prop 2024/25 89 d2

Sammanfattning av betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (SOU 2020:47)

Utredningens uppdrag och arbete

Regeringen beslutade den 6 april 2017 att tillsätta en särskild utredare att göra en översyn av socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, och vissa av socialtjänstens uppgifter. Syftet med uppdraget är att utforma en socialtjänst som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus och som med ett förebyggande perspektiv ger människor lika möjligheter och rättigheter. Vidare ska socialtjänsten erbjuda behovsanpassade insatser med ett förebyggande och kunskapsbaserat perspektiv. Utredaren ska bl.a. se över och lämna förslag beträffande socialtjänstlagens struktur och konstruktion, tillgången till en jämlik, jämställd och likvärdig socialtjänst, en hållbar socialtjänst som främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och minskar behovet av individuella insatser samt socialtjänstens uppdrag. Översynen ska resultera i en lagstiftning som främjar effektiva och kunskapsbaserade insatser av god kvalitet inom befintliga ramar. Lagstiftningen ska ge utrymme att ta tillvara medarbetarnas kompetens för att utveckla verksamheten och att fokusera på kärnverksamheten. De förslag som utredaren lämnar ska bidra till ökad kvalitet utan att leda till ökade kostnader för stat eller kommun. Utredningen antog namnet Framtidens socialtjänst.

Utredningen överlämnade den 24 april 2018, på eget initiativ, delbetänkandet Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande social- tjänst (SOU 2018:32).

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2018:69), beslutade den 19 juli 2018, fick utredningen i uppdrag att se över barnrättsperspektivet i socialtjänstlagen, analysera huruvida en särlagstiftning för äldre är motiverat samt att se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2020:46), beslutade den 30 april 2020, fick utredningen ytterligare utredningstid till den 3 augusti 2020.

Utredningen har under sitt arbete haft en kontinuerlig dialog med för uppdraget relevanta myndigheter och organisationer. Utredningen har även haft löpande kontakter och samtal med andra pågående utredningar. Utöver den av regeringen beslutade och förordnade parlamentariska referensgruppen, har utredningen lagt stor vikt vid att inhämta synpunkter från organisationer som företräder de brukare som i många fall kommer i kontakt med socialtjänstens verksamhet. Utredningen har därför valt att på eget initiativ upprätta ett samtalsforum med ett tvärsnitt av civilsamhällets organisationer som i ett eller annat avseende är intressenter inom frågeområdet. Av de organisationer utredningen bjudit in har drygt 30 organisationer valt att delta i referensgruppen.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

795

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Utredningens utgångspunkter

Utredningen har som utgångspunkt för sitt arbete haft såväl ett individ- som verksamhetsperspektiv. Båda perspektiven hänger tätt samman och utredningens mål har varit att åstadkomma förbättringar i lagstiftningen som påverkar människor och kommuner positivt. Det handlar om möjligheten att ge och rätten att få behov tillgodosedda. Det handlar om att kunna lyssna på och bli lyssnad till och tillsammans skapa delaktighet i vård, omsorg och behandling. Det handlar om att kunna ge och kunna få stöd och hjälp tidigt och när någon behöver det. Och det handlar om att kunna erbjuda och ta del av stöd och hjälp på ett enkelt sätt och nära till hands.

Av direktiven framgår att de förslag som utredningen lägger fram ska åstadkomma en hållbar socialtjänst. En av utredningens utgångspunkter har varit att få till stånd långsiktiga förändringar som påverkar både människor och kommuner positivt och ger förutsättningar för en hållbar socialtjänst. En annan utgångspunkt har varit att utredningen inte får lägga förslag som är kostnadsdrivande eller ambitionshöjande. Utredningen har därför utgått från och analyserat hur socialtjänsten kan ges möjlighet att utföra sitt uppdrag på ett bättre och mer effektivt sätt. Utifrån dessa utgångspunkter har utredningen identifierat några områden som bedömts vara särskilt viktiga för att åstadkomma en hållbar socialtjänst och som säkerställer att samhällets resurser används till största möjliga nytta för medborgarna och på ett effektivt sätt. Med detta för ögonen har utredningen lämnat förslag som tillsammans skapar förutsättningar för en hållbar socialtjänst. De större förslag som utredningen presenterar i betänkandet handlar om en förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst, om övergripande planering och planering av insatser, en kunskapsbaserad socialtjänst och om möjligheten att tillhandahålla insatser utan föregående behovsprövning. Förslagen bildar tillsammans en helhet i vilken de olika delarna är beroende av och förutsätter varandra.

Utredningen har lämnat några frågor utan ställningstaganden eller utredningsunderlag. Det gäller bl.a. uppdraget att se över om det finns behov av att införa ett krav på socialt ansvarig samordnare. Utredningen har också avgränsat sig från frågan om samverkan mellan huvudmän. Detta då utredningen tidigt kunnat konstatera att problemen med samverkan är svåra att lösa genom reglering. Att kommuner, regioner och andra huvudmän ska samverka framgår redan av lagen i dag. På vilket sätt, och hur det ska gå till, har utredningen inte ansett vara en fråga att lösa inom ramen för lagstiftningen. Därmed har utredningen inte heller tagit sig an bestämmelserna om individuella planer.

En ny socialtjänstlag

Lagens struktur och konstruktion

Utredningen föreslår att en ny socialtjänstlag ska ersätta den nuvarande lagen. För att göra lagen mer pedagogisk och överblickbar har lagen delats in i avdelningar. Eftersom socialtjänstlagen är en lag som ändras relativt

796

ofta underlättar dessutom indelningen i avdelningar införandet av nya	Prop. 2024/25:89
bestämmelser utan att den befintliga strukturen går förlorad.	Bilaga 1
De senaste årens utveckling mot en alltmer detaljreglerad socialtjänstlag
talar, enligt utredningen, för att det framöver kan vara svårt att upprätthålla
lagens karaktär av ramlag. Samtidigt är det angeläget att socialtjänstlagen
är flexibel och möjliggör individuella anpassningar. Utredningens
ambition har därför varit att lagen i större utsträckning ska återfå
karaktären av ramlag och därmed även lämna större utrymme för
helhetssyn på individen. Som ett led i detta arbete har utredningen
övervägt att ta bort de bestämmelser för olika grupper som finns i
nuvarande 5 kap. socialtjänstlagen. Detta har emellertid inte bedömts vara
praktiskt genomförbart och i stället föreslår utredningen att lagen i stället ska
strukturerats så att nuvarande gruppindelning tonas ner. För att skapa en ökad
jämlikhet mellan grupper och samtidigt minska lagens detaljeringsgrad
föreslår utredningen att vissa bestämmelser som i dag enbart gäller för
särskilda grupper ska gälla alla.

Lagens tillämpningsområde

Varje kommun svarar enligt socialtjänstlagen för socialtjänsten inom sitt område. Av socialtjänstlagen framgår emellertid inte vad som avses med socialtjänst. Detta trots att begreppet förekommer i flera bestämmelser samt även är centralt för att avgränsa lagens tillämpningsområde. För att tydliggöra vilka verksamheter som omfattas av socialtjänstlagens tillämpningsområde föreslår utredningen att det i socialtjänstlagen införs en bestämmelse som anger vad som avses med socialtjänst i lagen. Detta är relevant dels för att ringa in de verksamheter som ska omfattas av lagen, bl.a. vad gäller vetenskap och beprövad erfarenhet, kvalitet och uppföljning samt handläggning och dokumentation, dels för att göra den nya socialtjänstlagen lättare att förstå.

Med socialtjänst avses i lagen verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen, LVU eller LVM samt annan verksamhet som enligt lag eller förordning ska bedrivas av socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse. Som socialtjänst ska däremot inte räknas sådan verksamhet som Statens institutionsstyrelse bedriver med stöd av skollagen (2010:800) eller förordningen (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem. Som socialtjänst räknas inte heller tillsyn som Inspektionen för vård och omsorg utövar med stöd av socialtjänstlagen. Skulle det i annan lag eller förordning finnas avvikande bestämmelser för sådan verksamhet i socialtjänstlagen definieras som socialtjänst så tillämpas de avvikande bestämmelserna.

En mer enhetlig begreppsanvändning

Utredningen har gått igenom begreppsanvändningen i lagen och kan
konstatera att den i flera delar inte är stringent. Det bidrar till att lagen kan
vara svår att förstå. Utredningen har därför försökt att göra
begreppsanvändningen i den nya lagen mer enhetlig. Flera begrepp
används t.ex. med samma innebörd varför dessa ersatts med ett begrepp.	797

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

För att göra begreppsanvändningen mer enhetlig i föreslår utredningen att begreppet insatser användas genomgående i lagen. Begreppet ”stöd och hjälp” och ”sociala tjänster” har därför ersatts med begreppet insatser. Begreppet ”öppna insatser” i 3 kap. 6 a § SoL förs inte över till den nya lagen. För att innebörden av begreppet insatser ska var tydligt föreslår utredningen att det i lagen ska anges att socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.

Begreppet service har inte förts över till den nya lagen. Det innebär bl.a. att särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd i den nya lagen i stället benämns ”särskilda boendeformer för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd”. Bostäder med särskild service för personer med funktions- nedsättningar benämns i den nya lagen ”bostäder med särskilt stöd” för personer med funktionsnedsättning.

För att begreppsanvändningen ska blir mer enhetlig har utredningen även övervägt om begreppet kommun eller socialnämnd skulle kunna användas i stort sett genomgående i lagen men har bedömt att det inte är lämpligt. Utredningen föreslår däremot att ansvarigt organ för att fullgöra uppgifter inom socialtjänsten i några bestämmelser ändras från kommunen till socialnämnden.

Socialtjänsten mål

Socialtjänstlagen har utformats med syftet att den ska vara en målinriktad ramlag, och de mål som anges i lagen har stor betydelse för hur socialtjänstens verksamhet inriktas och utformas. I socialtjänstlagens inledande målbestämmelse anges att samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation ska socialtjänsten inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Dessa mål är övergripande i meningen att de avser alla verksamheter inom socialtjänsten oavsett om det gäller arbete på samhälls-, grupp- eller individnivå. Det är angeläget att betona vikten av att de principer och mål som gäller för socialtjänsten måste kopplas till hur verksamheten sammantaget kan säkerställa jämlikhet, jämställdhet och likvärdighet. Arbetet med att följa principerna och uppnå målen förutsätter enligt utredningen ett systematiskt kvalitetsarbete med uppföljning, användning av vetenskap och beprövad erfarenhet samt reflektion över normer och värderingar som kan påverka bemötandet av den enskilde.

Jämställdhet som mål

	Utredningen anser att socialtjänsten ska främja både jämlika och
	jämställda levnadsvillkor. Jämlikhet och jämställdhet hänger nära
798	samman, men är inte samma sak. Jämlikhet handlar om rättvisa villkor
798

mellan individer och grupper i samhället medan jämställdhet gäller	Prop. 2024/25:89
förhållandet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Utredningen	Bilaga 1
föreslår därför att socialtjänstlagens nuvarande målbestämmelser
kompletteras med att socialtjänsten, utöver jämlika, även ska främja
människornas jämställda levnadsvillkor. Genom att ange både jämlikhet
och jämställdhet i de övergripande målen blir det tydligt att socialtjänsten
särskilt måste arbeta med jämställdhet.
För att det nya målet ska nå förändring även i det dagliga mötet mellan
den enskilde och professionella inom socialtjänsten behövs en fördjupad
beskrivning och analys av vad som definierar genusbias utifrån
socialtjänstens uppdrag, ansvar och förutsättningar. Utredningen föreslår
därför att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att göra en
fördjupad beskrivning och analys av aspekter av genusbias inom
socialtjänstens område.

Ett förebyggande perspektiv

Det finns i dag ett stort antal människor i utanförskap i samhället, vilket leder till mänskligt lidande och ohälsa. Det leder dessutom till en ineffektiv användning av offentliga resurser. Även sociala problem orsakar mänskligt lidande och stora kostnader för samhället. För att motverka detta och minska framtida behov av insatser till enskilda anser utredningen att socialtjänsten behöver lägga större fokus på förebyggande arbete. Tidiga och förebyggande insatser kan bidra till att tidpunkten för mer ingripande vård- och omsorgsinsatser skjuts fram eller i bästa fall förhindras. Genom att uppmärksamma risker och även behovet av tidiga, förbyggande och rehabiliterande insatser kan socialtjänstens arbete ge positiva effekter för såväl de personer som berörs som för kommunens resurser.

Utredningen kan inte nog understryka vikten av att socialtjänsten har ett förebyggande perspektiv och arbetar förebyggande oavsett om det handlar om övergripande arbete, i samverkan med andra, kommunens planering, insatser till grupper eller insatser till enskilda.

I syfte att skapa förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete inom socialtjänsten föreslår utredningen att det i socialtjänstlagen ska anges att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv. Målet är att perspektivet ska genomsyra hela socialtjänstens verksamhetsområde och på samtliga nivåer; samhälls-, grupp- och individnivå och tillämpas av beslutsfattare och yrkesverksamma inom alla socialtjänstens verk- samheter.

En lätt tillgänglig socialtjänst

Det förebyggande arbetet hänger nära samman med att enskilda har kunskap om socialtjänsten och enkelt kan kontakta den. Utöver att ha ett förebyggande perspektiv behöver socialtjänsten också särskilt arbeta med hur personer enkelt ska kunna ha kontakt med socialtjänsten. En lätt tillgänglig socialtjänst gör det enkelt för människor att få information om verksamheten – inklusive egna rättigheter – samt att ta och ha kontakt med den.

799

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

De regler som redan avser tillgänglighet inom socialtjänsten gäller viktiga områden såsom god förvaltning och fysisk tillgänglighet till lokaler. Utöver dessa regler föreslår utredningen en bestämmelse som ger tillgänglighetsbegreppet en generell betydelse för socialtjänstens verksamhet. Inriktningen ska regleras tillsammans med det förebyggandet perspektivet. Socialtjänstens ska således ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara lätt tillgänglig. Bestämmelsen anger en övergripande inriktning för hur socialtjänsten ska planeras och utformas när det gäller den enskildes möjligheter till kontakt med verksamheten.

Lagens indelning i olika grupper

Den ursprungliga ambitionen med socialtjänstlagen, att precisera lagens övergripande mål och inriktningar inom vissa ”huvudfunktioner” har med tiden etablerat ett mönster i lagstiftningsarbetet. Enligt det mönstret formuleras ny kunskap om behov av stöd, omsorg och vård snarare i form av nya målgrupper för socialtjänsten än som arbetsuppgifter som redan omfattas av socialtjänstens ansvar. Resultatet har blivit en allt längre lista med olika grupper, vilken aldrig kan bli uttömmande.

Utredningen har övervägt att ta bort merparten av de särskilda bestämmelser som gäller för olika grupper. Detta för att tydligare framhålla individperspektivet och lagens karaktär av ramlag med förutsättningar att möta nya behov i ett föränderligt samhälle. Principiellt har intresset för en sådan förändring varit stort från flera av de aktörer som utredningen haft kontakt med under sitt arbete. Samtidigt har det framkommit betydande oro och farhågor för hur en sådan förändring skulle påverka den enskildes möjligheter att hävda sina rättigheter och förstå vilka skyldigheter socialtjänsten har. Oron och farhågorna gäller också möjligheterna att upprätthålla och utveckla en tillräckligt specialiserad kompetens för att möta olika behov av stöd, omsorg och vård.

Utredningen har därför i stället valt att huvudsakligen låta de särskilda bestämmelserna finnas kvar, men struktureras på ett sätt som tydliggör vikten av helhetssyn och inriktningen på personers individuella behov och förutsättningar i stället för deras grupptillhörighet. Undantag görs dock för det relativt sett stora antalet särskilda bestämmelserna om barn, som samlas i en egen avdelning. Den enda tydliga indelning som kan göras av de personer som socialtjänsten möter är den mellan barn och vuxna. Gränsen mellan barn och vuxna är kronologisk och bunden till myndighetsåldern i Sverige.

Denna strukturella förändring innebär att målgruppsindelningen tonas ned på följande sätt:

–nuvarande 5 kap. SoL där bestämmelser som avser olika grupper samlats, utgår ur lagen,

–vissa bestämmelser som avser grupper görs generellt tillämpliga för alla personer som exempelvis har en viss typ av insats,

–andra bestämmelser formuleras som preciserade uppgifter för socialtjänsten och inte som särskilda bestämmelser för vissa grupper,

–några bestämmelser kvarstår i nuvarande lydelse men placeras i kapitel med inriktning på socialtjänstens verksamhet, och

800

–bestämmelser som avser barn och unga samlas i en egen avdelning.

Vidare föreslår utredningen vissa språkliga förändringar när det gäller benämningar av enskilda. Bland annat utgår den kategoriserande termen ”missbrukare” ur socialtjänstlagen. I stället ska det i relevanta bestämmelser hänvisas till missbruks- och beroendevård.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Övergripande planering

Samhällsplanering

Av socialtjänstlagen framgår att socialnämnden ska göra sig väl förtrogen
med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen
och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och
enskilda främja goda miljöer i kommunen. Socialtjänstens medverkan i
samhällsplaneringen handlar främst om att påverka den platsspecifika
stadsplaneringen av befintliga eller nya områden där samhällsplanerare
och socialtjänst kan samarbeta för att nå bästa resultat. Kunskapen om hur
förändringar i bebyggelsemiljö påverkar de sociala förutsättningarna är
ganska välkända i dag. Den fysiska miljön påverkar den sociala miljön
som i sin tur påverkar de människor som bor där. Egenskaper i miljöerna
kan till exempel främja eller motverka ungdoms- och gängkriminalitet
eller påverka ungas möjligheter till goda skolresultat.
Bestämmelserna om socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen är
ett viktigt inslag i socialtjänstlagen. Genom dessa bestämmelser ska
socialtjänsten ges möjlighet att förebygga sociala problem och svårigheter
på en övergripande nivå. Tanken är också att samhällsplaneringen ska
utformas utifrån kunskapen om sociala villkor. Ofta kan socialtjänsten i ett
tidigt skede se problem som om de inte åtgärdas kan accelerera och leda
till såväl stora sociala förluster som höga samhälleliga kostnader.
Socialtjänsten kan till viss del själv hantera dessa problem genom insatser
till enskilda och grupper, inte minst genom förebyggande och tidiga
insatser. Men ibland är de problem som socialtjänsten uppmärksammar av
sådan karaktär att sådana insatser inte är tillräckliga. Lösningen kan i
stället ligga i strukturinriktade åtgärder, dvs. åtgärder på samhällsnivå och
fysisk planering.
En förutsättning för en mer socialt inriktad samhällsplanering och
stadsutveckling är att socialtjänstens kunskaper tas till vara. För att detta
ska vara möjligt och för att kunskaperna ska få genomslag behöver den
fysiska planeringen kompletteras med sociala kunskaper och perspektiv.
Utredningen föreslår därför att plan- och bygglagen kompletteras med
en bestämmelse som tar sikte på de sociala aspekterna i planläggningen.
Den föreslagna bestämmelsen är ett komplement till den bestämmelse i
socialtjänstlagen som reglerar socialnämndens medverkan i
samhällsplaneringen. Avsikten med regleringen är att tillföra social
sakkunskap och underlag till samhällsplaneringen.
För att tydliggöra kommunens ansvar och förstärka socialnämndens
medverkan i samhällsplaneringen föreslår utredningen därtill att det i plan-
och bygglagen regleras att översiktsplanen ska ange inriktningen för den
långsiktiga utvecklingen av den sociala miljön.	801
	801

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

802

Planering av insatser

Kommunen ska planera sina insatser

Kommunen har i nuvarande socialtjänstlag ett ansvar för att planera sina insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning. Genom övergripande planering och god framförhållning skapas bättre förutsättningar för socialtjänsten att anpassa verksamheten efter ändrade förhållanden. Därmed kan resurserna användas mer effektivt. Kommunens ansvar att planera sina insatser inom socialtjänsten bör emellertid inte vara begränsat till äldre personer och personer medfunktionsnedsättning utan i stället avse alla enskilda. Utredningen föreslår därför att ansvaret vidgas.

Syftet med att vidga ansvaret för planeringen är att tydliggöra att kommunens ansvar omfattar ett aktivt arbete med förutsättningar för att, i god tid, kunna tillgodose behoven av insatser. Ett grundläggande syfte med kommunens planering ska vara att tillgodose enskildas behov av insatser och på så sätt även förhindra att väntetider och oskäligt långa tider mellan beslut och verkställighet av beslut uppstår. Kommunernas planering av insatser är en förutsättning för att enskilda ska kunna få de insatser de har rätt till och därmed också viktig ur rättssäkerhetssynpunkt. Planeringen ska avse kommunens behov av insatser, dvs. det övergripande behovet av olika insatser och inte planering av insatser i det enskilda fallet.

Planeringen av insatser bör knytas nära annan planering i kommunen, bl.a. bostadsförsörjningsplanering. Det är också angeläget att planeringen knyts an till socialtjänstens förebyggande perspektiv, målet om en lätt tillgänglig socialtjänst och till en förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Vid planering bör kommunen alltid överväga hur insatserna ska tillhandahållas och om det kan finnas fördelar med att tillhandahålla insatserna utan föregående behovsprövning.

Förebyggande arbete kräver en långsiktig kommunal planering av kommunens insatser till grupper och enskilda. I detta ingår också att beakta behovet av just förebyggande och tidiga insatser. Utredningen föreslår därför att kommunen vid planeringen särskilt ska beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser. I planeringen ska kommunen, vid behov, samverka med regionen samt andra samhällsorgan och organisationer.

Bestämmelserna om särskild avgift upphävs

Det finns ett flertal orsaker till att beslut av kommuner inte verkställs. Tillgång och efterfrågan är naturligtvis en avgörande faktor i sammanhanget. Den enklaste förklaringen till varför beslut inte verkställs inom skälig tid är att den beslutade insatsen inte finns att tillgå. Det kan handla om en plats i särskilt boende, en kontaktperson för en person med funktionsnedsättning, ett familjehem för barn eller en behandlingsinsats till någon med beroendeproblematik. Av utvärderingar som genomförts framkommer att de grundläggande problemen och bakomliggande orsakerna till de långa väntetiderna inte är ett ”kommunalt beteendeproblem” eller ett utslag av att kommunerna trotsar lagstiftningen. I stället bottnar väntetiderna i problem med resurser och bristande planering.

Enligt utredningens uppfattning bör den statliga styrningen av	Prop. 2024/25:89
kommuner och regioner ske på någorlunda likvärdigt sätt. Styrningen	Bilaga 1
påverkar bilden av förtroendet för huvudmännen.
Utredningen anser att problemet med ej verkställda beslut kan lösas på
ett bättre sätt än med sanktionsavgifter. I stället kan kommunernas ansvar
för planering utvidgas och tillsynsmyndigheten med stöd av det vanliga
granskningsinstitutet granska och ingripa mot de kommuner som inte
planerar sina insatser eller verkställer beslut inom skälig tid. Eftersom
tillsynsmyndigheten, oavsett den särskilda avgiften, har möjlighet att
ingripa mot kommuner som inte verkställer beslut i tid eller erbjuder de
insatser som kommunen är skyldig att tillhandahålla anser utredningen att
systemet med sanktionsavgifter bör tas bort.
Socialnämnden rapporteringsskyldigheten är emellertid i sig en viktig
förutsättning för kommunens planering av insatser och för tillsyns-
myndighetens möjlighet till kontroll. Ett syfte med kommunernas
rapportering av ej verkställda beslut är att den ska bidra till kunskap,
uppföljning och underlag för planering. Rapporteringen ska också
underlätta och möjliggöra tillsyn och ge tillsynsmyndigheten en överblick
över situationen och kommunernas arbete med ej verkställda beslut.
Utredningen anser att rapporteringsskyldigheten utgör ett viktigt underlag
för tillsyn av såväl kommunernas planering som kontroll av eventuella
väntetider. Rapporteringsskyldigheten tar emellertid mycket tid i anspråk
för många socialnämnder. Utredningen föreslår därför att skyldigheten att
inrapportera ej verkställda beslut förlängs från var tredje månad till var
sjätte månad. De beslut som inrapporteras ska fortsatt avse beslut som inte
verkställts inom tre månader från beslutet. Utredningen bedömer att en
sådan förändring inte påverkar eller försämrar rättssäkerheten för den
enskilde, men frigör tid för socialtjänsten.

Kvalitet inom socialtjänsten

Krav på god kvalitet

Av nuvarande 3 kap. 3 § första stycket SoL framgår att insatser inom
socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Utredningen föreslår att begreppet
insatser i den nya lagen ska vara ett övergripande begrepp som tar sikte på
de insatser som socialnämnden ska erbjuda i form av rådgivning, omsorg,
vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. Begreppet ska
användas genomgående i lagen med denna betydelse.
Med denna tydligt definierade betydelse av begreppet insatser kommer
nuvarande reglering av kravet på kvalitet att bli snävare än vad som avses
med bestämmelsen. Nämligen att garantera kvaliteten i den verksamhet
som bedrivs och de insatser som ges. För att bibehålla bestämmelsens
omfattning föreslår utredningen därför att begreppet insatser ändras till
verksamhet. Med verksamhet avses alla åtgärder och aktiviteter som
socialnämnden genomför, däribland insatser. Ett fungerande system för
riskhantering är enligt utredningen en förutsättning för att kunna
säkerställa god kvalitet i socialtjänsten. Risker och missförhållanden kan
vara generella till sin natur och kan uppkomma i förhållande till olika
grupper. Socialnämndens arbete med att förebygga, upptäcka och åtgärda	803
	803

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

missförhållanden och risker för missförhållanden är därför viktigt och en del av socialnämndens kvalitetsarbete oavsett om det anges i lag eller inte. Om detta arbete ska lyftas fram i socialtjänstlagen bör bestämmelsen, enligt utredningens mening, emellertid inte begränsas till vissa grupper, utan bör gälla hela verksamheten. Utredningen föreslår därför att nuvarande begränsning till verksamhet som rör barn och unga ska tas bort i nuvarande 3 kap. 3 a § SoL och att bestämmelsen i stället ska ta sikte på socialtjänsten verksamhet.

Personalen är avgörande för en socialtjänst av god kvalitet. I dag finns i socialtjänstlagen bestämmelser om att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska medverka till en verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser förs samma i socialtjänstlagen kapitel om kvalitet och den senare bestämmelsen omformuleras till att personalen ska medverka till att verksamheten är av god kvalitet.

God kvalitet förutsätter uppföljning

Uppföljning är en nödvändig förutsättning för att säkerställa god kvalitet i socialtjänsten. Det är även en förutsättning för att få underlag till kunskaps- och verksamhetsutveckling. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn visar emellertid att det fortfarande finns brister i uppföljningen och att det finns starka indikationer på att kvalitetsarbetet inte fungerar tillfredställande i socialtjänsten i dag. Det framgår även av öppna jämförelser att uppföljning inte används för att utveckla och förbättra verksamheten i särskilt stor utsträckning. I syfte att tydliggöra vikten av uppföljning och skapa bättre förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten, föreslår utredningen att bestämmelsen i nuvarande 3 kap. 3 § tredje stycket SoL uttryckligen ska omfatta uppföljning. Således ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande följas upp, utvecklas och säkras. Bestämmelsen kommer på detta sätt att tydligare ge uttryck för lagstiftarens intentioner.

Utredningen föreslår även att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur myndigheten kan utveckla stödet till kommuner för systematisk uppföljning, som en del i arbetet med att säkerställa och utveckla kvaliteten i verksamheten. Socialstyrelsen föreslås ta fram förslaget i nära samarbete med kommunernas regionala samverkans- och stödstrukturer och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Betydelsen av ett gott bemötande

Mötet med den enskilde är en av de viktigaste faktorerna för god kvalitet i socialtjänsten. Att den enskildes kontakter med socialtjänsten som myndighet, enligt förvaltningslagen, ska vara smidiga och enkla, och att den enskilde ska få sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen, är inte tillräckligt för att socialtjänsten ska beakta bemötande

804

som en central kvalitetsaspekt i alla delar av sitt arbete. Inte heller ger	Prop. 2024/25:89
diskrimineringslagen och minoritetslagen en tillräcklig grund för detta.	Bilaga 1
Bemötandet har avgörande betydelse för socialtjänstens kvalitet och för
den enskildes upplevelse av den. Utan ett väl fungerande bemötande vill
och vågar människor inte söka stöd och hjälp vid behov. Socialtjänsten
riskerar också att inte få ta del av den enskildes erfarenheter och önskemål
om inte den enskilde uppfattar att bemötandet är respektfullt. I syfte att
markera betydelsen av ett respektfullt bemötande och kopplingen mellan
bemötande och god kvalitet, föreslår utredningen att det i socialtjänstlagen
ska anges att enskilda ska bemötas på ett respektfullt sätt utifrån sina
förutsättningar och behov.

En kunskapsbaserad socialtjänst

Krav på vetenskap och beprövad erfarenhet

Den fortsatta utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst behöver enligt utredningen bedömning stärkas. I syfte att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för en sådan utveckling ska det i socialtjänstlagen införas ett krav på att socialtjänsten ska bygga sin verksamhet på bästa tillgängliga kunskap.

Behovet av ett långsiktigt utvecklingsarbete i kombination med att det visat sig att intresse för frågan bland ansvariga nämndpolitiker är lågt talar för att det inte är tillräckligt med exempelvis överenskommelser och specialdestinerade statsbidrag för att uppnå en hållbar kunskapsbaserad socialtjänst. I de dialoger utredningen fört med förtroendevalda, SKR och andra intresseorganisationer, professioner och forskare har det också framkommit att statliga stimulansmedel och specialdestinerade statsbidrag inte anses vara tillräckliga verktyg för att stödja det målmedvetna och långsiktiga utvecklingsarbete som krävs för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. I stället efterfrågas en tydligare lagstiftning.

I nuvarande 3 kap. 3 § SoL anges tre typer av kvalitetskrav för social- tjänstens verksamhet: insatsernas kvalitet, personalens utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten systematiskt och fortlöpande ska säkras. Däremot ställs inget uttryckligt krav på att verksamheten ska baseras på kunskap. Det är enligt utredningen en brist. Även bästa tillgängliga kunskap bör utgöra ett kvalitetskrav för socialtjänstens verksamhet. Utredningen föreslår därför att det införs ett krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

En fungerande kunskapsstyrning är enligt utredningen en förutsättning för god kvalitet och för att utveckla och upprätthålla en kunskapsbaserad socialtjänst. En fungerande och effektiv kunskapsstyrning fordrar samarbete mellan kommunerna och mellan kommunerna och staten. Utredningen föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att utreda hur man kan säkerställa en fungerande och effektiv kunskapsstyrning som säkerställer samarbete mellan kommunerna och mellan kommunerna och staten.

805

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Professionens roll

Under arbetets gång har utredningen återkommande uppmärksammats på frågan om professionens begränsade handlingsutrymme och vem som lämpligen bör ha beslutanderätt i individärenden – förtroendevalda eller tjänstemän. Denna utredning har emellertid inte haft ett uttalat uppdrag att se över beslutsordningen och det har inte heller varit möjligt att inom ramen för utredning göra någon mer ingående bedömning av nuvarande regelverk och föreslå eventuella förändringar. Samtidigt kan konstateras att beslutsordningen är långt ifrån oviktig när det gäller frågor om kvalitetsutveckling och rättssäkerhet i socialtjänsten och utredningen ser att det finns ett behov av att detta belyses ytterligare. Utredningen föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att se över professionens roll och den nuvarande beslutsordningen inom socialtjänstens område. I en sådan översyn bör även ingå att ta ställning till vilken behörighet som eventuellt ska krävas för att fatta olika beslut inom socialtjänsten.

Ny lag om socialtjänstdataregister

	Ett viktigt underlag för en kunskapsbaserad socialtjänst är bästa möjliga
	kunskap i form av data. Data kan användas som underlag för beslut som
	är av betydelse för enskilda individer i behov av insatser inom
	socialtjänsten, men är också betydelsefull för beslut om socialtjänstens
	inriktning och planering på nationell nivå.
	En kunskapsbaserad socialtjänst förutsätter tillgång till relevanta
	analyser, statistik och forskning. Utan tillgång till sådan kunskap är det
	svårt för socialtjänsten att bedriva en verksamhet förenlig med kravet på
	vetenskap och beprövad erfarenhet. För att utveckla en kunskapsbaserad
	socialtjänst är kommunerna i behov av nationellt stöd. Redan i dag
	framställer Socialstyrelsen nationell statistik, ofta i dialog och samverkan
	med SKR, som ger stöd till beslutfattare och professioner.
	Utredningens bedömning är emellertid att den nationella statistiken för
	socialtjänsten brister i många hänseenden, vilket bekräftas av
	Socialstyrelsen i ett flertal rapporter och skrivelser till regeringen. Det är
	inte tillräckligt att enbart registrera insatser inom olika områden, varmed
	avses både socialnämndens beslut om insatser och utförda aktiviteter. För
	att kunna bedöma vilka utfall olika insatser har, krävs att Socialstyrelsen
	får samla in bl.a. uppgifter om orsak till insats eller utebliven insats,
	aktivitet, samt resultat utöver insatsen/åtgärden som sådan. Först då kan
	statistiken läggas till grund för en kunskapsbaserad socialtjänst.
	Utredningen anser att den fortsatta utvecklingen av en kunskapsbaserad
	socialtjänst behöver stärkas. I syfte att skapa långsiktiga och stabila
	förutsättningar för en sådan utveckling behöver den nationella officiella
	statistiken inom socialtjänsten stärkas och utökas till att i större
	utsträckning motsvara de förutsättningar som finns inom hälso- och
	sjukvården. Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter för
	nationell statistik ska därför utökas.
	Utredningen föreslår en ny lag om socialtjänstdataregister. Den nya
	lagen om socialtjänstdataregister innehåller bestämmelser om dataregister
806	över socialtjänsten och sådan verksamhet som bedrivs med stöd av lagen
806

(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Prop. 2024/25:89 Socialstyrelsen får med stöd av lagen utföra automatiserad behandling av Bilaga 1 personuppgifter i socialtjänstdataregister. Det primära ändamålet för socialtjänstdataregister ska vara behandling för framställning av statistik.

Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten eller enligt LSS ska lämna uppgifter till socialtjänstdataregister för framställning av statistik (uppgiftsskyldighet).

Insatser till enskilda

Insatser efter behovsprövning – rätten till bistånd

För att göra lagstiftningen tydligare och lättare att förstå, bättre anpassad efter förutsättningarna för olika typer av bistånd och lättare att ändra vid kommande översyner anser utredningen att den nuvarande bistånds- bestämmelsen behöver delas. Delningen ska göras så att de regler som är kopplade till de olika huvudtyperna av bistånd skiljs åt. Dessa typer ska benämnas bistånd för livsföringen och ekonomiskt bistånd. De insatser som ingår i bistånd för livsföringen är av en mängd olika slag, men förenas av att de avser individuella behov av stöd, omsorg och vård i den dagliga livsföringen till den enskilde. Det gäller också när insatserna omfattar ett materiellt stöd med exempelvis välfärdsteknik. En delad bistånds- bestämmelse är förenlig med den helhetssyn som också fortsättningsvis ska vara utmärkande för socialtjänstens arbete.

Vid bistånd för livsföringen anser utredningen att ”levnadsförhållanden” är ett mer ändamålsenligt begrepp än ”levnadsnivå”. Levnadsförhållanden syftar på sådana förhållanden som är viktiga för den enskildes sammantagna livssituation i stället för en viss nivå som kan mätas och jämföras. Begreppet ”skäliga levnadsförhållanden” ska därför ersätta ”skälig levnadsnivå” i den bestämmelse som reglerar rätten till bistånd för livsföringen. Därmed tydliggörs vikten av att biståndet ges utifrån individuella behov och inte utifrån uppfattningar om generella behov hos personer i olika grupper.

Bistånd för livsföringen borde, enligt utredningen, tillförsäkra den enskilde goda levnadsförhållanden. Med hänsyn till direktiven kan utredningen dock inte föreslå en sådan ändring.

Insatser utan behovsprövning

För att nå enskilda som annars är svåra att nå måste socialtjänsten kunna erbjuda insatser på ett sätt som ur den enskildes perspektiv är attraktivt och tillgängligt. Det är därför viktigt att kommunen planerar sina insatser för enskilda. Utgångspunkten bör vara att hjälpen ska vara tillgänglig när den enskilde vill ta del av den. Genom lättillgängliga insatser och låga trösklar kan den enskildes egna initiativ tas till vara när motivationen finns där.

Det angeläget att kommunerna kan erbjuda insatser på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt. Framtida utmaningar, såsom den demografiska utvecklingen, oförutsedda händelser i Sverige och omvärlden samt

begränsade resurser, förutsätter att kommunerna kan anpassa

807

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

808

verksamheten efter ändrade förhållanden. Socialtjänsten regelverk bör därför vara flexibelt och lämna utrymme för socialnämnden att i större utsträckning än i dag anpassa verksamheten efter lokala förutsättningar och behov. Ett flexibelt regelverk ger även större handlingsutrymme att utveckla nya verksamheter och samarbetsformer, vilket ytterst är till nytta för den enskilde. Dagens regelverk är inte tillräckligt flexibelt då det lämnar mycket litet utrymme att tillhandahålla insatser på något annat sätt än efter utredning och behovsprövning.

Inom flera verksamheter är det dessutom viktigt att socialtjänsten når den enskilde just när han eller hon är motiverad att ta emot hjälp. Det gäller inte minst grupper som är svåra att nå, t.ex. barn och unga som utsätts för våld eller hedersförtryck, kvinnor som utsätts för mäns våld liksom män som slår kvinnor. Ett annat exempel är personer med missbruk. Ytterligare ett exempel är personer som vill lämna en kriminell livsstil eller personer med en psykisk funktionsnedsättning. Ett system som underlättar delaktighet och självbestämmande kan därför öka förutsättningarna för bra resultat.

Många kommuner vill vid sidan av myndighetsutövningen även kunna erbjuda insatser på ett mer lättillgängligt sätt än i dag. Drivkraften är huvudsakligen att skapa en effektivare organisation med ökad tillgänglighet och självbestämmande samt att kunna fokusera mer på förebyggande och stödjande arbete. Enskilda ska kunna få vissa insatser utan att först bli föremål för utredning och bedömning. För att åstadkomma detta behöver socialnämnderna enligt utredningens bedömning kunna tillhandahålla insatser även utan behovsprövning. Det är inte möjligt i dag.

Utredningen föreslår därför en befogenhet som innebär att socialnämnden kan besluta att en eller flera insatser ska tillhandahållas utan föregående individuell behovsprövning. Bestämmelsen är ett komplement till rätten till bistånd enligt nuvarande 4 kap. 1 § SoL och den enskilde kan alltid ansöka om motsvarande insats. För att den enskilde säkert ska känna till rätten att ansöka om bistånd ska den utförande verksamhet som den enskilde kommer i kontakt med informera om möjligheten att ansöka om bistånd.

En av utredningen utgångspunkter har varit att det ska vara möjligt för kommunerna att anpassa utbudet av insatser efter lokala förutsättningar och behov. Såväl förutsättningar som behov kan förändras över tid och regelverket bör därför vara så flexibelt som möjligt. På så sätt ökar möjligheterna för kommunen att hantera oförutsedda händelser och att följa med i utvecklingen. Utredningen strävar därför efter att ställa upp så få begränsningar som möjligt i fråga om vilka insatser som ska kunna tillhandahållas utan behovsprövning. Utredningen har emellertid bedömt att vissa insatser ska undantas från möjligheten att tillhandahålla insatser utan föregående individuell behovsprövning. Följande insatser får inte tillhandahållas utan behovsprövning:

•kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson,

•vård i familjehem,

•vård i sådana hem som avses i 12 § LVU samt 22 och 23 §§ LVM

•vård av barn i jourhem, stödboende eller andra hem för vård eller boende än sådana som avses i 3,

•stadigvarande plats i sådant boende som avses i 8 kap. 4 eller 7 § nya socialtjänstlagen, eller

•ekonomisk hjälp.

Utredningen föreslår även att socialnämnden ska få tillhandahålla insatser utan behovsprövning till barn som fyllt 15 år oberoende av vårdnads- havarens samtycke.

Genomförande av insatser utan behovsprövning omfattas av socialtjänstlagens krav på dokumentation. Undantag från dokumentation i fråga om enskilds personliga förhållanden ska emellertid kunna beslutas av socialnämnden i fråga om specifika insatser om det finns särskilda skäl, t.ex. om anonymitet är en förutsättning för att insatsen ska nå sin målgrupp.

Befogenheten att erbjuda insatser utan behovsprövning bör följas upp och utvärderas på nationell nivå. Utredningen föreslår därför att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att följa upp och utvärdera arbetet med den föreslagna bestämmelsen.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Utformning av insatser

Att främja möjligheter till ett självständigt liv är ett centralt värde för
socialtjänsten i olika sammanhang. Det kan handla om möjligheter att
klara sin försörjning eller andra ekonomiska behov i livsföringen, men
också om att ha kontroll över sin dagliga tillvaro vid långvariga och kanske
omfattande omsorgsbehov. Enligt utredningens mening ska alla insatser
till enskilda utformas så att de ger henne eller honom möjligheter till ett
självständigt liv. Sådana bestämmelser finns i dag för biståndsinsatser,
men är motiverade också för insatser till enskilda som ges utan föregående
individuell behovsprövning.
Ett självständigt liv är emellertid inte det enda värde som är viktigt vid
utformningen av insatser till enskilda. Utredningen föreslår därför en
kompletterande bestämmelse om andra värden som också ska vara
vägledande vid utformningen av sådana insatser.
Utredningen föreslår att insatser för enskildas personliga behov
utformas så att de stärker den enskildes möjligheter till ett värdigt liv och
till att känna välbefinnande. Det gäller oavsett om insatsen ges som bistånd
eller utan behovsprövning. Möjligheterna att leva ett värdigt liv och känna
välbefinnande ingår i dag äldreomsorgens värdegrund i nuvarande 5 kap.
4 § första stycket SoL. Med utredningens förslag utvidgas bestämmelsen
till att omfatta alla enskilda, inte bara äldre. Således ska insatser som syftar
till att tillgodose den enskildes personliga behov utformas så att de stärker
den enskildes möjligheter att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Att den enskilde ska vara delaktig och ges möjlighet att uttrycka sina
önskemål om insatsernas utformning ligger redan i dag i socialtjänstens
uppdrag. Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors
självbestämmande och integritet (nuvarande 1 kap. 1 § SoL). Det innebär
att beslut ska tas i samförstånd med den enskilde. Även om den enskilde
inte har rätt att kräva när och hur en insats ska ges, får bestämmelsen anses
förutsätta att socialtjänsten så långt det är möjligt tar hänsyn till hans eller
hennes önskemål. Av lagen framgår också att socialnämndens insatser för	809
	809

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne (nuvarande 3 kap. 5 §). Ett förtydligande av äldre personers inflytande över insatsernas utformning och genomförande gjordes i socialtjänstlagen i samband med att bestämmelsen om äldreomsorgens värdegrund infördes. Genom regleringen förtydligas att den enskildes önskemål ska beaktas. Däremot innebär den inte att önskemålen alltid ska vara utslagsgivande.

Utredningen föreslår att en mer generell bestämmelse ska införas om att den enskilde så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet ska ges. Även inom andra delar av socialtjänsten än äldreomsorgen behöver den enskildes inflytande över insatser underlättas. Den enskildes delaktighet behövs för att kunna bedöma vilka åtgärder som är relevanta för honom eller henne. Delaktighet är även en förutsättning för att kunna anpassa utförandet till den enskildes individuella behov. Bestämmelsen i nuvarande 5 kap. 5 § fjärde stycket SoL ska därför utvidgas till att gälla alla enskilda, inte bara äldre personer. Således ska den enskilde, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur insatser i boendet ska ges.

Förtydligat barnrättsperspektiv

Barnets rättigheter enligt barnkonventionen

Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige, men ratificering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) skedde år 1990. I och med ratificeringen har riksdag och regering förbundit sig att se till att den nationella lagstiftningen stämmer överens med de åtaganden som följer av konventionen. Barnkonventionen har i vissa delar införlivats i svensk rätt genom transformering. I andra delar har detta inte varit nödvändigt, eftersom det ansetts råda normharmoni. Transformering som metod för att anpassa svensk rätt till barnkonventionen kräver successiv och kontinuerlig anpassning av nationell lagstiftning allteftersom konventionen behöver tolkas i ljuset av ändrade samhälls- förhållanden.

Barnets bästa

I den nya översättningen av artikel 3 i barnkonventionen lyfts bedömningen av barnets bästa fram tydligare än tidigare. Att det ska göras en bedömning framgår även uttryckligen av barnrättskommitténs allmänna kommentarer om hur konventionen ska tolkas. Vidare framgår det av förarbetena till socialtjänstlagens reglering av barnets bästa att en bedömning ska göras. Utredningen anser att socialtjänstlagens bestämmelse om barnets bästa ska anpassas till barnkonventionens lydelse. Nuvarande bestämmelse om barnets bästa omformuleras därför till att ange att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Utredningen föreslår även en kompletterande bestämmelse som anger att vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter.

810

Barnets rätt till information

Barnets rätt till information är en förutsättning för att han eller hon ska kunna uttrycka sina åsikter. Detta är i sin tur en förutsättning för att barnet ska kunna vara delaktigt och få inflytande. Trots att det framgår av förarbetena till nuvarande 11 kap. 10 § första stycket SoL – som reglerar barnets rätt till information – att hänsyn ska tas till barnets ålder, mognad och individuella förutsättningar när informationen lämnas, visar flera rapporter och studier på området att barn ändå inte är fullt delaktiga vid förhandsbedömningar, utredningar och under insatser.

För att det inte ska råda någon tvekan om att barn alltid har rätt till relevant information i åtgärder som rör barnet samt att denna information ska vara anpassad till barnets ålder, mognad och individuella förutsättningar, föreslår utredningen att detta bör komma till uttryck i socialtjänstlagen. För att barnet ska kunna ha nytta av den information som lämnas och kunna ta ställning till densamma är det en förutsättning att barnet förstår informationen. Först då kan artikel 3 och 12, om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals, få genomslag i praktiken. Utredningen föreslår därför att det anges i socialtjänstlagen att den som lämnar informationen till barnet så långt det är möjligt ska försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

Barnets rätt att framföra sina åsikter

Av nuvarande 11 kap. 10 § första stycket tredje meningen SoL följer att om ett barn inte vill framföra sina åsikter så ska dess barnets åsikter klarläggas på annat sätt. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i barnkonventionen. Däremot följer det av artikel 12 i barnkonventionen att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet och att hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

Utredningen menar att om barnet inte har förmåga att framföra några åsikter bör dessa klarläggas på annat sätt. Om barnet däremot väljer att inte framföra några åsikter ska detta respekteras och inte klarläggas på annat sätt. Utredningen föreslår därför att bestämmelsen i nuvarande 11 kap. 10 § första stycket tredje meningen SoL – ska upphävas.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Samtal med barn

I artikel 12 i barnkonventionen anges att ett barn ska beredas möjlighet att höras i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet. Det finns ingen nedre åldersgräns för när ett barn ska få komma till tals och uttrycka sina åsikter. Utifrån gällande regelverk kan ett barn emellertid förhindras av sina vårdnadshavare att tala med socialtjänsten under förhandsbedömningen. Utredningen anser att det är av stor vikt att stärka barns rätt att komma till tals i alla frågor som rör barnet, även under förhandsbedömningen. Därutöver är det angeläget att skapa bättre förutsättningar för socialtjänsten att skydda och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa. Utredningen föreslår därför att det i socialtjänstlagen ska införas en möjlighet för socialnämnden att tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är

närvarande även inför ett beslut om en utredning ska inledas eller inte. Ett

811

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

sådant samtal syftar enbart till att socialnämnden ska kunna bedöma om en utredning ska inledas eller inte. Barnets vårdnadshavare ska, om inte särskilda skäl talar mot det, efter samtalet genast underrättas om att barnet har hörts.

Barnets kontakt med föräldrar och syskon och andra närstående

Att barn har rätt till samhörighet med föräldrar, anhöriga och andra närstående innebär att det är barnets rätt till kontakt som står i centrum. Kontakten är i första hand till för barnet och det är barnets bästa som ska vara avgörande.

Kontakten mellan syskon kan ha stor betydelse för placerade barn genom att skapa kontinuitet i en instabil situation. Kontakten kan också vara ett stöd när placeringen upphör och barnet ska klara sig på egen hand. Många placerade barn vill dessutom ha mer syskonkontakt. Tidigare utredningar har även pekat på att det behövs ett förtydligande vad gäller det placerade barnets rättigheter till kontakt med syskon, men även vad gäller kontakt med föräldrarna. Mot bakgrund av den kunskap och medvetenhet som numera finns om betydelsen av att placerade barn får möjlighet till kontakt med sina syskon, anser utredningen att socialtjänsten bör arbeta mer aktivt med frågan och att detta bör synliggöras i socialtjänstlagen.

I fråga om föräldrar så anges i artikel 9.3 i barnkonventionen att konventionsstaterna ska respektera rätten för det barn som är skilt från den ena eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa. Det finns mycket positivt med att placerade barn har kontakt med sina föräldrar.

