av Christofer Bergenblock (C)
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Sedan lång tid tillbaka ställs det krav på restauranger, krogar och pubar som har serveringstillstånd att även erbjuda ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat. Synen på vad som är ett varierat utbud skiljer sig från kommun till kommun men har på de flesta ställen tolkats som att ett flertal förrätter, huvudrätter och efterrätter ska tillhandahållas, helt oberoende av vilken sorts verksamhet man bedriver. Köket ska dessutom hålla öppet till klockan 23 på kvällen, helt oberoende av om det finns några gäster som vill äta eller inte.
Det så kallade matkravet tillkom i en helt annan alkoholpolitisk kontext än dagens, och lagstiftningen har sedan länge blivit obsolet. Det alkoholpolitiska motivet till lagen har varit att alkohol i kombination med mat minskar berusningsgraden, vilket blir något av ett slag i luften då det faktiskt inte ställs krav på att någon måste äta maten. Någon evidens för att matkravet verkligen leder till minskat drickande förefaller inte heller finnas, och inom EU är det numera enbart Sverige och Rumänien som ställer den här formen av krav.
Den statliga utredningen En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som lades på regeringens bord i mars 2024 lyfter frågan om matkravet, men den föreslår tyvärr enbart kosmetiska förändringar av den nuvarande lagstiftningen. Besvikelsen hos branschen var naturligtvis stor, eftersom man hade förväntat sig förslag om en modernisering av lagstiftningen. Däremot innebär det att frågan om matkravet nu har blivit utredd och att regeringen därmed kan gå vidare med en proposition om att avskaffa detsamma.
Mina frågor till socialminister Jakob Forssmed är därför följande: