av Johanna Haraldsson (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Sexuella trakasserier är fortfarande ett allvarligt och utbrett problem i arbetslivet. Trots att lagstiftningen tydligt ålägger arbetsgivare ett ansvar att förebygga och hantera trakasserier vittnar forskning och fackliga rapporter om att insatserna varierar kraftigt mellan olika arbetsplatser. I många fall saknas ett systematiskt och förebyggande arbete, och rutinerna för att hantera anmälningar brister.
Ett stort problem är att många utsatta inte vågar anmäla av rädsla för repressalier eller på grund av bristande stöd från arbetsgivaren. För att fler ska våga anmäla krävs en trygg och fungerande process där arbetsgivaren tar ett tydligt ansvar.
Situationen är särskilt allvarlig för unga kvinnor. Mer än var tredje ung kvinna mellan 20 och 24 år uppger att hon har utsatts för sexuella trakasserier av en chef eller en arbetskamrat det senaste året, enligt Arbetsmiljöverket.
I utredningen Ett utökat skydd mot diskriminering (SOU 2022:94) föreslås skärpta krav på arbetsgivare att förebygga och hantera sexuella trakasserier från tredje man, det vill säga från exempelvis kunder, patienter eller elever. Förslagen syftar till att stärka skyddet för arbetstagare som riskerar att utsättas för sexuella trakasserier i sitt arbete. Trots att utredningen presenterades 2022 har regeringen ännu inte agerat på dess förslag.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att säkerställa att arbetsgivare tar sitt ansvar i arbetet mot sexuella trakasserier, inklusive trakasserier från tredje man?