Det är viktigt att socialtjänsten arbetar för att det placerade barnet ges möjlighet till kontakt med föräldrar och syskon och utredningen föreslår därför att det i den nya socialtjänstlagen ska anges att socialnämnden särskilt ska uppmärksamma barnets eller den unges relationer till föräldrar, syskon och andra närstående och arbeta för att placerade barn ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående.

Uppföljning av ett barns situation

	Socialnämnden får enligt nuvarande 11 kap. 4 a–b §§ SoL besluta om
	uppföljning av ett barns situation i vissa fall. Det gäller dels när en
	utredning som gäller barnets behov av stöd eller skydd avslutas utan beslut
	om insats, dels efter det att en placering i ett familjehem eller hem för vård
	eller boende har upphört. En förutsättning är dock att barnet, utan att
	förhållanden som kan föranleda ett beslut om tvångsvård enligt LVU
	föreligger, bedöms vara i särskilt behov av nämndens stöd eller skydd men
	samtycke till en sådan åtgärd saknas.
	Det är ur ett barnrättsperspektiv angeläget att det finns en möjlighet att
	kunna följa utvecklingen under en tydligt angiven tidsperiod. Detta för att
	kunna motivera vårdnadshavaren, samt ett barn över 15 år, att ta emot en
812	föreslagen insats samtidigt som socialtjänsten har en möjlighet att följa

utvecklingen för barnet genom att ta behövliga kontakter utan att det	Prop. 2024/25:89
behöver inledas en ny utredning.	Bilaga 1
Vid ett beslut om uppföljning av ett barns situation avgör nämnden hur
länge uppföljningen ska pågå och hur den bäst ska genomföras.
Uppföljningen måste dock avslutas senast två månader från det att den
utredning som gäller barnets behov av stöd och skydd har avslutats. På
motsvarande sätt ska uppföljningen avslutas senast två månader från det
att placeringen i familjehem eller hem för vård eller boende har upphört.
Uppföljningen ska i annat fall avslutas när nämnden dessförinnan finner
skäl att inleda ny utredning.
Nuvarande bestämmelser syftar till att socialnämnden ska kunna följa
utvecklingen för barnet. Det förutsätter enligt utredningen att det finns
tillräcklig tid för att en förändring ska komma till stånd. Ur det
perspektivet är två månader förhållandevis kort tid. Även om barnets
situation kan förändras under denna tid, är det inte säkert att
förändringarna är bestående. För att säkerställa att barnet får det stöd och
skydd som han eller hon behöver, anser utredningen att nämnden bör
kunna informera sig om utvecklingen under ytterligare en tid. Det gäller
inte minst genom återkommande samtal med barnet, men även med
vårdnadshavaren för att motivera denne till att ta emot en föreslagen insats.
Tiden för uppföljning ska därför förlängas från två månader till sex
månader.

Frågan om barnombud bör utredas vidare

Barn som befinner sig i en utsatt situation kan vara helt beroende av att den myndighet de har kontakt med säkerställer hans eller hennes rättigheter i sin verksamhet. I praktiken kan det dock vila på barnet självt att ta till vara sina rättigheter. Flera barnrättsorganisationer och tidigare utredningar har pekat på behovet av att barn ges möjlighet att ha ett oberoende barnombud som stöd vid sin kontakt med socialtjänsten. Det saknas emellertid utvärderingar på nationell nivå av barnombud och liknande verksamheter. Dessutom finns det vad utredningen känner till mycket lite svensk forskning om både barnombud och barnrättighetsbyråer.

De beskrivningar och slutsatser som har gjorts i tidigare utredningar och de kontakter som denna utredning haft med bl.a. Barnrättsbyrån och Maskrosbarn ger emellertid vid handen att befintliga verksamheter fyller en viktig funktion i barnets kontakter med socialtjänsten.

Utredningen anser att det som lyfts fram av barnrättsorganisationerna både i rapporter och samtal med utredningen samt vad som framkommit i tidigare statliga utredningar pekar på att det finns ett behov av att utreda om ett barnombud skulle kunna bidra till att barn i kontakten med socialtjänsten känner sig mer delaktiga, väl bemötta, trygga och lyssnade på. Utredningens föreslår därför att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdraget att utreda behovet av och förutsättningarna för oberoende barnombud.

813

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Tiden för gallring och sekretess för barnakter bör ses över

I ärenden som rör barn har gallringsreglerna kommit att uppmärksammas och ifrågasättas, inte minst med anledning av Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Frågan är vems integritet som ska skyddas och hur detta ska göras på bästa sätt. Nuvarande gallringsregler innebär att barn senare i livet inte har någon möjlighet att få insyn i de kontakter som varit med socialtjänsten under uppväxten. Endast om barnet varit placerat utanför det egna hemmet samt i ärenden om adoption och faderskap finns handlingarna bevarade. För många av de som sökt sig till arkiven för att få svar på frågor om sin uppväxt och vars akter inte gått att finna har det blivit en besvikelse. För vissa har den gallrade akten upplevts som en kränkning i sig. Enligt representanter för arkivsektorn har barnakterna ett stort värde för individen och bör därför bevaras.

Enligt utredningens mening kan diskuteras om gällande gallringsbestämmelser är förenliga med principen om barnets bästa, då de kan försvåra för barn att få information om sin uppväxt. Gällande gallringsbestämmelser kan även göra det svårt för socialtjänsten att, vid utredning av barn, få en helhetsbild av dess tidigare förhållanden.

Det finns därtill en motsägelse i att barn, som tack vare och med hjälp av tidiga, förebyggande insatser inte behövt placeras, får sämre insyn senare i livet eftersom deras akter gallrats. Gallring kan även försvåra kvalitativ forskning, vilket kan bidra till bättre åtgärder för barn i framtiden. Utredningens föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att se över nuvarande bestämmelser om gallring, i fråga om barnakter. Vid en sådan översyn bör möjligheten och lämpligheten av ändrad tid för gallring eller ytterligare bevarande av barnakter övervägas. Vidare bör övervägas om tiden för sekretess bör förlängas.

Äldreomsorgens reglering

Utredningen har haft i uppdrag att se över och analysera om en särreglering av äldreomsorgen och övriga insatser inom socialtjänsten som är riktade till äldre är motiverad.

Avgörande för en god vård och omsorg om äldre personer är emellertid rätt förutsättningar för både sociala insatser och att en sammanhållen vård och omsorg också omfattar hälso- och sjukvård. Omsorgen och vården ska utgå från den äldre personens behov, förutsättningar och önskemål.

För den socialt inriktade äldreomsorgen finns det enligt utredningen flera fördelar med en fortsatt reglering i socialtjänstlagen, det bör därför vara grunden för det fortsatta arbetet med äldreomsorgens reglering. Vad en särlagstiftning för äldreomsorgen skulle innebära för äldre personer och deras närstående beror på hur lagen utformas, t.ex. när det gäller vilka personer och insatser som lagen skulle omfatta. En äldreomsorgslag som avgränsas till socialtjänstområdet kommer till stora delar att dubblera socialtjänstlagen. En sådan lag kommer inte att förändra förutsättningarna för en sammanhållen vård och omsorg om den inte också omfattar bestämmelser för hälso- och sjukvården.

814

Utredningen bedömer därför att det behövs ett fortsatt arbete för att se	Prop. 2024/25:89
över hur lagstiftningen kan stärka både den sociala omsorgen för äldre	Bilaga 1
personer och deras tillgång till en sammanhållen vård och omsorg med
utgångspunkt i socialtjänstlagen och lagstiftningen för hälso- och
sjukvården. Det gäller särskilt kontinuitet, personalens förutsättningar,
likvärdighet och konkreta förutsättningar för samverkan mellan huvudmän
och verksamheter.

Samverkan och ansvarsfördelning

Samverkan mellan kommuner

I utredningens uppdrag har ingått att lämna förslag som underlättar samverkan mellan kommuner. När utredningen fick sitt uppdrag år 2017 fanns en bestämmelse i 2 kap. 5 § SoL som reglerade avtalssamverkan inom socialtjänsten. I bestämmelsen angavs att kommunen fick sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal fick en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning fick dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till andra juridiska personer eller enskild individ.

Bestämmelsen gav upphov till viss osäkerhet. Framför allt ansågs det otydligt hur den skulle tillämpas vid avtalssamverkan mellan kommuner, särskilt i fråga om ärenden som omfattade myndighetsutövning. Den 1 juli 2018 infördes en generell rätt till avtalssamverkan mellan kommuner i 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725), förkortad KL. Enligt bestämmelsen får kommuner och regioner ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan). I samma bestämmelse infördes en möjlighet för kommunerna att vid sådan avtalssamverkan också delegera beslutsfattande till en anställd i den andra kommunen. I och med detta ändrades även lydelsen av 2 kap. 5 § SoL till att ange att utöver avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § KL får en kommun sluta avtal med en enskild person (fysisk eller juridisk) om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas. Möjligheten och förutsättningarna för kommuner att samarbeta och samverka har stärkts genom den nya regleringen i 9 kap. 37 § KL och utredningen föreslår därför inga ytterligare ändringar i denna del.

Ansvarsfördelning

Ansvarsfördelning mellan kommuner

I 2 a kap. SoL finns bestämmelser om vilken kommun som är ansvarig för att erbjuda en enskild insatser. I de allra flesta fall finns det en kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller annars har sin starkaste anknytning (bosättningskommun). Det innebär att bosättningskommunen ofta kommer att ansvara för insatser till den enskilde. I andra fall kan ansvaret vila på den kommun som har beslutat om placering i en annan

kommun m.m. eller på den kommun där den enskilde är folkbokförd.

815

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

816

Frågan om vistelsekommunens ansvar blir därför aktuell främst i akuta situationer eller när det inte är klarlagt vilken kommun som är ansvarig för insatser till den enskilde. I praktiken är vistelsekommunens ansvar därmed snarare att betrakta som ett undantag än en huvudregel.

Bestämmelserna i 2 a kap. SoL om ansvarsfördelning mellan kommuner kan mot denna bakgrund uppfattas som svåra att förstå. I syfte att underlätta förståelsen föreslår utredningen att bestämmelsernas inbördes ordningsföljd ska ändras. Bosättningskommunens ansvar ska anges som inledande huvudregel medan vistelsekommunens ansvar ska utgöra ett undantag från huvudregeln. Ändringen syftar enbart till att underlätta förståelsen av den ansvarsfördelning som redan gäller i dag. Någon inskränkning i vistelsekommunens ansvar avses inte. Den enskilde ska alltså, liksom i dag, alltid vara garanterad omedelbar hjälp oavsett i vilken kommun han eller hon befinner sig när hjälpen behövs.

Ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och socialnämnden

Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer (nuvarande 2 kap. 4 § första stycket SoL). Kommunfullmäktige beslutar även om nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden (nuvarande 6 kap. 2 § kommunallagen (2017:725), förkortad KL) Även om en nämnd tilldelats ett visst verksamhetsområde innebär det inte att nämnden därvid kan besluta i alla frågor som rör nämndens verksamhet. Vissa typer av beslut är nämligen förbehållna kommunfullmäktige Bestämmelsen i nuvarande 2 kap. 4 § SoL kan emellertid ge intryck av att alla uppgifter inom socialtjänsten alltid ska fullgöras av socialnämnden. Detta trots de begränsningar som uppställs i kommunallagen. För att markera ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och socialnämnden anser utredningen att bestämmelsen bör omformuleras så att den i stället anger att kommunfullmäktige bestämmer vilken eller vilka nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Denna formulering utesluter inte att även kommunfullmäktige kan fullgöra vissa uppgifter inom socialtjänsten. Omformuleringen innebär ingen ändring i sak utan är ett förtydligande av nuvarande bestämmelsen.

Ansvarsfördelningen för personer med missbruk och beroende

Många personer med missbruk eller beroende behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I den praktiska tillämpningen av lagstiftningen upplevs emellertid gränsen för vad som är respektive huvudmans ansvar som oklar. De övergripande reglerna gör att kommuner och regioner tolkar uppdraget mycket olika och den faktiska ansvarsfördelningen styrs ofta av hur regionerna har valt att tolka eller prioritera sitt ansvar.

De olika formella möjligheter kommunen och regionen har att erbjuda behandling, i kombination med olikheterna i hur kommunerna och regionerna definierar sitt faktiska ansvar, har lett till att vårdbehov bedöms enligt olika principer och insatser erbjuds enligt olika lagstiftningar

beroende på var i landet en person är bosatt. Så länge varje individ får	Prop. 2024/25:89
tillgång till ett attraktivt utbud av insatser av god kvalitet utifrån sina behov	Bilaga 1
utgör detta nödvändigtvis inte ett problem. Men om det gemensamma
ansvaret i praktiken innebär att ingen tar ansvar för vissa insatser och dessa
inte kommer till stånd på grund av oenighet om finansieringen är det inte
acceptabelt.
Missbruks- och beroendevården är och har länge varit ett snårigt område
ifråga om ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner. Trots
kravet på överenskommelser inom missbruks- och beroendevården visar
erfarenheter från både SKR och IVO att det inte är tillräckligt för att få
samverkan att fungera. Samtidigt bedömer Socialstyrelsen att
myndigheten inte har möjlighet att närmare precisera ansvarsfördelningen
mellan kommunerna och regionerna utan att detta måste göras i ett
lagstiftningsärende. Svårigheterna att i dag precisera ansvarsfördelningen
och därmed den kommunala kompetensen medför att det finns risk för att
enskilda i behov av insatser faller mellan stolarna.
Utredningens bedömer är att det bör göras en samlad översyn av
huvudmannaskapet för missbruks- och beroendevården för att kunna ta
ställning till behovet av eventuella förändringar i lagstiftningen. En
tydligare ansvarsfördelning skulle ge bättre förutsättningar för en effektiv,
kunskapsbaserad, jämlik och likvärdig missbruks- och beroendevård.

Förhållandet mellan socialtjänstlagen och annan lagstiftning

Socialtjänstlagen och förvaltningslagen

Det är i nuvarande socialtjänstlag otydligt hur förhållandet mellan socialtjänstlagen och förvaltningslagen ska förstås. Det gäller särskilt regleringen i nuvarande 11 kap. 8 § SoL. För att tydliggöra syftet med nuvarande 11 kap. 8 § första stycket SoL och göra bestämmelsen lättare att förstå, föreslår utredningen därför att det av bestämmelsen ska framgå att den gäller vid handläggning av ärenden där besluten kan laglighetsprövas. Vid handläggning av övriga ärenden är förvaltningslagen tillämplig utan någon särskild föreskrift i socialtjänst- lagen. För att tydligare det senare kompletteras socialtjänstlagen även med en upplysningsbestämmelse om förvaltningslagen.

Utredningen föreslår även att nuvarande 11 kap. 8 § andra stycket SoL upphävs då bestämmelsen inte längre fyller någon funktion samt att regleringen om rätten till företräde inför socialnämnden i nuvarande 11 kap. 9 § SoL omformuleras för att behålla sin nuvarande omfattning.

I och med att den nya förvaltningslagen har det även uppstått oklarheter kring praxis som rör socialnämndens möjlighet att i vissa fall ändra gynnande beslut. Enligt utredningens mening bör ett gynnande beslut om fortlöpande insatser kunna ändras om de förhållanden som legat till grund för beslutet väsentligen har förändrats. Det finns annars risk för en ökad användning av tidsbegränsade beslut och olika typer av återkallelse- förbehåll, vilket i förlängningen kan skapa försämrad förutsägbarhet och ökad otrygghet för den enskilde.

817

Prop. 2024/25:89 Bilaga 1

Utredningen föreslår därför att socialnämnden, utöver vad som följer av 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900), förkortad FL, ska kunna ändra ett beslut om fortlöpande insatser vid väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den enskilde. Syftet är att kodifiera det som tidigare enligt praxis gällt i fråga om möjligheten att ändra ett gynnande beslut när förhållandena väsentligt förändrats.

Socialtjänstlagen och kommunallagen

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 8 november 2016 (HFD 2016 ref. 74) har inneburit att förutsättningarna för att delegera beslutanderätt förändrats i förhållande till hur socialtjänstlagen tidigare tillämpats. Avgörandet har enligt utredningen fått oönskade konsekvenser för integriteten och effektiviteten inom socialtjänstens verksamhet då det innebär att vissa individärenden ska beslutas av den faktiska socialnämnden. Det är emellertid angeläget att vissa ärenden kan hållas i en trängre krets och därmed kan delegeras till utskott i stället för att beslutsfattandet ska vara förbehållet socialnämnden.

I syfte att klargöra förhållandet mellan kommunallagens och socialtjänstlagens delegationsbestämmelser föreslår utredningen att det förtydligas i socialtjänstlagen att delegationsbestämmelserna i social- tjänstlagen har företräde framför delegationsbestämmelserna i kommunal- lagen. Vidare föreslår utredningen att det införs en uttrycklig rätt för socialnämnden att till utskott delegera sådana ärendetyper som räknas upp i nuvarande 10 kap. 4 § och 5 § sjätte strecksatsen SoL. Utredningen föreslår även att uppräkningen i nuvarande 10 kap. 4 § SoL kompletteras med beslut i ärenden om umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort. Vidare tydliggörs genom ett tillägg i nuvarande 10 kap. 4 § SoL att beslutanderätt i fråga om ansökan om fortsatt omhändertagande för tillfällig vård enligt 9 a § LVU kan delegeras till utskott.

Handläggning och dokumentation

	Socialtjänstlagen respektive förvaltningslagen är de lagar som
	huvudsakligen reglerar omfattningen av socialtjänstens handläggning och
	dokumentation. Reglerna är allmänt hållna och ger utrymme för
	anpassning av omfattningen av såväl utredning som dokumentation utifrån
	omständigheterna i det enskilda fallet.
	Under senare tid har administrationen ökat och kommuner lägger
	mycket resurser på det. Men även om dokumentationskraven har ökat så
	visar IVO granskning att formella brister är förhållandevis vanliga i
	kommunernas ärendehantering och i dokumentationen hos utförande
	verksamheter. Tillsynsmyndighetens rapportering av dokumentations-
	brister kan i sin tur ha en styrande inverkan på lagstiftaren. De resultat och
	den problembild som redovisas till regeringen är grunden för eventuella
	beslut om behov av lagändring eller myndighetsuppdrag.
	En betydande del av professionens arbetstid läggs på administration eller
	annat arbete som inte är direkt relaterat till brukarna. För mycket
818	administration och en alltför detaljerad styrning minskar
818

handlingsutrymmet för professionen. Det påverkar och riskerar att minska	Prop. 2024/25:89
värdet i mötet med brukaren.	Bilaga 1
Utredningen kan inte se att den ökade administrationen och
detaljregleringen kommer från socialtjänstlagen. Utredningen har därför
inte föreslagit några regellättnader. Utredningen föreslår i stället att
regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att se över myndighetens
föreskrifter om handläggning och dokumentation samt den handbok om
handläggning och dokumentation som myndigheten ger ut. Socialstyrelsen
bör säkerställa att föreskrifter och systematiska bedömningsinstrument
samordnas på så sätt att en rättssäker och effektiv handläggning och
dokumentation uppnås.

Stimulansmedel

Förslagen om att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv och vara lätt tillgänglig är grundläggande för en hållbar socialtjänst. Flera andra förslag i detta slutbetänkande har också en avgörande betydelse för arbetet med en hållbar socialtjänst. Det gäller förslagen att verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, att kommunen ska planera sina insatser för enskilda samt att insatser får tillhandahållas utan föregående individuell behovsprövning. Även förslaget om att det ska höra till socialtjänstens övergripande mål att främja jämställdhet i levnadsvillkor hör till de förändringar som krävs för en hållbar socialtjänst. Utredningen vill understryka att dessa förslag bildar en helhet i vilken de olika delarna är beroende av och förutsätter varandra. För att förslagen ska ha avsedd effekt och leda till varaktig förändring krävs att kommunerna utvecklar nya arbetssätt och metoder, som systematiskt följs upp och ger underlag för en kunskapsbaserad och mer hållbar socialtjänst. En förutsättning för det är samordning och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna.

Utredningen bedömer att kommunerna behöver stöd i denna omställning och föreslår att regeringen bör ingå en överenskommelse med SKR i syfte att stödja kommunerna att utveckla nya arbetssätt och metoder med anledning av utredningens förslag om en hållbar socialtjänst.

819

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

820

Betänkandets lagförslag

Förslag till socialtjänstlag

Härigenom föreskrivs följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Innehåll

Lagens innehåll och tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om samhällets socialtjänst. Med socialtjänst avses i denna lag

1.verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag,

2.verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, och

3.annan verksamhet som enligt lag eller förordning ska bedrivas av socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse.

Som socialtjänst räknas dock inte sådan verksamhet som Statens institutionsstyrelse bedriver med stöd av skollagen (2010:800) eller förordningen (1983:28) om undervisning av barn och ungdomar som vistas vid särskilda ungdomshem. Som socialtjänst räknas inte heller tillsyn eller andra uppgifter som Inspektionen för vård och omsorg utför med stöd av denna lag.

2 § Om det i annan lag eller förordning finns avvikande bestämmelser för sådan verksamhet som avses i 1 § andra stycket 2 och 3, tillämpas de bestämmelserna.

Lagens disposition

3 § Lagen består av sju avdelningar:

Avdelning I innehåller inledande bestämmelser (1–5 kap.).

Avdelning II innehåller bestämmelser om övergripande uppgifter (6–9 kap.).

Avdelning III innehåller bestämmelser om insatser till enskilda (10–13 kap.).

Avdelning IV innehåller bestämmelser om handläggning, doku- mentation och behandling av uppgifter (14–17 kap.).

Avdelning V innehåller bestämmelser om skydd och stöd för barn och unga (18–23 kap.).

Avdelning VI innehåller bestämmelser om tillstånd, tillsyn och missförhållanden (24–26 kap.).

Avdelning VII innehåller övriga bestämmelser (27–32 kap.).

2 kap. Socialtjänstens mål

Övergripande mål och principer

1 § Socialtjänsten ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

–ekonomiska och sociala trygghet,

–jämlika och jämställda levnadsvillkor, och

–aktiva deltagande i samhällslivet.

Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Verksamhetens inriktning

2 § Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

3 § Socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara lätt tillgänglig.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

3 kap. Kommunens ansvar

Kommunens yttersta ansvar

1 § Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om insatser enligt denna lag finns i 27 kap.

Socialnämnden

2 § Kommunfullmäktige bestämmer vilken eller vilka nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten.

Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket.

Andra utförare

3 § Bestämmelser om att en kommun får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan) finns i 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725).

Utöver avtalssamverkan får en kommun sluta avtal med en enskild person om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas.

821

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

822

4 kap. Kvalitet

God kvalitet

1 § Verksamhet inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Verksamheten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande följas upp, utvecklas och säkras.

Personal

2 § För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

Personalen ska medverka till att verksamheten är av god kvalitet.

Behörighet att utföra vissa uppgifter

3 § Endast den som har avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan får utföra sådana uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och unga som innefattar

1.bedömning av om utredning ska inledas,

2.utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder,

eller

3.uppföljning av beslutade insatser.

Socialnämnden ansvarar för att den som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i första stycket har tillräcklig erfarenhet för uppgiften.

4 § Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen.

5 § Den som har annan utländsk utbildning än sådan som avses i 4 § får utföra de uppgifter som anges i 3 § första stycket, om utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan.

Den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall bedöma om kraven enligt första stycket är uppfyllda.

Bemötande

6§ Enskilda ska bemötas på ett respektfullt sätt utifrån sina förutsättningar och behov.

5 kap. Barns rättigheter	Prop. 2024/25:89
Barnets bästa	Bilaga 2
Barnets bästa

1 § Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter i enlighet med vad som föreskrivs i 3 §.

Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för ett barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.

Rätt till information

2 § När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Informationen ska anpassas till barnets ålder, mognad och hans eller hennes individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

Rätt att framföra sina åsikter

3 § Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad.

Rätt att föra sin egen talan

4 § Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det.

AVDELNING II. ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER

6 kap. Allmänt förebyggande arbete Levnadsförhållandena i kommunen

1 § Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen.

Medverkan i samhällsplaneringen

2 § Socialnämnden ska medverka i samhällsplaneringen och i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda, främja goda miljöer i kommunen.

Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också arbeta för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

3 § Socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd.

823

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

824

Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

Information och uppsökande verksamhet

4 § Socialnämnden ska informera om socialtjänsten i kommunen.

5 § Socialnämnden ska genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.

Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

Förebyggande arbete mot missbruk och beroende

6 § Socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk och beroende av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Detsamma gäller missbruk och beroende av spel om pengar.

7 § Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och beroende och om de hjälpmöjligheter som finns.

7 kap. Planering av insatser och samverkan

1 § Kommunen ska planera sina insatser för enskilda. Kommunen ska då särskilt beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser.

I planeringen ska kommunen, vid behov, samverka med regionen samt andra samhällsorgan och organisationer.

Överenskommelse i fråga om vissa grupper

2 § Kommunen ska ingå en överenskommelse med regionen om att samverka i fråga om

–barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet,

–personer med psykisk funktionsnedsättning, och

–personer som missbrukar eller är beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar.

Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

Överenskommelse i fråga om effektivare användning av resurser

3 § Kommunen får träffa överenskommelse med regionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen ska bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt

bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av Prop. 2024/25:89 rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom Bilaga 2 rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan

med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

8 kap. Boende och vissa andra insatser

1 § Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller andra liknande insatser underlätta för enskilda att bo hemma och att ha kontakt med andra.

Äldre personer

2 § Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

3 § Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får goda bostäder och tillgång till lättåtkomliga tjänster. Nämnden ska därutöver ge dem som behöver det insatser i hemmet.

Särskilda boendeformer för äldre personer

4 § Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd.

Kommunen får även inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som främst behöver insatser i boendet och andra lättåtkomliga tjänster och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering.

5 § Kommunen ska arbeta för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre personer.

Personer med funktionsnedsättning

6 § Socialnämnden ska arbeta för att personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Socialnämnden ska medverka till att dessa personer får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter deras individuella behov av särskilt stöd.

Bostäder med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning

7§ Kommunen ska inrätta bostäder med särskilt stöd för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i 6 § första stycket behöver ett sådant boende.

825

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

826

9 kap. Vård utanför det egna hemmet

1 § Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett

–familjehem,

–hem för vård eller boende, eller

–stödboende för barn och unga i åldern 16–20 år (stödboende).

Barn i åldern 16–17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl.

Tillgång till hem och boenden

2 § Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem, hem för vård eller boende och stödboenden. Enligt 3 § ska dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten.

Särskilda ungdomshem och LVM-hem

3§ Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska tillgodoses av staten.

För vård i ett sådant hem som avses i första stycket får staten ta ut avgift av den kommun som begärt placeringen.

4§ Statens institutionsstyrelse leder verksamheten vid sådana hem som avses i 3 §. Bestämmelser om tillsyn m.m. över verksamheten vid hemmen finns i 25 kap.

Statens institutionsstyrelse får, om det finns särskilda skäl för det, genom avtal uppdra åt en region eller en kommun att inrätta och driva ett sådant hem som avses i 3 §.

Vården

5 § Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med närstående samt kontakt med hemmiljön.

6 § Vård i familjehem, hem för vård eller boende och stödboende ska bedrivas i samråd med socialnämnden. Detta gäller även sådana hem som avses i 3 §.

AVDELNING III. INSATSER TILL ENSKILDA

10 kap. Socialnämndens ansvar att erbjuda insatser

1 § Socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.

Insatserna kan ges efter individuell behovsprövning enligt vad som föreskrivs i 11 kap. eller utan föregående individuell behovsprövning enligt vad som föreskrivs i 12 kap.

Prop. 2024/25:89

2 § I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av Bilaga 2 asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen.

Särskilt om vissa insatser

Brottsofferstöd

3 § Socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd i syfte att stödja och hjälpa den som har utsatts för brott och dennes närstående.

Socialnämnden ska särskilt beakta att personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation. Detta gäller i synnerhet kvinnor som är eller har varit utsatta för mäns våld.

Socialnämnden ska även särskilt beakta att personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck som syftar till att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation.

Budget- och skuldrådgivning

4 § Socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning i syfte att stödja och hjälpa den som är skuldsatt att hantera sin ekonomi och sina skulder.

Socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning även under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller F-skuldsanering är helt avslutad.

5 § Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som socialnämnden ansvarar för.

Familjerådgivning och samarbetssamtal

6 § Socialnämnden ska erbjuda familjerådgivning i syfte att, genom samtal, bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Familjerådgivning ska erbjudas till den som begär det.

7 § Socialnämnden ska erbjuda samarbetssamtal i syfte att föräldrar, under sakkunnig ledning, når enighet i frågor som gäller vårdnad, boende, umgänge och frågor som gäller barnets försörjning.

Socialnämnden ska även erbjuda föräldrar hjälp att träffa avtal enligt

6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken.

Missbruks- och beroendevård

8 § Socialnämnden ska erbjuda missbruks- och beroendevård i syfte att stödja och hjälpa den som har ett missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar att komma ifrån missbruket eller beroendet.

Socialnämnden ska i samförstånd med den enskilde planera insatserna och noga bevaka att planen fullföljs.

827

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Närståendestöd

9 § Socialnämnden ska erbjuda närståendestöd i syfte att stödja och hjälpa den som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående med funktionsnedsättning.

11 kap. Insatser efter individuell behovsprövning – bistånd

Bistånd för livsföringen

1 § Den som inte själv kan tillgodose sina personliga behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin livsföring.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden.

2§ Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen får hän- syn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 29 kap.

3§ För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i en sådan särskild boendeform som avses i 8 kap. 4 §, ska det ingå i skäliga levnadsförhållanden att kunna sammanbo med make eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott.

Första stycket gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i särskild boendeform.

4§ Socialnämnden får, även utan vårdnadshavarens samtycke, besluta om bistånd för livsföringen till barn som har fyllt 15 år om

–det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det, och

–biståndet inte avser vård i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende eller stödboende.

I 5 och 6 §§ finns särskilda bestämmelser om kontaktperson och kontaktfamilj.

Kontaktperson och kontaktfamilj

5 § Socialnämnden får utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj (kontaktfamilj) med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.

6 § Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende, får socialnämnden utse en särskilt

kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker

828

till det. För barn som inte har fyllt 15 år får en sådan kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får en särskilt kvalificerad kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.

7 § Socialnämnden ska kontinuerligt följa hur insatser som avses i 5 och 6 §§ genomförs när dessa har beviljats barn och unga.

Ekonomiskt bistånd

8 § Den som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

9 § Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd

–hemmavarande barns inkomster av eget arbete,

–hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år.

Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av

8 § till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Försörjningsstöd

10 § Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt 8 § om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

11 § För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska

25procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd (särskild beräkningsregel).

Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 9 §.

12 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

1.livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon,

2.boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl,

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

829

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

830

ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

13 § Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.

Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket.

14 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 13 §, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten.

15 § Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 13 § ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 och 6–13 §§, 4 kap. 1–4 och 8–10 §§ samt 7–9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskade- försäkring i socialförsäkringsbalken.

Annat bistånd

16 § Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 och 8 §§ om det finns skäl för det.

12 kap. Insatser utan föregående individuell behovsprövning

1 § Socialnämnden får tillhandahålla insatser utan föregående individuell behovsprövning. Detta gäller dock inte

1 kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson,

2.vård i familjehem,

3.vård i sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

4.vård av barn i jourhem, stödboende eller andra hem för vård eller boende än sådana som avses i 3,

5.stadigvarande plats i sådant boende som avses i 8 kap. 4 eller 7 §, eller

6. ekonomisk hjälp.

2 § Socialnämnden får, även utan vårdnadshavarens samtycke, tillhanda- hålla insatser utan föregående individuell behovsprövning till barn som har fyllt 15 år.

Informationsskyldighet

3 § Den som genomför insatser utan föregående individuell behovs- prövning ska informera om möjligheten att ansöka om bistånd för livsföringen enligt 11 kap. 1 §.

Informationen ska lämnas till enskilda som vänder sig till verksamheten. Den ska lämnas på lämpligt sätt och i lämplig utsträckning.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

13 kap. Utformning och genomförande av insatser

1 § Insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

2 § Insatser ska utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.

Insatser som syftar till att tillgodose den enskildes personliga behov ska även utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

3 § Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur insatser i boendet ska ges.

Vård- och genomförandeplan

4 § När den enskilde behöver vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem ska en plan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna (vårdplan).

För barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem ska en plan upprättas över hur vården ska genomföras (genomförandeplan).

Vård- och genomförandeplanen ska även uppta åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.

Samordnad individuell plan

5 § När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en samordnad individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.

6 § En samordnad individuell plan ska när det är möjligt upprättas

tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i

831

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska det framgå

1.vilka insatser som behövs,

2.vilka insatser respektive huvudman ska svara för,

3.vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och

4.vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

AVDELNING IV. HANDLÄGGNING, DOKUMENTATION OCH BEHANDLING AV UPPGIFTER

14 kap. Handläggning och dokumentation

1 § Bestämmelser om handläggning av ärenden finns i förvaltningslagen (2017:900).

Utredning

2 § Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt.

Dokumentation

3 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras, om inte annat följer av 6 eller 7 §. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

4 § Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas.

5 § Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.

Undantag från skyldigheten att dokumentera

6 § Skyldigheten att dokumentera gäller inte uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid genomförande av rådgivning.

7 § Socialnämnden får, om det finns särskilda skäl, bestämma att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte ska dokumenteras vid genomförande av en insats utan föregående individuell behovsprövning.

832

Företräde inför socialnämnden

8 § Den som enligt 25 § förvaltningslagen (2017:900) ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som rör enskild har rätt att få företräde inför socialnämnden, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Den som ges tillfälle att yttra sig ska underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden.

Ändring av gynnande beslut

9 § Socialnämnden får, utöver vad som följer av 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900), ändra ett beslut om fortlöpande bistånd vid väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den enskilde.

Ärenden som kan laglighetsprövas

10 § Vid handläggning av ärenden där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) ska bestämmelserna om remiss i 26 § förvaltningslagen (2017:900) tillämpas.

11 § Vid handläggning av ärenden som rör enskilda och där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725) ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) tillämpas:

–10 § om partsinsyn,

–11 och 12 §§ om åtgärder om handläggningen försenas,

–23 § om utredningsansvaret,

–24 § om när man får lämna uppgifter muntligt,

–25 § om kommunikation,

–31 § om dokumentation av beslut,

–32 § om motivering av beslut,

–33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till, och

–36 § om rättelse av skrivfel och liknande.

Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör enskild.

Delgivning

12 § Vid delgivning med enskild i mål eller ärende enligt denna lag som avser myndighetsutövning får 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932) inte tillämpas.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

15 kap. Uppgiftsskyldighet

1 § Bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Där finns även sekretessbrytande bestäm- melser och bestämmelser om undantag från sekretess.

833

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

834

Skyldighet att lämna ut uppgifter

Statistiska ändamål

2 § Socialnämnden ska, enligt vad regeringen närmare föreskriver, lämna ut personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

Forskningsändamål

3 § Socialnämnden ska lämna ut personuppgifter till statliga myndigheter, när detta begärs för forskningsändamål och det kan ske utan risk för att den enskilde eller någon honom eller henne närstående lider men.

Utbetalad ekonomisk hjälp

4§ Socialnämnden ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig beskattning.

Uppgiftslämnande mellan nämnder

5 § Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

1.uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,

och

2.de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.

Uppgiftsskyldigheten enligt första stycket gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 26 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Underrättelse till åklagarmyndigheten

6 § Har en domstol dömt någon till ungdomsvård eller till ungdomstjänst, ska socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten, om det kan antas att det finns förutsättningar för åtgärd enligt 30 b § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller 32 kap. 4 § brottsbalken.

Anmälan till Folkhälsomyndigheten

7 § Om socialnämnden i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i missbruksmönster av kända medel, ska nämnden utan dröjsmål anmäla detta till Folkhälsomyndigheten.

Vissa andra uppgifter

8 § Från socialtjänsten ska utan hinder av sekretess lämnas

1.uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,

2. uppgifter som behövs i ett ärende hos Skatteverket om skyddad	Prop. 2024/25:89
folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481), och	Bilaga 2

3.uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet.

Rätt att ta del av uppgifter

Förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild

9 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkrings- kassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Om det finns skäl för det ska dessa myndigheter och arbetslöshetskassorna på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.

Uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen

10 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen. Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.

Uppgifter om enskilda hos Skatteverket

11 § Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av uppgifter om enskilda som avser inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen

(2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.

16 kap. Gallring

Skyldighet att gallra

1 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

835

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Handlingar som inte får gallras

2 § Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 1 § första stycket:

1.handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken,

2.handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption,

3.handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att ett barn har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, familjehem, stödboende, sådant boende som avses i 8 kap. 7 § eller annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken som godkänts av socialnämnden får inte gallras förrän barnet fyllt arton år.

Handlingar ska vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 1 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av personer.

17 kap. Dokumentation, gallring och tystnadsplikt i enskild verksamhet

Dokumentation

1 § Bestämmelserna i 14 kap. 3–5 §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet som står under Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt denna lag.

Bevarande och gallring

2 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör en sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska, i enskild verksamhet som står under Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt denna lag, bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallringsskyldigheten inträdde.

Den socialnämnd som beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte handlingar som avses i 3 §.

3 § Handlingar i en personakt i enskild verksamhet som avser barn som har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, stödboende eller sådan bostad som avses i 8 kap. 7 § ska överlämnas för bevarande till

836

den socialnämnd som beslutat om insatsen, när gallringsskyldigheten	Prop. 2024/25:89
enligt 2 § första stycket inträder.	Bilaga 2
När gallringsskyldigheten enligt 2 § första stycket inträder ska
handlingar i enskild verksamhet, av hänsyn till forskningens behov, i ett
representativt urval av kommuner och i övriga kommuner i fråga om ett
representativt urval av personer överlämnas för bevarande till den
socialnämnd som beslutat om insatsen.
Utlämnande av handling i personakt
4 § En handling i en personakt i enskild verksamhet som står under
Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt denna lag ska, om det
begärs av den som akten rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för
läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat
följer av 9 §.
En fråga om utlämnande enligt första stycket prövas av den som
ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av
den inte bör lämnas ut ska han eller hon genast med eget yttrande
överlämna frågan till Inspektionen för vård och omsorg för prövning.
Omhändertagande av personakt
5 § Inspektionen för vård och omsorg får besluta att en personakt i enskild
verksamhet som står under inspektionens tillsyn enligt denna lag ska tas
om hand

1.om verksamheten upphör,

2.om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt föreskrifterna i denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, eller

3.om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand.

En omhändertagen personakt ska återlämnas, om det är möjligt och det inte finns skäl för omhändertagande enligt 5 §. Beslut i fråga om återlämnande meddelas av Inspektionen för vård och omsorg efter ansökan av den som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten.

6 § Personakter som har tagits om hand av Inspektionen för vård och omsorg ska förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personakterna ska bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten, dock får handlingar som avses i 3 § inte gallras. En myndighet som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en uppgift ur akten begärs för ett särskilt fall, samma skyldighet att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet.

Utredning av missförhållande

7 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som har rapporterats enligt 26 kap. 2 §, ska i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet utredas av den som bedriver verksamheten.

837

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

838

Rapporten samt utredningen och övrig dokumentation enligt 26 kap. 5 § ska bevaras och därefter gallras fem år efter det att den sista anteckningen gjordes.

Den socialnämnd som har beslutat om en insats som genomförs i en yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att sådana handlingar som avses i andra stycket ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder.

Tystnadsplikt

8§ Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon då har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

9§ Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

AVDELNING V. SKYDD OCH STÖD FÖR BARN OCH UNGA

18 kap. Socialnämndens ansvar för barn och ungas uppväxtförhållanden

1§ Socialnämnden ska arbeta för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden.

Nämnden ska i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga.

Förebygga och motverka att barn och unga far illa

2 § Socialnämnden ska

1.bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa,

2.aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk och beroende bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel, beroendeframkallande medel, dopningsmedel, samt spel om pengar,

3.tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och arbeta för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem,

4.med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, och

5.i nära samarbete med hemmen ansvara för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet.

3 § Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Ifråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som

följer av 17 kap. 8 och 9 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen	Prop. 2024/25:89
(2009:400). Nämnden ska aktivt arbeta för att samverkan kommer till	Bilaga 2
stånd.
Särskilt behov av insatser i vissa fall
4 § Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och
dennes närstående får de insatser som de behöver.
Socialnämnden ska särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller
andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott.

5 § Socialnämnden ska tillgodose det särskilda behov av insatser som kan finnas hos barn och unga sedan

–ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts,

–vård och fostran utanför det egna hemmet har upphört,

–verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård har upphört.

Barn och unga som har begått brott

6 § Socialnämnden ansvarar för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart det kan ske. Verkställigheten ska påbörjas senast två månader efter det att domen vunnit laga kraft, om inte särskilda skäl talar mot det.

Socialnämnden ska bestämma det närmare innehållet i en utdömd ungdomstjänst i en arbetsplan och utse en handledare för den unge. Socialnämnden ska kontrollera att arbetsplanen följs.

7 § Socialnämnden ansvarar för att medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott kan erbjudas när brottet har begåtts av någon som är under 21 år.

Förbud mot att ta emot andras barn

8 § När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn.

Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet.

19 kap. Utredning av barn och ungas behov av skydd och stöd

Omedelbar skyddsbedömning

1 § När en anmälan enligt 14 kap. 2 § rör barn eller unga ska social- nämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras.

839

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

840

Tidsgräns för förhandsbedömning

2 § När en anmälan enligt 14 kap. 2 § rör barn eller unga ska socialnämnden, om det inte finns synnerliga skäl, fatta beslut om att inleda eller inte inleda utredning inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in. Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser.

Befogenheter och skyldigheter under utredningstiden

3 § En utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Den som berörs av en sådan utredning ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast underrättas om att en utredning har inletts.

4 § Vid en sådan utredning som avses i 3 § får socialnämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke

5 § Ett barn får höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande

–inför ett beslut om att inleda eller inte inleda utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd,

–vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd,

–vid en utredning på socialnämndens initiativ om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 7 eller 8 § föräldrabalken.

Barnets vårdnadshavare ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast underrättas om att barnet har hörts.

20 kap. Vård av barn och unga utanför det egna hemmet

Övergripande principer vid placering av barn

1 § När ett barn placeras ska det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock enligt 5 kap. 1 § andra stycket alltid vara avgörande.

2 § I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser om placering av barn i den lagen.

Stadigvarande vård och fostran

3 § Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte

tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om	Prop. 2024/25:89
honom eller henne.	Bilaga 2
Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård
utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård
i hemmet är utredda av socialnämnd.
Tillfällig vård och fostran
4 § Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant enskilt hem som
vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran
(jourhem) om inte förhållandena i det enskilda hemmet och
förutsättningarna för vård i det är utredda av socialnämnd.
Om det inte finns särskilda skäl får ett barn vårdas i ett jourhem i högst
två månader efter det att socialnämnden har avslutat en utredning av om
nämnden behöver ingripa till barnets skydd eller stöd.
Information och samråd med annan kommun
5 § Om ett tilltänkt enskilt hem ligger i en annan kommun ska
socialnämnden, vid medgivande eller beslut om vård enligt 3 eller 4 §,
informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut.
Om det finns någon i det enskilda hemmet som vistas där efter beslut av
en annan kommun, ska nämnden informera och samråda även med den
kommunen.
Avtal och utbildning
6 § Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett
familjehem ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som
familjehem. Nämndens och familjehemmets åtaganden som avser barnets
behov av skydd och stöd under placeringen ska framgå av avtalet.
7 § Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem
som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem.
Hälsoundersökning
8 § Socialnämnden ska, om det inte är obehövligt, underrätta regionen om
att ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år, i anslutning till att vård
utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning
som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som
vårdas utanför det egna hemmet.
Socialnämndens ansvar under vårdtiden
9 § Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem,
jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller hem för vård eller boende

1.medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden,

2.arbeta för att de får lämplig utbildning,

3.arbeta för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver,

841

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

842

4.arbeta för att de ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående, och

5.lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

10 § Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

11§ Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende främst genom

1.regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas,

2.enskilda samtal med barnet eller den unge,

3.samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och

4.samtal med vårdnadshavarna.

Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar, syskon och andra närstående.

12 § När vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd social sekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål.

Överväganden

13 § Vårdas ett barn med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas.

14 § När ett barn har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken.

Fortsatt ersättning, råd och stöd efter vårdnadsöverflyttning

15 § Om vårdnaden av ett barn har flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som barnet tidigare varit familjehems- placerat hos, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning. Vid sådan överflyttning av vårdnaden ska socialnämnden ge särskilt förordnade vårdnadshavare råd och stöd.

Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som beslutat om familjehemsplaceringen om särskilt förordnade vårdnadshavare begär det.

Ansvarig socialnämnd

16§ Ansvaret för att lämna medgivande till stadigvarande vård och fostran enligt 3 § vilar på socialnämnden i den kommun som enligt 27 kap. ska tillgodose vårdnadshavarens behov av insatser.

Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 3 § fullgör skyldigheterna enligt 9 §.

Förbud mot förmedling av barn

17 § Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksamhet som syftar till att förmedla barn till hem som avses i 3 och 4 §§.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

21 kap. Uppföljning av ett barns situation

Beslut om uppföljning

1 § Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av skydd eller stöd avslutats utan beslut om insats.

En sådan uppföljning får ske om barnet, utan att förhållanden som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga föreligger, bedöms vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd men samtycke till sådan åtgärd saknas.

2 § Socialnämnden får besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende har upphört.

Befogenheter och skyldigheter under uppföljningen

3 § Vid en uppföljning enligt 1 eller 2 § får socialnämnden ta de kontakter som anges i 19 kap. 4 § och samtala med barnet i enlighet med 19 kap. 5 §.

Uppföljningen ska avslutas senast sex månader från det att utredningen som gäller ett barns behov av skydd och stöd avslutats eller placeringen har upphört eller när nämnden dessförinnan finner skäl att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § första stycket.

Nämnden ska underrätta barn som fyllt 15 år och vårdnadshavare som berörs om beslutet att inleda respektive avsluta uppföljningen.

22 kap. Ärenden som rör vissa internationella situationer

Placering över nationsgränserna

Placering i Sverige

1 § Socialnämnden får godkänna att en utländsk myndighet placerar ett

barn i Sverige endast om

843

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

844

1.det är bäst för barnet att placeras här, särskilt med beaktande av barnets anknytning hit,

2.barnets inställning till placeringen så långt det är möjligt har klarlagts,

3.barnets vårdnadshavare och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till åtgärden,

4.förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av nämnden,

5.barnet har beviljats uppehållstillstånd, om ett sådant tillstånd behövs,

och

6.placeringen sker med stöd av rådets förordning (EG) nr 2201/ 2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 eller med stöd av den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

Placering i ett annat land

2 § Socialnämnden får placera ett barn i ett annat land endast om

1.det är bäst för barnet att placeras där, särskilt med beaktande av barnets anknytning dit,

2.barnets inställning till placeringen så långt det är möjligt har klarlagts,

3.barnets vårdnadshavare och, om barnet fyllt 15 år, barnet samtycker till placeringen,

4.socialnämnden genom en överenskommelse med den behöriga myndigheten i det land där barnet ska placeras har gjort det möjligt att följa upp placeringen, och

5.landet har en tillfredsställande ordning i fråga om tillsyn.

Internationella adoptioner

Medgivande till adoption

3 § Ett barn med hemvist utomlands får inte utan socialnämndens medgivande tas emot av någon i syfte att adopteras. Medgivandet ska ha lämnats innan barnet lämnar det land där barnet har sin hemvist. Ett medgivande får lämnas om sökanden är lämpad att adoptera.

Om barnet är känt, ska sökandens lämplighet prövas i förhållande till det enskilda barnet och adoptionen ska även i övrigt kunna antas vara till barnets bästa.

Socialnämnden ska göra en samlad bedömning av sökandens lämplighet. Vid bedömningen ska särskilt beaktas

–sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd,

–sökandens personliga egenskaper och sociala nätverk,

–sökandens ålder och hälsotillstånd, och

–stabiliteten i relationen, om medgivande söks av makar eller sambor.

4 § Innan ett medgivande lämnas ska sökanden ha deltagit i en av socialnämnden anvisad föräldrautbildning inför adoption. Om sökanden

har adopterat barn från utlandet tidigare, får medgivande lämnas även om	Prop. 2024/25:89
han eller hon inte har deltagit i föräldrautbildning.	Bilaga 2
5 § Ett medgivande enligt 3 § upphör att gälla om inte barnet har tagits
emot i sökandens vård inom tre år från det att medgivandet lämnades.
Förändrade förhållanden
6 § Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till social-
nämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid
medgivandet gäller. Om ett barn inte har föreslagits för adoption inom två
år från det att medgivandet lämnades, ska socialnämnden, om det inte är
obehövligt, kontrollera om omständigheterna har ändrats.
Medgivandet ska återkallas, om förutsättningarna för det inte längre
finns. Medgivandet kan återkallas även när barnet har tagits emot av den
eller dem som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos dem inte vore
förenlig med barnets bästa.
Samtycke till fortsatt adoptionsförfarande
7 § När ett visst barn har föreslagits för adoption, ska socialnämnden
skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill
adoptera kommit in med en anmälan om detta pröva om samtycke ska ges
till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett
adoptionsförfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av
Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete
vid internationella adoptioner, ska 3 § i den lagen tillämpas. Den tid inom
vilken prövning ska ske får förlängas om det finns synnerliga skäl.
Ansvarig socialnämnd
8 § Ansvaret för att lämna medgivande enligt 3 § att ta emot ett barn med
hemvist utomlands i syfte att adoptera det och samtycke enligt 7 § till att
adoptionsförfarandet får fortsätta vilar på socialnämnden i samma
kommun som enligt 27 kap. ansvarar för att tillgodose den eller de
sökandes behov av insatser.
Den socialnämnd som lämnat samtycke enligt 7 § ska fullgöra
skyldigheterna enligt 20 kap. 9 §.
Förmedling av barn för adoption
9 § Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla
barn från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen (1997:192) om
internationell adoptionsförmedling.

23 kap. Anmälan om oro för ett barn Skyldighet att anmäla oro

1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

1. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga,

845

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

846

2.andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rätts- psykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen,

3.anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och

4.de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.

Uppgiftsskyldighet

2 § Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i 1 § är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd och stöd.

Anmälningsmöte

3§ Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 § ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt.

Information till anmälaren

4 § Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 § om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta.

Uppmaning att anmäla oro

5 § Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden.

AVDELNING VI. TILLSTÅND, TILLSYN OCH MISSFÖRHÅLLANDEN

24 kap. Tillstånds- och anmälningsplikt

Tillståndsplikt

1 § Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva

1.verksamhet i form av stödboende eller hem för vård eller boende enligt 9 kap.,

2. verksamhet i form av boenden som motsvarar dem som avses i 8 kap. Prop. 2024/25:89

4 eller 7 §,

Bilaga 2

3.verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård,

4.verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs,

5.verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn, eller

6.hemtjänst.

Anmälningsplikt

2 § Kommun och region som driver verksamhet som avses i 1 § 1–4 och 6 ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas.

Förutsättningar för tillstånd

3 § Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas endast om

1.verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet,

2.sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

3.sökanden har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

4.sökanden i övrigt bedöms lämplig.

I fråga om en juridisk person ska prövningen enligt första stycket 2 sammantaget avse

a)den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

b)styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,

c)bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och

d)personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i andra stycket a–d bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

4	§ Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvaliteten och
säkerheten i verksamheten.
Förändringar
5	§ Om en verksamhet som avses i 1 § helt eller till väsentlig del ändras
eller flyttas, ska nytt tillstånd sökas.
6	§ Den som har beviljats tillstånd enligt 1 § ska anmäla förändringar i den
krets av personer som avses i 3 § till Inspektionen för vård och omsorg
senast en månad efter förändringen.		847

Prop. 2024/25:89	Avgifter
Bilaga 2	7 § Inspektionen för vård och omsorg får ta ut en avgift för ansökningar

	om tillstånd enligt 1 §.

25 kap. Tillsyn

Verksamheter som omfattas av tillsyn

1 § Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över socialtjänsten. Tillsynen över enskild verksamhet avser

1.verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 24 kap. 1 §,

2.verksamhet som en kommun genom avtal enligt 3 kap. 3 § andra stycket har överlämnat till enskild att utföra, samt

3.annan enskild verksamhet som kommunen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

Vad tillsynen innebär

2 § Tillsyn enligt denna lag innebär granskning av att den verksamhet som avses i 1 § uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

Föreläggande enligt 5, 8 och 9 §§, återkallelse av tillstånd och förbud enligt 10–12 §§ får användas endast när verksamheten inte uppfyller de

	krav som framgår av lagar och andra föreskrifter.
	3 § Inspektionen för vård och omsorg ska inom ramen för sin tillsyn
	1. lämna råd och ge vägledning,
	2. kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps,
	3. förmedla kunskap och erfarenheter som erhålls genom tillsynen, och
	4. informera och ge råd till allmänheten.
	Samtal med barn
	4 § Vid tillsyn som rör barns förhållanden får barnet höras om det kan
	antas att barnet inte tar skada av samtalet. Barnet får höras utan vårdnads-
	havarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.
	Handlingar, upplysningar och tillträde
	5 § Den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag
	är skyldig att på Inspektionen för vård och omsorgs begäran lämna över
	handlingar och annat material som rör verksamheten och lämna de
	upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för sin tillsyn.
	Inspektionen för vård och omsorg får förelägga den som bedriver
	verksamheten att lämna vad som begärs enligt första stycket. Ett beslut om
	föreläggande får förenas med vite.
	6 § Inspektionen för vård och omsorg eller den som myndigheten
	förordnar har rätt att inspektera verksamhet som står under dess tillsyn.
	Den som utför inspektionen har rätt att få tillträde till lokaler eller andra
	utrymmen som används för verksamheten. För tillträde till bostäder krävs
848	dock att den eller de boende lämnar sitt samtycke till inspektionen. Den

som utför inspektionen har rätt att tillfälligt omhänderta handlingar och annat material som rör verksamheten. Den vars verksamhet inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som behövs vid inspektionen.

7 § Vid sådan inspektion som anges i 6 § har den som utför inspektionen rätt att av Polismyndigheten få den hjälp som behövs för att inspektionen ska kunna genomföras.

Föreläggande

8 § Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som Om inspektionen finner att kraven i 24 kap. 3 § inte är uppfyllda i verksamhet som beviljats tillstånd, eller att en sådan förändring som avses i 24 kap. 6 § inte har anmälts, får inspektionen förelägga den som beviljats tillståndet att avhjälpa bristen.

Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

9§ Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga den kommun eller den region som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 24 kap.

2§ att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Återkallelse av tillstånd och förbud mot fortsatt verksamhet

10 § Om ett missförhållande enligt 8 § är allvarligt och Inspektionen för vård och omsorgs föreläggande inte följts, får inspektionen besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg utan föregående föreläggande besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Ett tillstånd att bedriva verksamhet får även återkallas utan föregående föreläggande om tillståndshavaren inte uppfyller kraven i 24 kap. 3 §.

11 § Om det finns sannolika skäl för att ett tillstånd helt eller delvis kommer att återkallas eller om det finns sannolika skäl för att verksamheten helt eller delvis kommer att förbjudas enligt 10 §, och ett sådant beslut inte kan avvaktas, får Inspektionen för vård och omsorg besluta att tills vidare helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.

Beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl, får beslutets giltighet förlängas med ytterligare sex månader.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

849

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

12 § Om underlåtenhet att iaktta skyldigheterna enligt lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn är av allvarligt slag, får Inspektionen för vård och omsorg besluta att återkalla tillståndet för verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig får inspektionen besluta att förbjuda fortsatt verksamhet.

26 kap. Missförhållanden

Rutiner mot missförhållanden

1 § Socialnämnden ansvarar för att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet.

Rapporteringsskyldighet

2 § Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten.

Rapporteringsskyldigheten fullgörs

1.i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten,

2.i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse till ledningen, och

3.i övrigt till berörd socialnämnd.

3§ Den som enligt 2 § ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 4 kap. 2 § andra stycket och 26 kap. 2 §.

4§ Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, enligt 2 § ska ta emot rapporter ska informera berörd socialnämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot.

Utredning och avhjälpande

5 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål.

Anmälan

6 § Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av

1.socialnämnden,

2.den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller

3.Statens institutionsstyrelses ledning.

Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörd socialnämnd om anmälan.

850

AVDELNING VII. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 27 kap. Ansvarsfördelning mellan kommuner

Ansvarig kommun

1 § Den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller annars har sin starkaste anknytning (bosättningskommunen) ansvarar för insatser till den enskilde, om inte annat följer av 2, 3 eller 4 §.

2 § En kommun behåller ansvaret för insatser åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i

1.familjehem enligt 9 kap. denna lag eller 9 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

2.hem för vård eller boende eller i stödboende enligt 9 kap.,

3.särskild boendeform för äldre personer enligt 8 kap. 4 § eller 24 kap.

1§ 2,

4.bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning enligt

8kap. 7 § eller 24 kap. 1 § 2,

5.bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt

9§ 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

6.annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun.

3 § Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för insatser

1.under kriminalvård i anstalt,

2.under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,

3.som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.

4 § Om behov av insatser uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun, ansvarar den kommunen (vistelsekommunen) för insatser som behövs i akuta situationer.

Vistelsekommunen ansvarar även för andra insatser till den enskilde, om det inte står klart att en annan kommun är ansvarig.

Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen

5 § När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver insatser för detta, är vistelsekommunen skyldig att på begäran

1.bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av insatser,

2.verkställa bosättningskommunens beslut.

6 § Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 5 § 2, ska bosättningskommunen ersätta vistelsekommunen för verkställighets- kostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

851

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

852

Ansökan om insatser i en annan kommun

7 § En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon

1.till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller

2.på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas.

8 § En ansökan enligt 7 § ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas.

Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan.

Slutförande av utredning

9 § En kommun som inlett utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd är skyldig att slutföra denna och fatta beslut i ärendet även om barnet byter kommun. Detsamma gäller om en utredning inletts och ärendet avser vård på grund av missbruk eller beroende. Den nya kommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som kan behövas för att fatta beslut i ärendet.

Första stycket gäller inte om den nya kommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet eller om ärendet annars flyttas över.

Överflyttning av ärende

10 § Ett ärende som avser fortlöpande eller långvarigt bistånd kan flyttas över till en annan kommun.

En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära det hos den andra kommunen. Ärendet ska då flyttas över om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt.

En begäran enligt andra stycket ska vara skriftlig. Den andra kommunen ska skriftligen och utan dröjsmål meddela sin inställning.

11 § Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ärendet, får den kommun som begärt överflyttning ansöka om det hos Inspektionen för vård och omsorg. En sådan ansökan får också göras av en kommun, som inte inom en månad har fått svar från en annan kommun på en begäran om överflyttning.

Inspektionen för vård och omsorg ska pröva ansökningen så snart som möjligt. Beslut i ärendet ska meddelas inom tre månader från det att ansökan kom in, om det inte finns särskilda skäl för en längre handläggningstid.

12 § Uppgifter som behövs för att en kommun ska kunna ta över ett ärende	Prop. 2024/25:89
enligt 10 eller 11 § ska lämnas ut av den kommun som överlämnar ärendet.	Bilaga 2

28 kap. Socialnämndens organisation och delegering av vissa ärenden

1 § För en socialnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

Bestämmelserna i 6 kap. 37 § och 38 § 3 kommunallagen ska dock inte tillämpas vid delegering av sådana ärenden som anges i 5–8 §§.

Vissa uppgifter för socialnämnden

2 § Socialnämnden ska själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning ankommer på socialnämnden.

3 § Socialnämnden ska hos kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämnden finner påkallade.

4 § Socialnämnden får inhämta yttranden	och	upplysningar	från
kommunstyrelsen och övriga nämnder och	från	beredningar	och
tjänstemän i den egna kommunen, när det	behövs för nämndens
verksamhet.

Delegering till utskott

5§ Socialnämnden får uppdra åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i ärenden som gäller

1.vård och fostran i ett enskilt hem enligt 20 kap. 3 och 4 §§,

2.övervägande av fortsatt vård m.m. enligt 20 kap. 13 och 14 §§,

3.placering över nationsgränserna enligt 22 kap. 1 och 2 §§,

4.internationell adoption enligt 22 kap. 3, 4 och 6 §§,

5.beslut enligt 30 kap. 3 § om att föra talan om återkrav enligt 30 kap.

1§.

Första stycket gäller även i ärenden om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande enligt 22 kap. 7 § om samtycke vägras.

Ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

6 § I fråga om lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får socialnämnden uppdra åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i ärenden som gäller

1.ansökan om vård enligt 4 §,

2.omedelbart omhändertagande enligt 6 och 6 a §§,

3.ansökan om fortsatt omhändertagande enligt 9 a §,

4.vårdens innehåll och utformning enligt 11 § första och andra styckena,

5.övervägande av fortsatt vård m.m. enligt 13 §,

853

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

854

6.umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort enligt 14 § andra och tredje styckena,

7.upphörande av vård enligt 21 §,

8.förebyggande insatser enligt 22 §,

9.ansökan om flyttningsförbud m.m. enligt 24, 26 och 27 §§,

10.umgängesbegränsning under ett flyttningsförbud enligt 31 §,

11.begäran om hjälp av Polismyndigheten eller Kriminalvården enligt

43 §.

Ärenden enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall

7 § I fråga om lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, får socialnämnden uppdra åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i ärenden som gäller

1.ansökan om vård enlig 11 §,

2.omedelbart omhändertagande enligt 13 §.

Begränsning av möjligheten att delegera

8 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande bestämmelser:

1.1 kap. 4, 9, 13 och 14 §§ föräldrabalken,

2.2 kap. 1, 4–6 och 8–9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja en utredning eller att lägga ner en påbörjad utredning,

3.3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,

4.4 kap. 14 § föräldrabalken,

5.6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket föräldrabalken,

6.6 kap. 13 a § föräldrabalken, dock endast åt ett utskott,

7.6 kap. 15 c § tredje stycket föräldrabalken,

8.6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

9.7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader,

1011 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 18 kap. 8 § denna lag eller att fullgöra nämndens uppgifter enligt 16 kap. 18 § eller 18 kap. 19 § socialförsäkringsbalken.

Ordförandebeslut

9§ Bestämmelser om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

29 kap. Avgifter

När får kommunen ta ut avgifter?

1 § Kommunen får enligt grunder som kommunen bestämmer ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunens självkostnader i följande fall:

1.familjerådgivning,

2.verksamhet för barn och unga enligt 18 kap. 1, 2 och 5 §§ som inte är insatser av behandlingskaraktär,

3.föräldrautbildning inför adoption,

4.hemtjänst,

5.dagverksamhet,

6.sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § eller bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 7 § och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken, och

7.annan liknande insats.

I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i 3–9 §§.

2 § Kommunen får inte ta ut avgifter för insatser av behandlingskaraktär. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk eller beroende av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra insatser får kommunen ta ut skälig ersättning.

Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om insatser för vilka avgift har bestämts enligt 1 §.

Beräkning av avgifter

3 § Med prisbasbelopp avses i detta kapitel prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Avgiftsunderlag

4 § Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad.

Inkomsten ska beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 § 1, 2, 4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap. 29 § 4 balken ska dock endast sådan inkomst som avses i 97 kap. 13 § första stycket 1 medräknas. Som inkomst ska även räknas bostadsbidrag enligt 96– 98 kap., särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 § och boendetillägg enligt 103 a–103 e kap. samma balk. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

855

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

856

I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster.

Högsta avgift

5 § Den enskildes avgifter får

1.för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 17 kap. 8 § första stycket 1 och 2 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbas- belopp,

2.för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp.

6 § Avgifterna enligt 5 § får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalningsförmåga ska avgiftsunderlaget beräknas enligt 4 §.

Beräkning av förbehållsbelopp

7 § Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § ska dock inget förbehåll göras.

Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av

1.1,3546 prisbasbelopp för ensamstående, eller

2.1,1446 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor.

Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

8 § Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 7§ andra stycket. Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 7 §

tredje stycket därför att

1.kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet,

2.kostnaden ingår i avgiften eller hyran för sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § eller bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 7 §, eller

3.posten tillhandahålls kostnadsfritt.

Kommunen får dock inte minska minimibeloppet med anledning av att den enskilde omfattas av sådan avgiftsfrihet som avses i 17 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Ändring av avgift

9 § Kommunen ska ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.

En ändring av avgiften ska gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften ska dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

30 kap. Återkrav

När får bistånd krävas åter?

1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 11 kap. 8 § betalats ut obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

2 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, återkräva bistånd som den enskilde har fått enligt 11 kap. 8 § endast om det har lämnats

1.som förskott på en förmån eller ersättning,

2.till den som är indragen i arbetskonflikt, eller

3.till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 11 kap. 8 § får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.

Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf ska vara skriftligt. Beslutet ska innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet ska delges den enskilde.

Talan om återkrav

3 § Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 § eller för kostnader som kommunen har haft enligt 29 kap. 2 § första eller andra stycket, ska talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt.

Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sina dagliga levnadskostnader i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket.

857

Prop. 2024/25:89	Eftergift
Bilaga 2	4 § Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet

	som avses i 1 och 2 §§ och i 29 kap. 2 § första och andra styckena.

31 kap. Överklagande och verkställighet av beslut Överklagande och verkställighet

Beslut av socialnämnden

1 § Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om

1.ansökan enligt 27 kap. 7 §,

2.bistånd enligt 11 kap. 1 eller 8 §,

3.vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 11 kap. 14 §,

4.förbud eller begränsning enligt 18 kap. 8 §,

5.medgivande enligt 20 kap. 3 §,

6.medgivande enligt 22 kap. 3 och 4 §§,

7.återkallelse av medgivande enligt 22 kap. 6 §,

8.samtycke enligt 22 kap. 7 §, eller

9.avgifter eller förbehållsbelopp enligt 29 kap. 4–9 §§.

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.

På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd enligt 11 kap. 1 eller 8 § senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg

2 § Inspektionen för vård och omsorgs beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i ärenden om

1.tillstånd enligt 24 kap. 1 §,

2.omhändertagande av personakt enligt 17 kap. 5 §,

3.föreläggande enligt 25 kap. 5, 8 och 9 §§,

4.återkallelse av tillstånd och förbud enligt 25 kap. 10–12 §§, och

5.överflyttning av ärende enligt 27 kap. 11 §.

I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt 17 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Andra beslut av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag får inte överklagas.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och domstol i fråga som avses i första stycket 2, 3 och 4 gäller omedelbart.

Beslut av Socialstyrelsen

3 § Beslut av Socialstyrelsen enligt 32 kap. 1 § andra stycket får inte överklagas.

858

Prövningstillstånd

4 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt denna lag.

Biträde av Polismyndigheten

5 § Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt. Begäran om sådan hjälp får dock göras endast om

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

Försenad verkställighet

Rapport om ej verkställda beslut

6 § Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 11 kap. 1 och 8 §§ som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Socialnämnden ska vidare dels till Inspektionen för vård och omsorg, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 11 kap. 1 och 8 §§ som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet.

Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång var sjätte månad.

Anmälan om verkställighet

7 § Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 6 § har rapporterats som ej verkställt. Datum för verkställigheten ska då anges.

Statistikrapport

8 § Socialnämnden ska till kommunfullmäktige lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap. 1 och 8 §§ som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska vidare ange vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut.

Nämnden ska till kommunfullmäktige även lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap. 1 och 8 §§ som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Nämnden ska vidare ange vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut.

Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång var sjätte månad.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

859

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Rapporteringsskyldighet för vistelsekommunen

9 § Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 27 kap.

5§ 2 ska skyldigheten i 6–8 §§ att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg och till kommunfullmäktige avse även vistelsekommunen.

32 kap. Övrigt

Böter

1 § Till böter döms den som

1.överträder ett förbud eller en begränsning som har meddelats med stöd av 18 kap. 8 §,

2.åsidosätter någon av bestämmelserna i 20 kap. 3 § första stycket eller 22 kap. 3 § första stycket, eller, om inte gärningen är belagd med straff i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling, 20 kap. 17 §,

3.utan tillstånd driver verksamhet som avses i 24 kap. 1 §,

4.i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 25 kap. 10 eller 11 § fortsätter verksamheten.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket 1 eller 2 får väckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket 3 eller 4 får väckas endast efter medgivande av Inspektionen för vård och omsorg.

Bemyndiganden

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana föreskrifter inom socialtjänsten som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet som avser

1.barn och unga,

2.äldre personer,

3.personer med funktionsnedsättning,

4.personer som har ett missbruk eller beroende, och

5.personer som har utsatts för brott och deras närstående.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet vid sådana hem som avses i 9 kap. 3 §.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.villkor för tillstånd enligt 24 kap. 3 § första stycket 2–4, andra och tredje styckena, och

2.avgift för ansökningar enligt 24 kap. 7 §.

4 § Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten enligt denna lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i.

860

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 20 e § och 36 kap. 5 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27 kap.

20 e §

Hemlig rumsavlyssning får användas endast om någon är skäligen misstänkt för ett brott som avses i 20 d § och åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen.

Åtgärden får avse endast en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Avser åtgärden någon annan stadigvarande bostad än den misstänktes, får hemlig rumsavlyssning användas endast om det finns synnerlig anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig där.

Hemlig rumsavlyssning får inte avse

1.en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas för verksamhet som tystnadsplikt gäller för enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2.	en	plats	som stadigvarande	2.	en	plats	som stadigvarande
används eller är särskilt avsedd att				används eller är särskilt avsedd att
användas		för	verksamhet som	användas		för	verksamhet som
bedrivs av advokater, läkare, tand-				bedrivs av advokater, läkare, tand-
läkare, barnmorskor, sjuksköters-				läkare, barnmorskor, sjuksköters-
kor,	psykologer, psykoterapeuter			kor,	psykologer, psykoterapeuter
eller familjerådgivare enligt social-				eller familjerådgivare enligt social-
tjänstlagen (2001:453), eller				tjänstlagen (2022:000), eller

3.en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, för bikt eller enskild själavård.

862

36 kap.

5 §

Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.


Advokater,		läkare,		tandläkare,		Advokater,		läkare,		tandläkare,
barnmorskor,		sjuksköterskor, psy-				barnmorskor,		sjuksköterskor, psy-
kologer,	psykoterapeuter, familje-					kologer,	psykoterapeuter, familje-
rådgivare enligt			socialtjänstlagen			rådgivare enligt			socialtjänstlagen
(2001:453) och deras biträden samt						(2022:000) och deras biträden samt
auktoriserade patentom- bud och						auktoriserade patentom- bud och
deras biträden såvitt av- ser						deras biträden såvitt av- ser
patenträttsliga			angelägenheter			patenträttsliga			angelägenheter
enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om						enligt 2 § 1 lagen (2010:1052) om
auktorisation av patentombud, får						auktorisation av patentombud, får
höras som vittnen om något som i						höras som vittnen om något som i
denna	deras		yrkesutövning			denna	deras		yrkesutövning
anförtrotts dem eller som de i						anförtrotts dem eller som de i
samband därmed har erfarit, endast						samband därmed har erfarit, endast
om det är medgivet i lag eller den						om det är medgivet i lag eller den
till vars förmån tyst- nadsplikten						till vars	förmån		tystnadsplikten
gäller samtycker till det. Medlare						gäller samtycker till det. Medlare
enligt denna balk, lagen (1973:188)						enligt denna balk, lagen (1973:188)
om	arrendenämnder				och	om	arrendenämnder				och
hyresnämnder			eller		lagen	hyresnämnder			eller		lagen
(2011:860) om medling i vissa						(2011:860) om medling i vissa
privaträttsliga		tvister		och	deras	privaträttsliga		tvister		och	deras
biträden, får höras som vittnen om						biträden, får höras som vittnen om
vad som anförtrotts dem vid						vad som anförtrotts dem vid
medlingen eller som de i samband						medlingen eller som de i samband
därmed erfarit, endast om det är						därmed erfarit, endast om det är
medgivet i lag eller den till vars						medgivet i lag eller den till vars
förmån	tystnadsplikten				gäller	förmån	tystnadsplikten				gäller
samtycker till det. Den som till						samtycker till det. Den som till
följd av 24 kap. 8 § offentlighets-						följd av 24 kap. 8 § offentlighets-
och sekretesslagen inte får lämna						och sekretesslagen inte får lämna
uppgifter som avses där får höras						uppgifter som avses där får höras
som vittne om dem endast om det						som vittne om dem endast om det
är medgivet i lag eller den till vars						är medgivet i lag eller den till vars
förmån	sekretessen				gäller	förmån	sekretessen				gäller
samtycker till det.						samtycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Trots det som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

863

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 13 a, 14, 17 a och 18 §§ och 21 kap. 11 § föräldrabalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

13 a §

Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller

1.psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen

2. behandling i öppna former som			2. behandling i öppna former som
ges	med stöd	av 4 kap. 1 §	ges med stöd av 11 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453),			socialtjänstlagen (2022:000),
3. utseende av en kontaktperson			3. utseende av en kontaktperson
eller en familj som avses i 3 kap.			eller en familj som avses i 11 kap.
6 b §	första	stycket social-	5 § socialtjänstlagen eller

tjänstlagen eller

4.en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan det har vunnit laga kraft.

14 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Om rätten för barn och vård- nadshavare att få stöd och hjälp hos socialnämnden finns bestämmel- ser i socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden förmedlar kon- takter med andra rådgivande sam- hällsorgan.

Om rätten för barn och vård- nadshavare att få insatser av social- nämnden finns bestämmelser i

socialtjänstlagen (2022:000). Socialnämnden förmedlar kon- takter med andra rådgivande sam- hällsorgan.

17 a §

Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 §	Föräldrar kan enligt 10 kap. 7 §
socialtjänstlagen (2001:453) få	socialtjänstlagen (2022:000) få
hjälp att träffa avtal om vårdnad,	hjälp att träffa avtal om vårdnad,
boende och umgänge.	boende och umgänge.

Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje

stycket ska godkännas.

865

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Vid sin prövning av föräldrarnas avtal ska socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan hinder av sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som ska pröva avtalet.

Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas.

		18 §
Föräldrar	kan enligt 5 kap. 3 §	Föräldrar kan enligt 10 kap. 7 §
socialtjänstlagen (2001:453) ge-		socialtjänstlagen (2022:000) ge-
nom samarbetssamtal få hjälp att nå		nom samarbetssamtal få hjälp att nå
enighet i frågor om vårdnad,		enighet i frågor om vårdnad,
boende och umgänge.		boende och umgänge.
I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt
socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna
samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.
Vid hämtning och omhänder-		Vid hämtning och omhänder-
tagande skall någon som kan vara		tagande ska någon som kan vara till
till stöd för barnet närvara. Finns		stöd för barnet närvara. Finns det en
det en sådan kontaktperson för		sådan kontaktperson för barnet som
barnet som avses i socialtjänst-		avses	i	socialtjänst-	lagen
lagen (2001:453), bör han eller hon		(2022:000), bör han eller hon
anlitas. I brådskande fall får en		anlitas. I brådskande fall får en
åtgärd som krävs för skydd av		åtgärd som krävs för skydd av
barnet vidtas utan att en person till		barnet vidtas utan att en person till
stöd för barnet är närvarande.		stöd för barnet är närvarande.
Om det är möjligt skall en		Om det är möjligt ska en
barnläkare,	barnpsykiater eller	barnläkare,		barnpsykiater	eller

barnpsykolog medverka vid hämt-	barnpsykolog medverka vid hämt-
ning och omhändertagande.	ning och omhändertagande.

21 kap.

11 §

866

Vid hämtning och omhändertagande skall någon som kan vara till stöd för barnet närvara. Finns det en sådan kontaktperson

för barnet som avses i socialtjänstlagen (2001:453), bör han eller hon anlitas. I brådskande fall får en åtgärd som krävs för skydd av barnet vidtas utan att en person till stöd för barnet är närvarande.

Om det är möjligt skall en barnläkare, barnpsykiater eller

Vid hämtning och omhändertagande ska någon som kan vara till stöd för barnet närvara. Finns det en sådan kontaktperson

för barnet som avses i socialtjänstlagen (2022:000), bör han eller hon anlitas. I brådskande fall får en åtgärd som krävs för skydd av barnet vidtas utan att en person till stöd för barnet är närvarande.

Om det är möjligt ska en barnläkare, barnpsykiater eller

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 1 § brottsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
32 kap.
	1 §
Den som är under tjugoett år och	Den som är under tjugoett år och
som begått brott får dömas till	som begått brott får dömas till
ungdomsvård om han eller hon har	ungdomsvård om han eller hon har
ett särskilt behov av vård eller	ett särskilt behov av vård eller
annan åtgärd enligt social-	annan åtgärd enligt social-
tjänstlagen (2001:453) eller lagen	tjänstlagen (2022:000) eller lagen
(1990:52) med särskilda bestäm-	(1990:52) med särskilda bestäm-
melser om vård av unga och sådan	melser om vård av unga och sådan
vård eller åtgärd kan beredas den	vård eller åtgärd kan beredas den
unge. Vården och åtgärderna skall	unge. Vården och åtgärderna ska
syfta till att motverka att den unge	syfta till att motverka att den unge
utvecklas ogynnsamt.	utvecklas ogynnsamt.

Ungdomsvård får dömas ut endast om socialtjänstens planerade åtgärder, i förekommande fall i förening med ungdomstjänst eller böter, kan anses tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens straffvärde och art samt den unges tidigare brottslighet.

Skall åtgärderna vidtas med stöd	Ska åtgärderna vidtas med stöd
av socialtjänstlagen, skall rätten	av socialtjänstlagen, ska rätten
meddela föreskrift om att den unge	meddela föreskrift om att den unge
skall följa det ungdomskontrakt	ska följa det ungdomskontrakt som
som upprättats av socialnämnden.	upprättats av socialnämnden.
Innehållet i kontraktet skall framgå	Innehållet i kontraktet ska framgå
av domen.	av domen.
Skall åtgärderna vidtas med stöd	Ska åtgärderna vidtas med stöd
av lagen med särskilda be-	av lagen med särskilda be-
stämmelser om vård av unga, skall	stämmelser om vård av unga, ska
den vårdplan som upprättats av	den vårdplan som upprättats av
socialnämnden fogas till domen.	socialnämnden fogas till domen.
Om skada på egendom har	Om skada på egendom har
uppkommit genom brottet och det	uppkommit genom brottet och det
bedöms vara ägnat att främja den	bedöms vara ägnat att främja den
unges anpassning i samhället, får	unges anpassning i samhället, får
rätten, i samband med att den	rätten, i samband med att den
dömer till ungdomsvård, föreskriva	dömer till ungdomsvård, föreskriva
att den unge på tid och sätt som	att den unge på tid och sätt som
anges i domen skall biträda den	anges i domen ska biträda den
skadelidande med visst arbete, som	skadelidande med visst arbete, som
syftar till att avhjälpa eller begränsa	syftar till att avhjälpa eller begränsa
skadan eller som annars i belysning	skadan eller som annars i belysning
868

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Härigenom föreskrivs att 11 och 17 §§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				11 §
I fråga om den som misstänks för				I fråga om den som misstänks för
att ha begått brott innan han eller				att ha begått brott innan han eller
hon fyllt arton år ska åklagaren,				hon fyllt arton år ska åklagaren,
innan beslut fattas i åtalsfrågan,				innan beslut fattas i åtalsfrågan,
inhämta	yttrande		från	inhämta	yttrande		från
socialnämnden i den kommun som				socialnämnden i den kommun som
enligt socialtjänstlagen (2001:453)				enligt socialtjänstlagen (2022:000)
har ansvaret för den unge, om				har ansvaret för den unge, om
denne har erkänt gärningen eller det				denne har erkänt gärningen eller det
annars finns skälig misstanke att				annars finns skälig misstanke att
han eller hon har begått brottet och				han eller hon har begått brottet och
sådant	yttrande	inte inhämtats		sådant	yttrande	inte inhämtats
under förundersökningen. Yttrande				under förundersökningen. Yttrande
behöver inte inhämtas om brottet är				behöver inte inhämtas om brottet är
ringa, om det är uppenbart att det				ringa, om det är uppenbart att det
finns	förutsättningar		för	finns	förutsättningar		för
straffvarning		eller	åtals-	straffvarning		eller	åtals-
underlåtelse eller om det annars är				underlåtelse eller om det annars är
obehövligt.				obehövligt.

Om förundersökningen gäller brott på vilket fängelse kan följa, ska, om möjligt, undersökningsledaren begära ett sådant yttrande som avses i första stycket senast i samband med delgivning av brottsmisstanke enligt 23 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken.

Ett yttrande ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som nämnden tidigare har vidtagit i fråga om den unge samt en bedömning av om den unge har ett särskilt behov av åtgärder som syftar till att motverka att han eller hon utvecklas ogynnsamt. Vidare ska yttrandet innehålla en redovisning av de åtgärder som nämnden avser att vidta. Åtgärderna ska redovisas i ett ungdomskontrakt om de vidtas med stöd av socialtjänstlagen och i en vårdplan om de vidtas med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Arten, omfattningen och varaktigheten av åtgärderna ska framgå av kontraktet eller vårdplanen. Yttrandet ska, om undersökningsledaren eller, i de fall som avses i första stycket, åklagaren begär det eller om nämnden finner det nödvändigt, även innehålla en redogörelse för den unges personliga utveckling och levnadsomständigheter i övrigt. Ett yttrande ska också innehålla en bedömning av om ungdomstjänst är en lämplig påföljd med hänsyn till den unges person och övriga omständigheter.

870

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		1 kap.
			4 §
För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är denna lag till-
lämplig i den utsträckning som framgår av 7 § lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program.
För deltagare i praktik eller			För deltagare i praktik eller annan
annan		kompetenshöjande	kompetenshöjande		verksamhet
verksamhet som har anvisats av			som har anvisats av socialnämnd är
socialnämnd är denna lag tillämplig			denna lag tillämplig i den
i den utsträckning som framgår av			utsträckning	som	framgår av
4 kap.	6 §	socialtjänstlagen	11 kap. 15 §	socialtjänstlagen
(2001:453).			(2022:000).

För dem som Migrationsverket ger sysselsättning enligt 4 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. är denna lag tillämplig i den utsträckning som framgår av 5 § lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Att denna lag i vissa fall, utöver vad som framgår av 2 § första stycket andra meningen, gäller även utomlands framgår av 5 § lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

872

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)

Härigenom föreskrivs att 6 § polislagen (1984:387) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
					6 §
Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samarbeta med varandra
och med åklagarmyndigheterna.
Polismyndigheten			ska fortlöp-		Polismyndigheten			ska fortlöp-
ande samarbeta med myndighet-					ande samarbeta med myndighet-
erna inom		socialtjänsten		och	erna inom		socialtjänsten		och
snarast underrätta dessa om för-					snarast underrätta dessa om för-
hållanden som bör föranleda någon					hållanden som bör föranleda någon
åtgärd av dem. Bestämmelser om					åtgärd av dem. Bestämmelser om
skyldighet		att	anmäla	till	skyldighet		att	anmäla	till
socialnämnden att ett barn kan					socialnämnden att ett barn kan
behöva nämndens skydd finns i					behöva nämndens skydd finns i
14 kap.	1 §	socialtjänstlagen			23 kap.	1 §	socialtjänstlagen
(2001:453).					(2022:000).
Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska också samarbeta med
andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polis-
verksamheten.
Andra myndigheter ska ge polisen stöd i dess arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

873

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 47 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

De i 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösnings- medel. Vården skall bygga på

respekt för den enskildes självbestämmanderätt och in- tegritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde.

De i 2 kap. 1–3 §§ social- tjänstlagen (2022:000) angivna målen för samhällets socialtjänst ska vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika

eller flyktiga lösningsmedel. Vården ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmande- rätt och integritet och ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde.

2 §

Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med

honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de för- utsättningar som anges i denna lag (tvångsvård).

För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag.

Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med

honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2022:000). En missbrukare ska dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de för- utsättningar som anges i denna lag (tvångsvård).

	4 §
Tvångsvård skall beslutas om,	Tvångsvård ska beslutas om,

1.någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,

2. vårdbehovet inte kan till-	2. vårdbehovet inte kan till-
godoses enligt socialtjänstlagen	godoses enligt socialtjänstlagen
(2001:453) eller på något annat	(2022:000) eller på något annat
sätt, och	sätt, och

875

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

876

3. han eller hon till följd av missbruket

a)utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,

b)löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller

c)kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon när- stående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag.

				47 §
Med	socialnämnden		avses i	Med	socialnämnden		avses	i
denna lag socialnämnden i den				denna lag socialnämnden i den
kommun	som	enligt	2 a kap.	kommun	som	enligt	27 kap.
socialtjänstlagen (2001:453) har				socialtjänstlagen		(2022:000)		har
ansvaret för att den enskilde får det				ansvaret för att den enskilde får de
stöd och den hjälp som han eller				insatser som han eller hon be-
hon behöver. Att överflyttning av				höver. Att överflyttning av ären-
ärenden till en annan socialnämnd				den till en annan socialnämnd kan
kan ske	i vissa fall framgår av			ske i vissa fall framgår av 27 kap.
2 a kap.	10	och	11 §§	10 och 11 §§ socialtjänstlagen.

socialtjänstlagen.

Beslut om tvångsvård enligt 5 § och beslut med anledning av omhändertagande enligt 13 § fattas av den förvaltningsrätt inom vars domkrets den ansvariga kommunen är belägen. Den förvaltningsrätt som meddelade beslutet om vård beslutar också i frågor som avses i 44 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Härigenom föreskrivs att 1, 10, 24 och 25 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			1 §
Insatser	inom socialtjänsten	för	Insatser	inom socialtjänsten	för
barn och ungdom ska göras i			barn och ungdom ska göras i
samförstånd med den unge och			samförstånd med den unge och
hans eller	hennes vårdnadshavare		hans eller	hennes vårdnadshavare
enligt bestämmelserna i social-			enligt bestämmelserna i social-
tjänstlagen (2001:453). Insatserna			tjänstlagen (2022:000). Insatserna
ska präglas av respekt för den			ska präglas av respekt för den
unges	människovärde	och	unges	människovärde	och
integritet.			integritet.

Den som är under 18 år ska dock beredas vård enligt denna lag, om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv.

Vård med stöd av 3 § får även beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år, om sådan vård med hänsyn till den unges behov och personliga förhållanden i övrigt är lämpligare än någon annan vård och det kan antas att behövlig vård inte kan ges med den unges samtycke. Vissa andra åtgärder får vidtas utan samtycke enligt 22, 24 och 31 a §§.

Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande.

10 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Vården skall anses påbörjad när den unge på grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller om vård har placerats utanför sitt eget hem.

För vårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) och föreskrifterna i 11–20 §§.

Vården ska anses påbörjad när den unge på grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller om vård har placerats utanför sitt eget hem.

	24 §
Förvaltningsrätten får efter an-	Förvaltningsrätten får efter an-
sökan av socialnämnden för viss tid	sökan av socialnämnden för viss tid
eller tills vidare förbjuda den som	eller tills vidare förbjuda den som

877

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 15 § folkbokföringslagen (1991:481) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

En vistelse för service och om vårdnad eller för stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service i en sådan bostad för äldre människor som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453) i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun där han eller hon var eller borde ha varit folkbokförd. Om personen inte längre disponerar en bostad på den fastighet där han eller hon förut var eller borde ha varit folkbokförd, anses personen bosatt endast i kommunen eller, om ändrade förhållanden föranleder det, på en annan fastighet.

Första stycket ska även till- lämpas på den som vistas i ett hem för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård eller stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service kan anses motsvara vistelse som avses i första stycket.

En vistelse i en sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § socialtjänstlagen (2022:000) i en annan kommun än den där personen var eller borde ha varit folkbokförd när han eller hon flyttade till den aktuella bostaden, ska inte anses leda till ändrad bosättning om vistelsen har beslutats av den kommun där han eller hon var eller borde ha varit folkbokförd. Om personen inte längre disponerar en bostad på den fastighet där han eller hon förut var eller borde ha varit folkbokförd, anses personen bosatt endast i kommunen eller, om ändrade förhållanden föranleder det, på en annan fastighet.

Första stycket ska även till- lämpas på den som vistas i ett hem för äldre personer som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med hänsyn till upp- låtelseform och tillgång till insatser och andra lättåtkomliga tjänster kan anses motsvara vistelse som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

881

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Härigenom föreskrivs att 31 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				31 a §
Om en patient önskar att stöd-					Om en patient önskar att stöd-
personens uppdrag ska övergå till					personens uppdrag ska övergå till
ett uppdrag		som	kontaktperson		ett uppdrag som		kontaktperson
enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen					enligt 11 kap. 5 eller 6 § social-
(2001:453)		när	tvångsvården		tjänstlagen (2022:000) när tvångs-
upphört	och		stödpersonen		vården upphört	och	stödpersonen
samtycker till det, ska den nämnd					samtycker till det, ska den nämnd
som avses i 30 § underrätta social-					som avses i 30 § underrätta social-
nämnden i den kommun där					nämnden i den kommun där
patienten	är	folkbokförd om			patienten är	folkbokförd om
patientens önskemål.					patientens önskemål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

882

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 16 d och 24 g §§ lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		16 d §
En kommun har ansvar enligt denna lag gentemot en person som till
följd av ett beslut av kommunen är bosatt i en annan kommun i
1. familjehem, stödboende eller			1.	familjehem,			stödboende	eller
hem för vård eller boende enligt			hem för vård eller boende enligt
6 kap. socialtjänstlagen			9 kap. socialtjänstlagen
(2001:453),			(2022:000),
2. särskild boendeform för äldre			2. särskild boendeform för äldre
människor enligt 5 kap. 5 § andra			personer enligt 8 kap. 4 § eller
eller tredje stycket eller 7 kap. 1 §			24 kap. 1 § 2 socialtjänstlagen, eller
första stycket	2 socialtjänstlagen,
eller
3. bostad med särskild service			3. bostad med särskilt stöd för
enligt 5 kap. 7 § tredje stycket eller			personer		med		funktionsnedsätt-
7 kap. 1 § första stycket 2			ning enligt 8 kap. 7 § eller 24 kap.
socialtjänstlagen.			1 § 2 socialtjänstlagen.
		24 g §
Ytterligare	bestämmelser om		Ytterligare			bestämmelser		om
anmälnings- och rapporterings-			anmälnings- och rapporterings-
skyldighet finns i 14 kap.1 och 3 §§			skyldighet finns i 23 kap. 1 § och
socialtjänstlagen (2001:453).			26	kap.	2	§	socialtjänstlagen
			(2022:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

884

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag ges bestämmelser om sysselsättning för och bistånd till utlänningar som

1.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),

2.har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehålls- tillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i landet, eller

3.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Den som omfattas av denna lag		Den som omfattas av denna lag
har inte rätt till bistånd enligt 4 kap.		har inte rätt till bistånd enligt 11
1 § socialtjänstlagen (2001:453) för		kap. 1 och 8 §§ socialtjänstlagen
förmåner av motsvarande karaktär.		(2022:000)	för	förmåner	av
Rätt till bistånd föreligger inte		motsvarande	karaktär. Rätt		till
heller för bostadskostnader.		bistånd föreligger inte heller för
		bostadskostnader.
		3 §
Utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 ska av
Migrationsverket erbjudas plats på en förläggning.
Första	stycket gäller inte	Första stycket		gäller	inte
ensamkommande barn som avses i		ensamkommande barn som avses i
1 § första stycket 1 och 2. För dessa		1 § första stycket 1 och 2. För
barn ska Migrationsverket i stället		dessa barn ska Migrationsverket i
anvisa en kommun som ska ordna		stället anvisa en kommun som ska
boendet.	När Migrationsverket	ordna	boendet.		När
anvisat en kommun ska det anses		Migrationsverket		anvisat	en
att barnet vistas i den kommunen i		kommun ska det anses att barnet
den mening som avses i 2 a kap. 1 §		har sin starkaste anknytning till den
socialtjänstlagen (2001:453).		kommunen i den mening som avses
		i 27 kap. 1 § socialtjänstlagen
		(2022:000).

En kommun som har anvisats att ta emot ett ensamkommande barn får placera barnet i ett boende i en annan kommun endast om

1. kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen,

885

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	3 §
Ansökningar som avses i ar-	Ansökningar som avses i ar-
tikel 14 i konventionen skall göras	tikel 14 i konventionen ska göras
hos socialnämnden i sökandens	hos socialnämnden i sökandens
eller sökandenas hemkommun.	eller sökandenas hemkommun.
Socialnämnden skall	Socialnämnden ska

a)sammanställa rapporter enligt artikel 15.1. i konventionen,

b)pröva frågor om samtycke enligt artikel 17.c i konventionen,

c)vidta åtgärder enligt artikel 21 i konventionen.

I 6 kap 12–15	§§ socialtjänst-	I 22 kap. 3–8 §§ socialtjänstlagen
lagen (2001:453) finns bestäm-		(2022:000) finns bestämmelser om
melser om att	socialnämnden	att socialnämnden prövar frågor om
prövar frågor om medgivande att i		medgivande att i adoptionssyfte ta
adoptionssyfte ta emot barn med		emot barn med hemvist utomlands.
hemvist utomlands.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

887

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1.Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbets-

löshetskassornas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,

2.Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt,

3.Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens verksamhet som avser tillsyn och uppföljning samt utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

4.Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för bedömning enligt 4 kap. utsökningsbalken av i vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egendom,

5. socialnämndernas verksamhet		5. socialnämndernas verksamhet
som underlag för beslut om och		som underlag för beslut om och
kontroll	av ekonomiskt bistånd	kontroll av	ekonomiskt bistånd
enligt	4 kap. socialtjänstlagen	enligt 11	kap. socialtjänstlagen
(2001:453),		(2022:000),

6.Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., samt

7.kompletterande aktörers verksamhet enligt uppdrag från Arbets- förmedlingen.

Arbetsförmedlingen får även behandla personuppgifter för att till- handahålla information till riksdagen eller regeringen eller till någon annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller för- ordning.

894

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

En region och en eller flera kommuner som ingår i regionen får genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra

1. regionens uppgifter

–enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

–enligt tandvårdslagen (1985:125),

–enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

–enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

–enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

–enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården,

–enligt smittskyddslagen (2004:168), eller

–som i annat fall enligt lag ska skötas av en sådan nämnd som avses i 7 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen, och

2. kommunens uppgifter

– enligt	socialtjänstlagen	– enligt	socialtjänstlagen
(2001:453),		(2022:000),

–enligt hälso- och sjukvårdslagen,

–enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

–enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

–enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

–enligt lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, eller

–som i annat fall enligt lag ska skötas av socialnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

896

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 c § och 8 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				5 kap.
				15 c §
Ett tidsbegränsat			uppehålls-		Ett	tidsbegränsat		uppehålls
tillstånd ska på ansökan av					tillstånd ska på ansökan av
socialnämnden	beviljas		ett	barn	socialnämnden		beviljas	ett barn
som avses bli placerat här i landet					som avses bli placerat här i landet
enligt 6 kap. 11 a § social-					enligt 22 kap. 1 § socialtjänstlagen
tjänstlagen	(2001:453)			om	(2022:000) om uppehållstillstånd
uppehållstillstånd		behövs		för	behövs för vistelsen. Uppehålls-
vistelsen. Uppehållstillståndet				ska	tillståndet ska gälla i minst ett år.
gälla i minst ett år.
				8 kap.
					9 §
En EES-medborgare eller en					En EES-medborgare eller en
familjemedlem till en EES-med					familjemedlem till en EES-med-
borgare får avvisas under de tre					borgare får avvisas under de tre
första månaderna efter inresan om					första månaderna efter inresan om
han eller hon visar sig utgöra en					han eller hon visar sig utgöra en
orimlig belastning för bistånds-					orimlig belastning för bistånds-
systemet enligt		socialtjänstlagen			systemet	enligt	socialtjänstlagen
(2001:453).					(2022:000).

En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

899

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 §

Vid utbetalning av ersättning enligt 2 § tillämpas bestämmelserna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ mervärdesskattelagen (1994:200). Bestämmelsen i 8 kap. 9 § första stycket 1 mervärdesskattelagen ska

dock inte tillämpas i fråga om
1. boendeformer som anges i	1. särskilda	boendeformer och
5 kap. 5 § andra och tredje	bostäder som anges i 8 kap. 4 § och
styckena och 7 § tredje stycket	8 kap. 7	§ socialtjänstlagen
socialtjänstlagen (2001:453),	(2022:000),
2. hem för vård eller boende och	2. hem för vård eller boende och
stödboenden som anges i	stödboenden som anges i
6 kap. 2 § socialtjänstlagen, och	9 kap. 2 § socialtjänstlagen, och

3.boendeformer som anges i 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

900

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
						1 §
Hem för vård eller boende eller						Hem för vård eller boende eller
stödboenden		enligt		6	kap.	stödboenden		enligt		9	kap.
socialtjänstlagen (2001:453) som						socialtjänstlagen (2022:000) som
tar emot barn får inte anställa någon						tar emot barn får inte anställa någon
om inte kontroll gjorts av register						om inte kontroll gjorts av register
som förs enligt lagen (1998:620)						som förs enligt lagen (1998:620)
om belastningsregister				och	lagen	om belastningsregister				och	lagen
(1998:621)		om misstankeregister				(1998:621)		om misstankeregister
avseende	honom		eller		henne.	avseende	honom		eller		henne.
Detsamma ska gälla den som, utan						Detsamma ska gälla den som, utan
att det innebär anställning, erbjuds						att det innebär anställning, erbjuds
uppdrag,	praktiktjänstgöring eller					uppdrag,	praktiktjänstgöring eller
liknande vid ett sådant hem under						liknande vid ett sådant hem under
omständigheter liknande dem som						omständigheter liknande dem som
förekommer		vid	en	anställning		förekommer		vid	en	anställning
inom verksamheten.						inom verksamheten.

Den som erbjuds en anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande vid ett sådant hem för vård eller boende eller ett sådant stöd- boende som sägs i första stycket, ska till den som erbjuder anställningen lämna utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret.

