av Lars Isacsson (S)
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
I dagens Sverige kan det bli dyrt med byråkrati. Ett tydligt exempel är situationen i Falu kommun. Kommunen ska bygga en ny skola i Sundborn. Kopplat till det bygget är det så att Trafikverket har stöd i nationell och regional plan att bygga en ny gång- och cykelväg.
I arbetet med vägplan för projektet har emellertid de busshållplatser utefter vägen som finns i detaljplanen för området trillat mellan stolarna. Läget är sålunda att Falun nu alltså har en vägplan som inte stämmer överens med gällande detaljplan.
Detta låter som något som borde vara enkelt att lösa. Fördelarna med att bygga hållplatserna där kommunen vill är många. Man slipper åka in och vända vid en parkering/återvinningsplats, och dessutom förbättras trafiksäkerheten, arbetsmiljön för chaufförer samt effektiviteten i linjetrafiken.
Falu kommun menar att det inte är en stor sak att nu få med busshållplatserna i vägplanen. En ändring borde alltså vara möjlig.
Trafikverket har dock lämnat ett slutligt besked: De busshållplatser som Falu kommun nu önskar, i enlighet med sin detaljplan, är inte en möjlig ändring i vägplanen.
Trafikverkets tolkning och beslut är att en beslutad vägplan som inte är genomförd inte kan ändras – inte ens lite – för då begås ett lagbrott. Om vägplanen är genomförd kan mindre ändringar göras, men man kan inte göra ändringar inom ramen för en ännu ej genomförd vägplan. Trafikverket menar att det krävs en lagändring för detta.
Konsekvenserna av Trafikverkets syn på vägplaner blir ökade kostnader med mångmiljonbelopp för skattebetalarna, för det kommer att bli busshållplatser. Det blir dock både dyrare och krångligare att bygga dem när vägplanen redan är genomförd.
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson: