av Rebecka Le Moine (MP)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Under hösten gjorde Ungern, som ordförande i ministerrådet, ansträngningar för att få EU:s regeringar att enas kring en gemensam position till CSAM-förordningen, där förslaget som i debatten kommit att kallas för chat control är en del.
Det ungerska ordförandeskapets förslag till ståndpunkt samlade stort stöd, bland annat från den svenska regeringen. Trots detta står det nu klart att inte heller Ungerns förslag lyckades samla en majoritet av ministerrådet, vilket krävs för att förslaget ska kunna gå vidare i EU:s lagstiftningsprocess.
Miljöpartiet stod inte bakom den svenska regeringens beslut att stödja det ungerska ordförandeskapets kompromissförslag. Självklart måste vi få på plats en ny och förstärkt lagstiftning som kan bekämpa övergrepp mot barn och spridningen av övergreppsmaterial på nätet, men det är möjligt att både motverka sexuell exploatering av barn och samtidigt värna den personliga integriteten på internet. Detta visade inte minst EU-parlamentets förhandlingsposition som vi och samtliga grupper i parlamentet ställde sig bakom, inklusive regeringspartierna.
Visst innehöll Ungerns ståndpunkt förbättringar, men inte heller det förslaget lyckades hantera grundproblemet med kommissionens förslag till förordning. Bland annat uttryckte över trehundra forskare från Europa och andra länder att även Ungerns förslag strider mot den utbredda expertisen. Ett stort problem är att det i dag inte går att systematiskt skanna och rapportera om privata meddelanden och hålla dessa meddelanden säkra, oavsett om det görs genom skanning, på en persons privata enhet eller någon annanstans. Ungerns ståndpunkt sätter alltför höga förhoppningar på teknik som inte är utvecklad än.
Vi är nu bekymrade över vad regeringens inställning till det ungerska ordförandeskapets förslag innebär för framtiden. Vi och många experter har upprepade gånger framfört att såväl EU-kommissionens förslag som det ungerska ordförandeskapets ståndpunkt om chat control innebär alltför långtgående inskränkningar i rätten till privatliv och rätten till skydd av personuppgifter. Det är problematiskt ur integritetssynpunkt på individuell nivå men också för journalister, advokater, visselblåsare, civilsamhällesorganisationer och människorätts- och miljörättsförsvarare som behöver använda sig av krypterad kommunikation.
Det kan hända att regeringen ställer sig bakom framtida kompromissförslag i ministerrådet som motsvarar det Ungern nu lade fram, och därför vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Hur avser ministern att säkerställa att krypterade tjänster inte övervakas, så att till exempel journalisters källskydd garanteras?