Interpellation 2024/25:373 Åtgärder för att bygga bostäder på Bromma flygplats

av Linus Lakso (MP)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Inrikesflyget har långsiktigt haft en tydligt vikande efterfrågan ända sedan 1990. Pandemin medförde att inrikesflyget i det närmaste upphörde, och jämfört med 2019 har inrikesflyget i dag förlorat var tredje resenär. Digitala möten och tågresor har blivit det nya normala. Grundförutsättningen att Bromma flygplats inte har förutsättningar att bära sig ekonomiskt har varit känd under en längre tid. Att flygbolaget BRA vid årsskiftet lämnar Bromma flygplats och i stället ska bedriva trafik på uppdrag från SAS via Arlanda har förstärkt detta faktum. Flygplatsen innebär nu i ännu högre utsträckning en stor kostnad för Swedavia, vilken ska bäras med högre start- och landningsavgifter på Swedavias övriga flygplatser. 

Enligt Svenska Dagbladet från den 16 december finns det en sekretessbelagd rapport som pekar ut dyra följder av att regeringen envist vill bevara Bromma flygplats. Nästa år kommer flygplatsen, enligt uppgifterna i SvD, att generera ett "betydande negativt kassaflöde", och det står "bortom allt tvivel att det helt saknas affärsmässig grund för Bromma att drivas vidare". Swedavia skriver enligt artikeln även att "avgifter från trafik på övriga flygplatser kommer vara med och finansiera ett Bromma som till stor del saknar trafik och dessutom har Arlanda i sin omedelbara närhet". I Dagens Nyheter den 19 december sa Swedavias vd Jonas Abrahamsson att “situationen blir ganska dramatisk efter årsskiftet och jag tycker att man måste ta tag i frågan ganska skyndsamt”. Swedavia vill ha ett besked från regeringen “så snart som möjligt”.

Redan i september 2020 kom en sammanfattande konsekvensanalys avseende förtida avveckling av Bromma flygplats. I den framkom att covid-19-pandemin i grunden förändrat flygmarknaden på både kort och lång sikt. Swedavias bedömning är att Bromma under lång tid framöver kommer att ha ett betydande kapacitetsöverskott på grund av låga trafikvolymer. Swedavia skrev redan då att en förtida nedläggning av Bromma skulle ge en resultatförbättring för bolaget samtidigt som de transportpolitiska mål som Swedavia har i sitt uppdrag i princip helt bedöms kunna uppfyllas av Arlanda för Stockholmsregionen. 

Tidöpartierna förhindrade då en nödvändig avveckling av Bromma flygplats. Hur kommer regeringen att agera nu när Bromma flygplats har blivit ett ännu större slukhål för inrikesflyget? 

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:

1. Avser statsrådet att ta några generella initiativ för att bostäder ska kunna byggas på Bromma flygplats?
2. Anser statsrådet att det är rimligt att behålla Bromma flygplats med priset av att trafiken på Swedavias övriga flygplatser i Sverige ska vara med och finansiera en central flygplats i Stockholm med i stort sett enbart privatplan och avser statsrådet att ta några initiativ utifrån sin ståndpunkt? 
3. Kan statsrådet, som även är ansvarigt statsråd för bostäder, motivera en centralt belägen flygplats utan reguljär trafik samtidigt som Stockholms stad uttryckligen vill stadsutveckla området med ett stort antal bostäder?