Skyldigheten att lämna utdrag ur register gäller dock inte om den som erbjuder anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen eller liknande själv inhämtar utdraget.

Utdraget ska vara högst sex månader gammalt. I lagen om belastnings- register och lagen om misstankeregister finns bestämmelser om att regeringen får meddela föreskrifter om innehållet i sådana utdrag.

4 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

I 13 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser om förbud att driva stödboende eller hem för vård eller boende på grund av underlåtenhet att göra register- kontroll enligt 1 §.

I 25 kap. 12 § socialtjänstlagen (2022:000) finns bestämmelser om förbud att driva stödboende eller hem för vård eller boende på grund av underlåtenhet att göra register- kontroll enligt 1 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

903

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 10 § och 3 kap. 1 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 4 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Det som anges i 2 kap. 6–8 och 10 §§ inskränker inte de skyldig- heter som kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453).

Den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket socialtjänstlagen ska ha hand om verksamhet enligt 2 kap. 7, 8 och 10 §§.

Det som anges i 2 kap. 6–8 och 10 §§ inskränker inte de skyldig- heter som kommunen har enligt socialtjänstlagen (2022:000).

Den eller de nämnder som avses i 3 kap. 2 § första stycket socialtjänstlagen ska ha hand om verksamhet enligt 2 kap. 7, 8 och 10 §§.

2 kap.
	10 §
En kommun får lämna kompensation till en person
– när han eller hon inte har fått	– när han eller hon inte har fått
bistånd enligt 4 kap. 1 eller 2 §	bistånd enligt 11 kap. 1, 8 eller 16 §
socialtjänstlagen (2001:453) inom	socialtjänstlagen (2022:000) inom
skälig tid eller i enlighet med ett	skälig tid eller i enlighet med ett
beslut av socialnämnden eller ett	beslut av socialnämnden eller ett
avgörande av en domstol, eller	avgörande av en domstol, eller
– när socialnämnden inte har	– när socialnämnden inte har
fullgjort en garanti som lämnats till	fullgjort en garanti som lämnats till
personen att inom en viss tid eller	personen att inom en viss tid eller
på ett visst sätt tillhandahålla	på ett visst sätt tillhandahålla
bistånd enligt 4 kap. 1 eller 2 §	bistånd enligt 11 kap. 1, 8 eller 16 §
socialtjänstlagen.	socialtjänstlagen.

3 kap.

1 §

Kommuner får bedriva näringsverksamhet i syfte att ge personer med funktionshinder anställning om de inte i tillräcklig omfattning inom kommunen kan få lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att

1.verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av personer med funktionshinder, och

905

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 26 kap. 4 §, 9 a och 10 §§ och 44 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	26 kap.
		4 §
Sekretess	gäller i verksamhet	Sekretess	gäller i verksamhet
som avser	omhändertagande av	som avser	omhändertagande av
personakt enligt 7 kap. 5 § social-		personakt enligt 17 kap. 5 och 6 §§
tjänstlagen (2001:453) eller 23 f §		socialtjänstlagen (2022:000) eller
lagen (1993:387) om stöd och		23 f § lagen (1993:387) om stöd
service till vissa funktionshindrade		och service till vissa funktions-
för uppgift om en enskilds		hindrade för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden.		personliga förhållanden.

Första stycket gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. 9 a §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om att beslut fattats enligt 11 kap. 1 a § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) eller uppgift om att sådan utredning som avses i den bestämmelsen redan pågår lämnas till den som har gjort en anmälan enligt 14 kap. 1 § samma lag, om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om att beslut fattats enligt 19 kap. 2 § socialtjänstlagen (2022:000) eller uppgift om att sådan utredning som avses i den bestämmelsen redan pågår lämnas till den som har gjort en anmälan enligt 23 kap. 1 § samma lag, om

det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut.

	10 §
Sekretessen enligt 4 § hindrar	Sekretessen enligt 4 § hindrar
inte att uppgift i verksamhet som	inte att uppgift i verksamhet som
avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen	avses i 17 kap. 5 och 6 §§ social-
(2001:453) lämnas till en social-	tjänstlagen (2022:000) lämnas till
nämnd och uppgift i verksamhet	en socialnämnd och uppgift i verk-
som avses i 23 f § lagen (1993:387)	samhet som avses i 23 f § lagen
om stöd och service till vissa	(1993:387) om stöd och service till
funktionshindrade lämnas till en	vissa funktionshindrade lämnas till
nämnd som avses i 22 § samma lag,	en nämnd som avses i 22 § samma
om uppgiften behövs för hand-	lag, om uppgiften behövs för
läggning av ärende eller verk-	handläggning	av ärende	eller
ställighet av beslut om stödinsatser,	verkställighet	av beslut om	stöd-

907

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Härigenom föreskrivs att 18–18 c §§ lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 §

En kommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldre- omsorgen av personal som

behärskar finska, meänkieli respektive samiska.

En kommun som ingår i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att helt eller till en väsentlig del få de insatser som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som

behärskar finska, meänkieli respektive samiska.

	18 a §
En kommun som inte ingår i		En kommun som inte ingår i
något förvaltningsområde ska er-		något förvaltningsområde ska er-
bjuda den som begär det möjlighet		bjuda den som begär det möjlighet
att få hela eller en väsentlig del av		att helt eller till en väsentlig del få
den service och omvårdnad som		de insatser som erbjuds inom
erbjuds inom ramen för äldre-		ramen	för	äldreomsorgen		av
omsorgen av personal som behärs-		personal	som	behärskar	finska,
kar	finska, jiddisch, meänkieli,	jiddisch,	meänkieli, romani			chib
romani chib eller samiska, om		eller samiska, om kommunen har
kommunen har tillgång till personal		tillgång till personal med sådana
med	sådana språkkunskaper.	språkkunskaper. Detsamma			gäller
Detsamma gäller för en kommun		för en kommun som ingår i ett
som ingår i ett förvaltningsområde		förvaltningsområde för ett				visst
för ett visst språk vad gäller övriga		språk vad gäller övriga språk.
språk.
	18 b §
Kommunen ska inom ramen för		Kommunen ska inom ramen för
sådan omsorg som erbjuds enligt		sådana insatser som erbjuds enligt
18 och 18 a §§ beakta de äldres		18 och 18 a §§ beakta de äldres
behov av att upprätthålla sin		behov av att upprätthålla sin
kulturella identitet.		kulturella identitet.

18 c §

Kommunen ska informera den Kommunen ska informera den som ansöker om bistånd inom som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen om ramen för äldreomsorgen om

möjligheterna till sådan service och

909

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 102 kap. 20 §, 107 kap. 5 § och 114 kap. 8 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

102 kap.

20 §

När den bidragsgrundande inkomsten och reduceringsinkomsten beräknas ska den handläggande myndigheten bortse från sådan för- ändring i utbetalning av aktivitetsersättning, sjukersättning, pensions- förmåner, äldreförsörjningsstöd och livränta som föranleds av att den försäkrade

–är häktad,

–är intagen i kriminalvårdsanstalt,

–är intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård, eller

– på grund av skyddstillsyn med					– på grund av skyddstillsyn med
särskild behandlingsplan vistas i ett					särskild behandlingsplan vistas i ett
sådant familjehem,			stödboende		sådant familjehem,			stödboende
eller hem för vård eller boende som					eller hem för vård eller boende som
avses	i	socialtjänstlagen			avses	i	socialtjänstlagen
(2001:453).					(2022:000).
				107 kap.
					5 §
Om någon som har rätt till					Om någon som har rätt till
periodisk ersättning enligt denna					periodisk	ersättning enligt denna
balk har fått ekonomiskt bistånd					balk har fått ekonomiskt bistånd
enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen					enligt 11 kap. 8 § socialtjänstlagen
(2001:453) får retroaktivt beviljad					(2022:000) får retroaktivt beviljad
ersättning på begäran av social-					ersättning på begäran av social-
nämnden betalas ut till nämnden.					nämnden betalas ut till nämnden.
Betalning	till socialnämnden			får	Betalning	till	socialnämnden		får
göras, till den del den ersättnings-					göras, till den del den ersättnings-
berättigade	inte	har	återbetalat		berättigade inte har			återbetalat
biståndet	och	det	återstående		biståndet och det återstående be
beloppet överstiger 1 000 kronor,					loppet överstiger 1 000 kronor, med
med det belopp som motsvarar vad					det belopp som motsvarar vad
socialnämnden		sammanlagt		har	socialnämnden		sammanlagt		har
betalat ut till den ersättnings-					betalat ut till den ersättnings-
berättigade och dennes familj för					berättigade och dennes familj för
eller under den tid som den retro-					eller under den tid som den retro-
aktiva ersättningen avser.					aktiva ersättningen avser.				911

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i fängelselagen (2010:610)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 och 11 §§ fängelselagen (2010:610) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
11 kap.
	3 §
Vårdvistelse innebär att en	Vårdvistelse innebär att en
intagen är placerad i ett sådant hem	intagen är placerad i ett sådant hem
som avses i 6 kap. 1 § social-	som avses i 9 kap. 1 § social-
tjänstlagen (2001:453).	tjänstlagen (2022:000).

Vårdvistelse får beviljas en intagen som har behov av vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande medel eller mot något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet, om det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig.

				11 §
Den som bedriver ett halvvägs-				Den som bedriver ett halvvägs-
hus i enskild regi enligt 10 § eller				hus i enskild regi enligt 10 § eller
ett hem för vårdvistelse enligt 6				ett hem	för	vårdvistelse enligt
kap.	1	§	socialtjänstlagen	9 kap.	1 §	socialtjänstlagen
(2001:453) ska				(2022:000) ska

1.fortlöpande hålla Kriminalvården underrättad om hur verksamheten fortskrider,

2.samråda med Kriminalvården i frågor av större vikt, och

3.omedelbart anmäla om den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussnings- åtgärden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

913

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

5 §

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 12–14 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med

1.har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,

2.har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller

3.är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Bestämmelser om skyldighet att		Bestämmelser om skyldighet att
anmäla till socialnämnden att ett		anmäla till socialnämnden att ett
barn kan behöva nämndens skydd		barn kan behöva nämndens skydd
finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen		finns i 23 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453).		(2022:000).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

914

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 25 §, 11 kap. 25 §, 16 kap. 43, 49

och 49 a §§, 17 kap. 19 och 21 a §§, 19 kap. 35, 40 a, 42 och 42 a §§ och 29 kap. 13 § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	10 kap.
	25 §

En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens

hemkommun.
En elev som vistas i ett sådant	En elev som vistas i ett sådant
hem för vård eller boende som	hem för vård eller boende som
avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen	avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) och som är beläget i en	(2022:000) och som är beläget i en
annan kommun än den som ska	annan kommun än den som ska
svara för elevens utbildning har rätt	svara för elevens utbildning har rätt
att bli mottagen i en grundskola i	att bli mottagen i en grundskola i
den kommun där eleven vistas.	den kommun där eleven vistas.
11 kap.
	25 §

En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundsärskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant	En elev som vistas i ett sådant
hem för vård eller boende som	hem för vård eller boende som
avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen	avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) och som är beläget i en	(2022:000) och som är beläget i en
annan kommun än den som ska	annan kommun än den som ska
svara för elevens utbildning har rätt	svara för elevens utbildning har rätt
att bli mottagen i en grundsärskola	att bli mottagen i en grundsärskola
i den kommun där eleven vistas.	i den kommun där eleven vistas.

915

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

916

16 kap.

43 §

Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för

utbildningen.
En elev som vistas i ett sådant	En elev som vistas i ett sådant
hem för vård eller boende som	hem för vård eller boende som
avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen	avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) ska vid beslut om	(2022:000) ska vid beslut om
mottagande enligt första stycket	mottagande enligt första stycket
jämställas med den som är hemma-	jämställas med den som är hemma-
hörande i kommunen eller sam-	hörande i kommunen eller sam-
verkansområdet för utbildningen.	verkansområdet för utbildningen.
	49 §

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkans- området för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

En elev som med anledning av					En elev som med anledning av
placering i ett hem för vård eller					placering i ett hem för vård eller
boende enligt 6 kap. 1 § social-					boende enligt 9 kap. 1 § social-
tjänstlagen (2001:453) flyttar från					tjänstlagen (2022:000) flyttar från
kommunen	eller	samverkans-			kommunen	eller	samverkans-
området för utbildningen, har rätt					området för utbildningen, har rätt
att fullfölja utbildningen på det					att fullfölja utbildningen på det
påbörjade	programmet		eller	den	påbörjade	programmet		eller	den
påbörjade	inriktningen		i	den	påbörjade	inriktningen		i	den
kommun där hemmet för vård eller					kommun där hemmet för vård eller
boende är beläget, om kommunen					boende är beläget, om kommunen
erbjuder sådan utbildning. Om den					erbjuder sådan utbildning. Om den
inte erbjuder		den	aktuella		inte erbjuder		den	aktuella
utbildningen, har eleven rätt att					utbildningen, har eleven rätt att
efter eget val fullfölja sin					efter eget val fullfölja sin
utbildning i en annan kommun eller					utbildning i en annan kommun eller
en region som anordnar ut-					en region som anordnar ut-
bildningen, om detta inte hindrar					bildningen, om detta inte hindrar
eleven från att vistas i hemmet för					eleven från att vistas i hemmet för
vård eller boende.					vård eller boende.

49 a §

Prop. 2024/25:89

En elev som har påbörjat ett

Bilaga 2

nationellt program eller en natio-

nell inriktning och som därefter

placeras i ett sådant hem för vård

eller boende som avses i 6 kap. 1 §

eller boende som avses i 9 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453) och

socialtjänstlagen (2022:000) och

som är beläget i en annan kommun

än

hemkommunen

eller

än

hemkommunen

eller

samverkansområdet

för

samverkansområdet

för

utbild-

utbildningen har rätt att i

ningen har rätt att i hemkom-

hemkommunen

fullfölja

munen fullfölja utbildningen på det

utbildningen

på

det

påbörjade

programmet eller

den

programmet

eller

den

påbörjade

påbörjade inriktningen när eleven

inriktningen

när

eleven

efter

efter placeringen återvän- der till

placeringen

återvänder

till

hemkommunen, om

den

erbjuder

hemkommunen, om den erbjuder

sådan utbildning. Detsamma gäller

den elev som har påbörjat ett

nationellt

program

eller

nationellt

program

eller

nationell inriktning i den kommun

där hemmet för vård eller boende är

beläget.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt

att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en

region som anordnar utbildningen.

17 kap.

19 §

En kommun eller en region som anordnar programinriktat val som har

utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats

för en grupp elever ska ta emot alla de behöriga sökande till utbildningen

som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.

En elev som vistas i kommunen

eller

samverkansområdet

för

eller

samverkansområdet

för

utbildningen på grund av placering

i ett sådant hem för vård eller

boende som avses i 6 kap. 1 §

boende som avses i 9 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453) ska

socialtjänstlagen (2022:000) ska

vid beslut om mottagande enligt

första stycket jämställas med den

som

är

hemmahörande

som

är

hemmahörande

kommunen

eller

samverkans-

kommunen

eller

samverkans-

området för utbildningen.

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska

tas emot enligt första och andra styckena har antagits, får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.

917

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

918

		21 a §
En kommun som anordnar sådan			En kommun som anordnar sådan
utbildning som avses i 21 § första			utbildning som avses i 21 § första
stycket ska ta emot ungdomar som			stycket ska ta emot ungdomar som
uppfyller	behörighetsvillkoren	för	uppfyller	behörighetsvillkoren	för
respektive utbildning om de på			respektive utbildning om de på
grund av placering i ett sådant hem			grund av placering i ett sådant hem
för vård eller boende som avses i			för vård eller boende som avses i
6 kap.	1 § socialtjänstlagen		9 kap.	1 § socialtjänstlagen
(2001:453) vistas i kommunen eller			(2022:000) vistas i kommunen eller
samverkansområdet		för	samverkansområdet		för
utbildningen. Det gäller också för			utbildningen. Det gäller också för
en region som anordnar sådan			en region som anordnar sådan
utbildning som avses i 21 § andra			utbildning som avses i 21 § andra
stycket.			stycket.

19 kap.

35 §

Av de sökande till ett nationellt program eller till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar

första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är
hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för
utbildningen.
En elev som vistas i kommunen					En elev som vistas i kommunen
eller	samverkansområdet			för	eller	samverkansområdet			för
utbildningen på grund av placering					utbildningen på grund av placering
i ett sådant hem för vård eller					i ett sådant hem för vård eller
boende som avses i 6 kap. 1 §					boende som avses i 9 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453) ska					socialtjänstlagen (2022:000) ska
vid beslut om mottagande enligt					vid beslut om mottagande enligt
första stycket jämställas med den					första stycket jämställas med den
som	är	hemmahörande		i	som	är	hemmahörande		i
kommunen		eller	samverkans-		kommunen		eller	samverkans-
området för utbildningen.					området för utbildningen.
				40 a §
En kommun eller en region ska ta emot en elev på ett individuellt
program om
1. eleven vistas i kommunen eller					1. eleven vistas i kommunen eller
samverkansområdet			för utbild-		samverkansområdet			för utbild-
ningen på grund av placering i ett					ningen på grund av placering i ett
sådant hem för vård eller boende					sådant hem för vård eller boende
som avses i 6 kap. 1 § socialtjänst-					som avses i 9 kap. 1 § socialtjänst-
lagen (2001:453), och					lagen (2022:000), och

2.hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.

42 §

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell

inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkans- området för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

En elev som med anledning av

placering i ett hem för vård eller

boende enligt 6 kap. 1 § social-

boende enligt 9 kap. 1 § social-

tjänstlagen

(2001:453)

flyttar från

tjänstlagen (2022:000) flyttar från

kommunen

eller

samverkans-

kommunen

eller

samverkans-

området för utbildningen, har rätt

att fullfölja utbildningen på det

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade

inriktningen

den

påbörjade

inriktningen

den

kommun där hemmet för vård eller

boende är beläget, om kommunen

erbjuder sådan utbildning. Om den

inte

erbjuder

den

aktuella

inte

erbjuder

den

aktuella

utbildningen, har eleven rätt att

efter eget val fullfölja sin utbild-

ning i en annan kommun eller en

region som anordnar utbild-

ningen, om detta inte hindrar

eleven från att vistas i hemmet för

vård eller boende.

42 a §

En elev som har påbörjat ett

nationellt program eller en natio-

nell inriktning och som därefter

placeras i ett sådant hem för vård

eller boende som avses i 6 kap. 1 §

eller boende som avses i 9 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453) och

socialtjänstlagen (2022:000) och

som är beläget i en annan kommun

än

hemkommunen

eller

än

hemkommunen

eller

samverkansområdet för

utbild-

samverkansområdet för

utbild-

ningen har rätt att i hemkommunen

ningen har rätt att i hemkom-

fullfölja utbildningen

på

det

munen fullfölja utbildningen på det

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade inriktningen när

eleven

påbörjade inriktningen

när

eleven

efter

placeringen

återvänder

till

efter

placeringen

återvänder

till

hemkommunen, om den erbjuder

sådan utbildning. Detsamma gäller

den elev som har påbörjat ett

nationellt

program

eller

nationellt

program

eller

nationell inriktning i den kommun

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

919

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § och 3 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
2 kap.
	3 §
Planläggning enligt denna lag ska	Planläggning enligt denna lag ska
med hänsyn till natur- och	med hänsyn till natur- och
kulturvärden, miljö- och klimat-	kulturvärden, miljö- och klimat-
aspekter samt mellankommunala	aspekter, sociala	aspekter samt
och regionala förhållanden främja	mellankommunala	och regionala
	förhållanden främja

1.en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,

2.en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,

3.en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,

4.en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och

5.bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1–5.

3 kap.
	2 §
Översiktsplanen ska ange in-	Översiktsplanen			ska ange	in-
riktningen för den långsiktiga ut-	riktningen	för	den	långsiktiga	ut-
vecklingen av den fysiska miljön.	vecklingen	av	den fysiska		och
	sociala miljön.
Planen ska även ge vägledning för beslut om

1.hur mark- och vattenområden ska användas, och

2.hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Planen är inte bindande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

922

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 b § alkohollagen (2010:1622) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	8 kap.
		1 b §
Serveringstillstånd krävs inte för		Serveringstillstånd krävs inte för
servering till en boende och		servering till en boende och
besökare till denne på sådana sär-		besökare till denne i sådana sär-
skilda boenden		skilda boendeformer eller bostäder
1. som avses i 5 kap. 5 § andra		1. som avses i 8 kap. 4 § och
och tredje styckena och 7 § tredje		8 kap. 7 §	socialtjänstlagen
stycket	socialtjänstlagen	(2022:000)	och 9 § 9 lagen
(2001:453) och	9 § 9 lagen	(1993:387) om stöd och service till
(1993:387) om stöd och service till		vissa funktionshindrade, och
vissa funktionshindrade, och

2. vid vilka måltidsservice tillhandahålls.

Den som bedriver alkoholservering enligt första stycket ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över serveringen. För egenkontrollen ska det finnas ett för verksamheten lämpligt program.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

923

Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 2 och

4 §§, 14 kap. 1 §, 16 kap. 1 § och 17 kap. 8 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	5 kap.
	8 §

Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om skyldighet att	Bestämmelser om skyldighet att
anmäla till socialnämnden att ett	anmäla till socialnämnden att ett
barn kan behöva nämndens skydd	barn kan behöva nämndens skydd
finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen	finns i 23 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453).	(2022:000).

11kap. 1 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten ska utövas av den eller de nämnder som kommunfullmäktige enligt

2 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) bestämmer. Bestäm- melser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgs- området.

Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten ska utövas av den eller de nämnder som kommunfullmäktige enligt

3 kap. 2 § socialtjänstlagen (2022:000) bestämmer. Bestäm- melser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgs- området.

12kap. 1 §

Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som efter beslut av kommunen bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 7 § tredje stycket eller

Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som bor i en sådan särskild boendeform eller bostad som avses i 8 kap. 4 § första stycket, 8 kap. 7 § eller

motsvarande tillståndspliktig

927

Prop. 2024/25:89 Bilaga 2

motsvarande tillståndspliktig boendeform eller bostad som avses i 7 kap. 1 § första stycket 2

socialtjänstlagen (2001:453). Kommunen ska även i samband med dagverksamhet enligt 3 kap. 6

§samma lag erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dagverksamheten.

boendeform eller bostad som avses i 24 kap. 1 § 2 socialtjänstlagen (2022:000). Kommunen ska även i samband med dagverksamhet enligt 8 kap. 1 § samma lag erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som vistas i dag- verksamheten.

2 §

Kommunen får erbjuda den som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende och i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453).

Kommunen får erbjuda den som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende och i sådan särskild boendeform som avses i

8 kap. 4 § andra stycket social- tjänstlagen (2022:000).

4 §

Regionen får på framställning av en kommun inom regionen erbjuda läkemedel utan kostnad ur läkemedelsförråd till den som

1. bor i en sådan särskild bo-	1. bor i en sådan särskild bo-
endeform som avses i 5 kap. 5 §	endeform som avses i 8 kap. 4 §
andra stycket socialtjänstlagen	första stycket socialtjänstlagen
(2001:453), eller	(2022:000), eller

2. får hemsjukvård genom kommunens försorg.

Regionen svarar för kostnaderna för läkemedel som rekvireras till läkemedelsförråden.

14kap. 1 §

928

Regionen får till en kommun inom regionen överlåta skyldig- heten att erbjuda hälso- och sjuk- vård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende och i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453), om regionen och kommunen kommer överens om det. Överenskommelsen får inte avse ansvar för hälso- och sjukvård som ges av läkare. Överens- kommelsen får även avse ansvar för sådana förbrukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 §.

Regionen får till en kommun inom regionen överlåta skyldig- heten att erbjuda hälso- och sjuk- vård i hemmet (hemsjukvård) i ordinärt boende och i sådana särskilda boendeformer som avses i 8 kap. 4 § andra stycket social- tjänstlagen (2022:000), om regio- nen och kommunen kommer överens om det. Överenskom- melsen får inte avse ansvar för hälso- och sjukvård som ges av läkare. Överenskommelsen får även avse ansvar för sådana för- brukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 §.

Regionen får lämna sådant ekonomiskt bidrag till kommunen som							Prop. 2024/25:89
motiveras av överlåtelsen.							Bilaga 2
			16 kap.
				1 §
Regionen ska till		kommunerna		Regionen ska		till kommunerna
inom	regionen	avsätta	de	inom	regionen	avsätta	de
läkarresurser som behövs för att				läkarresurser som behövs för att
enskilda ska kunna erbjudas en god				enskilda ska kunna erbjudas en god
hälso- och sjukvård i särskilt				hälso- och sjukvård i särskilda
boende och i dagverksamhet enligt				boendeformer och i dagverksam-
12 kap. 1 §. Detsamma gäller				het enligt 12 kap. 1 §. Detsamma
hemsjukvård i ordinärt boende och				gäller hemsjukvård i ordinärt bo-
i sådant särskilt boende som avses				ende och i sådana särskilda bo-
i 5 kap. 5 § tredje stycket social-				endeformer som avses i 8 kap. 4 §
tjänstlagen (2001:453), om en				andra	stycket	socialtjänstlagen
kommun ansvarar för vården enligt				(2022:000), om en kommun
14 kap. 1 §.				ansvarar för vården enligt 14 kap.
				1 §.

Regionen ska med kommunerna inom regionen sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan.

Om regionen inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahålla läkare, har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning för sina kostnader för det från regionen.

17 kap.

8 §

För den enskilde får avgifter för följande poster tillsammans per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7

§§socialförsäkringsbalken:

1.vård enligt 12 kap. 1 eller 2 § eller 14 kap. 1 §,

2.förbrukningsartiklar enligt 12 kap. 6 §, och

3. hemtjänst och dagverksamhet	3. hemtjänst och dagverksamhet
enligt 8 kap. 5 § socialtjänstlagen	enligt 29 kap. 5 § socialtjänstlagen
(2001:453).	(2022:000).
Avgifterna får dock inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde
inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina
personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehålls-

belopp). När avgifterna fastställs, ska kommunen dessutom försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.

Vid beräkning av avgiftsunderlag		Vid beräkning av avgiftsunderlag
och förbehållsbelopp enligt andra		och förbehållsbelopp enligt andra
stycket ska 8 kap. 3, 4, 7 och 8 §§		stycket ska 29 kap. 3, 4, 7 och 8 §§
socialtjänstlagen tillämpas.		socialtjänstlagen tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.	929

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Lagen gäller i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

1.tillhör skolväsendet, de särskilda utbildningsformerna eller annan pedagogisk verksamhet enligt 1 kap., 24 kap. eller 25 kap. skollagen (2010:800),

2.utgör hälso- och sjukvård eller tandvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller tandvårdslagen (1985:125), eller

3. bedrivs enligt socialtjänstlagen	3. bedrivs enligt socialtjänstlagen
(2001:453), lagen (1988:870) om	(2022:000), lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall,	vård av missbrukare i vissa fall,
lagen (1990:52) med särskilda be-	lagen (1990:52) med särskilda be-
stämmelser om vård av unga, lagen	stämmelser om vård av unga, lagen
(1993:387) om stöd och service till	(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade eller utgör	vissa funktionshindrade eller utgör
personlig assistans som utförs med	personlig assistans som utförs med
assistansersättning enligt 51 kap.	assistansersättning enligt 51 kap.
socialförsäkringsbalken.	socialförsäkringsbalken.

Upphör verksamheten att vara en sådan verksamhet som avses i första stycket, gäller skyddet fortfarande i fråga om uppgifter som lämnas om den tidigare verksamheten för offentliggörande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

930

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

I varje region och kommun ska det finnas en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom den

1.hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som bedrivs av regioner eller enligt avtal med regioner,

2. hälso- och sjukvård enligt	2. hälso- och sjukvård enligt
hälso- och sjukvårdslagen som	hälso- och sjukvårdslagen som
bedrivs av kommuner eller enligt	bedrivs av kommuner eller enligt
avtal med kommuner och den all-	avtal med kommuner och den all-
männa omvårdnad enligt social-	männa omvårdnad enligt social-
tjänstlagen (2001:453) som ges i	tjänstlagen (2022:000) som ges i
samband med sådan hälso- och	samband med sådan hälso- och
sjukvård, och	sjukvård, och

3.tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av regioner.

För patientnämnder gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen (2017:725).

Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

931

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § och 5 kap. 2 § lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		4 kap.
			2 §
Vid den samordnade indivi-			Vid den samordnade indivi-
duella	planeringen ska enheterna		duella planeringen ska enheterna
upprätta en individuell plan i enlig-			upprätta en individuell plan i enlig-
het med bestämmelserna i 16 kap. 4			het med bestämmelserna i 16 kap. 4
§ tredje och fjärde styckena hälso-			§ tredje och fjärde styckena hälso-
och sjukvårdslagen (2017:30) och			och sjukvårdslagen (2017:30) och
2 kap.	7 §	andra och tredje	13 kap. 6 § socialtjänstlagen
styckena		socialtjänstlagen	(2022:000). Planen får upprättas
(2001:453). Planen får upprättas			om patienten samtycker till det.
om patienten samtycker till det.			Arbetet med planen ska påbörjas
Arbetet med planen ska påbörjas			utan dröjsmål
utan dröjsmål.

5 kap.

2 §

En kommuns betalningsansvar omfattar patienter som är folkbokförda i

kommunen.
Den kommun som har beslutat att	Den kommun som har beslutat att
en patient ska vistas i en annan	en patient ska vistas i en annan
kommun i sådan särskild boende-	kommun i sådan särskild boende-
form eller bostad som avses i 5 kap.	form eller bostad som avses i 8 kap.
5 § andra eller tredje stycket, 5 kap.	4 §, 8 kap. 7 § eller 24 kap. 1 § 2
7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 §	socialtjänstlagen (2022:000), har
första stycket 2 socialtjänstlagen	betalningsansvaret	för	den
(2001:453), har betalningsansvaret	patienten oavsett var patienten är
för den patienten oavsett var	folkbokförd.
patienten är folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

932

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § kommunallagen (2017:725) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

3 §

Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än

1.när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller regionen ekonomisk förlust,

2. när granskningen gäller hur				2. när granskningen gäller hur
nämnderna verkställer egna gyn-				nämnderna verkställer egna gyn-
nande	beslut	enligt	lagen	nande	beslut	enligt	lagen
(1993:387) om stöd och service till				(1993:387) om stöd och service till
vissa	funktionshindrade		och	vissa	funktionshindrade		och
socialtjänstlagen (2001:453),				socialtjänstlagen (2022:000),

3.när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller

4.när granskningen sker från allmänna synpunkter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

933

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:9) om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (2018:9) om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 §
Syftet med lagen är att under-	Syftet med lagen är att under-
lätta för den kommun i Sverige dit	lätta för den kommun i Sverige dit
de evakuerade ankommer (an-	de evakuerade ankommer (an-
komstkommunen) att ge stöd och	komstkommunen) att ge insatser
hjälp till de evakuerade utifrån	till de evakuerade utifrån kom-
kommunens ansvar enligt 2 kap.	munens ansvar enligt 3 kap. 1 §
1 § socialtjänstlagen (2001:453).	socialtjänstlagen (2022:000).
	3 §

När en kommun ger stöd och

hjälp	utifrån		sitt ansvar enligt
2 kap.	1	§	socialtjänstlagen

(2001:453) till evakuerade i samband med ankomsten till Sverige, får kommunen ge bistånd till de evakuerade utan föregående individuell prövning (nödvändigt bistånd). Ett sådant nödvändigt bistånd får inte förenas med villkor om återbetalning.

När en kommun ger insatser utifrån sitt ansvar enligt 3 kap. 1 § socialtjänstlagen (2022:000) till evakuerade i samband med an- komsten till Sverige, får kom- munen ge bistånd till de evakue- rade utan föregående individuell prövning (nödvändigt bistånd). Ett sådant nödvändigt bistånd får inte förenas med villkor om åter- betalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

934

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Med offentlig aktör avses en statlig eller kommunal myndighet eller en beslutande församling i en kommun eller en region.

Vid tillämpningen av denna lag ska med offentlig aktör jämställas

1.ett sådant offentligt styrt organ som avses i 5 §,

2.en sammanslutning som inrättats särskilt för att tillgodose behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och som består av

a) en eller flera myndigheter eller församlingar enligt första stycket, eller

b) ett eller flera organ enligt 1,

3.privata aktörer som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

a) aktören bedriver i egenskap av enskild huvudman inom skolväsendet eller huvudman för en sådan internationell skola som avses i 24 kap. skollagen (2010:800),

b) utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125), eller

c) bedrivs enligt socialtjänst-	c) bedrivs enligt socialtjänst-
lagen (2001:453), lagen (1988:870)	lagen (2022:000), lagen (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall,	om vård av missbrukare i vissa fall,
lagen (1990:52) med särskilda	lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga,	bestämmelser om vård av unga,
lagen (1993:387) om stöd och	lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshind-	service till vissa funktionshind-
rade eller utgör personlig assistans	rade eller utgör personlig assistans
som utförs med assistansersätt-	som utförs med assistansersätt-
ning enligt 51 kap. socialförsäk-	ning enligt 51 kap. socialförsäk-
ringsbalken, och	ringsbalken, och

4.enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och som till största delen har statsbidrag som finansiering av högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå eller för utbildning på forskarnivå.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

938

Prop. 2024/25:89

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning

Härigenom föreskrivs att 11 och 13 §§ lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Ett tillstånd till hemlig dataavläsning får inte avse ett avläsningsbart informationssystem som stadigvarande används eller är särskilt avsett att användas

1.i verksamhet där tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihets- förordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2. i verksamhet som bedrivs av				2. i verksamhet som bedrivs av
advokater,	läkare,	tandläkare,		advokater,	läkare,	tandläkare,
barnmorskor, sjuksköterskor,			psy-	barnmorskor, sjuksköterskor,			psy-
kologer,	psykoterapeuter		eller	kologer,	psykoterapeuter		eller
familjerådgivare enligt socialtjänst-				familjerådgivare enligt socialtjänst-
lagen (2001:453), eller				lagen (2022:000), eller

3.av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, i verksamhet för bikt eller enskild själavård.

13 §

Ett tillträdestillstånd enligt 12 § får inte avse en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas

1.för verksamhet där tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryck- frihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2. för verksamhet som bedrivs av			2. för verksamhet som bedrivs av
advokater,	läkare,	tandläkare,	advokater,	läkare,	tandläkare,
barnmorskor,	sjuksköterskor,		barnmorskor,	sjuksköterskor,
psykologer, psykoterapeuter eller			psykologer, psykoterapeuter eller
familjerådgivare enligt socialtjänst-			familjerådgivare enligt socialtjänst-
lagen (2001:453), eller			lagen (2022:000), eller

3.av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, för bikt eller enskild själavård.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

939

Prop. 2024/25:89 Bilaga 3

940

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Akademikerförbundet SSR, Alvesta kommun, Anhörigas riksförbund, Barnens rätt i samhället, Barnombudsmannen, Barnrättsbyrån, Bengtsfors kommun, Blekinge Tekniska Högskola, Boende-jouren, Botkyrka kommun, Boverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsofferjouren Sverige, Brottsoffer- myndigheten, Civil Rights Defenders, Delegationen mot segregation

(upphörde den 31 december 2022), Demensförbundet, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, Diskriminerings-

ombudsmannen, Domstolsverket, Frälsningsarmén i Sverige, Funktionsrätt Sverige, Förbundet Sveriges Socionomutbildningar, Föreningen Sveriges socialchefer, Föreningen vårdnad boende umgänge i

Sverige, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Karlstad, Förvaltningsrätten i Malmö, E- hälsomyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Familjerättssocionomernas

riksförening, Familjevårdens centralorganisation, Famna – riksorganisationen för idéburen välfärd, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Förvaltningsrätten i Umeå, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Hjo kommun, Hovrätten för Västra Sverige, Hörselskadades riksförbund, Inera AB, Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen, Inspektionen för socialförsäkringen, Inspektionen för vård och omsorg, Institutet för arbetsmarknads- och

utbildningspolitisk utvärdering, Justitiekanslern, Jämställdhets- myndigheten, Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten i Stockholm, Karlskrona kommun, Karlstads kommun, Katrineholms kommun,

Konkurrensverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kungsbacka kommun, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, Leksands kommun, Linköpings kommun, Linköpings universitet (Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Barnafrid), Luleå tingsrätt, Lunds universitet (Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialhögskolan), Lysekils kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Malmö kommun, Malmö universitet (Fakulteten för kultur och samhälle, Institutet för urbana studier), Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt, Maskrosbarn, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Norrköpings kommun, Oskarshamns kommun, Pajala kommun, Pensionärernas Riksorganisation, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Regelrådet, Region Gävleborg, Region Jönköpings län, Region Värmland, Riksdagens ombudsmän, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Riksförbundet för hjälp åt läkemedels- och narkotikabrukare, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter,

Riksförbundet PensionärsGemenskap, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime, Riksrevisionen, Rädda barnen,

Rättsmedicinalverket, Röda korset, Samarbetsorgan för etniska Prop. 2024/25:89 organisationer i Sverige, Sameskolstyrelsen, Sametinget, Skatteverket Bilaga 3 Skellefteå kommun, Skyddsvärnet i Stockholm, Socialstyrelsen, Sollefteå

kommun, Sorsele kommun, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Spelinspektionen, SPF Seniorerna, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Stiftelsen allmänna barnhuset, Stockholms kommun, Stockholms stadsmission, Stockholms universitet (Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete, samt Institutet för social forskning – SOFI), Sundsvalls kommun, Surahammars kommun, Svea hovrätt, Svedala kommun, Svenska kommunalarbetareförbundet, Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, Svenska Vård, Sverigefinländarnas delegation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges landsråd för alkohol och narkotikafrågor, Synskadades riksförbund, Säkerhetspolisen, Södertälje kommun, Tomelilla kommun, Torsås kommun, Trollhättans kommun, UNICEF – Sverige, Unizon, Upphandlingsmyndigheten, Uppsala kommun, Uppsala universitet (Juridiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten),Varbergs tingsrätt, Verdandi, Vetenskapsrådet, Vindelns kommun Vision Vårdförbundet, Vårdföretagarna Almega, Åklagarmyndigheten, Åre kommun, Örebro kommun.

Därutöver har yttranden inkommit Aktionsgrupp SYD, Autism- och Aspergförbundet, Borlänge kommun, BPIS barnperspektivet, Brandskyddsföreningen, BUFF Sverige, Elöverkänsligas Riksförbund, Fastighetsägarna i Sverige, Forsa, Göteborgsregionen, Hjärnskade- förbundet Hjärnkraft, Independent Living Institute, Intressegruppen för, Intressegruppen för Assistansberättigade, Integritetsskyddsmyndigheten, JM, Kvinnojouren Jämtlands län, Landsorganisationen, Länsstyrelsen i Stockholm, Nacka kommun, Nationell samordning för psykisk hälsa, Offentlig Måltid, Riksförbundet DHB, Riksförbundet FUB, Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksförbundet SIMON, Riksföreningen för socialt ansvariga samordnare, Rädda Barnens ungdomsförbund, Se Sambandet, S-kvinnor, Social och ekonomisk rättighetsrådgivning, Sociala missionen, Stiftarna av Independent Living i Sverige, Stiftelsen Fryshuset, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska kyrkan, Sveriges kvinnolobby, Tantpatrullen Falun, Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare, Yrkesföreningen för personligt ombud, Varbergs kommun, Äldreupproret, Östersunds kommun.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att
yttra sig: AB Svenska spel, Alzheimer Sverige, Arbetsförmedlingen,
Borgholms kommun, Convictus, Datainspektionen, Ensamkommande
förbund, Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige, Forum –idéburna
organisationer med social inriktning, FQ –Forum Kvinnor och
funktionshinder,	Förbundet	Sveriges	Dövblinda,	Föreningen
Arkivverksamma i Landsting och Kommun, Föreningen resande folkets
riksorganisation, Företagarna, Internationella Romska Evangeliska
Missionen, Judiska centralrådet i Sverige, Kriminellas revansch i
samhället, Kvinnors byggforum, Linköpings stadsmission, MIND,					941

Prop. 2024/25:89	Promemorians lagförslag
Bilaga 5	Promemorians lagförslag
Bilaga 5
	Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen
	(2001:453)
	Härigenom föreskrivs att det i socialtjänstlagen (2001:453) ska införas en
	ny paragraf, 12 kap. 11 §, av följande lydelse.
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
		12 kap.
		11 §
		Om en kommun har överlämnat åt
		en annan kommun eller åt någon
		som yrkesmässigt bedriver enskild
		verksamhet att utföra insatser eller
		andra uppgifter enligt denna lag,
		ska utföraren lämna ut uppgifter till
		den socialnämnd som ansvarar för
		insatsen eller uppgiften. Detsamma
		gäller om en annan kommunal eller
		gemensam nämnd utför insatser
		som	har	beslutats	av
		socialnämnden.
		Uppgifter som ska lämnas ut är
		sådana som socialnämnden be-
		höver för kvalitetssäkring, admini-
		stration, uppföljning eller utvärde-
		ring samt sådana uppgifter som
		nämnden behöver för att erbjuda en
		fast	omsorgskontakt enligt		4 kap.
		2 b §.

Denna lag träder i kraft den xx.

944

Promemorians lagförslag

Prop. 2024/25:89 Bilaga 8

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap 7 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 7 a §

Socialnämnden ska arbeta för att

förebygga och motverka kriminalitet.

5kap. 1 §

Socialnämnden ska

1.verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden,

2.i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga,

3.bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa,

4.aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel,

5.aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga,

6. tillsammans med samhälls- organ, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem,

7. med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,

8. i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges

6. aktivt	arbeta	för	att
förebygga	och	motverka
kriminalitet bland barn och unga,
7. tillsammans med samhälls-
organ, organisationer		och	andra
som berörs,	uppmärksamma och
verka för att barn och unga inte
vistas i miljöer som är skadliga för
dem,
8. med särskild uppmärksamhet
följa utvecklingen hos barn och
unga som har visat tecken till en
ogynnsam utveckling,
9. i nära samarbete med hemmen
sörja för att barn och unga som
riskerar att utvecklas ogynnsamt får
det skydd och stöd som de behöver
och, om barnets eller		den	unges	947

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Akademikerförbundet SSR,

Arbetsförmedlingen, Barnombudsmannen, Botkyrka kommun, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Enköpings kommun, Familjerättssocionomernas Riksförening, Familjevårdens centralorganisation, Filipstads kommun,

Friskolornas riksförbund, Föreningen Sveriges socialchefer, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Malmö, Göteborgs kommun, Göteborgs tingsrätt, Helsingborgs kommun, Helsingborgs tingsrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Inspektionen för vård och omsorg, Institutet för mänskliga rättigheter, Integritetsskyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Jönköpings kommun, Kalmar kommun, Kammarrätten i Stockholm, Karlskrona kommun, Kristianstads kommun, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Linköpings universitet (Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum), Luleå kommun, Lunds universitet (Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialhögskolan), Länsstyrelsen Blekinge, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen Värmland, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Malmö kommun, Migrationsverket, Mora kommun, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Norrköpings kommun, Polismyndigheten, Region Skåne, Region Stockholm, Riksarkivet, Riksdagens ombudsmän Rättsmedicinalverket, Skatteverket, Skellefteå kommun, Skövde kommun, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Stockholms kommun, Stockholms universitet (Juridiska fakulteten), Strängnäs kommun, Sundsvalls kommun, Svea hovrätt, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kommuner och Regioner, Säkerhetspolisen, Södertörns tingsrätt, Tullverket, Uddevalla kommun, Umeå tingsrätt, Unicef Sverige, Vision, Västerås kommun, Västmanlands tingsrätt, Västra Götalandsregionen, Växjö kommun, Åklagarmyndigheten, Örebro kommun, Östersunds kommun.

Följande remissinstanser har inte svarat eller har avstått: Barnens Rätt i

Samhället, Borlänge kommun, Familjehemmens riksförbund, Funktionsrätt Sverige, Föreningen säkerhetsbranschen, Föreningen vårdnad boende umgänge i Sverige, Hudiksvalls kommun, Knas hemma, Kommunalförbundet Sydarkivera, Kriminellas revansch i samhället, Lindesbergs kommun, Melleruds kommun, Norrköpings kommun, Nätverket unga för tillgänglighet, Ombudsmannen mot kommersiell sexuell exploatering av barn, Region Uppsala, Regelrådet, Rädda barnen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Sveriges Lärare,

Prop. 2024/25:89 Bilaga 11

951

Lagrådsremissen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheters lagförslag

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Förslag till socialtjänstlag

Härigenom föreskrivs följande.

AVDELNING I. SOCIALTJÄNSTENS MÅL OCH

ANDRA GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Lagens innehåll och tillämpningsområde

Definition av socialtjänst

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om samhällets socialtjänst. Med socialtjänst avses i den här lagen verksamhet som bedrivs

1.med stöd av denna lag,

2.med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

3.med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

4.med stöd av lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende,

eller

5.av en socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse enligt någon annan lag eller förordning.

Verksamhet som Statens institutionsstyrelse bedriver med stöd av skollagen (2010:800) är inte socialtjänst. Tillsyn eller andra uppgifter som Inspektionen för vård och omsorg utför med stöd av den här lagen är inte heller socialtjänst.

Bestämmelser i annan lag

2 § Om en annan lag eller förordning innehåller en avvikande bestämmelse för verksamhet som avses i 1 § andra stycket 2–5, ska den bestämmelsen gälla.

3 § För den som omfattas av någon av personkretsarna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om insatser även i den lagen.

Lagens disposition

4 § Lagen består av nio avdelningar:

Avdelning I. Socialtjänstens mål och andra grundläggande bestämmel- ser (1–5 kap.).

Avdelning II. Ansvar för planering, förebyggande arbete och samverkan (6 och 7 kap.).

Avdelning III. Ansvar för boende, delaktighet och för vård utanför det

egna hemmet (8 och 9 kap.).

953

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Avdelning IV. Insatser till enskilda (10–13 kap.).

Avdelning V. Handläggning och hantering av uppgifter (14–17 kap.). Avdelning VI. Skydd och stöd för barn och unga (18–24 kap.). Avdelning VII. Behörighet, tillstånd, missförhållanden och tillsyn (25–

28 kap.).

Avdelning VIII. Ansvarsfördelning, organisation och bemyndiganden (29–31 kap.).

Avdelning IX. Avgifter, återkrav, bristande verkställighet och överklagande (32–35 kap.).

2 kap. Socialtjänstens mål

Övergripande mål och principer

1 § Socialtjänsten ska med utgångspunkt i demokrati och solidaritet främja enskildas

–ekonomiska och sociala trygghet,

–jämlika och jämställda levnadsvillkor, och

–aktiva deltagande i samhällslivet.

Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmande- rätt och integritet.

Verksamhetens inriktning

2 § Socialtjänsten ska inriktas på att utveckla enskildas och gruppers egna resurser och samtidigt beakta den enskildes ansvar för sin och andras sociala situation.

3 § Socialtjänsten ska inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

4 § Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lätt tillgänglig.

3 kap. Barns rättigheter

Barnets bästa

1 § Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand det som bedöms vara barnets bästa beaktas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. Om ett beslut eller en annan åtgärd rör vård- eller behandlingsinsatser för ett barn, ska det som är bäst för barnet vara avgörande.

Med barn avses en person under 18 år.

Rätt att framföra sina åsikter

2 § Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

954

Rätt till information

3 § Barnet ska få information kontinuerligt vid en åtgärd som rör barnet. Informationen ska vara anpassad till barnets individuella behov och situation i fråga om ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

Rätt att föra sin egen talan

4 § Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

4 kap. Ansvaret för uppgifter inom socialtjänsten

Kommunen är ytterst ansvarig för socialtjänsten

1 § Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de insatser som de behöver. Kommunens ansvar inskränker inte det ansvar som andra huvudmän har.

Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner när det gäller insatser finns i 29 kap.

Vad som avses med socialnämnd

2 § Kommunfullmäktige bestämmer vilken eller vilka nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten.

Med socialnämnd i denna lag eller annan författning avses en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten.

Andra utförare inom socialtjänsten

3 § En kommun får ingå avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas.

Bestämmelser om att en kommun får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region finns i 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725).

En kommun som inte tillhör någon region

4 § Lagens bestämmelser om regioner ska även tillämpas på en kommun som inte tillhör någon region.

5 kap. Verksamhetens kvalitet Vetenskap och beprövad erfarenhet

1 § Verksamhet inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

955

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Uppföljning och kvalitetsutveckling

2 § Socialnämnden ska systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.

Personalens utbildning och erfarenhet

3 § Personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Personalen ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet.

AVDELNING II. ANSVAR FÖR PLANERING, FÖREBYGGANDE ARBETE OCH SAMVERKAN

6 kap. Allmänt förebyggande arbete Kunskap om förhållandena i kommunen

1 § Socialnämnden ska vara väl insatt i levnadsförhållandena i kommunen.

Information om socialtjänsten

2 § Socialnämnden ska informera om socialtjänsten i kommunen.

Uppsökande verksamhet

3 § Socialnämnden ska genom uppsökande verksamhet och på annat sätt bidra till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden.

Socialnämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och vilka insatser den kan erbjuda. När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

Samhällsplanering och samhällsmiljö

4 § Socialnämnden ska medverka i samhällsplaneringen. Nämnden ska främja goda miljöer i kommunen i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda.

Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också arbeta för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

5 § Socialnämnden ska ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, för äldre, för personer med funktionsnedsättning, för dem som utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående och för andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

956

Förebyggande arbete mot skadligt bruk och beroende

Prop. 2024/25:89

6 § Socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka skadligt Bilaga 12 bruk och beroende av alkohol och andra beroendeframkallande medel

samt skadligt bruk och beroende av spel om pengar.

7 § Socialnämnden ska genom information till myndigheter, grupper och enskilda samt genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av skadligt bruk och beroende och om de hjälp- möjligheter som finns.

7 kap. Övergripande planering och samverkan

Planering av insatser

1 § Kommunen ska planera sina insatser för enskilda. Kommunen ska särskilt väga in behovet av tidiga och förebyggande insatser.

Kommunen ska samverka med regionen och med andra relevanta samhällsorgan och organisationer vid planeringen av alla insatser utom sådana där det saknas behov av samverkan.

Överenskommelser om samverkan i fråga om vissa grupper

2 § Kommunen ska ingå en överenskommelse med regionen om att samverka i fråga om

–barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet eller som är placerade i ett skyddat boende,

–personer med psykisk funktionsnedsättning, och

–personer som har ett skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar.

Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa grupper av personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

Överenskommelser om effektivare användning av resurser

3 § Kommunen får träffa en överenskommelse med regionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att samverka inom ramen för socialtjänstens uppgifter i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen ska bidra till finansieringen av verksamhet som bedrivs i sådan samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska verksamhet som bedrivits i samverkan med och som delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbets- förmedlingen. Vid granskningen har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

957

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

958

AVDELNING III. ANSVAR FÖR BOENDE, DELAKTIGHET OCH FÖR VÅRD UTANFÖR DET EGNA HEMMET

8 kap. Boende och delaktighet i samhället

Möjligheten att bo hemma och ha kontakt med andra

1 § Socialnämnden bör underlätta för enskilda att bo hemma och att ha kontakt med andra, genom hemtjänst, dagverksamheter eller andra liknande insatser.

Äldre personer

Självständighet, gemenskap och goda bostäder

2 § Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.

3 § Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får goda bostäder och tillgång till lättåtkomliga tjänster. Nämnden ska därutöver ge äldre som behöver det insatser i hemmet.

Särskilda boendeformer för äldre personer

4 § Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för äldre personer som behöver omvårdnad och särskilt stöd.

Minoritetsspråk

5 § Kommunen ska arbeta för att det ska finnas tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre personer.

6 § En kommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli eller samiska.

7 § En kommun som inte ingår i något förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper. Detsamma gäller för en kommun som ingår i ett förvaltningsområde för ett visst minoritetsspråk vad gäller övriga minoritetsspråk.

8 § Kommunen ska inom ramen för äldreomsorg som erbjuds enligt	Prop. 2024/25:89
6 och 7 §§ beakta personers behov av att upprätthålla sin kulturella	Bilaga 12
identitet.
9 § Kommunen ska informera den som ansöker om insatser inom ramen
för äldreomsorgen om möjligheterna att få omvårdnad av personal som
behärskar något av de angivna minoritetsspråken enligt 6 och 7 §§.
Personer med funktionsnedsättning
Delaktighet i samhället
10 § Socialnämnden ska arbeta för att personer som av fysiska, psykiska
eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet
att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Socialnämnden ska medverka till att dessa personer får en meningsfull
sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter deras individuella
behov av särskilt stöd.
Bostäder med särskilt stöd
11 § Kommunen ska inrätta bostäder med särskilt stöd för personer som
behöver ett sådant boende till följd av att de möter betydande svårigheter
i sin livsföring av fysiska, psykiska eller andra skäl.

9 kap. Vård utanför det egna hemmet och skyddat boende Ansvar för att erbjuda vård utanför hemmet

1 § Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett

–familjehem,

–stödboende för barn och unga i åldern 16–20 år (stödboende), eller

–hem för vård eller boende.

Barn som är 16 eller 17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl.

Vad som avses med familjehem, stödboende och hem för vård eller boende

Familjehem

2 § Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt.

Stödboende

3 § Med stödboende avses en verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda i åldern 16–20 år i ett eget boende med individanpassat stöd. Om en sådan verksamhet drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ, krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

959

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

960

Hem för vård eller boende

4 § Med hem för vård eller boende avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ, krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Som hem för vård eller boende räknas inte sådana särskilda boendeformer för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § och inte heller sådana särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 11 §.

Ansvar för att erbjuda skyddat boende

5 § Socialnämnden ansvarar för att enskilda som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende.

Vad som avses med skyddat boende

6 § Med skyddat boende avses ett boende inom socialtjänsten som tillhandahåller platser för tillfällig heldygnsvistelse tillsammans med individanpassat stöd åt enskilda i behov av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Om ett sådant boende drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ, krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt.

Ansvar för att hem och boenden finns tillgängliga

7 § Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem, stödboenden, skyddade boenden och hem för vård eller boende. Enligt 8 § ska dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten.

Ansvar för särskilda ungdomshem och LVM-hem

8 § Staten ska tillgodose behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilda ungdomshem) och sådana hem som avses i 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem).

Staten får ta ut en avgift för vård i särskilda ungdomshem och LVM- hem av den kommun som begärt placeringen.

9 § Statens institutionsstyrelse leder verksamheten vid särskilda ungdomshem och LVM-hem. Bestämmelser om tillsyn m.m. över verk- samheten vid hemmen finns i 28 kap.

Statens institutionsstyrelse får genom avtal ge en region eller en kommun i uppdrag att inrätta och driva ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem om det finns särskilda skäl.

God vård som bedrivs i samråd med socialnämnden

10 § Socialnämnden ansvarar för att den som har tagits emot i ett annat hem än det egna på initiativ av nämnden får god vård.

Vården bör utformas så att den bidrar till att den	enskilde får	Prop. 2024/25:89
samhörighet med närstående samt kontakt med hemmiljön.		Bilaga 12
11 § Vård i familjehem, stödboende, skyddat boende och hem för vård
eller boende ska bedrivas i samråd med socialnämnden. Detta gäller även
särskilda ungdomshem och LVM-hem.
Vård- och genomförandeplan
12 § Om en enskild behöver vårdas i ett familjehem,	stödboende,

skyddat boende eller hem för vård eller boende, ska socialnämnden upprätta en plan för vården (vårdplan).

För barn och unga som vårdas i ett familjehem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende ska nämnden upprätta en plan över hur vården ska genomföras (genomförandeplan).

Av en vårdplan och en genomförandeplan ska det även framgå vilka åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.

13 § En vårdplan som gäller ett barn ska revideras senast när barnet har varit placerat i två år. Om det inte finns särskilda skäl mot det, ska vårdplanen vid den tidpunkten särskilt ta upp frågan om barnets långsiktiga boende. Vårdplanen ska därefter revideras vid behov. Om en vårdplan revideras, ska även genomförandeplanen ses över.

AVDELNING IV. INSATSER TILL ENSKILDA

10 kap. Socialnämndens ansvar att erbjuda insatser

Insatser kan ges i olika former och på olika sätt

1 § Socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det.

Bestämmelser i annan lag

2 § I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser som innebär att utlänningar som omfattas av den lagen i vissa fall inte har rätt till insatser enligt 11 kap. 1 § eller ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 §.

Den enskildes önskemål och självständighet ska vägas in

3 § Insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och andra föreningar.

4 § När en insats utförs i boendet ska den enskilde så långt det är möjligt kunna välja när och hur insatsen ges.

5 § Insatser ska utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.

961

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

962

Digital teknik

6 § Digital teknik får användas när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i en sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 §. Den digitala tekniken får bara användas utanför den mänskliga kroppen.

Fast omsorgskontakt

7 § Den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt.

Den fasta omsorgskontakten ska tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, individanpassad omsorg och samordning när hem- tjänstinsatsen verkställs.

Insatser ska samordnas i en individuell plan

8 § Om en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården, ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas genast.

Av planen ska det framgå

1.vilka insatser som behövs,

2.vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för,

3.vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och

4.vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

9 § En individuell plan ska upprättas tillsammans med den enskilde när det är möjligt. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

11 kap. Insatser för personliga behov

Insatser efter behovsprövning

Den enskilde har rätt till insatser för att tillgodose sina personliga behov

1 § En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov, eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt att få insatser av social- nämnden för dessa behov.

Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna.

Den enskildes ekonomi ska inte alltid beaktas

2 § När socialnämnden prövar om en person behöver insatser för att tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden får nämnden inte ta hänsyn till den enskildes ekonomiska förhållanden, om behovet gäller sådana insatser där rätten att ta ut avgifter för insatsen regleras i 32 kap.

Äldre par har rätt att fortsätta bo tillsammans

3 § För att anses ha skäliga levnadsförhållanden, ska den som har beviljats eller beviljas boende i en sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § kunna bo med sin make eller sambo. Det gäller under förutsättning att paret stadigvarande bor tillsammans. Om den ena parten redan bor i ett sådant boende, ska paret dessförinnan stadigvarande ha bott tillsammans.

Rätten att bo tillsammans gäller oavsett om maken eller sambon har behov av boende i en särskild boendeform.

Socialnämnden får ge ytterligare insatser

4 § Socialnämnden får ge insatser för personliga behov utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

Insatser utan individuell behovsprövning

Socialnämnden får erbjuda insatser utan behovsprövning

5 § Socialnämnden får tillhandahålla insatser för personliga behov utan individuell behovsprövning. Följande insatser kräver dock alltid en individuell behovsprövning:

1.kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson,

2.vård i familjehem,

3.vård i sådana LVM-hem som avses i 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och särskilda ungdomshem som avses

i12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

4.vård av barn eller unga mellan 18 och 20 år i jourhem, stödboende, skyddat boende och andra hem för vård eller boende utöver sådana LVM- hem och särskilda ungdomshem som avses i 3,

5.bostad i ett boende för äldre personer eller för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 4 eller 11 §, och

6.vård i hem för viss annan heldygnsvård.

Information om möjligheten till behovsprövade insatser

6 § Den som genomför insatser utan individuell behovsprövning ska informera enskilda som vänder sig till verksamheten om möjligheten att ansöka om insatser enligt 11 kap. 1 §.

Informationen ska lämnas på lämpligt sätt och i lämplig utsträckning.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

12 kap. Insatser för ekonomiska behov

Ekonomiskt bistånd för att få en skälig levnadsnivå

1 § En enskild som inte själv kan tillgodose sina ekonomiska behov, eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt att få ekonomiskt bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sina levnadskostnader i övrigt.

Den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom biståndet.

963

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

964

Socialnämnden får ge ytterligare ekonomiskt bistånd

2 § Socialnämnden får ge ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.

Förutsättningar för försörjningsstöd

Skyldighet att stå till arbetsmarknadens förfogande

3 § En enskild som kan arbeta, men som inte kan försörja sig, har rätt till försörjningsstöd om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. I detta ingår att vid behov delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola.

Om det finns godtagbara skäl, har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Skyldighet att delta i praktik

4 § Om en enskild som får försörjningsstöd inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, får socialnämnden begära att han eller hon under viss tid ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som nämnden anvisar.

Syftet med praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten ska vara att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska förbättra den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, när det är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den enskildes individuella önskemål och förutsättningar ska vägas in i skälig utsträckning när verksamheten utformas.

Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen inför beslut om att anvisa praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet.

Försörjningsstöd kan nekas den som inte deltar i anvisad praktik

5 § Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4 §, får fortsatt försörjningsstöd nekas eller sättas ned. Detsamma gäller om han eller hon uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten utan godtagbart skäl.

Regler för arbetstagare gäller inte den som deltar i praktik

6 § En enskild som deltar i praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § ska inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1–4 och 6–13 §§, 4 kap. 1–4 och 8–10 §§ samt 7–9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i social- försäkringsbalken.

Beräkning av försörjningsstöd

7 § Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

1.livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, och

2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i	Prop. 2024/25:89
fackförening och arbetslöshetskassa.	Bilaga 12
Regeringen anger en norm (riksnorm) för hur skäliga kostnader enligt
första stycket 1 ska beräknas. Riksnormen gäller i hela landet och sätts
utifrån officiella prisundersökningar av olika hushållstypers bas-
konsumtion.
Socialnämnden ska i ett enskilt fall beräkna dessa kostnader till en högre
nivå om det finns särskilda skäl för det. Nämnden får också i ett enskilt
fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för
det.
Särskild beräkningsregel för den som börjat arbeta
8 § För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska
25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av
rätten till ekonomiskt bistånd (särskild beräkningsregel).
Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste
kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd
uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen.
Den särskilda beräkningsregeln gäller inte hemmavarande barns och
skolungdomars inkomster som anges i 9 §.
Barns och skolungdomars inkomster vid beräkningen av ekonomiskt
bistånd
9 § Vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd ska
socialnämnden inte räkna in

–hemmavarande barns inkomster av eget arbete, eller

–hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete om skolungdomarna är under 21 år.

Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning.

Hemmavarande barns och skolungdomars inkomster av eget arbete får dock räknas in vid bedömningen av den enskildes behov av ekonomiskt bistånd till den del dessa inkomster per kalenderår överstiger ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

13 kap. Vissa insatser som socialnämnden ska kunna erbjuda

Brottsofferstöd

1 § Socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd. Insatsen kan riktas till både den som har utsatts för brott och dennes närstående.

Socialnämnden ska vara särskilt uppmärksam på att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man, och andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation. Detsamma gäller personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck som syftar till att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.

965

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

966

Budget- och skuldrådgivning

2 § Socialnämnden ska erbjuda budget- och skuldrådgivning om en skuldsatt person behöver vägledning för att hitta långsiktiga lösningar på sina ekonomiska svårigheter.

Insatsen ska även erbjudas under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller F-skuldsanering är helt avslutad.

3 § Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som socialnämnden ansvarar för.

Familjerådgivning och samarbetssamtal

Familjerådgivning

4 § Socialnämnden ska erbjuda familjerådgivning i form av samtal i syfte att hjälpa par och familjer att bearbeta samlevnadskonflikter. Familjerådgivning ska erbjudas till den som begär det.

Informationssamtal

5 § Socialnämnden ska erbjuda informationssamtal enligt lagen (2021:530) om informationssamtal till föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge. Samtalen ska ledas av en sakkunnig person.

Samarbetssamtal

6 § Socialnämnden ska erbjuda samarbetssamtal i syfte att föräldrar ska nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge och i frågor som gäller barnets försörjning. Samtalen ska ledas av en sakkunnig person.

Socialnämnden ska även erbjuda föräldrar hjälp med att träffa avtal om vårdnad, boende eller umgänge enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken.

Kontaktperson, kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson

7 § Socialnämnden får utse en person (kontaktperson) eller en familj (kontaktfamilj) med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det.

Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för skadligt bruk eller beroende av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende, får nämnden utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker till det.

Stöd för att ändra beteendet hos våldsutövare

8 § Socialnämnden ska erbjuda insatser som syftar till att ändra beteendet hos den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp.

När socialnämnden erbjuder sådana insatser ska nämnden särskilt beakta	Prop. 2024/25:89
säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra	Bilaga 12
övergrepp och för dennes närstående.
Stöd till den som vårdar eller stöder en närstående
9 § Socialnämnden ska erbjuda stöd till den som vårdar en närstående
som är äldre eller långvarigt sjuk och till den som stöder en närstående
med funktionsnedsättning.
Stöd vid skadligt bruk eller beroende
10 § Socialnämnden ska aktivt erbjuda insatser till den som behöver stöd
eller vård för att komma ifrån ett skadligt bruk eller beroende av alkohol,
narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel
eller spel om pengar.
Socialnämnden ska planera insatserna i samförstånd med den enskilde
och noga följa upp att planen fullföljs.

AVDELNING V. HANDLÄGGNING OCH

HANTERING AV UPPGIFTER

14 kap. Handläggning och dokumentation

Bestämmelser i annan lag

1 § Bestämmelser om handläggning av ärenden finns i förvaltningslagen (2017:900).

När socialnämnden ska inleda en utredning

2 § Om socialnämnden får information om något som skulle kunna leda till en åtgärd av nämnden, ska nämnden genast inleda en utredning. Nämnden kan ha fått informationen genom en ansökan, en anmälan eller på annat sätt.

Det som har kommit fram vid en utredning, och som har betydelse för avgörandet av ett ärende, ska hanteras på ett betryggande sätt.

Dokumentation av uppgifter

Skyldighet att dokumentera

3 § Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras, om inte annat följer av 4 eller 5 §. Beslut och åtgärder i ärendet ska dokumenteras. Även faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras.

Undantag från skyldigheten att dokumentera

4 § Skyldigheten att dokumentera gäller inte uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning.

967

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

968

5 § Socialnämnden får besluta att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte ska dokumenteras vid genomförande av en insats utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 §, om det finns särskilda skäl.

Hur dokumentationen ska utformas och förvaras

6 § Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är felaktig ska det antecknas.

7 § Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.

Möjlighet att muntligen lämna uppgifter inför socialnämnden

8 § En enskild som ska underrättas och ges tillfälle att yttra sig enligt 25 § förvaltningslagen (2017:900) har rätt att muntligen lämna uppgifter inför socialnämnden, om det inte finns särskilda skäl mot det.

En enskild som ges tillfälle att yttra sig ska informeras om sin rätt att muntligen lämna uppgifter inför nämnden.

När ett gynnande beslut får ändras

9 § Socialnämnden får ändra ett beslut om en insats som gäller tills vidare om förhållandena för den enskilde väsentligen har förändrats. Därutöver finns bestämmelser i 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900) om när gynnande beslut får ändras.

Handläggning av ärenden där besluten kan laglighetsprövas

10 § Följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) ska gälla i alla ärenden hos socialnämnden som rör enskilda, även sådana ärenden där besluten kan laglighetsprövas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):

–10 § om partsinsyn,

–11 och 12 §§ om åtgärder om handläggningen försenas,

–23 § om utredningsansvaret,

–24 § om när man får lämna uppgifter muntligen,

–25 § om kommunikation,

–31 § om dokumentation av beslut,

–32 § om motivering av beslut,

–33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till, och

–36 § om rättelse av skrivfel och liknande.

Första stycket gäller också vid handläggning av en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör en enskild.

11 § Bestämmelserna om remiss i 26 § förvaltningslagen (2017:900) ska gälla i alla ärenden vid socialnämnden, även sådana där besluten kan laglighetsprövas enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725).

Delgivning

12 § Om ett mål eller ärende enligt denna lag avser myndighetsutövning, får delgivning med en enskild inte ske på sådant sätt som anges i 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932).

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

15 kap. Uppgiftsskyldighet och rätt att ta del av uppgifter

Bestämmelser i annan lag

1 § Bestämmelser om sekretess i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Där finns även sekretessbrytande bestäm- melser och bestämmelser om undantag från sekretess.

Socialnämndens skyldighet att lämna uppgifter

Personuppgifter som behövs för statistiska ändamål

2 § Socialnämnden ska lämna personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

Personuppgifter som behövs för forskningsändamål

3 § Socialnämnden ska på begäran lämna personuppgifter till statliga myndigheter för forskningsändamål, om det kan ske utan risk för att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men.

Uppgifter om utbetalat ekonomiskt bistånd

4 § Socialnämnden ska på begäran lämna uppgifter om utbetalat ekonomiskt bistånd till en annan myndighet, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig beskattning.

Underrättelse till åklagaren

5 § Om en domstol har dömt en person till ungdomsvård eller till ungdomstjänst, eller om ungdomstjänst har beslutats genom ett strafföreläggande som har godkänts, ska socialnämnden underrätta åklagaren, om det kan antas att det finns förutsättningar att meddela en varning enligt 30 b § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller undanröja påföljden enligt 32 kap. 4 § brotts- balken.

Underrättelse till Folkhälsomyndigheten

6 § Om socialnämnden i sin verksamhet har uppmärksammat något som tyder på att det förekommer skadligt bruk eller beroende av nya medel eller att ändringar sker i mönstret för skadligt bruk eller beroende av kända medel, ska nämnden genast underrätta Folkhälsomyndigheten om det.

Uppgiftslämnande till vissa myndigheter

7 § Sekretess hindrar inte att socialnämnden lämnar uppgifter

1. om huruvida någon vistas i ett familjehem, stödboende, skyddat

boende eller hem för vård eller boende om uppgifterna begärs för ett

969

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

särskilt fall av en domstol, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,

2.som behövs i ett ärende hos Skatteverket om skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481), och

3.om en studerande, om uppgifterna behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet.

Uppgiftsskyldighet för nämnder, kommuner och enskild verksamhet

Uppgiftslämnande mellan nämnder

8 § Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder, ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

1.uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,

och

2.de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.

Uppgiftsskyldigheten gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 26 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Uppgiftsskyldighet för utförare

9 § Om en kommun har överlämnat åt en annan kommun, Statens institutionsstyrelse eller åt någon som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet att utföra insatser enligt denna lag, ska utföraren på begäran lämna uppgifter till den socialnämnd som ansvarar för insatsen. Detsamma gäller om en annan kommunal eller gemensam nämnd utför insatser som har beslutats av socialnämnden.

Uppgifter som ska lämnas är sådana som socialnämnden behöver för kvalitetssäkring, administration, uppföljning eller utvärdering.

Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte uppgifter som en enskild har lämnat i förtroende vid familjerådgivning som erbjuds av socialnämnden eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Socialnämndens rätt att ta del av uppgifter

Uppgifter om enskilda hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna

10 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om förmåner, ersättning eller annat stöd åt enskilda hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Om det finns skäl för det, ska dessa myndigheter och arbetslöshetskassorna på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen

11 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen. Om det finns skäl för det, ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

970

Uppgifter om enskilda hos Skatteverket

12 § Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av uppgifter om enskilda som avser inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen

(2011:1244). Om det finns skäl för det, ska Skatteverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

16 kap. Gallring

Socialnämndens skyldighet att gallra anteckningar och uppgifter

1 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som ingår i en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten. Socialnämnden ska dock inte gallra uppgifterna så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallrings- skyldigheten inträdde.

Undantag från gallringsskyldigheten

Faderskap, vårdnad, adoption samt vissa insatser som gäller barn

2 § Gallring med stöd av bestämmelserna i 1 § första stycket får inte göras av handlingar som har kommit in eller upprättats i samband med

1.utredning om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldra- balken,

2.utredning om adoption, eller

3.att ett barn har placerats eller tagits emot i ett

–familjehem,

–stödboende,

–skyddat boende,

–hem för vård eller boende,

–boende med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning, eller

–annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Avtal om vårdnad, boende eller umgänge

3 § Avtal om vårdnad, boende eller umgänge enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken som godkänts av socialnämnden får inte gallras förrän barnet har fyllt arton år.

Forskningens behov

4 § I ett representativt urval av kommuner ska handlingar undantas från gallring av hänsyn till forskningens behov. I övriga kommuner ska undantag från gallring göras i fråga om ett representativt urval av personer.

971

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

972

17 kap. Hantering av uppgifter i enskild verksamhet

Bestämmelser om dokumentation gäller även i enskild verksamhet

1 § I enskild verksamhet som står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag gäller bestämmelserna om dokumentation i 14 kap. 3–7 §§ vid genomförande av insatser.

Skyldighet att bevara och gallra uppgifter

Anteckningar och andra uppgifter som ska gallras

2 § Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som ingår i en sammanställning av uppgifter som avses i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska, i enskild verksamhet som står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag, bevaras och därefter gallras två år efter det att den sista anteckningen gjordes i akten. Uppgifterna ska dock inte gallras så länge uppgifter om samma person inte har gallrats enligt andra stycket.

Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska gallras två år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört.

Gallringen ska vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallrings- skyldigheten inträdde.

Avtal om att lämna handlingar till socialnämnden

3 § Den socialnämnd som har beslutat om en insats som genomförs i en enskild verksamhet får träffa avtal med den som bedriver verksamheten om att handlingar ska överlämnas till nämnden när gallringsskyldigheten inträder. Detta gäller dock inte handlingar som avses i 4 och 5 §§.

Personakter som avser barn

4 § Handlingar i en personakt i enskild verksamhet som avser barn som har placerats eller tagits emot i ett stödboende, skyddat boende, hem för vård eller boende eller i en sådan bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 11 § ska överlämnas för bevarande till den socialnämnd som beslutat om insatsen, vid den tidpunkt då uppgifterna ska gallras enligt 2 § första stycket.

Forskningens behov

5 § Vid tidpunkten för gallring enligt 2 § första stycket ska handlingar i enskild verksamhet, av hänsyn till forskningens behov, i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner i fråga om ett representativt urval av personer överlämnas för bevarande till den socialnämnd som beslutat om insatsen.

Utlämnande av handling i personakt till den akten gäller

6 § Den som en personakt gäller ska, om han eller hon begär det, så snart som möjligt få ta del av en handling i personakten i enskild verksamhet som står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag. Personen kan erbjudas att ta del av handlingen på plats eller att få en

kopia av handlingen. Rätten att ta del av handlingar begränsas av	Prop. 2024/25:89
bestämmelserna om tystnadsplikt i 11 §.	Bilaga 12
En fråga om utlämnande prövas av den som ansvarar för personakten.
Om den ansvarige anser att personakten, eller någon del av den, inte bör
lämnas ut ska han eller hon genast överlämna frågan om utlämnande till
Inspektionen för vård och omsorg för prövning tillsammans med ett
yttrande om skälen till att ett utlämnande inte bör ske.

En personakt får omhändertas

När en personakt får tas om hand respektive återlämnas

7 § Inspektionen för vård och omsorg får besluta att en personakt i enskild verksamhet som står under myndighetens tillsyn enligt denna lag ska tas om hand om

1.verksamheten upphör,

2.det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att hanteras enligt bestämmelserna i denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller

3.den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand.

En omhändertagen personakt ska återlämnas, om det är möjligt och det inte finns skäl för omhändertagande. Beslut om återlämnande meddelas av Inspektionen för vård och omsorg efter ansökan av den som ansvarade för personakten vid beslutet om omhändertagande.

Hantering av en omhändertagen personakt

8 § Personakter som har tagits om hand av Inspektionen för vård och omsorg ska förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personakterna ska bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten. Handlingar som avses i 4 § får inte gallras. En myndighet som har hand om en omhändertagen personakt har samma skyldighet att lämna en uppgift ur akten som den som var ansvarig för akten före omhändertagandet, om en uppgift ur akten begärs.

Hjälp av Polismyndigheten vid omhändertagande av en personakt

9 § Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av en personakt. Begäran om sådan hjälp får dock göras endast om

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller

2.det finns synnerliga skäl.

Utredning av missförhållanden och hantering av uppgifter

10 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som har rapporterats enligt 27 kap. 2 §, ska i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet utredas av den som bedriver verksamheten.

973

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Rapporten, utredningen och övrig dokumentation enligt 27 kap. 5 § ska bevaras och därefter gallras fem år efter det att den sista anteckningen gjordes.

Tystnadsplikt

Uppgifter om enskildas personliga förhållanden

11 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon då har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Enskild familjerådgivning

12 § Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har begärts in i samband med rådgivningen.

AVDELNING VI. SKYDD OCH STÖD FÖR BARN

OCH UNGA

18 kap. Socialnämndens ansvar för barns och ungas uppväxtförhållanden

Trygghet och utveckling

1 § Socialnämnden ska arbeta för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden.

Nämnden ska främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga i nära samarbete med vårdnadshavare eller andra som ansvarar för barns och ungas dagliga

	omsorg.
	Förebygga och motverka att barn och unga far illa
	Uppsökande verksamhet och samarbete mot vistelse i skadliga miljöer
	2 § Socialnämnden ska bedriva uppsökande verksamhet och annat
	förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa.
	Nämnden ska tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra
	som berörs uppmärksamma om barn och unga vistas i miljöer som är
	skadliga för dem och arbeta för att förhindra att de vistas i sådana miljöer.
	Förebygga och motverka skadligt bruk och beroende
	3 § Socialnämnden ska aktivt arbeta för att förebygga och motverka
	skadligt bruk och beroende bland barn och unga av alkohol, andra
	berusningsmedel, beroendeframkallande medel, dopningsmedel samt spel
974	om pengar.

Skydd och stöd till barn och unga i riskzon

4 § Socialnämnden ska med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling.

I nära samarbete med vårdnadshavare eller andra som står för barns eller ungas dagliga omsorg, ska nämnden ansvara för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om barnets eller den unges bästa motiverar det, vård, omsorg och uppfostran utanför det egna hemmet.

Samverkan för att motverka att barn far illa

5 § Socialnämnden ska, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska aktivt arbeta för att samverkan kommer till stånd. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 17 kap. 11 och 12 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Insatser när barn har utsatts för brott

6 § Socialnämnden ansvarar för att ett barn som har utsatts för brott, och barnets närstående, får de insatser som de behöver.

Socialnämnden ska beakta att även ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott.

Barn och unga som har begått brott

Ungdomstjänst ska kunna verkställas så snart som möjligt

7 § Socialnämnden ansvarar för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart som möjligt. Verkställigheten ska påbörjas senast två månader efter det att domen har fått laga kraft, om inte särskilda skäl talar mot det.

Socialnämnden ska bestämma vad en beslutad ungdomstjänst ska innehålla och ange det i en arbetsplan samt utse en handledare för den unge. Socialnämnden ska kontrollera att arbetsplanen följs.

Socialnämnden ansvarar för medling

8 § Socialnämnden ansvarar för att medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott kan erbjudas när brottet har begåtts av någon som är under 21 år.

Insatser efter en vårdnadsprocess, placering eller påföljd

9 § Socialnämnden ska tillgodose det särskilda behov av insatser som kan finnas hos barn och unga sedan

–ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts,

–vård, omsorg och uppfostran utanför det egna hemmet har upphört, eller

–verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård har upphört.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

975

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

976

Begränsning i möjligheten att ta emot andras barn

Förbud och begränsningar

10 § När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som bor i kommunen att i sitt hem ta emot någon annans barn.

Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn vistas i hemmet.

Böter

11 § Den som överträder ett förbud eller en begränsning av möjlig- heterna att i hemmet ta emot någon annans barn döms till böter.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen.

19 kap. Anmälan om oro för att ett barn far illa

Skyldighet att anmäla oro för ett barn

Myndigheter och yrkesverksamma

1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:

1.myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, Kriminal- vården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen,

2.andra myndigheter vars verksamhet berör barn och unga,

3.anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och

4.de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verk- samhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården, på socialtjänstens område eller enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Verksamma inom familjerådgivning

2 § De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Särskilda regler om Barnombudsmannens skyldighet att anmäla

3 § Barnombudsmannens skyldighet att anmäla och lämna uppgifter till socialnämnden regleras i 7 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.

Uppmaning att anmäla oro

4 § Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden.

Skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden

5 § Myndigheter, anställda och yrkesverksamma som anges i 1 § är skyldiga att ge socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd och stöd.

Erbjudande om möte

6 § Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1, 2 eller 3 § ett möte, om det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa.

Information till anmälaren

7 § Socialnämnden får informera den som har gjort anmälan enligt 1, 2 eller 3 § om att en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

20 kap. Bedömning och utredning av barns och ungas behov av skydd eller stöd

Socialnämnden ska göra en omedelbar skyddsbedömning

1 § Om en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga, ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge behöver omedelbart skydd (omedelbar skyddsbedömning). En sådan bedömning ska dokumenteras.

För barn ska dokumentationen göras i en personakt som gäller barnet.

Socialnämnden ska göra en förhandsbedömning

2 § Om en anmälan till socialnämnden gäller barn eller unga, ska socialnämnden fatta beslut om att inleda eller inte inleda utredning inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in (förhandsbedömning). Ett sådant beslut behöver dock inte fattas om det redan pågår en utredning om det barn eller den unge som anmälan avser. Tiden för förhandsbedömningen får endast förlängas om det finns synnerliga skäl.

Socialnämndens utredning av barns och ungas behov av skydd eller stöd

Skyndsam utredning

3 § En utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Om det finns särskilda skäl, får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

Proportionalitet

4 § En utredning av ett barns behov av skydd eller stöd ska bedrivas så att ingen utsätts för skada eller besvär utöver vad som är nödvändigt.

977

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

Information om utredning

5 § Den som berörs av en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd ska, om inte särskilda skäl talar mot det, genast informeras om att en utredning har inletts.

Kontakter under utredningen

6 § Socialnämnden får ta hjälp av sakkunniga i en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd och i övrigt ta de kontakter som behövs för att bedöma behovet av insatser.

Samtal med barn utan vårdnadshavarens samtycke

7 § Samtal med barn får ske utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande

–vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd, och

–vid en utredning om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 7 eller 8 § föräldrabalken när utredningen sker på socialnämndens initiativ.

21 kap. Insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke

Insatser för att tillgodose personliga behov

1 § Socialnämnden får även utan vårdnadshavarens samtycke besluta om insatser för att tillgodose personliga behov för ett barn som har fyllt 12 men inte 15 år, om det är lämpligt och barnet samtycker till det.

För ett barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om insatser för att tillgodose personliga behov även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det.

Insatser som lämnas utan vårdnadshavarens samtycke får inte avse en insats i form av vård i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende.

Kontaktperson och särskilt kvalificerad kontaktperson

2 § Socialnämnden får även utan vårdnadshavarens samtycke utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 men inte 15 år, om det är lämpligt och barnet samtycker till att en sådan kontaktperson utses.

För ett barn som har fyllt 15 år får nämnden utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till att en sådan kontaktperson utses.

För ett barn som inte har fyllt 12 år krävs vårdnadshavarens samtycke till att en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson utses.

978

Insatser till barn utan individuell behovsprövning

3 § Socialnämnden får även utan vårdnadshavarens samtycke tillhanda- hålla insatser utan individuell behovsprövning till ett barn som har fyllt 15 år, om insatsen är lämplig att tillhandahålla på det sättet.

För ett barn som inte har fyllt 15 år krävs vårdnadshavarens samtycke till insatser utan individuell behovsprövning.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

22 kap. Vård av barn och unga utanför det egna hemmet

Bestämmelser i annan lag

1 § I lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser om placering av barn som omfattas av den lagen.

Placering hos närstående

2 § När ett barn placeras utanför det egna hemmet ska socialnämnden i första hand överväga om barnet kan tas emot av någon närstående. Vad som är bäst för barnet ska dock alltid vara avgörande.

Placering i ett familjehem eller annat enskilt hem kräver beslut eller medgivande

3 § Ett barn får inte utan beslut om vård tas emot för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran i ett familjehem. Ett barn får inte heller utan socialnämndens medgivande tas emot stadigvarande i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare.

Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i familjehemmet eller det enskilda hemmet samt förutsättningarna för vård i hemmet har utretts av en socialnämnd.

Placering i jourhem

4 § Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård, omsorg och uppfostran (jourhem) om inte förhållandena i jourhemmet och förutsättningarna för vård i det har utretts av en socialnämnd.

Ett barn får vårdas i ett jourhem i högst två månader efter det att socialnämnden har avslutat en utredning av om nämnden behöver ingripa till barnets skydd eller stöd. Om det finns särskilda skäl, får barnet vårdas längre i jourhemmet.

Placering i skyddat boende

5 § Socialnämnden får bevilja ett barn sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 5 § endast om barnet placeras där tillsammans med en vårdnads- havare som är myndig och som också beviljas insatsen.

Bestämmelser om skyddat boende när samtycke saknas från en av vårdnadshavarna finns i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.

979

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

980

Information och samråd med annan kommun

6 § Om ett familjehem, jourhem eller annat enskilt hem ligger i en annan kommun, ska socialnämnden innan den lämnar medgivande eller fattar beslut om vård enligt 3 eller 4 § informera och samråda med den kommunen. Om en annan person är placerad i det aktuella familjehemmet, jourhemmet eller enskilda hemmet efter beslut av en annan kommun, ska nämnden informera och samråda med även den kommunen.

Underrättelse till regionen om hälsoundersökning

7 § Socialnämnden ska i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds underrätta regionen om att ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Socialnämnden behöver inte underrätta regionen om det är obehövligt.

Detsamma gäller i anslutning till att en placering av ett barn eller en ung person i åldern 18–20 år i ett skyddat boende inleds.

Socialnämndens ansvar under vårdtiden

Socialnämnden ska arbeta för bra uppväxtförhållanden

8 § Socialnämnden ska arbeta för att de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende får

1.god vård, omsorg och uppfostran och i övrigt bra uppväxt- förhållanden,

2.lämplig utbildning, och

3.den hälso- och sjukvård som de behöver.

9 § Socialnämnden ska arbeta för att de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller hem för vård eller boende ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående.

Socialnämnden ska ge råd, stöd och annan hjälp

10 § Socialnämnden ska lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver när ett barn vårdas utanför det egna hemmet eller efter socialnämndens medgivande vistas i ett annat enskilt hem.

Nämnden ska även ge dem som vårdar barn i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

Socialnämnden ska noga följa vården

11 § Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende främst genom

1.regelbundna personliga besök i det hem eller boende där barnet eller den unge vårdas,

2. enskilda samtal med barnet eller den unge,	Prop. 2024/25:89
3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt	Bilaga 12
hem eller på boendet, och
4. samtal med vårdnadshavarna.
Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges
hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till föräldrar,
syskon och andra närstående.
Socialnämnden ska utse en ansvarig socialsekreterare
12 § Socialnämnden ska utse en särskild socialsekreterare som ansvarar
för kontakterna med barnet eller den unge när vård ges i ett familjehem,
stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende.
Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den
omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och
önskemål.
Överväganden som socialnämnden ska göra
Behov av fortsatt vård
13 § Om ett barn vårdas i ett annat hem än det egna med stöd av denna
lag, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om
vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas.
Detsamma gäller när ett barn har beviljats skyddat boende enligt denna
lag.
Överflyttning av vårdnaden
14 § När ett barn har varit placerat i samma familjehem under två år från
det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om
det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 §
föräldrabalken. Därefter ska frågan övervägas årligen.
När socialnämnden överväger att ansöka om överflyttning av vårdnaden
ska nämnden särskilt beakta

–barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnads- överflyttning,

–barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt,

–familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med sina föräldrar, syskon och andra närstående, och

–barnets relation till sina föräldrar.

Flyttningsförbud

15 § Om ett barn är placerat i ett familjehem eller annat enskilt hem och en vårdnadshavare eller barnet, om barnet har fyllt 15 år, begär att vården ska upphöra, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud enligt 24 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

981

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

982

Avtal och utbildning samt fortsatt stöd när vårdnaden har flyttats över

Avtal med familjehemmen

16 § Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett familjehem ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som familjehem. Av avtalet ska nämndens och familjehemmets åtaganden som avser barnets behov av skydd och stöd under placeringen framgå.

Utbildning av familjehemmen

17 § Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem.

Ersättning, råd och stöd när vårdnaden flyttats över

18 § Om vårdnaden av ett barn har flyttats över till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som tidigare har varit barnets familjehem, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning. Socialnämnden ska ge de särskilt förordnade vårdnadshavarna råd och stöd vid överflyttning av vårdnaden.

Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som har beslutat om familjehemsplaceringen, om en särskilt förordnad vårdnadshavare begär det.

Placering över nationsgränserna

Placering i Sverige av en utländsk myndighet

19 § Socialnämnden får godkänna att en utländsk myndighet placerar ett barn i Sverige endast om

1.det är bäst för barnet att placeras här, särskilt med beaktande av barnets anknytning hit,

2.barnet har fått möjlighet att framföra sin åsikt om placeringen,

3.barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, barnet samtycker till åtgärden,

4.förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av nämnden,

5.barnet har beviljats uppehållstillstånd, om ett sådant tillstånd behövs,

och

6.placeringen sker med stöd av rådets förordning (EU) 2019/1111 av den 25 juni 2019 om behörighet och verkställighet av avgöranden i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar och internationella bortföranden av barn (Bryssel II-förordningen) eller med stöd av den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

Placering i ett annat land av socialnämnden

20 § Socialnämnden får placera ett barn i ett annat land än Sverige endast om

1. det är bäst för barnet att placeras där, särskilt med beaktande av	Prop. 2024/25:89
barnets anknytning dit,	Bilaga 12

2.barnet har fått möjlighet att framföra sin åsikt om placeringen,

3.barnets vårdnadshavare och, om barnet har fyllt 15 år, barnet samtycker till placeringen,

4.socialnämnden genom en överenskommelse med den behöriga myndigheten i det land där barnet ska placeras har gjort det möjligt att följa upp placeringen, och

5.landet har en tillfredsställande ordning i fråga om tillsyn.

Ansvarig socialnämnd

21 § Ansvaret för att lämna medgivande till att ta emot ett barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran enligt 3 § vilar på socialnämnden i den kommun som enligt 29 kap. ska tillgodose vårdnads- havarens behov av insatser.

Den nämnd som har lämnat medgivande till stadigvarande vård, omsorg och uppfostran fullgör skyldigheterna under vårdtiden enligt 8 och 9 §§ samt 10 § första stycket.

Förbud mot förmedling av barn

22 § Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verk- samhet som syftar till att förmedla barn till familjehem, jourhem eller andra enskilda hem som avses i 3 och 4 §§.

Böter

23 § Den som åsidosätter bestämmelsen i 3 § första stycket döms till böter. Till böter döms även den som åsidosätter bestämmelsen i 22 §, om inte gärningen är belagd med straff enligt lagen (1997:192) om inter- nationell adoptionsförmedling.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen.

23 kap. Uppföljning av ett barns situation

Uppföljning efter utredning och placering

Beslut om uppföljning efter utredning

1 § Socialnämnden får även när samtycke saknas besluta om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av skydd eller stöd har avslutats utan beslut om insats, om barnet bedöms vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd utan att förhållandena är sådana som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Beslut om uppföljning efter en placering

2 § Socialnämnden får även när samtycke saknas besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i ett familjehem, skyddat

boende eller i ett hem för vård eller boende har upphört, om barnet bedöms

983

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

984

vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd utan att förhållandena är sådana som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Detsamma gäller när en placering som beslutats med stöd av lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende har upphört.

Bestämmelser om uppföljning när vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga upphör finns i 21 b och 21 c §§ den lagen.

Information om uppföljningen

3 § Socialnämnden ska informera barn som har fyllt 15 år och vårdnadshavare som berörs om beslutet att inleda respektive avsluta en sådan uppföljning som avses i 1 och 2 §§.

Kontakter under uppföljningen

4 § Vid en uppföljning av ett barns situation enligt 1 eller 2 § får socialnämnden ta hjälp av sakkunniga och i övrigt ta de kontakter som behövs. Socialnämnden får även samtala med barnet utan vårdnads- havarens samtycke i enlighet med 20 kap. 7 §.

Tidsgräns för uppföljningen

5 § En uppföljning enligt 1 eller 2 § ska avslutas senast sex månader från det att utredningen som gäller ett barns behov av skydd eller stöd avslutats eller placeringen har upphört, eller när nämnden dessförinnan inleder en utredning enligt 14 kap. 2 § första stycket.

Uppföljning av kontaktperson, kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson

6 § Socialnämnden ska kontinuerligt följa hur insatser i form av kontaktperson, kontaktfamilj och särskilt kvalificerad kontaktperson genomförs när dessa har beviljats barn och unga.

24 kap. Internationella adoptioner

Medgivande till internationell adoption

Socialnämndens medgivande krävs

1 § Ett barn med hemvist utomlands får inte tas emot av någon i syfte att adopteras utan socialnämndens medgivande. Medgivandet ska ha lämnats innan barnet lämnar det land där barnet har sin hemvist.

Socialnämnden får lämna medgivande om sökanden är lämpad att adoptera. Nämnden ska göra en samlad bedömning av sökandens lämplighet och vid bedömningen särskilt beakta

–sökandens kunskaper och insikter om adoptivbarn och deras behov och den planerade adoptionens innebörd,

–sökandens personliga egenskaper och sociala nätverk,

–sökandens ålder och hälsotillstånd, och

–stabiliteten i relationen, om medgivande söks av makar eller sambor.

Om det är känt vilket barn sökanden vill adoptera, ska sökandens	Prop. 2024/25:89
lämplighet prövas i förhållande till det enskilda barnet. Adoptionen ska	Bilaga 12
även i övrigt kunna antas vara till barnets bästa.
Föräldrautbildning
2 § Innan socialnämnden lämnar sitt medgivande ska sökanden ha
deltagit i en föräldrautbildning inför adoption som anvisats av nämnden.
Om sökanden har adopterat barn från utlandet tidigare, får medgivande
lämnas även om han eller hon inte har deltagit i föräldrautbildning.
När ett medgivande upphör att gälla
3 § Ett medgivande till adoption enligt 1 § upphör att gälla om inte
barnet har tagits emot i sökandens vård inom tre år från det att medgivandet
lämnades.
Skyldighet att informera om förändrade förhållanden
4 § Den eller de som vill adoptera är skyldiga att informera social-
nämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid
medgivandet gäller. Om ett barn inte har föreslagits för adoption inom två
år från det att medgivandet lämnades, ska socialnämnden kontrollera om
omständigheterna har ändrats. En kontroll behöver inte göras om det är
obehövligt.
Medgivandet ska återkallas, om förutsättningarna för det inte längre
finns. Medgivandet får återkallas även när barnet har tagits emot av den
eller dem som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos dem inte vore
förenlig med barnets bästa.
Samtycke till fortsatt adoptionsförfarande
5 § När ett visst barn har föreslagits för adoption, ska socialnämnden
pröva om samtycke ska ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta.
Prövningen ska göras skyndsamt och senast två veckor från det att den
eller de som vill adoptera har meddelat nämnden att ett barn har föreslagits
för adoption. Om adoptionsförfarandet omfattas av lagen (1997:191) med
anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn
och samarbete vid internationella adoptioner, ska 3 § den lagen tillämpas.
Den tid inom vilken prövning ska ske får förlängas om det finns synnerliga
skäl.
Ansvarig socialnämnd
6 § Ansvaret för att lämna medgivande till att ta emot ett barn med
hemvist utomlands i syfte att adoptera det enligt 1 § och samtycke till att
adoptionsförfarandet får fortsätta enligt 5 §, vilar på socialnämnden i den
kommun som enligt 29 kap. ansvarar för att tillgodose den eller de
sökandes behov av insatser.
Den socialnämnd som har lämnat samtycke enligt 5 § ska fullgöra
skyldigheterna enligt 22 kap. 8 § och 10 § första stycket.
	985

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Förmedling av barn för adoption

7 § I lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling finns bestämmelser om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla barn från utlandet för adoption.

Böter

8 § Den som åsidosätter bestämmelserna i 1 § första stycket döms till böter.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Socialstyrelsen.

AVDELNING VII. BEHÖRIGHET, TILLSTÅND, MISSFÖRHÅLLANDEN OCH TILLSYN

25 kap. Behörighetskrav

Krav på den som utför uppgifter som gäller barn och unga

Krav på socionomexamen

1 § För att utföra uppgifter inom socialtjänsten som gäller barn och unga krävs en svensk socionomexamen, eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, om uppgifterna innefattar

1.bedömning av om utredning ska inledas,

2.utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder,

eller

3.uppföljning av beslutade insatser.

Socialnämnden ansvarar för att den som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i första stycket har tillräcklig erfarenhet för uppgiften.

Yrkeskvalifikation från ett land inom EES eller från Schweiz

2 § I lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i anslutande föreskrifter finns bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz.

Annan utländsk utbildning

3 § Den som har en annan utländsk utbildning än sådan som avses i 2 § får utföra de uppgifter som anges i 1 § första stycket om utbildningen, ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet, motsvarar svensk socionomexamen eller någon annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan.

Den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall bedöma om kraven enligt första stycket är uppfyllda.

986

Yrkestiteln undersköterska och fast omsorgskontakt

Bevis om skyddad yrkestitel

4 § I verksamhet inom socialtjänsten får yrkestiteln undersköterska bara användas av den som har ett sådant bevis som avses i 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659). Den som inte har ett sådant bevis får inte heller använda en titel som kan förväxlas med yrkestiteln undersköterska.

Endast den som har ett sådant bevis som avses i första stycket får utses till fast omsorgskontakt enligt 10 kap. 7 §.

Böter

5 § Den som bryter mot 4 § första stycket döms till böter.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

26 kap. Tillstånds- och anmälningsplikt

Tillståndsplikt för att bedriva viss verksamhet

1 § Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva

1.verksamhet i form av stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende som avses i 9 kap.,

2.verksamhet i form av boenden för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning som motsvarar dem som avses i 8 kap. 4 eller 11 §,

3.verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård,

4.verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs,

5.verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn, eller

6.verksamhet i form av hemtjänst.

Anmälningsplikt för kommuner och regioner

2 § En kommun eller en region som bedriver verksamhet i form av stödboenden, skyddat boende, hem för vård eller boende, boenden för äldre personer eller personer med funktionsnedsättning, annan heldygnsvård eller hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet eller hemtjänst som avses i 1 § 1–4 och 6 ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas.

