av Josef Fransson (SD)
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Regeringen har genom den tidigare utbildningsministern Mats Persson problematiserat woke- och cancelkultur inom den svenska akademin. Det som enligt min uppfattning är kärnan i wokeideologin är eftersträvan att bryta ned normer och klassificera människor genom ”intersektionella analyser” där man kan samla på sig offerstatus kopplat till sådant som hudfärg, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, fetma och religion och där man oftast landar i att den vite heterosexuelle mannen ska flytta på sig för att göra plats för den med högst offerstatus. Ideologin mest praktiska tillämpning i USA, som vi importerat denna ideologi ifrån, har kommit att bli att många institutioner har jobbat med så kallad DEI (diversity, equity, inclusion), som kortfattat handlar om att frångå meritokratiska urvalskriterier till förmån för just sådant som hudfärg, sexuell läggning och könsidentitet. Baksidorna i denna ordning har gjort sig påminda när Los Angeles under senare tid stått i brand och när bränderna kraftigt förvärrats av att den politiska ledningen prioriterat sådant som normavvikande brandchefer framför brandförebyggande arbete.
Nu har begreppet DEI hittat vägen till den svenska akademin, där Chalmers i Göteborg enligt ett pressmeddelande nu ska inviga sitt nya ”DEI office”. Man ska nu alltså införa arbetssätt som formellt frångår meritokrati till förmån för vänsterradikal ideologi. Universitet och högskolor borde om något vara institutioner där man premierar begåvning och prestation och där sådant som hudfärg och preferenser i fråga om sängkammaraktiviteter ska vara ovidkommande.
Min fråga till utbildningsminister Johan Pehrson blir således:
Hur arbetar ministern med att värna den meritokratiska ordningen på svenska högre lärosäten?