av Johanna Haraldsson (S)
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar är ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden. Under 2023 anmäldes 39 400 arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro och 11 900 arbetssjukdomar. En växande andel av dessa är kopplade till stressrelaterade besvär och psykisk ohälsa.
Stress och hög arbetsbelastning har blivit en av de främsta orsakerna till sjukskrivningar i Sverige. Enligt Försäkringskassan har antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat kraftigt under det senaste decenniet. Utmattningssyndrom och andra stressrelaterade diagnoser utgör en stor del av långtidssjukskrivningarna, särskilt bland kvinnor i offentlig sektor.
Forskning visar att långvarig stress inte bara leder till utmattning, ångest och depression utan också ökar risken för allvarliga fysiska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och diabetes. Enligt Arbetsmiljöverket beräknas omkring 770 personer i Sverige dö i förtid varje år på grund av arbetsrelaterad stress. Detta är en siffra som visar att stress inte bara påverkar den enskilda individen utan även innebär stora samhällskostnader i form av sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och förlorade liv.
Arbetsbelastningen inom många yrken är ohållbar, och i brist på marginaler i arbetet tvingas många arbetstagare att göra avkall på sin egen hälsa för att hinna med sina arbetsuppgifter. För att vända utvecklingen krävs skärpta regler och sanktioner, bättre tillsyn av arbetsmiljöförhållanden samt åtgärder för att minska stress och hög arbetsbelastning. Det behövs också större fokus på förebyggande insatser och arbetsgivares ansvar för att skapa en hållbar arbetsmiljö.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg: