av Helena Vilhelmsson (C)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Flera granskningar av medier och myndigheter har visat att skyddade personuppgifter röjs av rättsväsendet och att det händer återkommande. Det är särskilt alarmerande när röjningarna sker av polis, åklagare eller domstolar, eftersom det är rättsväsendet som ytterst ska skydda brottsoffer med skyddad identitet. Rapporter de senaste åren, både från Jämställdhetsmyndigheten och Socialstyrelsen, har visat att det finns stora brister hos myndigheter och att skyddade personuppgifter röjs inte bara i enstaka fall, utan att det kan ses som ett systemfel.
Kvinnor som lämnar en våldsam partner är helt beroende av att myndigheterna har kunskap om hantering av skyddade personuppgifter. Ytterst kan röjda uppgifter innebära att kvinnan mördas. Myndigheternas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn måste därför vara rättssäkert; tilliten och tryggheten måste vara solid.
När rättssystemet skickar sekretesskyddade uppgifter direkt till den person som utför hoten är det ett bevis på oerhört allvarliga misstag. De förklaringar som myndigheterna hittills lämnat är långtifrån trovärdiga. Vi vet att många kvinnor med barn som lever gömda befinner sig i återkommande processer gällande ansökan om vårdnad och umgänge. De konflikterna blir en del av eftervåldet som utövas mot de våldsutsatta kvinnorna. Myndigheter riskerar då att bli indirekta verktyg i eftervåldet, och skadan som sker ifall skyddade personuppgifter röjs kan bli katastrofal.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer: