miljö- rapport och dessa miljörapporter ska lämnas elektroniskt via e-tjänst för miljörapporter – SMP. De C-verksamheter som ändå anges i SMP kan vara sidoverksamheter eller huvudverksamhet som av andra orsaker ändå rapporteras in via systemet.

Sökning i e-tjänsten kan göras på olika sätt. Sökning på upp- gifter under Anläggningsuppgifter görs mot uppgifter registrerade i Länsstyrelsens system för handläggarstöd, NikITa. Sökning på uppgifter under Miljörapportsuppgifter görs mot uppgifter registre- rade i SMP. Det kan finnas skillnader i uppgifterna lagrade i Läns- styrelsens system och SMP.

Den 1 januari 2017 trädde flera ändringar i miljöprövningsför- ordningen i kraft.19 Ändringarna gjordes bl.a. för att förbättra genomförandet av EU:s industriutsläppsdirektiv i Sverige och för att skapa en bättre överensstämmelse med EU:s avfallsdirektiv. Ändringarna innebar en omfattande revidering av miljöprövnings-

18Se https://www.naturvardsverket.se/4917d5/contentassets/825a9bef9e314d6ba8dfefeb6c8 3d340/iuv-anlaggningar-2023-02-03.xlsx (hämtad 2024-01-30).

19Se ”Prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bland annat upprättande av miljö- konsekvensbeskrivning”, NV-04449-13 (Miljödepartementets dnr M2013/1362/R, M2014/1680/R, m.fl.).

584

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

förordningen. Verksamhetsbeskrivningarna reviderades för att genomföra industriutsläppsdirektivet och avfallsdirektivet på ett tydligare sätt. Förändringarna innebar att fler verksamheter om- fattas av tillståndsplikt samt att det totala antalet verksamheter som klassificeras som industriutsläppsverksamheter ökade. De mest omfattande revideringarna gjordes i 12 kap. om kemiska produkter och i 29 kap. om avfall. Även i 5 kap. avseende livsmedel och foder, gjordes relativt omfattande revideringar. Ändringarna i 12 kap. innebar t.ex. att de fem första paragraferna ersattes med 40 nya. Detta för att på ett mer korrekt och tydligt sätt genomföra indu- striutsläppsdirektivet och de verksamhetsbeskrivningar som åter- finns i dess bilaga I. Revideringen av 29 kap. innebar bl.a. en om- strukturering av hela kapitlet.

Innan miljöprövningsförordningen

Innan miljöprövningsförordningen trädde i kraft angavs de olika prövningsnivåerna i FMH-bilagan. Bilagan grundade sig på de miljöaspekter som skulle hanteras genom dåvarande miljöskydds- lagen och går tillbaka till 1981 varefter revideringar gjordes i om- gångar. Inledningsvis var strukturen i bilagan kopplad till svensk näringsgrensindelning (SNI) men i samband med införandet av miljöbalken gjordes en del förändringar med inriktning på att reglera befintliga verksamheter i en ny struktur samt att minska antalet tillståndspliktiga verksamheter. Minskningen av antalet tillståndspliktiga verksamheter i bilagan var en fortsättning på en redan etablerad utveckling. Sedan mitten av 1980-talet hade antalet tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter reducerats, från cirka 10 000 till cirka 6 000. Antalet anmälningspliktiga verksamheter uppskattade Naturvårdsverket då till 15 000–20 000. Bilagan om- fattade 260 verksamhetskategorier under 31 huvudrubriker och lika många underrubriker. Av dessa punkter var 40 A-verksamheter, 108 B-verksamheter och 112 C-verksamheter.

Som en följd av EU-medlemskapet fördes en del nya punkter in i bilagan. Bilagan blev alltmer komplex och svåröverskådlig allt eftersom nya typer av verksamheter och avdelningar lades till bl.a. på grund av EG-direktiv. Den utvecklingen medförde att det fanns ett behov av att se över bilagan dels från ett EU-perspektiv, dels

585

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

också för att om möjligt fortsätta utvecklingen mot en mindre omfattande tillstånds- och anmälningsplikt.

Den 1 januari 2008 infördes ändringar i bilagan som förväntades minska antalet tillståndspliktiga verksamheter med cirka 1 350. Före revideringen uppgick det totala antalet tillståndspliktiga verksam- heter i landet till cirka 6 000, uppdelat på 500 A-verksamheter och

5500 B-verksamheter. Syftet med ändringen av FMH-bilagan var att bidra till ökad effektivitet i miljöarbetet och till att minska pröv- ningskostnaderna för verksamheter och myndigheter. Det var tänkt som ett första steg i nedtrappningen av det nationella kravet på tillståndsplikt.20

En utvärdering av förändringarna i FMH-bilagan visade att änd- ringarna hade inneburit en minskning av tillståndspliktiga verk- samheter (B-klassade) med cirka 1 100 verksamheter, samt att det totala antalet C-verksamheter hade minskat med cirka 2 200 verk- samheter eftersom cirka 3 300 verksamheter samtidigt klassades ner till att bli U-verksamheter. Sammanfattningsvis hade föränd- ringarna fått avsedd effekt i den meningen att omklassningen hade minskat antalet tillståndspliktiga verksamheter i den utsträckning som var förväntad. Däremot visade utvärderingen att ändringarna inte uppnådde avsedd effekt i förhållande till dess syfte att bidra till ett mer effektivt miljöarbete. Analysen visade att det var av vikt att tid frigjordes från handläggning av tillstånd, vilket var förväntat med ändringen, till förmån för tillsyn och tillsynsvägledning för att uppnå en mer miljömålsstyrd tillsyn. Utvärderingens resultat visade dock att minskningen av lagda resurser på tillståndsprövning var mycket liten. Det kunde enligt analysen delvis bero på att änd- ringen förmodades ha minskat antalet tillstånd för mindre kompli- cerade verksamheter i första hand och därmed inte inneburit några större förändringar på lagda resurser för handläggning av tillstånd. Ytterligare en effekt som utvärderingen visade på var att den största omklassningen av verksamheter som ändringen i FMH-bilagan medförde var från C-verksamhet till U-verksamhet.21

20Se Naturvårdsverkets rapport 5353 Pröva eller inte pröva (februari 2004).

21Se Naturvårdsverkets Rapport 6490 ”Utvärdering av förändringarna i FMH-bilagan 2008”.

586

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

Pågående ändringar av tillstånds- och anmälningsplikten i miljöprövningsförordningen

I december 2023 lämnade Klimat- och näringslivsdepartementet i promemorian Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB- direktivet förslag som syftar till att förbättra det svenska genom- förandet av MKB-direktivet.22 Promemorian innehåller bl.a. förslag där vissa ord i miljöprövningsförordningen förtydligas. Det avser 12 kap. 15 och 16 §§ miljöprövningsförordningen där det förtyd- ligas att plast vid tillverkning av plaster avser polymerer, syntetfiber eller regenererad cellulosa. Även i 9 kap. 1 § miljöprövningsförord- ningen föreslogs ändringar så att den även gäller massa som utgörs av cellulosa, hemicellulosa eller lignin och inte endast pappersmassa.

Det föreslogs också att en ny paragraf och en ny verksamhets- kod införs i 18 kap. miljöprövningsförordningen som anger att anmälningsplikt C och verksamhetskod 34.90 ska gälla för verk- samhet som formar metall med användning av sprängmedel.

Den myndighet som handlägger en sådan anmälan ska besluta om huruvida verksamheten kan antas medföra betydande miljö- påverkan.

Promemorian är remitterad och remissvar skulle ha inkommit till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 5 april 2024. Ändringarna har ännu inte genomförts.

Uttrycket ”betydande miljöpåverkan”

Uttrycket ”betydande miljöpåverkan” är ett uttryck som påverkar en verksamhets tillståndsplikt. I svensk rätt framgår det av 6 § i miljöbedömningsförordningen vilka verksamheter som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det framgår också av förordningen vilka verksamheter som inte ska antas medföra bety- dande miljöpåverkan. För övriga tillståndspliktiga verksamheter i miljöprövningsförordningen ska en bedömning göras i varje enskilt fall. De anmälningspliktiga verksamheter där tillsynsmyndigheten ska göra en bedömning från fall till fall framgår av 25 § i förord- ningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Se mer i kapitel 9.

22Se promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023.

587

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

För vissa bestämmelser i miljöprövningsförordningen överens- stämmer tröskelvärden och andra parametrar för indelning av verk- samheter med MKB-direktivets indelning i dess bilagor, men i många fall finns skillnader mellan MKB-direktivets och miljöprövnings- förordningens indelning och tröskelvärden. Det innebär att det ofta är svårt att avgöra i vilken utsträckning en viss bestämmelse i miljöprövningsförordningen motsvaras av ett projekt i MKB-direk- tivets bilaga 1 och/eller 2.23

Av dagens bestämmelser framgår att det i nuläget är 136 verk- samhetskoder i miljöprövningsförordningen som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan (59 A, 76 B och 1 C). Av dessa är 75 verksamheter även industriutsläppsverksamheter. Det innebär att 25 verksamhetskoder som anges som industriutsläpps- verksamheter i miljöprövningsförordningen inte omfattas av de verksamheter som alltid ska antas medföra en betydande miljö- påverkan.

Ändring av befintlig miljöfarlig verksamhet

I miljöprövningsförordningen anges att det även krävs tillstånd för ändring av en tillståndspliktig verksamhet om

1.ändringen i sig innebär en sådan verksamhet eller åtgärd som är tillståndspliktig enligt 2–32 kap. eller

2.ändringen i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma.

Enligt 1 kap. 11 § miljöprövningsförordningen gäller anmälnings- plikt även ändringar av en verksamhet som har ett tillstånd (obliga- toriskt eller frivilligt), om ändringen inte är tillståndspliktig enligt ovan eller om ändringen avser en anmälningspliktig verksamhet enligt 10 § (C- verksamhet) och har betydelse från störnings- synpunkt.

23Se ”Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning”

Redovisning av regeringsuppdrag i Naturvårdsverkets regleringsbrev 2017, (M2016/02982/S(delvis), M2016/02923/S, M2016/02948/Mm m.fl.).

588

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

I betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen24, redogjorde Miljöprövningsutredningen när- mare för bakgrund, historia rättspraxis och inhämtade synpunkter avseende dagens regler om tillstånd och anmälan vid ändring av en verksamhet25. I betänkandet lämnades även förslag på lösningar som i korthet innebär följande26;

•ett enklare förfarande för ändringstillstånd; vid ändring av verk- samheten ska tillståndet som huvudregel begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd),

•ett förtydligat och utökat utrymme för när det är tillräckligt att anmäla en ändring av en tillståndspliktig verksamhet samt ett utökat utrymme för undantag från anmälningsplikt; man be- skriver en så kallad ändringstrappa där kraven successivt ökar

i takt med ändringens miljöpåverkan,

•lättnader i möjligheten att ändra villkor för en verksamhet; dagens restriktiva regler lättas upp för att möjliggöra ändamåls- enliga villkorsändringar.

I propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning lämnades förslag som delvis stämmer överens med de förslag som utredningen lämnade avseende ändringstillstånd.27 Sammanfattnings- vis innebär de i propositionen föreslagna bestämmelserna att möjlig- heten till ändringstillstånd för miljöfarlig verksamhet ska tillämpas så länge det inte bedöms olämpligt. Ändringstillstånd blir således huvudregel förutom i de fall där ansökan avser (1) tillstånd för hela verksamheten, eller (2) där det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten.

Föreslagna justeringar och tillägg trädde i kraft den 1 januari 2025.

24Se SOU 2022:33.

25Se SOU 2022:33 s. 136–175.

26Se SOU 2022:66 s. 109–130.

27Se prop. 2023/24:152 s. 42.

589

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

7.2.5Krav på tillstånds- och anmälningsplikt för vattenverksamheter i svensk rätt

Miljöbalken och förordningen om vattenverksamheter

Tillstånds- och anmälningsplikt för vattenverksamhet framgår av 11 kap. miljöbalken och förordningen om vattenverksamheter.

Med vattenverksamhet avses i 11 kap. miljöbalken

1.uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde,

2.fyllning eller pålning i ett vattenområde,

3.bortledande av vatten från ett vattenområde,

4.grävning, sprängning eller rensning i ett vattenområde,

5.en annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge,

6.bortledande av grundvatten eller utförande av en anläggning för detta,

7.tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden eller utförande av en anläggning eller en annan åtgärd för detta, eller

8.markavvattning.

Av 11 kap. 9 § framgår att det krävs tillstånd för vattenverksamhet om inte något annat följer av bestämmelserna i samma kapitel. Den som vill bedriva vattenverksamhet får ansöka om tillstånd även om det inte krävs tillstånd för verksamheten. Generellt ska ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av mark- och miljödomstolen, läs mer i kapitel 11.

I stället för tillståndsplikt enligt 11 kap. 9 § miljöbalken gäller enligt 19 § förordning om vattenverksamhet anmälningsplikt för vissa verksamheter. Dessa vattenverksamheter får inte påbörjas innan de har anmälts till tillsynsmyndigheten. En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att an- mälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Bestämmelsen i 19 § innehåller en uppräkning av de vatten- verksamheter där det räcker med anmälan, där anges följande verk- samheter:

590

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

1.anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar,

2.uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett vatten- drag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vatten- draget uppgår till högst 500 kvadratmeter,

3.uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksam- heten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 kvadrat- meter,

4.grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan lik- nande åtgärd i ett vattendrag, om den bottenyta som verksam- heten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadrat- meter,

5.grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan lik- nande åtgärd i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 kvadratmeter,

6.byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst

1kubikmeter per sekund,

7.omgrävning av ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund, om åtgärden inte är att hänföra till markavvattning,

8.nedläggning eller byte av en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde,

9.bortledande av högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 kubikmeter per år, eller utförande av anläggningar för detta,

10.bortledande av högst 1 000 kubikmeter ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 kubik- meter per år, eller utförande av anläggningar för detta,

11.utrivning av en vattenanläggning som tillkommit till följd av en verksamhet enligt 1–10,

12.ändring av en anmäld vattenverksamhet enligt 1–10, eller

591

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

13.ändring av en tillståndsprövad vattenverksamhet, om ändringen är en anmälningspliktig verksamhet enligt 1–10.

Av förarbetena inför införandet av anmälningsplikt för mindre vattenverksamheter framgår att i situationen som beskrivs under punkten 12 där en ändring görs av en redan anmäld vattenverk- samhet ska en samlad bedömning ske av hela verksamheten varje gång en ändring anmäls för att hela verksamhetens miljöpåverkan ska kunna bedömas. Om gränsen för anmälningsplikt överskrids blir verksamheten tillståndspliktig.28

Även i den situationen där en anmälningspliktig ändring söks av en redan tillståndsprövad vattenverksamhet framgår av förarbetena att det är nödvändigt att tillsynsmyndigheten gör en samlad bedöm- ning av hela vattenverksamheten varje gång en ändring anmäls för att kunna bedöma hela verksamhetens miljöpåverkan. Om änd- ringen är för omfattande eller om alltför många ändringar görs bör hela vattenverksamheten bli föremål för en ny tillståndsprövning.29

Ipraxis har Mark- och konstaterat att utgångspunkten i miljö- balken är att det ska ske en samlad prövning av en verksamhets totala miljöpåverkan.30 I det aktuella målet översteg de två åtgär- derna tillsammans den i bestämmelsen stadgade arealbegränsningen om 3 000 kvadratmeter. Enligt domstolen skulle den samlade verk- samheten ligga till grund för bedömningen och därför var verksam- heten inte endast anmälningspliktig. Länsstyrelsens föreläggande om att ansöka om tillstånd för verksamheten fastställdes därför.

Enligt 16 kap. 2 b § miljöbalken får ett tillstånd för en ändring av en sådan vattenverksamhet som avses i 11 kap. 6 § miljöbalken (för produktion av vattenkraftsel) begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd), om verksamheten omfattas av en sådan nationell plan som avses i 11 kap. 28 § miljöbalken och den prövning av verksamheten som ska ske enligt planen inte har på- börjats eller om det annars är lämpligt.

Utöver katalogen av anmälningspliktiga vattenverksamheter omfattas även rensningar av vattendrag som kan skada fisket av anmälningsplikt (11 kap. 15 § MB). En sådan anmälan ska också göras till länsstyrelsen. Om fisket inte kan skadas behövs vare sig

28Se prop. 2004/05:129 s. 71.

29Se prop. 2004/05:129 s. 71.

30Se MÖD 2011:22.

592

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

tillstånd eller anmälan förutsatt att rensningen utförs för att bi- behålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp.

Till skillnad från tillståndsplikt kan anmälningsplikten inte upp- fyllas i efterhand.31 Om en anmälningspliktig vattenverksamhet ut- förts trots att någon anmälan inte har gjorts bör eventuella försik- tighetsåtgärder eller förbud kunna hanteras genom ordinarie tillsyn (26 kap. 9 § MB).

Det finns ett generellt undantag från huvudregeln att det alltid krävs tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet. Det återfinns i 11 kap. 12 § som anger att det inte behövs tillstånd eller anmälan om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Verksamhetsutövaren har bevisbördan för att förutsättningarna i paragrafen är uppfyllda. Beviskravet är mycket starkt. Kravet på att förhållandet ska vara uppenbart innebär att tillståndsplikten omfattar i princip all slags vattenverksamhet av någon betydelse.32

Pågående ändringar avseende tillstånds- och anmälningsplikten för vattenverksamheter

Med anledning av att kommissionen i en formell underrättelse har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört MKB-direktivet har Klimat- och näringslivsdepartementet i promemorian Ytter- ligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet tagit fram förslag som syftar till att förbättra genomförandet av direk- tivet och därigenom omhänderta kommissionens kritik mot det svenska genomförandet.33 Kommissionen anser att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivet genom att inte eller fel- aktigt införliva vissa bestämmelser i artiklar och bilagor till direk- tivet. Kommissionen har bl.a. angett följande.

31Se bl.a. MÖD 2014:38.

32Se Handbok 2008:5, Vattenverksamheter, Handbok för tillämpning av 11 kapitlet i miljö- balken, utgåva 1.

33Se promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023.

593

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

•Vissa av projekten i bilaga 2 är endast föremål för ett anmäl- ningsförfarande där den ansvariga myndigheten inte behöver agera på anmälan.

•En anmälan behandlas inte som en ansökan om tillstånd som kräver ett beslut.

•Det är oklart om alla projekt som finns i bilaga 2 återges i den svenska lagstiftningen.

Av promemorian framgår bl.a. att det behöver införas ett krav på att den myndighet som handlägger en anmälan om vattenverksam- het ska besluta om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Därtill föreslås en skyldighet för tillsynsmyndigheten att förelägga den som har anmält vatten- verksamheten att ansöka om tillstånd om verksamheten bedöms medföra en betydande miljöpåverkan. Vidare föreslås att nuvarande undantag för vattentäkter som tillgodoser en jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning tas bort eller begrän- sas. Om undantaget tas bort eller begränsas är utgångspunkten att tillstånd kommer att krävas för de vattentäkter som inte längre omfattas av undantaget eller anmälan om uttaget sker genom bort- ledande av ytvatten och inte överstiger vissa angivna mängder. För att de vattentäkter som inte längre kommer att omfattas av undan- taget, liksom vattenverksamheter i övrigt inom jordbruket som

i dag omfattas av tillstånd, ska omfattas av krav på anmälan i stället för tillstånd bör det införas en ny anmälningsplikt för vattenför- sörjning inom jordbruket. Anmälningsplikten bör dock inte om- fatta markavvattning eller bevattning med grundvatten. För sådana verksamheter bör fortfarande tillståndsplikt gälla som utgångs- punkt. Anmälningsplikten bör inte heller omfatta bortledande av ytvatten eftersom det redan i dag är föreskrivet att bortledande av ytvatten som inte överstiger vissa angivna mängder endast kräver anmälan.

Promemorian är remitterad och remissvar skulle ha inkommit till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 5 april 2024. Ändringarna har ännu inte beslutats.

594

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

7.2.6Andra tillståndskrav i miljöbalken

Förutom den tillstånds- eller anmälningsplikt som följer av 9 och 11 kap. miljöbalken samt miljöprövningsförordningen och förord- ningen om vattenverksamheter återfinns krav på tillstånd eller an- mälan även i andra delar av miljöbalken och i andra förordningar. Exempel på detta är förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd där det finns bestämmelser om tillståndsplikt och an- mälningsplikt avseende bl.a. hantering av farliga ämnen. Nedan följer en kort beskrivning av några av de tillstånds- eller anmäl- ningskrav som är kopplade till miljöbalken.

Farliga ämnen samt miljö- och hälsoskydd

Av 6 § i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd framgår bl.a. att de verksamheter och åtgärder som beskrivs under rubriken ”Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering och anges i avdelning 4 bilagan till förordningen är tillståndspliktiga och inte får bedrivas utan ett sådant tillstånd som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken.

Om verksamheten eller åtgärden också är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen, gäller det som i den förordningen sägs om prövningen också i fråga om tillstånd för hantering av de farliga ämnena. Om verksamheten eller åtgärden inte är tillstånds- pliktig enligt miljöprövningsförordningen, ska frågan om tillstånd för hantering av de farliga ämnena prövas av länsstyrelsen.

De verksamheter och åtgärder som återfinns i avdelning 4 i bilagan motsvarar de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån i bilagan till förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesoför- ordningen). I Sverige är alla s.k. Sevesoverksamheter tillstånds- pliktiga om de omfattas av den högre kravnivån. Det gäller även om de inte skulle vara betecknade med A- eller B- i miljöprövningsför- ordningen. C- och U-verksamheter blir alltså också tillståndsplik- tiga enligt miljöbalken om de omfattas av avdelning 4 bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Inför införandet av Seveso III direktivet uppskattades det att det fanns

595

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

ett tiotal C- och U-verksamheter på högre kravnivå.34 Läs mer om Sevesoverksamheter i avsnitt 7.2.3.

Av förordningen framgår också av 13 § att det krävs tillstånd för att inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller ansluta en vattentoalett till en befintlig av- loppsanordning. Det krävs en anmälan till den kommunala nämn- den för att inrätta en annan avloppsanordning än den som avses ovan.

Av 17 § i förordningen framgår att det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden inrätta en värmepumps- anläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grund- vatten. Kommunen får föreskriva att det ska fordras tillstånd av nämnden för att inrätta en sådan anläggning inom kommunen eller inom vissa delar av denna, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön. Bestämmelsen ska inte tillämpas på värmepumps- anläggning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövnings- förordningen.

Det är vidare förbjudet enligt 28 § att utan anmälan till tillsyns- myndigheten vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en för- oreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en bygg- nad eller en anläggning enligt 10 kap. miljöbalken, om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och denna risk inte bedöms som ringa.

Den som avser att anordna en gödselstad eller annan upplags- plats för djurspillning inom ett område med detaljplan, ska enligt 37 § anmäla detta till den kommunala nämnden eller till försvars- inspektören för hälsa och miljö, om inspektören har tillsyn över verksamheten.

I enlighet med 38 § förbjudet att utan anmälan driva eller arrangera

1.verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygieniska behandlingar som innebär risk för blodsmitta eller annan smitta på grund av användningen av skalpeller, akupunkturnålar, pier- cingsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg,

2.bassängbad för allmänheten eller som på annat sätt används av många människor, eller

34Se SOU 2013:14 s. 75.

596

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

Avfall

I 15 kap. miljöbalken om avfall finns bemyndiganden för reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd, anmälan eller registrering för att yrkesmässigt hantera avfall.

Sådana föreskrifter finns t.ex. i avfallsförordningens 5 kap. om tillstånd och anmälan. Där framgår bl.a. att det krävs ett särskilt tillstånd för att

1.yrkesmässigt transportera avfall, eller

2.transportera avfall som har uppkommit i eller i samband med en yrkesmässig verksamhet om

a)transporterna under ett kalenderår sammanlagt avser mer än 10 ton avfall eller mer än 50 kubikmeter avfall,

b)transporterna under ett kalenderår sammanlagt avser mer än 100 kilogram farligt avfall eller mer än 100 liter farligt avfall,

c)avfallet innehåller kvicksilver och utgörs av annat än hela lys- rör eller andra ljuskällor, eller

d)avfallet innehåller cyanid, kadmium eller en PCB-produkt.

Det finns vissa undantag för tillståndsplikten. Frågor om tillstånd enligt denna bestämmelse prövas av länsstyrelsen i det län där sökandens verksamhet har sitt säte, eller sökanden bedriver den huvudsakliga delen av sin verksamhet.

Av förordningen framgår också att den som avser att transpor- tera farligt avfall som har uppkommit i eller i samband med en yrkesmässig verksamhet ska anmäla detta till länsstyrelsen. Även yrkesmässig insamling av avfall samt den som är handlare eller mäklare ska anmäla sin verksamhet till länsstyrelsen.

Av miljöprövningsförordningens 29 kap. framgår vilka avfalls- verksamheter som är tillstånds- respektive anmälningspliktiga.

I 29 kapitlet återfinns 66 verksamhetskoder varav 19 är industri- utsläppsverksamheter och 24 sådana som alltid ska antas innebära en betydande miljöpåverkan (8 av dessa är också industriutsläpps- verksamheter). Vissa verksamheter som behandlar avfall är enligt gällande regler anmälningspliktiga C-verksamheter. För att uppnå ett bättre genomförande av avfallsdirektivets krav på tillstånd för

598

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

verksamheter som behandlar avfall, har det införts en skyldighet i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för den myndighet som handlägger anmälningsärendet att meddela före- läggande om försiktighetsmått med visst innehåll om verksamheten ska tillåtas. Det har också införts närmare krav på vad en anmälan ska innehålla. Ändringarna syftar till att tydliggöra att ett anmäl- ningsförfarande motsvarar tillståndskravet enligt avfallsdirektivet.35 Läs mer om avfallsdirektivet i avsnitt 7.2.3.

Artskydd

Av artskyddsförordningen framgår att det är förbjudet att göra åtgärder som kan påverka eller avsiktligt störa fridlysta arter, eller deras fortplantningsmiljöer och viloplatser. Man kan söka dispens för att utföra åtgärder om det inte finns någon annan lösning och om artens möjlighet att finnas kvar inte försämras.

Frågan om artskyddsdispenser prövas vanligtvis enligt artskydds- förordningen av länsstyrelsen, men om frågan uppkommer i ett ärende om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken där ansökan görs hos en mark- och miljödomstol kan ansökan om artskyddsdispens enligt 21 kap. 3 § miljöbalken prövas gemensamt med ansökan om tillstånd. Genom en förordningsändring som trädde i kraft den

1 januari 2018 infördes motsvarande möjlighet för miljöprövnings- delegationer att pröva en artskyddsdispens tillsammans med en prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljö- balken. I de fall en åtgärd inte kräver någon form av förprövning enligt miljöbalken kan artskyddsfrågorna inte prövas integrerat på det sätt som beskrivits ovan.36

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU, se 7.2.3. Nätverket har kommit till för att värna om vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Det är förbjudet att utan tillstånd

35Se Regeringskansliet promemoria Ett bättre genomförande av två direktiv på avfallsområdet 2017-11-13.

36Se Naturvårdsverkets Vägledning om förhållandet mellan prövning av tillstånd och dispens från artskyddet, Vägledningen gäller förhållandet mellan prövning av ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och ansökan om dispens från artskyddsförordningen 2023-06-21.

599

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

”bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön” i Natura 2000-områden. Bestämmelserna om detta finns i 7 kap. 28 a–29 §§ miljöbalken.

7.2.7Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken

I 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken finns en anmälningsplikt för verksamheter och åtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön och som inte omfattas av anmälnings- eller tillstånds- plikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken. Det är verksamhets- utövaren som ska bedöma om åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön och om samrådsplikt därför föreligger. Vid osäkerhet om åtgärdens påverkan bör därför samråd alltid ske.

Den myndighet som handlägger en anmälan enligt 12 kap. 6 § miljöbalken kan förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åt- gärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på natur- miljön eller, om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nöd- vändigt för skyddet av naturmiljön, förbjuda verksamheten.

Genom samrådsbestämmelserna i 12 kap. 6 § miljöbalken be- aktas hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, bl.a. genom att tillsyns- myndigheten kan förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på natur- miljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga, och det är nödvän- digt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksam- heten. Samrådsreglerna ska således fungera som ett förebyggande och lättillgängligt medel för tillsynsmyndigheten att kontrollera, styra och eventuellt hindra miljöstörande verksamheter.37

I 2 kap. 6 § miljöbalken anges att för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna upp- nås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vidare följer att bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas vid samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden.

Enligt ett bemyndigande i bestämmelsens andra stycke får reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att det inom landet eller en del av landet alltid ska

37Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 382.

600

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

göras en anmälan för samråd i fråga om särskilda slag av verksam- heter eller åtgärder som kan medföra skada på naturmiljön. Genom bemyndigandet att meddela föreskrifter om anmälningsplikt kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer peka ut för verksamhetsutövaren vilka åtgärder och verksamheter som ska anmälas för samråd redan på grund av att de kan medföra skada på naturmiljön, dvs. utöver de som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön och därmed enligt lag omfattas av en obligatorisk sam- rådsplikt.38

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan ska inne- hålla. I förordning om anmälan för samråd framgår att en anmälan för samråd ska vara skriftlig och åtföljas av en karta samt innehålla en beskrivning av den planerade verksamheten eller åtgärden. En anmälan ska även, i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet, innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljö- balken.

I Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2001:15) och i Natur- vårdsverkets handbok 2001:6 finns vägledning kring hur bl.a. ter- men naturmiljö kan tolkas.

Anläggningar för solkraft

I dagsläget omfattas anläggandet av solcellsparker, eller anlägg- ningar för solkraft som vi valt att benämna dem i detta betänkande, inte av någon specifik anmälnings- eller tillståndsplikt enligt miljö- balken. Däremot kan de utgöra en sådan anläggning som omfattas av krav på samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Länsstyrelsen yttrar sig i så fall om åtgärden kan utföras, riktar föreläggande om hänsyn eller förbjuder verksamheten. I ett sådant yttrande kan länsstyrelsen kräva en miljökonsekvensbeskrivning. Om en miljö- konsekvensbeskrivning ska tas fram inleds ett undersökningssam- råd med länsstyrelse, kommun och enskilda berörda. Därefter tar länsstyrelsen ställning till om etableringen skulle kunna anses ha betydande miljöpåverkan. Detta har dock myndigheten i dag ingen

38Se Promemoria Förtydligande av bemyndigande att meddela föreskrifter om anmälan för samråd Dnr M2022/01430-1/Nm.

601

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

skyldighet att göra.39 Anser länsstyrelsen att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska av- gränsningssamråd genomföras och sedan ska en specifik miljö- bedömning enligt 6 kap. miljöbalken genomföras och en ”stor” miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Om verksamheten inte be- döms medföra en betydande miljöpåverkan så ska en liten miljö- konsekvensbeskrivning tas fram. Se mer om detta i kapitel 9.

Solkraftsanläggningens transformatorstation/er, upplag och parkeringsplatser omfattas enligt plan- och byggförordningen av bygglovsplikt.

Under hösten 2022 har Mark- och miljööverdomstolen avgjort två ärenden som berör anläggningar för solkraft på jordbruks- mark.40 I de aktuella fallen bedömde domstolen att det var fråga om ändrad markanvändning varför 3 kap. 4 § miljöbalken skulle till- lämpas. Enligt 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken får bruknings- värd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.41 Dom- stolen gjorde bedömningen att anläggningar för solkraft på jord- bruksmark innebär att marken tas i anspråk på ett varaktigt sätt. Därmed måste den som vill bygga en anläggning på jordbruksmark enligt miljöbalken göra en s.k. lokaliseringsutredning som behöver utvisa att samma behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Vid bedömningen av lokaliseringsutredningen i de båda fallen kom domstolen fram till att anläggningarna i och för sig kunde anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse, men att utred- ningarna var otillräckliga för att dra slutsatsen att behovet inte kunde tillgodoses genom att annan mark togs i anspråk i stället.

Genom domarna är det klarlagt att en anläggning för solkraft på jordbruksmark under en tidsperiod om 30 år eller mer är att anse som ”varaktig”, även om etableringen i sig är reversibel och det under anläggningens hela livslängd kommer att vara möjligt att odla mellan panelerna. Det innebär att det alltid måste utredas om en lokalisering på ett tillfredsställande sätt kan ordnas på annan mark

39Se promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023.

40MÖD:s domar den 22 november 2022 i målen nr M 1026-22 och M 15064-2.

41Se prop. 1985/86:3 s. 52–56.

602

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

som inte är brukningsvärd jordbruksmark, för att placeringen av anläggningen ska kunna tillåtas.

Pågående ändringar avseende anmälningsplikten enligt 12 kap. miljöbalken

Med anledning av att kommissionen i en formell underrättelse har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört MKB-direktivet har Klimat- och näringslivsdepartementet i promemorian Ytter- ligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet tagit fram förslag som syftar till att förbättra genomförandet av direk- tivet och därigenom omhänderta kommissionens kritik mot det svenska genomförandet.42 Kommissionen anser att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivet genom att inte eller fel- aktigt införliva vissa bestämmelser i artiklar och bilagor till direk- tivet. Kommissionen har bl.a. angett följande.

•Vissa av projekten i bilaga 2 är endast föremål för ett anmäl- ningsförfarande där den ansvariga myndigheten inte behöver agera på anmälan.

•En anmälan behandlas inte som en ansökan om tillstånd som kräver ett beslut.

•Det är oklart om alla projekt som finns i bilaga 2 återges i den svenska lagstiftningen.

Av promemorian framgår att miljöbedömningen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken inte kan anses uppfylla kraven i MKB-direktivet, efter- som det inte görs någon bedömning av om verksamheten eller åt- gärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan och det heller inte säkerställs att en miljökonsekvensbedömning görs eller att ett tillstånd krävs när verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det föreslås därför att en anmälnings- plikt enligt 12 kap. miljöbalken för vissa verksamheter och åtgärder ska införas, med krav på att den myndighet som handlägger anmälan ska besluta om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Om myndigheten finner att

42Se promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023.

603

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

verksamheten eller åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska myndigheten förelägga om de försiktighetsmått och förbud som behövs enligt miljöbalken eller meddela den som har gjort anmälan att åtgärden inte kommer att leda till någon åt- gärd från myndighetens sida. Ett nytt tillståndsförfarande ska också införas för vissa verksamheter och åtgärder som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vid denna tillståndsprövning ska en specifik miljöbedömning alltid göras.

En anmälan ska alltid göras för de verksamheter och åtgärder som omfattas av den nya anmälningsskyldighet som nu föreslås. Det innebär att den som avser att bedriva sådan verksamhet eller vidta en sådan åtgärd ska göra en anmälan enligt den nu föreslagna bestämmelsen i stället för en eventuell anmälan enligt 12 kap. 6 § miljöbalken.

De verksamheter och åtgärder som omfattas av bilaga 2 till MKB-direktivet och som föreslås omfattas av de nya bestämmel- serna är

•överföring av elektrisk energi med luftledningar som inte om- fattas av bilaga 1,

•anläggningar för transport av hetvatten,

•nyplantering av skog och avskogning i syfte att ändra mark- användningen,

•omstrukturering av mark på landsbygden och

•utnyttjande av obrukad mark eller delvis orörda naturområden för intensivjordbruk,

Övriga verksamheter eller åtgärder som ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § första stycket miljöbalken berörs inte av de be- stämmelser som föreslås.

Promemorian är remitterad och remissvar skulle ha inkommit till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 5 april 2024. Ändringarna är ännu inte beslutade.

604

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

7.2.8Krav på tillstånd enligt annan lagstiftning

En del verksamheter kan även behöva tillstånd enligt annan lagstift- ning än den vi har redogjort för ovan. Nedan följer en översiktlig beskrivning av ett urval av några av de andra lagar som bedöms vara mest relevanta för utredningen.

Sveriges ekonomiska zon

Sveriges sjöterritorium sträcker sig som mest 12 nautiska mil ut (cirka 22,2 km) från baslinjen. Utanför territorialgränsen tar Sveriges ekonomiska zon vid i enlighet med lagen om Sveriges sjöterrito- rium och maritima zoner. I lagen om Sveriges ekonomiska zon framgår att Sveriges ekonomiska zon omfattar de områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till lagen om Sveriges sjöterri- torium och maritima zoner. Den ekonomiska zonen sträcker sig 200 nautiska mil (cirka 370,4 kilometer) från kusten. Kontinen- talsockeln omfattar både Sveriges sjöterritorium och Sveriges eko- nomiska zon. Den kan beskrivas som en förlängning av Sveriges territorium under vatten och gäller havsbotten och dess underlag.

Inom Sveriges ekonomiska zon krävs tillstånd av regeringen för uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar och andra inrättningar. I ett tillståndsbeslut ska anges den verksam- het som tillståndet avser. Ett tillstånd får begränsas till viss tid och ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt, som att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter, främja en långsiktigt god hus- hållning med mark och vatten och andra resurser samt trygga säkerheten.

Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och andra inrättningar samt för andra åt- gärder för återställning. Staten, kommuner och regioner behöver dock inte ställa säkerhet. Vid en tillståndsprövning ska 2–4 kap. och 5 kap. 3 § miljöbalken tillämpas. Ansökan ska innehålla en miljö- konsekvensbeskrivning som ska tas fram enligt reglerna i 6 kap. miljöbalken.

Ett tillstånd kan återkallas om innehavaren åsidosätter sina skyldigheter eller om det annars finns särskilda skäl. Om åter-

605

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

kallelse sker utan att tillståndshavaren åsidosatt sina skyldigheter har han rätt till ersättning för förlust till följd av åtgärd han vidtagit med anledning av tillståndet.

Numera gäller bestämmelserna i miljöbalken angående Natura 2000-områden även i den ekonomiska zonen. Det är länsstyrelsen i det län där Sveriges sjöterritorium ligger närmast den ansökta verk- samheten som svarar för prövningen.

Kontinentalsockenlagen

För att utforska kontinentalsockeln och utvinna naturtillgångar från den, behövs tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln (kon- tinentalsockellagen). Tillståndsplikten omfattar även till exempel undersökning inför anläggande av vindkraftverk till havs samt nedl- äggande av kablar och ledningar på havsbotten.

Tillstånd att utforska kontinentalsockeln meddelas normalt av Sveriges geologiska undersökning (SGU), men under vissa förut- sättningar av regeringen (gäller från den 1 juli 2022). Tillstånd att lägga ut kablar och ledningar på havsbotten eller att anlägga havs- baserade vindkraftparker meddelas av regeringen. Även tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinentalsockeln meddelas av reger- ingen, med undantag för sand-, grus- eller stentäkt inom allmänt vattenområde i havet då tillstånd normalt sett meddelas av SGU.

Enligt kontinentalsockellagen är det bara staten som har rätt att utforska kontinentalsockeln och att utvinna dess naturtillgångar. Av lagen framgår dock också att regeringen – eller den myndighet som regeringen bestämmer – får ge tillstånd till annan än staten att utforska kontinentalsockeln och att utvinna tillgångar från den.

Tillstånd behövs alltså generellt för att utforska kontinental- sockeln och för att utvinna naturtillgångar från den, men bara för annan än staten. En statlig förvaltningsmyndighet behöver därmed inte tillstånd enligt kontinentalsockellagen.

Utforskning kan till exempel vara geofysisk mätning, mätning av havsbotten från fartyg, borrning eller sprängning. Sådana under- sökningar kan vara nödvändiga bl.a. inför etablering av vindkraft till havs, demonstrationsanläggning för vågkraft eller att rörledningar eller undervattenskabel ska läggas ut på havsbotten.

606

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

Med kontinentalsockelns naturtillgångar avses mineraliska och andra icke levande naturtillgångar på eller i havsbottnen. Det kan till exempel vara sand, grus och sten som kan användas för bro- bygge, strandfodring, vindkraftsfundament med mera. Tillstånd krävs inte för fångst av levande organismer. Fiskelagen reglerar dock bl.a. fisket inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon.

Observera att det som sägs i kontinentalsockellagen om utforsk- ning och utvinning i princip också gäller i samband med att under- vattenskablar och rörledningar ska läggas ut på havsbottnen, både inom territorialvattnet och den ekonomiska zonen. Detsamma gäller geologisk lagring av koldioxid. Det finns ett uttryckligt för- bud mot gas- och oljeverksamhet i kontinentalsockellagen.

Om ansökan gäller utforskning av kontinentalsockeln som inne- fattar sprängning eller borrning eller om ansökan gäller utvinning av naturtillgångar från sockeln, krävs att sökanden upprättar en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap. miljö- balken, om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra bety- dande miljöpåverkan.

Bestämmelser om handläggning finns i både kontinentalsockel- lagen och i kontinentalsockelförordningen. Allmänna förfarande- regler finns också i förvaltningslagen.

Minerallagen

Minerallagen omfattar särskilt utpekade värdefulla mineraliska ämnen, så kallade koncessionsmineral. Mineral som anses särskilt nödvändiga för samhället kallas för koncessionsmineral och för dessa gäller minerallagens bestämmelser. De flesta metaller hör till denna kategori. För övriga mineraler gäller miljöbalkens bestäm- melser. I Sverige kan den som har förutsättningar att undersöka eller bryta en mineralfyndighet beviljas tillstånd att göra så enligt minerallagen, oavsett vem som äger marken. Minerallagen har också funktionen att utifall det finns flera olika intressenter avgöra vem som ska ges företräde till fyndigheten och rätten att utvinna den.

Det är bergmästaren som utfärdar undersökningstillstånd, det vill säga tillstånd för prospektering. Detta regleras i minerallagen. För att få bryta en fyndighet krävs att bergmästaren utfärdar ett

607

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

tillstånd som kallas bearbetningskoncession. Även detta regleras

i minerallagen. Därutöver krävs också tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Ett sådant tillstånd meddelas av mark- och miljödom- stolen. Även andra tillstånd kan komma att aktualiseras beroende på fyndighetens omgivning.

I oktober 2022 presenterade utredningen om en hållbar försörj- ning av innovationskritiska metaller och mineral sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral.43 Utredningens uppdrag var att se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säker- ställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral från primära och sekundära källor. Utredningen föreslog bl.a. ett tillägg i miljöprövningsförordningen om att djupborrning som omfattas av undersökningstillstånd inte ska omfattas av anmäl- ningsplikten, vilket har genomförts. De föreslog också att pröv- ningen av 3 och 4 kap. miljöbalken flyttas i sin helhet till miljö- prövningen, dessa förslag har inte genomförts.44

Ipropositionen ”Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen” föreslogs att ett Natura 2000-tillstånd inte ska vara en förutsättning för att en be- arbetningskoncession ska kunna beviljas.45 Natura 2000-prövningen flyttas till miljötillståndsprövningen och kraven på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning anpassas till koncessionsprövningen. Bestämmelserna har trätt i kraft.

Ellagen

Av ellagen framgår att det som huvudregel krävs nätkoncession (tillstånd) för att bygga och använda en starkströmsledning. En nätkoncession ska avse en ledning med i huvudsak bestämd sträck- ning (nätkoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område). Vissa elledningar är dock undantagna från kravet om nätkoncession och får byggas utan till- stånd, detta kallas för icke koncessionspliktiga nät och förkortas IKN. Det kan t.ex. vara ett internt nät för överföring av el mellan produktionsanläggningar (t.ex. vindkraftverk).

43Se SOU 2022:56.

44Se SOU 2022:56 s. 30 och 31.

45Se prop. 2023/24:126.

608

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

Ansökan om nätkoncession prövas i de flesta fall av Energi- marknadsinspektionen. Regeringen prövar emellertid beslut om nätkoncession för linje för utlandsförbindelser, ärenden som hänger samman med en fråga om expropriation och ärenden där regeringen på Försvarsmaktens begäran förbehållit sig prövningen.

Vid en prövning av frågor om beviljande av nätkoncession för linje ska 2–4 kap. och 5 kap. 3–5 och 18 §§ miljöbalken tillämpas. I ansökan om nätkoncession för linje ska också en miljökonse- kvensbeskrivning framtagen enligt reglerna i 6 kap. miljöbalken ingå. Frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken behöver inte prövas på nytt i ärendet om nät- koncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljö- balken finns en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön som ledningen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljö- konsekvensbeskrivning i koncessionsärendet.

I april 2023 redovisade Energimarknadsinspektionen ett reger- ingsuppdrag med förslag till åtgärder för att åstadkomma kortare ledtider för elnätsutbyggnad.46 Inför 2023 fick Energimarknads- inspektionen ett nytt uppdrag som handlar om att genomföra de åtgärder som har identifierats i det tidigare projektet. Detta upp- drag ska redovisas till regeringen senast den 25 november 2024.

I propositionen En tydligare process för tillståndsprövning av elnät lämnades lagförslag som syftar till att bidra till en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät.47 Förslagen avsåg ledningar som kräver nätkoncession för linje. För- slagen bygger på förslag i Klimaträttsutredningen slutbetänkandet Rätt för klimatet.48 Avsikten är att förenkla och skapa förutsebarhet för de aktörer som bygger och driver elnät samtidigt som ett gott skydd för miljön, elnätets kunder och andra påverkade upprätthålls. Ändringarna har trätt i kraft.

I Klimat- och näringslivsdepartementet promemoria Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet föreslås att uppförande av en starkströmsluftledning med stöd av nätkonces- sion för område ska omfattas av en anmälningsplikt enligt 12 kap. miljöbalken. Detta för att uppfylla MKB-direktivets krav på miljö-

46Se Ei R2023:09.

47Se prop. 2023/24:88.

48Se SOU 2022:21.

609

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

konsekvensbedömning eftersom bestämmelserna om miljöbedöm- ning i dag inte tillämpas vid prövning av starkströmsluftledningar som uppförs med stöd av områdeskoncession. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska verksamheten prövas inom ett nytt tillståndsförfarande enligt 12 kap. miljöbalken.49

Lagen om vissa utsläpp av växthusgaser

Alla verksamheter som ingår i EU:s utsläppshandelssystem måste ha ett tillstånd till utsläpp av växthusgaser. Ett giltigt tillstånd är också en förutsättning för att kunna ansöka om gratis tilldelning av utsläppsrätter. Utsläppshandelssystemet är ett av EU:s styrmedel för att EU ska få bort de fossila utsläppen och nå klimatmålen till år 2030 och 2050. En gemensam prissättning av bl.a. koldioxid på EU-nivå innebär att hela EU ställer om på ett kostnadseffektivt sätt. Utsläppshandeln regleras genom flera direktiv och förord- ningar men främst genom det s.k. utsläppshandelsdirektivet.50 Direktivet har till största delen genomförts i svensk rätt genom lagen om vissa utsläpp av växthusgaser och förordningen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagen innehåller bestämmelser som regle- rar tillämpningsområdet, grundläggande bestämmelser om vilka som ska överlämna utsläppsrätter och bestämmelser om tillsyn och straff. Lagen innehåller därutöver ett flertal bemyndiganden till regeringen som innebär att regeringen kan meddela föreskrifter om bl.a. tillståndskrav, krav på övervakning av utsläpp av växthusgaser, kontoföring och närmare bestämmelser om överlämning av ut- släppsrätter. Huvuddelen av regleringen finns därför i förordningen om vissa utsläpp av växthusgaser.

Av bilagan till förordningen framgår vilka verksamheter som omfattas av tillståndsplikt. Ansökan om tillstånd görs till Natur- vårdsverket. Med tillståndsplikt följer också krav på att övervaka och rapportera utsläpp, samt att överlämna utsläppsrätter. Över- vakningen av utsläpp ska göras i enlighet med en godkänd över- vakningsplan i vilken det ska framgå vilka utsläppskällor som om-

49Se promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023.

50Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

610

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

fattas och hur utsläppen övervakas. Verksamhetsutövaren ska hålla övervakningsplanen aktuell och anmäla alla förändringar till Natur- vårdsverket. Vissa förändringar kan föranleda en ändring av tillstån- det. Samtliga ändringar ska anmälas innan förändringen genomförs.

Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen förslag på revider- ingar av utsläppshandelsdirektivet som en del av lagstiftningspaketet för att nå EU:s skärpta klimatmål till 2030, det s.k. Fit for 55-pake- tet. Efter förhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet kunde rättsakterna antas och publiceras i maj 2023. I propositionen Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet finns förslag till ändringar i lagen och förordningen om vissa utsläpp av växthusgaser till följd av ändringarna i direktivet.51

Plan- och bygglagstiftningen

Parallellt med bestämmelserna i 9 kap. miljöbalken gäller bestäm- melserna om olägenhet för människors hälsa i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen. För en del anläggningar kan det även krävas bygglov utöver andra tillstånd eller anmälan enligt annan lagstiftning. Av plan- och byggförordningen framgår bl.a. att det för vindkraftverk gäller krav på bygglov om de är högre än 20 meter över markytan, placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, monteras fast på en byggnad, eller har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. Dock gäller inte krav på bygglov om vindkraftverket omfattas av tillstånd i enlighet med 9 eller 11 kap. miljöbalken. Transformatorstation/er, upplag och parkeringsplatser är andra anläggningar som kan kräva bygglov.

Genom plan- och bygglagen 4 kap. 2 § första stycket 3 a och 3 b genomförs vissa av MKB-direktivets krav på tillstånd för de verk- samheter som anges i bestämmelsen om de kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

51Se prop. 2022/23:144.

611

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

7.2.9Är de svenska kraven mer långtgående än de som finns inom EU-rätten?

Vid en genomgång av miljöprövningsförordningen kan det kon- stateras att ett antal av verksamhetskoderna inte härrör från krav i industriutsläppsdirektivet eller MKB-direktivet. För en del av dessa kan krav dock komma från annan EU-lagstiftning såsom avfalls- direktivet eller avloppsdirektivet. När det gäller just avfallsverk- samheter i 29 kapitlet i miljöprövningsförordningen regleras till- ståndsplikten i ramdirektivet för avfall. Det är således undantagen från dess tillämpningsområde som styr möjligheten att göra undan- tag från tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöprövnings- förordningen. Naturvårdsverket har också vid olika tillfällen haft i uppdrag att se över vilka verksamheter som skulle kunna undantas från tillstånd- eller anmälningsplikten avseende just avfallsverk- samheter.52

För vissa bestämmelser i miljöprövningsförordningen överens- stämmer tröskelvärden och andra parametrar för kategorisering av verksamheter med MKB-direktivets, och för andra följer de av annan bindande EU-lagstiftning som t.ex. industriutsläppsdirek- tivet. I vissa fall ligger tröskelvärden i miljöprövningsförordningen nära tröskelvärden i MKB-direktivet, men i många fall finns skill- nader mellan MKB-direktivets och miljöprövningsförordningens indelning och tröskelvärden. Även flera av de verksamheter som anges i MKB-direktivets bilaga 2, där en bedömning ska göras från fall till fall huruvida verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan och därmed omfattas av krav på tillstånd, finns upp- tagna i miljöprövningsförordningen med förprövningsplikt där det anges att verksamheten alltid ska antas innebära betydande miljöpå- verkan. Själva lydelsen av verksamhetsbeskrivningen i miljöpröv- ningsförordningen kan också skilja sig åt från hur det är formulerat i EU-direktiven. Det kan göra att det är svårt att avgöra om be- stämmelsen i miljöprövningsförordningen verkligen kommer från EU-rätten eller om det är ett nationellt krav. Det är därtill svårt att fullt ut se om alla de verksamheter som anges i MKB-direktivets bilagor är införda i svensk lagstiftning.

52Se exv. ”Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt, Delredovisning av regeringsuppdraget att utreda undantag från tillstånds- och anmälningsplikt för verksamheter som behandlar avfall”, NV-07431-17 (M2017/02593/R).

612

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

År 2017 gjordes en översyn av Naturvårdsverket, med hjälp av Havs- och vattenmyndigheten, av samtliga bestämmelser i miljö- prövningsförordningen för att bedöma i vilken utsträckning be- stämmelsen motsvarar projekt i bilaga 1 respektive 2 i MKB-direk- tivet.53 Översynen resulterade i att Naturvårdsverket lämnade förslag om ändrade nivåer för ett antal verksamhetsbeskrivningar. Enligt Naturvårdsverkets bedömning fanns det i vissa fall miljö- mässiga skäl för att placera verksamhetsbestämmelser i kategorin ”alltid betydande miljöpåverkan”, även om de inte finns i MKB- direktivets bilaga I. Som sådana angavs exempelvis vissa A-verk- samheter som även omfattas av industriutsläppsdirektivet. För- slagen har inte genomförts.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är svårt att alltid avgöra hur den svenska tillståndsplikten stämmer överens med EU- rättens krav. I vissa fall ställer miljöprövningsförordningen högre krav på tillstånds- och anmälningsplikt än vad som följer av EU- rättens minimikrav avseende krav på tillstånd men ibland gäller även det motsatta.

Det kan också konstateras att det föreligger skillnader i logiken bakom uppdelningen mellan tillstånds- respektive anmälningsplikt för de verksamheter som definieras antingen som vattenverksamhet eller som miljöfarlig verksamhet.

Till skillnad mot bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet, där man i framför allt miljöprövningsförordningen har angett vilka verk- samheter som är att anse som tillstånds- eller anmälningspliktiga, har man för vattenverksamheter utgått ifrån att alla de vattenverk- samheter som faller in under definitionen i 11 kap. är tillstånds- pliktiga. Därefter undantar man vissa typer av verksamheter från tillståndsplikt och föreskriver en anmälningsplikt i stället, vilka dessa är framgår då av förordningen om vattenverksamhet. Vissa typer av verksamheter undantas dessutom helt från tillståndsplikt vilket framgår av 11 kap. miljöbalken. Formuleringen i bestämmel- sen i 11 kap. 12 § miljöbalken om ett generellt undantag från till- stånds- och anmälningsplikt om det är uppenbart att varken all- männa eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena uppges ge upphov till många diskus-

53Se ”Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning”.

Redovisning av regeringsuppdrag i Naturvårdsverkets regleringsbrev 2017, (M2016/02982/S(delvis), M2016/02923/S, M2016/02948/Mm m.fl.

613

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

sioner mellan verksamhetsutövare och myndigheter. Även om flera också har invänt att de inte anser att det är oklart vad som avses. Det verkar dock finns många åsikter om hur de olika termerna och uttrycken (uppenbart, allmänna och enskilda intressen, skada, in- verkan på vattenförhållandena) i paragrafen ska tolkas.54 Även vid införandet av anmälningspliktiga vattenverksamheter konstaterades att de generella reglerna om vad som är tillståndspliktig respektive icke tillståndspliktig vattenverksamhet ger upphov till gränsdrag- ningsproblem.55 Tidsfristerna som anges för de båda anmälnings- förfarandena enligt 9 kap. eller 11 kap. miljöbalken skiljer sig också åt.

Måste en betydande miljöpåverkan medföra tillståndsplikt?

Idet svenska genomförandet av MKB-direktivet har utgångspunk- ten varit att det vid betydande miljöpåverkan krävs att verksam- heten omfattas av tillståndsplikt.

Definitionen i MKB-direktivet och terminologin i andra språk- upplagor indikerar att det inte nödvändigtvis måste vara en till- ståndsprövning som menas. Med tillstånd avses enligt MKB-direk- tivet den ansvariga myndighetens eller de ansvariga myndigheternas beslut, som ger exploatören rätt att genomföra projektet (artikel 1.c och 8a). En anmälan ger verksamhetsutövaren rätt att genomföra sin verksamhet eller åtgärd men något beslut utfärdas inte utan oftast meddelas ett föreläggande med försiktighetsmått.

I och med att termen tillstånd är så bred går det att diskutera vad i den svenska beslutsstrukturen som motsvarar detta för att inte i onödan komplicera processen för verksamhetsutövarna.56 Dessutom utgår det svenska systemet från prövningsplikten för att därefter bedöma miljöpåverkan. Medan MKB-direktivet utgår från en bedömning av miljöpåverkan för att därefter avgöra even- tuella tillståndskrav.

54Se Naturvårdsverkets Handbok 2008:5 Vattenverksamheter.

55Se SOU 2003:124 s. 188.

56Se EU-domstolens dom i mål C-290/03, p. 38–41.

614

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

7.3Vad bör gälla för anläggningar för solkraft?

Under utredningsarbetet har framförts synpunkter till utredningen om att dagens miljölagstiftning inte är anpassad till att hantera storskaliga anläggningar för solkraft. Etablering av en solkrafts- anläggning omfattas inte av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöprövningsförordningen. Däremot krävs för en verksamhet som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, men som kan komma att ändra naturmiljön väsentligt, en anmälan om samråd till länsstyrelsen i enlighet med 12 kap. 6 § miljöbalken.

Det har framförts att det saknas vägledning kring hur länsstyrel- ser och andra aktörer ska förhålla sig till denna prövningsprocess just när det handlar om anläggningar för solkraft. Dessa otydlig- heter och den otrygghet som följer av att etablera en verksamhet efter endast ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken innebär bl.a. att en del verksamhetsutövare i stället väljer att ansöka om frivilligt tillstånd.

Det har även framförts synpunkter på att den praxis (se av- snitt 7.2.7) som håller på att utvecklas avseende ändrad mark- användning vid etablering av anläggningar för solkraft är olycklig och försvårar etableringen på jordbruksmark. Vissa anser att pröv- ningen av solkraftsanläggningar mer är av karaktären som lämpar sig för prövning enligt plan- och bygglagstiftningen – särskilt mot bakgrund av behovet att ta hänsyn till den visuella omgivnings- påverkan och landskapsbilden, försvarets intressen, kulturmiljö och jordbruksmark. Stora anläggningar för solkraft binder upp marken och det kan få konsekvenser för exempelvis kommunens mark- användning. Andra menar att anläggningar för solkraft kan ses som en binäring till jordbruk och att det därmed finns en logik i att prövningen sker enligt 12 kap. miljöbalken. Detta särskilt då man menar att anläggningar för solkraft inte kan anses ge upphov till sådan olägenhet som bör hanteras enligt 9 kap. miljöbalken. Att anläggningar för solkraft inte skulle kunna vara att anse som miljö- farlig verksamhet vänder sig däremot vissa emot. Här menar man att solkraftsanläggningarnas blanka ytor kan ge upphov till störande reflexer som kan påverka närboende. Det är förvisso långt ifrån alla anläggningar på alla platser där detta skulle kunna uppkomma men störningen omfattas när den uppkommer av definitionen av miljö- farlig verksamhet. Byggbuller och transporter vid etableringen kan

615

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

störa omgivningen och maskiner som används kan ge upphov till förorening vid utsläpp. Därutöver finns risken för elektromagne- tiska störningar på anläggningar i omgivningen som i vissa fall kan uppstå beroende på vald teknik och typ av installation. Därtill finns den visuella påverkan på landskapsbilden och inte minst utestäng- ning av allmänheten genom instängsling när sådant görs. I dessa fall kan en anläggning för solkraft jämföras med ett vilthägn som är tillståndspliktiga enligt 12 kap. miljöbalken.

Det har även framförts att Sverige bör införa en nationell defini- tion för s.k. agrivoltaiska anläggningar (solsambruk). Det innebär att solcellspaneler och tillhörande stativ kan utformas och placeras på så sätt att olika slags jordbruk kan bedrivas under eller bredvid systemen. Detta möjliggör dubbla nyttor av samma mark, vilket ger ett bättre markutnyttjande än om man skulle bedriva jordbruk och solelproduktion var för sig. Det skulle stärka Sveriges självförsör- jande av såväl livsmedel som el samt ger möjlighet att förbättra jordbrukarnas ekonomi. Sverige bör därför, likt flera andra EU- länder, definiera vad som krävs för att en markförlagd solkrafts- anläggning ska klassas som agrivoltaisk. För dessa anläggningar menar man att tillståndsprocessen bör förenklas.

Kopplat till frågan om prövning enligt 12 kap. 6 § miljöbalken är även regleringen av riksintressen i 3 och 4 kap. miljöbalken av intresse.

Nedan följer ett antal exempel på frågor som anses som otydliga i förhållande till anläggningar för solkraft och som länsstyrelserna tolkar olika enligt de synpunkter som har lämnats till utredningen.

•Om någon form av jordbruksmark tas i anspråk måste aktören göra en så kallad lokaliseringsutredning. Det innebär att aktören ska kunna redovisa att det inte finns lokaliseringar som är bättre lämpade och som inte skulle ta jordbruksmark i anspråk. Det saknas praxis eller vägledning för hur omfattande en lokaliser- ingsutredning ska vara och länsstyrelser har ställt varierande omfattande krav på hur stor yta en lokaliseringsutredning ska täcka. Det finns till exempel länsstyrelser som i samrådspro- cessen hänvisat till att utredningen ska täcka hela elområden vilket i praktiken då omfattar en större del av landet.

•Det saknas stöd för intresseavvägningen mellan jordbruksmark och energiförsörjning. I prövningen läggs ingen vikt vid typ av jordbruksmark, oavsett om det är skånsk lermylla eller träda-

616

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

3.användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skak- ningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.

Av förarbetena framgår följande.58

Med miljöfarlig verksamhet avses sammanfattningsvis all användning av mark, byggnader eller anläggningar, dvs. fast egendom eller fasta anläggningar, som innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön. Fast egendom definieras i jordabalken.

Enligt paragrafens punkt 1 avses med miljöfarlig verksamhet utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten. Med utsläpp av exempelvis avloppsvatten avses alla utsläppsförfaranden, inte bara genom särskild ledning utan även t.ex. att det transporteras iväg och släpps ut. Vattenområde definieras i 11 kap. 4 § och har här samma innebörd, dvs. ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Det omfattar det i 1 § miljöskyddslagen använda be- greppen vattendrag, sjö eller annat vattenområde. Även utsläpp till grundvatten omfattas. Med utsläpp till grundvatten avses vad som i EG-direktivet 80/68/EEG om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen definieras som direkt utsläpp på följande sätt: tillförsel till grundvatten av ämnena i direktivets förteckning 1 och 2 utan infiltration genom markyta och underliggande jordlager.

Enligt paragrafens punkt 2 avses vidare med miljöfarlig verksamhet användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat ut- släpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vatten- områden eller grundvatten. Med användning av fast egendom eller fasta anläggningar avses användning oavsett om den grundas på ägande- rätt, nyttjanderätt eller annan rättstitel till egendomen och t.o.m. även sådana fall där rättslig grund helt saknas. Användning kan även avse verksamhet som bedrivs i byggnad på ofri grund eller i gruva. Använd- ning som kan komma i fråga kan vara av de mest skilda slag exempelvis fabriker och andra industriella anläggningar, jordbruk, trafikanlägg- ningar, förbränningsanläggningar, kärntekniska anläggningar, deponier och andra upplag. Det innebär också att begreppet användning skall ses i ett långt tidsperspektiv vilket medför att exempelvis en avfalls-

58Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 107.

618

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

deponi eller soptipp som inte aktivt använts eller tillförts någonting på många år omfattas av begreppet användning. Ett annat exempel på detta är när någon förvarar tunnor med förbrukade kemikalier på sin fastighet, även om det är någon annan som genererat avfallet och pla- cerat tunnorna där. Bl.a. sådana fall av markanvändning är miljöfarlig verksamhet och brukar benämnas förvaringsfall. Begreppet användning av mark, byggnader eller anläggningar innefattar även verksamheter som sker ute i vattenområden, t.ex. på plattformar för olje- och gas- utvinning.

Grundvattendirektivet omfattar även indirekta utsläpp som definie- ras på följande sätt; tillförsel till grundvatten av ämnena i direktivets förteckning 1 och 2 efter infiltration genom markyta och underlig- gande jordlager. Sådana indirekta utsläpp täcks genom bestämmelsen i paragrafens p. 2 i de fall det föreligger risk för förorening genom in- filtrering av avloppsvatten i marken till grundvattnet exempelvis vid avfallsdeponering.

Annat utsläpp än som avses i 1 eller förorening av luft omfattar alla utsläpp till luft som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det omfattar till att börja med vad som traditionellt brukar betecknas som luftföroreningar vilka kan förekomma såväl i gasform t.ex. svaveldioxid och klor, som i partikelform, t.ex. sot och damm. Det omfattar även andra utsläpp som inte direkt brukar anses vara föroreningar men som medför olägenheter, t.ex. koldioxid som leder till växthuseffekt. Det är alltså inte enbart sådana utsläpp som syns eller luktar som omfattas, utan också utsläpp av ämnen som kan på- verka klimatet eller påverka atmosfären t.ex. i form av uttunning av ozonskiktet. Det innebär att med miljön avses omgivningen med i princip en obegränsad räckvidd, även atmosfären omfattas. Vad som avses med olägenhet för människors hälsa eller miljön utvecklas också i författningskommentaren till 2 kap. 3 §.

Annat utsläpp omfattar även utsläpp av radioaktiva ämnen. Enligt paragrafens punkt 3 avses med miljöfarlig verksamhet även användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande. Begreppet omgiv- ningen skall i likhet med vad som gällt hittills, tolkas så att detta inte omfattar den störande anläggningen. Personer som är verksamma inom själva störningskällan skyddas framför allt genom arbetsmiljö- lagen och strålskyddslagen.

Ljus som enligt paragrafen kan ha praktisk betydelse är ljusstrålning från t.ex. reklamanordningar och trafikanläggningar.

Med joniserande och icke-joniserande strålning avses detsamma som i strålskyddslagen (1988:220).

Med annat liknande avses sådana olägenheter som är att jämställa med de uppräknade och som får bestämmas genom rättstillämpningen. Det skulle kunna vara sådant som insekter, luftburna bakterier och virus, annat ljud än buller, gnistor eller psykisk inverkan.

619

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

Vi kan konstatera att en stor mängd varierande verksamheter om- fattas av uttrycket ”miljöfarlig verksamhet” i miljöbalken och där- med också av de krav som gäller för sådan verksamhet.

Att en verksamhet omfattas av uttrycket ”miljöfarlig verksam- het” innebär dock inte nödvändigtvis att den därmed är farlig för människors hälsa eller miljön. Verksamheten behöver inte upp- fattas som eller ens vara speciellt farlig för att ändå omfattas av uttryckets rättsliga innebörd. Att riskens storlek saknar betydelse framgår av praxis.

Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att även om en verksamhet inte är farlig för miljön, men omfattas av några av punkterna i 9 kap. 1 § miljöbalken är en sådan verksamhet att be- teckna som miljöfarlig. Det räcker med att det finns en risk för påverkan. Även det som kan ge upphov till psykisk oro hos närbo- ende är tillräckligt för att det ska kunna anses medföra olägenhet för omgivningen enligt 9 kap. 1 § 3 miljöbalken.59

Mark- och miljööverdomstolen har också funnit att utövande av golfspel i anslutning till en gång- och cykelväg var en sådan använd- ning av mark som enligt miljöbalken utgör miljöfarlig verksamhet.60

Under miljöskyddslagens tid var en bedömning av om en verk- samhet var miljöfarlig avgörande för om lagen var tillämplig eller inte.61 Detta gäller inte vid tillämpningen av bestämmelserna i miljö- balken. Miljöbalken är tillämplig på alla typer av verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken, oavsett om och hur de definieras i ett särskilt kapitel i balken. I dag har ut- trycket ”miljöfarlig verksamhet” huvudsakligen betydelse för att avgöra om en viss verksamhet kan omfattas av tillstånds- eller an- mälningsplikt eller inte enligt 9 kap. miljöbalken. Verksamheter som inte faller in under definitionen i 9 kap. 1 § miljöbalken, men som faller inom miljöbalkens tillämpningsområde, omfattas ändå av hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och av bestämmelser om egen- kontroll och tillsyn i 26 kap. miljöbalken.62

59Se MÖD 2005:55.

60Se MÖD 2007:28.

61Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 326 och 604 samt Gabriel Michanek, Miljöbalken (1998:808)

9kap. 1 §, Karnov (Juno) (besökt 2024-01-31).

62Se prop. 2005/06:182 s. 125 och Bengtsson, Miljöbalken (1998:808) 26 kap., (Juno) (besökt 2024-01-31).

620

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

7.4.3Bör uttrycket miljöfarlig verksamhet ändras?

Liksom i stort sett all mänsklig verksamhet innebär jordbruk en på- verkan på miljön, men denna påverkan är dock inte enbart negativ. Jordbruket primärproducerar livsmedel, omvandlar restprodukter till gödsel och växtnäring, kan producera drivmedel samt bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald. Svenskt jordbruk är effektivt och livsmedel från Sverige har generellt sett lägre miljöpåverkan än livs- medel som är producerade i andra länder. Det är därför viktigt att den svenska livsmedelsproduktionen ges förutsättningar att öka för att på så sätt minska den globala livsmedelsproduktionens miljöpåverkan. En ökad svensk livsmedelsproduktion är enligt utskottet också mycket viktig sett ur ett självförsörjningsperspektiv, en fråga som har kommit att bli mycket aktuell på senare tid. I dag definieras dock jordbruk som en miljöfarlig verksamhet där t.ex. en mjölkbonde med fler än 400 djur- enheter likställs med gruvtäkter och annan tung industri. Enligt ut- skottets bedömning medför detta förhållande negativa konsekvenser för utvecklingen av livsmedelsproduktionen i Sverige. Utskottet anser mot denna bakgrund att det vore rimligare att benämna jordbruket som miljöpåverkande verksamhet i stället för miljöfarlig verksamhet, och miljöbalken bör därför förändras i denna riktning.

Till utredningen har det framförts att en del verksamheter inte identifierar sig som ”farliga”, andra tycker inte att de borde lik- ställas med all övrig industri och benämnas på samma sätt obero- ende av vilken typ av verksamhet man bedriver. Exempelvis är både glasstillverkning och kärnkraftreaktorer verksamheter som faller in under definitionen av miljöfarlig verksamhet och som kräver till- stånd enligt miljöprövningsförordningen. Många upplever uttrycket ”miljöfarlig verksamhet” som otidsenligt och att det inte stämmer överens med den verksamhet de bedriver, t.ex. livsmedelsproduk- tion. En del upplever att uttrycket missförstås eller missbrukas.

Samtidigt anser andra att uttrycket ”miljöfarlig verksamhet” inte är problematiskt då definitionen i 9 kap. 1 § miljöbalken är tydlig, begriplig, accepterad och helt neutral i förhållande till vilken bransch som avses. Även om uttrycket skulle ändras till t.ex. ”miljöstörande

63Se bet. 2021/22:MJU29 punkt 3, rskr. 2021/22:389.

621

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

eller miljöpåverkande verksamhet” så skulle det inte i sig ändra definitionen.

Det har även framförts farhågor om att det kan uppstå svåra gränsdragningsproblem om man skulle särskilja en del typer av verksamheter och införa ytterligare ett uttryck för dessa verk- samheter.

Vi kan konstatera att det i dag har betydelse om en verksamhet omfattas av definitionen för miljöfarlig verksamhet eller inte efter- som regeringen har bemyndigande att föreskriva om anmälnings- eller tillståndsplikt för miljöfarliga verksamheter.

I denna del har det framförts som problematiskt att kravet på reglering av tillstånds- och anmälningsplikten gör det svårt att hålla jämna steg med den allt snabbare teknikutvecklingen och de nya verksamheter som uppkommer till följd av denna. Just nu är sol- kraftsanläggningar ett exempel på en sådan verksamhet, men även vissa pyrolysanläggningar har nämnts. Dessa anläggningstyper om- fattas inte av tillståndsplikt enligt miljöbalken och inte heller av bygglovsplikt enligt plan- och byggregelverket. Detta leder till otydligheter om hur dessa verksamheter ska hanteras. Det upplevs även som oklart om solkraftsanläggningar överhuvudtaget kan definieras som en miljöfarlig verksamhet, se mer om anläggningar för solkraft nedan i avsnitt 7.3.

Miljöbalken är dock tillämplig på alla typer av verksamheter och åtgärder som kan ha en inverkan på miljön, oavsett om och hur de definieras i ett särskilt kapitel i balken. Verksamheter som inte faller in under definitionen i 9 kap. 1 § miljöbalken omfattas ändå alltid av hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken.

Miljöbalkskommittén identifierade redan 2003 ett behov av en tillståndsprövning i miljöbalken som kunde tillämpas för olika slag av projekt som inte låter sig inordnas i dagens uppdelning av verk- samhetstyper.64 De menade att det i det långsiktiga perspektivet inte är motiverat att behålla olika bestämmelser för olika typer av verksamheter och åtgärder på vilka miljöbalken är tillämplig. I en förlängning skulle det medföra att man inte gav tillstånd till miljö- farlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken, eller vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, utan att man gav tillstånd enligt miljö- balken. Begreppet miljöfarlig verksamhet skulle då ersättas med mer preciserade uppgifter om verksamhetstyper, läs mer i kapitel 2.

64Se SOU 2003:124 s. 175.

622

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

Även vid införandet av miljöbalken ifrågasattes behovet av att be- hålla begreppet miljöfarlig verksamhet.65

7.5Uttrycket bästa möjliga teknik

7.5.1Inledning

I våra utredningsdirektiv anges att det behövs en inventering av de minimikrav som EU-rätten ställer avseende miljöprövning och en undersökning av hur kraven förhåller sig till det svenska genom- förandet. Detta bl.a. med avseende på skillnaden mellan bästa möj- liga teknik i miljöbalken och bästa tillgängliga teknik som används i t.ex. industriutsläppsdirektivet.66

7.5.2Vad innebär ”bästa tillgängliga teknik” enligt industriutsläppsdirektivet?

Av våra direktiv framgår bl.a. att det behövs en bred inventering av de minimikrav som EU-rätten ställer avseende miljöprövning och en undersökning av hur kraven förhåller sig till det svenska genom- förandet.67 Där nämns särskilt skillnaden mellan bästa möjliga tek- nik i miljöbalken och bästa tillgängliga teknik som används i industri- utsläppsdirektivet som exempel.

Vad gäller miljökrav för teknik används ofta dessa två uttryck. Det ena uttrycket är bästa möjliga teknik, som används i miljö- balken, och det andra är bästa tillgängliga teknik, som bl.a. används

iindustriutsläppsdirektivet och annan EU-lagstiftning. Det har sedan införandet av miljöbalken och genomförandet av IPPC- direktivet pågått en diskussion kring huruvida de båda begreppen har samma innebörd eller om de skiljer sig åt.

I industriutsläppsdirektivets art 3. definieras bästa tillgängliga teknik på följande sätt.

Bästa tillgängliga teknik: det mest effektiva och mest avancerade stadium vad gäller utvecklingen av verksamheten och tillverknings- metoderna som anger en given tekniks praktiska lämplighet för att utgöra grunden för gränsvärden för utsläpp och andra tillståndsvillkor

65Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 326.

66Se dir. 2023:78 s. 4.

67Se dir. 2023:78 s. 4.

623

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

och som har till syfte att hindra och, när detta inte är möjligt, minska utsläpp och påverkan på miljön som helhet.

a)teknik: både den teknik som används och det sätt på vilket an- läggningen utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas,

b)tillgänglig: att tekniken ska ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekono- miskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta, oavsett om tekniken tillämpas eller produceras inom den berörda medlemsstaten, förutsatt att den berörda verksamhetsutövaren på rimliga villkor kan få tillgång till den.

c)bästa: den teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög all- män skyddsnivå för miljön som helhet.

Numera återfinns definitionen, om än något omskriven, av ”bästa tillgängliga teknik” i 2 a § industriutsläppsförordningens.

Med bästa tillgängliga teknik avses i denna förordning det mest effek- tiva och mest avancerade stadium när det gäller utvecklingen av den verksamhet och de tillverkningsmetoder som anger en given tekniks praktiska lämplighet för att utgöra grunden för gränsvärden för ut- släpp och andra tillståndsvillkor och som har till syfte att hindra och, när det inte är möjligt, minska utsläpp och påverkan på miljön som helhet. Den teknik som är mest effektiv för att uppnå en hög allmän skyddsnivå för miljön som helhet ska anses vara den bästa.

Med teknik avses både den teknik som används och det sätt på vilket en anläggning utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas.

Med tillgänglig teknik avses att tekniken ska ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta, oavsett om tekniken tillämpas eller produceras i Sverige, förutsatt att den berörda verksamhetsutövaren på rimliga villkor kan få tillgång till den.

I bilaga 2 till avfallsdirektivet finns en formel för beräkning av energieffektivitet. Det anges att formeln ska tillämpas i enlighet med referensdokumentet om bästa tillgängliga teknik vid förbrän- ning av avfall. Bestämmelsen har genomförts i svensk rätt i bilaga 1 till avfallsförordningen. Tidigare angavs i formeln i de svenska be- stämmelserna att beräkningen skulle göras i enlighet med det som var bästa möjliga teknik vid förbränning av avfall. I Regerings- kansliet promemoria ”Ett bättre genomförande av två Direktiv på avfallsområdet” ansågs att beräkningen av energieffektivitet bör ske på samma sätt i alla medlemsstater samt att det inte fanns skäl att använda ett annat begrepp än bästa tillgängliga teknik som är det uttryck som används i bilaga 2 till avfallsdirektivet. För att för-

624

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

bättra genomförandet av kravet i avfallsdirektivet ändrades be- greppet bästa möjliga teknik i formeln till bästa tillgängliga teknik.68

Vidare finns det i avfallsdirektivet angivet under vilka förutsätt- ningar medlemsstaterna får tillåta en blandning av farligt avfall. Där anges bl.a. att ett blandningsförfarande ska genomföras i överens- stämmelse med bästa tillgängliga teknik.

Bestämmelsen har genomförts i svensk rätt genom avfallsför- ordningen. I 4 kap. 12 § avfallsförordningen framgår att blandning får göras under vissa angivna förutsättningar, bl.a. ska blandningen ske med användning av bästa tillgängliga teknik eller den bättre teknik som följer av 2 kap. miljöbalken. Tidigare angavs endast bästa möjliga teknik även här.

I Regeringskansliets promemoria ”Ett bättre genomförande av två direktiv på avfallsområdet” föreslogs dock att begreppet bästa tillgängliga teknik helt skulle ersätta bästa möjliga teknik även

i denna paragraf. Motiveringen var bl.a. att det i bestämmelsens tidigare lydelse inte fanns utrymme för en rimlighetsavvägning. Detta innebar ett mycket långtgående krav. Eftersom ett så långt- gående krav inte är motiverat så föreslogs att det skulle ändras till bästa tillgängliga teknik. Ändringen som slutligen genomfördes innebär dock att formuleringen i avfallsförordningen, som nämnts ovan, numera även innehåller en hänvisning till bästa möjliga teknik utöver bästa tillgängliga teknik, (4 kap. 12 §).

IBREF-dokumenten redovisas vad som anses vara bästa till- gängliga teknik samt vilka resultat man kan förvänta sig vid an- vändandet av BAT. Det sker bl.a. i form av s.k. BAT-slutsatser (BAT Conclusions). BAT-slutsatser finns både med och utan ut- släppsvärden. (BAT-AEL-BAT Associated Emission Levels och BAT-AEPL-BAT Associated Environmental Performance Level). BAT-slutsatser utan utsläppsvärden kan omfatta nivåer för t.ex. förbrukning av energi och vatten eller miljöledningssystem.

I BAT-referensdokumenten beskrivs bästa tillgängliga teknik samt de utsläppsvärden som kan kopplas till de angivna teknikerna s.k. BAT-AEL. BAT-AEL redovisas ofta i intervaller snarare än med ett värde. Detta reflekterar att olika anläggningar kan nå skilda resultat trots användandet av BAT. En viss angiven BAT kommer t.ex. inte att leverera samma prestanda för olika anläggningar. Vissa

68Se Regeringskansliet promemoria ”Ett bättre genomförande av två direktiv på avfalls- området”, 2017.

625

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

BAT är inte lämpliga för vissa anläggningar medan en kombination av olika BAT kan vara ett bättre alternativ för andra. Direktivet är teknikneutralt så det viktiga är inte just den angivna tekniken utan vilka resultat man uppnår. Vid framtagande av BREF-dokument och BAT-slutsatser samlas en mängd data in från anläggningar runt om i Europa men även från andra delar av världen. På så sätt får man fram en bild av vad de bästa respektive sämsta anläggningar presterar och utifrån detta kan man avgöra vad som är anse som BAT. BREF-dokumenten är omfattande dokument på engelska men kapitlet med BAT-slutsatser ges ut även på svenska.

En av de viktigaste förändringarna av regleringen genom indu- striutsläppsdirektivet var att BAT-slutsatserna fick en mer fram- skjuten roll än i det tidigare IPPC-direktivet. BREF-dokumenten blev mycket mer centrala i tillståndsprövningen, eftersom BAT- slutsatserna numera utgör ett mer obligatoriskt underlag för till- ståndsprövningen. Med industriutsläppsdirektivet infördes krav på att tillståndsvillkoren ska ses över och vid behov omprövas inom fyra år efter det att en ny BAT-slutsats som berör anläggningens huvudsakliga verksamhet har offentliggjorts.

Det finns drygt 30 BREF-dokument framtagna under IPPC- direktivet. Dessa revideras nu under industriutsläppsdirektivet och nya BAT-slutsatser beslutas allt eftersom. Kommissionen strävar efter att uppdatera varje BAT-slutsatsdokument senast åtta år efter det att det förra offentliggjordes. Tanken är alltså att i genomsnitt fyra nya BAT-slutsatsdokument ska beslutas per år.

En verksamhetsutövare kan behöva beakta flera BREF-doku- ment. Detta beror på att en verksamhetsutövare kan bedriva flera olika typer av verksamheter som omfattas av direktivet. I så fall skiljer man mellan anläggningens huvudsakliga verksamhet och sidoverksamhet(-er). Med huvudverksamhet avses enligt 1 kap. 2 § industriutsläppsförordningen den huvudsakliga industriutsläpps- verksamheten som bedrivs på en anläggning. I förarbetena anförs beträffande begreppet endast att huvudverksamheten är den ”största” eller ”mest dominerande” verksamheten bland alla industriutsläpps- verksamheter som förekommer vid en anläggning.69 Vad som är huvud- respektive sidoverksamhet varierar därmed från anläggning till anläggning och beror av verksamheternas inbördes förhållan-

69FM 2013:1 s. 20.

626

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

den. Dessutom berörs nästan alla verksamheter som omfattas av kapitel II och bilaga 1 av horisontella BAT-slutsatser.

7.5.3Vad innebär ”bästa möjliga teknik” enligt miljöbalken?

Av 2 kap. 3 § miljöbalken framgår att det vid yrkesmässig verksam- het ska bästa möjliga teknik användas. Bästa möjliga teknik utgör utgångspunkten för att bedöma frågan om vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska krävas. Detta är en av miljöbalkens hänsynsregler.

I utredningen inför införandet av miljöbalken och bestämmelsen i 2 kap. 3 § angavs följande.70

I 5 § miljöskyddslagen anges att omfattningen av de skyddsåtgärder och de försiktighetsmått som den som utövar miljöfarlig verksamhet skall vidta bedöms med utgångspunkt i vad som är tekniskt möjligt vid verksamhet av det slag som är i fråga och med beaktande av såväl all- männa som enskilda intressen. Vid avvägningen mellan olika intressen skall särskild hänsyn tas till å ena sidan beskaffenheten av det område som kan bli utsatt för störning och betydelsen av störningens verk- ningar, å andra sidan nyttan av verksamheten samt kostnaden för skyddsåtgärd och den ekonomiska verkan i övrigt av försiktighetsmått som kommer i fråga.

Miljöbalksutredningen föreslår att begreppet tekniskt möjligt som används i miljöskyddslagen införs i balken genom en aktsamhetsregel att bästa möjliga teknik skall användas. Bestämmelsen om bästa möj- liga teknik, eller bästa tillgängliga teknik som är synonymt, skall till- lämpas för all yrkesmässig verksamhet.

Utredningen resonerar sedan vidare kring att det är ett internatio- nellt vedertaget begrepp som på engelska uttrycks Best Available Techniques -BAT samt att begreppet definieras i det kommande IPPC-direktivet. Därefter uttrycker man att definitionen av bästa tillgängliga teknik enligt förslaget till IPPC-direktivet är en minimi- reglering och att vi i Sverige har en striktare tillämpning av bästa möjliga teknik. Därför ansåg utredningen inte att bästa tillgängliga teknik enligt IPPC-direktivet helt skulle likställas med bästa möj- liga teknik enligt miljöbalken.71

70Se SOU 1996:103 s. 251.

71Se SOU 1996:103 s. 252.

627

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

I den efterföljande propositionen72 anges att begreppen bästa möjliga respektive tillgängliga teknik förekommer internationellt. På engelska talar man då om Best Possible Techniques och Best Available Techniques. Det sistnämnda begreppet anges ha olika innebörd i olika konventioner och direktiv. 73 Det lämnas även några olika exempel på direktiv och konventioner där begreppet återfinns.74 Man menar, precis som i ovan nämnd utredning, att den innebörd som bästa tillgängliga teknik har enligt IPPC direktivet är en minimireglering samt att Sverige har en striktare tillämpning av vilken teknik som kan krävas. Regeringen gör också bedöm- ningen att ambitionsnivån inte bör sänkas.

Förarbetena går därefter vidare och beskriver vad bästa möjliga teknik enligt miljöbalken ska innebära. Man anger att bästa möjliga teknik inrymmer både den använda teknologin och det sätt på vilket en anläggning konstrueras, utformas, byggs, underhålls, leds och drivs samt avvecklas och tas ur bruk. Tekniken måste från teknisk och ekonomisk synpunkt vara industriellt möjlig att an- vända inom branschen i fråga. Det innebär att den ska vara till- gänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Den be- höver dock inte finnas i Sverige. Det angivna utesluter inte att det kan finnas flera tekniska system som håller sådan standard från miljöskyddssynpunkt att de kan få användas. Vad gäller den ekono- miska aspekten ska man utgå ifrån vad som är ekonomiskt möjligt för ett typiskt företag i branschen och inte vad den enskilde före- tagaren klarar av.

Av förarbetena till miljöbalken framgår som nämnts att bästa

möjliga teknik är tänkt att vara striktare än bästa tillgängliga teknik så som det anges i IPPC-direktivet.75 Kravet på bästa möjliga teknik ska dock tillämpas tillsammans med avvägningsregeln som finns

i 2 kap. 7 § miljöbalken. Efter avvägningen menar man att kraven kan jämföras med vad som ofta kallas krav på bästa tillgängliga teknik.

I remissyttranden som följde utredningen framkom bl.a. olika åsikter om hur långt gående tekniska krav som kunde ställas enligt gällande rätt. SAF/Industriförbundet stämde inte in i den bedöm- ning som gjorts av utredningen, att svensk tillämpning av bästa

72Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 17.

73Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 16.

74Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 218.

75Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 218.

628

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

möjliga teknik varit strängare än det som följde av IPPC-direktivet. De menade tvärtom att det då rådde god överensstämmelse mellan direktivet och vår tillämpning av 5 § miljöskyddslagen. Vidare an- såg de att en gemensam definition av bästa tillgängliga teknik är nödvändig för att harmoniseringen inom EU av villkoren för drift av fasta anläggningar överhuvud skulle få någon substans. Först då kan detta centrala begrepp tolkas och tillämpas på samma sätt inom unionen finns det förutsättningar för ett starkt miljöskydd och lika konkurrensförutsättningar, menade de.

I propositionen bemöttes dessa farhågor om konkurrenssvårig- heter genom att ange:

att Sverige hela tiden är pådrivande i det internationella miljöarbetet på ett sådant sätt att likvärdiga miljökrav skall komma att gälla även för andra nationer. En avvägning enligt skälighetsregeln skall dessutom ta hänsyn till vad ett typiskt företag inom branschen kan klara i form av miljöinvesteringar.76

Vid genomförandet av IPPC-direktivet ansåg kommissionen att Sverige inte definierat begreppet ”bästa möjliga teknik” i miljö- balken tillräckligt. Den svenska regeringens svar på kommissionens skrivelse angav att det inte är möjligt att misstolka kravet på bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljöbalken så att direktivets krav på bästa tillgängliga teknik skulle komma att åsidosättas. Reger- ingen resonerade kring huruvida ordet ”möjliga” är mera långt- gående än ordet ”tillgängliga”.77 Regeringen kom fram till att så inte var fallet och ansåg att Sverige hade uppfyllt direktivets krav. Regeringen ansåg att en kombination av ”bästa möjliga teknik”

i miljöbalkens 2 kap. 3 § och skälighetsavvägningen i miljöbalkens 2 kap. 7 § ger vad IPPC-direktivet benämner ”bästa tillgängliga teknik” och detta ska även gälla fortsättningsvis. Eftersom reger- ingen ansåg att det inte fanns risk för att det svenska begreppet skulle kunna tillämpas i strid med direktivet fanns det inte heller anledning att föra in en definition i den svenska lagstiftningen.

Inför genomförandet av industriutsläppsdirektivet invände flertalet remissinstanser mot att uttrycket ”bästa möjliga teknik” fortsatt skulle användas även efter genomförandet. Flera anförde

76Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 218.

77Se SG (2001)D/290906, EU-kommissionens formella underrättelse om genomförande av nationell lagstiftning av vissa artiklar och bilaga III–IV i IPPC-direktivet, Sveriges svar på EU-kommissionens formella underrättelse. 22 oktober2001, EUM2001/1885/R.

629

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

att det var svårt att se skälen för att hålla fast vid ”bästa möjliga teknik” när ”bästa tillgängliga teknik” är den grundläggande krav- nivån och det rådande uttrycket som används inom EU. Reger- ingen valde dock att behålla det svenska begreppet med argumentet att man ville motverka de farhågor som fanns om att industriutsläpps- direktivet skulle komma att medföra en försvagning av de krav som ställs på verksamheterna.78

7.5.4Är det svenska kravet mer långtgående?

Vi kan konstatera att bästa möjliga teknik enligt miljöbalken och bästa tillgängliga teknik enligt industriutsläppsdirektivet och andra EU direktiv uppfattas som närbesläktade, men inte helt synonyma. Det råder olika uppfattningar kring huruvida uttrycken medför att olika krav kan ställas beroende på vilket uttryck som används. För- virringen kring innebörden av uttrycken uppstod redan i och med införandet av miljöbalken och IPPC-direktivet.

Verksamhetsutövare menar att kravet på bästa möjliga teknik har skärpts efter införandet av miljöbalken i jämförelse med vad som gällde under miljöskyddslagens tillämpning, vilket redan fram- fördes i remissvaren inför införandet av i miljöbalken.79 Det har också framförts att det upplevs som problematiskt att lagstift- ningen innehåller uttryck som tolkas på olika sätt av olika aktörer vilket leder till ovisshet hos inblandade parter. Det råder olika be- dömningar kring vilka krav man kan ställa med stöd av de olika uttrycken. Detta leder till att tidskrävande utredningar efterfrågas vid prövningen och att diskussioner uppstår kring huruvida bästa tillgängliga teknik är tillräcklig eller inte. En del menar att det inte är möjligt att klara mer än bästa tillgängliga teknik och att det är i den slutsatsen man oftast hamnar efter att en avvägning har gjorts.

Det har också påpekats att det kan vara problematiskt om ut- trycken inte betyder riktigt samma sak och att detta strider mot principen inom EU att företag ska konkurrera på lika villkor. Om kraven på teknik blir olika höga i olika medlemsstater blir konkur- rensen snedvriden inom unionen vilket också påverkar miljön.

78Se prop. 2012/13:35 s. 33.

79Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 215.

630

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

Ytterligare andra menar att innebörden i uttrycken är densamma även om de är språkligt olika. Orden ’tillgängliga’ och ’möjliga’ skulle då ha samma innebörd – ”är det inte tillgängligt så är det inte möjligt och tvärtom”.

En annan synpunkt som har förts fram till utredningen är att BAT enbart skulle gälla för verksamheter som omfattas av industri- utsläppsdirektivet och inte för övriga verksamheter som omfattas av miljöbalkens tillämpningsområde. Vi kan konstatera att denna synpunkt visar på ytterligare en utmaning kopplat till uttrycket bästa tillgängliga teknik. Nämligen att det är svårt att göra skillnad mellan det snarlika begreppet BAT-slutsatser, som just berör de verksamheter som omfattas av industriutsläppsverksamheter, och BAT som endast är en förkortning av begreppet bästa tillgängliga teknik vilket även kan appliceras på andra verksamheter och åtgärder.

Vidare framförs ibland synpunkten att bästa möjliga teknik ger Sverige en möjlighet att ställa strängare miljövillkor än vad EU rätten kräver och att Sverige därför skulle riskera att öka sina ut- släpp om det endast var bästa tillgängliga teknik som var styrande. Detta argument är främst kopplat till just de s.k. BAT-slutsatserna och hur vi har genomfört dessa med generella föreskrifter. Av 8 § industriutsläppsförordningen följer att utsläppsgränsvärden (BAT- AEL) ska gälla som begränsningsvärden för utsläpp från industri- utsläppsverksamheter under normala driftförhållanden. Sverige har alltså genomfört BAT-slutsatser som generell författning där hela intervallet i BAT-slutsatsen anges, vilket innebär att vi tillämpar BAT-AEL som att den övre gränsen i intervallet måste klaras, annars krävs dispens. Det innebär att man vid en individuell pröv- ning kan kräva ett lägre värde än det högsta. Detta har oftast skett med hänvisning till bästa möjliga teknik i miljöbalken. I det nya reviderade industriutsläppsdirektivet anges dock att prövningen mot BAT-AEL ska innefatta en prövning av vilka utsläpp (inom intervallet) verksamheten klarar, inte enbart en kontroll av att övre värdet i spannet inte överskrids. Denna nya striktare tillämpning av BAT-slutsatserna liknar mer den villkorsprövning som vi har enligt miljöbalken där en individuell prövning sker.

Den svenska tolkningen av olika begrepp och uttryck i EU- lagstiftningen såsom t.ex. i industriutsläppsdirektivet kan även få andra följdeffekter som påverkar prövningen menar många.

631

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

Som ett exempel på överimplementering nämns ibland uttrycket ”onormal drift”. Det råder olika uppfattningar om hur uttrycket ”onormal drift” bör tolkas, vilket komplicerar och försvårar både tillsyn och prövning. Skälet för detta är att det av industriutsläpps- direktivet och industriutsläppsförordningen framgår att BAT-AEL ska innehållas under normala driftförhållanden. Gör verksamheten inte det ska man vidta åtgärder för att komma till rätta med pro- blemen och därefter innehålla BAT-AEL vid normala driftför- hållanden, vilket kan liknas vid Sveriges tidigare användande av riktvärden. Det framförs dock att tillsynsmyndigheterna och Naturvårdsverket har som utgångspunkt att ett överskridande av BAT-AEL under normala driftbetingelser är direkt straffsank- tionerat. Detta menar en del är ett tydligt exempel på överimple- mentering.

7.6Generella föreskrifter

7.6.1Inledning

Av våra utredningsdirektiv framgår att vi ska utreda om de gene- rella föreskrifter som i dag finns i t.ex. industriutsläppsförordningen kan utökas så att generellt bindande regler kan ersätta prövningen i enskilda fall i flera frågor. Genom att minska det tillståndspliktiga området kan prövningsmyndigheterna fokusera på de verksamheter och åtgärder som innebär störst miljöpåverkan.80

7.6.2Vad avses med generella föreskrifter?

Föreskrifter är den beteckning som används i 8 kap. regeringsfor- men för regler som bestämmer enskildas och myndigheters hand- lande. Det som kännetecknar föreskrifter är att de är bindande och allmänt giltiga. De ska alltså tillämpas generellt och inte bara i ett enskilt fall, till skillnad från tillståndsbeslut och förelägganden om skyddsåtgärder efter anmälan. Sådana beslut är endast bindande för dem som de riktar sig till.

Föreskrifter kan utfärdas på olika nivåer. De kan meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Före-

80Se dir. 2023:78 s. 3.

632

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

skrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller reger- ingen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kom- muner. Myndigheterna har inte någon formellt fastslagen beteck- ning på sina föreskrifter. De ska dock ha en rubrik som innehåller ordet föreskrifter.

På miljörättens område finns många föreskrifter av teknisk karaktär och föreskrifter med koppling till lokala förhållanden. Generella föreskrifter hindrar inte att strängare krav ställs på en verksamhetsutövare i ett tillstånd utifrån de allmänna hänsyns- reglerna i 2 kap. miljöbalken. Kraven kan således skärpas, men aldrig lindras, i förhållande till de generella föreskrifterna. De skärpta kraven i ett tillstånd får dock inte vara orimliga utan en rimlighetsbedömning ska göras utifrån 2 kap. 7 § miljöbalken.

Ett system med generella föreskrifter behöver ge utrymme för individuell anpassning. Erfarenheten visar att det sällan går att klara alla individuella hänsynstaganden i generella föreskrifter om man samtidigt ska hålla uppe miljökraven.81 I förarbetena till miljö- balken angavs också att vid utfärdandet av generella föreskrifter och allmänna råd för miljöfarlig verksamhet bör tillämpningen av hänsynsregeln i 2 kap. 3 § miljöbalken innebära att det läggs fast vad som normalt bör kunna krävas av en verksamhet av ett visst slag.82

I svensk rätt får regeringen med stöd av bemyndigandet i 9 kap. 5 § miljöbalken utfärda generella föreskrifter för miljöfarlig verk- samhet för att skydda människors hälsa och miljön samt för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Motsvarande bestäm- melse finns för vattenverksamheter i 11 kap. 9 c § miljöbalken.83 För att föreskriftsrätten ska kunna delegeras vidare till myndighet fordras att det föreligger särskilda skäl (under förutsättning att s.k. subdelegation är möjlig enligt 8 kap. 11 § regeringsformen). Med stöd av 12 kap. 8–10 §§ miljöbalken har generella föreskrifter ut- färdats för jordbruksverksamheter, som berör djurhållande anlägg- ningar enligt vissa punkter i bilaga I till industriutsläppsdirektivet.

Föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 5 §, 11 kap. 9 c § och

12 kap. 10 § miljöbalken har giltighet framför beslut av individuell karaktär, om föreskrifterna är strängare. En föreskrift bryter alltså

81Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 341 och SOU 2013:5.

82Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 17.

83Se prop. 2017/18:243 s. 169.

633

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

igenom ett tillstånds rättskraft. Detta framgår av 24 kap. 1 § miljö- balken.

I industriutsläppsdirektivet har uttrycket ”generella föreskrifter” definierats. Med det avses gränsvärden för utsläpp eller andra vill- kor, på åtminstone sektorsnivå, som antas i syfte att direkt användas för fastställande av tillståndsvillkor. I den svenska översättningen av direktivet används i stället uttrycket generella bindande regler, vilket får anses ligga nära innebörden av uttrycket generella före- skrifter i svensk rätt. Vi kan konstatera att definitionen av ut- trycket ”generella föreskrifter” i industriutsläppsdirektivet således är mer begränsad och endast avser gränsvärden för utsläpp eller andra villkor som antas i syfte att direkt användas för fastställande av tillståndsvillkor. Att uttrycket används i ett smalare samman- hang i direktivet är dock naturligt eftersom det endast behandlar tillstånd och tillståndsvillkor för berörda verksamheter.

7.6.3Bör användningen av generella föreskrifter öka?

Det bakomliggande syftet med att ersätta tillstånds- eller anmäl- ningsplikt med allmänna regler brukar anges vara regelförenkling, ökad förutsägbarhet samt resursbesparing. Regelförenklingen be- står i att verksamhetsutövaren inte behöver göra en anmälan alter- nativt söka tillstånd och invänta beslut. I och med att de allmänna reglerna gäller oavsett i vilken kommun eller vilket län som verk- samheten bedrivs i innebär de att verksamhetsutövaren redan från början kan förutse vilka krav och villkor som kommer att gälla för verksamheten. Den minskade administrativa hanteringen innebär resursbesparing för såväl berörd myndighet som verksamhets- utövare.

När miljöfarlig verksamhet prövas ska det göras en bedömning av platsens lämplighet och verksamhetens miljöpåverkan på platsen. För vissa branscher blir det sällan några stora variationer vad gäller försiktighetsmått och villkor trots att dessa ska situationsanpassas. I stället får de snarlika villkor, trots att tillståndsprocessen kan ha varit olika omfattande. Dessa verksamheter skulle med fördel kunna regleras i föreskrifter och kontrolleras genom miljötillsynen. Att införa undantag från tillstånds- eller anmälningsplikten kräver dock att det är juridiskt möjligt att undanta den aktuella verksamheten

634

SOU 2024:98

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

från tillstånds- eller anmälningsplikt. Det vill säga att det måste finnas utrymme enligt t.ex. EU-rätten att reglera verksamheten eller åtgärden via föreskrifter i stället för tillstånds- eller anmäl- ningsplikt.

Ett exempel som har lyfts fram är jordbruksverksamheter som inte omfattas av industriutsläppsdirektivet, men det kan finnas anledning att se över vilka fler typer av verksamheter som skulle kunna undantas tillståndsplikt.84 Exempel på sådana andra typer av verksamheter som har lyfts fram till utredningen är depåer, for- donsverkstäder, bensinmackar, krematorium och viss livsmedels- verksamhet. Det verkar dock inte vara helt enkelt att identifiera vilka verksamheter eller frågor som är lämpliga att reglera via gene- rella föreskrifter. Flera försök har gjorts via bl.a. regeringsuppdrag till Naturvårdsverket utan att det lett till några större förändringar.85

När det gäller generella föreskrifter och reglering via individuell prövning finns olika möjligheter till förändring. En möjlighet är att tillstånds- och anmälningsplikten tas bort helt och regleringen av verksamheten endast görs i generella föreskrifter. En sådan variant skulle kunna kompletteras med ett registreringsförfarande. En annan möjlig förändring är att tillstånds- och anmälningsplikten är oförändrad, men fler områden som idag inkluderas i prövningen

i stället regleras i generella föreskrifter. Det man skulle kunna tänka sig är att generella föreskrifter tas fram för frågor som ofta resul- terar i likartade villkor, t.ex. energihushållningsplaner för energi- intensiv industri, lagring av kemikalier, avslutning av verksamheten

m.m.De generella föreskrifterna kan då sägas kompletteras av in- dividuell prövning. Tanken med att reglera fler områden i generella föreskrifter är att färre områden behöver regleras vid den individu- ella prövningen och att likabehandlingen främjas. Omständigheter i det enskilda fallet kan dock leda till att högre krav bör ställas eller att föreskriften kan vara alldeles för långtgående i vissa enskilda fall beroende på verksamhetens lokalisering, omgivning recipientför- hållanden m.m.

Det har även framförts synpunkter om att vissa generella före- skrifter som t.ex. BAT-slutsatser blir teknikkonserverande i och

84Tillväxtverket delrapport 2022 Förenkla för företag i tillstånds- och anmälningsprocessen för miljöfarlig verksamhet.

85Se ex. Verksamheter som kan undantas från tillstånds- och anmälningsplikt, Delredovisning av regeringsuppdraget att utreda undantag från tillstånds- och anmälningsplikt för verksamheter som behandlar avfall, NV-07431-17 (M2017/02593/R).

635

Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken?

SOU 2024:98

med att de inte uppdateras i tillräckligt hög takt. Detta resonemang har dock ifrågasatts av flertalet aktörer. Dels på grund av att indu- striutsläppsdirektivet och tillhörande BAT-slutsatser är teknik- neutrala dels på grund av att ambitionen är att uppdatera BREF:ar vart åttonde år. Det är i regel oftare än vad andra tillståndsvillkor uppdateras. Men denna ambition att uppdatera BREF:ar vart åttonde år menar andra att man inte kan se idag då några av nu gällande BAT- slutsatser redan är tio år gamla sedan de beslutades och ännu längre sedan datainsamlingen gjordes. Dessutom finns ingen revidering inplanerad vilket innebär att vissa BAT-slutsatser riskerar att bli uppemot tjugo år gamla innan nya finns beslutade.

Avseende Sveriges genomförande av industriutsläppsdirektivet och användandet av generella föreskrifter för BAT-slutsatserna finns det en risk att det nya reviderade direktivet innebär att Sverige kan få problem att fortsätta med nuvarande system. Det beror på att det reviderade direktivet anger att man alltid ska utgå ifrån det lägsta värdet i BAT-AEL intervallet. En verksamhetsutövare som inte klarar det lägsta värdet behöver lämna in underlag och argu- mentera för varför de inte klarar lägsta värdet och vilken nivå inom intervallet man kommer att klara. Vid ett sådant förfarande blir det svårt att behålla det svenska genomförandet med generella före- skrifter i dess nuvarande form där det i princip innebär att det är det högsta värdet i intervallet som blir gränsen för vilka utsläpp som kan tillåtas. Skulle man välja att ha generella föreskrifter för BAT-slutsatserna även i fortsättningen och om dessa utgår ifrån lägsta värdet, till skillnad mot idag då hela intervallet anges, innebär det väldigt många ”dispensprövningar” kommer att behövas efter- som ingen verksamhetsutövare klarar alla BAT-slutsatser på lägsta nivå. Skillnaden mot att utgå ifrån industriutsläppsdirektivets huvud- spår med omprövning av villkor vid nya BAT-slutsatser blir därmed i princip noll och man mister de fördelar som ev. varit med gene- rella föreskrifter. Förfarandet liknar mer det vi i Sverige har tilläm- pat för villkorsreglering inom ramen för tillståndsprövningen.

Det har dock även framförts synpunkter om att Sverige inte fullt ut utnyttjat de möjligheter som gavs med vårt genomförande av industriutsläppsdirektivet och BAT-slutsatserna. Genomföran- det med generella föreskrifter hade kunnat innebära en betydande effektivisering av miljöprövningen om det nyttjats fullt ut, dvs. om BAT-AEL ersatt villkorsregleringen i enskilda tillstånd. Så blev det

636

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

några exempel på mätpunkter från tidigare utredningar för att visa hur handläggningstiderna har utvecklats i ett längre perspektiv.

8.2Sammanfattande iakttagelser

•Det finns en stor spridning i myndigheternas handläggnings- tider, vilket gör det svårt att på ett enkelt och överskådligt sätt beskriva hur lång tid miljöprövningen ”i genomsnitt” tar. Vår samlade bild är att de flesta mål och ärenden handläggs inom rimlig tid, men att det finns utrymme för att öka förutsägbar- heten i hur lång tid miljöprövningen tar. Det bör även finnas ett visst utrymme för att kapa toppar genom att undvika att vissa mål och ärenden tar mycket lång tid att handlägga. Här instäm- mer vi i vad tidigare utredningar har kommit fram till.3

•Drygt hälften av alla tillståndsprövningar i första instans avgörs inom ett år från att ansökan har inkommit. Miljöprövningsdele- gationernas sammantagna handläggningstider är något kortare än mark- och miljödomstolarnas. Den genomsnittliga handlägg- ningstiden i första instans 2023 var cirka 11 månader hos miljö- prövningsdelegation och 11 till 13 månader hos mark- och miljö- domstol. Hos mark- och miljödomstol tar tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet (s.k. A-verksamheter) i regel något längre tid än prövning av vattenverksamhet.

•Överklaganden kan förlänga den totala handläggningstiden med flera år. Den genomsnittliga totala handläggningstiden för mål och ärenden som har överklagats var cirka 2 år (ärenden som har inletts i miljöprövningsdelegation) respektive 2,2–3,7 år (mål som inletts i mark- och miljödomstol) 2023. De flesta ärenden och mål som har överklagats fick ett slutligt avgörande inom drygt 3,5 år. Det förekommer dock enstaka ärenden och mål som har haft ännu längre total handläggningstid. Omkring en fjärdedel av tillståndsbesluten som miljöprövningsdelegationerna fattade överklagades 2023. Motsvarande siffra för tillståndsmål som avgjordes av mark- och miljödomstol i första instans var omkring en tredjedel när det gällde miljöfarlig verksamhet och en femtedel när det gäller vattenverksamhet.

3Se t.ex. SOU 2022:33 s. 93–97.

640

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Figur 8.1 Samtliga förstainstansprövningar av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet (hel tillståndsprövning) i MPD och MMD 2020–2023 fördelade på olika handläggningstider

2-3 år	Mer än 3
8%	år
	4%

1-2 år	0-1 år
34%	55%

Anm. Uppgifterna avser totalt 1799 ärenden och mål som avser hel tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamheter som fått ett första avgörande i miljöprövningsdelegation eller mark- och miljödomstol under 2020–2023.

Källa: Utredningens beräkningar utifrån statistik från länsstyrelserna och Domstolsverket.

Det finns dock betydande skillnader i handläggningstider när man jämför olika prövningsinstanser. Härnäst redovisar vi mark- och miljödomstolarnas respektive miljöprövningsdelegationernas sam- manlagda handläggningstider var för sig.

I den kommande redovisningen använder vi medianvärdet som huvudsakligt mått för den genomsnittliga handläggningstiden, och kompletterar det med att redovisa 75- och 90-percentiler. Median- värdet visar hur lång handläggningstiden har varit för hälften av ärendena medan 75- och 90-percentilerna visar hur lång handlägg- ningstiden har varit för 75 procent respektive 90 procent av ären- dena. Statistiken visar på en stor spridning – från enstaka minimi- värden på några dagar till enstaka maximivärden på upp till tio år. En fördel med att använda medianvärdet som mått jämfört med det aritmetiska medelvärdet – som vanligen används när man talar om genomsnitt – är att det är mindre känsligt för extremvärden som kan orsaka stora kast mellan åren.

I statistiken räknas handläggningstiden från det datumet då en tillståndsansökan har inkommit till prövningsmyndigheten till dess

642

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

att en första dom eller beslut i första instans meddelats. I hand- läggningstiden räknas både tiden för myndighetens handläggning av ärendet och tiden som ärendet ligger hos verksamhetsutövaren för komplettering. Den tid som verksamhetsutövare lägger på sam- råd innan en ansökan om tillstånd lämnas in räknas inte med i stati- stiken (se avsnitt 8.6 för tidsåtgång för samråden).

Prövning av A-verksamheter hos mark- och miljödomstolar

Mark- och miljödomstolarna avgjorde sammanlagt 47 mål som gällde ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet under 2023. Den genomsnittliga handläggningstiden (median) var drygt 13 månader (407 dagar, se tabell 8.1). Det förekommer dock både kortare och betydligt längre handläggningstider. Omkring 25 procent av ären- dena avgjordes inom ett år, 40 procent inom 1–2 år, 20 procent inom 2–3 år och en liten del (två mål) tog mer än tre år i första instans.

Tabell 8.1 Antal avgjorda mål och handläggningstid för förstainstansprövningar av miljöfarlig verksamhet (hel tillståndsprövning) hos mark- och miljödomstolar

Handläggningstid i dagar

År	Antal mål	Median	75-percentil	90-percentil
2023	47	407	568	961
2022	52	474	743	1 013

2021	44	501	700	909
2020	43	421	568	794

Anm. Handläggningstiden avser antalet förflutna dagar från det att en tillståndsansökan inkommit till dess att en första dom eller beslut i första instans meddelats. Uppgifterna avser mål som avser hel tillståndsprövning.

Källa: Domstolsverket.

Utvecklingen de fyra senaste åren visar att domstolarnas genom- snittliga handläggningstider för mål som avser miljöfarlig verksam- het ökade något mellan 2020 och 2022, för att sedan minska något under 2023.

643

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Prövning av vattenverksamheter hos mark- och miljödomstolar

Mark- och miljödomstolarnas tillståndsprövningar av vattenverk- samhet har sammantaget en något kortare handläggningstid än pröv- ning av miljöfarlig verksamhet. Också här finns en viss spridning där både korta och långa handläggningstider förekommer. Mark- och miljödomstolarna avgjorde sammanlagt 193 mål som gällde an- sökan om tillstånd för vattenverksamhet under 2023. Den genom- snittliga handläggningstiden (median) var cirka 11 månader (330 dagar, se tabell 8.2). Omkring 60 procent av målen avgjordes inom ett år, cirka 30 procent inom 1–2 år, cirka 5 procent inom 2–3 år och en mindre del (5 mål) tog mer än 3 år i första instans.

Tabell 8.2 Antal avgjorda mål och handläggningstider för förstainstans- prövningar av vattenverksamhet (hel tillståndsprövning) hos mark- och miljödomstol 2020–2022

Handläggningstid i dagar

År	Antal mål	Median	75-percentil	90-percentil
2023	193	330	485	728
2022	222	354	571	852
2021	169	330	463	737
2020	184	379	571	781

Källa: Domstolsverket.

Prövning av B-verksamheter hos miljöprövningsdelegationer

Miljöprövningsdelegationernas sammanlagda handläggningstider för prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet är generellt något kortare än mark- och miljödomstolarnas.

Miljöprövningsdelegationerna avgjorde sammanlagt 227 ärenden som gällde ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet under 2023 (tabell 8.3). Den genomsnittliga handläggningstiden (median) var cirka 11 månader (335 dagar). Omkring 60 procent av ärendena beslutades inom ett år, cirka 30 procent inom 1–2 år, 7 procent inom 2–3 år och en mindre del (8 ärenden) tog mer än 3 år i första instans.

644

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

Tabell 8.3 Antal beslutade ärenden och handläggningstid för förstainstansprövningar av miljöfarlig verksamhet

(hel tillståndsprövning) hos miljöprövningsdelegationerna

Handläggningstid i dagar

År	Antal ärenden	Median	75-percentil	90-percentil
2023	227	335	459	742
2022	238	349	526	718
2021	236	299	448	675
2020	247	291	478	672

Anm. Handläggningstiden i första instans avser antalet förflutna dagar från det att en tillstånds - ansökan inkommit till dess att beslut meddelats. Uppgifterna avser ärenden som avser hel tillstånds - prövning.

Källa: länsstyrelserna.

Också miljöprövningsdelegationernas sammantagna handläggnings- tider ökade något under perioden 2020–2022 för att sedan minska något under 2023.

8.3.2Handläggningstiden för olika typer av verksamheter varierar

Ovan har vi redovisat genomsnittliga handläggningstider för samt- liga miljötillståndsärenden – sammanlagt flera hundra ärenden och mål per år. De genomsnittliga handläggningstiderna för miljötill- stånd varierar dock beroende på vilken typ av verksamhet det är frågan om. Variationen i omfattning, komplexitet och svårighets- grad i ärendena är stor vilket återspeglas i handläggningstiderna.

För miljöfarlig verksamhet registreras en s.k. verksamhetskod som anges i miljöprövningsförordningen för respektive verksamhet (”MPF-kod”) som anger huvudverksamheten för respektive ärende eller mål. I den tillgängliga statistiken går det att bryta ned de flesta ärenden och mål som avser miljöfarlig verksamhet per MPF-kod. Mål som avser vattenverksamhet går inte att bryta ned per MPF-kod och omfattas därför inte av redovisningen i detta avsnitt.

Det bör påpekas att den tillgängliga statistiken inte gör det möj- ligt att redovisa genomsnittliga handläggningstider för samtliga verk- samhetstyper eller verksamhetskategorier enligt miljöprövnings- förordningen. Det beror på att det finns för få ärenden för de allra flesta MPF-koder. Totalt omfattar miljöprövningsförordningen

645

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

flera hundra olika verksamhetskoder och för de allra flesta finns det inga eller högst ett ärende som avgjorts per år. Det finns dessutom ett visst bortfall i statistikunderlaget vad gäller verksamhetskoder vilket gör att uppgifterna om handläggningstider nedbrutna på olika verksamhetstyper ska tolkas med försiktighet. Exempelvis saknas MPF-koden för en dryg femtedel av alla tillståndsärenden i statistiken för miljöprövningsdelegationerna.

Det är därför svårt att säga något definitivt om genomsnittliga handläggningstider för olika verksamheter. För att exemplifiera skillnader i handläggningstider för olika verksamhetstyper har vi emellertid valt att göra några nedslag i statistiken. Vi har valt att redovisa genomsnittliga handläggningstider för några av de van- ligaste verksamhetstyperna enligt miljöprövningsförordningens verksamhetskoder. Redovisningen begränsas till de verksamhets- typer som det finns tillräckligt med ärenden och mål per MPF-kod för att redovisa spridningsmått på. Uppgifterna härstammar huvud- sakligen från det urval av ärenden och mål som Naturvårdsverket har granskat i redovisningen av handläggningstiderna 2022.5

Mark- och miljödomstolarna

För mark- och miljödomstolarna redovisas de fyra vanligaste verk- samhetstyperna och handläggningstider för dessa 2022 och 2021 i tabell 8.4. De fyra verksamhetstyperna är vissa typer av förbrän- ningsanläggningar, gruvanläggningar, trä- och pappersindustrier samt avfallsverksamheter. Urvalet i den aktuella statistiken gäller sammanlagt 17 mål med tillståndsplikt A vilka gäller ansökan om tillstånd, ändringstillstånd och villkorsändring för miljöfarlig verk- samhet 2022. För år 2021 ingår sammanlagt 9 mål. Det bör alltså noteras att uppgifterna inte enbart omfattar hel tillståndsprövning som de aggregerade uppgifterna i avsnitt 8.3.1 omfattar.

De genomsnittliga handläggningstiderna för de olika verksam- heterna uppvisar rätt så stora skillnader. Medianvärdet varierar från cirka 0,9 år för vissa typer av förbränningsanläggningar till cirka 2,3 år för vissa typer av gruvanläggningar. De höga 75- och 90-per- centilerna för gruvmålen visar att det finns några som har avgjorts

5Se Naturvårdsverkets rapport Uppdrag att analysera statistik för miljötillståndsprövningen under 2022. Redovisning av regeringsuppdrag (2023) s. 34–37 för närmare beskrivning av statistikunderlaget.

646

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

i första instans 2021 och 2022 och där handläggningstiden varit mellan 3 och 5 år.

Tabell 8.4 Antal avgjorde mål och handläggningstid hos

mark- och miljödomstolar för vissa typer av miljöfarlig verksamhet 2021–2022

Handläggningstid i dagar (uppgifter för 2021 i parentes)

Verksamhet,	MPF-kod	Antal mål	Median	75-percentil	90-percentil
huvudkategori
Malm och	13.10	4	854	1 444	1 821
mineral1		(5)	(489)	(945)	(1 099)
Massa,	21.10-i	4	541	668	811
papper och		(2)	(763)	(952)	(1 065)
pappersvaror2
Förbränning3	40.40-i	6	335	521	786
		(2)	(539)	(540)	(540)
Avfall4	90.435-i	3	437	699	855
		(0)	(–)	(–)	(–)

1Malm och mineral: gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol (MPF 4 kap. 11 §).

2Massa, papper och pappersvaror: anläggning för framställning i industriell skala av pappersmassa av trä, returfiber eller andra fibrösa material (MPF 9 kap. 1 §) .

3Förbränning: anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 300 mega- watt (MPF 21 kap. 8 §).

4Avfall/andra verksamheter med återvinning eller bortskaffande: återvinning el. bortskaffning av farligt avfall >10 ton/dygn el. <2 500 ton/år om verksamheten avser biologisk behandling m.fl. punkter (MPF 29 kap. 67 §).

Källa: Domstolsverket genom Naturvårdsverket (2023) Uppdrag att analysera statistik för miljötillstånds- prövningen under 2022 och (2022) Uppdrag att samla in och analysera statistik för miljötill stånds- prövningen för år 2021.

Ovanstående redovisning avser alltså måltyperna ansökan om till- stånd, ändringstillstånd och villkorsändring. Granskar man endast måltypen hel tillståndsprövning är det delvis andra verksamheter som är vanligast förekommande. I nedanstående figur sammanfat- tas handläggningstiderna för de fyra vanligaste verksamhetstyperna enligt miljöprövningsförordningen 2020–2023. Längst genomsnitt- lig handläggningstid hade gruvmålen (MPF-kod 13.10). För dessa verksamheter avgjordes 5 av 19 mål inom ett år samtidigt som lika många (5 av 19 prövningar) tog längre än tre år. Kortast handlägg- ningstid i det aktuella urvalet hade målen som gällde bergtäkter (MPF-kod 10.11), där 7 av 20 hade en handläggningstid på max ett år och bara 1 av 20 mål mer än två år.

647

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Figur 8.2 Handläggningstid i första instans för de fyra vanligaste A-verksamheterna 2020–2023

Handläggningstid för hel tillståndsprövning av verksamheter med MPF-kod 10.11, 10.20, 13.10 och 21.10-i

10.11		10.20			13.10		21.10-i
	0-1 år		1-2 år	2-3 år		Mer än 3 år

Anm. Uppgifterna avser hel tillståndsprövning som avgjorts under 2020–2023. MPF-koderna avser följande verksamhetstyper:

10.11: Bergtäkt med ett verksamhetsområde >25 hektar (MPF 4 kap. 2 §)

10.20: Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, undan- tag finns (MPF 4 kap 3 §)

13.10: Gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol (MPF 4 kap. 11 §)

21.10-i: Anläggning för framställning i industriell skala av pappersmassa av trä, returfiber eller andra fibrösa material (MPF 9 kap. 1 §).

Källa: Utredningens beräkningar utifrån statistik från Domstolsverket.

Miljöprövningsdelegationerna

Vi har granskat handläggningstiderna för de fyra vanligaste verksam- hetstyperna hos miljöprövningsdelegationerna under 2020–2022 (figurerna 8.3–8.6 nedan). För miljöprövningsdelegationerna var olika typer av täkter vanligast förekommande bland de avgjorda ärendena. Den vanligaste verksamhetstypen gäller täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jord- arter. Den näst vanligaste verksamhetstypen rörde vissa jordbruks- verksamheter med större anläggningar för djurhållning. En tredje verksamhetstyp som är vanligt förekommande rörde vissa typer av avloppsreningsanläggningar. Därtill prövades ett antal vindkrafts- ärenden.

648

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Figur 8.3 Miljöprövningsdelegationernas handläggningstid för tillståndsprövning av vissa täktärenden 2020–2022

Ärenden som avser hel tillståndsprövning av verksamheter som gäller MPF-kod 10.20

Antal ärenden

180

160

140

120

100

0-1 år

1-2 år

2-3 år

Mer än 3 år

Handläggningstid

Anm. MPF-kod 10.20 avser verksamheter som gäller täkt för annat än markinnehavarens husbehov

av berg, naturgrus eller andra jordarter, undantag finns (MPF 4 kap. 3 §). Handläggningstiden räknas från inkommen ansökan till beslut i första instans.

Källa: Utredningen beräkningar utifrån statistik från länsstyrelserna.

Figur 8.4 Miljöprövningsdelegationernas handläggningstid för tillstånds- prövning av vissa anläggningar för djurhållning 2020–2022

Ärenden som avser hel tillståndsprövning av verksamheter som gäller MPF-kod 1.10-i

Antal ärenden

0-1 år

1-2 år

2-3 år

Mer än 3 år

Handläggningstid

Anm. MPF-kod 1.10-i avser anläggningar för djurhållning med > 40 000 fjäderfän, > 2 000 växande grisar tyngre än 30 kg avsedd för produktion, > 750 suggor (MPF 2 kap. 1 §). Handläggningstiden räknas från inkommen ansökan till beslut i första instans.

Källa: Utredningens beräkningar utifrån statistik från länsstyrelserna.

650

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

Figur 8.5 Miljöprövningsdelegationernas handläggningstid för tillstånds- prövning av vissa avloppsreningsanläggningar 2020–2022

Ärenden som avser hel tillståndsprövning av verksamheter som gäller MPF-kod 90.10

Antal ärenden

0-1 år

1-2 år

2-3 år

Mer än 3 år

Handläggningstid

Anm. MPF-kod 90.10 avser avloppsreningsanläggning som omfattas av lagen om allmänna VA -tjänster och som tar emot avloppsvatten med föroreningsmängd motsvarande > 2 000 personer (MPF 28 kap.

1 §). Handläggningstid räknas från inkommen ansökan till beslut i första instans. Källa: Utredningens beräkningar utifrån statistik från länsstyrelserna.

Figur 8.6 Miljöprövningsdelegationernas handläggningstid för tillståndsprövning av vissa vindkraftsärenden 2020–2022

Ärenden som avser hel tillståndsprövning av verksamheter som gäller MPF-kod 40.90

Antal ärenden

0-1 år

1-2 år

2-3 år

Mer än 3 år

Handläggningstid

Anm. MPF-kod 40.90 avser 2 el. fler vindkraftverk som står tillsammans > 150 m/st., ett vindkraftverk

>150 m i sådan grupp m.m. (MPF 21 kap. 13). Handläggningstid räknas från inkommen ansökan till beslut i första instans.

Källa: Utredningens beräkningar utifrån statistik från länsstyrelserna.

651

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

8.3.3Handläggningstiderna varierar beroende på var ärendet avgörs

Ovan har vi redovisat de genomsnittliga handläggningstiderna för alla miljöprövningsdelegationer samt alla mark- och miljödomstolar sammantaget. Den genomsnittliga handläggningstiden varierar emel- lertid beroende på var i landet som ärendet prövas. Det gäller såväl miljöprövningsdelegationer som mark- och miljödomstolar. I detta sammanhang måste samtidigt beaktas att omfattningen och kom- plexiteten i respektive ärende och mål varierar.

Mark- och miljödomstolarna

De genomsnittliga handläggningstiderna varierar mellan landets fem mark- och miljödomstolar. Det framkommer i tabellerna 8.5 och 8.6 där vi redovisar handläggningstider för tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet uppdelat per domstol. Medianvärdet för prövning av miljöfarlig verksamhet hade en spridning på mellan cirka 13 månader (mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt) och 19 månader (mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt) under 2022. För vattenverksamheter var mot- svarande siffra 9 månader (Östersund) respektive 19 månader (Umeå). Respektive domstols genomsnittliga handläggningstid varierar över tid. Det går därför inte att säga något entydigt om vilken dom-

stol som har de kortaste respektive längsta genomsnittliga hand- läggningstiderna.

Tabell 8.5 Antal avgjorda mål i första instans för ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet (hel tillståndsprövning) samt hand- läggningstid hos mark- och miljödomstolarna under 2022

Handläggningstid i dagar

MMD	Antal mål	Median	75-percentil	90-percentil
Nacka	18	392	514	1587
Umeå	9	448	999	1278

Vänersborg	10	552	822	911
Växjö	8	570	612	740
Östersund	7	493	599	1246

Anm. Handläggningstiden avser tiden från ansökan till beslut.

Källa: Domstolsverket.

652

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

Tabell 8.6 Antal avgjorda mål i första instans för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet (hel tillståndsprövning) samt hand- läggningstid hos mark- och miljödomstolarna under 2022

Handläggningstid i dagar

MMD	Antal mål	Median	75-percentil	90-percentil
Nacka	56	298	484	571
Umeå	29	563	761	1295

Vänersborg	51	435	667	851
Växjö	57	384	567	726

Östersund	29	268	421	773

Anm. Handläggningstiden avser tiden från ansökan till beslut.

Källa: Domstolsverket.

Miljöprövningsdelegationerna

De genomsnittliga handläggningstiderna varierar mellan landets tolv miljöprövningsdelegationer (tabell 8.7). Mediantiderna varie- rade från cirka 0,5 år (Länsstyrelsen i Dalarnas län) till cirka 1,6 år (Länsstyrelsen i Östergötlands län) under 2022. Också 75- och

90-percentilerna uppvisar stora skillnader. Exempelvis avgjordes tre av fyra ärenden inom 0,9 år på Länsstyrelsens i Norrbottens län, medan motsvarande siffra på Länsstyrelsens i Östergötlands län var dryga 3 år.

Det finns rätt så stora skillnader i årliga ärendevolymer mellan de olika miljöprövningsdelegationerna. Antalet tillståndsärenden som beslutats under 2022 varierar från 7–9 på länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Stockholms län till dryga 30 på länsstyrel- sernas i Skåne och Dalarnas län. Mellan 2020 och 2022 har de totala årliga ärendevolymerna varit minst på Länsstyrelsen i Stockholms län respektive Länsstyrelsen i Hallands län och störst på Länsstyrel- sen i Dalarnas län respektive Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

653

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Tabell 8.7 Antal beslutade ärenden i första instans för ansökningar

om tillstånd till miljöfarlig verksamhet (hel tillståndsprövning) samt handläggningstider hos miljöprövningsdelegationerna under 2022

Handläggningstid i dagar

MPD	Antal ärenden	Median	75-percentil	90-percentil

Dalarna	34	198	449	662
Halland	7	419	540	–

Kalmar	9	377	468	1 218
Norrbotten	10	277	317	492

Skåne	33	403	681	789
Stockholm	9	350	376	525
Uppsala	22	546	677	1 024
Västerbotten	28	450	680	1 010

Västernorrland	20	307	384	524
Västra Götaland	29	274	357	378

Örebro	18	284	341	393
Östergötland	19	566	1 154	1 272

Anm. Handläggningstiden avser tiden från ansökan till beslut.

Källa: länsstyrelserna.

Handläggningstiden mellan olika miljöprövningsdelegationer varierar också för prövning av samma typer av verksamheter. Vi har granskat de genomsnittliga handläggningstiderna per miljöprövningsdelega- tion för de fyra vanligaste verksamhetstyperna som beslutats 2022. Som framgår av avsnitt 8.3.2 gäller det vissa typer av täkter, vind- kraftsärenden, anläggningar för djurhållning samt avloppsrenings- anläggningar. De flesta miljöprövningsdelegationer har avgjort minst ett ärende per år för ovanstående fyra verksamheter, men inte alla. Som framgår av tabell 8.8 nedan finns en viss koncentration av verksamhetstyper på vissa miljöprövningsdelegationer. Exempelvis avgjorde två av miljöprövningsdelegationerna – Länsstyrelsen i Västerbottens län och Länsstyrelsen i Örebro län – hälften av alla vindkraftsärendena som fick ett beslut under 2022.6 På samma sätt finns en koncentration av vissa jordbruksverksamheter till södra Sverige. Exempelvis avgjorde miljöprövningsdelegationen vid Läns-

6Över tid under det senaste decenniet har dock ärenden som gäller landbaserad vindkraft koncentrerats till framför allt tre län: Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Se rap- port från Westander Klimat och Energi (2023) Statistik om landbaserad vindkraft 2014 till 2022. Rapport på uppdrag av Svensk Vindenergi. 2023-02-06.

654

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

styrelsen i Skåne lån en tredjedel av alla ärenden som gäller vissa typer av djurhållningsanläggningar i det aktuella urvalet under 2022. Uppgifterna som anges här avser ärendetyperna hel tillståndspröv- ning, ändringstillstånd, villkorsändring och övrig fråga.

Tabell 8.8 Antal beslutade ärenden per miljöprövningsdelegation för några av de vanligaste verksamhetstyperna 2022

MPD	Berg, naturgrus	Vindkraft2	Djurhållning3	Rening av
	och andra			avloppsvatten4
	jordarter1
Dalarna	19	2	0	3
Halland	3	0	0	0

Kalmar	5	6	3	1
Norrbotten	9	1	0	0
Skåne	4	0	9	4
Stockholm	1	0	0	0

Uppsala	5	0	6	2
Västerbotten	20	11	0	2

Västernorrland	11	3	0	4
Västra Götaland	6	5	7	2
Örebro	11	10	0	4
Östergötland	5	2	5	2

Sammanlagt	99	40	30	24

Anm. Uppgifterna avser ärendetyperna hel tillståndsprövning, ändringstillstånd, villkorsändring och övrig fråga.

1Berg, naturgrus och andra jordarter: täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, undantag finns (MPF 4 kap. 3 §).

2Vindkraft: 2 el. fler vindkraftverk som står tillsammans > 150 m/st ., ett vindkraftverk > 150 m i sådan grupp m.m. (MPF 21 kap. 13 §).

3Djurhållning: anläggning med > 40 000 fjäderfän, > 2 000 växande grisar tyngre än 30 kg avsedd för produktion, > 750 suggor (MPF 2 kap. 1 §).

4Rening av avloppsvatten: Avloppsreningsanläggning som omfattas av lagen om allmänna VA -tjänster och som tar emot avloppsvatten med föroreningsmängd motsvarande > 2 000 personer (MPF 28 kap. 1 §). Källa: länsstyrelserna.

En koncentration av vissa verksamhetstyper verkar inte automatiskt föra med sig kortare genomsnittliga handläggningstider. För att åskådliggöra detta tar vi ett exempel. I figur 8.7 nedan redovisar vi medianvärdet för handläggningstid för prövning av ärenden som gäller vissa typer av täkter för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter. Detta är den vanligaste verk- samhetstypen som prövats 2021 och 2022 och det totala antalet be- slut uppgår till 99 år 2022.

655

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Den genomsnittliga (median) handläggningstiden varierar från drygt 2 månader (Länsstyrelsen i Dalarnas län) till 18 månader (Länsstyrelsen i Uppsala län). Det är inte automatiskt så att de miljöprövningsdelegationer som har störst ärendevolymer för en viss typ av verksamhet har kortast genomsnittlig handläggningstid.

Figur 8.7 Genomsnittlig handläggningstid (median) för prövning av vissa täktärenden (MPF-kod 10.20) per miljöprövningsdelegation

Handläggningstid i dagar

600

500

400

300

200

100

Anm. Handläggningstiden avser tid från ansökan till beslut för samtliga ärenden som gäller verk sam- hetskod 10.20 i MPF-förordningen: täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, natur grus eller andra jordarter, undantag finns (MPF 4 kap. 3 §).

Källa: Utredningens beräkningar utifrån statistik från länsstyrelserna.

8.3.4Hur lång tid tar respektive handläggningsmoment i första instans?

En tillståndsprövning omfattar vissa obligatoriska handläggnings- moment. Handläggningstiderna styrs till stor del av dessa moment. Här ingår exempelvis:

•granskning av ansökan,

•föreläggande om eventuell komplettering,

•hantering av inkommen komplettering,

•kungörelse av ansökan och tid för att lämna synpunkter,

656

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Tabell 8.9 Huvudsakliga handläggningssteg vid prövning av en tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet hos mark- och miljödomstol

Uppskattad tidsåtgång enligt Miljöprövningsutredningen (SOU 2022:33, s. 361)

Handläggningssteg		Ungefärlig tidsåtgång i ett normalmål*
1.	Målet kommer in	0–1 månader
2.	Granskning av ansökan
och preliminär tidsplan		1 månad

3.	Föreläggande om eventuell komplettering	1–2 månader
4.	Hantering av inkommen komplettering
och eventuellt beslut om avvisning		1 månad

5.	Kungörelse av ansökan och
upprättande av tidsplan		1 månad (formellt krav 6 kap. 39 § MB)
6.	Hantering av inkomna synpunkter samt
föreläggande om bemötande till sökanden		1 månad

7.	Hantering av bemötande från sökande
och eventuellt ytterligare skriftväxling		1 månad
8.	Planering och kungörelse av huvud-
förhandling alternativt slutföreläggande
och avgörande utifrån handlingarna		3 veckor (formellt krav 22 kap. 17 § MB)

9.	Huvudförhandling	1–5 dagar
10. Eventuell fortsatt skriftväxling		1 månad
11. Domskrivning och målet avgörs
genom dom		2 månader
Total minsta tidsåtgång i ett normalmål*		10–12 månader

Anm. Med ett ”normalmål” menas här ett mål som kan handläggas enligt de uppskattade tiderna i

tabellen i linje med domstolarnas mål om ett första avgörande i 75 procent av målen från det att an - sökan kommit in. Ansökans och miljökonsekvensbeskrivningens kvalitet med ett begränsat komplet - teringsbehov, antalet begäranden om anstånd och målets omfattning och komplexitet i övrigt är avgörande för att klara dessa tider. För mer information om vilka faktorer som påverkar handlägg - ningstiderna, se SOU 2022:33 s. 98.

Källa: SOU 2022:33 s. 361.

I den tillgängliga statistiken går det att följa hur lång tid det igenom- snitt tar från det att ansökan lämnas in till att den kungörs (motsva- ras av steg 1–4 i tabellen ovan) respektive från att ansökan kungörs till att ärendet avgörs (steg 5–11). Att de s.k. kompletteringsrun- dorna drar ut på tiden kritiseras ofta av verksamhetsutövare.

När ansökan är komplett och kan tas upp till prövning ska till- ståndsmyndigheten ge den som är berörd av verksamheten tillfälle att yttra sig över ansökan. För ansökningar som prövas av mark- och miljödomstolen som första instans sker detta genom kungör-

658

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Figur 8.8 Handläggningstidens fördelning för avgjorda mål

och ärenden i första instans 2023

Genomsnittlig handläggningstid (median) i dagar

Mark- och miljödomstolarna,	154	277
miljöfarlig verksamhet

Mark- och miljödomstolarna,

vattenverksamhet 90 231

Miljöprövningsdelegationerna 182 138

Källa: Domstolsverket och länsstyrelserna genom Naturvårdsverket (2024). Samlad statistik om miljöprövning för 2023.

Mark- och miljödomstolarna

Det förekommer vissa skillnader i tidsåtgång för de olika momen- ten mellan olika mark- och miljödomstolar (figur 8.9 och 8.10). När det gäller miljöfarlig verksamhet varierar medianvärdet för tidsåtgången från ansökan till kungörelse från cirka tre månader (Nacka) till cirka nio månader (Umeå). Medianvärdet för tidsåt- gången från kungörelse till beslut varierar från cirka sex månader (Umeå) till cirka fjorton (Växjö).

För prövning av vattenverksamheter finns också skillnader mellan olika domstolar. Medianvärdet från ansökan till kungörelse varierar från cirka två månader (Östersund) till cirka åtta månader (Umeå). Medianvärdet för tidsåtgången från kungörelse till beslut varierar från cirka sex månader (Östersund) till cirka elva (Umeå). I detta avsnitt avser statistiken 2022.

660

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

Figur 8.9 Handläggningstidens fördelning för avgjorda mål (miljöfarlig verksamhet) hos mark- och miljödomstolarna 2022

Genomsnittlig handläggningstid (median) i dagar

Alla MMD sammantaget

Östersund

Växjö

Vänersborg

Umeå

Nacka

0 100 200 300 400 500 600 700

Ansökan till kungörelse		Kungörelse till beslut

Anm. Uppgifterna avser hel tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet.

Källa: Domstolsverket.

Figur 8.10 Handläggningstidens fördelning för avgjorda mål (vattenverksamhet) hos mark- och miljödomstolarna 2022

Genomsnittlig handläggningstid (median) i dagar

Alla MMD sammantaget
Östersund
Växjö
Vänersborg
Umeå
Nacka
0	100	200	300	400	500	600
Ansökan till kungörelse		Kungörelse till beslut

Anm. Uppgifterna avser hel tillståndsprövning av vattenverksamhet.

Källa: Domstolsverket.

661

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Miljöprövningsdelegationerna

De genomsnittliga handläggningstiderna för de olika momenten varierar stort mellan olika miljöprövningsdelegationer (figur 8.11). Medianvärdet för det första momentet – från ansökan till kungör- else – varierar från cirka tre månader (Länsstyrelsen i Dalarnas län) till cirka tretton månader (Länsstyrelsen i Östergötlands län respek- tive Länsstyrelsen i Uppsala län). Medianvärdet för tiden från kun- görelse till beslut varierar från cirka tre månader (Länsstyrelsen i Dalarnas län) till cirka åtta månader (Länsstyrelsen i Östergötlands län). Uppgifterna avser 2022.

Figur 8.11 Handläggningstidens fördelning för avgjorda ärenden hos miljöprövningsdelegationerna 2022

Genomsnittlig handläggningstid (median) i dagar

Alla MPD sammantaget
Östergötland
Örebro
Västra Götaland
Västernorrland
Västerbotten
Uppsala
Stockholm
Skåne
Norrbotten
Kalmar
Halland
Dalarna
0	100	200	300	400	500	600	700
Ansökan till kungörelse			Kungörelse till beslut

Anm. Uppgifterna avser hel tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet.

Källa: länsstyrelserna genom Naturvårdsverket (2023). Uppdrag att analysera statistik för miljötillstånds- prövningen under 2022.

662

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

8.3.5Hur lång tid tar det att handlägga ändringstillstånd eller villkorsändring?

I detta avsnitt redovisas statistik avseende handläggningstid för ändringstillstånd eller villkorsändringar. Vid ändring av en miljö- farlig verksamhet får tillståndet begränsas till att enbart avse änd- ringen (16 kap. 2 a § MB). Det kallas ändringstillstånd. Med vill- korsändring avses ansökningar om ändring eller upphävande av villkor i ett befintligt tillstånd (24 kap. 13 § MB).

Mark- och miljödomstolarna

Mål som avser ändringstillstånd hade en genomsnittlig handlägg- ningstid på cirka ett år hos mark- och miljödomstolarna år 2023 (tabell 8.10). År 2022 var medianvärdet något lägre, omkring nio månader. Antalet mål är få, omkring tio årligen. Statistik innan 2022 saknas.

Villkorsändringar hade en genomsnittlig handläggningstid på cirka fem månader 2023. Medianvärdet har varierat mellan fyra och åtta månader mellan 2020 och 2023.

Tabell 8.10	Handläggningstider för ändringstillstånd,
	mark- och miljödomstolarna 2022–2023
	Handläggningstid i dagar

År	Antal ärenden	Median	75-percentil	90-percentil
2023	8	352	382	415
2022	10	283	378	419

Källa: Domstolsverket genom Naturvårdsverket (2024). Samlad statistik om miljöprövning för 2023.

Tabell 8.11 Handläggningstider för villkorsändring, mark- och miljödomstolarna 2020–2023

Handläggningstid i dagar

År	Antal ärenden	Median	75-percentil	90-percentil
2023	21	151	241	353
2022	19	150	178	272
2021	21	239	395	509
2020	14	119	171	285

Källa: Domstolsverket genom Naturvårdsverket (2024). Samlad statistik om miljöprövning för 2023.

663

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Miljöprövningsdelegationerna

Ärenden som gäller ändringstillstånd hade en genomsnittlig hand- läggningstid på cirka sju månader hos miljöprövningsdelegationerna 2023 (tabell 8.12). Medianvärdet har legat på omkring 6–7 månader sedan 2021.

Ärenden som gäller villkorsändringar hade en genomsnittlig hand- läggningstid på cirka fyra månader 2023 (tabell 8.13). Medianvärdet har legat på omkring 3–4 månader sedan 2021.

Tabell 8.12 Handläggningstider för ändringstillstånd hos miljöprövningsdelegationer 2021–2023

Handläggningstid i dagar

År	Antal ärenden	Median	75-percentil	90-percentil

2023	30	213	296	494
2022	48	232	375	793
2021	37	202	310	455

Källa: länsstyrelserna genom Naturvårdsverket (2024). Samlad statistik om miljöprövning för 2023.

Tabell 8.13 Handläggningstider för villkorsändringar hos miljöprövningsdelegationer 2021–2023

Handläggningstid i dagar

År	Antal ärenden	Median	75-percentil	90-percentil

2023	75	133	206	419
2022	85	101	253	357

2021	83	114	197	283

Källa: länsstyrelserna genom Naturvårdsverket (2024). Samlad statistik om miljöprövning för 2023.

8.3.6Hur stor andel får tillstånd i första instans?

De flesta mål och ärenden resulterar i ett beviljat tillstånd. Under 2023 meddelade mark- och miljödomstolarna ett första avgörande för 47 mål om ansökan om tillstånd och ändringstillstånd för miljö- farlig verksamhet. Av dessa fick 37 (79 procent) ett beslut som inne- bär att ansökan om tillstånd beviljades. I resten av målen avslogs, avvisades eller avskrevs ansökan. För vattenverksamheter var ande- len beviljade ansökningar omkring 86 procent 2023. Andelen har varit ungefär lika stor sedan 2020. Det exakta antalet bifall, avslag,

664

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

avskrivningar och avvisningar går inte att utläsa i statistikunderlaget för domstolarnas del.

Vid prövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet hos miljö- prövningsdelegationerna fick 83 procent tillstånd 2023. Resten av ansökningarna avslogs (7 procent), avvisades (6 procent) eller av- skrevs (4 procent). De av länsstyrelsen utvalda ärendetyper som ingår i det här urvalet är ansökan om tillstånd till miljöfarlig verk- samhet, ändringstillstånd, villkorsändring, förlängd igångsättnings- tid, förlängd prövotid för slutliga villkor, prövotidsredovisning med förslag till slutliga villkor samt ansökan om dispens och alternativ- värden utifrån industriutsläppsdirektivet.10 Andelen ärenden som har beviljats tillstånd hos miljöprövningsdelegation har legat på omkring 80 procent sedan 2020.

8.4Total prövningstid inklusive tidsåtgång för överklaganden

En del av tillståndsbesluten i första instans överklagas. Det gäller dock inte majoriteten av ärendena eller målen. För en verksamhets- utövare är den totala tidsåtgången från att miljöprövningsprocessen inleds till att tillståndet får laga kraft ett viktigt mått för att kunna planera verksamheten.

Både miljöprövningsdelegationernas tillståndsbeslut och mark- och miljödomstolarnas avgöranden kan överklagas till två över- instanser. Miljöprövningsdelegationernas beslut kan överklagas till mark- och miljödomstol, vars avgöranden kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. Mål som inleds i mark- och miljödom- stolarna kan överklagas först till Mark- och miljööverdomstolen och därefter till Högsta domstolen. Prövningstillstånd krävs hos Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen.

Innan vi redogör för uppgifter gällande total handläggningstid för överklagade mål och ärenden bör det påpekas att den samlade statistiken gällande överklaganden inte är fullständig. Det saknas bl.a. heltäckande statistik avseende antal och andel överklagade mål och ärenden, vem som överklagar, uppgifter om i vilken instans ärendena har fått sitt slutliga avgörande samt huruvida Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen gjort en sakprövning

10Naturvårdsverkets rapport (2024) Samlad statistik om miljöprövning för 2023, s. 21–22.

665

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

eller om handläggningen avslutats genom ett beslut att inte bevilja prövningstillstånd. I Naturvårdsverkets underlag ingår inte heller tidsåtgången för eventuell prövning av Högsta domstolen. I under- laget går det inte att följa specifika mål genom hela instanskedjan och därmed går det inte att knyta handläggningstiden i första och andra instans till handläggningstiden för samma mål i Högsta dom- stolen. Vi redovisar därför uppgifter om handläggningstid för Högsta domstolen separat i avsnitt 8.4.3 nedan.

Vi har också försökt forma oss en uppfattning om ändrings- frekvensen, dvs. hur stor andel av de överklagade besluten som ändras i högre instans. Detta går inte att utläsa i statistikunderlaget men vi har fått tillgång till vissa uppgifter om andelen överklagade tillståndsbeslut och tillståndsdomar som ändrats mellan första och andra instans. Underlaget kommer från domstolarna och avser åren 2014–2023. När det gäller ärenden som börjar i miljöprövnings- delegation gäller uppgifterna andelen som ändrats i mark- och miljö- domstol och när det gäller mål som börjar i mark- och miljödomstol gäller det andelen som ändrats i Mark- och miljööverdomstolen. Det slutliga avgörandet, och den faktiska ändringsfrekvensen – antingen i Mark- och miljööverdomstolen eller Högsta domstolen

–går alltså inte att utläsa ur dessa uppgifter. Den genomsnittliga ändringsfrekvensen var enligt de uppgifter som vi har fått tillgång till cirka 37 procent när det gäller tillståndsärenden som började i miljöprövningsdelegation, cirka 46 procent när det gäller mål som avser miljöfarlig verksamhet som började i mark- och miljödomstol och cirka 34 procent när det gäller mål som avser vattenverksamhet som började i mark- och miljödomstol. Siffrorna avser genomsnitt under 2014–2023. För ärenden som börjar i miljöprövningsdele- gation framkommer vissa ytterligare uppgifter i länsstyrelsernas årsredovisningar, se avsnitt 8.4.4 nedan.

8.4.1Total prövningstid för A-verksamheter

Överklagandefrekvensen, det vill säga hur stor andel av ärendena och målen som överklagas vid respektive instans, följs inte upp systematiskt så vi har inga exakta siffror att utgå ifrån. Av de redo- visningar som finns framkommer emellertid att det bara är en del av målen och ärendena som överklagas, dock med vissa variationer

666

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

mellan olika ärendetyper och år. I Naturvårdsverkets redovisning för 2023 framkommer att Mark- och miljödomstolarna som första instans avgjorde 39 mål om tillstånd och 8 mål om ändringstillstånd för miljöfarlig verksamhet samt 219 mål om tillstånd till vattenverk- samhet under 2023. Totalt uppgår detta till 266 mål. Under året över- klagades 55 avgöranden, det vill säga motsvarande cirka 21 procent, vilket är en minskning jämfört med 2022 då motsvarande cirka

27 procent av avgörandena överklagades.11 I statistikunderlagen finns en viss eftersläpning som inte har kunnat vägas in i beräkningarna. Det torde dock inte ändra den stora bilden.

I tabell 8.14 redovisas den totala handläggningstiden för över- klagade A-verksamheter. Handläggningstiden räknas från det att ansökan har inkommit hos mark- och miljödomstol till dagen för Mark- och miljööverdomstolens avgörande.

Under 2023 avgjordes 19 sådana mål. Medianen för den totala handläggningstiden var cirka 2,6 år. Den totala handläggningstiden omfattar tiden som går från att ansökan inkommer i första instans (i detta fall mark- och miljödomstol) till dagen för Mark- och miljö- överdomstolens avgörande. I Domstolsverkets statistik mäts tiden fram till första dom eller beslut om tillåtlighet. Det innebär att prövo- tider inte är med och påverkar tidsåtgången.12 I statistikunderlaget går det inte att skilja mellan mål som avser hel tillståndsprövning och ändringstillstånd.

Mellan åren 2020 och 2023 har den totala handläggningstiden för överklagade mål ökat något. Det syns tydligast i att 75- och

90-percentilerna har ökat. Det är alltså de allra längsta överklagade tillståndsprocesserna som dragit ut på tiden.

11Se Naturvårdsverkets rapport (2024) Samlad statistik om miljöprövning för 2023, s. 53.

12Se bilaga 2 till Naturvårdsverkets rapport Uppdrag att analysera statistik för miljötillstånds- prövningen under 2022 för mer information om statistikunderlaget.

667

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Tabell 8.14 Handläggningstid för överklagade mål om miljöfarlig verksamhet – A-verksamheter

Handläggningstid i dagar

År	Antal mål	Median	75-percentil	90-percentil

2023	19	966	1 170	1 446
2022	21	961	1 182	1 426

2021	22	916	1 105	1 252
2020	14	905	964	1 139

Anm. Antal avgjorda mål om ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet (hel tillståndsprövning och ändringstillstånd). Handläggningstiden sträcker sig från inkommen ansökan på mark - och miljödomstol till dagen för Mark- och miljööverdomstolens avgörande.

Källa: Domstolsverket genom Naturvårdsverket (2024). Samlad statistik om miljöprövning för 2023.

8.4.2Total prövningstid för vattenverksamheter

I tabellen nedan redovisas antal avgjorda överklagade vattenverksam- hetsmål som fått slutligt avgörande i Mark- och miljööverdomstolen, och handläggningstider för dessa. Medianvärdet för handläggnings- tiden var cirka 2,7 år 2023.

Tabell 8.15 Handläggningstid för överklagade mål om vattenverksamhet

Handläggningstid i dagar

År	Antal mål	Median	75-percentil	90-percentil

2023	41	981	1 310	1 536
2022	34	789	1 190	1 561

2021	55	1 036	1 301	1 427
2020	44	846	1 064	1 183

Anm. Antal avgjorda mål om ansökan om tillstånd för vattenverksamhet (hel tillståndsprövning) där mark- och miljödomstol varit första instans och som fått slutligt avgörande i Mark - och miljööverdom- stolen samt handläggningstid (i dagar) 2020–2023.

Källa: Domstolsverket genom Naturvårdsverket (2024). Samlad statistik om miljöprövning för 2023.

8.4.3Överklaganden till Högsta domstolen

Den totala handläggningstiden för överklagade A-verksamheter och vattenverksamheter som har redovisats i avsnitt 8.4.1 och 8.4.2 om- fattar alltså inte eventuell prövning av Högsta domstolen. Mål som prövas av mark- och miljödomstol som första instans kan överklagas till Högsta domstolen som sista instans. I Naturvårdsverkets redo- visning från 2024 framgår att av de 19 överklagade mål avseende

668

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet som avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen 2023 var det 10 mål som överklaga- des till Högsta domstolen. Motsvarande siffra för de 41 överklagade mål avseende ansökan om tillstånd för vattenverksamhet som Mark- och miljööverdomstolen avgjorde 2023 var det 14 som överklagades till Högsta domstolen.

Enligt Domstolsverket är det inte möjligt att urskilja dessa mål bland alla avgjorda mål vid Högsta domstolen, och därför ingår de inte i den samlade statistiken över handläggningstider. Vi har därför bett domstolarna komplettera med uppgifter om handläggningstider. Vi har fått uppgifter för åren 2020–2022. Dessa redovisas separat

i detta avsnitt.

När det gäller tillstånd till miljöfarlig verksamhet har samman- lagt 23 mål överklagats från Mark- och miljööverdomstolen till Högsta domstolen under treårsperioden 2020–2022. Av dessa avser 22 mål hel tillståndsprövning och 1 mål ändringstillstånd. De allra flesta målen avgjordes inom några månader. Medianvärdet för hand- läggningstiden hos Högsta domstolen var cirka fyra månader och alla förutom ett mål hade en handläggningstid på max sju månader. Endast ett mål tog längre, med en handläggningstid på cirka 1,2 år.

När det gäller tillståndsmål som avser vattenverksamheter (hel tillståndsprövning exklusive nationella planen för omprövning av vattenkraft) är antalet överklagade mål totalt 61 under 2020–2022. Medianvärdet för handläggningstiden var cirka fyra månader. Nio av tio mål avgjordes inom 10 månader.

I dessa uppgifter räknas handläggningstiden från dagen då över- klagandet har registrerats hos Mark- och miljööverdomstolen till dagen då Mark- och miljödomstolen har mottagit och registrerat ett avgörande från Högsta domstolen. Huruvida prövningstillstånd hos Högsta domstolen har beviljats framgår inte av statistiken, men det får antas att de mål som har en kortare handläggningstid i detta sammanhang avser sådana där prövningstillstånd inte har beviljats.

8.4.4Total prövningstid för B-verksamheter

Omkring en fjärdedel (27 procent) av tillståndsärendena (hel till- ståndsprövning och ändringstillstånd) som beslutades av miljöpröv-

669

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

ningsdelegationerna 2023 överklagades. Andelen var omkring en fjärdedel också 2022.

Under 2023 avgjordes 63 mål om ansökningar om tillstånd för miljöfarlig verksamhet i överinstans (mark- och miljödomstol eller Mark- och miljööverdomstolen) som har inletts hos miljöprövnings- delegation. Dessa siffror omfattar endast ärenden som avser hel tillståndsprövning.

Medianen för den totala handläggningstiden var cirka 2 år (ta- bell 8.16). Den totala handläggningstiden omfattar tiden som går från att ansökan inkommer i första instans (i detta fall miljöpröv- ningsdelegation) till dess att målet avgörs och får laga kraft i över- instansen. Det är inte möjligt att i statistiken utläsa i vilken över- instans som ärendet har fått sitt slutliga avgörande. Statistiken för miljöprövningsdelegationerna omfattar alltså den sammanlagda handläggningstiden för ärenden som har prövats i antingen två eller tre instanser.13

Under perioden 2021–2023 har de totala handläggningstiderna för B-verksamheterna ökat något. Det syns framför allt i att de allra längsta handläggningstiderna har dragit ut på tiden. Statistiken om- fattar inte år 2020.

Tabell 8.16 Handläggningstid för överklagade mål om miljöfarlig verksamhet – B-verksamheter

Handläggningstid i dagar

År	Antal mål	Median	75-percentil	90-percentil
2023	63	746	1 210	2 033
2022	73	802	1 155	1 925
2021	56	730	951	1 298

Anm. Antal avgjorda överklagade mål om ansökan om tillstånd av miljöfarlig verksamhet (hel till - ståndsprövning) där miljöprövningsdelegation varit första instans och som fått slutligt avgörande i mark- och miljödomstol eller i mark- och miljööverdomstol, samt handläggningstid (i dagar) 2021–2022.

Källa: Länsstyrelserna genom Naturvårdsverket (2024). Samlad statistik om miljöprövning för 2023.

I länsstyrelsernas årsredovisningar för 2022 framgår andelen över- klaganden sett till samtliga beslut som miljöprövningsdelegationerna fattat. Här ingår alltså samtliga beslut, inte enbart tillståndsärenden, som miljöprövningsdelegationerna har beslutat om.

13Se Naturvårdsverkets rapport Uppdrag att analysera statistik för miljötillståndsprövningen under 2022, s. 58.

670

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

Under 2022 överklagades totalt cirka 16 procent av alla beslut som miljöprövningsdelegationerna fattade. Dessa siffror omfattar sammanlagt 123 överklagade ärenden under 2022 av totalt 758 be- slut som miljöprövningsdelegationerna har fattat under året.

Andelen beslut som överklagades varierar mellan olika miljöpröv- ningsdelegationer – från cirka 5 procent (Länsstyrelsen i Örebro län) till cirka 29 procent (Länsstyrelsen i Västerbottens län).

I årsredovisningarna framgår också vissa uppgifter om hur stor andel av de överklagade besluten som resulterat i ett ändrat beslut

i överinstans. Det går inte att utläsa vilken typ av ändringar det hand- lar om men enligt uppgift till oss kan det handla om både mindre och större ändringar av besluten. Uppgifter om ändrade överkla- gade beslut har en viss eftersläpning så den kan inte relateras till besluten som fattats under ett visst år.

Av uppgifterna framgår att en dryg tredjedel (38 procent) av överklagandena har under 2022 resulterat i ett ändrat beslut i över- instans (mark- och miljödomstolen eller Mark- och miljööverdom- stolen). Andelen ändrade överklagade beslut varierar mellan olika miljöprövningsdelegationer – från noll (Västerbotten) till 58 pro- cent (Skåne). Också här bör läsaren ha i åtanke att andelen här av- ser samtliga överklagade beslut som miljöprövningsdelegationerna fattar, inte enbart överklagade tillståndsbeslut. Vi saknar motsvarande uppgifter för prövningar som börjar i domstol.

8.4.5Vem är det som överklagar?

I de flesta fall är det sökanden eller enskilda (inkl. sakägare) som överklagar. Sammantaget uppgår dessa två kategorier till omkring 70 procent av alla överklaganden som har inkommit under 2021 och 2022. För ärenden som har inletts i miljöprövningsdelegationer står överklaganden från enskilda och sökande för 95 procent. För ärenden som inleds i mark- och miljödomstol utgör dessa två kate- gorier sammantaget omkring hälften (tabellerna 8.17 och 8.18).

Vissa ärenden och mål överklagas av flera parter. Det bör noteras att uppgifterna i tabellerna nedan avser antal överklaganden. Det går därför inte att utläsa hur stor andel av ärendena som överklagas av respektive part.

671

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Statliga myndigheter står sammantaget endast för en mycket liten del av överklagandena. När det gäller miljöprövningsdelegationernas beslut om B-verksamheter står statliga myndigheter för samman- lagt ett till två av cirka 110–170 överklaganden som har inkommit årligen under perioden 2021–2022 (tabell 8.17). För mål som inleds i mark- och miljödomstol registreras kommuner och statliga myn- digheter under samma kategori i överklagandestatistiken i Natur- vårdsverkets årliga redovisningar (se ”Myndighet/kommun som överklagar för allmänna intressen” i tabell 8.18 nedan). Det går därför inte att utläsa exakt hur ofta det är statliga myndigheter som överklagar och hur ofta det är kommuner som gör det. I samtal med Domstolsverket framgår dock att statliga myndigheter utgör drygt hälften av de 17–20 överklagandena som redovisas i denna post. Av de statliga myndigheterna som överklagar är det oftast någon av länsstyrelserna som har gjort det. De övriga partsmyndig- heterna har under de senaste åren överklagat tillståndsavgöranden sällan eller aldrig enligt de uppgifter vi har fått tillgång till.

Tabell 8.17 Överklagandeparter, ärenden som inletts hos miljöprövningsdelegationerna

Antal överklagande parter per år

Överklagandepart	2022	2021
Sökande	72	52
Enskilda (inkl. sakägare)	72	37
Statlig myndighet som överklagar för allmänna intressen
(inkl. länsstyrelse)	1	2
Kommun som överklagar för allmänna intressen	9	2

Ideell förening eller annan 16:13 person	7	12
Övrig	5	4

Anm. Antal överklagande parter för avgjorda mål där miljöprövningsdelegation varit första instans och som fått slutligt avgörande i mark- och miljödomstolen eller i Mark och miljööverdomstolen 2021–2022.

Källa: Länsstyrelsen genom Naturvårdsverket (2023). Uppdrag att analysera statistik för miljötillstånds- prövningen under 2022.

672

SOU 2024:98Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

Tabell 8.18 Överklagandeparter, mål som inleds i mark- och miljödomstol

Antal överklagande parter per år

Överklagandepart

2022

2021

Sökande

Enskilda (inkl. sakägare)

Statlig myndighet/kommun som överklagar för allmänna intressen (inkl. länsstyrelse)

2616

1716

20 17

Ideell förening eller annan 16:13 person	8	10

Övrig	7	25

Anm. Antal överklagande parter för avgjorda mål där mark- och miljödomstol varit första instans och som fått slutligt avgörande i Mark- och miljööverdomstolen 2021–2022.

Källa: Domstolsverket genom Naturvårdsverket (2023). Uppdrag att analysera statistik för miljötillstånds- prövningen under 2022.

8.5Klarar myndigheterna sina målsättningar?

I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2014 gav regeringen länsstyrel- serna i uppdrag att bl.a. redovisa hanteringen av tillståndsärenden vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer, vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa samt hur de till- förda resurserna har bidragit till en effektivare hantering. Vidare skulle länsstyrelsen redovisa hur man uppfyllt regeringens mål om att ansökan ska beslutas inom 180 dagar från det att ärendet är kom- plett.14 Länsstyrelserna har också satt upp ett internt mål om att 90 procent av ärendena som gäller ansökan om tillstånd till miljö- farlig verksamhet och ansökan om ändringstillstånd ska vara be- slutade inom 180 dagar från att ärendet anses komplett.

Hos mark- och miljödomstolarna finns ett internt verksamhets- mål att 75 procent av målen ska ha fått ett första avgörande inom ett år från att ansökan kom in.15 Detta mål härrör ursprungligen från Domstolsverkets regleringsbrev 2007 där regeringen gav tings- och hovrätter, förvaltnings- och kammarrätter samt Högsta dom- stolen och Högsta förvaltningsdomstolen i uppdrag att i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enligt med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket faststäl- ler. För överklagade mål, bl.a. överklagade beslut från miljöpröv- ningsdelegationerna, finns ett handläggningsmål om att 75 procent

14Se SOU 2022:33 s. 567.

15Se SOU 2022:33 s. 96.

673

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

av målen ska ha fått ett avgörande 6 månader från det att överklag- andet kom in till domstolen.16

8.5.1Mark- och miljödomstolarna klarar inte målen

Som statistiken visar klarar mark- och miljödomstolarna inte målet att avgöra 75 procent av målen inom ett år. För mål som avser hel tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter och vattenverksam- heter ligger 75-percentilen på klart över ett år för de fyra år som vi har redovisat statistik på. Det gäller såväl varje enskild mark- och miljödomstol enskilt som domstolarna sammantaget.

Granskar man handläggningstiderna endast för mål som gäller ändringstillstånd eller villkorsändring för miljöfarlig verksamhet framgår det att mark- och miljödomstolarna som helhet har klarat målet de senaste åren (se avsnitt 8.3.5).

8.5.2Miljöprövningsdelegationerna klarar inte målen

Miljöprövningsdelegationernas mål är som sagt sex månader från att ärendet anses komplett till beslut. Sedan 2020 har andelen ären- den som miljöprövningsdelegationerna sammantaget klarar av inom denna tid legat på omkring 80 procent. Det är en ökning från 2015 då andelen låg på omkring 60 procent. Dessa uppgifter framkommer i en uppföljningsrapport från länsstyrelsen.17

Det förekommer dock rätt så stora skillnader mellan olika miljö- prövningsdelegationer. Måluppfyllelsen låg på mellan 38 och 100 pro- cent beroende på län år 2023. Som vi har redovisat i avsnitt 8.3.4 varierar den genomsnittliga tiden det tar från kungörelse till beslut mellan olika miljöprövningsdelegationer. Mediantiden varierar från cirka tre månader till cirka åtta månader. En granskning av maxvär- dena för hel tillståndsprövning på de olika miljöprövningsdelegatio- nerna visar att endast en klarade handläggningsmålet på sex månader från kungörelse till beslut för samtliga ärenden 2022.

16Se SOU 2022:33 s. 567.

17Se rapport från Länsstyrelsen i Västernorrlands län (2024) Redovisning av uppdrag 3D4, regleringsbrev 2022. Dnr 8976-2023, s. 10.

674

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

8.5.3Om tidsfrister och olika sätt att styra handläggningstider

Miljöbalken innehåller inga generella lagstadgade tidsfrister för miljöprövningsdelegationernas och domstolarnas handläggning. Vissa verksamheter omfattas dock av sådana (se t.ex. förordningen om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller till- försel av förnybar energi). Inom EU-rätten är lagstadgade tidsfris- ter ett allt vanligare inslag (se avsnitt 5.3.3, 5.3.4 och 5.3.8). Dessa berörs inte här.

Frågan om tidsfrister för handläggningen av tillståndsärenden har utretts av bl.a. Miljöprövningsutredningen och i promemorian En anpassad miljöprövning för en grön omställning. Båda utredning- arna bedömer att det inte bör införas lagstadgade tidsfrister för handläggningen.

Slutsatserna i promemorian En anpassad miljöprövning för en grön omställning är att det inte är ändamålsenligt att införa lagstad- gade tidsfrister för handläggningen. Som skäl anför utredningen följande. Med hänsyn till att prövningsmyndigheten inte ensam styr över hela handläggningstiden, är det inte lämpligt med författnings- reglerade tidsfrister. Från verksamhetsutövarhåll innebär tidsfrister att det kan falla tillbaka på den som har ansökt om tillstånd efter- som en tidsgräns kan framtvinga ett avvisnings- eller avslagsbeslut. Dessutom utgör tidsgränser en risk för att prövningsmyndigheten prioriterar tiden framför miljöskyddet vilket strider mot miljöbal- kens mål. Det är även oklart vilka konsekvenserna skulle bli om en tidsgräns överskrids. Om prövningsmyndigheten skulle riskera att betala skadestånd om den överskrider en tidsgräns innebär det en ny process som då ska ske utöver miljöprövningen. Det blir en ytter- ligare administrativ börda för alla inblandade vilket riskerar att det blir en mindre effektiv och ändamålsenlig prövningsprocess. Om det är sökanden som överskrider en tidsgräns skulle viten kunna in- föras. Konsekvensen skulle då förmodligen bli att sökanden i stället återkallar sin ansökan vid viteshot. Eftersom det är sökanden som normalt sett tar initiativ till en miljöprövning skulle ett viteshot även kunna avhålla verksamhetsutövare från att ansöka om tillstånd för miljöförbättrande åtgärder.18

18Se Ds 2018:38 s. 40.

675

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Miljöprövningsutredningen delar slutsatserna i promemorian ovan. Enligt Miljöprövningsutredningen skulle lagstadgade tidsfrister inte gagna processen, utan snarare riskera att forcera prövningarna på ett olämpligt sätt. Det kan i sin tur innebära ett minskat miljö- skydd.19

Miljöprövningsutredningen föreslår att regeringen i stället bör överväga att införa handläggningsmål i regleringsbrev för Sveriges Domstolar och länsstyrelserna. Handläggningsmål i regleringsbrev för Sveriges Domstolar och länsstyrelserna skulle innebära att målen blir förankrade hos regeringen och därmed utgöra en gemensam grund för resursfördelning.

Miljöprövningsutredningen föreslår också att mål för handlägg- ningstiden hos miljöprövningsdelegationer bör formuleras och mätas på samma sätt som för mark- och miljödomstolar genom att ange en tidpunkt från ansökan till beslut och inte som i dag från komplett ansökan till beslut. I dag formuleras alltså miljöprövnings- delegationernas och domstolarnas handläggningsmål på olika sätt (se avsnitt 8.5 ovan).

Enligt Miljöprövningsutredningen bör det finnas en gemensam uppfattning om vad som är en rimlig handläggningstid. Som en del i detta bör handläggningstiden formuleras och mätas på samma sätt hos olika prövningsmyndigheter. Hos mark- och miljödomstolarna börjar handläggningstiden i dag löpa från det att ansökan kommer in, och målet är att det ska fattas ett första avgörande i 75 procent av ansökningsmålen inom 1 år från att ansökan kommit in. Hos miljöprövningsdelegation börjar handläggningstiden räknas från när ansökan är komplett, och målet är att beslut ska fattas inom 180 dagar från det att ansökan är komplett.

Miljöprövningsutredningen ser en risk med att handläggnings- tiden hos miljöprövningsdelegationerna inte börjar räknas förrän ett ärende anses komplett. Vid en eventuell resursbrist finns det då en risk för att ärendena bli liggande innan de blir kompletta, efter- som denna tid inte räknas in i handläggningstiden. En annan risk är att ju längre tid som går innan handläggningen av ärendet startar, desto mer hinner hända som eventuellt komplicerar eller fördröjer prövningen av ärendet.20

19Se SOU 2022:33 s. 356.

20Se SOU 2022:33 s. 356.

676

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

Våra överväganden och förslag avseende tidsfrister återfinns i avsnitt 14.9.8.

8.6Total tids- och resursåtgång för miljöprövningen inklusive fasen innan miljöprövningen hos MPD eller domstol inleds

För en verksamhetsutövare är den totala tidsåtgången från projekt- idé till projektstart ett viktigt mått på systemets effektivitet. Ovan har vi redovisat tidsåtgången för prövning i första instans, hur stor andel som får tillstånd i första instans samt den totala prövnings- tiden för de mål och ärenden som överklagas.

Men för verksamhetsutövare kan också fasen innan själva pröv- ningsprocessen inleds upplevas som lång. Den omfattar i regel sam- råd enligt 6 kap. miljöbalken samt framtagande av miljökonsekvens- beskrivning och ansökningshandlingar, ibland även någon typ av förstudie.

Det är svårt att få en entydig bild av hur lång denna fas är. Det finns stora variationer mellan olika verksamheter. Det är också svårt att entydigt ange när perioden startar. Dessutom går de olika faserna ofta in i varandra. Tanken är att samrådsprocessen ska hjälpa till med att ta fram ett ändamålsenligt ansökningsunderlag, vilket i bästa fall kan leda till effektivitetsvinster längre fram.

8.6.1Samråd och framtagande av ansökningshandlingar innan prövningen påbörjas tar ofta mellan sex och tolv månader

Den totala tidsåtgången som föregår själva tillståndsprocessen har i olika utredningar uppskattats till mellan cirka 6 och 21 månader.

Exempelvis uppskattade Svenskt Näringsliv i en studie, gjord av ett konsultbolag 2011, att samtliga aktiviteter som normalt genom- förs av sökande innan man ansöker om tillstånd i genomsnitt tar omkring 10–21 månader.

I studien delades denna period in i tre faser: förstudie, samråds- fas samt framtagande av ansökan och miljökonsekvensbedömning. Den första fasen, förstudien, tog i genomsnitt cirka 8 månader för A-verksamheter, cirka 5 månader för B-verksamheter och cirka

677

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

4 månader för vattenverksamheter. Denna fas innebär bl.a. att de sökande gör värderingen att ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet är nödvändigt för att genomföra projektet. Nästa fas, som omfat- tade samråd med länsstyrelsen och övriga aktörer, tog i genomsnitt cirka 5 månader för samtliga typer av verksamheter. Att ta fram miljökonsekvensbedömning och ansökan tog i genomsnitt cirka

9månader (A- och B-verksamheter) respektive 6 månader (vatten- verksamheter). Alla värden ovan avser medelvärden. I rapporten framgår även medianvärden för respektive moment. Räknat som medianvärden uppgår den totala tidsåtgången för de tre faserna ovan sammanlagt till 14 månader (A-verksamheter) respektive 10 måna- der (B-verksamheter och vattenverksamheter).

För samtliga faser var det stora variationer mellan olika verk- samhetsutövare i ovan nämnda studie. De tre olika faserna som har redovisats ovan går också delvis in i varandra. Exempelvis genom- förs miljökonsekvensbedömningen ofta parallellt med förberedelse- och samrådmoment. Uppgifterna om tidsåtgång i nämnda studie baserades på intervjuer med ett urval av verksamhetsutövare.21

Ett annat exempel finns i Miljöbalkskommitténs utredning, som år 2003 uppskattade att tiden från projektidé till att ansökan lämnas in i normalfallet är 6–12 månader för sådana miljöfarliga verksam- heter som kan innebära en betydande miljöpåverkan och som alltså fordrar samråd.22 Kommittén påpekade dock att uppskattningen rymmer rätt stor osäkerhet och stora variationer. Uppskattningen baserades på uppgifter som hade lämnats som svar på frågor i kom- mitténs frågebrev och på uppgifter kommittén fått från verksam- hetsutövare och myndigheter i andra sammanhang.

Tiden för samråd uppskattas till åtta månader men säkra underlag saknas

Tidsåtgången under samråden hos länsstyrelserna följs i dag inte upp systematiskt. Det är svårt att ange en exakt slutpunkt för när samrådet är genomfört vilket gör det svårt att mäta hur långa pro- cesserna är. Däremot går det att följa upp hur lång tid de s.k. under- sökningssamråden (6 kap. 24 § MB) tar. Länsstyrelsen har i en rap-

21Se Ramböll Management Consultings rapport Undersökning av genomförandetider och fram- tida resursbehov för projekt med miljöpåverkan. Rapport avsedd för Svenskt Näringsliv. 2011.

22Se SOU 2003:124 s. 119.

678

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

port från 2023 redovisat vissa uppgifter på genomsnittlig tidsåtgång från att första handlingen i undersökningssamråd inkommer till att länsstyrelserna fattar beslut i frågan om miljöpåverkan.23

Uppgifterna visar att de flesta undersökningssamråd tar mellan cirka två och sex månader. Kortast process i genomsnitt hade ären- den med ställningstagande automatiskt betydande miljöpåverkan (median 60 dagar, 75-percentil 91 dagar) och längst ärenden som utmynnade i beslut om ej betydande miljöpåverkan (median 124 dagar, 75-percentil 184 dagar). Ärenden som utmynnade i beslut om bety- dande miljöpåverkan hade en mediantid på 73 dagar och en 75-per- centil på 122 dagar. Dessa uppgifter baseras på sammanlagt drygt 400 samrådsprocesser för miljöfarlig verksamhet enligt 6 kap. miljö- balken som har avslutats under 2022. Ärendena avser miljöfarlig verksamhet. De flesta verksamheter – drygt hälften – ligger inom kategorin ”automatiskt betydande miljöpåverkan” Omkring en femte- del av ärenden bedömdes inte medföra betydande miljöpåverkan.24

Länsstyrelsen har också uppgifter om genomsnittlig tidsåtgång från datumet från första inkomna handlingen i avgränsningssamrådet till beslutsdatum för prövningsärendet för de verksamheter där länsstyrelsen (miljöprövningsdelegationen) är an- svarig myndighet. Medianvärdet varierar mellan 18 månader (ären- den med ställningstagandet automatiskt betydande miljöpåverkan samt ärenden med ställningstagandet ej betydande miljöpåverkan) och 21 månader för ärenden med ställningstagande betydande miljö- påverkan.

Eftersom medianvärdet för en genomsnittlig förstainstanspröv- ning från inkommen ansökan till beslut ligger på omkring ett år (se avsnitt 8.3.1) kan en genomsnittlig samrådsprocess – inklusive under- sökningssamråd och avgränsningssamråd – uppskattas till cirka åtta månader (18 månader–12 månader för prövningen + 2 månader för undersökningssamrådet).

23Se länsstyrelsens rapport Redovisning av uttag för MKB-direktivet. 2023-11-10.

24Se länsstyrelsens rapport Redovisning av uttag för MKB-direktivet. 2023-11-10, s. 10.

679

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

8.6.2Stora skillnader i total tids- och resursåtgång mellan olika verksamheter

Vidare har vissa mer partiella undersökningar gjorts för att utreda led- tider för tillståndsprövningen för vissa branscher eller verksamheter.

Exempelvis har Svensk Vindenergi låtit undersöka ledtider för landbaserade vindkraftsansökningar under 2014–2023. För de 285 an- sökningar där utredningen hade uppgifter om datum för samråd, har det i genomsnitt tagit cirka 17 månader från samråd till att verk- samhetsutövaren lämnade in ansökan. I samma studie undersöktes också den totala ledtiden för miljöprövningen – från samråd till slutligt beslut i miljöprövningsdelegation, mark- och miljödomstol eller Mark- och miljööverdomstolen. I genomsnitt tog det 52 måna- der, alltså drygt 4 år. Denna uppgift baserades på de 244 ansökningar där det fanns ett datum för samråd och det fattats ett slutligt be- slut.25 Den totala ledtiden för vindkraftsprojekt förlängs dessutom av att processen för att ansöka om tillstånd för att ansluta till el- nätet hos Energimarknadsinspektionen (elnätskoncession) inte kan påbörjas förrän projektet har fått miljötillstånd. Svensk Vindenergi uppskattar att elnätskoncessionen tar i genomsnitt 12–18 månader.

Ett annat exempel finns i en rapport från Lantbrukarnas riksförbund där tidsåtgången för tillståndsprövning av mjölkgårdar kartlagts. I rapporten framgår att den genomsnittliga tidsåtgången från att samrådet inleds till att prövningsärendet avslutas var drygt 18 månader. Uppgifterna baserades på 21 ärenden som avgjorts sedan 2012.26

I ovannämnda rapport från Svenskt Näringsliv framgår även upp- skattningar på resursåtgång för sökande som genomgår en miljö- tillståndsprövning. Den totala resursåtgången för sökande uppskat- tades i genomsnitt till cirka 315 arbetsdagar (motsvarande cirka 1,4 årsarbetskrafter) för A-verksamheter, cirka 90 arbetsdagar (0,4 årsarbetskrafter) för B-verksamheter och cirka 85 arbetsdagar (0,4 årsarbetskrafter) för vattenverksamheter. Dessa uppgifter avser förstainstansprövningar. För A-verksamheter lägger sökande mest resurser på förstudie (i genomsnitt 140 arbetsdagar) och framtag- ande av ansökan inklusive miljökonsekvensbedömning (i genom-

25Se Westander Klimat och Energis rapport (2023) Handläggningstider landbaserad vindkraft 2014 till 30/6 2023, s. 3.

26Se Lantbrukarnas riksförbunds rapport En förenklad miljötillståndsprocess för djurhållande företag (odaterad), s. 19.

680

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

snitt 110 arbetsdagar). För B-verksamheter och vattenverksamheter uppskattades framtagandet av ansökningshandlingar inklusive miljö- konsekvensbedömning som det mest resurskrävande momentet (i genomsnitt 50 respektive 55 arbetsdagar). Samrådsprocessen och tillståndsprövningen uppskattades som något mindre resurskrävande för samtliga verksamheter, i genomsnitt mellan 5 och 40 arbetsdagar. Uppskattningen på resursåtgången hos de sökande bygger på inter- vjuer med ett urval av sökande. Totalt har i studien 26 intervjuer genomförts när det gäller A-verksamheter. Antalet intervjuade sök- ande som avser B-verksamheter eller vattenverksamheter framgår ej i rapporten.27

8.7Hur har handläggningstiderna utvecklats över tid?

Ända sedan miljöbalkens tillkomst har handläggningstiderna för prövningsprocessen varit föremål för debatt. Flera utredningar har genom åren granskat handläggningstiderna.28 Det finns således flera mätpunkter under 2000-talet som belyser hur lång tid det har tagit att få ett tillstånd enligt miljöbalken prövat. Statistiken är dock inte jämförbar över tid eftersom olika utredningar har använt sig av olika mått och mätmetoder. Det är först från 2020 som det finns en sam- manhållande statistik som möjliggör jämförelser. Det är den stati- stiken som vi huvudsakligen använder i vår redovisning av handlägg- ningstider i detta kapitel.

Det går alltså inte att dra några säkra slutsatser om hur handlägg- ningstiderna har utvecklats över tid i allmänhet, eller om vilka effek- ter de reformer som syftat till att förkorta processen haft i synnerhet.

Vi har dock valt att utöver den sammanhållna statistiken från 2020–2023 ge några exempel på mätpunkter från tidigare utred- ningar för att visa hur handläggningstiderna har sett ut i ett längre tidsperspektiv. Vi har då utgått från utredningar som redovisar medelvärden för handläggningstider för A- och/eller B-verksam- heter. De utredningar vi har utgått från är följande:

27Se Ramböll Management Consultings rapport (2011) Undersökning av genomförandetider och framtida resursbehov för projekt med miljöpåverkan. Rapport avsedd för Svenskt Näringsliv.

28För en översikt, se Ds 2018:38 s. 97–115.

681

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

•Miljöbalkskommitténs delbetänkande SOU 2003:124. Kommittén samlade in uppgifter om genomsnittlig tidsåtgång från inlämnad ansökan till avgörande (domar respektive beslut) för samtliga avgöranden under år 2002 som avser fullständiga tillståndsprövningar av miljöfarliga verksamheter enligt miljö- balken. Avgöranden enligt äldre lagstiftning – miljöskyddslagen

– togs inte med.Naturvårdsverket 2008. Naturvårdsverket redo- visade i ett regeringsuppdrag uppgifter om handläggningstider för fullständiga tillståndsprövningar och ändringstillstånd för B-verksamheter som prövats av länsstyrelsen under 2004 respek- tive 2007.29

•Svenskt Näringsliv 2016. Svenskt Näringsliv uppdrog 2011 och 2015 åt Ramböll Management Consulting (Ramböll) att bl.a. studera handläggningstiderna för prövning av miljöpåverkande verksamheter 2007–2010 samt 2011–2014. Ramböll genomförde studierna genom en aktstudie av A- och B-verksamheter och be- räknade handläggningstiden från inkommen ansökan till beslut för fullständiga tillståndsprövningar och ändringstillstånd.30

•Länsstyrelserna och Domstolsverket genom Naturvårdsverkets regeringsuppdrag 2020–2023.31 I detta kapitel har vi använt medianer och percentiler som huvudsakligt mått på handlägg- ningstiderna. Uppgifter om medelvärden för samma period finns redovisade i de underlag som länsstyrelserna och Domstolsver- ket tagit fram i och med Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att analysera handläggningstiderna för miljöprövningen. Vi använder dessa uppgifter här för att jämföra med de äldre utredningarna.

Ett första metodologiskt förbehåll som läsaren bör ha i åtanke när man tolkar figurerna nedan är att de olika utredningarna omfattar delvis olika urval av ärenden. I vissa av utredningarna ingår endast ärenden och mål som avser fullständiga tillståndsprövningar, i andra fall ingår både fullständiga tillståndsprövningar och ändringstill- stånd. Det kan påverka genomsnittet. Som vi redovisat ovan (se

29Se Naturvårdsverkets rapport Handläggningstider för miljöprövning enligt miljöbalken. Redo- visning av ett regeringsuppdrag om handläggningstider för tillståndsärenden som beslutas av miljöprövningsdelegationerna. Rapport 5880. Oktober 2008.

30Se Svenskt Näringslivs rapport Ledtider vid tillståndsprövning av verksamheter med miljö- påverkan. Uppföljning av studie från år 2012 samt kartläggning av vattenverksamheter som omfattas av förslag om nyprövning. Svenskt näringsliv 2016.

31Regeringsbeslut 2023-06-08. Uppdrag att analysera statistik för miljötillståndsprövningen 2022.

682

SOU 2024:98

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

avsnitt 8.3.5) tar handläggningen av ärenden och mål som avser hel tillståndsprövning oftast längre tid än handläggningen av änd- ringstillstånd. Ett andra förbehåll är att vi här pratar om medelvär- den till skillnad från medianer som vi har gjort ovan. Vi återkommer till det.

Ur figurerna 8.12 och 8.13 kan följande utläsas. Genomsnittet för mark- och miljödomstolarnas handläggningstid – mätt som medelvärde – har under den granskade perioden legat på mellan 12 och 19 månader. Miljöprövningsdelegationernas genomsnittliga handläggningstid har varierat mellan 11 och 18 månader.

Figur 8.12 Mark- och miljödomstolarnas genomsnittliga prövningstider av A-verksamheter 2002–2023

Genomsnittlig handläggningstid (medelvärde) i månader

Anm.: Uppgifter för 2002 avser fullständiga tillståndsprövningar av miljöfarliga verksamheter och baseras på samtliga 60 avgöranden under året. Uppgifter 2007–2014 avser fullständiga tillstånds- prövningar och ändringstillstånd och baseras på en aktstudie av totalt 111 mål som avgjorts under 2007–2010 respektive 128 mål som avgjorts 2011–2014. Uppgifter för 2020–2023 avser handlägg- ningstid för samtliga fullständiga tillståndsprövningar av miljöfarlig verksamhet. Uppgifterna i de olika källorna har räknats om från dagar eller veckor till månader genom en schablon på 30 dagar per månad. Observera att tidslinjen är bruten.

Källa: 2002: SOU 2003:124; s. 120. 2007–2014: Svenskt Näringsliv 2016, s. 43; 2020–2022: Dom- stolsverket.

683

Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen?

SOU 2024:98

Figur 8.13 Miljöprövningsdelegationernas genomsnittliga prövningstider av B-verksamheter 2002–2023

Genomsnittlig handläggningstid (medelvärde) i månader

Anm.: Uppgifter för 2002 avser fullständiga tillståndsprövningar av miljöfarliga verksamheter och baseras på samtliga 360 avgöranden under året. Uppgifter för 2004 avser fulls tändiga tillstånds- prövningar. Uppgifter 2007–2014 avser fullständiga tillståndsprövningar och ändringstillstånd och baseras på en aktstudie av 1 981 ärenden som avgjorts under 2007–2010 respektive 1 679 ärenden som avgjorts 2011–2014. Uppgifter för 2020–2022 avser handläggningstid för samtliga fullständiga tillståndsprövningar av miljöfarlig verksamhet. Uppgifterna i de olika källorna har räknats om från dagar eller veckor till månader genom en schablon på 30 dagar per månad. Observera att tidslinjen är bruten.

Källa: 2002: SOU 2003:124; s. 120; 2004: Naturvårdsverket 2008, s. 20; 2007 –2014: Svenskt Näringsliv

2016, s. 43; 2020–2022: länsstyrelserna.

Det är svårt att dra några säkra slutsatser om utvecklingen över tid. Det beror på, förutom på de metodologiska förbehållen som vi har redovisat ovan, att vi här redovisar medelvärden, som är känsliga för extremvärden. Eftersom det förekommer mål och ärenden med både mycket kort och mycket lång handläggningstid kan enstaka ärenden som har dragit ut på tiden, eller avslutats fort (t.ex. för att ärendet inkommit till fel instans) resultera i relativt stora kast mellan åren. Klart är dock att de genomsnittliga handläggningstiderna inte har uppvisat någon tydlig minskning trots att miljöprövningen har fått stor uppmärksamhet och varit föremål för flera utredningar genom åren. Samtidigt ser vi inte heller att det finns en tydligt ökande trend i de genomsnittliga handläggningstiderna sett över en längre period. I snitt har förstainstansprövningar under den granskade perioden tagit mellan omkring 1 och 1,5 år.

684

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

Med utgångspunkt i dessa antaganden ska det därför undersökas vilka ändringar i regelverket avseende miljöbedömningar och samråd, inklusive frågor om vägledning, samrådskretsens omfattning, formen för samrådet samt delgivning, som kan göras för att effektivisera och tydliggöra det svenska genomförandet av MKB-direktivet och därigenom processen för att erhålla tillstånd enligt miljöbalken.2 I detta ligger att undersöka hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i för- hållande till vad EU-regelverken, bl.a. MKB-direktivet, kräver sär- skilt i fråga om processuella krav och i fråga om möjligheten att nyttja de undantag från ordinarie krav som finns i direktiven.3

Enligt utredningsdirektiven ska vi också undersöka hur det svenska regelverket bör ändras för att åstadkomma en tydligare och mer för- utsebar tillämpning av kraven i Esbokonventionen. Enligt våra direk- tiv är en förutsättning för ett effektivt gränsöverskridande samråd för specifika miljöbedömningar och för att prövningsmyndigheten ska kunna göra en allsidig bedömning av miljöeffekterna att den in- lämnade miljökonsekvensbeskrivningen belyser de betydande gräns- överskridande miljöeffekterna på det sätt som krävs. Direktiven på- pekar också att det är viktigt att samrådet med andra länder fungerar på ett sätt som inte försenar tillståndsprövningen. Det är därför vik- tigt att ramarna för samrådet är tydligt reglerade och förutsebara. Målet måste vara att samrådet med andra länder ska utgöra en natur- lig del av den ordinarie tillståndsprocessen. Regelverket bör i så stor utsträckning som möjligt bidra med tydlighet och förutsebarhet. Sammantaget ska den gränsöverskridande miljökonsekvensbeskriv- ningen uppfylla de formella krav som finns men inte leda till en för- senad tillståndsprövning. Det är också tydligt i direktiven att det gränsöverskridande samrådet ska vara tydligt reglerat och förutsebart och utgöra en naturlig del av tillståndsprocessen.4

En övergripande beskrivning av MKB-direktivet finns i avsnitt

5.3.5och Esbokonventionen i avsnitt 5.3.1. I detta kapitel studerar vi kraven i MKB-direktivet närmare liksom hur kraven har genom- förts i svensk rätt genom bestämmelserna om specifik miljöbedöm- ning i 6 kap. miljöbalken, inklusive gränsöverskridande samråd.

2Se dir. 2023:78 s. 5.

3Se dir. 2023:78 s. 6.

4Se dir. 2023:78 s. 4 och 5.

687

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

MKB-direktivet har tolkats och tydliggjorts av EU-domstolen i många avgöranden sedan ursprungsdirektivet från 1985 trädde i kraft och praxis är därmed omfattande, senaste ändringsdirektivet kom 2014. Domstolen har bl.a. tydliggjort att direktivet har ett vidsträckt tillämpningsområde och ändamål.5 För att inte tynga beskrivningen om MKB-direktivet med för mycket rättspraxis kommer vi att hänvisa till praxis från EU-domstolen löpande, dvs. både i anslutning till MKB-direktivet och svensk rätt. Beskrivningen syftar inte till att ge en heltäckande beskrivning av praxis. Terminologin är inte försvenskad utan de termer och uttryck som används i direktivet används i dessa beskrivningar och motsvarande görs för svensk rätt.

9.4Vad är en miljökonsekvensbedömning/- miljöbedömning?

Inledningsvis beskriver vi på en övergripande nivå vad som betecknas som en miljökonsekvensbedömning enligt MKB-direktivet och en miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken.

I direktivet används termen miljökonsekvensbedömning och syno- nymen i svensk rätt är miljöbedömning.

9.4.1MKB-direktivet – miljökonsekvensbedömning

En miljökonsekvensbedömning utgörs enligt artikel 1.2 (g) i MKB- direktivet av ett förfarande som består av

•exploatörens utarbetande av en miljökonsekvensbeskrivning, i enlighet med artikel 5.1 och 5.2,

•ett samråd i enlighet med artikel 6 och, i tillämpliga fall, artikel 7 (gränsöverskridande samråd),

•den ansvariga myndighetens granskning av den information som läggs fram i miljökonsekvensbeskrivningen och eventuell komplet- terande information, om så krävs, från exploatören i enlighet med artikel 5.3 samt all relevant information som inhämtas via samråden enligt artiklarna 6 och 7,

5Se EU-domstolens dom i mål C-72/95 p. 31 och 39.

688

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

•den ansvariga myndighetens motiverade slutsats om projektets betydande miljöpåverkan, med beaktande av resultaten av den ansvariga myndighetens granskning och, i tillämpliga fall, dess egen kompletterande granskning, och

•integrering av den ansvariga myndighetens motiverade slutsats i något av de beslut som avses i artikel 8a (dvs. den ansvariga myndighetens eller de ansvariga myndigheternas beslut, som ger exploatören rätt att genomföra projektet (artikel 1.c)).

9.4.2Miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken

Enligt 6 kap. 28 § miljöbalken ingår det i en specifik miljöbedömning att

•samråda om hur miljökonsekvensbeskrivningen ska avgränsas (avgränsningssamråd),

•ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, och

•lämna in miljökonsekvensbeskrivningen till den som prövar till- ståndsfrågan.

Den som prövar tillståndsfrågan ska sedan

•ge tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen, och

•slutföra miljöbedömningen.

9.4.3Utmaningar

Vid en jämförelse mellan MKB-direktivet och svensk rätt kan vi not- era att MKB-direktivet har en annan mer stegvis utformad miljö- bedömningsprocess än den som finns i miljöbalken. Även den ter- minologi som används skiljer sig åt, exempelvis används inte uttrycket motiverad slutsats i svensk rätt.

Till utredningen har förts fram att genom att Sverige valt att ha ett annat upplägg för miljöbedömningsprocessen än den stegvisa process som finns i MKB-direktivet uppkommer en mer kompli- cerad, enligt vissa sämre, miljöprocess. Som vi återkommer till

i avsnitt 9.13.7 om utmaningar kring gränsöverskridande samråd

689

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

upplever myndigheter och verksamhetsutövare att det även är svårt att förklara den svenska processen för våra nordiska grannländer.

Den miljöbedömningsprocess som Sverige har valt att införa utgör med MKB-direktivets termer och uttryck en integrerad miljökonse- kvensbedömning, medan exempelvis Finland har ett förfarande som mer liknar direktivets upplägg med en stegvis process (jfr artikel 1.2 g i MKB-direktivet, se beskrivning i avsnitt 6.4.3). Detta kan utgöra en utmaning när olika genomföranden jämförs, eftersom exempelvis granskningen av miljökonsekvensbeskrivningen sannolikt görs på olika sätt och vid olika tidpunkter i de olika processuppläggen.

Något som är utmärkande när det svenska processupplägget jäm- förs med MKB-direktivets på en övergripande nivå är frågan vad som ska betecknas som samråd. I den svenska systematiken sker detta innan verksamhetsutövaren tar fram en miljökonsekvensbeskrivning genom ett avgränsningssamråd och i direktivet efter det. Som vi återkommer till i avsnitten 9.9.2 och 9.9.3 motsvarar steget om skrift- växlingen under tillståndsprövningen, samt en eventuell huvudför- handling, MKB-direktivets samrådsbestämmelse.

Se våra överväganden och förslag i denna fråga i avsnitt 14.8.2.

9.5Vad utgör ett projekt?

MKB-direktivet använder inte terminologin verksamheter eller åt- gärder utan projekt och den som är ansvarig benämns inte verksam- hetsutövare utan exploatör. I detta avsnitt är fokus på vad som är ett projekt och var som inte är ett sådant.

9.5.1MKB-direktivet – projekt

Centralt för MKB-direktivet är vilka projekt som faller under kravet på att genomgå en miljökonsekvensbedömning (se särskilt bilaga 1 och 22 till direktivet). Det åligger den av medlemsstaten utpekade myndigheten att bedöma om den aktuella miljöpåverkan som en verksamhet eller åtgärder medför utgör ett projekt enligt direktivets mening.

690

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

Direktivet tillämpas på både offentliga och privata projekt som kan antas medföra betydande påverkan på miljön. Definitionen av projekt är

•utförande av byggnads- eller anläggningsarbeten eller andra in- stallationer eller arbeten,

•andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet, in- klusive mineralutvinning (artikel 1.2 a).

I EU-domstolens avgöranden har bl.a. frågan om vad som utgör ett projekt tagits upp. Avseenden första punkten ovan avses arbeten eller ingrepp som förändrar de fysiska förhållandena på platsen.6

Den andra punkten är kompletterande i det att ingrepp i den naturliga omgivningen och landskapet är ett väldigt brett uttryck.7 Exempelvis kan rivningsarbeten kvalificeras som ”andra ingrepp i den naturliga omgivningen och i landskapet”.8

Essentiellt är att projektet avser arbeten eller fysiska ingrepp och inte enbart fortsatt drift av ett befintligt projekt eller anläggning. EU-domstolen har noterat att definitionen av projekt skiljer sig åt mellan MKB-direktivet och art- och habitatdirektivet. Skillnaden är att art- och habitatdirektivet har en vidare projektdefinition i och med att en lämplig bedömning ska göras av alla planer och projekt som på ett betydande sätt kan påverka målsättningen vad gäller bevaran- det av det utpekade området (se artikel 6.3 i art- och habitatdirek- tivet). I avgörandet bedömde domstolen att spridningen av gödsel och betesgång utgjorde ett projekt enligt art- och habitatdirektivet, och under vissa förutsättningar även under MKB-direktivet.9

En återkommande fråga för domstolen att avgöra har varit huru- vida ändringar eller utvidgningar av befintliga projekt behöver genom- gå en ny miljöbedömning. Enligt punkt 24 i bilaga 1 till MKB-direk- tivet anges att ”ändringar eller utvidgningar av projekt som tas upp i denna bilaga, om sådana ändringar eller utvidgningar i sig själva uppfyller de eventuella tröskelvärden som anges i denna bilaga” ska genomgå en miljökonsekvensbedömning. Punkt 13 a i bilaga 2 till MKB-direktivet anger ”alla förändringar eller utvidgningar av pro-

6Se EU-domstolens dom i mål C‑275/09 p. 20, 24 och 38 som sedermera har konsoliderats genom senare avgöranden se bl.a. mål C‑121/11 p. 31 och mål C‑411/17 p. 62.

7Se EU-domstolens dom i mål C-127/02 p. 24–28.

8Se EU-domstolens dom i mål C-50/09 p. 97–101.

9Se EU-domstolens dom i mål C‑294/17 p. 66, 68 och 71.

691

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

jekt som förtecknas i bilaga 1 eller denna bilaga, vilka redan har godkänts, utförts eller håller på att utföras och vilka kan få betydande negativ inverkan på miljön (ändringar eller utvidgningar som inte ingår i bilaga 1)” ska granskas om de kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därmed genomgå en miljökonsekvensbedömning. Om ändringstillståndet inkluderar förändringar eller utvidgningar av anläggningen eller platsen för det befintliga projektet i fråga och därmed kan antas få betydande negativ inverkan på miljön då kan projektet som ändringstillståndet avser utgöra vad direktivet definierar som projekt.10 I linje med detta anger EU-domstolen att även förlängningen av en frist för att uppföra en anläggning, som därmed medför arbeten och fysiska ingrepp, är ett projekt. Den om- ständighet att projektet hade kunnat genomföras med stöd av det ursprungliga tillståndet saknar betydelse i och med att förlängningen utgör ett nytt tillstånd enligt direktivet.11

Domstolen har även bedömt att arbeten avseende ombyggnad av en befintlig väg till sin omfattning och utformning kan motsvara anläggande av en ny väg faller under direktivet.12 Likaså har den be- dömt att ändringsarbeten som utförs på en existerande flygplats- infrastruktur utan förlängning av banlängden, om de på grund av sin art, betydelse och beskaffenhet kan anses utgöra en ändring av själva flygplatsen ska utgöra ett projekt.13 På så sätt kan ändringar eller ut- vidgningar av befintliga projekt omfattas av direktivet om dessa förutsätter arbeten eller ingrepp som innefattar förändring av de ursprungliga projektens fysiska förhållanden.14

Sammantaget går det att säga att beträffande punkt 24 i bilaga 1 till MKB-direktivet att den avser ändringar eller de utvidgningar av ett projekt som till sin art eller omfattning innebär liknande risker i fråga om miljöpåverkan som projektet i sig ska genomgå en miljö- konsekvensbedömning.15 Avseende punkt 13 a i bilaga 2 till MKB- direktivet omfattar den ändringar av projekt där det kan uppstå miljö- effekter som behöver granskas för att avgöra huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas och en miljökonsekvensbedömning som helhet ska genomföras.

10Se EU-domstolens dom i mål C‑121/11 p. 37.

11Se EU-domstolens dom i mål C‑254/19 p. 28, 33, 46 och 47.

12Se EU-domstolens dom i mål C‑142/07 p. 36.

13Se EU-domstolens dom i mål C‑2/07 p. 40.

14Se EU-domstolens dom i mål C-275/09 p. 24; mål C-121/11, p. 32, se även EU-domstolens dom i målet C‑626/22 p. 132.

15Se EU-domstolens dom i mål C‑411/17 p. 78 och 79.

692

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

9.5.2Miljöbalken – Verksamheter och åtgärder

En specifik miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken ska göras i fråga om en verksamhet eller åtgärd som ska prövas för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a § eller för ett tillstånd som avses i 9 eller

11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 20 § första stycket MB).

En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som avses i 24 kap. 3, 5, 10, 13, 13 a, 14 eller 14 a § miljöbalken (6 kap. 20 § andra stycket MB). Undantaget rör i huvudsak processer avseende återkallande, omprövning och giltighetsförlängning av tillstånd. Undantaget motiveras av att detta skulle innebära ett onödigt kom- plicerat förfarande när dessa processer är tänkta att vara ett enklare alternativ till en fullständigt ny tillståndsansökan. Samtidigt ska ett fullgott beslutsunderlag av hög kvalitet tillhandahållas, vilket är tydligt i förarbetena (22 kap. 2 a § MB).16 På så sätt försvinner det processuella kravet om en miljökonsekvensbeskrivning från processen även om det ibland kan krävas omfattande underlag för att få ett fullgott beslutsunderlag.17

En anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska, i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet, innehålla en miljö- konsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken (8 § förordningen om anmälan för samråd). Det kan tolkas som att lagstiftaren har antagit att en verksamhet eller åtgärd som faller under 12 kap. 6 § miljöbalken även kan utgöra ett projekt enligt MKB-direktivet.

Vissa verksamheter och åtgärder som i normalfallet endast ska an- mälas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken kan utgöra ett projekt enligt MKB- direktivet. Enligt 25 § 2 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken för vissa verksamheter och åtgärder, såsom vid stadigvarande djur- hållning med mer än 100 djurenheter eller täkt för markinnehavar- ens husbehov av mer än 10 000 ton totalt uttagen mängd naturgrus, innehålla de uppgifter som anges i 8 § och 9 § 1 miljöbedömnings- förordningen. Informationen ska användas för att bedöma om en betydande miljöpåverkan kan antas och därmed om tillstånd ska sökas (26 a § 3 FMH). Det går därmed att utgå ifrån att den svenska

16Se prop. 2001/02:65 s. 35.

17Se prop. 2017/18:243 s. 119–121.

693

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

lagstiftaren har bedömt att även de verksamheter och åtgärder som räknas upp i 25 § 2 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälso- skydd utgör projekt enligt MKB-direktivet.

9.5.3Utmaningar

Det går att notera att den kategorisering av verksamheter och åtgärder som finns i svensk rätt inte är helt anpassad till MKB-direktivet (se mer om detta i kapitel 7). De två promemorior som Klimat- och när- ingslivsdepartementet har tagit fram för att ytterligare anpassa det svenska genomförandet av MKB-direktivet är i huvudsak en följd av att alla projekt som direktivet kräver ska genomgå en miljökonse- kvensbedömning eller granskas avseende sin miljöpåverkan inte finns inarbetade i den svenska systematiken. Promemoriorna inne- håller därför förslag på att fler verksamheter och åtgärder direkt ska medföra betydande miljöpåverkan eller undersökas om de kan antas medföra en sådan påverkan.18 Promemoriorna har sin grund i ett pågående överträdelseärende. Flera förslag baseras på ett regerings- uppdrag som Naturvårdsverket genomförde 2017.19

Det finns alltså flera projektkategorier som finns tydligt utskrivna i MKB-direktivets bilaga 1 och 2 som inte definieras på ett sådant sätt i svensk rätt att de antingen faller under kravet om att genomgå en miljöbedömning eller prövas om de kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Vi noterar att det bristande systematiska genom- förandet av direktivet är problematiskt och även om det finns för- slag på att förbättra genomförandet finns det en risk att föreslagna parallella processer vid olika myndigheter för prövningen av om en betydande miljöpåverkan kan antas riskerar att försvåra tillämpningen.

Våra överväganden och förslag i denna fråga finns i avsnitt 14.8.3.

18Se promemoria, Miljödepartementet, Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet, M2021/ 00596 2021, s. 70–72, 93, 95, 104 och promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytter- ligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023, s. 41 och 53.

19Se Naturvårdsverket, ”Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonse- kvensbeskrivning”, redovisning av regeringsuppdrag i Naturvårdsverkets regleringsbrev 2017 (2017-12-14).

694

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

9.6Betydande miljöpåverkan

Frågan om vilka projekt som ska genomgå en miljökonsekvens- bedömning enligt MKB-direktivet är tudelad, först ska det bedömas om projektet som sådant faller under direktivet och sedan ska det för vissa projekt, där frågan om betydande miljöpåverkan inte redan är avgjord, en granskning genomföras för att pröva om betydande miljöpåverkan föreligger. Detta benämns undersökningssamråd i miljöbalken.

9.6.1MKB-direktivet – granskning

Syftet med det som benämns granskning i artikel 4 i MKB-direktivet är att avgöra om en miljökonsekvensbedömning krävs eller inte för ett visst projekt. I direktivets systematik utgör bedömningen av om ett projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan ett försteg inför att miljökonsekvensbedömningen initieras. Samtidigt är gransk- ningen grundläggande för att direktivets övergripande mål ska kunna uppnås, dvs. att projekt som sannolikt kommer att medföra betyd- ande effekter på miljön blir föremål för en miljökonsekvensbedöm- ning. Processen för granskning av om en betydande miljöpåverkan kan antas framgår av direktivets artikel 4.

Utgångspunkten är att projekt som finns i bilaga 1 till MKB- direktivet ska bli föremål för en miljökonsekvensbedömning och när det gäller projekt som omnämns i bilaga 2 till direktivet ska medlems- staterna bestämma genom en granskningsprocess om projektet ska bli föremål för en sådan bedömning (artikel 4.1 och 4.2). Bilaga 2 till direktivet inkluderar många kategorier, allt från anläggningar för energiproduktion (exempelvis vindkraft och anläggningar för sol- kraft), jordbruk och skogsbruk till infrastrukturprojekt och utvin- ningsindustri.

Granskningsprocessen som direktivet ställer krav på kan genom- föras antingen genom en bedömning från fall till fall eller genom gränsvärden eller kriterier som fastställs av medlemsstaten (artikel 4.2 och bilaga 2). Oavsett metod ska kriterierna kring betydande miljö- påverkan i bilaga 3 beaktas (artikel 4.3 och 4.4).

I bilaga 2 A till direktivet tydliggörs vilka uppgifter som exploa- tören ska lämna till myndigheten innan myndigheten kan besluta om betydande miljöpåverkan kan antas eller inte. Grunden utgörs

695

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

av en beskrivning av projektet, däribland särskilt en beskrivning av hela projektets fysiska karakteristika och, i tillämpliga fall, av rivnings- arbeten, och en beskrivning av projektets lokalisering, i synnerhet vad beträffar miljöns känslighet i de geografiska områden som antas bli påverkade av projekten. Beskrivningen ska ske med stöd av de kriterier som finns i bilaga 3 till direktivet. Bilagan innehåller många kriterier och här kan nämnas projektets bidrag till kumulativa effekter i förhållande till andra befintliga och/eller godkända projekt, om lokaliseringen är i ett område där miljökvalitetsnormer inte uppnås, huruvida det kan uppstå miljöeffekter som har en gränsöverskrid- ande karaktär och om det finns möjligheter att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.

När exploatören lämnar in underlag inför granskningen får beskriv- ningen i enlighet med sista meningen i artikel 4.4 i MKB-direktivet tillhandahålla en beskrivning av projektets upplägg eller planerade åtgärder som syftar till att undvika eller förebygga vad som annars skulle ha medfört betydande negativa effekter på miljön. Med ”und- vika eller förebygga” betydande negativa effekter omfattas inte åt- gärder som avser att kompensera för projektets påverkan.20 Syftet med möjligheten är att ge exploatören möjlighet att påverka resul- tatet av granskningen om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.21

Medlemsstaterna ska peka ut en ansvarig myndighet som ska fatta beslut om projektet kan antas medför en betydande miljö- påverkan. Beslutet ska offentliggöras tillsammans med skälen för beslutet med hänvisning till relevanta kriterier i bilaga 3 till MKB- direktivet. Om en miljökonsekvensbedömning inte krävs kan myn- digheten även ange projektets särdrag och/eller planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars skulle ha utgjort en betydande negativ miljöpåverkan (artikel 4.5). Beslutet ska vara utformat så att berörda personer kan bedöma om det finns anled- ning att överklaga det.22 Beslutet ska fattas så snart som möjligt eller inom högst 90 dagar från den dag exploatören lämnat all in- formation som krävs. I undantagsfall, t.ex. beroende på projektets art, komplexitet, lokalisering eller omfattning, kan den ansvariga

20För en avgränsning av vad som omfattas av kompensationsåtgärder eller inte se exempelvis EU-domstolens domar i målen C‑164/17 p. 47 eller C‑521/12.

21Se EU Commission, Guidance on Screening (Directive 2011/92/EU as amended by 2014/52/ EU) s. 44.

22Se EU-domstolens domar i målen C-75/08 p. 64 och C-570/13 p. 44.

696

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

myndigheten förlänga tidsfristen för att fatta sitt beslut. I så fall ska den ansvariga myndigheten skriftligen informera exploatören om skälen till detta och om beräknat beslutsdatum (artikel 4.6). Huru- vida beslutet i sig är överklagbart skiljer sig mellan medlemsstaterna eller om det får överklagas inom ramen för efterföljande besluts- process.23

Det måste här också noteras att det inte bara är MKB-direktivet som anger gränser för miljöpåverkan. Exempelvis för projekt som kan medföra konsekvenser för värden skyddade av art- och habitat- direktivet, fågeldirektivet och vattendirektivet föreligger andra gränser för när en betydande miljöpåverkan kan antas (artikel 2.3).24 Under bland annat vattendirektivet finns det också miljökvalitetsnormer som ska utgöra referensvärde för om det går att anta en betydande miljöpåverkan enligt MKB-direktivet. Genom att utse en koordi- nerande myndighet ska medlemsstaterna eftersträva ett samordnat förfarande av granskningsförloppet när frågan om ett visst projekts miljöpåverkan behöver baseras på kriterier från andra av unionens rättsakter (artikel 2.3).

MKB-direktivet ger inget utrymme för någon miljökonsekvens- bedömning eller behovsbedömning i efterhand, inte heller som ett möjligt rättsmedel vid bristande efterlevnad av direktivet. Det med- för att underlåtenhet att utföra en granskning av bilaga 2 projekt eller en miljökonsekvensbedömning av bilaga 1 projekt utgör en överträdelse av unionsrätten. Om detta ändock har ägt rum går det i undantagsfall att genomföra en miljökonsekvensbedömning i efter- hand, även om det inte ”läker” överträdelsen.25

Sammantaget ger MKB-direktivets granskningsförfarande med- lemsstaterna ett stort utrymme att utforma sin process för granskning för att avgöra hur ett bilaga 2-projekt ska bli föremål för miljökonse- kvensbedömning. På så sätt kan granskningen av om en betydande miljöpåverkan föreligger integreras i befintliga processer för projekt i medlemsstaterna eller, om detta inte är möjligt, i andra förfaranden

23Se EU Commission, Guidance on Screening (Directive 2011/92/EU as amended by 2014/52/EU) s. 48 och 49.

24Se exempelvis EU-domstolens dom i mål C‑535/18 p. 84.

25Se vidare EU Kommissionen, ”Tillkännagivande om tillämpningen av direktivet om miljö- konsekvensbedömning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2014/52/EU) på ändringar och utvidgningar av projekt enligt punkt 24 i bilaga 1 och punkt 13 a i bilaga 2, inbegripet huvudbegrepp och huvudprinciper anknutna till dessa (2021/C 486/01)”, p. 2.2.5.

697

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

eller i sådana förfaranden som tillskapas för att målsättningarna med direktivet ska uppfyllas (artikel 2.2 och 8a.3).

Undantag

De undantag som finns under direktivet förekommer i anslutning till kravet om att vissa projekt på grund av sin betydande miljö- påverkan ska genomgå en miljökonsekvensbedömning.

Medlemsstaterna får, om projektet inte har en gränsöverskrid- ande påverkan (se avsnitt 9.13), i undantagsfall undanta ett visst projekt från de bestämmelser som fastställs i direktivet (artikel 2.4). Förutsättningarna för att kunna tillämpa undantaget är flera. I grun- den måste medlemsstaten kunna motivera att tillämpningen av direk- tivets bestämmelser skulle få en betydande negativ inverkan på pro- jektets syfte. Även om detta kriterium är uppfyllt ska direktivets syfte ändå uppnås och för att säkerställa detta ska medlemsstaterna

•undersöka om någon annan form av bedömning skulle vara lämplig,

•se till att uppgifter som erhållits genom en sådan annan form av bedömning görs tillgängliga för den berörda allmänheten, och

•innan tillstånd ges, informera EU-kommissionen om skälen för undantaget samt, när det är tillämpligt, bifoga de uppgifter som gjorts tillgängliga för de egna medborgarna.

När EU-kommissionen får sådan information ska den genast vidare- befordra de mottagna handlingarna till övriga medlemsstater.

Enligt EU-kommissionens vägledning ska bl.a. termen ”undan- tagsfall” i artikel 2.4 tolkas restriktivt och om en medlemsstat an- vänder undantaget måste den motivera att full överensstämmelse med direktivet inte är möjlig. Dessutom ska medlemsstaterna agera snabbt (innan tillstånd beviljas) för att förse kommissionen med motiveringar till undantaget.26

Med tillstånd avses den ansvariga myndighetens eller de ansvar- iga myndigheternas beslut, som ger exploatören rätt att genomföra

26Se kommissionens tillkännagivande, Vägledning om tillämpningen av undantag enligt direk- tivet om miljökonsekvensbedömning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU, ändrat genom direktiv 2014/52/EU) – artiklarna 1.3, 2.4 och 2.5 (2019/C 386/05)

p. 3.3–3.8.

698

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

projektet (artikel 1.c och 8a). I linje med definitionen av tillstånd i direktivet är termen omfattande och i andra språkliga upplagor används exempelvis inte termen tillstånd utan på engelska ”deve- lopment consent”, tyska ”genehmigung” och franska ”autorisation”. Med ”tillstånd” avses på så sätt många olika handlingar (dvs. beslut, tillåtelser och andra godkännanden) och avgörande är vilka rättsliga verkningar som uppstår.

Det finns även möjlighet att göra avsteg enligt artikel 1.3 för pro- jekt vars enda syfte är försvar eller beredskap vid civila olyckor och kriser. Avseenden civila olyckor och kriser omfattar undantaget be- redskap och inte projekt som inför åtgärder som syftar till att före- bygga sådana nödsituationer.27

Även artikel 2.5 i MKB-direktivet möjliggör avsteg, men avse- ende det offentliga samrådet. Det måste här noteras att med samråd menas olika saker i direktivet och miljöbalken. Det ”samråd” som omnämns i artikel 2.5 i direktivet avser, i en miljöbalkskontext, när- mast den process som sker när den som prövar tillståndsfrågan ger tillfälle till synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen efter kungör- elsen (se vidare avsnitt 9.9.2). Enligt artikel 2.5 i MKB-direktivet får medlemsstaterna göra avsteg från det offentliga samrådet om pro- jektet antas genom särskild nationell lagstiftning som beslutas om på nationell nivå och under förutsättning att det nationella förfar- andet uppfyller målen i direktivet och inte medför gränsöverskrid- ande påverkan. Det medför exempelvis att den medlemsstaten ska förfoga över tillräcklig information när projektet beslutas, och denna information måste vara likvärdig med informationen under ett ordi- narie förfarande för att utfärda tillstånd för ett projekt (se arti- kel 5.1, bilaga 4). Rättigheten att överklaga beslutet till en nationell domstol eller opartiskt organ kvarstår.28

Enligt EU-kommissionen måste medlemsstaterna fullt ut inför- liva direktivets bestämmelser i nationell lagstiftning för att kunna tillämpa undantaget, inklusive det undantag som finns avseende för- svaret.

27Se kommissionens tillkännagivande, Vägledning om tillämpningen av undantag enligt direk- tivet om miljökonsekvensbedömning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU, ändrat genom direktiv 2014/52/EU) – artiklarna 1.3, 2.4 och 2.5 (2019/C 386/05) p. 2.1 och 2.6.

28Se kommissionens tillkännagivande, Vägledning om tillämpningen av undantag enligt direk- tivet om miljökonsekvensbedömning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU, änd- rat genom direktiv 2014/52/EU) – artiklarna 1.3, 2.4 och 2.5 (2019/C 386/05) p. 4.5 och 4.7.

699

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

Habitatdirektivet

Enligt artikel 6.3 i habitatdirektivet ska alla planer eller projekt som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett område, men som enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka området på ett betydande sätt, ska på lämpligt sätt bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. Med ledning av slutsatserna från bedömningen av konsekvenserna för området ska de behöriga nationella myndigheterna godkänna planen eller projektet först efter att ha försäkrat sig om att det berörda området inte kom- mer att ta skada och, om detta är lämpligt, efter att ha hört allmän- hetens åsikt.

Imotsats till MKB-direktivet får skyddsåtgärder inte påverka bedömningen om en projektet kan påverka området på ett betyd- ande sätt. Här är alltså inte gränsen om betydande miljöpåverkan kan antas utan gränsen är satt utifrån andra kriterier. Dessutom får en plan eller ett projekt endast godkännas, i den mening som avses i artikel 6.3 i habitatdirektivet under förutsättning att behöriga myndig- heter har försäkrat sig om att det inte föreligger någon långvarig skadlig inverkan på det berörda områdets integritet. Detta ska ha föregåtts av att samtliga av planens eller projektets aspekter som en- skilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka målsättningen att bevara området har identifierats utifrån bästa möjliga vetenskapliga information. I och med att det krävs en full- ständig och exakt prövning, utan brister, av ett projekts inverkan på ett Natura 2000-område är det inte lämpligt att göra bedömningar kring frågan om ”betydande sätt” innan en slutgiltig bedömning kan göras.29

9.6.2Miljöbalken – undersökningssamråd

I Sverige tillämpas i dag en kombination av de alternativ som MKB- direktivet ger, dvs. både tröskelvärden och bedömningar från fall till fall i frågan om ett projekt kan antas medföra betydande miljö- påverkan.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för tillstånd en- ligt 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap. miljö-

29Se exempelvis EU-domstolens mål C-258/11 p. 40 och 44.

700

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

balken ska verksamhetsutövaren undersöka om verksamheten/ åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 20 och 23 §§ MB). En undersökning behöver inte genomföras om den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden anser att en betydande miljöpåverkan kan antas, frågan har redan avgjorts genom föreskrifter i miljöbedömningsförordningen (se 6–7 §§ MBF) eller att tillståndsplikt föreligger på grund av ett föreläggande om att an- söka om tillstånd (6 kap. 23 § 3 och 9 kap. 6 a § MB).

Undersökningssamrådet inkluderar som ett första steg att ta fram ett underlag (6 kap. 24 § första stycket 1 MB). I miljöbedömnings- förordningen tydliggörs vad ett samrådsunderlag ska innehålla. Det är samma kriterier för undersökningssamrådet som avgränsningssam- rådet (se avsnitt 9.7.2). Samrådsunderlaget ska innehålla uppgifter om

•verksamhetens eller åtgärdens utformning och omfattning,

•rivningsarbeten, om sådana kan förutses,

•verksamhetens eller åtgärdens lokalisering,

•miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade,

•vad i miljön som kan antas bli betydligt påverkat,

•de betydande miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser, i den utsträckning sådana uppgifter finns tillgängliga,

•åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter, i den utsträckning sådana upp- gifter finns tillgängliga, och

•den bedömning som den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gör i frågan om huruvida en betydande miljö- påverkan kan antas (8 § MBF).

Om samrådsunderlaget avser en verksamhet eller åtgärd som om- fattas av Sevesolagen ska underlaget innehålla en upplysning om detta.

I10–13 §§ miljöbedömningsförordningen finns närmare för- skrifter för prövningen av verksamhetens eller åtgärdens betydande miljöpåverkan vid undersökningssamrådet (6 kap 24 § tredje stycket

701

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

MB). Bestämmelserna genomför bilaga 3 i MKB-direktivet. Där an- ges bl.a. att hänsyn ska tas till verksamhetens eller åtgärdens utmärk- ande egenskaper, lokalisering och de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper (10 § MBF). Vid framtagandet av in- formation för bedömningen om betydande miljöpåverkan kan antas ska även hänsyn tas till allmänhetens behov av information (13 § MBF).

Till undersökningssamrådet ska länsstyrelsen, tillsynsmyndig- heten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksam- heten eller åtgärden bjudas in (6 kap. 24 § första stycket 2 MB).

Efter ett undersökningssamråd är det länsstyrelsen som beslutar om en betydande miljöpåverkan kan antas. Underlaget för samrådet ska överlämnas i så god tid att synpunkter på underlaget och frågan om betydande miljöpåverkan föreligger kan tas till vara när länsstyr- elsen prövar frågan (6 kap. 25 § 1 MB). Verksamhetsutövaren ska efter samrådet lämna över en samrådsredogörelse till länsstyrelsen (6 kap. 25 § 2 MB).

När länsstyrelsen efter undersökningssamrådet har prövat frågan om betydande miljöpåverkan ska den i ett särskilt beslut redovisa sina överväganden (6 kap. 26 § första stycket MB). Beslutet ska klargöra de omständigheter som talar för eller emot att verksam- heten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 26 § andra stycket MB). Beslut ska utformas så att det går att kontrollera att beslutet är grundat på en adekvat kontroll i en- lighet med de krav som finns i 8 och 10–13 §§ miljöbedömnings- förordningen.30 Handläggningstiden är 60 dagar men kan förlängas om det är nödvändigt på grund av verksamhetens eller åtgärdens art, komplexitet, lokalisering eller omfattning (14 § MBF).

Beslutet om betydande miljöpåverkan som sådant får inte över- klagas (6 kap. 27 § första stycket MB). Utan detta får överklagas av alla som har klagorätt vid tillstånds- eller beslutsprocessen för verk- samheten eller åtgärden.31 Visar det sig att beslutet var felaktigt och en betydande miljöpåverkan föreligger då ska ansökan avvisas i och med att en miljökonsekvensbeskrivning, som utgör en processförut- sättning, saknas.

30Se EU-domstolens dom i mål C–87/02 p. 49.

31Se EU-domstolens dom i mål C–570/13 och prop. 2016/17:200 s. 201 samt prop. 1997/98:45, del 2 s. 58.

702

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

Undersökningssamrådet får genomföras så att det också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd (6 kap. 24 § andra stycket MB).

Om en betydande miljöpåverkan kan antas är utgångspunkten i det svenska genomförandet att verksamheten eller åtgärden också ska genomgå en tillståndsprocess.

Särskild ordning för anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter

Vissa av de projekt som finns i MKB-direktivets bilaga 1 och 2 är anmälningspliktiga enligt svensk rätt. I dagsläget är det endast vissa anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter, och inte vattenverk- samheter, som ska prövas avseende frågan om en betydande miljö- påverkan kan antas.32

Det är myndigheten som handlägger anmälningsärendet som ska pröva om en betydande miljöpåverkan föreligger. Prövningen ska ske utifrån verksamhetens miljöpåverkan och utövaren ska tillhanda- hålla ett underlag som inkluderar de uppgifter som omnämns i 8 och 9 §§ 1 miljöbedömningsförordningen. Prövningsmyndigheten ska pröva underlaget emot 10–13 §§ miljöbedömningsförordningen (se 25 § 2 och 26 a § FMH). Om myndigheten bedömer att verk- samheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, måste myndigheten förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd och genomgå en miljöbedömningsprocess.

Särskild ordning enligt 12 kap. 6 § miljöbalken

En anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska, i den ut- sträckning som behövs i det enskilda fallet, innehålla en miljökonse- kvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken (8 § förordningen om anmälan för samråd). Bestämmelsen utgör balkens motsvarighet till samrådsparagrafen i dåvarande 20 § naturvårdslagen.

Dagens samrådsbestämmelse aktualiseras om en verksamhet eller åtgärd kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, om det före- slagna projektet inte faller under övrig anmälnings- eller tillstånds- plikt. När ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken aktualiseras ska bl.a. hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken tillämpas. Tillsynsmyndig-

32Se promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytterligare steg för att förbättra genom- förandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023, s. 41–44.

703

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

heten kan förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga, och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten.

Enligt förarbetena till miljöbalken ska en ansökan om tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.33 Däremot framgår det inte om samrådsförfarandet ska eller kan underbyggas av en miljökonsekvensbeskrivning.

Enlig Naturvårdsverkets handledning från år 2001 är det tillsyns- myndigheten som avgör när en miljökonsekvensbeskrivning behövs i ett ärende enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Enligt vägledningen bör tillsynsmyndigheten ställa krav på en sådan beskrivning när det är motiverat från miljösynpunkt. Med uttrycket ”innehålla en miljö- konsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken” avses, enligt Natur- vårdsverket, att det som i dag beskrivs som en miljöbedömnings- process aktualiseras som helhet (se 6 kap. 28 § MB).34

I de anpassningar av svensk rätt till MKB-direktivet som har före- slagits av Klimat- och näringslivsdepartementet är avsikten att ändra denna reglering och även inordna de verksamheter och åtgärder som avses i 12 kap. 6 miljöbalken under processen för en specifik miljö- bedömning.35

Ändringstillstånd

Enligt 16 kap. 2 a § miljöbalken får en ändring av en tillståndsplik- tig verksamhet begränsas till att enbart avse ändringen. En ändring kan även avse en utvidgning av verksamheten. Tillståndspliktiga ändringar av en verksamhet omfattas av 6 kap. 20 § första stycket 2 miljöbalken.

I 6 § första stycket miljöbedömningsförordningen räknas de verk- samheter upp som alltid ska antas ha betydande miljöpåverkan. I andra stycket anges att första stycket inte avgör frågan om betydande miljö- påverkan när en verksamhet eller åtgärd ändras.

33Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 277 och 305.

34Se Naturvårdsverket, Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken, Handbok 2001:6(2001) s. 27 och 28.

35Se promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytterligare steg för att förbättra genom- förandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023, s. 58.

704

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

Granskningen och undersökningen

Processen för granskning av om en betydande miljöpåverkan kan antas framgår av artikel 4 i MKB-direktivet. Det finns inget krav på samråd i detta skede av processen enligt direktivet utan det är den ansvariga myndigheten som fattar beslutet.

I det svenska genomförandet ska i stället för att en myndighet genomför en granskningsprocess ett undersökningssamråd ske om betydande miljöpåverkan. Till det samrådet ska länsstyrelsen, tillsyns- myndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden bjudas in (6 kap. 24 § första stycket 2 MB). Samrådsunderlaget ska överlämnas i så god tid att synpunkter på underlaget, och på frågan om betydande miljöpåverkan, kan tas till vara när länsstyrelsen prövar detta (6 kap. 25 § 1 MB). Efter sam- rådet ska en samrådsredogörelse lämnas till länsstyrelsen (6 kap. 25 § 2 MB).

I avsnitt 6.4.3 beskrivs hur motsvarande process går till i Finland. Vi kan konstatera att den finska processen i denna del är mer i linje med MKB-direktivet eftersom frågan om betydande miljöpåverkan kan antas beslutas av NTM-centralen och inför beslutet hörs enbart berörda myndigheter, om inte detta är uppenbart onödigt.

Att någon form av samråd ska hållas, motsvarande nuvarande undersökningssamråd, har funnits sedan miljöbalken trädde i kraft.37 Därefter har det funnits en pendelrörelse i frågan om vad detta sam- råd ska omfatta.38 Även om det har funnits olika former av genom- förande av MKB-direktivets krav kring att granska om en betydande miljöpåverkan kan antas har den svenska processen hela tiden varit mer omfattande än vad direktivet kräver. Direktivet kräver exempel- vis inget samråd eller att någon del av allmänheten ska delta i detta skede. Däremot förutsätts att det fattas ett tydligt utformat beslut som får överklagas i sig själv eller inom ramen för efterföljande be- slutsprocess.39

Miljöbalkskommittén la förslag om att det som då betecknades som tidigt och utökat samråd skulle slås ihop till ett samråd och att

37Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 282–288.

38Se prop. 2004/05:129 s. 43–47, prop. 2016/17:20, s. 111–114.

39Se EU Commission, Guidance on Screening (Directive 2011/92/EU as amended by 2014/52/EU) s. 48 och 49.

706

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

frågan om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skulle hanteras av länsstyrelsen som utgångspunkt.40 Vid införandet av nuvarande undersökningssamråd var flera remissinstanser skeptiska och ansåg att det försvårade processen, skulle öka tidsåtgången och vara en betungande procedur.41 Detta är något som också har framförts till utredningen, dvs. att under- sökningssamrådet är alltför omfattande och tar mycket tid oavsett om en betydande miljöpåverkan kan antas eller inte. Detta medför

att vissa helt enkelt hoppar över undersökningssamrådet för att spara in den tid som annars skulle gå till detta. Det har även fram- förts att Sverige jämfört med andra nordiska länder har en mer långt- gående tillämpning av MKB-direktivet och därmed drar gränsen för betydande miljöpåverkan på en lägre nivå. Samtidigt måste det note- ras att det pågående överträdelseärendet även visar på brister igenom- förandet kring vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av kravet på ett undersökningssamråd.

Se våra överväganden och förslag i denna fråga i avsnitt 14.8.4.

Ändringstillstånd/anmälan

Det har framförts till utredningen att frågan om en åtgärd eller verksamhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan är svårare att bedöma när det handlar om ändringstillstånd, anmälningar som syftar till att ändra en tillståndspliktig verksamhet och ändringar av anmälningspliktig verksamhet.

Det är dock tydligt enligt MKB-direktivets bilagor och EU- domstolens avgöranden när en ändring av ett projekt medför bety- dande miljöpåverkan. För bilaga 1-projekt ska samma tröskelvärden användas och för bilaga 2-projekt är huvudfrågan i linje med direk- tivets artikel 3 om det finns betydande direkta och indirekta effekter eller inte. Bedömningen av om verksamheten eller åtgärden passerar tröskelvärden eller leder till en sammantagen miljöpåverkan som kan antas vara betydande ska utgå från de totala betydande miljö- effekterna som åtgärden eller verksamheten som helhet medför. Som EU-domstolen uttrycker skulle det vara kontraproduktivt i förhållande till MKB-direktivets syfte om det tillät en tillämpning

40SOU 2003:124 s. 132–138.

41Se prop. 2016/17:20 s. 111 och 112.

707

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

där det gick att dela upp projekt i flera separata ansökningar så att varje delprojekten var för sig inte överskrider det fastställda tröskel- värdet eller vid granskningen inte anses ha en betydande miljöpåverkan och därför inte kräver någon miljöbedömning. En sådan tillämpning är inte förenlig med MKB-direktivet.42

Genomförandet i svensk rätt är inte helt tydligt i detta avseende. Exempelvis sägs i 6 § andra stycket miljöbedömningsförordningen att första stycket inte avgör frågan om betydande miljöpåverkan när en verksamhet eller åtgärd ändras. Förutom detta finns det knappt något tydligt stöd i frågan. I miljöprövningsförordningen används exempelvis inte samma terminologi som i miljöbedömningsförord- ningen utan i den förra sägs exempelvis att om ändringen i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av be- tydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Förhål- landet mellan ”olägenhet för människors hälsa eller miljön” och betydande miljöpåverkan hade tjänat på att förtydligas i någon av förordningarna. Miljöprövningsutredningen har föreslagit att miljö- påverkan” ska ersätta det andra uttrycket vid bedömning av omgiv- ningspåverkan.43

Det ska samtidigt noteras att Naturvårdsverket i sin vägledning har försökt skapa större tydlighet. Vad utredningen förstår upplevs frågan om betydande miljöpåverkan vid ändringstillstånd och anmälan trots detta fortsatt som otydlig och det är svårt för verksamhets- utövarna att förutse hur myndigheten kommer att bedöma en änd- ring eller utvidgning i förhållande till dess miljöpåverkan. Vissa större verksamhetsutövare väljer på grund av den tidsutdräkt beslutet om betydande miljöpåverkan kan medföra att i stället gå direkt till av- gränsningssamråd för att skynda på processen. Det har också fram- förts till utredningen att bedömningen av om en betydande miljö- påverkan kan antas i samband med ändringstillstånd skiljer sig åt mellan olika länsstyrelser i landet.

Det kan finnas behov av att se över möjligheten att ansöka om tillstånd för en ändring eller utvidgning av en verksamhet och miljö- bedömningsprocessen. Även om det är centralt att hela verksam- heten utgör fond för miljökonsekvensbeskrivningen, om en sådan krävs, behöver inte tillståndsprocessen utgå ifrån detta. Att hela verksamheten genomgår en miljöbedömning kan vara särskilt vik-

42Se EU-domstolens dom i bl.a. målen C-227/01 och C-205/08.

43Se SOU 2022:33 s. 118–120.

708

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

tigt när utvidgningar medför att olika tröskelvärden överskrids. Det är exempelvis inte omöjligt att en vindkraftspark vill ansluta en vätgasfabrik eller batterilager till parken. Det är då rimligt att se an- läggandet av dessa installationer som en del av den arealpåverkan anläggningen som helhet får på miljön även om påverkan från in- stallationen i sig kan vara begränsad.

Se våra överväganden och förslag i denna fråga i avsnitt 14.8.4.

Kan verksamhetsutövaren påverka bedömningen om betydande miljöpåverkan

En verksamhetsutövare kan i enlighet med sista meningen i arti- kel 4.4 i MKB-direktivet tillhandahålla en beskrivning av projektets upplägg eller planerade åtgärder som syftar till att undvika eller förebygga vad som annars skulle ha medfört betydande negativa effekter på miljön. Med ”undvika eller förebygga” betydande nega- tiva effekter omfattas inte åtgärder som avser att kompensera för projektets påverkan. Syftet med möjligheten är att ge exploatören möjlighet att påverka resultatet av granskningen om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Om en miljökonse- kvensbedömning inte krävs kan myndigheten även ange projektets särdrag och planerade åtgärder för att undvika eller förebygga vad som annars skulle ha utgjort en betydande negativ miljöpåverkan (artikel 4.5).

I finsk rätt (se avsnitt 6.4.3) finns denna möjlighet tydligt ut- skriven, dvs. att verksamhetsutövaren kan komma under gränsen genom åtgärder som minskar projektets miljöpåverkan. I 8 § miljö- bedömningsförordningen räknas detta upp som en del av vad sam- rådsunderlaget ska innehålla utan att sätta underlaget i relation till den möjlighet som direktivet ger. Enligt 11 § miljöbedömnings- förordningen ska hänsyn tas till bl.a. verksamhetens eller åtgärdens omfattning och utformning. Det är på så sätt möjligt att beakta åt- gärder för att undvika eller förebygga vad som annars skulle medföra en betydande miljöpåverkan enligt miljöbedömningsförordningen, men det är otydligt. Vad utredningen kan se finns det inget uttalat i förarbetena om varför möjligheten inte har inarbetats på ett tydligt sätt i det svenska genomförandet.44

44Se Ds 2016:25 s. 177, 216 och 313 och prop. 2016/17:200 s. 197–199.

709

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

Se våra överväganden och förslag i denna fråga i avsnitten 14.8.4 och 14.10.4.

Genomförandet av MKB-direktivets bilaga 1 och 2

I det överträdelseärende som pågår har EU-kommissionen ifrågasatt hur Sverige har genomfört bilaga 1 och 2. Det huvudsakliga genom- förandet sker genom 6–7 och 10–13 §§ miljöbedömningsförord- ningen. Naturvårdsverket har tidigare lämnat förslag på hur exem- pelvis 6 § miljöbedömningsförordningen kan ändras för att bättre överensstämma med MKB-direktivet, men förslaget har inte genom- förts.45

Pågående överträdelseärende har resulterat i ändringar och för- slag, bl.a. ändrades genomförandet av MKB-direktivet i relation till plan- och bygglagen 2021. Syftet med ändringarna i plan- och bygg- lagen var bl.a. att säkerställa att s.k. MKB-projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplan och att beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett MKB- projekt i vissa fall ska innehålla en motivering om åtgärdens miljö- påverkan. Regeringen bemyndigades också att få meddela föreskrifter om att MKB-projekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.46

De två promemorior som har lagts fram för att anpassa miljö- balken och andra närliggande sektorslagar innehåller förslag på alternativa system för bedömning av om en betydande miljöpåverkan kan antas jämfört med dagens process enligt miljöbalken.47

Som en jämförelse har Finland i stället valt att föra in huvudsak- ligen bilaga 1 med vissa tillägg direkt i den finländska rättsordningen tillsammans med en hänvisning till bilaga 2 i MKB-direktivet.

Att det svenska genomförandet av MKB-direktivet har ifråga- satts avseende frågan om vilka åtgärder och verksamheter som ska prövas i relation till frågan om betydande miljöpåverkan utgör en utmaning i sig. Den successiva anpassningen av det svenska genom-

45Se Naturvårdsverket, ”Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonse- kvensbeskrivning”, redovisning av regeringsuppdrag i Naturvårdsverkets regleringsbrev 2017 (2017-12-14).

46Se prop. 2020/21:174 exempelvis s. 1 och 40–42.

47Se promemoria, Miljödepartementet, Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet, M2021/ 00596 2021, s. 70–76 och promemoria, Klimat- och näringslivsdepartementet, Ytterligare steg för att förbättra genomförandet av MKB-direktivet, KN2023/04664 2023 s. 37–39 och prop. 2020/21:174, s. 53.

710

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

förandet till direktivet reser också vissa frågor kring nuvarande svenska regelverks ändamålsenlighet. Den fråga som uppkommer i utredningsarbetet är om det skulle gå att förena ett bättre genom- förande av direktivet med ambitionen att nå en enklare, snabbare och mer förutsägbar miljöbedömnings- och tillståndsprocess.

Se våra överväganden och förslag i denna fråga i avsnitt 14.8.4.

Undantag

Det som betecknas som undantag i MKB-direktivet (se artikel 1.3 2.4, och 2.5) har inte genomförts i svensk rätt. Undantagen finns i direk- tivet för att underlätta det nationella genomförandet och det är problematiskt att undantagen inte har inarbetats.

Regeringsprövningsutredningen har nyligen, 2024, föreslagit hur undantagen avseende artikel 1.3 och 2.4 i MKB-direktivet kan genom- föras i svensk rätt. Förutom att lämna författningsförslag har utred- ningen genomfört en omfattande analys av bestämmelsernas möjlig- heter och begränsningar. Utredningen beskriver också de utman- ingar som har uppstått av att undantagen inte har genomförts och vi hänvisar till deras beskrivning i denna del.48

Regeringsprövningsutredningen beskriver att undantagen kan aktualiseras i situationer där det är tidskritiskt att en verksamhet eller åtgärd genomförs. Undantagen medför inte att andra krav i unionsrätten och internationell rätt, bl.a. finns det krav i industri- utsläppsdirektivet om ansökans innehåll och krav om förhands- reglering i vattendirektivet, inte ska tillämpas. Det medför att utredningen gör bedömningen att undantagen inte bör omfatta till- ståndsprocessen, men däremot processen innan, dvs. miljöbedöm- ningsprocessen. I och med att det svenska genomförandet av MKB- direktivet utgör en s.k. integrerad prövning där miljöbedömningen pågår fram till det att ärendet avgörs finns det dock strukturella utmaningar med ett sådant genomförande av undantagen.

Med detta sagt är Regeringsprövningsutredningen tydlig med att underlaget trots detta måste vara tillräckligt för att prövnings- myndigheten ska kunna pröva om tillstånd kan ges. Regeringspröv- ningsutredningen uttrycker att MKB-direktivet inte innehåller några materiella krav som prövningen av en verksamhet eller åtgärd ska

48Se SOU 2024:11 s. 474–479.

711

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

bedömas emot. Det innebär att de materiella krav i miljöbalken som syftar till att skydda människors hälsa och miljön ska uppfyllas även om undantag medges från alla eller vissa av kraven i den specifika miljöbedömningen. Det krävs således fortfarande en tillståndspro- cess där bl.a. de allmänna hänsynsreglerna ska tillämpas.49

Regeringsprövningsutredningen har utformat sitt författnings- förslag avseende genomförandet av artiklarna 1.3 och 2.4 på ett likartat sätt. Förslaget är omfattande med egna processregler för proceduren med prövning av förutsättningar för undantag från kravet på en specifik miljöbedömning. Exempelvis föreslås ett helt nytt kapitel i miljöbalken som ska reglera hur ett sådant undantag från MKB-direktivets krav ska genomföras. Kortfattat innebär för- slaget att regeringen i samarbete med länsstyrelsen och miljöpröv- ningsdelegationen får undanta en verksamhet eller åtgärd från kravet på en specifik miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken. Utred- ningen specificerar vad en ansökan om undantag ska innehålla och även vad den efterföljande tillståndsansökan ska innehålla. Det är länsstyrelsen som ska motta ansökan om undantag. Det är också länsstyrelsen som därefter ska lämna över ansökan med ett eget yttrande till regeringen.

I yttrandet ska länsstyrelsen redovisa vilka uppgifter som krävs för att bedöma verksamhetens eller åtgärdens miljöeffekter. Reger- ingen ska sedan pröva frågan om undantag. Om regeringens beslut är positivt föreslår utredningen att beslutet ska gälla i sex månader. Om en ansökan om tillstånd har getts in inom denna tid, ska dock beslutet om undantag gälla till dess att frågan om tillstånd har avgjorts.

Den som prövar frågan om tillstånd är regeringen antingen utan eller efter beredning av en miljöprövningsdelegation. Om frågan om tillstånd bereds av en miljöprövningsdelegation ska delegationen överlämna ärendet till regeringen med eget yttrande. Enligt utred- ningens förslag ska en tillståndsansökan innehålla de uppgifter som en ansökan normalt ska innehålla. I stället för miljökonsekvens- beskrivningen ska de uppgifter som behövs för att kunna bedöma verksamhetens eller åtgärdens miljöeffekter ingå. Ett tillstånd i denna ordning ska enligt förslaget omfattas av rättskraft och gälla som längst i fyra år.

Vad som komplicerar ett eventuellt svenskt genomförande av undantagen är att kommissionen är tydlig med att medlemsstaterna

49Se SOU 2024:11 s. 385.

712

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

måste fullt ut införliva direktivets bestämmelser för att kunna till- lämpa undantagen.

Våra överväganden och förslag i denna fråga framgår av av- snitt 14.8.5.

9.7Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning

Om granskningen av ett projekt visar att det krävs en miljökonse- kvensbedömning ska exploatören utarbeta och inlämna en sådan (se avsnitt 9.8.1). Innan dess kan beskrivningens omfattning prövas, detta benämns ”scoping” i vägledningar under MKB-direktivet. Syftet med denna är att bestämma vilken omfattning miljökonse- kvensbeskrivningen ska ha. Processen för att pröva hur omfattande beskrivningen ska vara är något medlemsstaterna kan välja att lag- stifta om eller låta ske på initiativ av exploatören (artikel 5.2). I miljö- balken beskrivs detta som ett avgränsningssamråd (6 kap. 29 § MB).

9.7.1MKB-direktivet – processen för att pröva miljökonsekvensbeskrivningens omfattning

I MKB-direktivet regleras processen i artikel 5.2 som säger att om exploatören så begär ska den ansvariga myndigheten, med beakt- ande av den information som lämnats i synnerhet om projektets specifika egenskaper, däribland dess lokalisering och tekniska kapa- citet, och den miljöpåverkan som kan antas, avge ett yttrande om hur omfattande och detaljerad den information ska vara som ska lämnas i miljökonsekvensbeskrivningen. Den ansvariga myndig- heten ska samråda med de myndigheter som omfattas av artikel 6.1 innan den avger sitt yttrande. Medlemsstaterna får även lagstifta om att de ansvariga myndigheterna ska avge ett yttrande oberoende av om exploatören begär det eller inte.

Idén i direktivet är att exploatören initierar processen genom att utarbeta ett underlag för prövning och skickar in det till den ansvar- iga myndigheten. Även om det enligt direktivet är frivilligt att initi- era processen på detta sätt innebär exploatörens begäran att ansvarig myndighet behöver hantera begäran. I de fall medlemsstaten har valt att den ansvariga myndigheten ska yttra sig uppstår ett krav om att beskrivningen ska baseras på yttrandet och innehålla de uppgifter

713

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

som skäligen kan behövas för att senare nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan (artikel 5.1 andra stycket).

EU-kommissionen anser att processen som artikel 5.2 i MKB- direktivet möjliggör är ett viktigt steg i den tidiga delen av miljö- konsekvensbedömningsprocessen. Processen ger exploatören möj- lighet att fråga ansvariga myndigheter om omfattningen av den information som krävs för att fatta ett välgrundat beslut om projek- tet och dess effekter.50 Syftet är även att säkerställa att beskriv- ningen kommer att ge en heltäckande bild av projektets viktiga effekter, inklusive frågor av särskilt intresse för de grupper och individer som påverkas och därmed av yttersta vikt för projektets realiserande.

Syftet med yttrandet är på så sätt att minska risken för att myn- digheter inom miljöområdet kommer att behöva begära ytterligare information från exploatören efter att miljökonsekvensbeskriv- ningen har utarbetats och lämnats in till prövningsmyndigheten.51 På så sätt kan både prövningsmyndigheten och verksamhetsutövaren fokusera på de frågor som är viktiga i tillståndsprocessen och minska risken för förseningar till följd av behov av kompletteringar.

Det finns inga formella krav i direktivet om hur underlaget för bedömningen av miljökonsekvensbeskrivningens omfattning ska se ut. I EU-vägledningen anges att i de flesta fall bör strukturen för underlaget för bedömningen likna den som själva beskrivningen ska ha, men med ett mindre detaljerat innehåll.52 På så sätt ska under- laget i första hand inriktas på att identifiera de viktigaste effekterna som ska bedömas med utgångspunkt i bl.a. artikel 3 i MKB-direktivet och som ska bedömas på djupet i ett senare skede.53 Detta går också att se i direktivets artikel 5.1 andra stycket i och med att yttrandet ska innehålla de uppgifter som skäligen kan behövas för att nå en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan.

Exploatören kan behöva utföra en preliminär datainsamling och fältarbete i detta skede för att hjälpa till att avgöra vad de betydande effekterna av projektet sannolikt kommer att bli. Så mycket relevant

50Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 10.

51Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 23.

52Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 40.

53Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 49.

714

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

information som rimligen är tillgänglig vid tidpunkten för begäran bör alltid tillhandahållas.54 I vägledningen nämns ett antal aspekter som bör ingå som underlag för bedömningen bl.a.

•beskrivning av det föreslagna projektet,

•projektets fysiska egenskaper (natur, storlek, olycksrisker, etc.),

•uppgifter om alternativa platser som har övervägts.

•en kort beskrivning av projektets sannolika effekter med hänsyn till bl.a.: påverkan på människor, människors hälsa, fauna och flora, jordar, markanvändning, vattenkvalitet och hydrologi, luftkvalitet, klimat, buller och vibrationer, landskap och visuell miljö och samspelet mellan dem,

•typ av effekter, exempelvis om de är direkta, indirekta, sekun- dära, kumulativa, permanenta eller tillfälliga, gränsöverskridande, positiva eller negativa,

•identifiera möjliga åtgärder som kan mildra projektet påverkan,

•relationen till andra befintliga/planerade projekt, och

•befintlig mark- eller vattenanvändning på och i anslutning till platsen och eventuell framtida planerad användning.55

Även om ett yttrande har lämnats får ansvariga myndigheter begära ytterligare information i ett senare skede av prövningsprocessen.56 Att miljökonsekvensbeskrivningen i någon mening alltid måste vara öppen för nya frågor oavsett vilket skede processen befinner sig i är tydligt i rättspraxis från EU-domstolen57 och även svenska domstolar58.

Även om det inte är ett krav enligt MKB-direktivet att samråda med allmänheten i samband med avgränsningen är det noterbart att EU-kommissionen anser att det är god sedvana att informera och

54Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 39.

55Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 32-33, 39 och 40.

56Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 25.

57Se exempelvis Se EU-domstolens dom i mål C-332/04 p. 54.

58Se exempelvis NJA 2009 s. 321 och NJA 2013 s. 613.

715

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

involvera allmänheten inför att ett yttrande om miljökonsekvens- beskrivningen omfattning ska lämnas.59

9.7.2Miljöbalken – avgränsningssamråd

Avgränsningssamrådet innebär att den som avser att bedriva verk- samheten eller vidta åtgärden samråder om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning (6 kap. 29 § första stycket MB). Om verk- samheten eller åtgärden faller under Sevesolagstiftningen ska sam- rådet även avse hur allvarliga kemikalieolyckor ska kunna förebyggas och begränsas (6 kap. 29 § andra stycket MB).

Samrådet ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, samt med de övriga stat- liga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda (6 kap. 30 § första stycket MB). Om någon i avgräns- ningssamrådskretsen inte ingått i undersökningssamrådet ska dessa erhålla samrådsunderlaget från det samrådet (6 kap. 30 § andra stycket MB). Om ett undersökningssamråd inte har ägt rum ska detta tydliggöras (6 kap. 30 § tredje stycket MB).

Samrådsunderlaget till avgränsningssamrådet regleras i 8 § miljö- bedömningsförordningen. Kriterierna är densamma för undersök- nings- och avgränsningssamrådet. Men enligt 9 § miljöbedömnings- förordningen ska uppgifterna som ska finnas med i avgränsnings- samrådets underlag ha den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för att kunna ta ställning till vilken omfattning och detal- jeringsgrad miljökonsekvensbeskrivningen bör ha.

Avgränsningssamrådet påbörjas i och med att samrådsunderlaget lämnas och det ska ske i så god tid att det ger utrymme för ett meningsfullt samråd innan verksamhetsutövaren utformar miljö- konsekvensbeskrivningen och den slutliga tillståndsansökan (6 kap. 31 § MB). Vid samrådet har länsstyrelsen ett särskilt uppdrag att, i dialog med den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en

59Se Europeiska Kommissionen, Kommissionens Tillkännagivande, Kommissionens vägledande dokument om effektivisering av miljöbedömningar som utförs enligt artikel 2.3 i direktivet om miljökonsekvensbedömning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2014/52/EU)(2016/C 273/01).

716

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

åtgärd, verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndspröv- ningen (6 kap. 32 § första stycket MB). Länsstyrelsen ska skrift- ligen redovisa sin bedömning av vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla för att kunna ligga till grund för den fortsatta miljö- bedömningen (6 kap. 32 § andra stycket MB).60 Med dialog avses att länsstyrelsen ska vara en aktiv samrådspart. Formerna för och omfattningen av dessa kontakter måste anpassas till förhållandena i varje enskilt fall. Kravet innebär att en aktiv dialog ska föras i de avgränsningsfrågor som behövs för den kommande tillstånds- prövningen.61

Samrådskretsen

MKB-direktivet lämnar stort utrymme för medlemsstaterna att be- stämma samrådskretsen och har i huvudsak två kategorier: berörda myndigheter och allmänheten (se artikel 6.1 MKB-direktivet). Århus- konventionen nämner också enskilda, på så sätt att allmänheten kan behöva informeras individuellt (se artikel 6.2 Århuskonventionen). I svensk rätt har frågan om samrådskretsen var central i flera av- göranden.

Iett uppmärksammat avgörande från Mark- och miljööverdom- stolen kring LKAB:s utvidgning av gruvan i Kiruna var frågan om etablering av kontakt och konsultation av enskilda som bedömdes vara särskilt berörda i centrum när domstolen prövade om de brister som förelåg kring samrådet var så väsentlig att dessa inte kunde åt- gärdas inom ramen för den pågående tillståndsprövningen samt om detta medförde att ansökan därmed skulle avvisas trots att det var sent i processen.62 Frågan var huruvida en ansökan behövde avvisas sent i processen eller om brister i den skulle gå att läka. Denna fråga har också tidigare prövats av Högsta domstolen.63 Majoriteten i Mark- och miljööverdomstolen (en skiljaktig) bedömde att:

miljöbalken föreskriver att den som avser att bedriva en tillstånds- pliktig verksamhet ska identifiera och samråda med enskilda som kan antas bli särskilt berörda innan miljökonsekvensbeskrivningen upp-

60I lydelse enligt SFS 2024:964.

61Se prop. 2023/24:152 s. 107.

62Se MÖD 2022:27.

63Se NJA 2009 s. 321.

717

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

rättas. Inbjudan till samråd bör utformas på ett sådant sätt att dessa enskilda förstår vilka störningar de riskerar att drabbas av. Särskilt berörda bör bjudas in till samråd genom direktutskick och inte endast genom annonsering. LKAB har inte uppfyllt dessa krav och denna brist kan inte åtgärdas inom ramen för den pågående tillståndsprövningen.

Det uppmärksammade avgörandet från Mark- och miljööverdom- stolen baserade sig på regleringen i 6 kap. miljöbalken och särskilt

6 kap. 4 § miljöbalken såsom bestämmelsen såg ut innan 2018 då en revidering ägde rum. Motsvarigheten till 6 kap. 4 § miljöbalken åter- finns nu i 6 kap. 24, 29 och 30 §§ miljöbalken. Enligt nuvarande bestämmelser ska samrådskretsen vid undersökningssamrådet in- kludera länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden bjudas in (6 kap. 24 § första stycket 2 MB). Vid avgränsningssamrådet ska kretsen omfatta länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, samt med de övriga statliga myn- digheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda (6 kap. 30 § första stycket MB).

När det nya 6 kap. miljöbalken trädde i kraft 2018 var syftet att det inte skulle ske någon förändring avseende samrådskretsen och hur etablering/konsultation ska genomföras jämfört med vad som gällt tidigare, utan i dessa delar överensstämmer nuvarande bestäm- melse med tidigare 6 kap. 4 § miljöbalken och med tidigare för- arbeten.64

Av förarbetena till motsvarigheten till dagens undersöknings- samråd framgår att med enskilda som kan antas bli särskilt berörda avses framför allt närboende och andra som särskilt kommer att bli berörda, i många fall kommer dessa också att vara sakägare. Det är viktigt att dessa kommer in i ett inledande stadium i processen och får möjlighet att påverka även om verksamheten senare inte bedöms ha en betydande miljöpåverkan. Hur omfattande samråd som behövs i varje enskilt fall samt hur detta ska utformas är enligt förarbetena beroende av den planerade verksamhetens art och omfattning.65

I förarbetena till bestämmelsen som motsvarar avgränsningssam- råd tydliggörs att verksamhetsutövaren lämpligen när det är möjligt bör ta direkt kontakt med dem som ingår i samrådskretsen.

64Se prop. 2016/17:200 s. 198, 203 och 204 och prop. 2004/05:129 s. 46 och 47.

65Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 57.

718

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

När det gäller sakägare bör det i många fall också vara praktiskt möjligt med en direktkontakt. När dessa utgör ett större antal och när det gäller kontakten med allmänheten kan det i många fall inledas med åtgärder som rundskrivelser och annonsering i ortspressen. Detta kan sedan kombineras med informationssammanträden och utställningar om den planerade verksamheten, där tillfälle ges att lämna såväl munt- liga som skriftliga synpunkter till de ansvariga för projektet och miljö- konsekvensbeskrivningen.66

Samtidigt påpekas det i förarbetena att det kan vara svårt att identi- fiera alla som ingår i samrådskretsen, t.ex. vilken del av allmänheten som kan antas bli berörd av verksamheten eller åtgärden. Det är där- för lämpligt att information om att samråd ska ske lämnas i t.ex. en ortstidning med uppgift om var det går att ta del av samrådsunder- laget. Samrådsunderlaget kan även göras tillgängligt på en webb- plats.67 Om flera kan väntas bli berörda på likartade sätt kan samma standardiserade information skickas ut till dessa, s.k. cirkulär eller rundskrivelser. Däremot bör det sällan kunna motiveras att de som på ett mer påtagligt sätt kommer att påverkas av verksamheten inte får information om samrådet genom direktutskick eller motsvarande.68 Lagstiftaren har helt enkelt vidhållit sedan miljöbalken kom att kontakt med enskilda som särskilt berörs bör ske genom en direkt- kontakt medan kontakt med den berörda allmänheten i bredare be-

märkelse kan ske på annat sätt, t.ex. genom annons i ortspressen. För att tydliggöra att enskilda som kan antas särskilt berörda utgör en annan typ av samrådspart än den berörda allmänheten i vidare bemärkelse bör sådana enskilda därför uttryckligen anges.69

Enligt förarbetena ska det göras skillnad mellan de som kan antas bli särskilt berörda och den bredare allmänheten.70 Med den berörda allmänheten avses en betydligt större grupp än enskilda som är, om än gemensamt, särskilt berörda. Det är dels allmänheten i de områden som kan antas bli utsatta för miljöpåverkan från verksamheten eller åtgärden, dvs. närboende, dels annan ortsbefolkning. I många fall kan dessa även vara sakägare, men inte alltid. Någon begränsning till en viss del av allmänheten att delta i samrådet finns dock inte utan syftet är få till en vidsträckt tolkning. Skyldigheten för den som avser att bedriva verksamheten att informera gäller dock endast den all-

66Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 59 och 60.

67Se prop. 2016/17:200 s. 203.

68Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 59.

69Se prop. 2016/17:200 s. 119.

70Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 57.

719

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

mänhet som kan antas bli berörd.71 Det har efterfrågats av remiss- instanser att det ska tydliggöras vad som avses med särskilt berörda, men lagstiftaren har valt att inte göra det, utan i stället vidhållit att ovanstående beskrivning är tillräcklig.72

I förarbetena anges också att i och med att syftet med samråden är att dessa ska leda till att den planerade verksamhetens eller åtgär- dens miljöverkan blir ordentligt klarlagd och att allmänhet, organi- sationer m.fl. verkligen ska kunna påverka, kan det vara lämpligt att ha ett samrådsförfarande vid flera tillfällen. Om det är omfattande ingrepp i miljön som det ska samrådas om och flera alternativ växer fram under processen är det särskilt lämpligt att samrådet upprepas eller sker i etapper.73 Samrådsförfarandets syfte är att etablera en pro- cess som går ut på att ge allmänheten och myndigheter m.fl. möjlig- het att på ett tidigt stadium kunna påverka ett projekts utformning och det underlag som tas fram av verksamhetsutövaren.74

Vikten av att samrådet genomförs såsom beskrivs i förarbetena har även uttryckts som en processförutsättning i praxis.75

Av i målet vid mark- och miljööverdomstolen ingiven samrådsredo- görelse framgick bland annat att Vattenfall hade gjort ett direktutskick till enskilda fastighetsägare inom 20 meter från den föreslagna lednings- sträckningen. I de fall enskilda hade utgjorts av hyresgäster eller bostads- rättshavare hade utskicken ställts till hyresvärd respektive styrelse i bostadsrättsföreningen. Därutöver hade annonsering skett i lokaltid- ningarna Mitt i Nacka, Mitt i Lidingö och Nacka Värmdöposten, var- efter samrådsmöte hade hållits.

