av Peder Björk (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt breder ut sig. Det är en brottslighet som undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och hotar seriösa aktörer på marknaderna. De här typerna av brott är även nära knutna till annan kriminalitet, inom såväl organiserad brottslighet som arbetslivkriminalitet.
Riksdagen beslutade nyligen om proposition 2024/25:8 Bolag och brott. Men det saknades viktiga delar i denna lagstiftning, vilket gör att gängkriminella som i dagsläget använder företag som ett verktyg för att begå brott inte får det så svårt som det skulle kunna vara. Bland annat bör regeringen återinföra revisionsplikten för mindre aktiebolag. Samtidigt har SD-regeringens politik på området kritiserats och ”regeringens arbete mot penningtvätt får hård kritik av Riksrevisionen som pekar på att regeringens arbete saknar både en samlad strategi och mål”.
Den utredning om bolag och brott som var upprinnelsen till ovanstående proposition hade också i uppdrag att redovisa för- och nackdelar med ett återinförande av revisionsplikt för mindre aktiebolag. En lång rad remissinstanser, bland annat Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, förespråkar återinförd revisionsplikt eftersom de menar att detta skulle bidra till ökad ordning och reda i vid mening i näringslivet, vara gynnsamt för skötsamma bolag och bidra till att motverka att företag används för brottslig verksamhet. I Skatteverkets remissvar framfördes till och med ett konkret författningsförslag för en utvidgning av revisionsplikten till att omfatta fler aktiebolag.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till finansminister Elisabeth Svantesson: