av Sanna Backeskog (S)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Statsrådet har sannolikt tagit del av de återkommande vittnesmålen om allvarliga brister inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården. Den senaste i raden är en familj i Gävleborg, vars kamp för sin elvaårige son nu uppmärksammas i lokalmedier. Föräldrarna beskriver en vårdapparat som saknar resurser, drar ut på tiden och lämnar barn i akut behov av hjälp utan det stöd de har rätt till.
Dessa berättelser är långt ifrån unika. Över hela landet kämpar familjer för att få rätt hjälp för sina barn. Regionerna kämpar också för att med bristande resurser ställa rätt diagnoser och ge adekvat hjälp. Uppenbarligen brister det också i riktlinjerna från Socialstyrelsen när olika behandlande läkare kan komma fram till så olika diagnoser, som i exemplet från Gävleborg.
Samma mönster återkommer i hela landet: för långa väntetider, otillräckliga insatser och en vård som alltför ofta sviker barn och familjer i en utsatt situation. Därutöver beskrivs en alldeles för underdimensionerad elevhälsa och en primärvård som inte i tillräcklig omfattning lever upp till sitt uppdrag att bedriva första linjens psykiatri.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga socialminister Jakob Forssmed:
Anser ministern att de resurser som staten tillför regionerna, tillsammans med Socialstyrelsens riktlinjer och vägledning, är tillräckliga för att säkerställa en jämlik och rättssäker barn- och ungdomspsykiatrisk vård i hela landet, och vilka omedelbara åtgärder avser ministern att vidta för att barn i behov av psykiatrisk vård inte ska lämnas utan hjälp?