av Patrik Lundqvist (S)
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Den 3 december avslöjade tidningen Arbetet i en artikel hur ett bageri i Stockholm tvingar människor att arbeta upp till 18 timmar per dag i långa perioder, hur de anställda känner sig övervakade om de behöver gå på toaletten och hur de inte får betalt för all övertid de arbetar. En tidigare anställd vittnar om hur löften om en framtida fast anställning gjorde att hen accepterade långa övertidspass utan betalning. Personen har dock ändå tvingats lämna landet eftersom anställningen i stället avslutades, och arbetstillståndet gick då ut.
På samma bageri – inte helt oväntat, eftersom brott och misskötsel ofta sker över hela linjen när de sker så här grovt – slarvas det rejält med hygienen, och råttor och möss är ett återkommande problem på bageriet. Det är så pass illa att de anställda på rutin skramlar med bakplåtar för att skrämma bort dem på morgonen.
På samma tema har bageriet utsatts för brandattentat vid åtminstone två tillfällen, och fordon har brunnit vid ytterligare två, vilket ju gör att det går att misstänka någon form av kriminella kopplingar eller åtminstone utpressning från kriminella. Företaget har också använt sig av så kallade papperslösa, vilket de fått betala 100 000 kronor i böter för.
Utan att veta de exakta förhållandena i det här enskilda fallet ser det i många avseenden ut som ett typiskt fall av arbetslivskriminalitet. Huruvida det är så får vidare utredning och rättsväsendet naturligtvis hantera och bedöma. Men så här ser det ofta ut.
Med en kärna av utnyttjande av systemen för arbetstillstånd från tredjeland bryter företag mot alla regler och lagar de tycker står i vägen för att göra så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt, fullt medvetna om att de anställda inte kan göra särskilt mycket utan att bli skickade tillbaka till landet de kommer från. Med det hotet och med löftet om att framtiden kommer att bli bättre bara man gör det här nu kan en fattig människa tvingas slita rätt hårt för att få den lön de trots allt får ut.
Grunden för problemen är ju att oseriösa företag i Sverige har rätten att själva göra bedömningen om det råder brist på arbetskraft eller inte, samtidigt som vi har en allvarlig arbetslöshetskris med många här i Sverige som borde kunna göra de här jobben på ett seriöst företag med sjysta villkor och bra löner i stället. Så här kan vi inte ha det i Sverige.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:
Vad avser statsrådet att göra för att begränsa möjligheterna för missbruk av arbetstillstånd och utnyttjande av människor på den svenska arbetsmarknaden av mer eller mindre kriminella företagare?