Målet rörde en sjö- och markförlagd kraftledning med mer begräns- ade verkningar än en motsvarande luftburen ledning. Direktutskick till fastighetsägare längs med ledningssträckningen kombinerat med annonsering i lokaltidningar fick enligt Mark- och miljööverdomstolen anses utgöra en lämplig form för samråd i aktuellt fall.

Genom annonsering i lokaltidningar hade samrådet även inkluderat de enskilda som kunde anses berörda utanför den 20-metersgräns inom vilken direktutskick gjorts, liksom de enskilda hyresgäster och bostadsrättshavare som inte hade fått del av direktutskicken.

Vattenfall bedömdes härigenom på ett tillräckligt sätt ha samrått med de enskilda som kunde anses särskilt berörda av verksamheten. Detta innebar att det inte förelåg sådana brister i genomfört samråd som hindrade att ansökan prövades i sak.

71Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 60.

72Se prop. 2016/17:200 s. 119.

73Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 60.

74Se prop. 2004/05:129 s. 44.

75Se MÖD 2015:35.

720

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

Mark och miljööverdomstolen uttalade även att hur omfattande sam- råd som behövs och hur det ska utformas är beroende av den plan- erade verksamhetens art och omfattning. Beträffande större verk- samheter bör information lämnas vid särskilda informationsmöten medan det i andra fall kan vara lämpligt med exempelvis annons i ortspress, brev eller cirkulär till de närboende, utställning i bibliotek, i kommunhus eller annan lämplig lokal etc.

I avgörandet hänvisade domstolen till tidigare praxis i vilken Mark- och miljööverdomstolen avvisat tillståndsansökningar där verksam- hetsutövaren inte hade genomfört samrådet, och inte som i ovan redo- gjorda fall där frågan var om kontakten med berörda varit tillräcklig.76 Mark- och miljööverdomstolen uttalade bl.a. att frågan om det i efterhand är möjligt att avhjälpa brister i samrådsförfarandet får av- göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och att bedöm- ningen ska göras med hänsyn till framför allt verksamhetens art och omfattning samt de allmänna och enskilda intressen som berörs. Domstolen tog även hänsyn till att bristerna, bl.a. att alla särskilt berörda inte hade kontaktats, var förhållandevis allvarliga. I en tidig- are dom bedömde Mark- och miljööverdomstolen också att en verk- samhet som inte skulle medföra en betydande miljöpåverkan borde kunna läka både motsvarigheten till undersökningssamråd och miljö- konsekvensbeskrivning.77 Att samrådet som sådant utgör en proces- sförutsättning utgår ifrån antaganden att detta utgör en integrerad del av själva miljöbedömningen och att en samrådsredogörelse ska ingå i det material som lämnas till tillståndsmyndigheten.78

I LKAB-avgörandet uttalade domstolen att det kan invändas att det är svårt, särskilt när det gäller verksamheter med stor omgivnings- påverkan, att dra en gräns mellan särskilt berörda och berörd allmän- het. Denna svårighet får dock inte leda till att samrådet med särskilt berörda helt försummas. Det är verksamhetsutövarens uppgift att i detta inledande skede bedöma och avgränsa vilka som kan antas bli särskilt berörda utefter kriterier som framstår som lämpliga i det en- skilda fallet. Om sådana avvägningar har gjorts och rimliga åtgärder vidtagits för att nå dessa enskilda bör det mycket sällan finnas skäl för prövningsmyndigheten att, när ansökan väl gjorts, avvisa den på grund av att kretsen av särskilt berörda då bedöms vara något större

76Se MÖD 2003:88 och MÖD 2002:15.

77Se MÖD 2002:39.

78Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 65.

721

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

än som antogs vid samrådet. I detta fall bedömdes ansökan vara så bristfälliga avseenden direktkontakten med enskilda att den avvisades.

En skiljaktig meningen i LKAB-avgörandet tolkade förarbetena på ett annat sätt och uttalade med hänvisning till tidigare praxis79 att det för särskilt berörda enskilda i många fall kan vara praktiskt möjligt att information om samrådsförfarandet sker genom en direkt- kontakt, men att också rundskrivelser och annonsering i ortspres- sen kan vara gott nog om kretsen av enskilda berörda är stor.80 På så sätt var slutsatsen att det inte fanns något hinder i förarbetena mot att behandla båda grupperna lika så länge båda grupperna fick tillräcklig kännedom om samrådsförfarandet. Att frågan också rörde en verksamhet som hade bedrivits sedan länge och att de störningar som verksamheten gav upphov till var väl kända bland de boende borde påverka bedömningen. Sammanfattningsvis ledde detta till bedömningen att samrådsförfarandet hade genomförts på ett god- tagbart sätt.

9.7.3Utmaningar

På ett generellt plan har vi blivit uppmärksammade på att en anled- ning till att tillståndsprocessen av många upplevs som oförutsägbar är osäkerheter kopplade till samrådsprocessen. När utmaningar om samrådsprocessen diskuteras är det ofta avgränsningssamrådet till- sammans med processen vid kungörelse enligt 6 kap. 39 § miljöbalken som avses (för undersökningssamrådet se avsnitt 9.6.2). På en över- gripande nivå kan utmaningen kring samrådsprocessen delas upp i två delar: processen och underlaget.

Processen

Enligt MKB-direktivet utgör processen för att pröva hur omfat- tande miljökonsekvensbeskrivningen ska vara något som medlems- staterna kan välja att lagstifta om eller låta ske på frivillig basis på initiativ av verksamhetsutövaren. Även om det enligt direktivet är frivilligt att initiera processen utlöser exploatören en formell pro-

79Se MÖD 2015:35. I anförandet står det MÖD 2013:35, då det avgörandet avser en skylt- placering och dess överstämbarhet med en detaljplan och den skiljaktiga nämner en starkströms- ledning antar vi att det är 2015:35 som avses.

80Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 59 och 60.

722

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

cess när en begäran skickas in om en bedömning kring vilken om- fattning beskrivningen ska ha och ansvarig myndighet ska agera därefter. Detta indikerar att ansvaret för att beskrivningen uppfyller kraven i viss mån är delad mellan myndigheten och exploatören.

I vissa ärenden kommer yttrandet få väldigt stor vikt genom förny- barhetsdirektivets krav på att yttrandet är begränsande för den ansvar- iga myndighetens kompletteringsförelägganden (se avsnitt 9.12.3).

Det är tydligt att avgränsningssamrådet enligt miljöbalken går längre än vad MKB-direktivet kräver. I EU-vägledningen beskrivs att den modell Sverige har valt inte krävs av direktivet, men kan sägas utgöra en bra tillämpning (good practice).81 Det finns inget som hindrar att ett brett samråd sker kring miljökonsekvensbeskrivning- ens omfattning, något liknande sker enligt finsk rätt (se avsnitt 6.4.3). Enligt MKB-direktivets systematik sker dock detta breda samråd i ett senare skede (se avsnitt 9.9.1). Syftet med utformningen av avgränsningssamrådet är således att svara på ett annat av MKB- direktivets krav och det är att allmänheten på ett tidigt stadium ska få reella möjligheter att delta i medlemsstaternas beslutsprocesser på miljöområdet i vilka miljökonsekvensbedömningen integreras och ha rätt att yttra sig när alla alternativ står öppna till den eller de ansvariga myndigheterna innan beslut fattas om ansökan om till- stånd (artikel 6.4).82 Med reella möjligheter enligt MKB-direktivet avses att allmänheten ska få tillfälle att yttra sig innan tillstånds- beslutet fattas och inte vid bedömning av vilken omfattning miljö- konsekvensbeskrivningen ska ha. Detta är även i överensstämmande med artikel 6.5 Århuskonventionen (se avsnitt 9.9.1) där det bl.a. anges att varje part bör i förekommande fall uppmuntra potentiella sökande att innan de ansöker om tillstånd göra klart för sig vilken allmänhet som berörs, inleda diskussioner med den och informera om syftet med sin ansökan.

Från ett MKB-direktivsperspektiv är avsikten med avgränsnings- processen att pröva miljökonsekvensbeskringen omfattning och på så sätt ge exploatören möjligheten att fråga ansvariga myndigheter om vilken information och underlag som krävs för att fatta ett väl- grundat beslut om projektet och dess effekter.83 När frågan har kom-

81Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 34.

82Se prop. 1997/98:45 s. 282, 293 och prop. 2016/17:200 s. 136, 139.

83Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 10.

723

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

mit från exploatören ligger ansvaret alltså hos myndigheten. Syftet är att korta processen genom att minska risken för att myndigheter kommer att behöva begära ytterligare information från exploatören efter det att miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats och läm- nats in till prövningsmyndigheten.84 I den svenska miljöbedömnings- processen ligger ansvaret för avgränsningssamrådet på den som av- ser att genomföra en åtgärd eller bedriva en verksamhet. Länsstyrelsen roll är på så sätt mindre framträdande än vad som framgår av direk- tivet, men även i förhållande till upplägget i Finland och Danmark där ansvarig myndighet har ett större ansvar för denna del av pro- cessen. Visserligen ska länsstyrelsen förutom att redovisa sin bedöm- ning, under avgränsningssamrådet, i dialog med den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljerings- grad som behövs för tillståndsprövningen. Ansvaret för processen ligger dock inte hos länsstyrelsen, något som är fallet för motsvar- ande myndigheter i Finland och Danmark (se avsnitt 6.3.3 och 6.4.3).

Iden finska processen är det exempelvis NTM-centralen som ska se till att behövliga utlåtanden begärs in och det ges möjlighet att framföra åsikter om programmet för miljökonsekvensbedömning, vilket motsvara underlaget som tas fram för avgränsningssamrådet i den svenska miljöbedömningsprocessen.

Den svenska processen för avgränsningssamrådet kan upplevas som en tidstjuv om den jämförs med den process som MKB-direktivet ställer krav på. Det har framförts många olika utmaningar med proces- sen för avgränsningssamrådet till utredningen. Sammanfattningsvis går det att säga att vissa anser att förfarandet som helhet fram till att ansökan lämnas in till prövningsmyndigheten endast tar tid. Många upplever att det är i processen hos prövningsmyndigheten som läns- styrelserna, andra myndigheter och allmänheten pekar på vad ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras med.

Å andra sidan menar visa myndigheter att verksamhetsutövaren läm- nar ifrån sig ett alltför översiktligt underlag vid avgränsningssamrådet och det medför att det inte går att lämna några mer detaljerade syn- punkter. Med en sådan utgångspunkt uppfattas det vara verksamhets- utövarnas ansvar att myndigheternas synpunkter kommer in sent.85

84Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 23.

85Se även SOU 2022:33 s. 501.

724

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

I ett regeringsuppdrag har länsstyrelserna undersökt hur nuvar- ande samrådsprocess kan utvecklas. Den problembild de ger stämmer väl överens med den som vi har fått. Länsstyrelserna anger bl.a. att verksamhetsutövarna uppfattar den statliga rollfördelningen som oförutsägbar och att det är svårt att se om och vem som har helhets- ansvaret för prövningen. Domstolarna kan göra en annan bedömning än länsstyrelserna gällande samråd, behov av prövning eller detaljer i ansökan. Medan länsstyrelsens bild är att många samrådsunderlag inte håller måttet och måste kompletteras med till och med grund- läggande uppgifter.86 Det framförs av verksamhetsutövarna att det bl.a. är processen att nå samsyn med länsstyrelsen och remissmyndig- heterna om omfattningen på miljökonsekvensbeskrivningen som är svår och tar tid. Om detta kommer att förändras i och med kravet om att länsstyrelsen från och med första januari 2025 ska ha en dialog med den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljerings- grad återstår att se. Vi bedömer att förändringen inte medför en annan bedömning om att ansvarsfördelning för avgränsningssam- rådet är en utmaning.

Sammantaget är utmaningar som vi har identifierat och som förts fram till oss i denna del ingen nyhet utan en liknande problematik framfördes till miljöbalkskommittén redan 2003.87

Våra överväganden och förslag finns i avsnitt 14.8.7.

Samrådsunderlaget

I MKB-direktivet finns det inga formella krav på hur underlaget för bedömningen ska se ut eller vad det ska omfatta. I EU-vägledningen anges att i de flesta fall bör strukturen för underlaget likna den som själva miljökonsekvensbeskrivningen ska ha, men med ett mindre detaljerat innehåll.88 Stöd för framtagandet av underlaget kan alltså hämtas i innehållskraven för miljökonsekvensbeskrivningar.

I det svenska genomförandet finns kriterier för underlaget. Trots detta har en återkommande synpunkt som vi har fått varit att regler- ingen kring underlaget bör utvärderas, att det behövs utförligare

86Länsstyrelserna, Utvecklat samråd, Slutrapport (N2021/02286)(2023) s. 12–14.

87Se SOU 2003:124 s. 20, 100 och 101.

88Se European Commission, Environmental Impact Assessment of Projects, Guidance on Scoping (2017) s. 40.

725

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

samrådsunderlag, att dialogen med länsstyrelsen och verksamhets- utövaren i vissa delar av landet brister, att dialogen skiljer sig åt över landet och att myndigheten först vid inlämnad ansökan kommer med detaljerade kompletteringskrav. Det efterlyses en ökad tydlig- het kring vad underlaget för avgränsningssamrådet ska innehålla för att säkerställa effektiva samråd som i möjligaste mån garanterar att bristfälliga ansökningar inte tynger efterföljande miljöbedömnings- och tillståndsprocess genom exempelvis stora kompletteringsbehov.

Vad vi förstår leder den svenska processen i denna del till att fram- tagandet av underlag och miljökonsekvensbeskrivning blir en utdragen process. Processen initieras i samband med att samrådsunderlaget tas fram för avgränsningssamrådet (ibland vid undersökningssam- rådet) och avslutas när synpunkter på ansökan har inkommit efter kungörelsen. Denna utmaning uppmärksammades redan av Miljö- balkskommittén.89 Trots att länsstyrelsen har ett utpekat ansvar för beskrivningens omfattning anser både verksamhetsutövare och myndigheter att detta ansvar inte fullföljs i tillräcklig omfattning.90 Oavsett om anledningen är resurs- eller kompetensbrist påverkar detta möjligheten att färdigställa miljökonsekvensbeskrivningen på ett tidigt stadium.

Våra överväganden och förslag finns i avsnitt 14.8.7.

Samrådskretsen

Som har framgått ovan går den svenska utformningen av undersök- nings- och avgränsningssamråden, inklusive vilka som ska ingå i samrådskretsen, utöver de krav som följer av MKB-direktivet. Det finns exempelvis inget krav om att blanda in den berörda allmän- heten eller enskilda som är särskilt berörda vid dessa två steg. Att ge enskilda särskilt berörda en rätt att delta vid undersökningssam- rådet skiljer sig även från den finska ordningen (se avsnitt 6.4.3). Enligt förarbetena till den svenska regleringen är det viktigt att bjuda in enskilda som är särskilt berörda vid undersökningssam- rådet för att det är angeläget att samråda tidigt i processen med denna grupp.91 I den finska ordningen informeras allmänheten genom att NTM-centralen och berörda kommuner genom kungör-

89Se SOU 2003:124 s. 20, 100 och 101.

90Se SOU 2022:33 s. 91, 99–101.

91Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 57.

726

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

else uppmärksammar allmänheten om möjligheten att inkomma med synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen innan centralen formulerar sin motiverade slutsats om beskrivningen.

I Sverige har samrådskretsens omfång och hur samråd med denna ska ske på det stora hela varit intakt sedan miljöbalken infördes. I och med att lagstiftaren vid varje revidering av 6 kap. miljöbalken inte har ändrat dessa bestämmelser kan detta vara ett område där det i alla fall tidigare har bedömts finnas nationella skäl till striktare krav än vad MKB-direktivet kräver. Vad vi förstår från våra samtal med både verksamhetsutövare och myndigheter är frågan om samråds- kretsens storlek och ett korrekt samråd med denna en utmanande fråga som tar mycket tid. Detta kan medföra att verksamhetsutövare genomför samråd med en vidare krets än vad som är nödvändigt.

Det MKB-direktivet kräver är alltså att den berörda allmänheten ska ha effektiva rättsmedel att delta i miljöprocessen inklusive sam- rådet och med samråd menas här ”samrådet” efter kungörelse i den svenska systematiken (se vidare avsnitt 9.9). Den berörda allmän- heten ska även kunna överklaga beslutet och måste därför informeras i enlighet med direktivets artikel 6.2–3. De svårigheter som många verksamhetsutövare knyter till frågan om samrådskretsen indikerar trots lagstiftarens konsekventa inställning om att behålla den svenska ordningen en utmaning som det finns behov av att uppmärksamma. Vi kan inte heller se att Århuskonventionen ställer sådana krav på samrådsprocessen, utan den lyfter bl.a. fram att allmänheten som helhet ska få komma till tals eller lämna skriftliga synpunkter på underlaget (se avsnitt 9.9.1). Århuskonventionen anger helt enkelt att om samrådet har brustit behöver det göras om. I svensk rätt medför detta att ansökan ska avvisas om den ligger i första instans. I Finland kan samrådet göras om av prövningsmyndigheten.

Våra överväganden och förslag finns i avsnitt 14.8.9.

9.8Framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen

Efter att omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen har under- sökts ska miljökonsekvensbeskrivningen tas fram. I detta arbete ska enligt MKB-direktivet exploatören kunna luta sig emot den bedöm- ning om omfattningen som den ansvariga myndigheten har yttrat sig om. Detta motsvarar i svensk rätt processen mellan avgränsnings-

727

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

samrådet och att ansökan samt miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till prövningsmyndigheten.

9.8.1MKB-direktivet – miljökonsekvensbeskrivningen

MKB-direktivet innehåller kriterier för själva miljökonsekvens- beskrivningen och för processen att slutföra arbetet med densamma. Den information som exploatören ska sammanställa återfinns både i artikel 5.1 och bilaga 4. Om ett yttrande har avgetts ska miljökonse- kvensbeskrivningen baseras på yttrandet och innehålla de uppgifter som skäligen kan behövas för att nå en motiverad slutsats om projekt- ets betydande miljöpåverkan (artikel 5.1).

Relationen mellan bilagan och artikel 5.1 är att bilagan innehåller kompletterande krav om vilken information som ska finnas i beskriv- ningen och som är relevanta med hänsyn till ett visst projekts eller typ av projekts specifika egenskaper och den miljöpåverkan det kan antas få (artikel 5.1 f).92 Det medför att det som exploatören ska be- skriva är det som efterfrågas i artikel 5.1 och innefattar bl.a.

•en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som projektet kan antas medföra,

•en beskrivning av projektets särdrag och/eller åtgärder som pla- neras för att undvika, förebygga eller minska och, om så är möj- ligt, motverka den förväntade betydande negativa miljöpåver- kan, och

•en beskrivning av rimliga alternativ som har undersökts av exploa- tören, och som är relevanta för projektet och dess specifika egen- skaper, samt ett angivande av de huvudsakliga skälen till det val som gjorts, med hänsyn till projektets miljöpåverkan.

Ibilaga 4 till MKB-direktivet finns som sagt omfattande komplet- terande krav, exempelvis nämns följande.

•En beskrivning av relevanta aspekter av det rådande tillståndet i miljön (referensscenario).

•En beskrivning av de troliga, mer betydande miljöeffekterna av bl.a.

92Se EU-domstolens mål C-461/17 p. 58 och 59.

728

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

–kumulativa effekter i förhållande till andrabefintliga och/eller godkända projekt, och

–betydande miljöeffekter som påverkar faktorer som specifi- ceras i artikel. 3.1, såsom biologisk mångfald, vatten, luft och klimat.

Betydande miljöeffekter ska beskrivas avseende indirekt, sekundär, kumulativ, gränsöverskridande, kort-, medellång- eller långsiktig, bestående eller tillfällig, positiv eller negativ inverkan.

Även om bilaga 4 till direktivet är omfattande finns också komplet- terande krav inom unionsrätten som behöver beaktas. Exempelvis har EU-domstolen uttalat att kraven som följer av artiklarna 3, 5 och 6 i MKB-direktivet behöver tolkas i ljuset av vattendirektivet och vid samrådet med allmänheten måste miljökonsekvensbeskrivningen inne- hålla de nödvändiga upplysningar som krävs för att bedöma projek- tets inverkan på vattnet mot bakgrund av de kriterier och skyldigheter som föreskrivs i bl.a. artikel 4.1 i vattendirektivet.93

EU-domstolen har även förtydligat vad som avses med att beskriva rimliga alternativ exempelvis i fråga om projektets utformning, teknik, lokalisering, storlek och omfattning. Det ankommer på exploatören att tillhandahålla uppgifterna om alternativ och ange de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekt- erna. Det finns på så sätt en skyldighet att tillhandahålla uppgifter om miljöeffekter avseende den valda lösningen samt vart och ett av de alternativ som övervägts och orsakerna till det utvalda alterna- tivet åtminstone med beaktande av miljöeffekterna, även om andra alternativ förkastats redan på ett tidigt stadium.94

För att säkerställa att miljökonsekvensbeskrivningen är av god kvalitet och därmed fullständig ska exploatören säkerställa att be- skrivningen utarbetas av behöriga experter och den ansvariga myn- digheten ska säkerställa att den har tillräcklig expertis, eller kan ha den till förfogande, för att granska beskrivningen (artikel 5.3 a–b). Den ansvariga myndigheten ska vid behov be exploatören om kom- pletterande information som är av direkt relevans för att nå en motiv- erad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan (artiklarna 1.2

6 iv och 5.3 c), men även tillhandahålla relevanta uppgifter till exploa- tören (artikel 5.4). Det finns på så sätt ett delat ansvar mellan den

93Se EU-domstolens dom i mål C-535/18 p. 84.

94Se EU-domstolens dom i mål C‑461/17 p. 64–66 och 69.

729

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

ansvariga myndigheten och exploatören för kvaliteten på miljökonse- kvensbeskrivningen enligt direktivet.

När miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram ska det ske ett samråd enligt MKB-direktivet för att säkerställa att den omfat- tar alla de delar som krävs för att den ska utgöra ett tillräckligt underlag för tillståndsprövning, se vidare avsnitt 9.9.1.

9.8.2Miljöbalken – att ta fram en specifik miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll regleras i relativ stor detalj i 6 kap. 35 § miljöbalken och 16–19 §§ miljöbedömningsförordningen (se även 6 kap. 36 § MB). Beskrivningen ska bl.a. innehålla

•uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering,

•uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden,

•en identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser,

•uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna, och

•uppgifter om de åtgärder som planeras för att undvika att verk- samheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm en- ligt 5 kap. inte följs.

Vad som avses med miljöeffekter framgår av 6 kap. 2 § miljöbalken. Innebörden är bred och omfattar bl.a. olika typer av direkta och in- direkta effekter på människors hälsa och olika delar av miljön. Enligt 6 kap. 37 § miljöbalken ska dock beskrivningen av miljöeffekter ske i den omfattning som behövs för en samlad bedömning av de väsent- liga miljöeffekterna. Bestämmelsen tydliggör att en fördjupning och prioritering av relevanta miljöfrågor ska ske. I linje med direktivets krav ska den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åt- gärd se till att miljökonsekvensbeskrivningen tas fram med den sak- kunskap som krävs i fråga om verksamhetens eller åtgärdens särskilda förutsättningar och förväntade miljöeffekter.

730

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

9.8.3Utmaningar

Vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla är väl beskrivet i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen. Det utmaningar som finns med miljökonsekvensbeskrivningen har inte så mycket att göra med kriterierna som sådana utan hur dessa omsätts i faktiska beskriv- ningar och vad prövningsmyndigheterna därefter bedömer är en god- tagbar beskrivning. Enligt EU-domstolen är det fundamentalt att samråd med allmänheten och berörda myndigheter sker emot en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. Det är därför viktigt att beakta i vilket skede som kompletteringar av beskrivningen tillåts i relation till det som direktivet beskriver som samråd och som i svensk rätt utgörs av skriftliga synpunkter och en eventuell huvud- förhandling inför tillståndsprövning. Vi återkommer till dessa frågor i avsnitt 9.9 om samråd och 9.10 om motiverad slutsats.

Våra överväganden och förslag finns i avsnitt 14.8.8.

9.9Samråd

Iden svenska upplagan av MKB-direktivet används termen samråd, eller offentligt samråd, för att beskriva processen när allmänheten, och berörda myndigheter, bereds tillfälle att yttra sig över ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen (se artikel 1.2 g ii, 6.1 och, avse- ende offentligt samråd, 2.5). Detta motsvarar i det svenska genom- förandet processen efter kungörelse (6 kap. 39–40 §§ MB).95 Enligt förarbetena finns direktivets krav på samråd genomförda både genom

”samrådsprocess” efter kungörelse och i vissa avseenden genom av- gränsningssamrådet.96

9.9.1Samråd – MKB-direktivet

De minimikrav som direktivet ställer avseende samråd medför att medlemsstaterna ska säkerställa att de myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar eller sin lokala och regionala behörig- het kan antas bli berörda av ett projekt ges möjlighet att yttra sig över de uppgifter som lämnas av exploatören till den ansvariga myn-

95Se prop. 2004/05:129 s. 56–57 och prop. 2016/17:200 s. 139.

96Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 293 och del 2 s. 64 och 65, prop. 2004/05:129 57-58 och prop. 2016/ 17:200 s. 139.

731

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

digheten och över ansökan om tillstånd eller liknande beslut. I detta syfte ska medlemsstaterna utse de myndigheter som ska höras, antingen genom allmänna föreskrifter eller från fall till fall. Hur detta samråd ska genomföras ska medlemsstaterna själva fastställa (artikel 6.1 och 6.5).

Avseende den berörda allmänheten ska den på ett tidigt stadium få reella möjligheter att delta i de beslutsprocesser på miljöområdet i vilka miljökonsekvensbedömningen utgör en del och ha rätt att yttra sig när alla alternativ står öppna till den eller de ansvariga myn- digheterna innan beslut fattas om ansökan om tillstånd (artikel 6.4).

För att allmänheten på ett effektivt sätt ska kunna delta i besluts- processerna ska den informeras elektroniskt och genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt i ett tidigt skede om de beslutsprocesser på miljöområdet där bedömningen om miljöpåverkan utgör del. Information ska lämnas om följande.

•Ansökan om tillstånd.

•Uppgift om att projektet omfattas av en miljökonsekvensbedöm- ning och, i förekommande fall, att ett gränsöverskridande sam- råd pågår.

•Uppgifter om vilka myndigheter som är ansvariga för att fatta beslut, från vilka relevant information kan erhållas, till vilka synpunkter eller frågor kan lämnas in samt om tidsfristerna för att överlämna synpunkter eller frågor.

•Vilka beslut som kan komma att fattas eller, i förekommande fall, utkastet till beslut.

•Uppgift om var miljökonsekvensbeskrivningen finns tillgänglig.

•Uppgift om när och var samt på vilket sätt relevant information kommer att göras tillgänglig.

•Närmare uppgifter om hur allmänheten kan delta.

Medlemsstaterna ska sedermera inom rimliga tidsramar se till att den berörda allmänheten också får tillgång till följande.

•Miljökonsekvensbeskrivningen/den information som samlats in i enlighet med artikel 5 i MKB-direktivet.

732

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

•I enlighet med den nationella lagstiftningen, de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de ansvariga myndig- heterna vid den tidpunkt då den berörda allmänheten informeras om ansökan och tillhörande information.

•I enlighet med bestämmelserna i direktiv 2003/4/EG om allmän- hetens tillgång till miljöinformation, annan information än den som krävs enligt MKB-direktivet, som är relevant för beslutet att godkänna den ansökan som miljöbedömningen avser att be- lysa (artikel 6.3).

Närmare bestämmelser om information till allmänheten, till exem- pel genom affischering inom ett visst område eller offentliggörande i lokalpressen, och samråd med den berörda allmänheten, till exem- pel skriftligen eller genom samrådsmöten, ska fastställas av medlems- staterna. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att relevant information är tillgänglig elektroniskt för allmänheten via minst en central portal eller lättillgängliga kontaktpunkter, på lämplig förvaltningsnivå (artikel 6.5).

EU-domstolen har angivit att de behöriga myndigheterna ska för- säkra sig om att de informationskanaler som används rimligen kan anses vara tillräckliga för att nå den berörda allmänheten, så att denna på ett adekvat sätt kan hållas informerad om planerade projekt, om beslutsprocessen och om möjligheterna att på ett tidigt stadium delta i processen.97 Medlemsstaterna ska säkerställa ett effektivt iakttag- ande av den berörda allmänhetens rättigheter att delta i processen.98 Om själva samrådet sker skriftligen eller genom offentlig utfrågning överlämnas till medlemsstaterna att reglera. Det medför att det är upp till medlemsstaterna att utforma processen för att etablera och informera samrådskretsen om ett projekt. Det viktiga avseende allmänhetens deltagande är att de ges effektiva rättsmedel att delta i beslutsprocessen efter att miljökonsekvensbeskrivningens lämnats in till beslutande myndighet och sedermera kunna överklaga even- tuella beslut om att ge projekt tillstånd.

EU-domstolen har i detta sammanhang tydliggjort vissa aspek- ter avseende miljökonsekvensbeskrivningens utformning och inne- håll för att kravet om att allmänheten ska kunna delta effektivt i beslutsprocesser där en sådan beskrivning ingår. Exempelvis behöver

97Se EU-domstolens dom i mål C-280/18, p. 32.

98Se EU-domstolens dom i mål C-280/18 p. 44.

733

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

uppgifter om påverkan på vatten samlas i ett sammanhängande doku- ment för att ge allmänheten faktiska möjligheter att delta i besluts- processen och att förbereda sig på lämpligt sätt för detta ändamål.99 Enligt EU-domstolen måste allmänheten kunna göra sig en tydlig bild av ett projekts inverkan på miljön för att kunna avgöra om relevanta skyldigheter har iakttagits. Kan inte allmänheten förbereda sig för deltagande vid beslutsprocessen pga. att dokumentationen är ofullständig, eller uppgifter har sammanställts på ett icke samman- hängande sätt i en mängd olika handlingar, då är inte kraven enligt artikel 6 uppfyllda.100

Det ska fastställas rimliga tidsramar som ger tillräckligt med tid för deltagande och förberedelser i syfte att på ett effektivt sätt delta i beslutsprocessen (artikel 6.6). Samrådet med den berörda allmän- heten om själva miljökonsekvensbeskrivningen ska inte vara kort- are än 30 dagar.

Århuskonventionen

Århuskonventionen förknippas i många fall med möjligheten för miljöorganisationer att delta i beslutsprocesser på miljöområdet. Konventionen har också bestämmelser för allmänhetens deltagande i sådana beslutsprocesser, i huvudsak utgör artikel 6 konventionens samrådsbestämmelse i detta hänseende. Artikeln är omfattande men är samtidigt i vissa avseenden överlappande med de bestämmelser som finns i MKB-direktivet.

I beslutsprocesser om miljön ska den berörda allmänheten på ett tidigt och lämpligt stadium informeras på ett effektivt sätt, antingen genom offentligt tillkännagivande eller i förekommande fall enskilt (artikel 6.2). Varje part ska sörja för att allmänhetens deltagande sker på ett tidigt stadium, när alla alternativ är möjliga och allmän- heten kan delta på ett effektivt och meningsfullt sätt (artikel 6.4). Parterna till konventionen bör i förekommande fall uppmuntra poten- tiella sökande att innan de ansöker om tillstånd göra klart för sig vilken allmänhet som berörs, inleda diskussioner med den och infor- mera om syftet med sin ansökan (artikel 6.5).

99Se EU-domstolens dom i mål C-535/18 p. 85.

100Se EU-domstolens dom i mål C-535/18 p. 86.

734

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

När allmänheten deltar ska detta ske genom en möjlighet att skriftligen eller, i förekommande fall, vid en offentlig utfrågning eller ett offentligt möte med sökanden lämna alla synpunkter, upp- lysningar, analyser eller åsikter som den anser vara av betydelse för den föreslagna verksamheten (artikel 6.7). Varje part ska sedan se till att det i beslutet tas vederbörlig hänsyn till vad som framkommit vid allmänhetens deltagande (artikel 6.8). Sedan ska allmänheten informeras på föreskrivet sätt om beslutet så snart det har fattats av myndigheten. Beslutstexten ska göras tillgänglig för allmänheten tillsammans med de skäl och överväganden som beslutet är grundat på (artikel 6.9).

Frågor som konventionens genomförandekommitté har undersökt och som vägledningen under konventionen uppmärksammar är att allmänhetens deltagande ska ske på ett tidigt stadium, när alla alter- nativ är öppna och allmänheten kan delta på ett effektivt och menings- fullt sätt.101 Detta förutsätter att underrättelsen av allmänheten är effektiv och genomförts på ett sätt som når allmänheten på den plats där verksamheten planeras, utifrån de förutsättningar som allmän- heten har att ta del av information.

Enligt vägledningen ska ansvariga myndigheter sträva efter att informera allmänheten på ett sätt som säkerställer att alla som poten- tiellt kan vara berörda har en rimlig chans att nås av informationen om den föreslagna verksamheten och ges möjligheter att delta. Till exempel kan publicering på en myndighets webbplats utgöra en effek- tiv underrättelse om allmänheten kontrollerar sådana databaser dag- ligen. Ett annat alternativ är att inrätta ett förfarande med individuell underrättelse som baseras på att allmänheten med ett enkelt förfar- ande kan registrera sig för att erhålla information i särskilda ämnen eller för vissa särskilda geografiska områden. En förteckning över vilka av allmänheten som har registrerat sig för sådan underrättelse bör hållas uppdaterad för att kunna bedöma dess effektivitet.102

I övrigt så förs i vägledningen fram att traditionella former av under- rättelse inte får förbises till fördel för digitala metoder, utan de digi- tala metoderna ska alltid ses som kompletterande. Huvudbudskapet är att metoderna för underrättelse bör skräddarsys för att nå så många av den berörda allmänheten som möjligt, särskilt så många

101Se Hungary ACCC/C/2004/4; ECE/MP.PP/C.1/2005/2/Add.4, 14 March 2005 p. 11.

102Se UNECE, Maastricht Recommendations on Promoting Effective Public Participation in Decision-making in Environmental Matters prepared under the Aarhus Convention, p. 59, 72.

735

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

som möjligt av dem som ligger i omedelbar närhet av den föreslagna verksamheten eller dess miljöeffekter. Nyckeln är att säkerställa att underrättelsen ska passa behoven hos de personer som identifieras som den berörda allmänheten.103

Utgångspunkten i vägledningen är att det är den utpekade ansvar- iga myndigheten som ska säkerställa att underrättelsen och all åtfölj- ande information förblir tillgänglig för allmänheten under hela för- farandet för allmänhetens deltagande och under de administrativa eller rättsliga prövningarna av det slutliga beslutet.104

Vägledningen identifierar också att när underrättelsen inte har nått allmänheten kan en ny underrättelse behöva göras. Exempelvis kan detta behövas när ny betydande information har tagits fram, vare sig den är av materiell eller processuell karaktär, som inte ingick i materialet som fanns med vid underrättelsen. Ett annat exempel som nämns är när det framkommer omständigheter som på ett väsent- ligt sätt förändrar situationen och av den anledningen bör medföra att allmänheten ges ytterligare möjlighet att delta i processen.105

Enligt vägledningen är det bra att bjuda in allmänheten till del- tagande i de tidiga stadierna av miljöbedömningsförfarandet – till exempel vid granskningen om betydande miljöpåverkan eller avgräns- ningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Möjligheten att delta i de tidiga skedena medför inte att möjligheten att delta i ett senare skede när all relevant information/dokumentation har samlats in begränsas.106 Konventionens artikel 6.7 är i sammanhanget tydlig med att allmän- heten som helhet, och inte endast den berörda delen, har rätt att delta i beslutsprocessen.107

En särskild fråga som har prövats under konventionen är hur ett effektivt samråd ska ske när beslutsfattandet sker i två eller fler steg. I linje med konventionen ska det finnas minst ett steg i beslutspro- cessen vid vilket allmänheten har möjlighet att effektivt delta kring huruvida den föreslagna verksamheten överhuvudtaget ska genom- föras (nollalternativet).108. Dessutom har det prövats att om det

103Se UNECE, Maastricht Recommendations on Promoting Effective Public Participation in Decision-making in Environmental Matters prepared under the Aarhus Convention, p. 63–70.

104Se UNECE, Maastricht Recommendations on Promoting Effective Public Participation in Decision-making in Environmental Matters prepared under the Aarhus Convention, p. 59.

105Se UNECE, Maastricht Recommendations on Promoting Effective Public Participation in Decision-making in Environmental Matters prepared under the Aarhus Convention, p. 62a.

106Se UNECE, Maastricht Recommendations on Promoting Effective Public Participation in Decision-making in Environmental Matters prepared under the Aarhus Convention, p. 82.

107Se European Community ACCC/C/2006/17; ECE/MP.PP/2008/5/Add.10, 2 May 2008, p 54.

108Se Lithuania ACCC/2006/16; ECE/MP.PP/2008/5/Add.6, 4 April 2008, p. 71.

736

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

framkommer ny information vid det andra eller senare steget i processen som undergräver tidigare beslut eller allvarligt undergräver motivering till beslutet bör det vara möjligt att öppna dessa beslut och ompröva även tidigare beslut i processen.109

Möjligheten att se över tidigare beslut har att göra med frågan om när alla alternativ bedöms vara öppna. Med stöd av praxis från kommittén beskriver vägledningen fyra exempel när alla alternativ inte bedöms vara öppna:

•när ett offentligt tillkännagivande av ett föreslaget alternativ har gjorts trots att planen eller programmet ännu inte har antagits;

•när ett formellt beslut i frågan har fattats av ett offentligt organ (inklusive representativa organ som lokala, regionala eller natio- nella myndigheter, inkl. parlament);

•när en beslutsfattare har lovat väljare att de kommer att följa eller undvika särskilda alternativ;

•när en offentlig myndighet har slutit kontrakt eller avtal med privata parter som rör ett beslut som omfattas under konven- tionen, vilket skulle ha effekten av att utestänga alternativ innan meningsfull input från allmänheten erhållits.110

9.9.2Miljöbalken – samråd vid prövningsmyndigheten

Enligt 6 kap. 39 § miljöbalken ska den som prövar tillståndsfrågan bedöma om miljökonsekvensbeskrivningen kan läggas till grund för den fortsatta miljöbedömningen och efter det kungöra att miljö- konsekvensbeskrivningen finns. I och med kungörelsen ska beskriv- ningen göras tillgänglig för allmänheten i minst 30 dagar. Någon bortre tidsgräns anges inte utan prövningsmyndigheten bör anför- tros uppgiften att bestämma tiden.111 Att allmänheten ska beredas möjlighet att yttra sig över såväl ansökan som miljökonsekvens-

109Se UNECE, Maastricht Recommendations on Promoting Effective Public Participation in Decision-making in Environmental Matters prepared under the Aarhus Convention, p. 78; France ACCC/C/2007/22; ECE/MP.PP/C.1/2009/4/Add.1, 8 February 2011, p. 36, 38–39; Slovakia (ECE/MP.PP/2011/11/Add.3), p. 63; Bulgaria ACCC/C/2011/58; ECE/MP.PP/ C.1/2013/4, 11 January 2013, p. 75.

110Se kommittén beslut ACCC/C/2008/24 angående efterlevnad av Spanien (ECE/MP.PP/ C.1/2009/8/Add.1), p. 119.

111Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 240.

737

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

beskrivningen efter kungörelse har funnits sedan miljöbalken trädde i kraft.112

Kungörelsen ska innehålla upplysningar om att verksamheten eller åtgärden omfattas av kraven på specifik miljöbedömning enligt

6 kap. miljöbalken, vem som prövar tillståndsfrågan, var miljökonse- kvensbeskrivningen och andra handlingar i målet eller ärendet finns tillgängliga, till vem och inom vilken tid synpunkter kan lämnas, och hur ny information i målet eller ärendet kommer att kungöras eller hållas tillgänglig (6 kap. 40 § MB första stycket). Om samråd med ett annat land ska ske, ska kungörelsen innehålla en upplysning om detta (6 kap. 40 § MB andra stycket, se vidare avsnitt 9.13).

Kungörelsen om miljökonsekvensbeskrivningen ska göras på en lämplig webbplats, i en ortstidning eller på den plats som är särskilt föreskriven, och tillsammans med kungörelsen om ansökan, om an- sökan ska kungöras (6 kap. 41 § MB). En lämplig webbplats för kun- görande av miljökonsekvensbeskrivningen är en publik webbplats som tillhör den som prövar tillståndsfrågan (20 § MBF). Avseende ortstidning ska kungörelsen införas i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig (3 § förordning (1977:654) om kungör- ande av mål och ärenden hos myndighet m.m.).

Det ansvar som MKB-direktivet tillskriver den ansvariga myn- digheten faller i den svenska integrerade processen inte enbart på länsstyrelsen utan även på tillståndsmyndigheten som också har till uppgift att granska den information som läggs fram i miljökonse- kvensbeskrivningen och eventuella kompletteringar (6 kap. 39, men även 6 kap. 42–43 §§ MB).113 Granskningen ska äga rum innan an- sökan kungörs. Vissa prövningsmyndigheter ger möjlighet att lämna synpunkter på ansökan innan den kungörs efter, vid en s.k. kom- pletteringsrunda som inte är reglerad i lag. Miljöbalkskommittén ansåg att denna skulle regleras i lag för att säkerställa att underlaget var tillräckligt innan kungörelse äger rum, men det förslaget genom- fördes inte.114

112Se prop. 1997/98.45 del 1 s. 292 och 293, prop. 1997/98.45 del 2 s. 64 och 65 och prop. 2016/ 17:200 s. 136, 141, 208 och 209.

113Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 293 och del 2 s. 64 och 65, prop. 2004/05:129 57 och 58 samt prop. 2016/17:200 s. 139.

114Se SOU 2003:124 s. 100 och 101, 105–107 och 141–143 och prop. 2004/05:129 s. 57.

738

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

9.9.3Utmaningar

Det är i processen efter kungörelse av ansökan och miljökonsekvens- beskrivningen som samrådet, enligt direktivets stegvisa process, ska äga rum, dvs. när miljökonsekvensbeskrivningen i essentiella delar har färdigställts, men alla alternativ fortfarande är öppna och inget beslut har fattats om ansökan om tillstånd (artikel 6.4 i MKB-direk- tivet). Som har noterats redan finns det vissa terminologiska utman- ingar när MKB-direktivet term samråd inte används för motsvarande processteg i svensk rätt. Detta leder lätt till missförstånd när det förs diskussioner kring huruvida den svenska samrådsprocessen är effek- tiv och om den motsvarar vad EU-rätten kräver.

Att miljökonsekvensbeskrivningen är fullständig vid samrådet med allmänheten är nödvändigt enligt direktivet för att allmänheten ska kunna delta effektivt och kunna yttra sig om denna och ansökan. EU-rättsligt måste allmänheten kunna göra sig en tydlig bild av ett projekts inverkan på miljön. Kan allmänheten inte förbereda sig för deltagande vid beslutsprocessen på grund av att exempelvis doku- mentationen är ofullständig, eller uppgifter har sammanställts på ett icke sammanhängande sätt i olika handlingar, då är inte samrådskraven enligt artikel 6 i MKB-direktivet uppfyllda.115 Underlaget måste på så sätt motsvara en fullständig miljökonsekvensbeskrivning samtidigt som allmänheten och myndigheter behöver ha möjlighet att exem- pelvis bedöma alternativredovisningen i form av plats och miljö- påverkan.

Detta medför för den svenska processen att beskrivningen vid kungörelse måste uppfylla dessa formella krav och eventuella kom- pletteringar i senare skede inte får vara av sådan karaktär att de hade behövt ingå i beskrivningen som låg till grund för samrådet efter kun- görelse. Om så är fallet ska ansökan med nuvarande regler avvisas och inte läkas.116

Från ett EU-rättsligt perspektiv är kompletteringar av miljökon- sekvensbeskrivningen under prövningens gång problematiska efter- som EU-rätten förutsätter att miljökonsekvensbeskrivningen är komplett vid samrådet.

Mark- och miljööverdomstolen har flera gånger tydliggjort att miljökonsekvensbeskrivningen är en processförutsättning och det

115Se EU-domstolens dom i mål C-535/18 p. 86.

116Se exempelvis NJA 2009 s. 321 och MÖD 2015:23.

739

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

därför inte är lämpligt att läka brister i denna under en överpröv- ning. Frågan om vilka brister som går att läka vid prövning i över- instans och även i första instans har i praxis bl.a. knutits till mark- och miljödomstolens fullständiga utredningsskyldighet.117 Dom- stolen har alltså en skyldighet att bedriva en aktiv materiell pro- cessledning så att utredningen får den inriktning och omfattning som krävs (22 kap. 11 § andra stycket miljöbalken).118 Om det föreligger brister i underlaget måste det bedömas om bristerna utgör processhinder eller är av materiellt slag. Om miljökonse- kvensbeskrivningen är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens eller åtgärdens inverkan på miljön, utgör detta som utgångspunkt ett processhinder. Vid konstaterande av sådana brister bör mark- och miljödomstol bereda sökanden möjlighet att komplettera ut- redningen i närmare angivna avseenden innan målet tas upp till slutligt avgörande. Domstolens skyldighet att se till att nödvändig utredning inhämtas föreligger även om kompletteringsbehovet konstateras så sent som efter huvudförhandling i målet.119 Är en sådan prövning möjlig, men beskrivningen ändå bristfällig får det i stället ses som en fråga om ansökningens materiella innehåll.120

I och med att Sverige inte tillämpar systemet med en motiverad slutsats innan beskrivningen och ansökan lämnas över till prövnings- myndigheten är beskrivningen i någon mån hela tiden ”öppen” för prövning tills beslut om tillstånd fattas. I exempelvis Finland tilläm- pas en mer uppdelad process där också prövningsmyndigheten i första instans kan låta ett samråd ske för att läka eventuella brister eller förändringar av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen som medför att NTM-centralens motiverade slutsats måste omprövas.

Århuskonventionens artikel 6 anger att samrådet med allmänheten ska vara effektiv och äga rum när alla alternativ är öppna. I den sven- ska processen får allmänheten och särskilt berörda flera möjligheter att delta i processen och därmed påverka vad beskrivningen omfat- tar. Sammanlagt kan det handla om tre gånger, visserligen med olika syften, men det går ändå att ifrågasätta om detta förfarande kan anses som effektivt.

Våra överväganden och förslag finns i avsnitten 14.8.7 och 14.8.9.

117Se exempelvis Se MÖD 2012:5 och MÖD 2015:23.

118Se även prop. 1997/98:45 del 1 s. 294 och 466 samt del 2 s. 240.

119Se MÖD 2015:23 men se även MÖD M 4612-19.

120Se bl.a. NJA 2009 s. 321.

740

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

9.10Motiverad slutsats

I MKB-direktivets artikel 1.2 g återfinns näst sista steget i miljökonse- kvensbedömningen av den ansvariga myndighetens motiverade slut- sats om projektets betydande miljöpåverkan, med beaktande av resultaten av den granskning som äger rum vid samråden och miljö- konsekvensbeskrivningen. Den motiverade slutsatsen ska på så sätt beslutas efter det att samråden har ägt rum, men innan beslut om an- sökan tas (artikel 1.2 g och 8a.1).

Uttrycket motiverad slutsats finns inte i miljöbalken. Däremot finns bestämmelser med nära koppling till denna i 6 kap. 42 och 43 §§ miljöbalken.

9.10.1MKB-direktivet – motiverad slutsats

Som beskrivs inledningsvis ska den av medlemsstaten utpekade ansvariga myndigheten formulera en motiverad slutsats om projekt- ets betydande miljöpåverkan. Den motiverade slutsatsen ska utgå ifrån den information som läggs fram i miljökonsekvensbeskriv- ningen, samt eventuell kompletterande information, och all relevant information som inhämtas via samråden som sker enligt artikel 6 och

7 (gränsöverskridande samråd), vilket inkluderar både den berörda allmänheten som myndigheter. Den ansvariga myndigheten ska för att se till att miljökonsekvensbeskrivningen är fullständig och av god kvalitet vid behov be exploatören om kompletterande information som är av direkt relevans för att nå en motiverad slutsats om projekt- ets betydande miljöpåverkan (artikel 5.3 c).

Medlemsstaterna har i stort valt att inarbeta kravet om en moti- verad slutsats på två olika sätt.121 Det första systemet kan beskrivas som ett separat miljökonsekvensbedömningsförfarande som avslutas med en motiverad slutsats och där denna process är skild från besluts- processen om tillstånd (se avsnitt 6.4.3 om Finland). Det andra syste- met utgör ett integrerat förfarande där den motiverade slutsatsen inarbetas i beslutet om tillstånd. Även om exempelvis både Danmark och Sverige har valt det senare tillvägagångsättet skiljer sig genom- förandet i svensk och dansk rätt åt genom att en motiverad slutsats ska ingå i MKB-tillståndet enligt dansk rätt medan det i svensk rätt

121Se skäl 21 till 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om be- dömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

741

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

inte finns något sådant krav. Vid prövning enligt miljöbalken god- känns miljökonsekvensbeskrivningen i stället ofta bara med en mening eller två i tillståndsbeslutet.

MKB-direktivet ger på en övergripande nivå möjlighet till båda förfarandena. Oavsett förfarande ska den ansvariga myndigheten göra sin egen separata bedömning av projektets betydande effekter. Det medför en skyldighet för myndigheten att både utföra efterforsk- ningar och analyser för att kunna utföra en bedömning som är så komplett som möjligt av exempelvis direkta, indirekta och kumu- lativa effekterna av det aktuella projektet.122 Enligt EU-vägledningen bör en motiverad slutsats innehålla följande.

•En undersökning och uttalande om de olika angreppssätt och metoder som används för att utarbeta miljökonsekvensbeskriv- ningen.

•En undersökning av informationen och de underlag som till- handahålls i miljökonsekvensbeskrivningen och som delgivits under samrådet.

•Viktiga delar att utvärdera och belysa är utgångspunkterna för miljökonsekvensbeskrivningen, betydande effekter, viken på- verkan som effekterna kan leda till, föreslagen övervakning, åtgärder för att minska påverkan och annat som myndigheten bedömer är relevant att lyfta fram.

•En utförlig motivering av om miljökonsekvensbeskrivningen medför att en motiverad slutsats kan lämnas och eventuella argument för motsatsen, som exempelvis kan ha uppkommit under myndighetens undersökning av beskrivningen eller in- kommit under samrådsprocessen.

•En tydlig beskrivning av vad den motiverade slutsatsen är och varför den beslutas om.

•En beskrivning av de program av åtgärder som syftar till att mil- dra och övervaka effekterna av projektet (om betydande negativa miljöeffekter kan uppstå).123

122Se EU-domstolens domar i mål C‑50/09 p. 40, 41 och 44, mål C-508/03 p. 103 och 104 och mål C‑201/02 p. 52 och 53.

123Se EU Commission, Environmental Impact Assessment of Projects. Guidance on the prepara- tion of the Environmental Impact Assessment Report (Directive 2011/92/EU as amended by 2014/52/EU) s. 78–80.

742

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

När den motiverade slutsatsen lämnas separat från tillståndsbeslutet är slutsatsen bindande i enlighet med artikel 8a.1 MKB-direktivet, något som också bekräftas i vägledningen till direktivet.124 Den moti- verade slutsatsen utgör på så sätt ett formellt samt obligatoriskt steg i miljötillståndsprocessen enligt MKB-direktivet.

Efter att den ansvariga myndighetens motiverade slutsats har läm- nats ska den integreras i det beslut som tas kring projektet (artikel 8 och 8a. 1 a). Om miljökonsekvensbedömningen sker i en separat process ska den ansvariga myndigheten förvissa sig om att den moti- verade slutsatsen fortfarande är aktuell när den fattar beslut om att bevilja eller avslå en tillståndsansökan. Medlemsstaterna får därför fastställa tidsramar för hur länge den motiverade slutsatsen ska vara giltig (artikel 8a.6). Om giltighetstiden har passerat behöver den an- svariga myndigheten göra en ny bedömning av projektets miljö- påverkan utifrån samma kriterier som tidigare. I vissa medlemsstater har fasta tidsramar sats, bl.a. om att efter två år måste en ny motiverad slutsats lämnas. I och med att den behöriga myndigheten ska granska informationen i miljökonsekvensbeskrivningen, samt resultatet av samråden och i förekommande fall begära kompletterande informa- tion för att nå en motiverad slutsats, ska slutsatsen visa på myndig- hetens undersökningar och bedömningar om miljökonsekvensbedöm- ningsprocessen. Om miljökonsekvensbeskrivningen exempelvis har kompletterats eller blivit inaktuell på ett sätt som medför att inte heller den motiverade slutsatsen längre är aktuell måste även slut- satsen kompletteras för att kunna utgöra en undersökning och be- dömning av miljökonsekvensbeskrivningen.

Det ska noteras att den motiverade slutsatsen inte medför att den beslutande myndigheten inte har en egen granskningsskyldig- het (artikel 3).125

Den eller de ansvariga myndigheter som fullgör de skyldigheter som följer av MKB-direktivet ska agera på ett objektivt sätt och inte ge upphov till en situation som kan leda till en intressekonflikt. Om den ansvariga myndigheten även är exploatör ska medlemsstat- erna, inom ramen för deras organisation av administrativa befogen- heter, på ett lämpligt sätt åtminstone skilja oförenliga funktioner åt när de fullgör de skyldigheter som följer av MKB-direktivet (artikel 9a).

124Se EU Commission, Environmental Impact Assessment of Projects. Guidance on the pre- paration of the Environmental Impact Assessment Report (Directive 2011/92/EU as amended by 2014/52/EU) s. 81.

125Se EU-domstolens domar mål C‑50/09 p. 40.

743

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

9.10.2Miljöbalken – beslut om miljökonsekvensbeskrivningen

I svensk rätt finns kravet på en motiverad slutsats genomfört genom 6 kap. 43 § miljöbalken. Samtidigt finns det stora likheter mellan denna bestämmelse och bestämmelsen i 6 kap. 42 § miljöbalken som härrör från tidigare versioner av den nu s.k. specifika miljöbedöm- ningen.

Enligt 6 kap. 42 § miljöbalken ska den som prövar tillståndsfrågan i ett särskilt beslut eller i samband med att tillståndsfrågan avgörs ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras. Ett sådant ställningstagande får inte överklagas särskilt.

Enligt 6 kap. 43 § miljöbalken ska den som prövar tillståndsfrågan när tillståndsfrågan avgörs, slutföra miljöbedömningen genom att med hänsyn till innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen och det som kommit fram under handläggningen av målet eller ärendet identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna.

Innan motsvarigheten till motiverad slutsats infördes i miljöbalken fanns en liknande bestämmelse i dåvarande 6 kap. 9 § miljöbalken. Bestämmelsens första stycket återfinns i dag i 6 kap. 42 § miljöbalken och andra stycket har inarbetats i 6 kap. 43 § miljöbalken. Jämförs

6 kap. 42 och 43 §§ miljöbalken så slutförs miljöbedömningen oavsett vilken av bestämmelserna som prövningsmyndigheten tillämpar.

Jämförs 6 kap. 42 § miljöbalken med hur en motiverad slutsats beskrivs i MKB-direktivet finns det likheter, dvs. en slutsats eller beslut om en verksamhets eller åtgärds betydande miljöpåverkan ska tas efter det att myndigheten har granskat den information som läggs fram i bl.a. miljökonsekvensbeskrivningen och inhämtats via samråd. Även om det ska ske en samlad tillåtlighetsbedömning när ärendet avgörs utgör den motiverade slutsatsen en bedömning av om alla delar finns med i miljökonsekvensbeskrivningen för att kunna dra en slutsats om verksamhetens eller åtgärdens betydande miljöeffekter. Detta bör kunna motsvara om miljökonsekvensbeskrivningen upp- fyller de formella kriterierna för en sådan beskrivning.

Vad utredningen förstår tillämpas inte 6 kap. 42 § miljöbalken alls eller i alla fall i väldigt liten utsträckning utan det är 6 kap. 43 § miljö- balken som tillämpas även om båda bestämmelserna ger prövnings- myndigheten möjlighet att slutföra miljöbedömningen. När 6 kap.

744

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

43 § miljöbalken tillämpas sker det ofta genom en standardiserad skrivning om miljökonsekvensbeskrivningen.126 I förarbetena anges att ett beslut eller en dom ska motiveras, detta är också något som följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer (jfr 32 § förvalt- ningslagen). Enligt förarbetena medför detta allmänna krav att om prövningsmyndigheten tar ställning till miljöeffekterna av ett visst projekt bör direktivets krav på motiverad slutsats vara uppfyllt. I prak- tiken innebär det att prövningsmyndigheten måste ta ställning till om den identifiering, beskrivning och bedömning av verksamhetens miljöeffekter som har gjorts av verksamhetsutövaren i miljökonse- kvensbeskrivningen är korrekt med hänsyn till vad som framkommit under handläggningen av målet eller ärendet.127

Frågan om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas i ett enskilt beslut i enlighet med 6 kap. 42 § miljöbalken framstod som kontroversiell i tidigare förarbeten. Det ifrågasattes om en bestäm- melse som möjliggör förprövning av miljökonsekvensbeskrivningen fyller någon funktion och att det är svårt att se hur ett sådant beslut skulle kunna verka främjande för prövningen.128 I förarbetena beskrivs att frågan om domstolen eller myndigheten i ett fall när miljökonse- kvensbeskrivningen bedöms som godtagbar bör ge detta tillkänna genom ett särskilt beslut under rättegången eller ta upp frågan först vid avgörande av målet eller ärendet, torde vara beroende av omstän- digheterna. Av särskild betydelse är om en invändning har gjorts mot miljökonsekvensbeskrivningen eller om denna i övrigt framstår som kontroversiell. Det viktiga är, oavsett om bedömningen av miljökonsekvensbeskrivningen görs i ett särskilt beslut eller inte, att bedömningen är fristående från prövningen av ansökan samt att ställningstagandet motiveras.129

Bedömningen av om miljökonsekvensbeskrivningen anses god- tagbar eller bristfällig hänger nära samman med frågan hur miljö- konsekvensbeskrivningen och ansökan har avgränsats. I praxis finns flera avgöranden där miljökonsekvensbeskrivningen har ansetts bristfällig på grund av att ansökan avgränsat på ett sätt som inte med- för att en bedömning om miljöeffekterna kan göras på ett korrekt

126Se MÖD:s dom den 17 oktober 2017 i mål nr M 5973-17.

127Se prop. 2016/17:200 s. 142 och 143, 155 och 156.

128Se prop. 2016/17:200 s. 137.

129Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 65 och 66.

745

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

sätt, vilket gett upphov till sena avvisningar.130 På så sätt har pröv- ningsmyndigheten inte använt sig av 6 kap. 42 § miljöbalken och prövat om miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas i ett tidi- gare skede trots att det finns fall som sannolikt uppfyller kriterierna i förarbetena avseende 6 kap. 42 § miljöbalken om att vara kontro- versiell (Cementa täkttillstånd)131 eller att särskilda invändningar har rests (LKAB)132. Om tillståndsprocessen är lång och överpröv- ande myndighet exempelvis har återförvisat ärendet finns det också risk för att miljökonsekvensbeskrivningen blir inaktuell under ären- dets gång i vissa avseenden. Då måste kompletteringar ske under processen, vilket kan göra att miljökonsekvensbeskrivningen blir svårläst på grund av att uppgifter har sammanställts på ett icke sam- manhängande sätt.

Som framgår av 22 kap. 1 § första stycket 3 och 22 kap. 2 § miljö- balken (se även 19 kap. 5 § första stycket MB) är en godtagbar miljö- konsekvensbeskrivning en processförutsättning. Finner prövnings- myndigheten att ansökan är ofullständig ska den förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom viss tid. Följer sökanden inte ett föreläg- gande, får myndigheten besluta att bristen ska avhjälpas på sökan- dens bekostnad eller, om bristen är så väsentlig att ansökan inte kan ligga till grund för prövning av målet, avvisa ansökan (22 kap. 2 § MB).133 Prövningsmyndigheten har ett fortlöpande ansvar att under målet eller ärendet bedöma om miljökonsekvensbeskrivningen brister.134 Samtidigt får den slutgiltiga bedömningen av om ansökan ska avvisas på grund av att miljökonsekvensbeskrivningen inte är fullgod äga rum när beslut om tillstånd tas.135 I vilka sammanhang som Mark- och miljööverdomstolen i stället för att avvisa en ansökan kan undanröja en dom och återförvisa målet till mark- och miljö- domstolen skiljer sig åt i praxis.136

130Se prop. 2016/17:200 s. 134–137 och 209, prop. 1997/98:45 del 1 294–296 och del 2 s. 65 och 66, prop. 2014/15:60 s. 60 och 97, MÖD 2006:6, MÖD 2006:57, MÖD 2007:50 och MÖD 2009:37.

131Se MÖD:s dom den 6 juli 2021 i mål nr M 1579-20.

132Se MÖD 2022:27.

133Se exempelvis NJA 2009 s. 321 och MÖD 2015:23.

134Se prop. 1997/98.45 del 1 s. 292 och 293, prop. 1997/98.45 del 2 s. 64 och 65 och prop. 2016/ 17:200 s. 136, 141, 208 och 209.

135Se MÖD:s dom den 17 oktober 2017 i mål nr M 5973-17 och MÖD:s dom den 21 februari 2017 i mål nr M 5258-16.

136Se exempelvis MÖD 2015:23 och MÖD:s dom den 6 maj 2021 i mål nr M 5584-20.

746

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

9.10.3Utmaningar

Det svenska genomförandet av kravet om en motiverad slutsats skiljer sig både från MKB-direktivets stegvisa process och våra grannländers genomförande av direktivet. I och med att bedöm- ningen av miljökonsekvensbeskrivningen kommer först i samband med att målet eller ärendet avgörs hänger frågan om avvisning av ansökan över verksamhetsutövaren genom hela processen.

I de samtal som utredningen haft är frågan om när miljökonse- kvensbeskrivningen bedöms som fullständig och det inte längre finns skäl att avvisa den viktig. Ovissheten om ansökans fullständig- het leder sannolikt dels till att många potentiella projekt inte blir av, dels till att den som önskar bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd tillgodoser önskemål om kostsamma kompletteringar även om dessa upplevs som irrelevanta i förhållande till det som ska prövas. Att avvisningshotet är kvar genom hela processen är en utmaning som upplevs som problematisk inte bara av verksamhetsutövare utan också av domstolsrepresentanter.

Andra utmaningar är dels att de moment som EU-vägledningen beskriver som viktiga i processen med att lämna en motiverad slut- sats inte verkar tillämpas i Sverige, dels att den svenska processen blir ”baktung” när alla steg återstår för prövningsmyndigheten att ta ställning till i samband med domen eller beslutet. Direktivets process är jämfört med det svenska genomförandet mer framtung, dvs. en större del av miljökonsekvensbedömningsprocessen sker innan ansökan och beskrivning lämnas till prövningsmyndigheten för tillståndsprövning.

Miljöbalkskommittén föreslog, innan kravet om en motiverad slutsats infördes i MKB-direktivet, att det i och med kungörandet av ansökan, inklusive miljökonsekvensbeskrivningen, i princip skulle innebära att tillståndsmyndigheten hade bedömt att beslutsunder- laget från sökanden är tillräckligt för att allmänheten, remissinstans- erna och tillståndsmyndigheten själv ska kunna genomföra pröv- ningen av projektet och ta ställning till ansökan. Innan ansökan och miljökonsekvensbeskrivning kungörs så var förslaget att tillstånds- myndigheten alltid skulle ge åtminstone Naturvårdsverket, länsstyr- elsen och den kommunala miljönämnden – samt beträffande vatten- verksamheter Kammarkollegiet – tillfälle att granska om underlaget är tillräckligt eller om det behövs kompletteringar av ansökan och

747

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

miljökonsekvensbeskrivning. Efter kungörandet skulle det normalt inte behöva förekomma några mer omfattande kompletteringar från sökandens sida.137

Regeringen ansåg att kommitténs förslag om att godkänna an- sökan och miljökonsekvensbeskrivningen som beslutsunderlag i samband med kungörelsen kunde försämra möjligheterna till insyn och påverkan för allmänhet och miljöorganisationer. Huvudargu- mentet var att för att säkerställa allmänhetens rättigheter enligt direktivet bör kungörelse ske. Genom kungörelsen får allmänheten veta att en ansökan och en miljökonsekvensbeskrivning har upprät- tats, var de kan ta del av underlaget och att de har möjlighet att yttra sig i ärendet. Innan miljöbalken kom fanns det också kritik emot att allmänheten och dess intresseorganisationer ofta engageras för sent i beslutsprocessen, särskilt i processer inom ramen för dåvar- ande vattenlag och väglag, och regeringen ansåg att kommitténs förslag riskerade att skapa en liknande problematik. Det andra argu- mentet var att krav på kompletteringar av en ansökan kan behöva ske senare under handläggningen, t.ex. i samband med huvudför- handlingen. Regeringen ansåg att med kommitténs förslag skulle det bli oklart vilken vikt som får läggas vid sena kompletteringar, exempelvis i samband med syn (se 22 kap. 21 § MB).138 I Finland har denna fråga lösts genom att miljökonsekvensbeskrivningen kungörs av NTM-centralen och ansökan senare av prövningsmyn- digheten (se avsnitt 6.4.3).

Vi kan konstatera att både tillämpningen av MKB-direktivet och rättsutvecklingen i övrigt, särskilt EU-domstolens praxis, har utveck- lats sedan regeringen tog ställning till Miljöbalkskommitténs för- slag. Det kan därför finnas skäl för att återigen pröva dessa argument.

I finsk rätt och i enlighet med direktivets stegvisa process avslutas processen kring miljökonsekvensbeskrivningens omfattning med en motiverad slutsats om projektets betydande miljöpåverkan från den myndighet som också har yttrat sig om beskrivningen omfatt- ning. Det är noterbart att detta inte har föreslagits som alternativ till den svensk processen.

Våra överväganden och förslag finns i avsnitten 14.8.11 och 14.8.12.

137Se SOU 2003:124 s. 139.

138Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 275 och prop. 2004/05:129 s. 54–57.

748

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

9.11Liten miljökonsekvensbeskrivning

Det finns inget krav på en liten miljökonsekvensbeskrivning enligt MKB-direktivet och inte heller på ett enklare underlag. Beskriv- ningen nedan fokuserar därför enbart på miljöbalken.

9.11.1Miljöbalken

När ingen betydande miljöpåverkan föreligger för en verksamhet eller åtgärd ska fram till den 31 december 2024 en liten miljökonse- kvensbeskrivning tas fram (6 kap. 26 § tredje stycket och 47 § miljö- balken). Från och med den 1 januari 2025 ska i stället ett förenklat underlag tas fram. Underlaget ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verk- samheten eller åtgärden kan förväntas ge. En bedömning av under- lagets omfattning måste göras utifrån de materiella krav som den som vill vidta en åtgärd eller bedriva en verksamhet ska uppfylla för att tillstånd ska kunna meddelas.139 En samrådsredogörelse som har tagits fram enligt 6 kap. 25 § 2 miljöbalken ska ingå. Om verksam- heten eller åtgärden trots ingen betydande miljöpåverkan ändå kan antas påverka miljön i ett Natura 2000-område ska beskrivningen innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken.

Vad underlaget ska innehålla framgår av definition av termen miljö- effekter och vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla (se 6 kap. 2 och 35 §§ MB).140 Även ett tillräckligt underlag utgör en processförutsättning (22 kap. 1 § 3 och 2 § andra stycket MB).141

9.11.2Utmaningar

Vad vi förstår från våra samtal med myndigheter och verksamhets- utövare finns det stora skillnader i vilka krav som ställs på en liten miljökonsekvensbeskrivning i dag. Vissa länsstyrelser har arbetat aktivt med att hålla beskrivningen liten, men många verksamhets- utövare upplever att det varit meningslöst att ens försöka arbeta

139Se prop. 2023/24:152 s. 53–55.

140Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 289 och del 2 s. 64, prop. 2016/17:200 s. 144–151 och 211 och 212.

141Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 289–292, prop. 2004/05:129 s. 50–53 och prop. 2016/17:200 s. 144–151, 211 och 212.

749

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

med en liten miljökonsekvensbeskrivning eftersom den i princip alltid sväller till en fullstor på grund av alla kompletteringsföre- lägganden, trots att det inte är syftet. Svårigheten för vissa myndig- heter att bestämma när de erhållit nog med information kan också medföra att processen i dessa fall blir mer utdragen även när det finns krav på en vanlig miljökonsekvensbeskrivning. Från och med den 1 januari 2025 har uttrycket ändrats till ”förenklat underlag”. Det ska samtidigt noteras att denna ändring inte är avsedd att inne- bära någon ändring i sak.142 Vad underlaget i dessa fall ska betecknas har diskuterats under många år.143

När Naturvårdsverket utvärderade regeländringarna från 2018 visade enkätundersökningen att tidsåtgången inte skiljer sig åt för länsstyrelsernas handläggning av liten miljökonsekvensbeskrivning jämfört med en fullstor.144 Sammantaget går det att ifrågasätta om lagstiftningen hittills har givit tillräckligt tydliga ramar kring vad en liten miljökonsekvensbeskrivningen skulle innehålla och även om uttrycket har ändrats till förenklat underlag är ingen ändring i sak avsedd. Det går att ifrågasätta om syftet med bestämmelsen kan sägas uppfyllas när endast uttrycket ändras.

I finländsk rätt finns ingen motsvarighet till liten miljökonsekvens- beskrivning utan i stället ska verksamhetsutövaren endast vara till- räckligt medveten om projektets miljökonsekvenser i den omfatt- ning som rimligen kan förutsättas, utöver vad som föreskrivs separat (se avsnitt 6.4.3).

Våra överväganden och förslag i denna fråga finns avsnitten 14.8.4 och 14.15.5.

9.12MKB-direktivet i andra EU-rättsliga akter

Iflera andra EU-rättsliga akter har MKB-direktivets krav på en miljökonsekvensbedömning inarbetats. Exempel på sådana akter som har beslutats om under 2024 är EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial, EU-förordningen om netto-nollteknik och revideringen av förnybartdirektivet. Dessa akter har likande de- finitioner av tillståndsprocessen och i dessa definitioner integreras

142Se prop. 2023/24:152 s. 53–55 och 108.

143Se prop. 2004/05:129 s. 51–54, ds. 2016:25 s. 316, prop. 2016/17:200 s. 144–151 och SOU 2022:33 s. 125–129.

144Naturvårdsverket Miljöbedömningar i miljöbalken (2021) s. 27.

750

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

MKB-direktivets miljökonsekvensbedömningsprocess (se artikel 5–9 i MKB-direktivet).

Nedan beskriver vi i huvudsak dessa bestämmelser i EU- förordningen om kritiska och strategiska råmaterial. När det i för- nybarhetsdirektivet eller EU-förordningen om netto-nollteknik ställs andra krav än i EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial anger vi detta. Att endast kraven i EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial beskrivs närmare är en följd av att akterna i stor utsträckning har en motsvarande reglering i för- hållande till kraven i MKB-direktivet, framför allt de två EU- förordningarna. Fokus för avsnittet är att beskriva hur miljökonse- kvensbedömningsprocessen regleras i dessa akter och hur denna process förhåller sig till tillståndsprocessen.

9.12.1Definitioner

Enligt artikel 2.18 i EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial omfattar en tillståndsprocess alla relevanta tillstånd för att bygga och driva ett projekt för kritiska råmaterial, däribland bygglov, kemikalietillstånd och tillstånd för nätanslutning samt miljöbedömningar och miljötillstånd där sådana krävs, och som även omfattar alla ansökningar och förfaranden, från bekräftelsen på att ansökan är fullständig till meddelandet om det övergripande beslutet om utfallet av förfarandet.

Enligt artikel 3.19 i EU-förordningen om netto-nollteknik om- fattar tillståndsprocessen alla relevanta tillstånd att bygga, utvidga, omvandla och driva tillverkningsprojekt för netto-nollteknik och strategiska netto-nollprojekt, däribland bygglov, kemikalietillstånd och tillstånd för nätanslutning samt miljöbedömningar och miljö- tillstånd där sådana krävs, och som även omfattar alla ansökningar och förfaranden från bekräftelsen på att ansökan är fullständig till meddelandet om det övergripande beslutet. Avseende på geologisk lagring av koldioxid, tillståndsprocessen för lagring som avser be- handling av alla nödvändiga tillstånd för anläggningar ovan jord som krävs för driften av en lagringsanläggning, inbegripet bygglov och tillstånd för rör, och miljötillståndet för injektion och lagring av kol- dioxid i enlighet med direktivet om geologisk lagring av koldioxid.

751

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

Definitionerna är i stort överstämmande med varandra och liknar också definitionen i artikel 16 i förnybartdirektivet. I dessa defini- tioner utgör miljökonsekvensbedömningsprocessen enligt MKB- direktivet en del i dessa akters tillståndsprocesser, om MKB- direktivets krav om en miljökonsekvensbedömning aktualiseras. På så sätt påverkar inte dessa tre EU-rättsliga akter bedömningen av om ett projekt enligt MKB-direktivet ska genomgå en miljökon- sekvensbedömning.

9.12.2Formerna för bedömningen om en betydande miljöpåverkan kan antas

Utgångspunkten i artikel 4.6 i MKB-direktivet är att beslutet om att ett projekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska fattas så snart som möjligt eller inom högst 90 dagar från den dag exploa- tören lämnat all information som krävs enligt artikel 4.4 och bilaga 2.A (se avsnitt 9.6.1). Enligt artikel 11.5 i EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial ska det ske ett undantag från artikel 4.6

iMKB-direktivet avseenden tidsfristen för beslutet om betydande miljöpåverkan. I stället för 90 dagar ska beslutet fattas inom 30 dagar.

Förnybarhetsdirektivet har sedan den senaste revideringen infört särskilda bestämmelser om miljöbedömning avseende projekt för förnybar energi i och utanför accelerationsområden. En miljökonse- kvensbedömning ska som utgångspunkt inte göras för projekt inom ett accelerationsområde eftersom en miljöbedömning enligt SMB- direktivet ska ha föregått utpekandet av området (se artikel 15c.2 i förnybartdirektivet). Trots detta kan en miljökonsekvensbedömning behöva genomföras enligt MKB-direktivet om betydande oförutsedd negativ påverkan med hänsyn till miljöns känslighet i det geografiska området kan inträffa om denna fråga inte har belysts och hanterats inom ramen för miljöbedömningen enligt SMB-direktivet (se arti- kel 16a.3–5 i förnybartdirektivet).

Det finns ingen motsvarande bestämmelse i EU-förordningen om netto-nollteknik.

752

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

9.12.3Begära ett yttrande om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsnivå

Iavsnitt 9.7.1 beskriver vi MKB-direktivets reglering avseende den ansvariga myndighetens yttrande om miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsnivå (se artikel 5.1 och 5.2 i MKB-direk- tivet).

Enligt EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial, ska den s.k. berörda projektägaren, om en miljökonsekvensbedöm- ning krävs, senast 30 dagar efter meddelandet om erkännande som strategiskt projekt, och innan ansökan lämnas in, begära ett yttrande från den berörda gemensamma kontaktpunkten om omfattning av och detaljnivå för den information som ska ingå i miljökonsekvens- beskrivningen. Kontaktpunkten ska säkerställa att yttrandet utfärdas så snart som möjligt och inom en tidsperiod som inte överstiger 45 dagar från det datum då projektägaren lämnade in sin begäran om ett yttrande (artikel 12.1 i EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial).

Enligt EU-förordningen om netto-nollteknik får den berörda projektägaren innan ansökan lämnas in begära ett yttrande från kontaktpunkten om omfattningen av och detaljnivån för den in- formation som ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Kontakt- punkten ska säkerställa att yttrandet utfärdas så snart som möjligt och senast 45 dagar från det datum då projektägaren lämnade in sin begäran om ett yttrande (artikel 10.1 EU-förordningen om netto- nollteknik).

För projekt under förnybartdirektivet finns det särskilda bestäm- melser som skiljer sig från MKB-direktivet och nämnda två EU- förordningar. Ett sådant fall rör yttrandet om miljökonsekvens- beskrivningens omfattning och detaljnivå. När en miljökonsekvens- bedömning krävs för ett projekt som omfattas av förnybartdirek- tivet ska den behöriga myndigheten, med beaktande av den infor- mation som har lämnats av exploatören, avge ett yttrande om omfatt- ningen av och detaljnivån för den information som exploatören ska lämna i miljökonsekvensbeskrivningen, vars omfattning inte får ut- ökas därefter (se artikel 16b.2 i förnybarhetsdirektivet). På så sätt blir yttrandet bindande i miljökonsekvensbedömningsprocessen under förnybartdirektivet och ansvarig myndighet kan inte begära kompletteringar som inte har sin grund i yttrandet.

753

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

9.12.4Miljökonsekvensbedömningsprocessen enligt EU-förordningen om kritiska och strategiska råmaterial

Om en miljökonsekvensbedömning krävs ska artiklarna 5–9 i MKB- direktivet tillämpas enligt förordningen (artikel 12.1). Det är hela miljökonsekvensbedömningsprocessen, dvs. från utarbetande av en miljökonsekvensbeskrivning till att den ansvarige myndigheten inte- grerar den motiverade slutsats i beslutet om tillstånd och meddelar allmänheten och berörda myndigheter om att ett sådant beslut har fattats.

Startpunkten för tillståndsprocessen utgörs av att kontaktpunkten bekräftar att projektägarens ansökan är fullständig. Detta sker senast 45 dagar efter att projektägaren har lämnat in all den information som krävs för att behandla en ansökan. Om all information inte har lämnats in ska kontaktpunkten begära att projektägaren lämnar in en fullständig ansökan utan oskäligt dröjsmål, kontaktpunkten ska ange vilken information som saknas. Om den inlämnade ansökan anses ofullständig en andra gång får kontaktpunkten inte begära in information på områden som inte omfattas av den första begäran om ytterligare information, och den får endast begära in ytterligare under- lag som kompletterar den saknade informationen (se artikel 11.6).

I vilket skede av tillståndsprocessen som miljökonsekvensbeskriv- ningen ska lämnas in av projektägaren är inte exakt bestämt i för- ordningen. Kontaktpunkten ska underrätta projektägaren om när beskrivningen ska lämnas in, med hänsyn till hur tillståndsproces- sen organiseras i den berörda medlemsstaten och till att tillräckligt med tid måste ges för att bedöma beskrivningen. Det är tydligt i sista meningen av artikel 11.8 att varaktigheten för processen att lämna ett beslut om tillstånd inte påverkas av projektägarens process att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, men att processen ingår i förordningens definition av tillståndsprocess (se även artikel 2.18). På så sätt kan miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in samtidigt som ansökan lämnas in och utgöra underlag för om ansökan är full- ständig. Oavsett måste ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen finnas tillgängliga vid samrådet (se artiklarna 6.2 och 6.3 i MKB- direktivet).

Formerna för samråd eller när samråd ska äga rum regleras inte i förordningarna utan här är utgångspunkterna desamma som i MKB-

754

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

direktivet, dvs. samråd ska ske på ett tidigt stadium och deltagandet ska vara effektivt (se avsnitt 9.9.1 och artikel 6.2 samt artikel 6.4 i MKB-direktivet). Tiden för att samråda regleras och får inte över- stiga 85 dagar och i linje med MKB-direktivet inte understiga 30 dagar. I undantagsfall får den berörda medlemsstaten förlänga tidsramarna med ytterligare 40 dagar som mest om det krävs på grund av det före- slagna projektets karaktär, komplexitet, plats eller storlek (artikel 12.5). Enligt artikel 10.5 i EU-förordningen om netto-nollteknik ska tids- ramarna för samråd som utgångspunkt vara desamma, men bara kunna förlängas till högst 90 dagar efter en bedömning i varje enskilt fall.

Om samrådet resulterar i att miljökonsekvensbeskrivningen måste kompletteras med ytterligare information får kontaktpunkten ge det projektansvariga företaget möjlighet att tillhandahålla ytterligare information. I sådana fall ska kontaktpunkten underrätta projekt- ägaren om den dag då den ytterligare informationen senast ska läm- nas in, som ska vara minst 30 dagar efter underrättelsen. Perioden mellan tidsfristen för tillhandahållande av ytterligare information och inlämnandet av den ska inte räknas in i varaktigheten för till- ståndsprocessen (artikel 11.9).

Efter att projektägaren har kompletterat miljökonsekvensbeskriv- ningen ska de berörda behöriga myndigheterna utfärda den motive- rade slutsats som avses i artikel 1.2 g iv i MKB-direktivet rörande miljökonsekvensbedömningen inom 90 dagar efter det att den erhål- lit alla nödvändig information, avseende artikel 5, 6 och 7 i MKB- direktivet, och slutfört samråden enligt artiklarna 6 och 7 i MKB- direktivet (artikel 12.3). Det går att förlänga tidsfristen för att lämna den motiverade slutsatsen med 20 dagar (se artikel 12.4). Precis som i MKB-direktivet handlar det inte bara om att godkänna miljökonse- kvensbeskrivningen utan att ta hela processen i beaktan.

Det finns inga ytterligare referenser till MKB-direktivet och de krav som exempelvis ställs på att den motiverade slutsatsen ska vara aktuell när tillståndsbeslutet fattas eller att beslutande myndighet omedelbart ska informera allmänheten när beslut om tillstånds- ansökan har fattats (se artikel 8a.6 och 9.1 i MKB-direktivet). Ett tillståndsbeslut enligt förordningen ska på så sätt utformas i enlig- het med artikel 8 och 9 i MKB-direktivet.

I artikel 14 tydliggörs att tillämpningen av Århuskonventionen och Esbokonventionen inte påverkas av förordningen.

755

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

9.13Gränsöverskridande samråd

Vi noterar initialt att våra utredningsdirektiv endast nämner gräns- överskridande miljöeffekter i relation till den specifika miljöbedöm- ningen. I och med att bestämmelser om gränsöverskridande miljö- effekter är snarlika för strategiska och specifika miljöbedömningar finns det skäl att behandla dem på ett samordnat sätt. Att bestäm- melserna härrör ur samma konvention, Esbokonventionen, och att SMB- samt MKB-direktivet har snarlika bestämmelser utgör ytter- ligare skäl att inte skilja den strategiska och specifika miljöbedöm- ningen åt avseende gränsöverskridande samråd. Detta är även fallet i våra grannländer.

Förutom i Esbokonventionen, MKB-direktivet och SMB- direktivet finns det krav på gränsöverskridande samråd i ett antal andra EU-direktiv, såsom vattendirektivet, och även konventioner som Sverige ratificerat. I detta avsnitt belyser vi de konventioner som anges i 1 kap. 4 § miljöbalken, dvs. gränsälvsöverenskommel- sen mellan Sverige och Finland, miljöskyddskonventionen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige och svensk-norska vattenrätts- konventionen.

9.13.1Esbokonventionen

I avsnitt 5.3.1 återfinns en övergripande beskrivning av Esbokon- ventionen. I detta avsnitt beskrivs några artiklar, med koppling till de av oss identifierade utmaningarna inom området, närmare. Inled- ningsvis vill vi också erinra om att EU, precis som Sverige, har ratificerat Esbokonventionen. EU är därmed också part till konven- tionen. EU har genomfört konventionen genom i huvudsak MKB- direktivet. Genom EU:s genomförande av konventionen har bestäm- melserna i konventionen fått en mer bindande verkan för Sverige eftersom EU:s genomförande har företräde.145 När konventionen utgör en integrerad del av EU:s rättsordning har den dessutom företräde framför sekundärlagstiftning som har antagits enligt för- draget om Europeiska unionens funktionssätt.146 Detta innebär att EU-rättsliga bestämmelser ska tolkas för att skapa samstämmighet

145Se EU-domstolens dom i mål C-181/73 p. 4–6 och mål C-344/04 p. 36.

146Se EU-domstolens dom målen C‑240/09 p. 42; C‑470/16 p. 50; C‑286/90 p. 9, C‑402/05 P och C‑415/05 P p. 291 och C‑366/10 p. 123.

756

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

med Esbokonventionen.147 Om konventionen ställer krav som inte återfinns i MKB-direktivet ska konventionens krav dock tillämpas, förutsatt att gränsöverskridande påverkan kan antas.

Konventionen har jämfört med 6 kap. miljöbalken och MKB- direktivet en annorlunda terminologi i vissa avseenden. Skillnaden har sin utgångspunkt i att konventionen utgår ifrån antagandet att den reglerar förhållandet mellan suveräna stater utanför en EU- rättslig kontext. Vi kommer inte att fokusera på skillnader i termi- nologi utan på hur processen för ett gränsöverskridande ska äga rum enligt konventionen samt vilka krav som ställs på processens moment.

Centralt för konventionen är definitionen ”gränsöverskridande påverkan” som avser varje påverkan inom ett område under en parts jurisdiktion som orsakas av en föreslagen verksamhet vars källa är belägen helt eller delvis inom ett område under en annan parts juris- diktion (artikel 1 viii).

Enligt konventionens artikel 2.1 ska parterna vidta alla lämpliga och effektiva åtgärder för att förebygga, minska och kontrollera betydande skadlig gränsöverskridande miljöpåverkan från föreslagna verksamheter. Det ska införas ett förfarande avseende miljökonse- kvensbeskrivningar beträffande verksamheter som anges i bilaga 1 till konventionen och sådana som kan antas förorsaka sådan på- verkan (artikel 2.2 och bilaga 3). Förfarandet ska medföra att allmän- heten tillåts medverka och en miljökonsekvensbeskrivning enligt bilaga 2 till konventionen upprättas. Allmänheten i områden som kan antas bli utsatta för påverkan från en föreslagen verksamhet ska ges samma möjligheter oavsett vilket land dessa befinner sig i (artikel 2.6).

Den part inom vars område en föreslagen verksamhet ska under- rätta alla parter som kan tänkas bli utsatta för gränsöverskridande påverkan (artikel 3.1). Underrättelsen ska göras senast när den egna allmänheten underrättas (artikel 3.1). Underrättelsen ska bl.a. inne- hålla information om den föreslagna verksamheten inklusive alla tillgängliga uppgifter om dess förmodade gränsöverskridande på- verkan (artikel 3.2 a). Den utsatta parten ska inom en viss tid som ska anges i underrättelsen svara om den avser att delta i förfarandet (artikel 3.2 c och 3.3). Om den utsatta parten uppger att den inte

147Se Report by the Aarhus Compliance Committee on the Compliance by the EC with its obligations under the Aarhus Convention, ECE/MP.PP/2008/5/Add.10, paragraph 23, 2/5/2008 och EU-Commission, ”Guidance on the Application of the Environmental Impact Assess- ment Procedure for Large-scale Transboundary Projects” (2013), s. 3.

757

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

avser att delta i förfarandet eller om den inte svarar inom angiven tid finns det inget hinder för upphovsparten att utöva sin rätt att besluta huruvida den ska genomföra miljökonsekvensbedömning i enlighet med egen nationell lagstiftning och praxis (artikel 3.4).

Önskar den utsatta parten delta i förfarandet ska den förses med information, om så inte har ägt rum, om förfarandet med en miljö- konsekvensbeskrivning innefattande angivande av tidsschemat för överlämnande av synpunkter och relevant information om den före- slagna verksamheten och dess sannolika betydande skadliga gräns- överskridande påverkan (artikel 3.5). En utsatt part ska, på begäran, i rimlig utsträckning förse upphovsparten med tillgängliga uppgifter avseende den eventuellt påverkade miljön, där sådana uppgifter är nödvändiga för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen. Infor- mationen ska levereras omgående och, om det är lämpligt, genom ett gemensamt organ (artikel 3.6). De berörda parterna ska säker- ställa att allmänheten i de områden som kan antas bli påverkade ska informeras om den föreslagna verksamheten och ges möjlighet att göra kommentarer eller invändningar och att dessa ska vidarebefordras till upphovsparten (artikel 3.8).

När en part anser att den kan bli utsatt för en betydande skadlig gränsöverskridande påverkan från en föreslagen verksamhet och ingen underrättelse har genomförts ska de berörda parterna föra diskus- sioner om det kan antas att det blir en betydande skadlig gränsöver- skridande påverkan. Om parterna inte kan komma överens får frågan hänskjutas till en undersökningskommission (se bilaga 4) som lämnar råd om sannolikheten för betydande skadlig gränsöverskridande påverkan (artikel 3.7).

Den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas ska som ett minimikrav innehålla de uppgifter som anges i bilaga 2 till konven- tionen (artikel 4.1). Detta inkluderar bl.a. följande.

•En beskrivning, där så är lämpligt, av rimliga alternativ (till exem- pel lokaliserade eller tekniska) till den föreslagna verksamheten inklusive noll-alternativet.

•En beskrivning av den miljö som sannolikt kommer att påverkas väsentligt av den föreslagna verksamheten och dess alternativ.

•En beskrivning av den potentiella miljöpåverkan av den föreslagna verksamheten och dess alternativ och en uppskattning av dess betydelse.

758

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

•En beskrivning av åtgärder för att minimera negativ miljöpåverkan.

•En identifiering av kunskapsluckor och osäkerheter som uppstår vid sammanställningen av den information som krävs.

Upphovsparten ska överlämna miljökonsekvensbeskrivningen till den utsatta parten. De berörda parterna ska se till att beskrivningen distribueras till myndigheterna och allmänheten i de områden hos den utsatta parten som kan antas bli påverkad.

Samrådet mellan parterna ska ske efter färdigställandet av miljö- konsekvensbeskrivningen angående, bl.a., den föreslagna verksam- hetens eventuella gränsöverskridande påverkan och åtgärder för att reducera eller eliminera dess påverkan, möjliga alternativ till den föreslagna verksamheten samt övervakning av effekterna av sådana åtgärder på upphovspartens bekostnad (artikel 5.1 a). Att samrådet ska genomföras efter att miljökonsekvensbeskrivningen har färdig- ställts är också slutsatsen från Esbokonventionens genomförande- kommitté.148 Dessutom anser kommittén att miljökonsekvensbeskriv- ningen ska innehålla ett särskilt kapitel om den gränsöverskridande situationen inklusive exempelvis påverkan och åtgärder för att redu- cera eller eliminera denna del av verksamhetens påverkan.149

Parterna ska säkerställa att det i det slutliga beslutet om den före- slagna verksamheten tas vederbörlig hänsyn till bedömningarna i miljökonsekvensbeskrivningen, till de kommentarer som erhållits från allmänheten samt till resultatet av samrådet mellan parterna (artikel 6.1). Upphovsparten ska förse den utsatta parten med det slutliga beslutet om den föreslagna verksamheten tillsammans med de skäl och överväganden som beslutet grundar sig på (artikel 6.2). Om ytterligare uppgifter avseende skadlig gränsöverskridande på- verkan kommer fram innan arbetet påbörjas som inte var tillgäng- liga när beslutet togs och som i sak skulle ha kunnat påverkat detta ska de andra parterna meddelas om detta. Om någon berörd part begär det ska samråd äga rum beträffande frågan om beslutet bör ändras (artikel 6.3).

148Opinions of the Implementation Committee (2001–2020), Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context and Protocol on Strategic Environmental Assessment (United Nations 2020), p. 116.

149Opinions of the Implementation Committee (2001–2020), Convention on Environmental Impact Assessment in a Transboundary Context and Protocol on Strategic Environmental Assessment (United Nations 2020), p. 91.

759

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

Om någon part begär det ska också en efterföljande analys göras. Den efterföljande analysen ska omfatta övervakning av verksamheten, i linje med bilaga 5 (artikel 7.1). Övervakningen kan exempelvis om- fatta kontroll av att de villkor som anges i tillståndsbeslutet samt av effektiviteten hos åtgärderna som genomförts för att minska på- verkan. Om analysen visar att det föreligger en betydande skadlig gränsöverskridande påverkan som inte reglerats eller att nya faktorer har upptäckts som kan orsaka sådan påverkan, ska parterna infor- mera varandra om detta och överlägga om nödvändiga åtgärder för att reducera eller eliminera påverkan (artikel 7.2).

9.13.2MKB-direktivet– gränsöverskridande samråd

Enligt MKB-direktivet är det önskvärt att fastställa förstärkta be- stämmelser om miljökonsekvensbedömning i ett gränsöverskridande sammanhang så att hänsyn kan tas till Esbokonventionen (skäl 15). I grunden gäller samma bestämmelser för en gränsöverskridande miljökonsekvensbedömning som för en nationell enligt MKB- direktivet. Samtidigt, som noterades i avsnitt 9.13.1, ska Esbokonven- tionens krav komplettera och trumfa sekundärlagstiftning när så behövs för att uppfylla de formella krav som konventionen ställer. Här kommer i huvudsak MKB-direktivets krav för en gränsöver- skridande miljöbedömning att beskrivas tillsammans med i vilka situationer där kompletterande kravställs av konventionen för att visa på hela den EU-rättsliga regleringen. Exempelvis behöver kon- ventionens krav ingå i bedömningen av alternativ, i och med att dessa är oberoende av de materiella kraven för ett specifikt projekt.150

Utgångspunkten för en gränsöverskridande miljökonsekvens- bedömning är artikel 7 i MKB-direktivet. Bestämmelsen anger bl.a. att när en medlemsstat uppmärksammar att ett projekt kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat eller om en medlemsstat som kan komma att utsättas i betydande grad begär det, ska den medlemsstat inom vars territorium projektet ska genomföras informera den utsatta medlemsstaten. Artikel 7 be- gränsar möjligheten att undanta vissa projekt från direktivets bestäm- melser (se artikel 2.4–5).

150Se förslag till avgörande Generaladvokat Kokott i mål C-461/17 p. 105.

760

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

Underrättelse till den utsatta medlemsstaten ska ske så snart som möjligt, senast när den egna allmänheten informeras, och inbegripa bl.a. en beskrivning av projektet, tillsammans med alla tillgängliga uppgifter om dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser, upp- gifter om vilket slags beslut som kan komma att fattas (artikel 7.1).

Den medlemsstat inom vars territorium projektet är avsett att utföras ska ge den andra medlemsstaten rimlig tid att ange om den vill delta i beslutsförfarandet för projektet, eller motsvarande förfar- ande (artikel 2.2 och 7.1). Om den utsatta medlemsstaten vill delta ska den erhålla, om så inte redan har ägt rum, de uppgifter som artikel 6.2 omfattar och dessa ska göras tillgängliga i enlighet med artikel 6.3 a och b (artikel 7.2).

Esbokonventionen kräver att upphovsparten underrättar berörda parter om aktiviteter som anges i bilaga 1 till konventionen och som sannolikt kommer att orsaka en betydande negativ gränsöverskridande påverkan (artikel 3.2 Esbokonventionen). Upphovsparten är skyldig att underrätta berörda parter även om sannolikheten för sådan på- verkan endast är liten.151 Detta innebär att underrättelse alltid är nöd- vändig, såvida inte betydande negativ gränsöverskridande påverkan med säkerhet kan uteslutas.152

EU-kommissionen har tagit fram en vägledning om gränsöver- skridande miljöbedömningar. Vägledningen är upprättad på så sätt att den överensstämmer med kommissionens tolkning av direktivet och konventionens krav.

Enligt vägledningen ska processen för en gränsöverskridande miljökonsekvensbedömning följa sju steg.

1.Underrättelse och informationsutbyte (artikel 7.1–2 MKB- direktivet och artikel 3 Esbokonventionen).

2.Fastställande av innehåll och omfattning av miljökonsekvens- beskrivningen (artikel 5.2 MKB-direktivet).

3.Utarbetandet av miljökonsekvensbeskrivningen av exploatören (artikel 5.1, 5.3 och bilaga 4 MKB-direktivet samt artikel 4 och bilaga 2 Esbokonventionen).

151Se Guidance on the Practical Application of the Espoo Convention, paragraph 28, Decision III/4 annex IV), http://live.unece.org/fileadmin/DAM/env/documents/2004/eia/decision.III.4.e.pdf.

152Se Decision IV/2, annex I, paragraph 54, http://live.unece.org/fileadmin/DAM/env/documents/2008/eia/decision.IV.2.e.pdf.

761

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

4.Allmänhetens deltagande, spridning av information och samråd (artikel 6 och 7.3 MKB-direktivet samt artikel 3.8, 2.2, 2.6 och 4.2 Esbokonventionen).

5.Samråd mellan berörda parter (artikel 7.4 MKB-direktivet och artikel 5 Esbokonventionen).

6.Granskning av miljökonsekvensbeskrivningen inklusive annan information som framkommit under processen och slutligt beslut avseende projektet (artikel 8 MKB-direktivet och arti- kel 6.1 Esbokonventionen).

7.Spridning av information om det slutliga beslutet till allmänheten, myndigheter och den utsatta medlemsstaten (artikel 9 MKB- direktivet och artikel 6.2 Esbokonventionen).153

Underrättelse

Enligt artikel 7 i MKB-direktivet har medlemsstaterna rätt att begära underrättelse för alla projekt som kan ha en betydande inverkan på deras miljö, oavsett om det finns upptaget i MKB-direktivets bilaga 1 eller kan falla inom bilaga 2. I och med att undersökningen och fast- ställandet av en betydande miljöpåverkan ska utgå ifrån försiktighets- principen medför det att om det inte går att faktiskt utesluta en risk för betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömningsprocess genom- föras.154

För storskaliga gränsöverskridande projekt är tidpunkten för underrättelse ytterst viktig för att säkerställa effektiv samordning mellan de berörda parterna och för att undvika tvister. EU-kommis- sionen rekommenderar att anmälan skickas så tidigt som möjligt, helst före processen att avgränsa och bestämma omfattningen på miljökonsekvensbeskrivningen.155 Underrättelsen bör oavsett inte skickas senare än när allmänheten i ursprungsparten informeras om miljöbedömningsprocessen.

153Se EU Commission, ”Guidance on the Application of the Environmental Impact Assess- ment Procedure for Large-scale Transboundary Projects” (2013), s. 6.

154Se EU-domstolens dom i mål C-117/02 p. 42, 43 och 85.

155Se EU Commission, ”Guidance on the Application of the Environmental Impact Assess- ment Procedure for Large-scale Transboundary Projects” (2013), s. 6.

762

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljökonsekvensbeskrivningen vid en gränsöverskridande miljö- bedömning behöver innehålla en beskrivning av projektets sanno- lika betydande effekter, t.ex. effekter till följd av användning av naturresurser eller kumulativa effekter, utifrån bilaga 2 till Esbo- konventionen och bilaga 4 till MKB-direktivet.

EU-domstolen har återkommande tydliggjort att MKB-direk- tivet syftar till att resultera i en helhetsbedömning av den miljö- påverkan som ett projekt eller en ändring av ett projekt medför.156 För ett gränsöverskridande projekt rekommenderar EU-kommission att en gemensam miljökonsekvensbeskrivning för hela projektet och sedan utarbeta de enskilda nationella miljökonsekvensbeskriv- ningarna om sådana behövs. Även om MKB-direktivet saknar en rättslig grund för ett sådant samordnat förfarande ger Esbokonven- tionen den rättsliga grunden för att vid behov göra en gemensam miljökonsekvensbedömning (se artikel 8 och bilaga 6, punkt g

i Esbokonventionen). Dessutom anges i artikel 2.1 i Esbokonven- tionen att parterna är skyldiga att agera antingen enskilt eller gemen- samt för att förhindra, minska och kontrollera betydande negativa gränsöverskridande miljöpåverkan från föreslagna verksamheter. I andra artiklar uppmuntras skapande av gemensamma organ (artik- larna 3.6, 4.2, 5 andra stycket, bilaga 6.g i Esbokonventionen).

Samråd

De berörda medlemsstaterna ska sedan tillgängliggöra informa- tionen som ska tas fram enligt MKB-direktivets artikel 7.1–2 inom rimlig tid för myndigheter (artikel 6.1) och för den berörda allmän- heten (artikel 7.3 a).

När samråd ska äga rum anges i artikel 6.2 i MKB-direktivet att den berörda allmänheten i det påverkade landet på ett effektivt sätt kan delta i beslutsprocesser och informeras, det är den utsatta parten som ska säkerställa att allmänheten får komma till tals. Samrådsunder- laget bör identifiera de betydande negativa gränsöverskridande effekt- erna och beskriva den bedömning som utförts, särskilt när det gäller alternativ, kumulativa effekter och effekter på klimat och biologisk mångfald. Direktivets artikel 6.3 a och 6.3.b anger att medlemsstaterna

156Se exempelvis EU-domstolens dom målen C-142/07 p. 39 och C‑205/08 p. 51.

763

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

inom rimliga tidsramar ska se till att den berörda allmänheten får tillgång till följande:

•all information som har samlats in i enlighet med artikel 5 (miljökonsekvensbeskrivningen), och

•i enlighet med den nationella lagstiftningen, de viktigaste rapporter och utlåtanden som har lämnats till den eller de ansvariga myndig- heterna vid den tidpunkt då den berörda allmänheten informeras.

Medlemsstaterna ska säkerställa att myndigheter och allmänheten ges tillfälle att inom rimlig tid framföra sina synpunkter på de upp- gifter som lämnats till den ansvariga myndigheten i den medlems- stat på vars territorium projektet är avsett att utföras. Den berörda allmänheten på den utsatta medlemsstatens territorium ska kunna delta på ett effektivt sätt (artikel 7.5).

De berörda medlemsstaterna ska samråda om bl.a. projektets gränsöverskridande påverkan och planerade åtgärder för att minska eller eliminera sådan påverkan samt fastställa en rimlig tidsfrist för detta samråd. Sådana samråd får genomföras via ett lämpligt gemen- samt organ (artikel 7.4). Fastställandet av bl.a. tidsramar för samråd ska fastställas av de berörda medlemsstaterna utifrån MKB-direktivets artikel 6.5–7 (7.5).

Det är tydligt i EU-domstolens praxis om artikel 6.3 i MKB- direktivet att den berörda allmänheten ska få tillgång till all infor- mation som har samlats in inom rimliga tidsramar.157 Kravet på in- formationen som ska lämnas måste tolkas emot EU-rättens andra rättsakter och det medför bl.a. att det i samrådsunderlaget ska finnas information som gör det möjligt att bedöma projektets inverkan på exempelvis vattenstatusen mot bakgrund av de kriterier och skyldig- heter som föreskrivs bl.a. i artikel 4.1 vattendirektivet.158 EU-dom- stolen har också i en lång rad avgöranden tydliggjort att miljökonse- kvensbedömningen ska utgöra ett fullständigt underlag som ska samlas i sammanhängande dokument. Detta för att möjliggöra att den berörda allmänheten ska kunna delta i beslutsprocessen och förbereda sig på ett lämpligt sätt.159 För att uppfylla artiklarna 6.2 och 6.3 i MKB-direktivet får inte samrådsunderlag vara ofullständigt,

157Se EU-domstolens dom i målen C-2/07 p. 42–43, C-205/08 p. 45–58 och C-535/18 p. 83.

158Se EU-domstolens dom i mål C-535/18 p. 84.

159Se EU-domstolens dom i mål C-535/18 p. 85.

764

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

eller bestå av uppgifterna som presenteras på ett icke sammanhäng- ande sätt i olika handlingar.160 De underlag som lämnas till den andra medlemsstaten inför samråd ska också leva upp till de kriterier som finns för miljökonsekvensbedömningar generellt, inklusive EU- domstolens avgöranden.

Sammantaget medför referenserna i artikel 7 till andra bestämmel- ser i MKB-direktivet att samma krav ställs på den gränsöverskridande miljöbedömningen som på den nationella miljökonsekvensbedöm- ningen. I vissa fall ställs dock högre krav på den gränsöverskridande miljöbedömningen är på den nationella – miljökonsekvensbedöm- ningen i syfte att säkerställa att konventionens krav uppfylls.

9.13.3Miljöbalken – specifika gränsöverskridande miljöbedömningar

Regeringen beslöt den 7 februari 1991 att Sverige skulle underteckna Esbokonventionen.161 Med utgångspunkt i att den nordiska miljö- skyddskonventionen redan fanns och omfattade ”miljöskadlig verk- samhet” bedömde regeringen att det vid tillfället inte fanns något behov av att göra någon lagändring i anledning av godkännandet av Esbokonventionen. Den då gällande förordningen om miljökonse- kvensbeskrivningar kompletterades trots detta med föreskrifter om kungörande m.m. utifrån konventionens krav. I och med att Natur- vårdsverket redan var ansvarig myndighet enligt den nordiska miljö- skyddskonventionen fick Naturvårdsverket även ansvar för Esbo- konventionen.

När miljöbalken trädde i kraft infördes det en regel i dåvarande 6 kap. 6 § miljöbalken kring gränsöverskridande samråd för verksam- heter och åtgärder. Enligt förarbetena kan i vissa fall en planerad verksamhet riskera medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land. Utifrån de krav som Esbokonventionen och dåvarande MKB- direktivet ställer var regeringens uppfattning att i de fall en planerad verksamhet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, ska den nationen informeras och ges möjlighet att delta i förfarandet med miljökonsekvensbeskrivning. Bestämmelsernas utformning var generell och medförde att det i miljöbalken ställs krav på att inte enbart medlemmar i EU och parter till konven-

160Se EU-domstolens dom i mål C-535/18 p. 87.

161Se prop. 1991/92:5.

765

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

tionen ska ges rätt att samråda om gränsöverskridande påverkan som uppstår från en verksamhet eller åtgärd i Sverige.162

Vid senaste revideringen av 6 kap. miljöbalken ändrades bestäm- melsen om specifik gränsöverskridande miljöbedömningen för att förtydliga genomförandet av artikel 7 i MKB-direktivet. Syftet var inte att ändra något i sak, men att tydliggöra skyldigheter och rättig- heter länder emellan vid samrådet.163

Om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av en verksamhet eller åtgärd begär det, ska Natur- vårdsverket informera det andra landet om verksamheten eller åt- gärden, dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser och vilken typ av beslut som kan komma att fattas, och ge det andra landet skälig tid att yttra sig över om det vill delta i miljöbedömningen (6 kap. 33 § första stycket MB och 21 § MBF).

Enligt miljöbedömningsförordningen ska undersökningen om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljö- påverkan enligt 6 kap. 23 eller 26 §§ miljöbalken ta hänsyn till bl.a. hur gränsöverskridande miljöeffekterna är avseende typ och utmärk- ande egenskaper (10 § 3 och 13 § 3 MBF).

Det åligger andra statliga myndigheter som får kännedom om en verksamhet eller en åtgärd som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i ett annat land, att underrätta Naturvårdsverket om detta (22 § MBF).

Om det andra landet vill delta i miljöbedömningen, ska Natur- vårdsverket ge det andra landet möjlighet att delta i samrådsför- farandet om miljökonsekvensbeskrivningen och den slutliga till- ståndsnsökan (6 kap. 33 § andra stycket MB och 23 § MBF). Enligt 23 § miljöbedömningsförordningen är det inte bara det andra landet i abstrakt mening som får delta i samrådsförfarandet utan även den berörda allmänheten i det landet. Samrådet ska genom- föras på ett så effektivt och förutsebart sätt som möjligt.

Vid ett gränsöverskridande samråd ska Naturvårdsverket komma överens med den ansvariga myndigheten i det andra landet hur samrådet ska genomföras så att myndigheter och den allmänhet som kan antas bli berörda ges möjlighet att lämna synpunkter inom en skälig tid som ska vara minst 30 dagar (23 § MBF).

162Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 288 och del 2 s. 60 och 61.

163Se prop. 2016/17:200 s. 123 och 124.

766

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

I förarbetena anges att enligt Esbokonventionen ska upphovs- parten efter det att miljökonsekvensbeskrivningen har färdigställts inleda samråd med den utsatta parten angående den föreslagna verk- samhetens eventuella gränsöverskridande påverkan och åtgärder för att reducera eller eliminera dess påverkan.164 I det svenska genom- förandet av konventionen och MKB-direktivet är det den som prövar tillståndsfrågan som ska ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller alla formella krav (6 kap. 42 och 43 §§ MB). Detta sker oftast i samband med avgörandet av beslutet eller målet. Finner det utsatta landet att exempelvis miljö- konsekvensbeskrivningen är behäftad med brister går det inte över- klaga den särskilt utan så måste ske genom att avgörandet överklagas. Den kungörelse som ska ske när målet har avgjorts ska Naturvårds- verket överlämna till det utsatta landet (6 kap. 44 och 45 §§ MB).

På Naturvårdsverkets hemsida är det möjligt att se de planer, verksamheter eller åtgärder där Sverige har erhållit en underrättelse från ett annat land om det finns risk för betydande miljöpåverkan i Sverige.165 Naturvårdsverket kan anmäla till regeringen att det i ett visst ärende är lämpligt att en annan myndighet utför deras uppgifter (21 § MBF).

Enligt 24 § 1 miljöbedömningsförordningen ska Naturvårdsverket lämna och ta emot underrättelser och i övrigt fullgöra de skyldig- heter som följer av artiklarna 2.4–2.6, 3.1–3.3, 4.2 och 5–8, i Esbo- konventionen samt artikel 10 i Kievprotokollet. Genom att hänvis- ningarna mer eller mindre inkluderar hela miljöbedömningsprocessen som den kommer till uttryck i konventionen ges Naturvårdsverket uppdraget att ”läka” eventuella brister i genomförandet i svensk rätt avseende de skyldigheter som konventionen ställer upp. Samma upp- drag ges Naturvårdsverket i 24 § 2–5 miljöbedömningsförordningen avseende de gränsöverskridande skyldigheter som finns i SMB- direktivet, utvinningsavfallsdirektivet, industriutsläppsdirektivet och MKB-direktivet.

Det finns inga uttryckliga regler för gränsöverskridande samråd utan ett sådant samråd ska leva upp till samma regelverk som andra samråd som rör en verksamhet eller åtgärd som medför en betyd- ande miljöpåverkan. Samtidigt åligger det Naturvårdsverket att vid

164Se prop. 2016/17:200 s. 59.

165Se https://www.naturvardsverket.se/om-miljoarbetet/internationellt- miljoarbete/internationella-miljokonventioner/esbokonventionen--om-information-till- grannlander/.

767

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

eventuella ytterligare krav i EU-rätten kring ett sådant underlag säkerställa att sådana skyldigheter uppfylls.

Exempel på gränsöverskridande tillståndsprocess

I ett uppmärksammat rättsfall från mark- och miljödomstolen i Umeå har finska myndigheter (inklusive Finlands Miljöministerium) deltagit i processen för återkallelse och ny tillståndsansökan av en tillståndgiven gruvverksamhet enligt den tidigare gränsälvsöverens- kommelsen mellan Sverige och Finland. Dessa myndigheter har även överklagat mark- och miljödomstolens beslut. Mark- och miljööver- domstolen har meddelat prövningstillstånd, men har ännu inte av- gjort målet.

Bakgrunden är att det vid svensk-finska gränsen vid Kaunisvaara och Tapuli sedan 2011 har bedrivits gruvverksamhet i omgångar. Nuvarande verksamhetsutövaren övertog verksamheten i början av 2018 och påbörjade gruvdrift i juli 2018. Utvinning av järnmalm sker i dagbrottet i Tapuli, anrikning i processverket i Kaunisvaara och hantering av avfall på gråbergsupplag och i sandmagasin. Verksam- heten bedrivs i nuläget med tillstånd beslutat av Gränsälvskommis- sionen. Tillståndet är tidsbegränsat till 2025.166

Naturvårdsverket ansökte i juni 2018 om delvis återkallelse av tillståndsbeslutet. Verksamhetsutövaren återstartade gruvverksam- heten den 12 juli 2018 trots att brister och risker påpekats av bl.a. Naturvårdsverket. Den 13 januari 2022 meddelade mark- och miljö- domstolen dom i frågan om delvis återkallelse. Av domen framgår att verksamheten inte bedrivs i enlighet med tillståndet bl.a. gällande transporter av slig (malmkoncentrat), men även på grund av klarnings- magasinets konstruktion och drift. Domstolen begränsade därför den tillåtna produktionsmängden till 7 miljoner ton malm (1/3 av den ursprungliga mängden på 20 miljoner ton). Domen överklagades, men Mark- och miljööverdomstolen meddelade inte prövningstill- stånd, vilket inte heller Högsta domstolen gjorde.167

Samtidigt som processen för återkallelse pågick ansökte verksam- hetsutövaren i juli 2019 om ett nytt tillstånd enligt 9 och 11 kap.

166Se gränsälvskommissionens beslut den 20 augusti 2010 i mål nr M 11/09.

167Se https://www.naturvardsverket.se/lagar-och- regler/provningsarenden/gruvor/domstolsprocess-om-kaunis-iron-abs-tillstand/.

768

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

miljöbalken för hela verksamheten inklusive gruvbrytning i nya dag- brott. Mark- och miljödomstolen biföll ansökan i december 2022.168 Finska myndigheter (men också bl.a. Naturvårdsverket och läns-

styrelsen) ansåg att miljökonsekvensbeskrivningen inte beskrev miljökonsekvenserna på ett fullgott sätt, särskilt i Finland. I Mark- och miljödomstolens dom beskrivs de finska myndigheternas syn- punkter på ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Här kommer den finska myndigheten Luke och Finlands Miljöministerium syn- punkter att beskrivas i korthet för att visa på vilka synpunkter som kan uppkomma vid gränsöverskridande samråd.

Finska myndigheten Luke ansåg att verksamheten som det söktes tillstånd för medförde en betydande risk för gränsöverskridande skada på fiskbestånden och deras nyttjande i Torneälvens vattensystem.

Tillståndsvillkoren som hade presenterats i ansökan samt övervak- ningen av utsläppen och vattenkvaliteten bedömdes i många delar som helt otillräckliga. Synergieffekterna av skadliga ämnen hade inte beaktats i tillräcklig grad och det fanns inte tillräcklig beredskap för exceptionella situationer. Luke ansåg att gruvavfall till Sahavaara dag- brott och därifrån uppkomna gruvavfall och vattenutsläpp inbegrep så stora miljörisker att de inte var acceptabla.

Finlands Miljöministerium bedömde att projektets gränsöver- skridande miljökonsekvenser för Finland inte hade bedömts i till- räcklig utsträckning. Miljöministeriet ifrågasatte bl.a. huruvida projektet kunde anses vara detsamma som det som beskrevs i miljö- konsekvensbedömningen i och med att så stora ändringar hade gjorts i projektet efter det att miljökonsekvensbeskrivningen hade färdig- ställts. Enligt miljöministeriets uppfattning täckte miljökonsekvens- bedömningen inte den nya projektversionen utan materialet hade kompletterats endast i vissa delar, och enligt de finska utlåtandena fanns det väsentliga brister i materialet.

Miljöministeriet anförde också i sina skrivelser till Sverige att de tydligt hade tagit upp de detaljer som var nödvändiga att inkludera i miljökonsekvensbeskrivningen, men som inte hade tagits omhand. Finland begärde en utredning av Sverige om 1) varför det material som den projektansvarige lämnat fortfarande inte omfattade gräns- överskridande miljökonsekvenser i Finland, 2) hur Sverige bedömer att ändringen av projektet inverkar på den genomförda miljökon-

168Se Mark- och miljödomstolens vid Umeå tingsrätt dom den 1 december 2022 i mål nr M 2090-19.

769

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

sekvensbeskrivningens tillräcklighet och 3) hur Sverige styr den gränsöverskridande miljökonsekvensbedömningen när materialet efter komplettering har ansetts i huvudsak bristfälligt för Finlands del. Eftersom projektet sannolikt kunde ha betydande skadliga verk- ningar i Finland och de finska synpunkterna visade på brister i mate- rialet förutsatte det finska miljöministeriet att förhandlingarna enligt Esbokonventionen skulle fortsätta. Miljöministeriet ansåg att den behöriga myndigheten i Sverige inte kunde meddela en motiverad slutsats om miljökonsekvensbedömningen eftersom materialet var bristfälligt.

Motparten ansåg att det saknades fog för den finska kritiken och att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyllde de svenska kraven. Nu återstår att avvakta Mark- och miljööverdomstolens avgörande i frågan.

9.13.4Nordiska miljöskyddskonventionen

Enligt 1 kap. 4 § miljöbalken gäller för viss miljöfarlig verksamhet och viss vattenverksamhet särskilda bestämmelser enligt lagen med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Sverige inledde 1974 den 19 februari ett samarbete om gränsöver- skridande miljöpåverkan med Danmark, Finland och Norge genom den nordiska miljöskyddskonventionen. Konventionen syftar till att skapa en ordning enligt vilken varje lands myndigheter vid pröv- ning av fråga om tillåtligheten av miljöfarlig verksamhet ska jämställa grannländernas miljöskyddsintressen med motsvarande intressen i det egna landet. Konventionen är genomförd i svensk rätt genom lagen med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. Enligt 1 § ska artiklarna 1–13 i miljöskyddskonventionen gälla som svensk lag.

Konventionen är fokuserad på tillåtlighetsprövning av miljöskad- lig verksamhet genom att den är avgränsad till utsläppande av fast eller flytande avfall, gas eller annat ämne från mark, byggnad eller anläggning i vattenområde samt användning av mark, havsbotten, byggnad eller anläggning på annat sätt som medför eller kan med- föra störning av miljön genom vattenförorening eller annan inver- kan på vattenförhållanden, sanddrift, luftförorening, buller, skakning,

770

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

temperaturändring, joniserande strålning, ljus eller annat sådant (artikel 1). Prövningen av en miljöfarlig verksamhet som kan med- föra störning i ett annat fördragsslutande land ska likställas med störning i det egna landet (artikel 2). Den som har drabbats eller kan drabbas av störning från miljöfarlig verksamhet i annan fördrags- slutande stat får föra talan hos vederbörande domstol eller admini- strativa myndighet i den staten beträffande verksamhetens tillåtlig- het, inklusive talan om skadeförebyggande åtgärder, och överklaga domstolens eller myndighetens beslut i samma utsträckning och under samma förutsättningar som rättssubjekt i verksamhetslandet. Detta inkluderar talan om ersättning för skada på grund av en miljö- skadlig verksamhet. Frågan om ersättning får inte bedömas efter regler som är oförmånligare för den skadelidande än verksamhets- landets ersättningsregler (artikel 3). Konventionen bygger på så sätt på idén om att miljöskyddskraven i länderna kommer att utvecklas i samma riktning i och med att det är tänkt att det inte ska gå att av- gränsa prövningen till ett lands lagstiftning för att begränsa pröv- ningen i någon mening.

Varje land ska enligt konventionen utse en bevakningsmyndighet som ska tillvarata allmänna miljöskyddsintressen i landet i samband med störning från miljöfarlig verksamhet i något av de nordiska grannländerna. Naturvårdsverket är bevakningsmyndighet i Sverige (1 § förordningen om tillämpning av lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige).

Finner prövningsmyndigheten i ett tillståndsärende att miljö- skadlig verksamhet kan medföra störning av betydelse i grannland, ska handlingarna i ärendet sändas till det landets bevakningsmyndig- het (artikel 5). Bevakningsmyndigheten ska i den mån den anser det behövligt av hänsyn till allmänna eller enskilda intressen i det egna landet kungöra meddelanden från prövningsmyndigheten och verkställa den utredning om verkningarna i landet som den finner erforderligt (artikel 7).

Om det behövs för utredningen av skadeverkningarna i det andra landet kan prövningsmyndigheten i verksamhetslandet kräva att bevakningsmyndigheten i det andra landet ska sörja för besiktning av platsen (artikel 10). Är det fråga om tillstånd till miljöskadlig verksamhet, som medför störning av väsentlig betydelse i annat land, som är föremål för prövning av regeringen eller vederbörande

771

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

departement i verksamhetslandet, ska samråd äga rum mellan länderna i frågan, om regeringen i det påverkade landet begär det (artikel 11)

Konventionen är inte tillämplig i den mån miljöskadlig verksam- het regleras genom särskild överenskommelse mellan två och flera fördragsslutande stater (artikel 1). Exempelvis finns svensk-norska vattenrättskonventionen och gränsälvsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige.

9.13.5Gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland

Den 1 juli 2010 trädde en ny gränsälvsöverenskommelse i kraft mellan Sverige och Finland. Överenskommelsen innebär att tillstånds- prövning av bl.a. vattenverksamheter inte längre görs av Gränsälvs- kommissionen utan av nationella domstolar eller myndigheter. Gränsöverenskommelsen reglerar många olika aspekter, även hur gränsöverskridande verkningar ska hanteras.

Enligt 1 kap. 4 § miljöbalken gäller för viss miljöfarlig verksam- het och viss vattenverksamhet särskilda bestämmelser enligt lagen om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland. Till lagen finns förordningen om gränsälvsöverenskommelsen med Finland.

I bilagan till lagen finns gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland och i lagen anges att överenskommelsen ska gälla som svensk lag förutom artiklarna 23–26 och 29 samt fiske- stadgan för Torneälvens fiskeområde.

I artikel 2 tydliggörs att syftet med överenskommelsen är att

•trygga möjligheterna för båda parterna till skäligt nyttjande av gränsälvarna på ett sätt som främjar gränsregionens intressen,

•förebygga översvämnings- och miljöolyckor,

•samordna de program, planer och åtgärder i avrinningsdistriktet som behövs för att uppnå de mål som bestäms för vattnets kvalitet och vattnets hållbara nyttjande, med iakttagande av de interna- tionella åtaganden och den gemenskapsrätt som parterna är bundna av, samt

•i övrigt främja samarbetet mellan parterna i vatten- och fiske- frågor.

772

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

Särskild vikt ska fästas vid

•att uppnå gemensamma kvalitetsmål för yt- och grundvatten,

•naturvård, kulturmiljövård och miljöskydd,

•hållbart nyttjande av vattenresurserna, samt

•skydd och hållbart nyttjande av fiskbestånden.

Enligt artikel 15.1 i gränsälvsöverenskommelsen ska för verksamhet eller åtgärd i avrinningsdistriktet som kan orsaka gränsöverskrid- ande verkningar på vattnens status eller för deras nyttjande bestäm- melserna i artiklarna 16–21 tillämpas i stället för bestämmelserna i miljöskyddskonventionen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige av den 19 februari 1974. Vid ett sådant ärende ska även andra gränsöverskridande verkningar än de som gäller vattnens status eller nyttjande behandlas i samma ordning (artikel 15.2).

När en domstol eller myndighet i Sverige eller Finland prövar en fråga om tillåtlighet eller tillstånd till en verksamhet eller åtgärd som har gränsöverskridande verkningar ska dessa beaktas på samma sätt som motsvarande verkningar i det egna landet (artikel 16.1). Den som berörs eller kan beröras av verkningar från sådan verksamhet eller åtgärd ska hos domstolar och myndigheter tillerkännas samma rättigheter som sakägare i det land där verksamheten eller åtgärden bedrivs eller ska bedrivas oavsett vilket land vederbörande hör till (artikel 16.2). Om det finns fler rättssubjekt i det ena landet som får föra talen men som inte är räknas som berörd i det andra landet ska möjligheten att föra talan harmoniseras inom ramen för proces- sen efter det land som är mest inkluderande (artikel 16.4).

För att bevara allmänna intressen ska respektive part utse en be- vakningsmyndighet som vid den andra partens tillståndsmyndighet ska bevaka de allmänna intressena i ärenden om verksamheter eller åtgärder med gränsöverskridande verkningar (artikel 17.1).

Myndigheten har rätt att begära kompletterande utredning samt att bli hörd av och föra talan eller överklaga hos den andra partens dom- stol eller myndighet förutsatt att motsvarande myndighet eller någon annan företrädare för allmänna miljöintressen i det andra landet får bli hörd, föra talan eller överklaga i motsvarande ärenden (arti- kel 17.2). Finner myndigheten att nämnda uppgifter ska fullgöras

773

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

av någon annan myndighet gäller samma rättigheter för denna (arti- kel 17.3).

Om en domstol eller myndighet får in ett ärende med gränsöver- skridande verkningar i gränsälvsområdet ska den underrätta den andra partens bevakningsmyndighet som ska ombesörja kungörelse och delgivning av ansökan och kallelse i det egna landet (artikel 18.1). På samma sätt är myndigheten ansvarig för delgivning av domar och beslut (artikel 18.2).

Finner domstol eller myndighet att ärendet kräver syn i det andra landet ska detta ske efter medgivande av och i samverkan med den andra partens bevakningsmyndighet (artikel 19). Kräver verksamheten eller åtgärden tillstånd i båda länderna ska respektive parts domstol eller myndighet sträva efter att behandla ansökningarna samtidigt (artikel 21.1).

Det är den tillståndsprövande domstolen eller myndighet som ansvarar för att de som har rätt att delta i processen under handlägg- ningen ges tillräcklig information på svenska och finska (artikel 22). Enligt 4 § förordning om gränsälvsöverenskommelsen med Finland är Havs- och vattenmyndigheten bevakningsmyndighet vid processer där gränsöverskridande verkningar kan uppstå. Regeringen

kan på anmälan av Havs- och vattenmyndigheten förordna att en annan myndighet ska vara bevakningsmyndighet i ett visst ärende. Vid lagens tillkomst var det Naturvårdsverket som var bevaknings- myndighet och först efter att Havs- och vattenmyndigheten bildades fördes ansvaret över. Om det finns andra myndigheter som har särskild sakkunskap som behövs för att fullgöra bevakningsmyn- dighetens uppgifter ska dessa hjälpa till med den kunskapen, om bevakningsmyndigheten begär det (5 § förordning om gränsälvs- överenskommelsen).

Andra myndigheter som har ett utpekat ansvar enligt förordning- ens 2 och 3 §§ är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (översvämningsbekämpning) och Sveriges meteorologiska och hydro- logiska institut (vattenföring).

Bevakningsmyndigheten i Finland är NTM-centralen i Lappland, som både handhar frågor om gränsöverskridande verkningar och översvämningsbekämpning (2 § lagen om sättande i kraft av de be- stämmelser som hör till området för lagstiftningen i gränsälvsöver- enskommelsen mellan Finland och Sverige, om tillämpning av över- enskommelsen och om upphävande av vissa lagar).

774

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

Vid sidan om de två staternas bevakningsmyndigheter finns även den Finsk-svenska gränsälvskommissionen som är ett mellanstatligt samarbetsorgan som har juridisk kapacitet i de båda länderna (arti- kel 8). I frågor som hör till vatten- eller miljölagstiftningen och som kan påverka gränsälvarnas eller kustvattenområdenas status eller nytt- jande har kommissionen rätt att yttra sig i tillståndsärenden, överklaga beslut i tillståndsärenden, och göra en framställan om rättelse av över- trädelse av ett tillståndsbeslut eller lag eller bestämmelse grundad på lag (artikel 11.1). Kommissionen har rätt att komma med förslag och avge utlåtanden i andra ärenden som rör vattenfrågor i avrinnings- distriktet (artikel 11.2).

Vid sidan av frågor om samråd och överklagande av beslut finns det regler om fisket i gränsälvsområdet. Detta regleras i överens- kommelsen och i svensk rätt i 2 a kap. förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. I förordningens 2 a kap. 15 § anges att Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbottens län förvaltar fisket i Torneälvens fiskeområde. Torne älv svarar för 50 procent av hela produktionen av lax i Östersjöområdet och räknas som en av världens mest produktiva laxälvar.

9.13.6Svensk-norska vattenrättskonventionen

Enligt 1 kap. 4 § miljöbalken gäller för viss miljöfarlig verksamhet och viss vattenverksamhet särskilda bestämmelser enligt lagen (1929:404) om giltighet här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929. Konventionen omfattar anläggning, arbete eller annan åtgärd i vattendrag i det ena landet som kan medföra märk- bar förändring i vattendrag i det andra landet avseende djup, läge, riktning, vattenstånd eller vattenmängd, eller medföra skada för fisket i det andra landet (artikel 1). Om verksamheten kan antas medför olägenhet av någon betydelse inom något av länderna såsom, fiskvandring, skada på fisket eller medföra betydande påverkan på vattenförhållandena inom ett större område får inte tillstånd ges utan godkännande av det andra landet (artikel 12). Konventionen är på så sätt avgränsad till just gränsöverskridande påverkan mellan Norge och Sverige avseende vattenverksamheter.

775

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

Initialt kan sägas att i fråga om rättigheter och förpliktelser som finns inom ett av länderna ska även gälla medborgare i det andra landet (artikel 32).

Om gränsöverskridande påverkan kan antas är processen sådan att mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen ska, så snart kun- görelse genomförs av tillståndsansökan, översända ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen till Utrikesdepartementet som sedan ska samråda med motsvarande norsk myndighet. Innan den förberedande skriftväxlingen avslutats, får fortsatt behandling av målet eller ärendet icke äga rum (3 § lag (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929).

Om en ansökan har inkommit till en myndighet i Norge och ansökan sedermera inkommit till Utrikesdepartementet ska den sändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen (9 § första stycket lagen med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929). Mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen ska sedan genast ut- färda kungörelse om ansökan. Kungörelsen ska innehålla dels upp- gift om verksamhetens beskaffenhet och omfattning samt de verk- ningar som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet fram- ställa erinran med anledning av verksamheten, har att iaktta samt om att erinringar med anledning av ansökan ska inom en viss, i kun- görelsen utsatt tid, insändas till mark- och miljödomstolen eller läns- styrelsen. Kungörelsen ska innehålla tillkännagivande att ett exem- plar av ansökningshandlingarna. Ett exemplar av kungörelsen ska dessutom sändas till Utrikesdepartementet, Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen och andra statliga myndig- heter vilkas verksamhet kan beröras av ansökan samt till berörda kommuner (9 § andra stycket lagen med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929).

Efter att samråd om ansökan har ägt rum ska mark- och miljö- domstolen eller länsstyrelsen till regeringen avge yttrande huruvida samtycke till verksamheten på svensk sida kan anses erforderligt samt huruvida till följd av omfattningen och beskaffenheten av den utredning som ytterligare behövs. Om det med hänsyn till utred- ningens fullständighet kan ske, bör mark- och miljödomstolen eller

776

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

länsstyrelsen också meddela huruvida samtycke bör lämnas och för sådant fall avge förslag till de villkor som bör ställas. Yttrandet ska åtföljas av samtliga till ärendet hörande handlingar. Avskrift av reger- ingens beslut i ärendet ska tillställas mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen (11 §).

Konventionen har sedan en särskild ordning för hur gränsöver- skridande påverkan mellan länderna vid behov kan bedömas. Enligt artikel 17 kan en kommission tillsättas för att behandla den före- slagna verksamhetens gränsöverskridande påverkan (något som också finns som alternativ under Esbokonventionen se avsnitt 9.13.1).

Enligt 3 § lagen med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929 är det mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen som tar det initi- ala beslutet om att med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den utredning som ytterligare behövs, att frågan bör behandlas av en kommission. Myndigheten ska skicka en framställan om detta till Utrikesdepartementet, varefter regeringen meddelar beslut i anled- ning av framställningen.

En kommission kan bestå av två, fyra eller sex medlemmar, varav vartdera landet utser hälften. När kommissionen har tillsatts ska den utreda de frågor som är av intresse för båda länderna, och kan för detta ändamål tillkalla sakkunniga för att bistå kommissionen (arti- kel 18.1). De som berörs av verksamheten ska efter kungörelse få möjlighet att inför kommissionen bevaka sina intressen (artikel 18.2).

Efter samråd och överläggande ska kommissionen yttra sig om huruvida företaget bör äga rum och vilka utredningskrav som bör ställas på verksamheten (för en detaljerad lista se artikel 19).

Konventionen tillämpas fortfarande och det sker yttranden då och då.169 Norge, liksom Sverige, är även part till Esbokonventionen och nordiska miljöskyddskonventionen.

169Se exempelvis Umeå tingsrätt, Mark- och miljödomstolens dom den 6 december 2017 i mål nr M 2175-17 och Östersunds tingsrätt, Mark- och miljödomstolens dom den 2 november 2011 i mål nr M 826-12.

777

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

9.13.7Utmaningar

Av beskrivningen om gränsöverskridande samråd ovan går det att notera att det finns skillnader mellan hur Sverige har valt att inarbeta det gränsöverskridande samrådet i sin miljöbedömningsprocess och hur MKB-direktivet och Esbokonventionen beskriver processen.

Att det finns tre ytterligare konventioner som också är gällande svensk rätt och reglerar hur det gränsöverskridande samrådet ska ske i tre olika situationer ger också upphov till en komplicerande rättslig kontext. Det finns även fler konventioner och EU-direktiv som har bäring på frågan om gränsöverskridande samråd som inte har berörts, såsom vattendirektivet och konventionen om gränsöver- skridande konsekvenser av industriolyckor.

Nedanstående utmaningar disponeras utifrån den svenska miljö- bedömningsprocessen.

Otydligheter kring undersökningssamrådet

Till utredningen har förts fram att det är otydligt om den utsatta parten ska få delta i undersökningssamrådet. En notifiering ska äga rum om svenska myndigheter konstaterar en gränsöverskridande påverkan eller om ett land som kan komma att påverkas betydligt av en verksamhet eller åtgärd begär det (6 kap. 33 § första stycket MB och 21 § MBF). Det uppges dock inte vara tydligt i vilket skede som den utsatta parten ska få delta i samrådsprocessen enligt miljö- balken. Noterar det andra landet att det planeras en verksamhet som kommer ha gränsöverskridande påverkan kan den vilja tydliggöra redan på detta stadium att det kan antas uppstå gränsöverskridande miljöeffekterna (se 10 § 3 och 13 § 3 MBF).

Enligt MKB-direktivet ska en medlemsstat som uppmärksammar att ett projekt kan antas medföra en betydande inverkan på miljön i en annan medlemsstat, eller om en medlemsstat som kan komma att utsättas i betydande grad begär det, så snart som möjligt och senast när den informerar den egna allmänheten översända bl.a. en beskrivning av projektet, tillsammans med alla tillgängliga uppgifter om dess möjliga gränsöverskridande konsekvenser, uppgifter om vilket slags beslut som kan komma att fattas. Det finns inget som säger att detta ska äga rum när det redan har antagits att en verksam- het eller åtgärd medför betydande miljöpåverkan. Dessutom finns

778

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

det krav om att notifieringen ska göras senaste när upphovsparten informerar den egna allmänheten. I vare sig MKB-direktivet eller konventionen görs, på sätt som i miljöbalken, skillnad mellan en- skilda som kan antas bli särskilt berörda och den berörda allmänheten (jfr 6 kap. 24 och 30 §§ MB). I och med att regleringen om gränsöver- skridande samråd strävar efter att samma förutsättningar ska finnas för allmänheten oavsett land vore det därför rimligt att även bjuda in enskilda som är särskilt berörda i det andra landet till undersök- ningssamrådet. Att så bör ske är dock inte tydligt reglerat.

Se våra överväganden och förslag i denna fråga i avsnitt 14.8.10.

Otydligt krav på innehåll i notifiering

Till utredningen har vidare framförts kritik kring hur Naturvårds- verket hanterar notifieringar. Både verksamhetsutövare och myndig- heter har framfört att de anser att Naturvårdsverket inte granskar det material som medföljer notifieringen för att säkerställa att det uppnår de krav som finns. Verksamhetsutövare menar att de behöver stöd i hur de ska agera och vilket material som behöver tas fram för notifieringen. Samtidigt upplever de att Naturvårdsverket enbart agerar ”brevlåda”, vilket riskerar att leda till missförstånd och mellan- nationella problem om den utsatta parten inte upplever att notifier- ingen efterlever kraven på en sådan.

Enligt Esbokonventionen ska den part inom vars område en föreslagen verksamhet ska förläggas underrätta alla parter som kan tänkas bli utsatta för gränsöverskridande påverkan. Underrättelsen ska bl.a. innehålla information om den föreslagna verksamheten inklusive alla tillgängliga uppgifter om dess förmodade gränsöver- skridande påverkan. Detta ställer en del krav på att det vid under- rättelsen rimligen bör finnas i alla fall rudimentär information kring den gränsöverskridande påverkan som riskerar att uppstå. Det finns dock inga tydliga krav på vad en underrättelse till det andra landet ska innehålla enligt svensk rätt, förutom att Naturvårdsverket har ansvar att genomföra processen på ett sådant sätt att skyldigheterna enligt konventionen och MKB-direktivet fullgörs. Det åligger på så sätt Naturvårdsverket att säkerställa att Sverige som part till konven- tionen och medlemsstat notifierar andra deltagande länder på ett sätt som överensstämmer med de krav som finns. Samtidigt går det att

779

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

ifrågasätta om detta är tydligt reglerat och i vilken utsträckning Naturvårdsverket kan förelägga en verksamhetsutövare att exempel- vis genomföra undersökningar i det andra landet innan en notifi- ering görs för att kunna beskriva möjliga gränsöverskridande kon- sekvenser.

Våra överväganden och förslag finns i avsnitt 14.8.10.

Otydliga krav på processen för avgränsningssamrådet och vilket underlag detta ska inkludera

Till utredningen har också framförts att det finns stora otydligheter avseende hur det andra landet i ett gränsöverskridande samråd ska delta i avgränsningssamrådet. Som vi beskrev ovan ska allmänheten i det utsatta landet behandlas på ett likartat sätt som allmänheten i ursprungslandet. Utifrån detta krav ska avgränsningssamrådet inklu- dera allmänheten i det andra landet (jfr 23 § MBF).

Till utredningen har framförts att underlaget som används vid avgränsningssamrådet är ett stort problem vid gränsöverskridande samråd som initieras av Sverige. Vad utredningen förstår anser andra medlemsstater att underlaget som ligger till grund för samrådet inte uppfyller de formella kriterier som finns för ett gränsöverskridande samråd och MKB-direktivets generella krav på ett sådant underlag.

Av samrådsunderlaget behöver den andra staten och dess allmän- het kunna göra sig en uppfattning om den miljöpåverkan som risk- erar att inträffa och utvärdera om formella kriterier uppfylls. Samråds- underlaget som tillhandahålls bör ge en sammanhängande bild av projektet och dess miljöpåverkan, inklusive risker för gränsöver- skridande effekter.

Samtidigt som vi har fått dessa synpunkter noterar vi att just denna fråga är tydligt reglerad i 6 kap. miljöbalken (se 6 kap. 13 och 33 §§ MB).

I detta sammanhang är det dock möjligt att användningen av termen samråd i svensk rätt är komplicerande. Vad som avses med termen samrådsförfarandet blir därför inte helt tydligt. Som vi be- skriver i avsnitt 9.9 motsvarar MKB-direktivets samrådskrav proces- sen efter det att ansökan har kungjorts av prövningsmyndigheten enligt 6 kap. 39 § miljöbalken.

Sammantaget är det inte tydligt att de svenska bestämmelserna som reglerar det gränsöverskridande samrådet resulterar i en tillämp-

780

SOU 2024:98

Miljöbedömningsprocessen

ning som säkerställer att det når upp till de kriterierna som finns kring det gränsöverskridande samrådet.

Våra överväganden och förslag finns i avsnitt 14.8.10.

Samrådspart

Till oss har även framförts kritik mot att Naturvårdsverket inte del- tar i samrådet som en aktiv part utan att detta ofta blir en skriftväxling mellan verksamhetsutövaren och det andra landet.

Vi kan konstatera att vid gränsöverskridande påverkan förändras samrådet på så sätt att en annan stat också deltar. Det kan i dessa situationer vara viktigt vem den andra staten samråder med. Natur- vårdsverket har ett stort ansvar för att genomföra kraven som Esbo- konventionen ställer på Sverige i och med utformningen av regler- ingen i miljöbedömningsförordningen där det sägs att Naturvårds- verket ska fullgöra de skyldigheter som en part har enligt artikel 2 punkterna 4–6, artikel 3 punkterna 1–3 och 5–8, artikel 4 punkten 2 och artiklarna 5–7 i Esbokonventionen. Naturvårdsverket ska även bl.a. fullgöra de uppgifter som följer av artikel 7 i MKB-direktivet. Samtidigt som detta ansvar finns är Naturvårdsverket inte den direkt utpekade samrådsparten när en verksamhet med gränsöverskridande påverkan äger rum i Sverige.

Naturvårdsverket är dock inte ensam om att ha ett särskilt ansvar för gränsöverskridande samråd utan enligt gränsälvsöverenskommel- sen har även Havs- och vattenmyndigheten och utrikesdepartementet motsvarande roll när verksamheten riskerar att påverka gränsälvs- området eller svensk-norska vattendrag. I och med den omfattande omprövningen av vattenkraft i Sverige är det möjligt att alla tre kon- ventionerna kan komma att aktualiseras i ett och samma ärende.

Detta kan bli en utmaning i en redan komplicerad omprövnings- process. Det gränsöverskridande samrådet saknar i stort särskilda processregler eller förtydliganden kring hur nuvarande regler ska tolkas i en sådan situation. Detta gör vad vi förstår att det gränsöver- skridande samrådet riskerar bli mer komplicerat än vad som är nöd- vändigt, vilket även kan påverka hur lång tid det tar att erhålla beslut om tillstånd.

Se våra överväganden och förslag i avsnitt 14.8.10.

781

Miljöbedömningsprocessen

SOU 2024:98

Gränsöverskridande samråd – generella utmaningar

En annan av utmaningarna med det gränsöverskridande samrådet rör den svenska miljöbedömningsprocessen. Under utrednings- arbetet har förts fram att vid gränsöverskridande samråd med Danmark och Finland har båda ländernas ansvariga myndigheter ställt sig frågande inför hur den svenska processen överensstämmer med kraven i Esbokonventionen och MKB-direktivet. Detta trots att vi sedan 1974 har haft gemensamma bestämmelser för hur gräns- överskridande samråd ska ske. Detta är väldigt tydligt i mark- och miljödomstolens avgörande om gruvbrytningen vid Kaunisvaara och Tapuli där Finska miljöministeriet och Luke bl.a. ansåg att sam- råd om ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen inte hade ägt rum på ett sätt som uppfyller de krav som ställs på en sådan beskriv- ning enligt MKB-direktivet och Esbokonventionen. Som vi har beskrivit i avsnitten 9.13.1 och 9.9.3 förutsätter Esbokonventionen och MKB-direktivet att samråd äger rum baserat på en fullständig miljökonsekvensbeskrivning och denna ska utgöra ett sammanhäng- ande dokument enligt EU-domstolen.

De finska synpunkterna visar också på en annan syn på vad den motiverade slutsatsen ska innebära och innehålla. Som vi redogör för i avsnitt 9.10.1 verkar utgångspunkten i bl.a. EU-kommissionens vägledning vara att den motiverade slutsatsen ska vara något mer än ett godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen och ett slutför- ande av miljöbedömningen.

Vi kan konstatera att det är problematiskt att våra grannländer upplever problem med processen för det gränsöverskridande sam- rådet i relation till Sverige.

Våra överväganden och förslag avseende det gränsöverskridande samrådet och den motiverade slutsatsen finns i avsnitt 14.8.10.

9.14Övriga utmaningar

Under utredningsarbetet har också framförts att terminologin i och kring 6 kap. miljöbalken är utmanande. I vissa avseenden finns det förtydliganden i förarbeten, men någon tydlig lista över synonymer

782

Del 1
Förkortningar.....................................................................		35
Sammanfattning ................................................................		41
1	Författningsförslag.....................................................	61
1.1	Förslag till lag om ändring i miljöbalken ...............................	61

vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket
av svensk-norska vattenrättskonventionen av den
11 maj 1929............................................................................	157

(1970:988)..............................................................................	175
1.6 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) ...............	177

1.10	Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) .. 182
1.11	Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
	(1979:1152) ...........................................................................	184
1.12	Förslag till lag om ändring i lagen (1980:307)
	om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet
	för rättegångskostnader .......................................................	187

	farled och allmän hamn ........................................................	189
1.14	Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3)
	om kärnteknisk verksamhet .................................................	191
1.15	Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)..........	192
1.16	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om
	Sveriges ekonomiska zon .....................................................	194
1.17	Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
	(1995:1554) ...........................................................................	196
1.18	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649)
	om byggande av järnväg .......................................................	198
1.19	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1667)
	om skatt på naturgrus...........................................................	199
1.20	Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen
	(1997:288) .............................................................................	200
1.21	Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) .................	201
1.22	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:811)
	om införande av miljöbalken ...............................................	203
1.23	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812)
	med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet............	205
1.24	Förslag till lag om ändring i lagen (1999:381)
	om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna
	av allvarliga kemikalieolyckor ..............................................	224
1.25	Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) ......	227

1.26	Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
	(2010:900)..............................................................................	228
1.27	Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500) .......	231
1.28	Lagen Förslag till lag om ändring i lagen (2010:921)
	om mark- och miljödomstolar .............................................	233
1.29	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:66)
	om konsultation i frågor som rör det samiska folket .........	237
1.30	Förslag till förordning om ändring
	i kontinentalsockelförordningen (1966:315) ......................	238
1.31	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1978:164) om vissa rörledningar ........................................	240
1.32	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1984:14) om kärnteknisk verksamhet ................................	241
1.33	Förslag till förordning om ändring
	i mineralförordningen (1992:285)........................................	243
1.34	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1994:795) om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas
	med oljebränsle .....................................................................	245
1.35	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd......	246
1.36	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.............	262
1.37	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1998:904) om anmälan för samråd .....................................	263
1.38	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1998:1398) om vattenverksamheter ...................................	264
1.39	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2001:512) om deponering av avfall.....................................	270
1.40	Förslag till förordning om ändring
	i vattenförvaltningsförordningen (2004:660)......................	272

1.41	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2004:675) om omgivningsbuller ........................................	274
1.42	Förslag till förordning om ändring
	i naturgasförordningen (2006:1043)....................................	275
1.43	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession
	enligt ellagen (1997:857) ......................................................	277
1.44	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2007:667) om allvarliga miljöskador ..................................	278
1.45	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2010:1770) om geografisk miljöinformation ....................	280
1.46	Förslag till förordning om ändring i plan- och
	byggförordningen (2011:338)..............................................	284

	vattenmyndigheten...............................................................	286
1.48	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2011:1237) om miljöprövningsdelegationer......................	288
1.49	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2012:259) om miljösanktionsavgifter ................................	289
1.50	Förslag till förordning om ändring
	i industriutsläppsförordningen (2013:250) .........................	293
1.51	Förslag till förordning om ändring
	i miljöprövningsförordningen (2013:251) ..........................	310
1.52	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2013:252) om stora förbränningsanläggningar .................	385
1.53	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2013:253) om förbränning av avfall ...................................	387
1.54	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2014:21) om geologisk lagring av koldioxid......................	391
1.55	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2017:868) med länsstyrelseinstruktion..............................	394

SOU 2024:98	Innehåll
1.56 Förslag till förordning om ändring
i miljöbedömningsförordningen (2017:966) .......................	396

	ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi ..................		413
1.59	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2021:808) om nätkoncession ..............................................		414
1.60	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2022:1276) om producentansvar för elutrustning.............		415
2	Inledning................................................................		417
2.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		417
2.2	Utredningsuppdraget............................................................		417
	2.2.1	Utredningens direktiv ...........................................	417
	2.2.2	Avgränsning av utredningens uppdrag.................	418
2.3	Utredningens arbetsformer..................................................		420
	2.3.1	Internt arbete .........................................................	420
	2.3.2	Externt arbete ........................................................	420
	2.3.3	Analysmetoder.......................................................	423
2.4	Andra utredningar och uppdrag av betydelse .....................		429
	2.4.1	Inledning ................................................................	429
	2.4.2	Utredningar ...........................................................	430
	2.4.3	Pågående arbete i Regeringskansliet.....................	444

för vårt uppdrag .....................................................	448
2.5 Betänkandets disposition......................................................	454

3	Miljömålen..............................................................		457
3.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		457
3.2	Tre nivåer i miljömålsstrukturen .........................................		457
	3.2.1	Generationsmålet ..................................................	458
	3.2.2	Miljökvalitetsmålen...............................................	459
	3.2.3	Etappmål................................................................	461
	3.2.4	Klimatmål ..............................................................	462
3.3	Myndigheternas roll i miljömålssystemet ...........................		463
3.4	Regeringens bedömning av måluppfyllelsen.......................		464

4	Miljöprövning i ett historiskt perspektiv ......................	467
4.1	Kapitlets innehåll ..................................................................	467
4.2	Sammanfattning....................................................................	467
4.3	1800-talet...............................................................................	469
4.4	1900-talet...............................................................................	469
4.5	Tidigt 2000-tal ......................................................................	474

5	Gällande rätt ...........................................................		475
5.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		475
5.2	Nationell rätt ........................................................................		476
	5.2.1	Miljöbalken............................................................	476

	och andra lagar.......................................................	484
5.3 Internationell rätt .................................................................		485
5.3.1	Esbokonventionen ................................................	485
5.3.2	Århuskonventionen ..............................................	486

	och strategiska råmaterial .....................................	488
5.3.4	EU-förordningen om netto-nollteknik ...............	489
5.3.5	MKB-direktivet .....................................................	490
5.3.6	Industriutsläppsdirektivet ....................................	491
5.3.7	Sevesodirektivet.....................................................	495

		av förnybar energi..................................................	497
	5.3.9	Avfallsdirektivet ....................................................	500
6	Nordisk utblick .......................................................		505
6.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		505
6.2	Några sammanfattande iakttagelser .....................................		505
6.3	Danmark ................................................................................		510
	6.3.1	Inledning ................................................................	510
	6.3.2	Tillstånds- och anmälningsplikt............................	511
	6.3.3	Samrådsförfarandet................................................	512
	6.3.4	Tillståndsprövningen.............................................	519
	6.3.5	Anmälnings- och registreringsförfaranden..........	522
	6.3.6	Prövningsinstanser ................................................	524
	6.3.7	Överprövningen ....................................................	530
	6.3.8	Tillsyn.....................................................................	532
6.4	Finland	...................................................................................	532
	6.4.1	Inledning ................................................................	532
	6.4.2	Tillstånds- och anmälningsplikt............................	533
	6.4.3	Samrådsförfarandet................................................	534
	6.4.4	Tillståndsprövningen.............................................	544
	6.4.5	Anmälnings- och registreringsförfaranden..........	553
	6.4.6	Prövningsinstanser ................................................	555
	6.4.7	Överprövningen ....................................................	562
	6.4.8	Tillsyn.....................................................................	564
7	Vilka verksamheter omfattas av krav på tillstånd
	eller anmälan enligt miljöbalken? ..............................		565
7.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		565

för verksamheter och åtgärder..............................................		565
7.2.1	Inledning ................................................................	565

	för miljöfarliga verksamheter i svensk rätt ..........	582
7.2.5	Krav på tillstånds- och anmälningsplikt
	för vattenverksamheter i svensk rätt....................	590
7.2.6	Andra tillståndskrav i miljöbalken .......................	595
7.2.7	Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken..................	600
7.2.8	Krav på tillstånd enligt annan lagstiftning ...........	605

		än de som finns inom EU-rätten? ........................	612
7.3	Vad bör gälla för anläggningar för solkraft? .......................		615
7.4	Uttrycket miljöfarlig verksamhet ........................................		617
	7.4.1	Inledning................................................................	617
	7.4.2	Vad innebär ”miljöfarlig verksamhet”?................	617
	7.4.3	Bör uttrycket miljöfarlig verksamhet ändras? .....	621
7.5	Uttrycket bästa möjliga teknik............................................		623
	7.5.1	Inledning................................................................	623

	miljöbalken? ..........................................................	627
7.5.4	Är det svenska kravet mer långtgående?..............	630
7.6 Generella föreskrifter ...........................................................		632
7.6.1	Inledning................................................................	632
7.6.2	Vad avses med generella föreskrifter?..................	632

8	Hur lång tid tar miljöprövningsprocessen? ..................		639
8.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		639
8.2	Sammanfattande iakttagelser ...............................................		640
8.3	Prövning i första instans ......................................................		641
	8.3.1	Drygt hälften av alla tillståndsprövningar
		i första instans avgörs inom ett år ........................	641

	handläggningsmoment i första instans? ...............	656
8.3.5	Hur lång tid tar det att handlägga
	ändringstillstånd eller villkorsändring? ................	663
8.3.6	Hur stor andel får tillstånd i första instans? ........	664

för överklaganden..................................................................		665
8.4.1	Total prövningstid för A-verksamheter ...............	666
8.4.2	Total prövningstid för vattenverksamheter .........	668
8.4.3	Överklaganden till Högsta domstolen .................	668
8.4.4	Total prövningstid för B-verksamheter ...............	669
8.4.5	Vem är det som överklagar?..................................	671
8.5 Klarar myndigheterna sina målsättningar? ..........................		673
8.5.1	Mark- och miljödomstolarna klarar inte målen ...	674

		handlingar innan prövningen påbörjas tar ofta
		mellan sex och tolv månader .................................	677
	8.6.2	Stora skillnader i total tids- och resursåtgång
		mellan olika verksamheter.....................................	680
8.7	Hur har handläggningstiderna utvecklats över tid? ............		681
9	Miljöbedömningsprocessen.......................................		685
9.1	Kapitlets innehåll ..................................................................		685
9.2	Processbild.............................................................................		685

	9.4.2	Miljöbedömning enligt 6 kap. miljöbalken..........	689
	9.4.3	Utmaningar ...........................................................	689
9.5	Vad utgör ett projekt?..........................................................		690
	9.5.1	MKB-direktivet – projekt.....................................	690
	9.5.2	Miljöbalken – Verksamheter och åtgärder...........	693
	9.5.3	Utmaningar ...........................................................	694
9.6	Betydande miljöpåverkan.....................................................		695
	9.6.1	MKB-direktivet – granskning...............................	695
	9.6.2	Miljöbalken – undersökningssamråd ...................	700
	9.6.3	Utmaningar ...........................................................	705
9.7	Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning ......................		713

	miljökonsekvensbeskrivningens omfattning.......	713
9.7.2	Miljöbalken – avgränsningssamråd ......................	716
9.7.3	Utmaningar ...........................................................	722
9.8 Framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen..................		727

	miljökonsekvensbeskrivning ................................	730
9.8.3	Utmaningar ...........................................................	731
9.9 Samråd	...................................................................................	731
9.9.1	Samråd – MKB-direktivet.....................................	731

	prövningsmyndigheten .........................................	737
9.9.3	Utmaningar ...........................................................	739
9.10 Motiverad slutsats.................................................................		741
9.10.1	MKB-direktivet – motiverad slutsats...................	741

beskrivningen ........................................................	744
9.10.3 Utmaningar ...........................................................	747