av Ewa Pihl Krabbe (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Färdtjänstlagstiftningen regleras av lag (1997:736) om färdtjänst. För att kunna nyttja färdtjänst krävs ett tillstånd av kommunen eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten, om kommunen har överlåtit denna uppgift.
Rättspraxis har haft betydande inverkan på tillämpningen av färdtjänstlagen. Många rapporter har pekat på att tillämpningen av färdtjänstlagen inte alltid följer lagstiftarens intentioner, vilket riskerar att begränsa tillgängligheten för de personer med funktionsnedsättning som är i stort behov av denna. Det är ställt utom allt tvivel att det finns ett stort behov av en tydligare lagstiftning för att säkerställa att rättssäkerhet och likvärdig behandling sker över hela landet. Detta vittnar många personer med funktionsnedsättningar och deras organisationer om.
I lokaltidningen Kristianstadsbladet redogjordes strax före jul (den 19 december 2024) för ett beslut av Skånetrafiken, som fått stora konsekvenser för en enskild person med stora och omfattande funktionsnedsättningar. Personen, som i 27 år haft rätt till färdtjänst med specialfordon för resa precis över länsgränsen till anhörig i Småland, hänvisas nu till fordonsbyte till tåg precis före länsgränsen, följt av en 2 kilometer lång promenad, förhoppningsvis utan snö. Detta får till följd att det krävs tre medföljande assistenter samt att medföljande lyftanordning hämtas med en bil med släpkärra. Konsekvenserna på grund av tolkning av ny rättspraxis medför stora komplikationer för personer med funktionshinder, trots att ingenting förändrats i den medicinska situationen för personen.
Trafikanalys rapport 2023:3 konstaterar att lagstiftarens intentioner inte alltid följs, och den ger rekommendationer om tydligare kriterier för att förbättra rättssäkerheten. Bland annat konstateras att det saknas en central myndighet som ansvarar för färdtjänsten, som det gör när det gäller socialtjänst och omsorg (Ivo). Ett annat förslag från Trafikanalys är att regeringen själv utfärdar en förordning eller utser någon befintlig eller ny myndighet som kan utfärda föreskrifter och allmänna råd. Ett tredje alternativ som föreslås är att inrätta en färdtjänstombudsman som kan granska kommunala regelverk eller föra enskildas talan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att förbättra rättssäkerheten för personer med funktionsnedsättningar vad gäller färdtjänsten genom att till exempel följa rekommendationer från Trafikanalys rapport?