av Rasmus Ling (MP)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Att säkerhetsprövningar utförs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med säkerhetsskyddslagen är angeläget för Sveriges säkerhet. Betänkandet Säkerhetsprövningar – nya regler (SOU 2024:88) lämnades i veckan till justitieministern, med en rad förslag på förändringar kring regelverket.
Vi har dessvärre i närtid kunnat se att regeringen själv inte följt säkerhetsskyddslagen i alla delar. Tidningen Dagens Nyheter kunde den 5 december 2024 rapportera att den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm underlåtit att utföra säkerhetsprövning av en medarbetare som anställdes en kortare tid, vilket enligt experter solklart strider mot regelverket. Landerholm själv menade dock i intervjun att frågor från DN om regeringens lagbrott var fåniga.
Många länder har så kallade klareringssystem, där man gör säkerhetsprövningar av en person och inte knutet till en specifik tjänst. Om Sverige hade haft ett sådant system hade Landerholm i exemplet ovan kunnat korttidsanställa en person som redan var säkerhetsprövad för en annan tjänst. I en tidigare utredning (En ny säkerhetsskyddslag SOU 2015:25) gjordes bedömningen att ett klareringssystem inte skulle införas, och den dåvarande regeringen gick inte heller vidare med detta.
När regeringens egen säkerhetsrådgivare nu själv bryter mot regelverket inställer sig frågan om det är dags att införa en lex Landerholm och överväga ett klareringssystem. Om så skulle ske slipper också regeringen vad man menar är fåniga frågor om lagbrott.
I direktivet till utredningen Säkerhetsprövningar – nya regler fanns ingenting om att se över ett klareringssystem. Frågan har därför inte utretts sedan 2015.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Kommer ministern och regeringen att överväga en lex Landerholm, det vill säga ett klareringssystem för säkerhetsprövningar?