av Kadir Kasirga (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Kurdledaren Abdullah Öcalan, som sedan 1999 avtjänar ett livstidsstraff i isolering på fängelseön Imrali, har efter 26 år låtit meddela att PKK bör upplösa sig självt och avsluta den väpnade kampen. Enligt uppgifter i media har Öcalan i ett tv-sänt tal manat organisationen att ta ett historiskt steg mot fred. PKK har därefter meddelat att man följer uppmaningen och lägger ned vapnen.
Flera europeiska regeringar, däribland det tyska utrikesdepartementet, har välkomnat beskedet och beskrivit det som ett viktigt steg mot en fredlig lösning.
Konflikten mellan Turkiet och PKK har pågått i nära fem decennier och har krävt tiotusentals liv samt orsakat stora ekonomiska kostnader, enligt vissa uppskattningar uppemot 2 biljoner dollar för Turkiet. Samtidigt har terrorstämplingen av PKK länge använts som förevändning för att förfölja oppositionella röster i landet. I dag sitter tusentals människor fängslade som politiska fångar, däribland folkvalda parlamentariker, borgmästare, journalister och människorättsaktivister.
Kurdernas kamp för rätten till självbestämmande har pågått sedan den turkiska republikens grundande. Tidigare svenska regeringar och EU har uppmanat både Turkiet och PKK till dialog för att hitta en fredlig och demokratisk lösning på den kurdiska frågan. Nu finns en ny möjlighet till en sådan lösning, och en bred opinion i Turkiet uttrycker sitt stöd för den process som har inletts mellan Öcalan och den turkiska regeringen. Den väpnade kampen ser ut att kunna ersättas med politiska och demokratiska metoder, vilket vore ett historiskt genombrott.
En demokratisk lösning på den kurdiska frågan är avgörande, inte bara för fred och stabilitet utan också för Turkiets demokratisering. Den har länge utgjort ett av de största hindren för att Turkiet ska kunna närma sig EU och uppfylla medlemskapskraven. Trots att fredsprocessen med PKK nu pågår fortsätter förföljelsen av oppositionella. I veckan har flera borgmästare från det största oppositionspartiet CHP frihetsberövats, och sedan några månader tillbaka sitter Istanbuls populära borgmästare Ekrem İmamoğlu häktad.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur ser ministern och regeringen på det faktum att PKK har beslutat att upplösa sig självt och lägga ned vapnen, och är ministern och regeringen beredd att, bland annat via EU, stödja Turkiet att lösa den kurdiska frågan genom dialog och demokratiska metoder, i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer?