av Katarina Luhr (MP)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan. Enligt Boverket svarade bygg- och fastighetssektorn år 2021 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 11,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade cirka 22 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp låg på cirka 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021. De totala utsläppen av växthusgaser låg därmed på 18,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter det nämnda året.
I januari 2022 infördes lagkrav på att deklarera klimatpåverkan från byggande av nya flerbostadshus. Många byggföretag har angett att kraven på klimatdeklarationer i sig har lett till att man lyckats minska sin klimatpåverkan då deklarationen har identifierat områden som man direkt har kunnat påverka i sin organisation. Dock har några lagkrav på att minska klimatpåverkan i byggprocessen ännu inte införts.
När SCB rapporterade sin utsläppstatistik under 2024 hade byggbranschen i stället ökat sina utsläpp jämfört med året innan med 31 procent kvartal ett och 28 procent kvartal två, vilket dock inte direkt relateras till varken ökande byggtakt eller ökande BNP.
Då byggsektorn i dag står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan och i ljuset av det stora behovet av att snabbt minska klimatutsläppen behöver ett antal åtgärder vidtas för att vi samtidigt ska kunna skapa de bostäder som vi i dag så väl behöver.
Boverket fick i februari 2022 i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur man kan påskynda införandet av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och utvidga tillämpningen av klimatdeklarationer, något som redovisades i en rapport år 2023. Uppdraget gavs för att många remissinstanser till den tidigare utredningen pekat på vikten av att gränsvärden infördes snarast, och tidigare än det föreslagna årtalet 2027.
I Boverkets rapport från 2023 föreslogs därför ett införande av gränsvärden under sommaren 2025. När förslaget kom ut på remiss blev det kritiserat, inte främst på grund av införandet av gränsvärden, utan på grund av att många ansåg att gränsvärdena från början var alltför lågt satta och därför skulle ha lägre effekt på klimatutsläppen än vad som krävs. Dock är införandet av gränsvärden för klimatutsläpp vid byggande ett verktyg som en stor del av byggsektorn efterlyser, inte minst för att skapa tryck i omställningen och rättvisa villkor på marknaden.
Regeringen har ännu inte presenterat något nytt förslag efter remissrundan, och ärendet finns inte heller med på förteckningen över propositioner som regeringen ska lämna under våren, trots att det är mycket angelägen lagstiftning.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson: