av Nadja Awad (V)
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Försäkringskassans återkrav leder till allt större skulder för personer med funktionsnedsättningar. I februari 2024 låg den totala fordringsstocken, för samtliga förmåner från Försäkringskassan, på över 8 miljarder kronor. 191 000 personer är tillsammans skyldiga mer än 8 miljarder kronor. Genomsnittsskulden är 43 000 kronor per person. Skulderna är i dag cirka 2,5 gånger större än för tio år sedan.
Aktivitetsersättning är en av de ersättningar där återkraven har ökat kraftigt. Från 2020 till 2022 fördubblades återkraven, och ökningen fortsatte under 2023. Under 2023 återkrävdes nästan 14 miljoner kronor.
För omvårdnadsbidrag har det sammantaget skett en fördubbling av återkraven sedan 2020. Återkraven inom bilstöd har ökat med cirka 40 procent mellan 2020 och 2022.
Enligt Försäkringskassans utgiftsprognos för 2023 leder de nya assistansreglerna sannolikt till minskade resurser för assistansutförarna att motverka fusk/bidragsbrott. I regleringsbrevet för 2024 instruerar regeringen i stället Försäkringskassan att jobba mer mot bidragsbrott och felutbetalningar.
Den nya lagstiftningen för återkrav började gälla den 1 september 2022. Från den dagen kunde Försäkringskassan gå direkt till Kronofogden för att driva in skulder. Avbetalningsplanerna blev också hårdare, med krav på att skulder ska betalas inom ett år.
Det är en allvarlig utveckling där personer med funktionsnedsättning blir alltmer skuldsatta. Personer med funktionsnedsättning har sämre ekonomiska förutsättningar än övriga befolkningen. En av fyra lever i risk för fattigdom. Samtidigt har de ekonomiska klyftorna i samhället ökat och kommer sannolikt att fortsätta öka. Det visar MFD:s senaste årliga rapport som kartlägger situationen för personer med funktionsnedsättning.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
Avser statsrådet och regeringen att vidta åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte blir alltmer skuldsatta hos Försäkringskassan?