av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Etiopien befinner sig i en djup kris, där konflikten i Amhararegionen utgör en ny och oroande eskalation i landets redan svåra säkerhetsläge. Enligt rapporten Ethiopia’s Ominous New War in Amhara från International Crisis Group (den 16 november 2023) har spänningarna mellan Etiopiens federala regering och Amhararegionen förvärrats efter fredsavtalet som avslutade Tigraykriget 2022. Amharamiliser, som tidigare stödde den federala regeringen i konflikten med Tigray, känner sig nu förrådda och har tagit till vapen mot federalstyret.
Rapporten lyfter fram flera kritiska faktorer som driver konflikten. En central fråga är de omstridda territorierna Welkait och Raya, som många amhara betraktar som en del av sin region men som annekterades av Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF – Tigray People's Liberation Front) efter att de tog makten 1991. Konflikten om dessa områden är en av de största källorna till misstro mellan Amhararegionen och den federala regeringen, och många amhara ser regeringens ovilja att säkra dessa territorier som ett svek.
Samtidigt har våldet eskalerat, med dagliga drönarattacker från den etiopiska regeringen som har orsakat omfattande civila förluster i Amhararegionen. Civila vittnesmål och rapporter pekar på att dessa attacker har förvärrat den humanitära situationen och skapat en djup känsla av otrygghet. Konflikten har också bidragit till fördjupade etniska spänningar mellan amhara och oromo samt förvärrat situationen för människor på flykt.
Etiopien står nu inför en humanitär katastrof, med tusentals döda, omfattande rättighetskränkningar och förvärrade ekonomiska problem. Konflikten har även potentiella implikationer för hela regionens stabilitet. Rapporten betonar vikten av dialog mellan federala myndigheter och amhararebeller, liksom bredare nationell försoning mellan landets tre största etniska grupper: amhara, tigray och oromo.
Sverige har en lång tradition av samarbete med Etiopien och har tidigare bidragit till utvecklingsinsatser och demokratistärkande arbete i landet. Som en stat som värnar folkrätten, internationell rätt och mänskliga rättigheter har Sverige också en plikt att agera för att minska lidandet i Etiopien. Det är viktigt att Sverige både bilateralt och i samarbete med EU, FN och andra internationella partner verkar för en fredlig lösning i Etiopien och för att främja dialog och försoning mellan landets olika aktörer.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Avser ministern att vidta åtgärder, både bilateralt och i samarbete med EU och FN, för att uppmuntra Etiopiens regering att inleda dialog med amhararebellerna, stoppa de drönarattacker som drabbar civila samt arbeta för en bredare nationell försoning som inkluderar alla berörda parter?