Förutsättningar för tillstånd

Förutsättningar för att bevilja tillstånd att bedriva verksamhet

3 § Inspektionen för vård och omsorg får bevilja en enskild person tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § endast under förutsättning att

1. verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet,

987

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

988

2.sökanden genom erfarenhet eller på annat sätt har fått insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

3.sökanden har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

4.sökanden i övrigt bedöms lämplig.

Vid lämplighetsbedömningen ska personens vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

Personkrets som omfattas av prövningen

4 § För en juridisk person ska prövningen enligt 3 § första stycket 2 av om sökanden har tillräcklig insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten sammantaget avse

1.den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk- samheten,

2.styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,

3.bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och

4.personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Det krävs även att samtliga personer som anges i första stycket bedöms lämpliga enligt 3 § andra stycket.

Tillstånd med villkor

5 § Tillstånd får förenas med villkor som har betydelse för kvaliteten och säkerheten i verksamheten.

Förändringar i verksamheten

Nytt tillstånd vid flytt eller ändring av verksamhet

6 § Om en yrkesmässigt bedriven verksamhet som kräver tillstånd enligt 1 § helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, ska ett nytt tillstånd sökas.

Förändringar i den personkrets som omfattas av tillståndsprövning

7 § Den som har beviljats tillstånd att bedriva yrkesmässig verksamhet enligt 1 § ska anmäla förändringar i den krets av personer som avses i 4 § till Inspektionen för vård och omsorg senast en månad efter förändringen.

Avgift för ansökan

8 § Inspektionen för vård och omsorg får ta ut en avgift för ansökningar om tillstånd att bedriva yrkesmässig verksamhet enligt 1 §.

27 kap. Missförhållanden

Rutiner mot missförhållanden

1 § Socialnämnden ansvarar för att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet.

Rapporteringsskyldighet

Lex Sarah – skyldighet att rapportera missförhållanden

2 § Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten (lex Sarah).

I yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet fullgörs rapporterings- skyldigheten till den som bedriver verksamheten.

I verksamhet vid Statens institutionsstyrelse fullgörs rapporterings- skyldigheten till myndighetschefen, och i övrigt fullgörs skyldigheten till den berörda socialnämnden.

Information om rapporteringsskyldigheten

3 § Den som enligt 2 § ska ta emot rapporter om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har att rapportera missförhållanden och påtaglig risk för missförhållanden enligt 2 § och att medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet enligt 5 kap. 3 §.

Skyldighet att informera om missförhållanden i enskild verksamhet

4 § Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera den berörda socialnämnden om de rapporter om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden som han eller hon har tagit emot.

Dokumentation och avhjälpande

5 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas samt avhjälpas eller undanröjas genast.

Anmälan vid allvarliga missförhållanden

6 § Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade ska bifogas anmälan.

Anmälan ska göras av

1.socialnämnden,

2.den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller

3.myndighetschefen för Statens institutionsstyrelse.

Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera den berörda socialnämnden om anmälan.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

989

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

990

28 kap. Tillsyn

Verksamheter som omfattas av tillsyn

1 § Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över socialtjänsten. Tillsynen över enskild verksamhet avser

1.verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 26 kap. 1 §,

2.verksamhet där en kommun genom avtal enligt 4 kap. 3 § första stycket har överlämnat till en enskild att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten, samt

3.annan enskild verksamhet som kommunen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

Vad tillsynen innebär

Granskning av att verksamheten uppfyller krav och mål

2 § Tillsyn enligt lagen innebär att Inspektionen för vård och omsorg ska granska att den verksamhet som avses i 1 § uppfyller de krav och mål som framgår av lagar och andra föreskrifter samt beslut som har fattats med stöd av sådana föreskrifter.

Råd, uppföljning och andra uppgifter

3 § Inspektionen för vård och omsorg ska inom ramen för sin tillsyn

1.ge råd och vägledning,

2.kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps,

3.förmedla kunskap och erfarenheter som myndigheten får genom tillsynen, och

4.informera och ge råd till allmänheten.

Samtal med barn

4 § Vid tillsyn som rör barns förhållanden får barnet höras om han eller hon inte kan antas ta skada av det. Barnet får höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

Handlingar, upplysningar och tillträde

Skyldighet att lämna handlingar och upplysningar

5 § Den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på begäran av Inspektionen för vård och omsorg lämna över handlingar och annat material som rör verksamheten och lämna de upplysningar om verksamheten som myndigheten behöver för sin tillsyn.

Inspektionen för vård och omsorg får förelägga den som bedriver verksamheten att lämna över handlingar och annat material samt att lämna upplysningar om verksamheten. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Rätt till tillträde och att omhänderta handlingar vid inspektion

6 § Inspektionen för vård och omsorg eller den som myndigheten förordnar har rätt att inspektera verksamhet som står under dess tillsyn.

Den som utför inspektionen har rätt att få tillträde till lokaler och andra	Prop. 2024/25:89
utrymmen som används för verksamheten. För tillträde till bostäder krävs	Bilaga 12
dock att den eller de boende lämnar sitt samtycke till inspektionen.
Den som utför inspektionen har rätt att tillfälligt omhänderta handlingar
och annat material som rör verksamheten. Den vars verksamhet
inspekteras är skyldig att lämna den hjälp som behövs vid inspektionen.
Hjälp av Polismyndigheten vid inspektion
7 § Vid inspektion av verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag
har den som utför inspektionen rätt att få hjälp av Polismyndigheten om
det behövs för att inspektionen ska kunna genomföras.
Föreläggande
Avhjälpa missförhållanden
8 § Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet
som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande
som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har
rätt till, får myndigheten förelägga den som svarar för verksamheten att
avhjälpa missförhållandet.
Om myndigheten finner att en verksamhet som beviljats tillstånd inte
uppfyller kraven för tillstånd i 26 kap. 3 § eller att en förändring av den
personkrets som ska lämplighetsprövas inte har anmälts enligt 26 kap. 7 §,
får myndigheten förelägga den som beviljats tillståndet att avhjälpa
bristen.
Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som
myndigheten anser nödvändiga för att missförhållandet eller bristen ska
kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.
Fullgöra anmälningsskyldighet
9 § Inspektionen för vård och omsorg får även förelägga en kommun
eller region som inte har fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 26 kap.
2 § att fullgöra denna skyldighet. Ett beslut om föreläggande får förenas
med vite.
Återkallelse av tillstånd och förbud mot fortsatt verksamhet
Återkallelse och förbud vid missförhållanden
10 § Om ett missförhållande enligt 8 § är allvarligt och tillståndshavaren
inte har följt ett föreläggande från Inspektionen för vård och omsorg, får
myndigheten besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för
verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig, får myndigheten
i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.
Om missförhållandet innebär fara för enskildas liv, hälsa eller personliga
säkerhet i övrigt, får Inspektionen för vård och omsorg utan föregående
föreläggande besluta att helt eller delvis återkalla tillståndet för
verksamheten. Om verksamheten inte är tillståndspliktig, får myndigheten
i stället besluta att helt eller delvis förbjuda fortsatt verksamhet.
	991

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Ett tillstånd att bedriva verksamhet får även återkallas utan föregående föreläggande om tillståndshavaren inte uppfyller kraven för tillstånd i 26 kap. 3 och 4 §§.

Tillfälligt förbud mot fortsatt verksamhet

Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns synnerliga skäl, får beslutets giltighet förlängas med ytterligare sex månader.

Återkallelse och förbud vid bristande registerkontroll

12 § Inspektionen för vård och omsorg får återkalla tillståndet för en verksamhet som inte uppfyller skyldigheterna enligt lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn, om bristen är av allvarligt slag. Om verksamheten inte är tillståndspliktig, får myndigheten besluta att förbjuda fortsatt verksamhet.

Böter och vite

Böter

13 § Till böter döms den som

1.utan tillstånd driver verksamhet som avses i 26 kap. 1 §, eller

2.i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 10 eller 11 § fortsätter verksamheten.

Allmänt åtal för brott som avses i första stycket får väckas endast efter medgivande av Inspektionen för vård och omsorg.

Vite får inte förvandlas till fängelse

14 § Om ett föreläggande har förenats med vite enligt denna lag, får vitet inte förvandlas till fängelse.

AVDELNING VIII. ANSVARSFÖRDELNING,

ORGANISATION OCH BEMYNDIGANDEN

29 kap. Ansvarsfördelning mellan kommuner

Ansvarig kommun

Bosättningskommunens ansvar

992

Ansvar vid placering i en annan kommun

2 § En kommun behåller ansvaret för insatser till en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i

1.ett familjehem enligt 9 kap. denna lag eller 9 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

2.ett stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende enligt 9 kap.,

3.en särskild boendeform för äldre personer enligt 8 kap. 4 § eller 26 kap. 1 § 2,

4.en bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning enligt 8 kap. 11 § eller 26 kap. 1 § 2,

5.en bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 § 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

6.ett annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun.

Ansvar vid vistelse i kriminalvårdsanstalt och på sjukhus

3 § Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för insatser

1.vid kriminalvård i anstalt,

2.vid vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, eller

3.som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.

Vistelsekommunens ansvar

4 § Om det uppkommer behov av insatser för en enskild under en tillfällig vistelse i en kommun, ansvarar den kommunen (vistelse- kommunen) för insatser som behövs i akuta situationer.

Vistelsekommunen ansvarar även för andra insatser till den enskilde, om det inte står klart att en annan kommun är ansvarig.

Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen

Utredning och verkställighet

1.bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av insatser, och

2.verkställa bosättningskommunens beslut.

Ersättning

6 § Om en bosättningskommun har begärt att vistelsekommunen ska verkställa ett beslut, ska bosättningskommunen betala ersättning för verkställighetskostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersätt- ningsnivå som bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

993

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

994

Ansökan om insatser i en annan kommun

7 § En enskild som önskar flytta till en annan kommun får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon

1.har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom och därför inte kan bosätta sig i kommunen utan att beviljas de insatser som han eller hon behöver, eller

2.behöver flytta till en annan kommun på grund av våld eller andra övergrepp men inte kan göra det utan att beviljas de insatser som han eller hon behöver.

8 § En ansökan från en enskild som önskar flytta till en annan kommun och som är i behov av insatser enligt 7 § ska behandlas som om den enskilde var bosatt i den kommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas.

Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan.

Skyldighet att slutföra utredning

9 § En kommun som har inlett en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd är skyldig att slutföra utredningen och fatta beslut i ärendet även om barnet byter kommun. Detsamma gäller om en utredning har inletts och ärendet avser vård på grund av skadligt bruk eller beroende. Den nya kommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som kan behövas för att fatta beslut i ärendet.

Första stycket gäller inte om den nya kommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet eller om ärendet annars flyttas över.

Överflyttning av ärende

Förutsättningar för att flytta över ett ärende

10 § Ett ärende som avser individuellt behovsprövade insatser eller andra åtgärder får flyttas över till en annan kommun.

En begäran om att ett ärende ska flyttas över till en annan kommun ska vara skriftlig. Den andra kommunen ska genast skriftligen meddela sin inställning.

Om kommunerna inte är överens

11 § Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ett ärende, får den kommun som begärt överflyttning ansöka om det hos Inspektionen för vård och omsorg. En sådan ansökan får också göras av en kommun

som inte inom en månad har fått svar från en annan kommun på en begäran	Prop. 2024/25:89
om överflyttning.	Bilaga 12
Inspektionen för vård och omsorg ska pröva ansökningen så snart som
möjligt. Myndigheten ska fatta beslut i ärendet inom tre månader från det
att ansökan kom in, om det inte finns särskilda skäl för en längre
handläggningstid.
Uppgiftslämnande mellan kommuner
12 § Uppgifter som behövs för att en kommun ska kunna ta över ett
ärende enligt 10 eller 11 § ska lämnas ut av den kommun som överlämnar
ärendet.

30 kap. Socialnämndens organisation och delegering av beslutanderätt

Bestämmelser i annan lag

1 § För en socialnämnd gäller bestämmelserna om nämnder i kommunallagen (2017:725).

Bestämmelsen i 6 kap. 38 § 3 kommunallagen om begränsning av rätten att delegera beslutanderätt ska dock inte tillämpas vid delegering av beslutanderätt i sådana ärenden som anges i 5–8 §§ och för sådana uppgifter som anges i 9 §.

Uppgifter inom socialnämndens ansvarsområde

Företräda kommunen i mål och ärenden

2 § Socialnämnden ska själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som socialnämnden ansvarar för enligt denna lag eller annan författning.

Lämna förslag till kommunfullmäktige

3 § Socialnämnden ska lämna de förslag som nämnden anser är nödvändiga till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder och andra myndigheter.

Begära yttranden och upplysningar från kommunstyrelsen

4 § Socialnämnden får begära in yttranden och upplysningar från kommunstyrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänste- män i den egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.

Ärenden där beslutanderätten får delegeras till ett utskott

Delegering i ärenden enligt denna lag

5 § Socialnämnden får endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som gäller

1.vård, omsorg och uppfostran i ett familjehem, jourhem eller annat enskilt hem enligt 22 kap. 3 och 4 §§,

995

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

996

2.övervägande av fortsatt vård, vårdens inriktning och utformning samt av om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt

22kap. 13 och 14 §§,

3.övervägande av flyttningsförbud enligt 22 kap. 15 §,

4.placering över nationsgränserna enligt 22 kap. 19 och 20 §§,

5.internationell adoption enligt 24 kap. 1, 2 och 4 §§, eller

6.beslut enligt 33 kap. 4 § om att föra talan om återkrav enligt 33 kap.

1§.

Första stycket gäller även i ärenden om samtycke till fortsatt adoptions-

förfarande enligt 24 kap. 5 §, om samtycke vägras.

Delegering i ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

6 § I fråga om lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga får socialnämnden endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som gäller

1.ansökan om vård enligt 4 § den lagen,

2.omedelbart omhändertagande enligt 6 och 6 a §§ den lagen,

3.ansökan om fortsatt omhändertagande enligt 9 a § den lagen,

4.vårdens innehåll och utformning enligt 11 § första och andra styckena den lagen,

5.övervägande av fortsatt vård, vårdens inriktning och utformning samt omprövning av vårdbeslut enligt 13 § den lagen,

6.umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort enligt 14 § andra och tredje styckena den lagen,

7.upphörande av vård enligt 21 § den lagen,

8.förebyggande insatser enligt 22 § den lagen,

9.ansökan om flyttningsförbud och beslut om tillfälligt flyttningsförbud enligt 24 och 26 §§ den lagen,

10.övervägande av fortsatt flyttningsförbud samt upphörande av flyttningsförbud enligt 27 § den lagen,

11.umgängesbegränsning vid ett flyttningsförbud enligt 31 § den lagen,

eller

12.begäran om hjälp av Polismyndigheten eller Kriminalvården enligt 43 § den lagen.

Delegering i ärenden enligt lagen om placering av barn i skyddat boende

7 § I fråga om lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende får socialnämnden endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som gäller

1.ansökan om vård enligt 3 kap. 3 § den lagen,

2.omedelbar insats i form av skyddat boende enligt 4 kap. 1 § den lagen,

3.vårdens innehåll och utformning enligt 5 kap. 1 § den lagen,

4.överväganden om huruvida insatsen ska fortsätta enligt 5 kap. 3 § den lagen,

5.överväganden om umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort enligt 5 kap. 6 § den lagen,

6.upphörande av insats enligt 7 kap. 1 § den lagen, eller

7.begäran om hjälp av Polismyndigheten enligt 8 kap. 7 § den lagen.

Delegering i ärenden enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall

8 § I fråga om lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall får socialnämnden endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som gäller

1.ansökan om vård enligt 11 § den lagen, eller

2.omedelbart omhändertagande enligt 13 § den lagen.

Begränsning av möjligheten att delegera beslutanderätt

9 § I fråga om föräldrabalken får beslutanderätten endast delegeras för uppgifter som anges i följande bestämmelser:

1.1 kap. 4, 9, 13 och 14 §§ föräldrabalken,

2.2 kap. 1, 4–6, 8 och 9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja en utredning eller att lägga ner en påbörjad utredning,

3.3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken,

4.4 kap. 14 § föräldrabalken,

5.6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket föräldra- balken,

6.6 kap. 13 a § föräldrabalken,

7.6 kap. 15 c § tredje stycket föräldrabalken,

8.6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

9.7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader, och

10.11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

I fråga om uppgifter enligt första stycket 6 får beslutanderätten endast delegeras till ett utskott.

10 § Beslutanderätten får inte delegeras i frågor som avses i 18 kap. 10 § denna lag eller i fråga om nämndens uppgifter enligt 16 kap. 18 § eller 18 kap. 19 § socialförsäkringsbalken.

Ordförandebeslut

11 § Bestämmelser om rätt för ordföranden, eller någon annan ledamot som nämnden har utsett, att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

31 kap. Rätt att meddela föreskrifter

Bemyndigande till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana föreskrifter inom socialtjänsten som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa i verksamhet som avser

1.barn och unga,

2.äldre personer,

997

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

998

3.personer med funktionsnedsättning,

4.personer som har ett skadligt bruk eller beroende,

5.personer som har utsatts för brott och deras närstående, och

6.personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp.

Bemyndigande som gäller villkor och avgifter

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.villkor för tillstånd enligt 26 kap. 3 § första stycket 2–4 och andra stycket samt 26 kap. 4 §, och

2.avgift för ansökningar enligt 26 kap. 8 §.

3 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.den högsta ersättning som får tas ut varje dag för uppehälle enligt 32 kap. 2 § första stycket, och

2.vilka av kommunens utgifter för barnet som föräldrarna är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till enligt 32 kap. 3 § första stycket.

Bemyndigande som gäller vid krig och krigsfara

4 § Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten enligt denna lag, om landet kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av krig eller av krigsfara som landet har befunnit sig i.

Bemyndigande som gäller uppgiftsskyldighet

5 § Regeringen får meddela föreskrifter om socialnämndens skyldighet enligt 15 kap. 2 § att lämna personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål.

6 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och arbetslöshetskassorna ska lämna till socialnämnden enligt 15 kap. 10–12 §§.

AVDELNING IX. AVGIFTER, ÅTERKRAV, BRISTANDE VERKSTÄLLIGHET OCH ÖVERKLAGANDE

32 kap. Avgifter

När kommunen får ta ut avgifter

Insatser där kommunen får ta ut avgifter

1 § Kommunen får enligt grunder som kommunen bestämmer ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunens självkostnader i följande fall:

1.familjerådgivning,

2.verksamhet för barn och unga enligt 18 kap. 1–4 och 9 §§ som inte är insatser av behandlingskaraktär,

3.föräldrautbildning inför adoption,

4.hemtjänst,

5.dagverksamhet,

6.sådan särskild boendeform för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § eller bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 11 § och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken, och

7.annan liknande insats.

I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskild boendeform för äldre personer och bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning finns ytterligare bestämmelser i 4–10 §§.

Insatser av behandlingskaraktär

2 § Kommunen får inte ta ut avgifter för insatser av behandlingskaraktär. Kommunen får dock, utom i fråga om barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem.

I 31 kap. 3 § 1 finns en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra insatser får kommunen ta ut skälig ersättning.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om insatser för vilka avgift har bestämts enligt 1 §.

Barn som vårdas i ett annat hem än det egna

3 § Om ett barn på initiativ av socialnämnden får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens utgifter för barnet. Socialnämnden får i sådana fall ta emot underhållsbidrag som avser barnet.

Första stycket gäller inte i fråga om barn som är placerade i skyddat boende med stöd av denna lag eller lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

999

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1000

Beräkning av avgifter

Prisbasbelopp

4 § Med prisbasbelopp avses i detta kapitel prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Avgiftsunderlag

5 § Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad.

Inkomsten ska beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 § 1, 2, 4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap. 29 § 4 social- försäkringsbalken ska dock endast sådan inkomst som avses i 97 kap. 13 § första stycket 1 medräknas. Som inkomst ska även räknas bostadsbidrag enligt 96–98 kap., särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 § och boende- tillägg enligt 103 a–103 e kap. samma balk. En kommun får i sitt beslut om avgifter bestämma att inkomsten ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde.

I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster.

Högsta avgift

6 § Den enskildes avgifter får

2.för en bostad i särskild boendeform för äldre personer och bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning, per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp.

Förbehållsbelopp

7 § Avgifterna enligt 6 § får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs ska kommunen dessutom försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalnings- förmåga, ska avgiftsunderlaget beräknas enligt 5 §.

Beräkning av förbehållsbelopp

8 § Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 6 § ska dock inget förbehåll göras.

Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 9 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av

1. 1,4789 prisbasbelopp för ensamstående, eller

2. 1,2066 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och	Prop. 2024/25:89
sambor.	Bilaga 12
Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor,
fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och
sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd
och läkemedel.
Ändring av minimibelopp
9 § Kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den
enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett
inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 8 § andra stycket.
Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den
enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 8 § tredje stycket
därför att

1.kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet,

2.kostnaden ingår i avgiften eller hyran för en sådan särskild boende- form för äldre personer som avses i 8 kap. 4 § eller en bostad med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning som avses i 8 kap. 11 §, eller

3.posten tillhandahålls kostnadsfritt.

Kommunen får dock inte minska minimibeloppet med anledning av att den enskilde omfattas av sådan avgiftsfrihet som avses i 17 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Ändring av avgift

10 § Kommunen ska ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående under- rättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.

En ändring av avgiften ska gälla från och med den månad som följer närmast efter den månad då de förhållanden som motiverar ändringen uppkom. En ändring av avgiften ska dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden som motiverar ändringen uppkom, om förhållandena avser hela den månaden.

33 kap. Återkrav

När ekonomiskt bistånd som lämnats för att ge en skälig levnadsnivå får krävas tillbaka

1 § Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakat att ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § betalats ut felaktigt eller med för högt belopp, får socialnämnden kräva tillbaka det som har betalats ut för mycket.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant
ekonomiskt bistånd felaktigt eller med för högt belopp och skäligen borde
ha insett detta, får socialnämnden kräva tillbaka det som har betalats ut för
mycket.
2 § Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1 §, kräva tillbaka
ekonomiskt bistånd som den enskilde har fått enligt 12 kap. 1 § endast om
det har lämnats	1001
	1001

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1002

1.som förskott på en förmån eller ersättning,

2.till den som är indragen i en arbetskonflikt, eller

3.till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

När annat ekonomiskt bistånd får krävas tillbaka

3 § Socialnämnden får kräva tillbaka ekonomiskt bistånd som har lämnats enligt 12 kap. 2 §, om stödet har getts under villkor om återbetalning och meddelats genom ett skriftligt beslut. Beslutet om ekonomiskt bistånd ska innehålla uppgifter om den eller de omständigheter enligt 2 § som utgör grund för återbetalningsskyldighet. Beslutet ska delges den enskilde.

Talan om återkrav

4 § Socialnämnden får väcka talan om återkrav hos förvaltningsrätten om den ersättningsskyldige inte frivilligt betalar tillbaka ekonomiskt bistånd i enlighet med 1–3 §§. Detsamma gäller om den ersättnings- skyldige inte frivilligt ersätter kommunen för sådana utgifter som kommunen har haft enligt 32 kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket.

Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt och inom tre år från det att kommunens kostnader uppkom.

Talan om återkrav får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att betala tillbaka hela eller delar av ersättningen kan antas komma att sakna medel för att klara sin försörjning eller sina dagliga levnads- kostnader eller om det annars finns synnerliga skäl.

Socialnämnden får avstå från krav på återbetalning

5 § Socialnämnden får besluta att helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning av ersättning som avses i 1–3 §§ och i 32 kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket.

34 kap. Bristande verkställighet och särskild avgift

Åtgärder när gynnande beslut inte verkställs i tid

Socialnämnden ska rapportera beslut som inte har verkställts

1 § Om ett gynnande nämndbeslut enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 § inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet, ska socialnämnden rapportera det till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725). För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat ange skälen för fördröjningen.

Socialnämnden ska vidare dels till Inspektionen för vård och omsorg, dels till revisorerna rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat ange skälen för fördröjningen.

Rapportering ska ske en gång per kvartal.

Socialnämnden ska anmäla när rapporterade beslut har verkställts

2 § När socialnämnden har verkställt ett gynnande beslut som tidigare enligt 1 § har rapporterats som inte verkställt, ska nämnden anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725). Datum för verkställigheten ska då anges.

Statistikrapport över beslut som inte har verkställts

3 § Socialnämnden ska lämna en statistikrapport till kommun- fullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har gått från dagen för respektive beslut.

Nämnden ska till kommunfullmäktige även lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har gått från dagen för respektive beslut.

Rapportering ska ske en gång per kvartal.

Rapporteringsskyldighet för vistelsekommunen

4 § Om en bosättningskommun har begärt att en vistelsekommun ska verkställa ett beslut enligt 29 kap. 5 § 2, gäller skyldigheten att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg och till kommunfullmäktige enligt 1–3 §§ även vistelsekommunen.

Särskild avgift

Avgift för kommunen vid bristande verkställighet

5 § En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 § som någon har rätt till enligt ett beslut av socialnämnden, är skyldig att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller en insats efter det att verkställigheten av ett sådant beslut har avbrutits.

En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 § som någon är berättigad till enligt en domstols avgörande, är skyldig att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller en insats efter det att verkställigheten av ett sådant avgörande har avbrutits.

Om en bosättningskommun med stöd av 29 kap. 5 § 2 har begärt att en vistelsekommun ska verkställa ett beslut, ska vistelsekommunen i fall som avses i första och andra styckena betala den särskilda avgiften enligt denna paragraf.

Avgifter enligt denna paragraf tillfaller staten.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1003

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1004

Undantag från avgiftsskyldigheten

6 § En kommun är inte skyldig att betala en särskild avgift enligt 5 § om den enskilde enligt 35 kap. 1 § tredje stycket begärt att få senarelägga verkställandet.

Beräkning av den särskilda avgiften

7 § Den särskilda avgiften fastställs till lägst 10 000 kronor och högst 1 000 000 kronor.

När avgiftens storlek fastställs ska det särskilt beaktas hur lång tid som har gått sedan insatsen beviljades och hur allvarlig fördröjningen i övrigt kan anses vara.

Kommunen får befrias från särskild avgift om det finns synnerliga skäl för det. I ringa fall ska inte någon avgift tas ut.

Förvaltningsrätten prövar frågor om särskild avgift

8 § Frågor om särskild avgift prövas efter ansökan av Inspektionen för vård och omsorg av den förvaltningsrätt vars domkrets kommunen tillhör.

Ny avgift vid fortsatt underlåtenhet

9 § Om en kommun efter att särskild avgift dömts ut fortfarande inte tillhandahåller insatsen, får en ny särskild avgift enligt 5 § första eller andra stycket dömas ut.

Preskription om ansökan inte delgetts kommunen inom två år

10 § Särskild avgift enligt 5 § första stycket får bara dömas ut om ansökan enligt 8 § har delgetts kommunen inom två år från tidpunkten för det gynnande beslutet om insatsen eller inom två år från det att verkställigheten av det gynnande beslutet avbrutits.

Särskild avgift enligt 5 § andra stycket får bara dömas ut om ansökan enligt 8 § har delgetts kommunen inom två år från det att domen om insatsen fått laga kraft eller inom två år från det att verkställigheten av domen avbrutits.

Om en vistelsekommun enligt 5 § tredje stycket ska betala den särskilda avgiften, ska första och andra styckena avse vistelsekommunen.

35 kap. Överklagande Beslut av socialnämnden

1 § Socialnämndens beslut får överklagas till allmän förvaltnings- domstol i fråga om

1.insatser enligt 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 §,

2.försörjningsstöd enligt 12 kap. 5 §,

3.förbud mot eller begränsning av att ta emot andras barn enligt 18 kap. 10 §,

4.medgivande att ta emot ett barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran enligt 22 kap. 3 §,

5.medgivande till adoption enligt 24 kap. 1 §,

6.återkallelse av medgivande till adoption enligt 24 kap. 4 §,

7. samtycke till fortsatt adoptionsförfarande enligt 24 kap. 5 §,	Prop. 2024/25:89
8. ansökan om insatser i en annan kommun enligt 29 kap. 7 §, och	Bilaga 12

9. avgifter eller förbehållsbelopp enligt 32 kap. 5–10 §§.

Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock bestämma att beslutet ska verkställas först sedan det har fått laga kraft.

På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om insatser enligt 11 kap. 1 § senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg

2 § Beslut av Inspektionen för vård och omsorg får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i ärenden om

1. omhändertagande av personakt enligt 17 kap. 7 §,

2. tillstånd enligt 26 kap. 1 §,

3. föreläggande enligt 28 kap. 5, 8 och 9 §§,

4. förbud och återkallelse av tillstånd enligt 28 kap. 10–12 §§, och

5. överflyttning av ärende enligt 29 kap. 11 §.

I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut när det gäller utlämnande av handling i en personakt i enskild verksamhet enligt 17 kap. 6 § gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7–11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Andra beslut av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag får inte överklagas.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och av domstol i frågor som avses i första stycket 1, 3 och 4 gäller omedelbart.

Beslut av Socialstyrelsen

3 § Beslut av Socialstyrelsen om medgivande till att väcka allmänt åtal enligt 18 kap. 11 § andra stycket, 22 kap. 23 § andra stycket eller 24 kap. 8 § andra stycket får inte överklagas.

Prövningstillstånd

4 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt denna lag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Genom lagen upphävs socialtjänstlagen (2001:453).

3.Bestämmelsen i 14 kap. 9 § tillämpas inte på beslut om insatser som gäller tills vidare och som har fattats före ikraftträdandet.

4.Tillstånd eller förbud som har beslutats enligt den upphävda lagen gäller som tillstånd eller förbud enligt denna lag.

5.Den upphävda lagen gäller fortfarande vid prövningen av ett överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

6.Den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska ska även i fortsättningen få använda titeln trots att han eller hon inte har fått bevis enligt 4 kap. 5 a § patientsäkerhetslagen (2010:659)

om rätt att använda den, dock längst till och med den 30 juni 2033.

1005

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 22 a § och 36 kap. 5 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27kap.

22 a §1

Ett tillstånd till hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning får inte avse

2. en	plats som stadigvarande	2. en	plats som stadigvarande
används eller är särskilt avsedd att		används eller är särskilt avsedd att
användas för verksamhet som be-		användas för verksamhet som be-
drivs av advokater, läkare, tand-		drivs av advokater, läkare, tand-
läkare,	barnmorskor, sjuksköter-	läkare,	barnmorskor, sjuksköter-
skor, psykologer, psykoterapeuter		skor, psykologer, psykoterapeuter
eller familjerådgivare enligt social-		eller familjerådgivare enligt social-
tjänstlagen (2001:453), eller		tjänstlagen (2025:000), eller

Om ett tillstånd till hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyss- ning avser den skäligen misstänkte i stället för en viss plats, får de tekniska hjälpmedel som används inte placeras på sådana platser som avses i första stycket. Övervakningen eller avlyssningen får inte heller riktas mot sådana platser.

36kap. 5 §2

Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller

7§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.


Advokater,		läkare,		tandläkare,		Advokater,		läkare, tandläkare,
barnmorskor,			sjuksköterskor,			barnmorskor,				sjuksköterskor,
psykologer,			psykoterapeuter,			psykologer,			psykoterapeuter,
familjerådgivare enligt socialtjänst-						familjerådgivare enligt socialtjänst-
lagen	(2001:453)			och	deras	lagen	(2025:000)			och	deras
biträden	samt		auktoriserade			biträden	samt			auktoriserade
patentombud		och	deras		biträden	patentombud		och		deras	biträden
såvitt	avser		patenträttsliga			såvitt avser patenträttsliga ange-
angelägenheter enligt				2 § 1 lagen		lägenheter		enligt		2 § 1	lagen
(2010:1052)		om	auktorisation av			(2010:1052)		om	auktorisation av

1Senaste lydelse 2023:534.

2 Senaste lydelse 2024:80.

1007

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1008


patentombud, får höras som vittnen						patentombud, får höras som vittnen
om något som i denna deras						om något som i denna deras
yrkesutövning anförtrotts dem eller						yrkesutövning anförtrotts dem eller
som de i samband därmed har						som de i samband därmed har
erfarit, endast om det är medgivet i						erfarit, endast om det är medgivet i
lag eller den till vars förmån						lag eller den till vars förmån
tystnadsplikten gäller samtycker till						tystnadsplikten gäller samtycker till
det.	Medlare		enligt	denna	balk,	det.	Medlare	enligt	denna	balk,
6 kap. 18 a § föräldrabalken, lagen						6 kap. 18 a § föräldrabalken, lagen
(1973:188) om arrendenämnder						(1973:188) om arrendenämnder
och	hyresnämnder			eller	lagen	och	hyresnämnder		eller	lagen
(2011:860) om medling i vissa						(2011:860) om medling i vissa
privaträttsliga			tvister	och	deras	privaträttsliga		tvister	och	deras
biträden, får höras som vittnen om						biträden, får höras som vittnen om
vad som anförtrotts dem vid						vad som anförtrotts dem vid
medlingen eller som de i samband						medlingen eller som de i samband
därmed erfarit, endast om det är						därmed erfarit, endast om det är
medgivet i lag eller den till vars						medgivet i lag eller den till vars
förmån		tystnadsplikten			gäller	förmån tystnadsplikten				gäller
samtycker till det. Den som till						samtycker till det. Den som till
följd av 24 kap. 8 § offentlighets-						följd av 24 kap. 8 § offentlighets-
och sekretesslagen inte får lämna						och sekretesslagen inte får lämna
uppgifter som avses där får höras						uppgifter som avses där får höras
som vittne om dem endast om det						som vittne om dem endast om det
är medgivet i lag eller den till vars						är medgivet i lag eller den till vars
förmån		sekretessen			gäller	förmån sekretessen gäller sam-
samtycker till det.						tycker till det.

Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.

Trots det som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för

1.advokater och deras biträden, dock inte försvarare, i mål angående brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.andra än försvarare och advokater samt deras biträden i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen, och

3. den som har uppgiftsskyldig-	3. den som har uppgiftsskyldig-
het enligt 14 kap. 1 § socialtjänst-	het enligt 19 kap.			1	eller	2 §
lagen i mål enligt 5 kap. 2 § eller	socialtjänstlagen		i	mål enligt
6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag,	18 kap.	10 §, 22 kap. 3			eller	4 §
enligt lagen (1990:52) med sär-	eller 24 kap. 4 eller 5 § samma lag,
skilda bestämmelser om vård av	enligt	lagen	(1990:52)			med
unga eller enligt lagen (2024:79)	särskilda bestämmelser om vård av
om placering av barn i skyddat	unga eller enligt lagen (2024:79)
boende.	om placering av barn i skyddat
	boende.

Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1010

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 13 a, 14, 17 a, 17 c och 18 §§ och 21 kap. 11 § föräldrabalken1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap. 13 a §2

Står barnet under vårdnad av två			Om barnet står under vårdnad av
vårdnadshavare		och samtycker	två vårdnadshavare och samtycker
endast den ena till en åtgärd till stöd			endast den ena till en åtgärd till stöd
för	barnet, får socialnämnden		för	barnet,	får socialnämnden
besluta att åtgärden får vidtas utan			besluta att åtgärden får vidtas utan
den	andra	vårdnadshavarens	den	andra	vårdnadshavarens
samtycke om det krävs med hänsyn			samtycke om det krävs med hänsyn
till barnets bästa och åtgärden			till barnets bästa och åtgärden
gäller			gäller

1.psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

2. behandling i öppna former	2. behandling i öppna former
som ges med stöd av 4 kap. 1 §	som ges med stöd av 11 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453),	socialtjänstlagen (2025:000),
3. utseende av en kontaktperson	3. utseende av en kontaktperson
eller en familj som avses i 3 kap.	eller en familj som avses i 13 kap.
6 b § första stycket socialtjänst-	7 § första stycket socialtjänstlagen,
lagen, eller	eller

4.en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Beslut i frågor som avses i första	Beslut i frågor som avses i första
stycket gäller omedelbart. Rätten	stycket gäller omedelbart. Rätten
får dock bestämma att dess beslut	får dock bestämma att dess beslut
ska gälla först sedan det har vunnit	ska gälla först sedan det har fått
laga kraft.	laga kraft.

I lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende finns bestämmelser om vårdnadshavares bestämmanderätt när ett barn har

beviljats skyddat boende.
14 §3
Om rätten för barn och vårdnads-	Om rätten för barn och vårdnads-
havare att få stöd och hjälp hos	havare att få insatser hos social-
socialnämnden finns bestämmelser	nämnden finns	bestämmelser i
i socialtjänstlagen (2001:453).	socialtjänstlagen	(2025:000).
Socialnämnden förmedlar kontak-	Socialnämnden förmedlar kontak-

1Balken omtryckt 1995:974.

2Senaste lydelse 2024:81.

3Senaste lydelse 2001:456.

ter med andra rådgivande samhälls- organ.

ter med andra rådgivande samhälls-	Prop. 2024/25:89
organ.	Bilaga 12

		17 a §4
Föräldrar kan	enligt 5 kap.	3 §	Föräldrar kan enligt 13 kap.	6 §
socialtjänstlagen	(2001:453)	få	socialtjänstlagen (2025:000)	få
hjälp att träffa avtal om vårdnad,			hjälp att träffa avtal om vårdnad,
boende och umgänge.			boende och umgänge.

Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket ska godkännas.

Om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet är folkbokfört, får även socialnämnden i en kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd pröva om ett avtal som avses i andra stycket ska godkännas. Om det kan antas att sekretess gäller också för de uppgifter som behövs för att avgöra var föräldrarna är folkbokförda, får ett sådant avtal godkännas av socialnämnden i den kommun som föräldrarna väljer. Detsamma gäller om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet och en förälder är folkbokförda och den andra föräldern inte är folkbokförd i landet.

Vid sin prövning av föräldrarnas avtal ska socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillräckligt utredda.

Socialnämndens beslut enligt andra eller tredje stycket får inte över- klagas.

17 c §5

Ett yrkande som enligt första stycket inte får tas upp till prövning får ändå tas upp om det finns särskilda skäl.

Om kravet på deltagande i informationssamtal hindrar att ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge tas upp till prövning, ska rätten avvisa samtliga yrkanden om vårdnad, boende och umgänge i målet.

4	Senaste lydelse 2021:528.	1011
5	Senaste lydelse 2021:528.	1011

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1012

		18 §6
Föräldrar kan	enligt 5 kap.	3 §	Föräldrar kan enligt 13 kap.	6 §
socialtjänstlagen	(2001:453)	gen-	socialtjänstlagen (2025:000)	gen-
om samarbetssamtal få hjälp att nå			om samarbetssamtal få hjälp att nå
enighet i frågor om vårdnad, boen-			enighet i frågor om vårdnad, boen-
de och umgänge.			de och umgänge.

I mål om vårdnad, boende eller umgänge får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att i barnets intresse anordna samarbetssamtal i syfte att nå enighet mellan föräldrarna.

Om rätten lämnar uppdrag enligt	Om rätten lämnar uppdrag enligt
andra stycket, kan den förklara att	andra stycket, kan den förklara att
målet skall vila under en viss tid.	målet ska vila under en viss tid.
Detsamma gäller om samarbets-	Detsamma gäller om samarbets-
samtal redan har inletts och	samtal redan har inletts och
fortsatta samtal kan antas vara till	fortsatta samtal kan antas vara till
nytta. Om det finns särskilda skäl,	nytta. Om det finns särskilda skäl,
kan rätten förlänga den utsatta	kan rätten förlänga den utsatta
tiden.	tiden.

21kap.

11 §7

Vid hämtning och omhänder-	Vid hämtning och omhänder-
tagande skall någon som kan vara	tagande ska någon som kan vara till
till stöd för barnet närvara. Finns	stöd för barnet närvara. Finns det en
det en sådan kontaktperson för	sådan	kontaktperson för barnet
barnet som avses i socialtjänstlagen	som	avses i socialtjänstlagen
(2001:453), bör han eller hon	(2025:000), bör han eller hon
anlitas. I brådskande fall får en	anlitas. I brådskande fall får en
åtgärd som krävs för skydd av	åtgärd som krävs för skydd av
barnet vidtas utan att en person till	barnet vidtas utan att en person till
stöd för barnet är närvarande.	stöd för barnet är närvarande.
Om det är möjligt skall en barn-	Om det är möjligt ska en barn-
läkare, barnpsykiater eller barn-	läkare, barnpsykiater eller barn-
psykolog medverka vid hämtning	psykolog medverka vid hämtning
och omhändertagande.	och omhändertagande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

6Senaste lydelse 2001:456.

7Senaste lydelse 2006:458.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken	Prop. 2024/25:89
	Bilaga 12
Härigenom föreskrivs att 32 kap. 1 § brottsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32kap. 1 §1

Om åtgärderna ska vidtas med stöd av socialtjänstlagen, ska rätten besluta en föreskrift om att den unge ska följa det ungdomskontrakt som upprättats av socialnämnden. Innehållet i kontraktet ska framgå av domen.

Om åtgärderna ska vidtas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, ska den vårdplan som upprättats av socialnämnden fogas till domen.

Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det bedöms vara ägnat att främja den unges anpassning i samhället, får rätten, i samband med att den dömer till ungdomsvård, föreskriva att den unge på tid och sätt som anges i domen ska biträda den skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Sådan föreskrift får beslutas endast med den skadelidandes samtycke.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2021:1103.

1013

Om någon som har rätt till periodisk ersättning enligt denna balk har fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) får retroaktivt beviljad ersättning på begäran av social- nämnden betalas ut till nämnden. Betalning till socialnämnden får göras, till den del den ersättnings- berättigade inte har återbetalat biståndet och det återstående be- loppet överstiger 1 000 kronor, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsbe- rättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte barnbidrag och assistansersättning.

1 Senaste lydelse 2015:983.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1014

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs	att 102 kap. 20 § och 107 kap. 5 § social-
försäkringsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

102kap.

20 §1

När den bidragsgrundande inkomsten och reduceringsinkomsten beräknas ska den handläggande myndigheten bortse från sådan förändring i utbetal- ning av aktivitetsersättning, sjukersättning, pensionsförmåner, äldreför- sörjningsstöd och livränta som föranleds av att den försäkrade

–är häktad,

–är intagen i kriminalvårdsanstalt,

–är intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård, eller

– på grund av skyddstillsyn med			– på grund av skyddstillsyn med
särskild behandlingsplan vistas i ett			särskild behandlingsplan vistas i ett
sådant	familjehem, stödboende		sådant	familjehem, stödboende
eller hem för vård eller boende som			eller hem för vård eller boende som
avses	i	socialtjänstlagen	avses	i	socialtjänstlagen
(2001:453).			(2025:000).

107kap.

5 §

Om någon som har rätt till periodisk ersättning enligt denna balk har fått ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:000) får retroaktivt beviljad ersättning på begäran av social- nämnden betalas ut till nämnden. Betalning till socialnämnden får göras, till den del den ersättnings- berättigade inte har återbetalat biståndet och det återstående be- loppet överstiger 1 000 kronor, med det belopp som motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsbe- rättigade och dennes familj för eller under den tid som den retroaktiva ersättningen avser.

Första stycket gäller inte barnbidrag och assistansersättning.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1016

Förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Härigenom föreskrivs att 11 och 17 §§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare ska ha följande lydelse.

Ett yttrande ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som nämnden tidigare har vidtagit i fråga om den unge samt en bedömning av om den unge har ett särskilt behov av åtgärder som syftar till att motverka att han eller hon utvecklas ogynnsamt. Yttrandet ska i förekommande fall även innehålla en redovisning av i vilken utsträckning den unge fullgjort en sådan tidigare utdömd ungdomsvård eller ungdomstjänst som nämnden har uppgift om. Vidare ska yttrandet innehålla en redovisning av de åtgärder som nämnden avser att vidta. Åtgärderna ska redovisas i ett ungdomskontrakt om de vidtas med stöd av socialtjänstlagen och i en vårdplan om de vidtas med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga. Arten, omfattningen och varaktigheten av åtgärderna ska framgå av kontraktet eller vårdplanen. Yttrandet ska, om undersökningsledaren eller, i de fall som avses i första stycket, åklagaren begär det eller om nämnden finner det nödvändigt, även innehålla en redogörelse för den unges personliga utveckling och levnadsomständig- heter i övrigt. Ett yttrande ska också innehålla en bedömning av om ungdomstjänst är en lämplig påföljd med hänsyn till den unges person och övriga omständigheter.

1Senaste lydelse 2023:312.

Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)		Prop. 2024/25:89
		Bilaga 12
Härigenom föreskrivs att 6 § polislagen (1984:387) ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

6 §1

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samarbeta med varandra och

med åklagarmyndigheterna.
Polismyndigheten			ska	fort-	Polismyndigheten			ska		fort-
löpande		samarbeta		med	löpande		samarbeta			med
myndigheterna inom socialtjänsten					myndigheterna inom socialtjänsten
och snarast underrätta dessa om					och snarast underrätta dessa om
förhållanden		som	bör föranleda		förhållanden		som	bör	föranleda
någon	åtgärd		av	dem.	någon	åtgärd		av		dem.
Bestämmelser		om	skyldighet att		Bestämmelser		om	skyldighet att
anmäla till socialnämnden att ett					anmäla till socialnämnden att ett
barn kan behöva nämndens skydd					barn kan behöva nämndens skydd
finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen					finns i	19 kap.		1	och	2 §§
(2001:453).					socialtjänstlagen (2025:000).

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska också samarbeta med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksam- heten.

Andra myndigheter ska ge polisen stöd i dess arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2014:588.

1019

Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 47 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

De i 1 kap.

1 §

socialtjänstlagen

De i 2 kap. 1–4 §§ socialtjänstlagen

(2001:453)

angivna

målen

för

(2025:000)

angivna målen

för

samhällets

socialtjänst

skall

vara

samhällets

socialtjänst

ska

vara

vägledande för all vård som syftar

till att hjälpa enskilda människor att

komma ifrån missbruk av alkohol,

narkotika eller flyktiga lösnings-

medel. Vården skall bygga på

medel. Vården ska bygga på

respekt för den enskildes själv-

bestämmanderätt och integritet och

skall så långt det är möjligt utfor-

ska så långt det är möjligt utformas

mas och genomföras i samverkan

och genomföras i samverkan med

med den enskilde.

den enskilde.

2 §2

Vård inom socialtjänsten ges en

missbrukare

i samförstånd

med

missbrukare

samförstånd

med

honom

eller

henne

enligt

honom

eller

henne

enligt

bestämmelserna i socialtjänstlagen

(2001:453). En missbrukare skall

(2025:000). En missbrukare ska

dock beredas vård oberoende av

eget samtycke under de förut-

sättningar som anges i denna lag

(tvångsvård).

För tvångsvårdens innehåll och

utformning gäller bestämmelserna

i socialtjänstlagen, om inte något

annat anges i denna lag.

4 §3

Tvångsvård skall beslutas om,

Tvångsvård ska beslutas om

1.någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,

2. vårdbehovet	inte kan till-	2. vårdbehovet	inte kan till-
godoses enligt	socialtjänstlagen	godoses enligt	socialtjänstlagen
(2001:453) eller på något annat		(2025:000) eller på något annat
sätt, och		sätt, och

1Senaste lydelse 2005:467.

2Senaste lydelse 2005:467. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

3 Senaste lydelse 2005:467.

1021

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

3. han eller hon till följd av missbruket

a)utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,

b)löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller

c)kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag.

47 §4

Med socialnämnden avses i denna	Med socialnämnden avses i denna
lag socialnämnden i den kommun	lag socialnämnden i den kommun
som enligt 2 a kap. socialtjänst-	som enligt 29 kap. socialtjänstlagen
lagen (2001:453) har ansvaret för	(2025:000) har ansvaret för att den
att den enskilde får det stöd och den	enskilde får de insatser som han
hjälp som han eller hon behöver.	eller hon behöver. Att överflyttning
Att överflyttning av ärenden till en	av ärenden till en annan
annan socialnämnd kan ske i vissa	socialnämnd kan ske i vissa fall
fall framgår av 2 a kap. 10 och	framgår av 29 kap. 10 och 11 §§
11 §§ socialtjänstlagen.	socialtjänstlagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1022	4 Senaste lydelse 2011:330.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Härigenom föreskrivs att 1, 10, 13 b, 21 c, 24 och 25 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §1
Insatser inom socialtjänsten för	Insatser inom socialtjänsten för
barn och ungdom ska göras i sam-	barn och ungdom ska göras i sam-
förstånd med den unge och hans	förstånd med den unge och hans
eller hennes vårdnadshavare enligt	eller hennes vårdnadshavare enligt
bestämmelserna i socialtjänstlagen	bestämmelserna i socialtjänstlagen
(2001:453). Insatserna ska präglas	(2025:000). Insatserna ska präglas
av respekt för den unges människo-	av respekt för den unges människo-
värde och integritet.	värde och integritet.

Vissa andra åtgärder får vidtas utan samtycke enligt 22, 24, 31 a, 32 a och 32 b §§.

Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgör-

ande.
			10 §2
Vården skall anses påbörjad när				Vården ska anses påbörjad när den
den unge på grund av ett beslut om				unge på grund av ett beslut om
omedelbart omhändertagande eller				omedelbart omhändertagande eller
om vård har placerats utanför sitt				om vård har placerats utanför sitt
eget hem.				eget hem.
För vårdens innehåll och utform-
ning	gäller	bestämmelserna	i
socialtjänstlagen (2001:453) och
föreskrifterna i 11–20 §§.
			13 b §3
När socialnämnden prövar om vård				När socialnämnden prövar om vård
som har beslutats med stöd av				som har beslutats med stöd av
denna lag ska upphöra för någon				denna lag ska upphöra för någon
som	är under	18 år och som	är	som är under 18 år och som är

1Senaste lydelse 2022:664.

2Senaste lydelse 2001:466. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

3 Senaste lydelse 2022:664.

1023

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1024

placerad i	ett hem som	avses i	placerad i ett hem som	avses i
6 kap. 6 §	första stycket	social-	22 kap. 3 § första stycket	social-
tjänstlagen (2001:453), ska social-			tjänstlagen (2025:000), ska social-
nämnden också särskilt överväga			nämnden också särskilt överväga
om det finns skäl att ansöka om			om det finns skäl att ansöka om
flyttningsförbud enligt 24 §.			flyttningsförbud enligt 24 §.

21 c §4

Vid en uppföljning enligt 21 b § får socialnämnden konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Socialnämnden får samtala med den unge utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande.

När uppföljningen inleds respektive avslutas ska socialnämnden under- rätta den unge, om den unge har fyllt 15 år, och vårdnadshavare som

berörs.
En	uppföljning		ska	avslutas	En	uppföljning		ska	avslutas
senast sex månader från det att den					senast sex månader från det att den
inleddes. Uppföljningen ska också					inleddes. Uppföljningen ska också
avslutas om nämnden inleder en					avslutas om nämnden inleder en
utredning enligt 11 kap. 1 § första					utredning enligt 14 kap. 2 § första
stycket		socialtjänstlagen			stycket		socialtjänstlagen
(2001:453).					(2025:000).
				24 §5
Förvaltningsrätten får efter ansökan					Förvaltningsrätten får efter ansökan
av socialnämnden för viss tid eller					av socialnämnden för viss tid eller
tills vidare förbjuda den som har					tills vidare förbjuda den som har
vårdnaden om en underårig att ta					vårdnaden om en underårig att ta
denne	från	ett hem som avses i			denne från ett hem som avses i
6 kap.	6 §	första	stycket	social-	22 kap.	3 §	första	stycket	social-
tjänstlagen (2001:453) om det finns					tjänstlagen (2025:000) om det finns
en påtaglig risk för att den unges					en påtaglig risk för att den unges
hälsa eller utveckling skadas om					hälsa eller utveckling skadas om
han eller hon skiljs från hemmet					han eller hon skiljs från hemmet
(flyttningsförbud).					(flyttningsförbud).
				25 §6
Ansökan om flyttningsförbud görs					Ansökan om flyttningsförbud görs
av den socialnämnd som har lämnat					av den socialnämnd som har lämnat
medgivande		enligt 6 kap. 6 §			medgivande		enligt	22 kap. 3 §
socialtjänstlagen (2001:453) att ta					socialtjänstlagen (2025:000) att ta
emot den unge i ett enskilt hem.					emot den unge i ett enskilt hem.
Samma nämnd beslutar om till-					Samma nämnd beslutar om till-
fälligt flyttningsförbud enligt 27 §.					fälligt flyttningsförbud enligt 27 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

4Senaste lydelse 2022:664.

5Senaste lydelse 2009:804.

6Senaste lydelse 2001:466.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1026

Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 15 § folkbokföringslagen (1991:481) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				15 §1
En vistelse för service och					En vistelse i en sådan särskild
omvårdnad eller för stöd, hjälp och					boendeform för äldre personer som
annan lättåtkomlig service i en					avses i 8 kap. 4 § socialtjänstlagen
sådan bostad för äldre människor					(2025:000) i en annan kommun än
som avses i 5 kap. 5 § andra och					den där personen var eller borde ha
tredje	styckena socialtjänstlagen				varit folkbokförd när han eller hon
(2001:453) i en annan kommun än					flyttade till den aktuella bostaden,
den där personen var eller borde ha					ska inte anses leda till ändrad
varit folkbokförd när han eller hon					bosättning	om	vistelsen	har
flyttade till den aktuella bostaden,					beslutats av den kommun där han
ska inte anses leda till ändrad					eller hon var eller borde ha varit
bosättning		om	vistelsen	har	folkbokförd.	Om	personen	inte
beslutats av den kommun där han					längre disponerar en bostad på den
eller hon var eller borde ha varit					fastighet där han eller hon förut var
folkbokförd.		Om	personen	inte	eller borde ha varit folkbokförd,
längre disponerar en bostad på den					anses personen bosatt endast i
fastighet där han eller hon förut var					kommunen	eller,	om ändrade
eller borde ha varit folkbokförd,					förhållanden föranleder det, på en
anses personen bosatt endast i					annan fastighet.
kommunen		eller,	om ändrade
förhållanden föranleder det, på en
annan fastighet.
Första stycket ska även tillämpas					Första stycket ska även tillämpas
på den som vistas i ett hem för äldre					på den som vistas i ett hem för äldre
som drivs av någon annan än					personer som drivs av någon annan
kommunen,		om	boendet	med	än kommunen, om boendet med
hänsyn	till	upplåtelseform		och	hänsyn till	upplåtelseform		och
tillgång till vård eller stöd, hjälp					tillgång till insatser och andra
och annan lättåtkomlig service kan					lättåtkomliga	tjänster kan		anses
anses motsvara vistelse som avses i					motsvara vistelse som avses i första
första stycket.					stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2018:1722.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Härigenom föreskrivs att 31 a § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård1 ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		31 a §2
Om en patient önskar att stöd-			Om en patient önskar att stöd-
personens uppdrag ska övergå till			personens uppdrag ska övergå till
ett	uppdrag som kontaktperson		ett	uppdrag som kontaktperson
enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen			enligt 13 kap. 7 § socialtjänstlagen
(2001:453) när tvångsvården upp-			(2025:000) när tvångsvården upp-
hört	och stödpersonen samtycker		hört	och stödpersonen samtycker
till det, ska den nämnd som avses i			till det, ska den nämnd som avses i
30 §	underrätta socialnämnden i		30 §	underrätta socialnämnden i
den kommun där patienten är folk-			den kommun där patienten är folk-
bokförd om patientens önskemål.			bokförd om patientens önskemål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Lagen omtryckt 2008:415.

2 Senaste lydelse 2012:780.

1027

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1028

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning

Härigenom föreskrivs att 14 och 14 b §§ lagen (1991:1137) om rätts- psykiatrisk undersökning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §1

Den som bedriver verksamhet där

det gäller sekretess enligt 25 kap.

1–5 §§

eller

26 kap.

1 §

1–5 §§

eller

26 kap.

1 §

offentlighets-

och

sekretesslagen

offentlighets-

och

sekretesslagen

(2009:400)

eller

tystnadsplikt

(2009:400)

eller

tystnadsplikt

enligt 29 § lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa

funktionshindrade,

15 kap.

1 §

funktionshindrade,

17 kap.

11 §

socialtjänstlagen (2001:453)

eller

socialtjänstlagen (2025:000)

eller

6 kap.

12 §

patientsäkerhetslagen

6 kap.

12 §

patientsäkerhetslagen

(2010:659)

ska trots

sekretessen

(2010:659)

ska trots

sekretessen

eller

tystnadsplikten

lämna

eller

tystnadsplikten

lämna

sådana uppgifter om den miss-

tänkte som behövs för en rätts-

psykiatrisk undersökning.

Detsamma gäller uppgifter om den misstänkte som behövs för ett läkarutlåtande som avses i 4 § andra stycket liksom för ett yttrande av Socialstyrelsen över ett sådant utlåtande eller ett sådant läkarintyg som avses i 4 § första stycket.

14 b §2

Bestämmelser om skyldighet att		Bestämmelser om skyldighet att
anmäla till socialnämnden att ett		anmäla till socialnämnden att ett
barn kan behöva nämndens skydd		barn kan behöva nämndens skydd
finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen		finns i 19 kap. 1 och 2 §§ social-
(2001:453).		tjänstlagen (2025:000).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2023:282.

2Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2023:282.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:2041) om särskild person- utredning i brottmål, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
					8 §1
Den som bedriver verksamhet där						Den som bedriver verksamhet där
det gäller	sekretess enligt				25 kap.	det gäller sekretess enligt 25 kap.
1–5 §§ eller		26 kap.		1 §	offent-	1–5 §§ eller 26 kap.			1 § offent-
lighets-	och		sekretesslagen			lighets-	och	sekretesslagen
(2009:400)		eller		tystnadsplikt		(2009:400)	eller		tystnadsplikt
enligt 29 § lagen (1993:387) om						enligt 29 § lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktions-						stöd och service till vissa funktions-
hindrade,	15 kap. 1 § socialtjänst-					hindrade, 17 kap. 11 § socialtjänst-
lagen (2001:453) eller 6 kap. 12 §						lagen (2025:000) eller 6 kap. 12 §
patientsäkerhetslagen				(2010:659)		patientsäkerhetslagen			(2010:659)
ska trots sekretessen eller tystnads-						ska trots sekretessen eller tystnads-
plikten lämna ut sådana uppgifter						plikten lämna ut sådana uppgifter
om en misstänkt som behövs för ett						om en misstänkt som behövs för ett
läkarintyg enligt 7 §.						läkarintyg enligt 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1 Senaste lydelse 2023:283.

1029

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1030

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 16 d och 24 g §§ lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

16 d §1

En kommun har ansvar enligt denna lag gentemot en person som till följd av ett beslut av kommunen är bosatt i en annan kommun i

1. familjehem,	stödboende eller		1. familjehem,		stödboende eller
hem för vård eller boende enligt			hem för vård eller boende enligt
6 kap.	socialtjänstlagen		9 kap.		socialtjänstlagen
(2001:453),			(2025:000),
2. särskild boendeform för äldre			2. särskild boendeform för äldre
människor enligt 5 kap. 5 § andra			personer	enligt	8 kap. 4 § eller
eller tredje stycket eller 7 kap. 1 §			26 kap.	1 § 2	socialtjänstlagen,
första stycket 2	socialtjänstlagen,		eller
eller
3. bostad med	särskild service		3. bostad med särskilt stöd för
enligt 5 kap. 7 § tredje stycket eller			personer med funktionsnedsättning
7 kap. 1 § första stycket 2 social-			enligt 8 kap. 11 § eller 26 kap.
tjänstlagen.			1 § 2 socialtjänstlagen.
En kommun har ansvar enligt			En kommun har ansvar enligt
denna lag även gentemot en person			denna lag även gentemot en person
som till följd av ett beslut av			som till följd av ett beslut av
kommunen vistas i en annan			kommunen vistas i en annan
kommun i ett skyddat boende enligt			kommun i ett skyddat boende enligt
6 kap. socialtjänstlagen.			9 kap. socialtjänstlagen.
		24 g §2
Ytterligare bestämmelser om an-			Ytterligare bestämmelser om an-
mälnings- och rapporteringsskyl-			mälnings- och rapporteringsskyl-
dighet finns i 14 kap. 1 och 3 §§			dighet finns i 19 kap. 1 och 2 §§
socialtjänstlagen (2001:453).			och 27 kap. 2 §		socialtjänstlagen
			(2025:000).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2024:84.

2Senaste lydelse 2010:430.

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §1
I denna lag ges bestämmelser om	I denna lag finns bestämmelser om
sysselsättning för och bistånd till	sysselsättning för och bistånd till
utlänningar som	utlänningar som

1.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § utlännings- lagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser (asylsökande),

2.har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna

i21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här

ilandet, eller

3.har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och av särskilda skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas.

Den som omfattas av denna lag			Den som omfattas av denna lag
har inte rätt till bistånd enligt 4 kap.			har för förmåner av motsvarande
1 §	socialtjänstlagen	(2001:453)	karaktär inte rätt till insatser enligt
för	förmåner av	motsvarande	11 kap.	1 § eller ekonomiskt
karaktär. Rätt till bistånd föreligger			bistånd	enligt	12 kap.	1 §
inte heller för bostadskostnader.			socialtjänstlagen		(2025:000). Rätt
			till ekonomiskt bistånd finns inte
			heller för bostadskostnader.

3 §2

Utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 ska av Migrationsverket erbjudas plats på en förläggning. För utlänningar som avses i 1 § första stycket 2 får Migrationsverket även anvisa en kommun som ska ordna

boendet.
Första stycket gäller inte ensam-	Första stycket gäller inte ensam-
kommande barn som avses i 1 §	kommande barn som avses i 1 §
första stycket 1 och 2. För dessa	första stycket 1 och 2. För dessa
barn ska Migrationsverket i stället	barn ska Migrationsverket i stället
anvisa en kommun som ska ordna	anvisa en kommun som ska ordna
boendet. När Migrationsverket	boendet. När Migrationsverket
anvisat en kommun ska det anses	anvisat en kommun ska det anses
att barnet vistas i den kommunen i	att barnet vistas i den kommunen i
den mening som avses i 2 a kap.	den mening som avses i 29 kap. 4 §
1 § socialtjänstlagen (2001:453).	socialtjänstlagen (2025:000).

En kommun som har anvisats att ta emot ett ensamkommande barn får placera barnet i ett boende i en annan kommun endast om

1. kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen,

1Senaste lydelse 2022:1006.

2 Senaste lydelse 2022:1006.

1031

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 §1
Ansökningar som avses i artikel 14	Ansökningar som avses i artikel 14
i konventionen skall göras hos	i konventionen ska göras hos
socialnämnden i sökandens eller	socialnämnden i sökandens eller
sökandenas hemkommun.	sökandenas hemkommun.
Socialnämnden skall	Socialnämnden ska
a) sammanställa rapporter enligt	a) sammanställa rapporter enligt
artikel 15.1. i konventionen,	artikel 15.1 i konventionen,

b)pröva frågor om samtycke enligt artikel 17.c i konventionen,

c)vidta åtgärder enligt artikel 21 i konventionen.

I 6 kap 12–15 §§ socialtjänst-		I 24 kap. 1–6 §§ socialtjänstlagen
lagen (2001:453) finns bestämmel-		(2025:000) finns bestämmelser om
ser om att socialnämnden prövar		att socialnämnden prövar frågor om
frågor om medgivande att i adop-		medgivande att i adoptionssyfte ta
tionssyfte ta emot barn med hem-		emot barn med hemvist utomlands.
vist utomlands.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2001:476.

1033

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1997:238) om arbetslöshets- försäkring ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §1

När ramtid ska bestämmas räknas inte den tid då den sökande varit för- hindrad att arbeta på grund av

1.styrkt sjukdom,

2.vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen,

3.vård av närstående när närståendepenning lämnas enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, eller

4. uppdrag av socialnämnden att				4. uppdrag av socialnämnden att
ta emot barn i ett sådant hem som				ta emot barn i ett sådant hem som
avses i 6 kap. 6 § första och tredje				avses i 22 kap. 3 § första stycket
styckena	socialtjänstlagen			och 4 § första stycket socialtjänst-
(2001:453)	samt	9 §	lagen	lagen (2025:000) samt 9 § lagen
(1993:387) om stöd och service till				(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade, om upp-				vissa funktionshindrade, om upp-
draget, på socialnämndens begäran,				draget, på socialnämndens begäran,
varit av sådan omfattning att den				varit av sådan omfattning att den
sökande varit tvungen att helt avstå				sökande varit tvungen att helt avstå
från förvärvsarbete och mottagan-				från förvärvsarbete och mottagan-
det inte bedrivits yrkesmässigt.				det inte bedrivits yrkesmässigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2017:1126.

1035

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1038

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8 a § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

8 a §1

En socialnämnd får ha direktåt-		En socialnämnd får ha direktåt-
komst till uppgifter som avses i 3 §		komst till uppgifter som avses i 3 §
första stycket 1, 4 och 5. Åtkomsten		första stycket 1, 4 och 5. Åtkomsten
får endast förekomma om upp-		får endast förekomma om upp-
gifterna behövs i ärende om ekono-		gifterna behövs i ärende om ekono-
miskt bistånd enligt 4 kap. social-		miskt	bistånd enligt 12 kap.
tjänstlagen	(2001:453) eller i	socialtjänstlagen (2025:000) eller i
ärende om återkrav m.m. av sådant		ärende om återkrav av sådant
bistånd enligt 9 kap. samma lag. En		bistånd enligt 33 kap. samma lag.
socialnämnd	får ha direktåtkomst	En socialnämnd får ha direkt-
först sedan Skatteverket har för-		åtkomst	först sedan Skatteverket
säkrat sig om att handläggare hos		har försäkrat sig om att handläggare
socialnämnden bara kan ta del av		hos socialnämnden bara kan ta del
uppgifter om personer som är		av uppgifter om personer som är
aktuella i ärenden hos nämnden.		aktuella i ärenden hos nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2008:970.

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

Härigenom föreskrivs att 8 och 9 §§ lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				8 §1
I fråga om utlämnande av person-					I fråga om utlämnande av person-
uppgifter som finns inom social-					uppgifter som finns inom social-
tjänsten gäller		de begränsningar			tjänsten gäller		de begränsningar
som följer av offentlighets- och					som följer av offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400),				social-	sekretesslagen (2009:400),				social-
tjänstlagen (2001:453)			och	lagen	tjänstlagen (2025:000)			och	lagen
(1993:387) om stöd och service till					(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade.					vissa funktionshindrade.
				9 §2
Om den digitala teknik som					Om den digitala teknik som
används vid insatser enligt				4 kap.	används vid insatser enligt 10 kap.
2 c §	socialtjänstlagen		(2001:453)		6 §	socialtjänstlagen		(2025:000)
har	funktioner	som	möjliggör		har	funktioner	som	möjliggör
monitorering,		sensorering		eller	monitorering,		sensorering		eller
positionering, ska den personupp-					positionering, ska den personupp-
giftsansvarige säkerställa att					giftsansvarige säkerställa att

1.endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken behandlas, och

2.insamlade personuppgifter inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt för att uppnå det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.

Den personuppgiftsansvarige får endast behandla personuppgifter om den som beviljats en sådan insats som avses i första stycket samtycker till behandlingen. Om insatsen medför behandling av personuppgifter som avser en närstående som stadigvarande sammanbor med den som beviljats insatsen, ska även den närstående samtycka till behandlingen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2009:497.

2 Senaste lydelse 2023:821.

1039

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1040

Förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1.Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslös- hetskassornas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,

2.Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt,

3.Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens verksamhet som avser tillsyn och uppföljning samt utfärdande av intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

4.Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för bedömning enligt 4 kap. utsökningsbalken av i vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egendom,

5. socialnämndernas verksamhet		5. socialnämndernas verksamhet
som underlag för beslut om och		som underlag för beslut om och
kontroll	av ekonomiskt bistånd	kontroll	av ekonomiskt bistånd
enligt	4 kap. socialtjänstlagen	enligt	12 kap. socialtjänstlagen
(2001:453),		(2025:000),

6.Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

7.leverantörers verksamhet att utföra arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen, och

8.Utbetalningsmyndighetens verksamhet.

Arbetsförmedlingen får även behandla personuppgifter för att tillhandahålla information till riksdagen eller regeringen eller till någon annan för att fullgöra uppgiftslämnande i enlighet med lag eller förordning.

10 §2

Uppgifter om att den enskilde har	Uppgifter om att den enskilde har
vårdats med stöd av socialtjänst-	vårdats med stöd av socialtjänst-
lagen (2001:453) eller varit före-	lagen (2025:000) eller varit före-
mål för åtgärd enligt utlännings-	mål för åtgärd enligt utlännings-
lagen (2005:716) får behandlas i en	lagen (2005:716) får behandlas i en
databas endast om de har lämnats i	databas endast om de har lämnats i
ett ärende.	ett ärende.

1Senaste lydelse 2023:458.

2Senaste lydelse 2013:1171.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1042

Förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

En region och en eller flera kommuner som ingår i regionen får genom samverkan i en gemensam nämnd gemensamt fullgöra

1. regionens uppgifter

–enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

–enligt tandvårdslagen (1985:125),

–enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

–enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

–enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

–enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjuk- vården,

–enligt smittskyddslagen (2004:168), eller

–som i annat fall enligt lag ska skötas av en sådan nämnd som avses i 7 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen, och

2. kommunens uppgifter

– enligt socialtjänstlagen	– enligt socialtjänstlagen
(2001:453),	(2025:000),

–enligt hälso- och sjukvårdslagen,

–enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

–enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

–enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

–enligt lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, eller

–som i annat fall enligt lag ska skötas av socialnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2019:913.

Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 22 § smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 22 §1

Om den isolerade önskar att stöd-				Om den isolerade önskar att stöd-
personens uppdrag ska övergå till				personens uppdrag ska övergå till
ett	uppdrag	som	kontaktperson	ett	uppdrag	som	kontaktperson
enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen				enligt 13 kap. 7 § socialtjänstlagen
(2001:453) när isoleringen upphört				(2025:000) när isoleringen upphört
och	stödpersonen		samtycker till	och	stödpersonen		samtycker till
det, ska den nämnd som avses i				det, ska den nämnd som avses i
20 §	första	stycket underrätta		20 §	första	stycket underrätta
socialnämnden i den kommun där				socialnämnden i den kommun där
den isolerade är folkbokförd om				den isolerade är folkbokförd om
hans eller hennes önskemål.				hans eller hennes önskemål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2012:781.

1043

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)		Prop. 2024/25:89
		Bilaga 12
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 c § och 8 kap. 9 § utlänningslagen
(2005:716) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

5kap. 15 c §1

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd		Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
ska på ansökan av socialnämnden		ska på ansökan av socialnämnden
beviljas ett barn som avses bli		beviljas ett barn som avses bli
placerat här i landet enligt 6 kap.		placerat här i landet enligt 22 kap.
11 a § socialtjänstlagen (2001:453)		19 §	socialtjänstlagen	(2025:000)
om uppehållstillstånd behövs	för	om	uppehållstillstånd	behövs	för
vistelsen. Uppehållstillståndet	ska	vistelsen. Uppehållstillståndet			ska
gälla i minst ett år.		gälla i minst ett år.

8kap. 9 §2

En EES-medborgare eller en	En EES-medborgare eller en
familjemedlem till en EES-med-	familjemedlem till en EES-med-
borgare får avvisas under de tre	borgare får avvisas under de tre
första månaderna efter inresan om	första månaderna efter inresan om
han eller hon visar sig utgöra en	han eller hon visar sig utgöra en
orimlig belastning för bistånds-	orimlig belastning för bistånds-
systemet enligt socialtjänstlagen	systemet enligt socialtjänstlagen
(2001:453).	(2025:000).

En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1	Senaste lydelse 2012:322.	1045
2	Senaste lydelse 2014:198.	1045

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1046

Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samord- ningsförbund1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

Vid utbetalning av ersättning enligt 2 § tillämpas bestämmelserna i 13 kap.

16och 18–27 §§ mervärdesskattelagen (2023:200). Bestämmelsen i

13kap. 26 § mervärdesskattelagen ska dock inte tillämpas i fråga om

1. boendeformer			som	anges i	1. särskilda boendeformer och
5 kap.	5 §	andra	och	tredje	bostäder som anges i 8 kap. 4 och
styckena	och	7 §	tredje	stycket	11 §§ socialtjänstlagen (2025:000),
socialtjänstlagen (2001:453),					2. hem för vård eller boende och
2. hem för vård eller boende och					stödboenden som anges i 9 kap. 7 §
stödboenden som anges i 6 kap. 2 §					socialtjänstlagen, och
socialtjänstlagen, och

3.boendeformer som anges i 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Lagen omtryckt 2008:909. Senaste lydelse av

lagens rubrik 2019:922.

2Senaste lydelse 2023:207.

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn1 ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 §2
Hem för vård eller boende,					Hem för vård eller boende,
stödboenden		eller	skyddade		stödboenden		eller	skyddade
boenden enligt 6 kap. socialtjänst-					boenden enligt 9 kap. socialtjänst-
lagen (2001:453) som tar emot barn					lagen (2025:000) som tar emot barn
får inte anställa någon om inte					får inte anställa någon om inte
kontroll gjorts av register som förs					kontroll gjorts av register som förs
enligt lagen		(1998:620) om			enligt lagen		(1998:620)		om
belastningsregister			och	lagen	belastningsregister			och	lagen
(1998:621)	om misstankeregister				(1998:621)	om misstankeregister
avseende	honom		eller	henne.	avseende	honom		eller henne.
Detsamma ska gälla den som, utan					Detsamma ska gälla den som, utan
att det innebär anställning, erbjuds					att det innebär anställning, erbjuds
uppdrag,		praktiktjänstgöring,			uppdrag,		praktiktjänstgöring,
volontärarbete eller liknande vid ett					volontärarbete eller liknande vid ett
sådant hem under omständigheter					sådant hem under omständigheter
liknande dem som förekommer vid					liknande dem som förekommer vid
en anställning inom verksamheten.					en anställning inom verksamheten.

Den som erbjuds en anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring, volontärarbete eller liknande vid ett sådant hem för vård eller boende, ett sådant stödboende eller ett sådant skyddat boende som sägs i första stycket, ska till den som erbjuder anställningen lämna utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret.

Skyldigheten att lämna utdrag ur register gäller dock inte om den som erbjuder anställningen, uppdraget, praktiktjänstgöringen, volontärarbetet eller liknande själv inhämtar utdraget.

		4 §3
I 13 kap. 11 §		socialtjänstlagen	I 28 kap. 12 §		socialtjänstlagen
(2001:453) finns bestämmelser om			(2025:000) finns bestämmelser om
förbud att	driva stödboende,		förbud att	driva stödboende,
skyddat boende eller hem för vård			skyddat boende eller hem för vård
eller boende	på	grund av under-	eller boende	på	grund av under-

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2015:986.

2Senaste lydelse 2024:87.

3 Senaste lydelse 2024:87.

1049

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 10 § och 3 kap. 1 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 4 §1

Det som anges i 2 kap. 6–8 och	Det som anges i 2 kap. 6–8 och
10 §§ inskränker inte de skyldig-	10 §§ inskränker inte de skyldig-
heter som kommunen har enligt	heter som kommunen har enligt
socialtjänstlagen (2001:453).	socialtjänstlagen (2025:000).
Den eller de nämnder som avses	Den eller de nämnder som avses
i 2 kap. 4 § första stycket social-	i 4 kap. 2 § första stycket social-
tjänstlagen ska ha hand om verk-	tjänstlagen ska ha hand om verk-
samhet enligt 2 kap. 7, 8 och 10 §§.	samhet enligt 2 kap. 7, 8 och 10 §§.

2kap. 10 §2

En kommun får lämna kompensa-		En kommun får lämna kompensa-
tion till en person		tion till en person
– när han eller hon inte har fått		– när han eller hon inte har fått
bistånd enligt 4 kap. 1 eller	2 §	insatser enligt 11 kap. 1 eller 4 §
socialtjänstlagen (2001:453) inom		eller	ekonomiskt		bistånd	enligt
skälig tid eller i enlighet med ett		12 kap. 1 eller 2 § socialtjänstlagen
beslut av socialnämnden eller ett		(2025:000) inom skälig tid eller i
avgörande av en domstol, eller		enlighet med ett beslut av
– när socialnämnden inte	har	socialnämnden eller ett avgörande
fullgjort en garanti som lämnats till		av en domstol, eller
personen att inom en viss tid eller		– när		socialnämnden inte har
på ett visst sätt tillhandahålla		fullgjort en garanti som lämnats till
bistånd enligt 4 kap. 1 eller	2 §	personen att inom en viss tid eller
socialtjänstlagen.		på ett visst sätt tillhandahålla
		insatser enligt 11 kap. 1 eller 4 §
		eller	ekonomiskt		bistånd	enligt
		12 kap.		1 eller	2 § socialtjänst-
		lagen.

3kap. 1 §

Kommuner får bedriva näringsverksamhet i syfte att ge personer med funktionshinder anställning om de inte i tillräcklig omfattning inom kom- munen kan få lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att

1.verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsätt- ning av personer med funktionshinder, och

1	Senaste lydelse 2010:428.	1051
2	Senaste lydelse 2010:428.	1051

1. enligt 11 kap. 1 § socialtjänst- lagen (2025:000) som avses i 8 kap. 1 § samma lag och som lämnas till äldre personer eller

personer med funktionsned- sättning,

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 26 kap. 4, 9 a, 9 c, 10, 14 b och 14 c §§ och 44 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26kap. 4 §1

Sekretess gäller i verksamhet som				Sekretess gäller i verksamhet som
avser omhändertagande av person-				avser omhändertagande av person-
akt	enligt 7 kap. 5 §	socialtjänst-		akt enligt 17 kap. 7 och 8 §§ social-
lagen (2001:453) eller 23 f § lagen				tjänstlagen (2025:000) eller 23 f §
(1993:387) om stöd och service till				lagen (1993:387) om stöd och
vissa funktionshindrade för uppgift				service till vissa funktionshindrade
om en enskilds personliga för-				för uppgift om en enskilds
hållanden.				personliga förhållanden.
Första stycket gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
			9 a §2
Sekretessen enligt 1 § hindrar inte				Sekretessen enligt 1 § hindrar inte
att uppgift om att beslut fattats				att uppgift om att beslut fattats
enligt 11 kap. 1 a § andra stycket				enligt 20 kap. 2 § socialtjänstlagen
socialtjänstlagen (2001:453)			eller	(2025:000) eller uppgift om att
uppgift om att sådan utredning som				sådan utredning som avses i den
avses i den bestämmelsen redan				bestämmelsen redan pågår lämnas
pågår lämnas till den som har gjort				till den som har gjort en anmälan
en	anmälan enligt	14 kap.	1 §	enligt 19 kap. 1 eller 2 § samma
samma lag, om det med hänsyn till				lag, om det med hänsyn till
omständigheterna inte är olämpligt				omständigheterna inte är olämpligt
att uppgiften lämnas ut.				att uppgiften lämnas ut.

9 c §3

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet i samma kommun, om det gäller insatser

1. enligt 4 kap. 1 § socialtjänst- lagen (2001:453) som avses i

3 kap. 6 § första stycket samma lag och som lämnas till äldre personer eller personer med funktionsned- sättning,

1Senaste lydelse 2018:1157.

2Senaste lydelse 2012:778.

3 Senaste lydelse 2022:916.

1053

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1054

2. enligt 4 kap. 1 § socialtjänst-	2. enligt 11 kap. 1 § socialtjänst-
lagen som avses i 5 kap. 5 och 7 §§	lagen som avses i 8 kap. 3, 4, 10 och
samma lag,	11 §§ samma lag,
3. enligt 4 kap. 2 a § socialtjänst-	3. enligt 11 kap. 5 § socialtjänst-
lagen, eller	lagen och som avser hemtjänst till
	äldre personer, eller

4.enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade.

		10 §4
Sekretessen enligt 4 § hindrar inte			Sekretessen enligt 4 § hindrar inte
att uppgift i verksamhet som avses			att uppgift i verksamhet som avses
i 7 kap.	5 §	socialtjänstlagen	i 17 kap.		7	och		8 §§		social-
(2001:453) lämnas till en social-			tjänstlagen		(2025:000) lämnas till
nämnd och uppgift i verksamhet			en socialnämnd och uppgift i
som avses i 23 f § lagen (1993:387)			verksamhet		som		avses		i	23 f §
om stöd och service till vissa			lagen (1993:387) om stöd och
funktionshindrade lämnas till en			service till vissa funktionshindrade
nämnd som avses i 22 § samma lag,			lämnas till en nämnd som avses i
om uppgiften behövs för handlägg-			22 §	samma		lag,		om	uppgiften
ning av ärende eller verkställighet			behövs för handläggning av ärende
av beslut om stödinsatser, vård eller			eller verkställighet av beslut om
behandling och det är av synnerlig			stödinsatser, vård eller behandling
vikt att uppgiften lämnas.			och det är av synnerlig vikt att
			uppgiften lämnas.
		14 b §5
Sekretess	gäller	hos Inspektionen	Sekretess gäller				hos Inspektionen
för vård och omsorg för uppgift om			för vård och omsorg för uppgift om
adress till ett skyddat boende enligt			adress till ett skyddat boende enligt
6 kap.	1 a §	socialtjänstlagen	9 kap.	5 §			socialtjänstlagen
(2001:453), om det inte står klart			(2025:000), om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att			att uppgiften kan röjas utan att
syftet med verksamheten skadas.			syftet	med	verksamheten					skadas.
Detsamma gäller för uppgift om			Detsamma gäller för uppgift om
adress till ett sådant hem för vård			adress till ett sådant hem för vård
eller boende enligt 6 kap. 1 § första			eller boende enligt 9 kap. 1 § första
stycket 2 samma lag som bedriver			stycket samma lag som bedriver
verksamhet som motsvarar skyddat			verksamhet som motsvarar skyddat
boende.			boende.

Sekretess enligt första stycket gäller även för uppgift om beteckning på fastighet där verksamhet bedrivs i form av sådana boenden som avses i första stycket. Sekretess gäller också för uppgift om tomträtt i fastighet där

sådan verksamhet bedrivs.
Sekretessen enligt första och	Sekretessen enligt första och
andra styckena gäller även den som	andra styckena gäller även den som
ansökt om tillstånd enligt 7 kap. 1 §	ansökt om tillstånd enligt 26 kap.
första stycket socialtjänstlagen men	1 § socialtjänstlagen men ännu inte

4Senaste lydelse 2018:1157.

5Senaste lydelse 2024:88.

ännu inte beviljats tillstånd, samt	beviljats tillstånd,		samt	sådan
sådan verksamhet som anmälts av	verksamhet som anmälts av en
en kommun eller region enligt	kommun eller region enligt 26 kap.
7 kap. 1 § andra stycket samma lag.	2 § samma lag.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
14 c §6
Sekretess gäller hos en kommun	Sekretess gäller hos en kommun
eller region för uppgift om adress	eller region för uppgift om adress
till ett skyddat boende enligt 6 kap.	till ett skyddat boende enligt 9 kap.
1 a § socialtjänstlagen (2001:453),	5 §	socialtjänstlagen	(2025:000),
om det inte står klart att uppgiften	om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att syftet med verk-	kan röjas utan att syftet med verk-
samheten skadas. Detsamma gäller	samheten skadas. Detsamma gäller
för uppgift om adress till ett sådant	för uppgift om adress till ett sådant
hem för vård eller boende enligt	hem för vård eller boende enligt
6 kap. 1 § första stycket 2 samma	9 kap. 1 § första stycket samma lag
lag som bedriver verksamhet som	som	bedriver verksamhet		som
motsvarar skyddat boende.	motsvarar skyddat boende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

44kap. 3 §7

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av

1.	6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och
2.	15 kap. 2 § socialtjänstlagen	2. 17 kap. 12 § socialtjänstlagen
(2001:453).		(2025:000).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

6Senaste lydelse 2024:88.

7Senaste lydelse 2019:311.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1055

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1056

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk1

dels att 18–18 c §§ ska upphöra att gälla, dels att 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 18 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 §2
Denna lag innehåller bestämmelser					Denna lag innehåller bestämmelser
om	nationella		minoriteter,		om	nationella		minoriteter,
nationella minoritetsspråk,				för-	nationella minoritetsspråk,				för-
valtningsområden och			rätten	att	valtningsområden			och rätten	att
använda	minoritetsspråk			hos	använda	minoritetsspråk			hos
förvaltningsmyndigheter och dom-					förvaltningsmyndigheter och dom-
stolar samt		bestämmelser		om	stolar.	Lagen	innehåller också
äldreomsorg.		Lagen	innehåller		bestämmelser		om	uppföljning	av
också bestämmelser om upp-					tillämpningen av lagen.
följning av tillämpningen av lagen.
					18 §
					Rätten för enskilda att i vissa fall
					erbjudas omvårdnad inom ramen
					för äldreomsorgen på de nationella
					minoritetsspråken regleras i 8 kap.
					6–9 §§		socialtjänstlagen
					(2025:000).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse av

18§ 2018:1367

18a § 2018:1367

18b § 2018:1367

18c § 2018:1367.

2Senaste lydelse 2018:1367.

Förslag till lag om ändring i fängelselagen (2010:610)		Prop. 2024/25:89
		Bilaga 12
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 och 11 §§ fängelselagen (2010:610)
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

11kap. 3 §

Vårdvistelse innebär att en intagen	Vårdvistelse innebär att en intagen
är placerad i ett sådant hem som	är placerad i ett sådant hem som
avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen	avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453).	(2025:000).

Vårdvistelse får beviljas en intagen som har behov av vård eller behand- ling mot missbruk av beroendeframkallande medel eller mot något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet, om det inte finns någon beaktansvärd risk för att den intagne kommer att begå brott, undandra sig straffets fullgörande eller på annat sätt allvarligt missköta sig.

11 §

Den som bedriver ett halvvägshus i	Den som bedriver ett halvvägshus i
enskild regi enligt 10 § eller ett hem	enskild regi enligt 10 § eller ett hem
för vårdvistelse enligt 6 kap. 1 §	för vårdvistelse enligt 9 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453) ska	socialtjänstlagen (2025:000) ska

1.fortlöpande hålla Kriminalvården underrättad om hur verksamheten fortskrider,

2.samråda med Kriminalvården i frågor av större vikt, och

3.omedelbart anmäla om den intagne inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussnings- åtgärden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1057

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1058

Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap. 5 §1

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begräns- ningar som följer av 12–14 §§ och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med

1.har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning,

2.har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada,

3.är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel, eller

4.utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.

Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Bestämmelser om skyldighet att		Bestämmelser om skyldighet att
anmäla till socialnämnden att ett		anmäla till socialnämnden att ett
barn kan behöva nämndens skydd		barn kan behöva nämndens skydd
finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen		finns i 19 kap. 1 och 2 §§ social-
(2001:453).		tjänstlagen (2025:000).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2021:647.

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)		Prop. 2024/25:89
		Bilaga 12
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 13 och 15 c §§, 10 kap. 25 och 33 §§,
11 kap. 25 och 32 §§, 16 kap. 43, 49 och 49 a §§, 17 kap. 15 a, 19 och
21 a §§, 18 kap. 31 §, 19 kap. 35, 40 a, 42 och 42 a §§ och 29 kap. 13 §
skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

9kap. 13 §1

Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.

Ett barn som vistas i ett sådant	Ett barn som vistas i ett sådant
hem för vård eller boende som av-	hem för vård eller boende som av-
ses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen	ses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) eller i ett sådant	(2025:000) eller i ett sådant
skyddat boende som avses i 6 kap.	skyddat boende som avses i 9 kap.
1 a § samma lag har rätt att bli mot-	5 § samma lag har rätt att bli mot-
taget i en förskoleklass i den kom-	taget i en förskoleklass i den kom-
mun där barnet vistas, trots att en	mun där barnet vistas, trots att en
annan kommun är den som ska	annan kommun är den som ska
svara för barnets utbildning.	svara för barnets utbildning.

Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun.

15 c §2

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1060

Den kommun som anordnar utbildningen ansvarar för att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

10kap.

25 §3

kommun.
En elev som vistas i ett sådant	En elev som vistas i ett sådant
hem för vård eller boende som	hem för vård eller boende som
avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen	avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) eller i ett sådant	(2025:000) eller i ett sådant
skyddat boende som avses i 6 kap.	skyddat boende som avses i 9 kap.
1 a § samma lag har rätt att bli	5 § samma lag har rätt att bli
mottagen i en grundskola i den	mottagen i en grundskola i den
kommun där eleven vistas, trots att	kommun där eleven vistas, trots att
en annan kommun är den som ska	en annan kommun är den som ska
svara för elevens utbildning.	svara för elevens utbildning.
33 §4
En elev som med stöd av 25 § går i	En elev som med stöd av 25 § går i
en annan kommuns grundskola och	en annan kommuns grundskola och
som på grund av skolgången måste	som på grund av skolgången måste
övernatta i den kommunen har rätt	övernatta i den kommunen har rätt
till skolskjuts mellan den tillfälliga	till skolskjuts mellan den tillfälliga
bostaden och den plats där utbild-	bostaden och den plats där utbild-
ningen bedrivs under samma förut-	ningen bedrivs under samma förut-
sättningar som gäller för elever som	sättningar som gäller för elever som
är hemmahörande i kommunen.	är hemmahörande i kommunen.
Detsamma gäller för en elev som	Detsamma gäller för en elev som
går i en annan kommuns grund-	går i en annan kommuns grund-
skola på grund av att eleven har	skola på grund av att eleven har
placerats i ett sådant skyddat	placerats i ett sådant skyddat
boende som aves i 6 kap. 1 a §	boende som aves i 9 kap. 5 §
socialtjänstlagen (2001:453).	socialtjänstlagen (2025:000).

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

3Senaste lydelse 2024:89.

4Senaste lydelse 2024:89.

11 kap.	Prop. 2024/25:89
25 §5	Bilaga 12

En elev har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens anpassade grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant		En elev som vistas i ett sådant
hem för vård eller boende som		hem för vård eller boende som
avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen		avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) eller i ett sådant		(2025:000) eller i ett sådant
skyddat boende som avses i 6 kap.		skyddat boende som avses i 9 kap.
1 a § samma lag har	rätt att bli	5 § samma lag har rätt att bli
mottagen i en anpassad grundskola		mottagen i en anpassad grundskola
i den kommun där eleven vistas,		i den kommun där eleven vistas,
trots att en annan kommun är den		trots att en annan kommun är den
som ska svara för elevens utbild-		som ska svara för elevens utbild-
ning.		ning.
	32 §6
En elev som med stöd av 25 § går i		En elev som med stöd av 25 § går i
en annan kommuns	anpassade	en annan kommuns anpassade
grundskola och som på grund av		grundskola och som på grund av
skolgången måste övernatta i den		skolgången måste övernatta i den
kommunen har rätt till skolskjuts		kommunen har rätt till skolskjuts
mellan den tillfälliga bostaden och		mellan den tillfälliga bostaden och
den plats där utbildningen bedrivs		den plats där utbildningen bedrivs
under samma förutsättningar som		under samma förutsättningar som
gäller för elever som är hemma-		gäller för elever som är hemma-
hörande i kommunen. Detsamma		hörande i kommunen. Detsamma
gäller för en elev som går i en annan		gäller för en elev som går i en annan
kommuns anpassade grundskola på		kommuns anpassade grundskola på
grund av att eleven har placerats i		grund av att eleven har placerats i
ett sådant skyddat boende som		ett sådant skyddat boende som
avses i 6 kap. 1 a §	socialtjänst-	avses i 9 kap. 5 § socialtjänstlagen
lagen (2001:453).		(2025:000).

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

16kap.

43 §7

5	Senaste lydelse 2024:89.
6	Senaste lydelse 2024:89.	1061
7	Senaste lydelse 2024:89.	1061

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1062

är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbild- ningen.

En elev ska vid beslut om			En elev ska vid beslut om
mottagande enligt första		stycket	mottagande enligt första		stycket
jämställas med den som är hemma-			jämställas med den som är hemma-
hörande i kommunen eller sam-			hörande i kommunen eller sam-
verkansområdet för	utbildningen,		verkansområdet för	utbildningen,
om eleven vistas i kommunen eller			om eleven vistas i kommunen eller
samverkansområdet	för	utbild-	samverkansområdet	för	utbild-
ningen på grund av placering i ett			ningen på grund av placering i ett
sådant hem för vård eller boende			sådant hem för vård eller boende
som avses i 6 kap.	1 §	social-	som avses i 9 kap.	1 §	social-
tjänstlagen (2001:453) eller i ett			tjänstlagen (2025:000) eller i ett
sådant skyddat boende som avses i			sådant skyddat boende som avses i
6 kap. 1 a § samma lag.			9 kap. 5 § samma lag.

49 §8

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för ut- bildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun


eller en region som anordnar utbildningen.
En elev som har placerats i ett					En elev som har placerats i ett
hem för vård eller boende enligt					hem för vård eller boende enligt
6 kap.		1 §		socialtjänstlagen	9 kap.		1 §		socialtjänstlagen
(2001:453) eller i ett skyddat					(2025:000) eller i ett skyddat
boende enligt 6 kap. 1 a § samma					boende enligt 9 kap. 5 § samma lag,
lag, och därför flyttar från kom-					och därför flyttar från kommunen
munen		eller	samverkansområdet		eller		samverkansområdet				för
för utbildningen, har rätt att full-					utbildningen, har rätt att fullfölja
följa utbildningen på det påbörjade					utbildningen			på	det	påbörjade
programmet			eller	den påbörjade	programmet			eller	den	påbörjade
inriktningen i den kommun där					inriktningen i den kommun där
hemmet för vård eller boende eller					hemmet för vård eller boende eller
det skyddade boendet är beläget,					det skyddade boendet är beläget,
om	kommunen			erbjuder sådan	om	kommunen			erbjuder sådan
utbildning. Om den inte erbjuder					utbildning. Om den inte erbjuder
den	aktuella		utbildningen, har		den	aktuella		utbildningen,			har
eleven rätt att efter eget val fullfölja					eleven rätt att efter eget val fullfölja
sin utbildning i en annan kommun					sin utbildning i en annan kommun
eller en region som anordnar utbild-					eller en region som anordnar utbild-
ningen, om detta inte hindrar					ningen, om detta inte hindrar
eleven från att vistas i hemmet för					eleven från att vistas i hemmet för
vård eller boende eller i det					vård eller boende eller i det
skyddade boendet.					skyddade boendet.

8Senaste lydelse 2024:89.

49 a §9

Prop. 2024/25:89

En elev som har placerats i ett hem

Bilaga 12

för vård eller boende enligt 6 kap.

för vård eller boende enligt 9 kap.

1 §

socialtjänstlagen

(2001:453)

1 §

socialtjänstlagen

(2025:000)

eller

i ett

skyddat boende

enligt

eller

i ett

skyddat boende

enligt

6 kap. 1 a § samma lag och som

9 kap. 5 § samma lag och som efter

efter placeringen återvänder till sin

placeringen

återvänder

till sin

hemkommun har rätt att fullfölja en

påbörjad utbildning på ett nationellt

program eller en nationell inrikt-

ning i hemkommunen, om den

erbjuder

sådan utbildning.

Detta

erbjuder

sådan utbildning.

Detta

gäller oavsett om utbildningen på-

börjades

hemkommunen

eller

börjades

hemkommunen

eller

samverkansområdet

före placer-

samverkansområdet

före

placer-

ingen eller i den kommun eller det

samverkansområde där hemmet för

vård eller boende eller det

skyddade boendet är beläget.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

17kap.

15a §10

En elev som har placerats i ett hem			En elev som har placerats i ett hem
för vård eller boende enligt 6 kap.			för vård eller boende enligt 9 kap.
1 §	socialtjänstlagen	(2001:453)	1 §	socialtjänstlagen	(2025:000)
eller	i ett skyddat boende enligt		eller	i ett skyddat boende enligt
6 kap. 1 a § samma lag, och därför			9 kap. 5 § samma lag, och därför
flyttar från kommunen eller sam-			flyttar från kommunen eller sam-
verkansområdet för		utbildningen,	verkansområdet för		utbildningen,
har rätt att fullfölja utbildningen på			har rätt att fullfölja utbildningen på
ett påbörjat introduktionsprogram			ett påbörjat introduktionsprogram
eller på ett annat introduktions-			eller på ett annat introduktions-
program i den kommun eller i det			program i den kommun eller i det
samverkansområde där hemmet för			samverkansområde där hemmet för
vård eller boende eller det			vård eller boende eller det
skyddade boendet finns. Utbild-			skyddade boendet finns. Utbild-
ningen ska i ett sådant fall fullföljas			ningen ska i ett sådant fall fullföljas
enligt den nya huvudmannens ut-			enligt den nya huvudmannens ut-
bildningsplan och en ny individuell			bildningsplan och en ny individuell
studieplan.			studieplan.

Under de förutsättningar som anges i 29 och 30 §§ har eleven rätt att fullfölja utbildningen hos en huvudman för en fristående gymnasieskola enligt den huvudmannens utbildningsplan och en ny individuell studie- plan.

9 Senaste lydelse 2024:89.	1063
10 Senaste lydelse 2024:89.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1064

En elev som påbörjat ett introduktionsprogram hos en huvudman och som efter en avslutad placering i ett hem för vård eller boende eller i ett skyddat boende återvänder till hemkommunen har rätt att fullfölja utbildningen på programmet eller på ett annat introduktionsprogram hos hemkommunen eller i hemkommunens samverkansområde enligt hem- kommunens utbildningsplan och en ny individuell studieplan.

19§11

En kommun eller en region som anordnar programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ta emot alla de behöriga sökande till utbildningen som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.

En elev ska vid beslut om mot-		En elev ska vid beslut om mot-
tagande enligt första stycket jäm-		tagande enligt första stycket jäm-
ställas med den som är hemma-		ställas med den som är hemma-
hörande i kommunen eller sam-		hörande i kommunen eller sam-
verkansområdet för	utbildningen,	verkansområdet för	utbildningen,
om eleven vistas i kommunen eller		om eleven vistas i kommunen eller
samverkansområdet	för utbild-	samverkansområdet	för utbild-
ningen på grund av placering i ett		ningen på grund av placering i ett
sådant hem för vård eller boende		sådant hem för vård eller boende
som avses i 6 kap. 1 § socialtjänst-		som avses i 9 kap. 1 § socialtjänst-
lagen (2001:453) eller i ett sådant		lagen (2025:000) eller i ett sådant
skyddat boende som avses i 6 kap.		skyddat boende som avses i 9 kap.
1 a § samma lag.		5 § samma lag.

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska tas emot enligt första och andra styckena har antagits, får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.

21 a §12

11Senaste lydelse 2024:89.

12Senaste lydelse 2024:89.

18kap. 31 §13

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

19kap. 35 §14

Av de sökande till ett nationellt program eller till en nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i

kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.
En elev ska vid beslut om mot-		En elev ska vid beslut om mot-
tagande enligt första stycket jäm-		tagande enligt första stycket jäm-
ställas med den som är hemma-		ställas med den som är hemma-
hörande i kommunen eller sam-		hörande i kommunen eller sam-
verkansområdet för	utbildningen,	verkansområdet för	utbildningen,
om eleven vistas i kommunen eller		om eleven vistas i kommunen eller
samverkansområdet	för utbild-	samverkansområdet	för utbild-
ningen på grund av placering i ett		ningen på grund av placering i ett
sådant hem för vård eller boende		sådant hem för vård eller boende
som avses i 6 kap. 1 § socialtjänst-		som avses i 9 kap. 1 § socialtjänst-
lagen (2001:453) eller i ett sådant		lagen (2025:000) eller i ett sådant
skyddat boende som avses i 6 kap.		skyddat boende som avses i 9 kap.
1 a § samma lag.		5 § samma lag.

13Senaste lydelse 2024:89.

14Senaste lydelse 2024:89.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1065

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1066

40 a §15

En kommun eller en region ska ta emot en elev på ett individuellt program

om
1. eleven vistas i kommunen eller	1. eleven vistas i kommunen eller
samverkansområdet för utbild-	samverkansområdet för utbild-
ningen på grund av placering i ett	ningen på grund av placering i ett
sådant hem för vård eller boende	sådant hem för vård eller boende
som avses i 6 kap. 1 § socialtjänst-	som avses i 9 kap. 1 § socialtjänst-
lagen (2001:453) eller i ett sådant	lagen (2025:000) eller i ett sådant
skyddat boende som avses i 6 kap.	skyddat boende som avses i 9 kap.
1 a § samma lag, och	5 § samma lag, och

2.hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.

42§16

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade pro- grammet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun


eller en region som anordnar utbildningen.
En elev som har placerats i ett					En elev som har placerats i ett
hem för vård eller boende enligt					hem för vård eller boende enligt
6 kap.		1 §		socialtjänstlagen	9 kap.		1 §		socialtjänstlagen
(2001:453) eller i ett skyddat					(2025:000) eller i ett skyddat
boende enligt 6 kap. 1 a § samma					boende enligt 9 kap. 5 § samma lag,
lag, och därför flyttar från kom-					och därför flyttar från kommunen
munen		eller	samverkansområdet		eller		samverkansområdet				för
för utbildningen, har rätt att full-					utbildningen, har rätt att fullfölja
följa utbildningen på det påbörjade					utbildningen			på	det	påbörjade
programmet			eller	den påbörjade	programmet			eller	den	påbörjade
inriktningen i den kommun där					inriktningen i den kommun där
hemmet för vård eller boende eller					hemmet för vård eller boende eller
det skyddade boendet är beläget,					det skyddade boendet är beläget,
om	kommunen			erbjuder sådan	om	kommunen			erbjuder sådan
utbildning. Om den inte erbjuder					utbildning. Om den inte erbjuder
den	aktuella		utbildningen, har		den	aktuella		utbildningen,			har
eleven rätt att efter eget val fullfölja					eleven rätt att efter eget val fullfölja
sin utbildning i en annan kommun					sin utbildning i en annan kommun
eller en region som anordnar utbild-					eller en region som anordnar utbild-
ningen, om detta inte hindrar					ningen, om detta inte hindrar
eleven från att vistas i hemmet för					eleven från att vistas i hemmet för
vård eller boende eller det					vård eller boende eller det
skyddade boendet.					skyddade boendet.

15Senaste lydelse 2024:89.

16Senaste lydelse 2024:89.

				42 a §17
En elev som har placerats i ett hem					En elev som har placerats i ett hem
för vård eller boende enligt 6 kap.					för vård eller boende enligt 9 kap.
1 § socialtjänstlagen			(2001:453)		1 §	socialtjänstlagen				(2025:000)
eller	i ett skyddat boende			enligt	eller	i	ett	skyddat boende			enligt
6 kap. 1 a § samma lag och som					9 kap. 5 § samma lag och som efter
efter placeringen återvänder till sin					placeringen			återvänder till sin
hemkommun har rätt att fullfölja en					hemkommun har rätt att fullfölja en
påbörjad utbildning på ett nationellt					påbörjad utbildning på ett nationellt
program eller en nationell inrikt-					program eller en nationell inrikt-
ning i hemkommunen, om den					ning i hemkommunen, om den
erbjuder sådan		utbildning.		Detta	erbjuder sådan				utbildning.		Detta
gäller	oavsett	om	utbildningen		gäller		oavsett		om	utbildningen
påbörjades i hemkommunen eller					påbörjades i hemkommunen eller
samverkansområdet			före	placer-	samverkansområdet					före	placer-
ingen eller i den kommun eller det					ingen eller i den kommun eller det
samverkansområde där hemmet för					samverkansområde där hemmet för
vård eller boende eller det					vård eller boende eller det
skyddade boendet är beläget.					skyddade boendet är beläget.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

29kap. 13 §

Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhälls- organ, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om skyldighet att		Bestämmelser om skyldighet att
anmäla till socialnämnden att ett		anmäla till socialnämnden att ett
barn kan behöva nämndens skydd		barn kan behöva nämndens skydd
finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen		finns i 19 kap. 1 och 2 §§ social-
(2001:453).		tjänstlagen (2025:000).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

17Senaste lydelse 2024:89.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1067

Förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622)		Prop. 2024/25:89
		Bilaga 12
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 b § alkohollagen (2010:1622) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

8kap.

1 b §1

Serveringstillstånd krävs		inte för	Serveringstillstånd krävs inte för
servering till en boende och			servering till en boende och
besökare till denne på sådana			besökare till denne i sådana
särskilda boenden			särskilda	boendeformer	eller
1. som avses i 5 kap. 5 § andra			bostäder
och tredje styckena och 7 § tredje			1. som avses i 8 kap. 4 och 11 §§
stycket	socialtjänstlagen		socialtjänstlagen (2025:000)		och
(2001:453) och	9 § 9	lagen	9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och
(1993:387) om stöd och service till			service till vissa funktionshindrade,
vissa funktionshindrade, och			och

2. vid vilka måltidsservice tillhandahålls.

Den som bedriver alkoholservering enligt första stycket ska utöva sär- skild kontroll (egenkontroll) över serveringen. För egenkontrollen ska det finnas ett för verksamheten lämpligt program.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2018:1726.

1069

Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 8 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 2 och 4 §§, 14 kap. 1 §, 16 kap. 1 § och 17 kap. 8 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

5 kap.

8 §

Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhets- lagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bestämmelser om skyldighet att	Bestämmelser om skyldighet att
anmäla till socialnämnden att ett	anmäla till socialnämnden att ett
barn kan behöva nämndens skydd	barn kan behöva nämndens skydd
finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen	finns i 19 kap. 1 och 2 §§ social-
(2001:453).	tjänstlagen (2025:000).

11kap. 1 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten ska utövas av den eller de nämnder

som	kommunfullmäktige enligt
2 kap.	4 §	socialtjänstlagen

(2001:453) bestämmer. Bestäm- melser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgs- området.

Ledningen av den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten ska utövas av den eller de nämnder

som	kommunfullmäktige enligt
4 kap.	2 §	socialtjänstlagen

(2025:000) bestämmer. Bestäm- melser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgs- området.

12kap. 1 §1


Kommunen ska erbjuda en god	Kommunen ska erbjuda en god
hälso- och sjukvård åt den som	hälso- och sjukvård åt den som
efter beslut av kommunen bor i en	efter beslut av kommunen bor i en
sådan boendeform eller bostad som	sådan särskild		boendeform eller
avses i 5 kap. 5 § andra stycket,	bostad som avses i 8 kap. 4 § första
5 kap. 7 § tredje stycket eller mot-	stycket,	8 kap.	11 § eller mot-
svarande tillståndspliktig boende-	svarande	tillståndspliktig		boende-
form eller bostad som avses i 7 kap.	form eller bostad som			avses i
1 § första stycket 2 socialtjänst-	26 kap.	1 § 2	socialtjänstlagen
lagen (2001:453). Kommunen ska	(2025:000). Kommunen ska även i
även i samband med dagverksam-	samband	med	dagverksamhet
het enligt 3 kap. 6 § samma lag	enligt 8 kap. 1 § samma lag erbjuda

1Senaste lydelse 2018:1727.

1073

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1074

erbjuda en god hälso- och sjukvård	en god hälso- och sjukvård åt den
åt den som vistas i dagverksam-	som vistas i dagverksamheten.
heten.
2 §2
Kommunen får erbjuda den som	Kommunen får erbjuda den som
vistas i kommunen hälso- och sjuk-	vistas i kommunen hälso- och sjuk-
vård i hemmet (hemsjukvård) i	vård i hemmet (hemsjukvård) i
ordinärt boende och i sådant sär-	ordinärt boende och i sådan
skilt boende som avses i 5 kap. 5 §	särskild boendeform som avses i
tredje stycket socialtjänstlagen	8 kap. 4 § andra stycket social-
(2001:453).	tjänstlagen (2025:000).

4 §3

Regionen får på framställning av en kommun inom regionen erbjuda

läkemedel utan kostnad ur läkemedelsförråd till den som
1. bor i en sådan särskild boende-		1. bor i en sådan särskild boende-
form som avses i 5 kap. 5 § andra		form som avses i 8 kap. 4 § första
stycket	socialtjänstlagen	stycket	socialtjänstlagen
(2001:453), eller		(2025:000), eller

2. får hemsjukvård genom kommunens försorg.

Regionen svarar för kostnaderna för läkemedel som rekvireras till läkemedelsförråden.

14kap. 1 §4

Regionen får till en kommun inom	Regionen får till en kommun inom
regionen överlåta skyldigheten att	regionen överlåta skyldigheten att
erbjuda hälso- och sjukvård i	erbjuda hälso- och sjukvård i
hemmet (hemsjukvård) i ordinärt	hemmet	(hemsjukvård) i ordinärt
boende och i sådant särskilt boende	boende och i sådan särskild
som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket	boendeform som avses i 8 kap. 4 §
socialtjänstlagen (2001:453), om	andra	stycket socialtjänstlagen
regionen och kommunen kommer	(2025:000), om regionen och
överens om det. Överenskommel-	kommunen kommer överens		om
sen får inte avse ansvar för hälso-	det. Överenskommelsen får		inte
och sjukvård som ges av läkare.	avse ansvar för hälso- och sjukvård
Överenskommelsen får även avse	som ges av läkare. Överens-
ansvar för sådana förbruknings-	kommelsen får även avse ansvar för
artiklar som avses i 8 kap. 9 §.	sådana	förbrukningsartiklar	som
	avses i 8 kap. 9 §.

Regionen får lämna sådant ekonomiskt bidrag till kommunen som motiveras av överlåtelsen.

2Senaste lydelse 2018:1727.

3Senaste lydelse 2019:973.

4Senaste lydelse 2019:973.

16kap. 1 §5

Regionen	ska till kommunerna			Regionen	ska till	kommunerna
inom regionen avsätta de läkar-				inom regionen avsätta de läkar-
resurser som behövs för att enskilda				resurser som behövs för att enskilda
ska kunna erbjudas en god hälso-				ska kunna erbjudas en god hälso-
och sjukvård i särskilt boende och i				och sjukvård i särskilt boende och i
dagverksamhet enligt 12 kap. 1			§.	dagverksamhet enligt 12 kap. 1 §.
Detsamma	gäller	hemsjukvård	i	Detsamma	gäller hemsjukvård i
ordinärt boende och i sådant sär-				ordinärt boende och i sådan
skilt boende som avses i 5 kap. 5 §				särskild boendeform som avses i
tredje stycket		socialtjänstlagen		8 kap. 4 §	andra	stycket social-
(2001:453), om en kommun an-				tjänstlagen (2025:000), om en
svarar för vården enligt 14 kap. 1			§.	kommun ansvarar för vården enligt
				14 kap. 1 §.

Regionen ska med kommunerna inom regionen sluta avtal om om- fattningen av och formerna för läkarmedverkan.

17kap. 8 §6

För den enskilde får avgifter för följande poster tillsammans per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och

7 §§ socialförsäkringsbalken:

1.vård enligt 12 kap. 1 eller 2 § eller 14 kap. 1 §,

2.förbrukningsartiklar enligt 12 kap. 6 §, och

3. hemtjänst och dagverksamhet	3. hemtjänst och dagverksamhet
enligt 8 kap. 5 § socialtjänstlagen	enligt 32 kap. 6 § socialtjänstlagen
(2001:453).	(2025:000).

Avgifterna får dock inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När av- gifterna fastställs, ska kommunen dessutom försäkra sig om att den enskildes make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekono-

misk situation.
Vid beräkning av avgiftsunderlag		Vid beräkning av avgiftsunderlag
och förbehållsbelopp enligt andra		och förbehållsbelopp enligt andra
stycket ska 8 kap. 3, 4, 7 och 8 §§		stycket ska 32 kap. 4, 5, 8 och 9 §§
socialtjänstlagen tillämpas.		socialtjänstlagen tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

5Senaste lydelse 2019:973.

6Senaste lydelse 2017:616.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1075

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1076

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Lagen gäller i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

1.tillhör skolväsendet, de särskilda utbildningsformerna eller annan pedagogisk verksamhet enligt 1 kap., 24 kap. eller 25 kap. skollagen (2010:800),

2.utgör hälso- och sjukvård eller tandvård enligt hälso- och sjukvårds- lagen (2017:30) eller tandvårdslagen (1985:125), eller

3. bedrivs enligt socialtjänstlagen	3. bedrivs enligt socialtjänstlagen
(2001:453), lagen (1988:870) om	(2025:000), lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall,	vård av missbrukare i vissa fall,
lagen (1990:52) med särskilda be-	lagen (1990:52) med särskilda be-
stämmelser om vård av unga, lagen	stämmelser om vård av unga, lagen
(1993:387) om stöd och service till	(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade eller utgör	vissa funktionshindrade eller utgör
personlig assistans som utförs med	personlig assistans som utförs med
assistansersättning enligt 51 kap.	assistansersättning enligt 51 kap.
socialförsäkringsbalken.	socialförsäkringsbalken.

Upphör verksamheten att vara en sådan verksamhet som avses i första stycket, gäller skyddet fortfarande i fråga om uppgifter som lämnas om den tidigare verksamheten för offentliggörande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

I varje region och kommun ska det finnas en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom den

1.hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) som bedrivs av regioner eller enligt avtal med regioner,

2. hälso- och sjukvård enligt	2. hälso- och sjukvård enligt
hälso- och sjukvårdslagen som be-	hälso- och sjukvårdslagen som be-
drivs av kommuner eller enligt	drivs av kommuner eller enligt
avtal med kommuner och den	avtal med kommuner och den
allmänna omvårdnad enligt social-	allmänna omvårdnad enligt social-
tjänstlagen (2001:453) som ges i	tjänstlagen (2025:000) som ges i
samband med sådan hälso- och	samband med sådan hälso- och
sjukvård, och	sjukvård, och

3.tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) som bedrivs eller helt eller delvis finansieras av regioner.

För patientnämnder gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen (2017:725).

Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2019:976.

1077

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1078

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § och 5 kap. 2 § lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 2 §

Vid	den samordnade		individuella	Vid den samordnade individuella
planeringen ska enheterna upprätta				planeringen ska enheterna upprätta
en individuell plan i enlighet med				en individuell plan i enlighet med
bestämmelserna i 16 kap. 4 § tredje				bestämmelserna i 16 kap. 4 § tredje
och fjärde styckena hälso- och sjuk-				och fjärde styckena hälso- och sjuk-
vårdslagen		(2017:30)	och 2 kap.	vårdslagen (2017:30) och 10 kap.
7 §	andra	och tredje styckena		8 § andra stycket och 9 § social-
socialtjänstlagen			(2001:453).	tjänstlagen (2025:000). Planen får
Planen får upprättas om patienten				upprättas om patienten samtycker
samtycker till det. Arbetet med				till det. Arbetet med planen ska
planen ska påbörjas utan dröjsmål.				påbörjas utan dröjsmål.

5kap. 2 §1

En kommuns betalningsansvar omfattar patienter som är folkbokförda i

kommunen.
Den kommun som har beslutat att			Den kommun som har beslutat att
en patient ska vistas i en annan			en patient ska vistas i en annan
kommun i sådan särskild boende-			kommun i sådan särskild boende-
form eller bostad som avses i 5 kap.			form eller bostad som avses i 8 kap.
5 §	andra	eller tredje stycket,	4 eller 11 § eller 26 kap. 1 § 2
5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap.			socialtjänstlagen (2025:000), har
1 §	första	stycket 2 socialtjänst-	betalningsansvaret för den patien-
lagen (2001:453), har betalnings-			ten oavsett var patienten är
ansvaret för den patienten oavsett			folkbokförd.
var patienten är folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2018:1728.

Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)		Prop. 2024/25:89
		Bilaga 12
Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § kommunallagen (2017:725) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

12kap. 3 §1

Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighets- utövning mot någon enskild i andra fall än

1.när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller regionen ekonomisk förlust,

2. när granskningen gäller hur			2. när granskningen gäller hur
nämnderna	verkställer	egna	nämnderna	verkställer	egna
gynnande	beslut enligt	lagen	gynnande	beslut enligt	lagen
(1993:387) om stöd och service till			(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade och social-			vissa funktionshindrade och social-
tjänstlagen (2001:453),			tjänstlagen (2025:000),

3.när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller

4.när granskningen sker från allmänna synpunkter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2019:835.

1079

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1080

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:9) om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (2018:9) om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		2 §
Syftet med lagen är att underlätta			Syftet med lagen är att underlätta
för den kommun i Sverige dit de			för den kommun i Sverige dit de
evakuerade ankommer (ankomst-			evakuerade	ankommer (ankomst-
kommunen) att ge stöd och hjälp			kommunen) att ge insatser till de
till de evakuerade utifrån kom-			evakuerade	utifrån	kommunens
munens ansvar	enligt 2 kap.	1 §	ansvar enligt 4 kap.		1 § social-
socialtjänstlagen (2001:453).			tjänstlagen (2025:000).
		3 §
När en kommun ger stöd och hjälp			När en kommun ger insatser utifrån
utifrån sitt ansvar enligt 2 kap. 1 §			sitt ansvar	enligt	4 kap.	1 §
socialtjänstlagen	(2001:453)	till	socialtjänstlagen (2025:000)			till
evakuerade i samband med an-			evakuerade i samband med an-
komsten till Sverige, får kom-			komsten till Sverige, får kom-
munen ge bistånd till de evakuerade			munen ge ekonomiskt bistånd och
utan föregående individuell pröv-			andra insatser till de evakuerade
ning (nödvändigt bistånd). Ett			utan föregående individuell pröv-
sådant nödvändigt bistånd får inte			ning (nödvändigt bistånd). Ett
förenas med villkor om åter-			sådant nödvändigt bistånd får inte
betalning.			förenas med villkor om åter-
			betalning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		1 §1
Denna lag tillämpas vid hem för			Denna lag tillämpas vid hem för
vård eller boende som drivs av en			vård eller boende som drivs av en
kommun eller en region. Lagen			kommun eller en region. Lagen
tillämpas också i sådan enskild			tillämpas också i sådan enskild
verksamhet i form av hem för vård			verksamhet i form av hem för vård
eller boende som har tillstånd enligt			eller boende som har tillstånd enligt
7 kap. 1 § första stycket 1		social-	26 kap.	1 § 1	socialtjänstlagen
tjänstlagen (2001:453).			(2025:000).
Lagen tillämpas inte vid sådana			Lagen tillämpas inte vid sådana
särskilda boendeformer som avses i			särskilda boendeformer som avses i
5 kap. 5 § andra stycket eller 5 kap.			8 kap. 4 § första stycket eller 8 kap.
7 § tredje stycket socialtjänstlagen.			11 §	socialtjänstlagen.		Lagen
Lagen tillämpas inte heller vid hem			tillämpas inte heller vid hem för
för vård eller boende som Statens			vård eller boende som Statens
institutionsstyrelse driver eller med			institutionsstyrelse driver eller med
stöd av 6 kap.	3 § andra	stycket	stöd av	9 kap.	9 § andra	stycket
socialtjänstlagen	uppdragit	åt en	socialtjänstlagen		uppdragit	åt en
kommun eller en region att driva.			kommun eller en region att driva.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2019:987.

1083

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1084

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §1

Med offentlig aktör avses en statlig eller kommunal myndighet eller en beslutande församling i en kommun eller en region.

Vid tillämpningen av denna lag ska med offentlig aktör jämställas

1.ett sådant offentligt styrt organ som avses i 5 §,

a) en eller flera myndigheter eller församlingar enligt första stycket, eller b) ett eller flera organ enligt 1,

3.privata aktörer som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

a) aktören bedriver i egenskap av enskild huvudman inom skolväsendet eller huvudman för en sådan internationell skola som avses i 24 kap. skollagen (2010:800),

b) utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125), eller

c) bedrivs enligt socialtjänst-	c) bedrivs enligt socialtjänst-
lagen (2001:453), lagen (1988:870)	lagen (2025:000), lagen (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall,	om vård av missbrukare i vissa fall,
lagen (1990:52) med särskilda be-	lagen (1990:52) med särskilda be-
stämmelser om vård av unga, lagen	stämmelser om vård av unga, lagen
(1993:387) om stöd och service till	(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade eller utgör	vissa funktionshindrade eller utgör
personlig assistans som utförs med	personlig assistans som utförs med
assistansersättning enligt 51 kap.	assistansersättning enligt 51 kap.
socialförsäkringsbalken, och	socialförsäkringsbalken, och

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse 2019:995.

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning

Härigenom föreskrivs att 11 och 13 §§ lagen (2020:62) om hemlig data- avläsning ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

Ett tillstånd till hemlig dataavläsning får inte avse ett avläsningsbart informationssystem som stadigvarande används eller är särskilt avsett att användas

1.i verksamhet där tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihets- förordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2. i verksamhet som bedrivs av			2. i verksamhet som bedrivs av
advokater, läkare, tandläkare, barn-			advokater, läkare, tandläkare, barn-
morskor,	sjuksköterskor,	psyko-	morskor,	sjuksköterskor,	psyko-
loger,	psykoterapeuter	eller	loger,	psykoterapeuter	eller
familjerådgivare enligt socialtjänst-			familjerådgivare enligt socialtjänst-
lagen (2001:453), eller			lagen (2025:000), eller

3.av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, i verksamhet för bikt eller enskild själa- vård.

13 §

Ett tillträdestillstånd enligt 12 § får inte avse en plats som stadigvarande används eller är särskilt avsedd att användas

1.för verksamhet där tystnadsplikt gäller enligt 3 kap. 3 § tryckfrihets- förordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,

2. för verksamhet som bedrivs av			2. för verksamhet som bedrivs av
advokater, läkare, tandläkare, barn-			advokater, läkare, tandläkare, barn-
morskor,	sjuksköterskor,	psyko-	morskor,	sjuksköterskor,	psyko-
loger,	psykoterapeuter	eller	loger,	psykoterapeuter	eller
familjerådgivare enligt socialtjänst-			familjerådgivare enligt socialtjänst-
lagen (2001:453), eller			lagen (2025:000), eller

3.av präster inom trossamfund eller av dem som har motsvarande ställning inom sådana samfund, för bikt eller enskild själavård.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1085

Prop. 2024/25:89

Bilaga 12

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning

Härigenom föreskrivs att 9, 12 och 16 §§ lagen (2020:616) om verkställig- het av ungdomsövervakning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	9 §
Socialnämnden i den kommun som	Socialnämnden i den kommun som
enligt socialtjänstlagen (2001:453)	enligt socialtjänstlagen (2025:000)
har ansvar för den dömde ska utse	har ansvar för den dömde ska utse
en särskild handläggare för honom	en särskild handläggare för honom
eller henne under verkställigheten.	eller henne under verkställigheten.
12 §
Vid verkställighetsplaneringen ska	Vid verkställighetsplaneringen ska
samverkan ske med socialnämnden	samverkan ske med socialnämnden
i den kommun som enligt social-	i den kommun som enligt social-
tjänstlagen (2001:453) har ansvar	tjänstlagen (2025:000) har ansvar
för den dömde och vid behov även	för den dömde och vid behov även
med andra berörda myndigheter	med andra berörda myndigheter
och aktörer.	och aktörer.

16 §

Kriminalvården ska följa upp verkställighetsplanen under verkställig- heten. Uppföljningen ska ske minst var åttonde vecka. Vid behov ska verk-

ställighetsplanen ändras.
Vid uppföljningen ska sam-		Vid uppföljningen ska sam-
verkan ske med socialnämnden i		verkan ske med socialnämnden i
den kommun som enligt social-		den kommun som enligt social-
tjänstlagen (2001:453) har ansvar		tjänstlagen (2025:000) har ansvar
för den dömde och vid behov även		för den dömde och vid behov även
med andra berörda myndigheter		med andra berörda myndigheter
och aktörer.		och aktörer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1086

Förslag till lag om ändring i lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

2 §

Vid tillämpningen av denna lag ska med myndigheter jämställas

1.sådana aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftel- ser där kommuner, regioner eller kommunalförbund utövar ett rättsligt bestämmande inflytande enligt 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), och

2.de organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen i fråga om de verksamheter som anges där.

Med en myndighet ska också jämställas yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

1.tillhör skolväsendet, de särskilda utbildningsformerna eller annan pedagogisk verksamhet enligt 1 kap., 24 kap. eller 25 kap. skollagen (2010:800),

2.utgör hälso- och sjukvård eller tandvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller tandvårdslagen (1985:125), eller

3. bedrivs enligt socialtjänstlagen		3. bedrivs enligt socialtjänstlagen
(2001:453), lagen (1988:870) om		(2025:000), lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall,		vård av missbrukare i vissa fall,
lagen (1990:52) med särskilda be-		lagen (1990:52) med särskilda be-
stämmelser om vård av unga, lagen		stämmelser om vård av unga, lagen
(1993:387) om stöd och service till		(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade eller utgör		vissa funktionshindrade eller utgör
personlig assistans som utförs med		personlig assistans som utförs med
assistansersättning enligt 51 kap.		assistansersättning enligt 51 kap.
socialförsäkringsbalken.		socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1087

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1088

Förslag till lag om ändring i lagen (2021:530) om informationssamtal

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (2021:530) om informations- samtal ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	1 §
Denna lag gäller för sådana infor-	Denna lag gäller för sådana infor-
mationssamtal som avses i 5 kap.	mationssamtal som avses i 13 kap.
3 a § socialtjänstlagen (2001:453)	5 § socialtjänstlagen (2025:000)
och som hålls med föräldrar som	och som hålls med föräldrar som
inte är överens i frågor om vårdnad,	inte är överens i frågor om vårdnad,
boende eller umgänge.	boende eller umgänge.

Om en förälder begär informationssamtal, ska socialnämnden erbjuda

föräldrarna samtal.
			7 §
I informationssamtalen ska föräld-			I informationssamtalen ska föräld-
rarna få relevant information som			rarna få relevant information som
syftar till att de ska hitta den lös-			syftar till att de ska hitta den lös-
ning som är bäst för barnet i frågor			ning som är bäst för barnet i frågor
om vårdnad, boende och umgänge.			om vårdnad, boende och umgänge.
Föräldrarna ska	också	erbjudas	Föräldrarna ska	också erbjudas
samarbetssamtal	enligt	5 kap. 3 §	samarbetssamtal enligt 13 kap. 6 §
första stycket 1	socialtjänstlagen		första stycket	socialtjänstlagen
(2001:453), om det inte är olämp-			(2025:000), om det inte är olämp-
ligt, och efter behov erbjudas eller			ligt, och efter behov erbjudas eller
vägledas till stöd och hjälp i annan			vägledas till insatser i annan form.
form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

Förslag till lag om ändring i lagen (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

4§

Med en offentlig aktör avses i denna lag

1.en statlig eller kommunal myndighet,

2.en beslutande församling i en kommun eller region,

3.en sammanslutning som inrättats särskilt för att tillgodose behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och som består av

a) en eller flera myndigheter eller församlingar som anges i 1 och 2, eller b) ett eller flera organ enligt andra stycket,

4.en privat aktör som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

a) aktören bedriver i egenskap av enskild huvudman inom skolväsendet eller huvudman för en sådan internationell skola som avses i 24 kap. skollagen (2010:800),

b) utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125),

c) bedrivs enligt socialtjänst-	c) bedrivs enligt socialtjänst-
lagen (2001:453), lagen (1988:870)	lagen (2025:000), lagen (1988:870)
om vård av missbrukare i vissa fall,	om vård av missbrukare i vissa fall,
lagen (1990:52) med särskilda	lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga	bestämmelser om vård av unga
eller lagen (1993:387) om stöd och	eller lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade,	service till vissa funktionshindrade,
eller	eller

d)utgör personlig assistans som utförs med assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, eller

5. en enskild utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och som till största delen har statsbidrag som finansiering av högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå eller av utbildning på forskarnivå.

Med en offentlig aktör avses i denna lag även en sådan juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och

a)som till största delen är finansierad av staten, en kommun, en region eller någon av de offentliga aktörer som avses i första stycket 1–4,

b)vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, en region eller någon av de offentliga aktörer som avses i första stycket 1–4, eller

c)i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, en region eller någon av de

offentliga aktörer som avses i första stycket 1–4.	1091

Förslag till lag om ändring i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 3 kap. 1 §, 5 kap. 2 § och 6 kap. 1 § lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

1 §

I denna lag finns bestämmelser om förutsättningarna och förfarandet för att bevilja ett barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare, när barnet har två vårdnadshavare och den andra vårdnadshavaren inte

samtycker till insatsen.
I 6 kap. 6 d § socialtjänstlagen	I 22 kap. 5 § socialtjänstlagen
(2001:453) finns bestämmelser om	(2025:000) finns bestämmelser om
att ett barn får beviljas en sådan	att ett barn får beviljas en sådan
insats om vårdnadshavarna sam-	insats om vårdnadshavarna sam-
tycker till det.	tycker till det.

3kap. 1 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Om en vårdnadshavare beviljas skyddat boende enligt socialtjänst- lagen (2001:453) och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas, får även barnet beviljas en sådan insats för

placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren.

Om en vårdnadshavare beviljas skyddat boende enligt socialtjänst- lagen (2025:000) och det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas, får även barnet beviljas en sådan insats för

placering tillsammans med vårdnadshavaren, trots att det inte finns samtycke från den andra vårdnadshavaren.

5kap. 2 §1

Placeringen ska anses påbörjad när barnet har kommit till ett skyddat boende efter ett beslut om insatsen enligt 3 kap. eller ett beslut om en omedelbar sådan insats enligt 4 kap.

För placeringens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i detta kapitel och i socialtjänst- lagen (2001:453).

1Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

1093

Förslag till lag om ändring i lagen (2024:246) om ändring i lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation i stället för lydelsen enligt lagen (2024:246) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2024:246

1kap. 1 §

I denna lag används följande uttryck med nedan angiven betydelse.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Uttryck	Betydelse
EU:s	Europaparlamentets			och	rådets	förordning
dataskyddsförordning	(EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd
	för fysiska personer med avseende på
	behandling av personuppgifter och om det fria
	flödet av sådana uppgifter och om upp-
	hävande av direktiv 95/46/EG (allmän data-
	skyddsförordning).
Hälso- och sjukvård	Verksamhet som avses i hälso- och
	sjukvårdslagen		(2017:30), tandvårdslagen
	(1985:125), lagen (1991:1128) om psykiatrisk
	tvångsvård,		lagen	(1991:1129)			om
	rättspsykiatrisk		vård,		smittskyddslagen
	(2004:168), lagen (2006:351) om genetisk
	integritet m.m., lagen (2019:1297) om
	koordineringsinsatser				för	sjukskrivna
	patienter, lagen (2024:237) om vissa
	kirurgiska ingrepp i könsorganen, den
	upphävda lagen (1944:133) om kastrering
	samt den upphävda lagen (1972:119) om
	fastställande av könstillhörighet i vissa fall.
Insatser för äldre	Insatser
personer eller personer	1. enligt	4 kap.		1 §	socialtjänstlagen
med funktionsned-	(2001:453)	som avses i			3 kap.	6 §	första
sättning	stycket samma lag och som lämnas till äldre
	personer eller personer med funktionsned-
	sättning,

2.enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen som avses i 5 kap. 5 och 7 §§ samma lag,

3.enligt 4 kap. 2 a § socialtjänstlagen, eller

4.enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

1095

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

Omsorgsgivare	Myndighet i kommun eller region som har
	ansvar för eller utför insatser för äldre
	personer eller personer med funktionsned-
	sättning samt annan juridisk person eller
	enskild näringsidkare som utför sådana
	insatser.
Omsorgsmottagare	Person som fått eller får insatser för äldre per-
	soner eller personer med funktionsnedsätt-
	ning eller som fått eller får behovet av sådana
	insatser bedömda.
Patient	Person som fått, får eller är registrerad för att
	få hälso- och sjukvård.
Sammanhållen vård- och	Ett elektroniskt system som gör det möjligt
omsorgsdokumentation	för en vårdgivare eller omsorgsgivare att ge
	eller få tillgång, genom direktåtkomst eller
	annat elektroniskt utlämnande, till personupp-
	gifter hos andra vårdgivare eller omsorgs-
	givare.
Vårdgivare	Statlig myndighet, region och kommun i fråga
	om sådan hälso- och sjukvård som myndig-
	heten, regionen eller kommunen har ansvar
	för samt annan juridisk person eller enskild
	näringsidkare som bedriver hälso- och sjuk-
	vård.
	Föreslagen lydelse

1kap. 1 §

I denna lag används följande uttryck med nedan angiven betydelse.

Uttryck	Betydelse
EU:s	Europaparlamentets		och rådets förordning
dataskyddsförordning	(EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd
	för fysiska personer med avseende på
	behandling av personuppgifter och om det fria
	flödet av sådana uppgifter och om upp-
	hävande av direktiv 95/46/EG (allmän data-
	skyddsförordning).
Hälso- och sjukvård	Verksamhet som avses i hälso- och
	sjukvårdslagen	(2017:30), tandvårdslagen
	(1985:125), lagen (1991:1128) om psykiatrisk
1096	tvångsvård,	lagen	(1991:1129)	om

Insatser för äldre per- soner eller personer med funktionsnedsättning

rättspsykiatrisk	vård,	smittskyddslagen		Prop. 2024/25:89
(2004:168), lagen (2006:351) om genetisk				Bilaga 12
integritet m.m., lagen (2019:1297) om
koordineringsinsatser		för	sjukskrivna

patienter, lagen (2024:237) om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen, den upphävda lagen (1944:133) om kastrering samt den upphävda lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

Insatser

1. enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:000) som avses i 8 kap. 1 § samma lag och som lämnas till äldre personer eller personer med funktionsnedsättning,

2.enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen som avses i 8 kap. 3, 4, 10 och 11 §§ samma lag,

3.enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen och som avser hemtjänst till äldre personer, eller

4.enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Omsorgsgivare	Myndighet i kommun eller region som har
	ansvar för eller utför insatser för äldre
	personer eller personer med funktionsned-
	sättning samt annan juridisk person eller
	enskild näringsidkare som utför sådana
	insatser.
Omsorgsmottagare	Person som fått eller får insatser för äldre per-
	soner eller personer med funktionsnedsätt-
	ning eller som fått eller får behovet av sådana
	insatser bedömda.
Patient	Person som fått, får eller är registrerad för att
	få hälso- och sjukvård.
Sammanhållen vård- och	Ett elektroniskt system som gör det möjligt
omsorgsdokumentation	för en vårdgivare eller omsorgsgivare att ge
	eller få tillgång, genom direktåtkomst eller
	annat elektroniskt utlämnande, till personupp-
	gifter hos andra vårdgivare eller omsorgs-
	givare.
Vårdgivare	Statlig myndighet, region och kommun i fråga
	om sådan hälso- och sjukvård som myndig-
	heten, regionen eller kommunen har ansvar
	för samt annan juridisk person eller enskild
	näringsidkare som bedriver hälso- och sjuk-
	vård.

1097

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1098

Förslag till lag om ändring i lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 § lagen (2024:506) om arbetslöshets- försäkring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 15 §

En månad ska räknas som överhoppningsbar tid om sökanden under månaden inte har haft den minsta inkomst av förvärvsarbete per månad som krävs för att uppfylla ett inkomstvillkor och månaden till övervägande del innehåller tid då sökanden har

1.varit förhindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom,

2.vårdat eget barn som inte har fyllt två år eller vårdat adoptivbarn i två år efter barnets ankomst i familjen,

3.fått graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken,

4.fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken,

5.fått närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken,

6.genomgått militär utbildning som rekryt inom Försvarsmakten,

7.tjänstgjort enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

8. haft	uppdrag av		social-	8. haft uppdrag av social-
nämnden att ta emot barn i ett				nämnden att ta emot barn i ett
sådant hem som avses i 6 kap. 6 §				sådant hem som avses i 22 kap. 3 §
första	och	tredje	styckena	första stycket och 4 § första stycket
socialtjänstlagen		(2001:453) samt		socialtjänstlagen (2025:000) samt
9 § lagen (1993:387) om stöd och				9 § lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade,				service till vissa funktionshindrade,
om uppdraget, på socialnämndens				om uppdraget, på socialnämndens
begäran, har varit av sådan				begäran, har varit av sådan
omfattning att sökanden har varit				omfattning att sökanden har varit
tvungen att helt avstå från arbete				tvungen att helt avstå från arbete
och mottagandet inte har bedrivits				och mottagandet inte har bedrivits
yrkesmässigt,				yrkesmässigt,

9.haft biståndsarbete utomlands som Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) eller någon annan statlig myndighet har stått för lönekostnaderna för,

10.haft arbete som arbetsgivaren har finansierat med särskilt anställningsstöd,

11.varit förhindrad att arbeta på grund av ett beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsmedelslagen, dock inte när det är fråga om hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen eller avspärrning enligt 3 kap. 10 § smittskyddslagen,

12.tvångsvårdats enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

13.varit förhindrad att arbeta på grund av frihetsberövande inom kriminalvårdens område, eller

Prop. 2024/25:89 Bilaga 12

1100

Förslag till lag om ändring i lagen (2024:515) om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i stället för lydelsen enligt lagen (2024:515) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2024:515

Föreslagen lydelse

5 §

Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom

1.Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslös- hetskassornas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,

2.Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt,

3.Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens verksamhet som avser tillsyn och uppföljning samt utfärdande av sådana intyg som visar rätten att med bibehållen arbetslöshetsersättning söka arbete i något annat land,

4.Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för bedömning enligt 4 kap. utsökningsbalken av i vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egendom,

5. socialnämndernas verksamhet		5. socialnämndernas verksamhet
som underlag för beslut om och		som underlag för beslut om och
kontroll	av ekonomiskt bistånd	kontroll	av ekonomiskt bistånd
enligt	4 kap. socialtjänstlagen	enligt	12 kap. socialtjänstlagen
(2001:453),		(2025:000),

6.Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

7.leverantörers verksamhet att utföra arbetsmarknadspolitiska insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen, och

8.Utbetalningsmyndighetens verksamhet.

Lagrådets yttrande

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-09-30

Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Sten Andersson samt justitierådet Linda Haggren

En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Enligt en lagrådsremiss den 4 juli 2024 har regeringen (Socialdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande

över förslag till

1.socialtjänstlag,

2.lag om ändring i rättegångsbalken,

3.lag om ändring i föräldrabalken,

4.lag om ändring i brottsbalken,

5.lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

6.lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

7.lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

8.lag om ändring i polislagen (1984:387),

9.lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),

10.lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

11.lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

12.lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar,

13.lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),

14.lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

15.lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,

16.lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,

17.lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

18.lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,

19.lag om ändring i lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,

20.lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling,

21.lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

22.lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall,

23.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

24.lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,

25.lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,

1101

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1102

26.lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

27.lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet,

28.lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),

29.lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade,

30.lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

31.lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund,

32.lag om ändring i lagen (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,

33.lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap,

34.lag om ändring i lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn,

35.lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter,

36.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

37.lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk,

38.lag om ändring i fängelselagen (2010:610),

39.lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659),

40.lag om ändring i skollagen (2010:800),

41.lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800),

42.lag om ändring i alkohollagen (2010:1622),

43.lag om ändring i lagen (2012:318) om 1996 års Haagkonvention,

44.lag om ändring i lagen (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall,

45.lag om ändring i skuldsaneringslagen (2016:675),

46.lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

47.lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter,

48.lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården,

49.lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård,

50.lag om ändring i kommunallagen (2017:725),

51.lag om ändring i lagen (2018:9) om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige,

52.lag om ändring i lagen (2018:162) om statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall,

53.lag om ändring i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag,

54.lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende,

55.lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service,

56.lag om ändring i lagen (2020:62) om hemlig dataavläsning,

57.lag om ändring i lagen (2020:616) om verkställighet av ungdoms¬- övervakning,

58.lag om ändring i lagen (2020:914) om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter,

59.lag om ändring i lagen (2021:530) om informationssamtal,

60.lag om ändring i lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation,

61.lag om ändring i lagen (2022:948) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen,

62.lag om ändring i lagen (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post,

63.lag om ändring i lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende,

64.lag om ändring i lagen (2024:246) om ändring i lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation,

65.lag om ändring i lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring,

66.lag om ändring i lagen (2024:515) om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kansliråden Linda Celander och Monica Johansson samt departementssekreteraren Lizette Harletun, biträdda av ämnesrådet Karin Hjelmer och departementssekreteraren Emilia Danielsson.

Inledning

Lagrådsremissen innehåller förslag till en ny socialtjänstlag som ska ersätta den nuvarande socialtjänstlagen (2001:453) och ett stort antal följdändringar i annan lagstiftning som den nya lagen nödvändiggör.

Den nuvarande lagen har varit föremål för frekventa ändringar och tillägg. Detta har inneburit ett lapptäcke av regler utan övergripande struktur och med bristande enhetlighet vad gäller begrepps-användning. Behovet av en översyn av regelverket har därför varit stort.

Lagrådet välkomnar den översyn som gjorts. Den redaktionella moderniseringen med fler kapitel och en avdelningsindelning innebär att lagen blivit mer överskådlig och därmed lättare att orientera sig i. Långa paragrafer har delats upp. En innehållsförteckning i början av lagen och ett stort antal rubriker bidrar till överskådligheten. En ambition har också varit att göra begreppsanvändningen mer stringent.

Till nyheterna i lagen hör bl.a. en definition av begreppet socialtjänst, socialnämndens befogenhet att erbjuda vissa insatser utan individuell behovsprövning, att orosanmälningar för barn

ska registreras i en personakt och därmed bli sökbara och att socialnämndens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Flertalet bestämmelser har emellertid i sak oförändrade överförts

till den nya lagen med enbart språkliga uppdateringar. En del av Lagrådets arbete har därför bestått i att kontrollera att omstruktureringen och nya ordval inte har inneburit ofrivilliga lagändringar.

Enligt Lagrådets mening behöver lagtextförslagen i remissen justeras i ett flertal hänseenden i en kommande proposition. Om en överarbetning

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1103

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

av texterna sker i linje med Lagrådets synpunkter ser Lagrådet inte något hinder mot att förslagen i remissen leder till lagstiftning.

Förslaget till socialtjänstlag

1 kap. 1 §

I paragrafen införs bl.a. en ny definition av begreppet socialtjänst som ska gälla i den nya lagen. Begreppet definieras inte i den nuvarande lagen. Paragrafen är placerad under rubriken Lagens innehåll och tillämpningsområde och underrubriken Definition av socialtjänst. Paragrafens första stycke innehåller dock en portalbestämmelse som inte har med definitionen att göra och som med fördel skulle kunna placeras i en egen paragraf med en ny underrubrik; Lagens innehåll. Definitionen, som återfinns i paragrafens andra och tredje stycken, skulle därmed kunna placeras i en ny 2 §.

Definitionen i paragrafens andra stycke innehåller en bestämmelse i femte punkten som anger att med socialtjänst avses verksamhet som bedrivs av en socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse enligt någon annan lag eller förordning. Av författningskommentaren framgår att bestämmelsen syftar på verksamhet som en socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse är skyldig att bedriva enligt annan lagstiftning. Att detta har varit avsikten har också bekräftats vid föredragningen. Enligt Lagrådet bör detta i så fall framgå av lagtexten.

Lagrådet föreslår sammanfattningsvis att paragrafen delas upp i två paragrafer och justeras enligt följande.

Lagens innehåll

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om samhällets socialtjänst.

Definition av socialtjänst

2 §

Med socialtjänst avses i den här lagen verksamhet som bedrivs med stöd av denna lag,

verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

verksamhet som bedrivs med stöd av lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, eller

verksamhet som en socialnämnd eller Statens institutionsstyrelse är skyldig att bedriva enligt någon annan lag eller förordning.

1104

3 kap. 3 §

I paragrafen behandlas hur och när ett barn ska informeras om åtgärder som rör barnet. Paragrafens första mening ersätter

11 kap. 10 § första stycket första meningen i den nuvarande socialtjänstlagen. I den föreslagna lydelsen görs ett tillägg som ska tydliggöra att informationen ska ges kontinuerligt. Därutöver har uttrycket ”relevant information” ersatts med bara ”information”. Lagrådet konstaterar att förslaget medför en otydlig breddning av den information som ska ges till barnet. Det framgår inte att detta har varit avsikten. Ordet relevant bör därför läggas till i paragrafens första mening. Lagrådet föreslår därutöver en språklig justering och förordar att paragrafens första mening ges följande lydelse.

Barnet ska kontinuerligt få relevant information vid en åtgärd som rör barnet.

4 kap. 2 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som avses med socialnämnd. I första stycket anges att kommunfullmäktige bestämmer vilken eller vilka nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. I andra stycket anges att med socialnämnd i denna lag eller annan författning avses en nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten. För att förtydliga att bestämmelsen endast syftar på nämnder som fullgör uppgifter inom social-tjänsten efter beslut från kommunfullmäktige bör en hänvisning till första stycket läggas till i andra stycket.

5 kap. 3 §

I paragrafen föreskrivs att personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Enligt paragrafens andra mening ska personalen medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet.

Paragrafen väcker frågan om vad som i dessa sammanhang avses med ”personal” och om begreppet är avsett att omfatta andra än de som är anställda inom socialtjänsten, exempelvis ledamöter i socialnämnden. Lagrådet noterar att kravet på utbildning och erfarenhet går tillbaka på 3 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande socialtjänstlagen. Där talas om personal ”för utförande av uppgifter inom socialtjänsten”. Kravet på att personalen ska medverka till god kvalitet motsvarar däremot närmast 14 kap. 2 § i den nuvarande lagen. Den paragrafen riktar sig till ”var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse”, något som kan uppfattas så att bestämmelsen avser en vidare krets av personer än bestämmelsen i 3 kap. 3 §.

Enligt Lagrådets mening bör det i det fortsatta lagstiftningsarbetet klargöras vad som i dessa sammanhang avses med ”personal”. Om avsikten är att bestämmelsen i andra meningen ska gälla en vidare krets än enbart de anställda, t.ex. anlitade uppdragstagare eller ledamöter i socialnämnden, finns det anledning att överväga om den inte bör utformas så att den, liksom hittills, riktar sig till ”var och en”.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1105

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1106

Under alla förhållanden finns det skäl att ifrågasätta om de båda bestämmelserna bör vara placerade i en och samma paragraf. Det är fråga om två skilda bestämmelser med delvis olika adressater, i det ena fallet den arbetsledning som ansvarar för rekrytering och kompetensutveckling av personalen och i det andra fallet varje enskild tjänsteman (eller motsvarande) inom socialtjänsten. Lagrådet förordar att bestämmelsen i paragrafens andra mening flyttas till 5 kap. 1 § – som innehåller lagens portalparagraf angående god kvalitet – och där får utgöra ett eget andra stycke.

6 kap. 3 och 4 §§

Paragraferna behandlar socialnämndens ansvar för uppsökande verksamhet respektive nämndens skyldighet att medverka i samhällsplaneringen. I båda paragraferna sägs att nämnden ska samverka med andra samhällsorgan och ”med organisationer och andra föreningar”. I samhällsplaneringsfrågor ska nämnden även samverka med ”enskilda”.

Begreppet ”organisationer och andra föreningar” går tillbaka på nuvarande lagstiftning. Uttryckssättet är förvirrande, eftersom det ger den felaktiga bilden av att ”organisationer” utgör en särskild typ av föreningar. Lagrådet föreställer sig att avsikten är att begreppet ska inkludera alla slag av privaträttsliga organ som har något att tillföra i ärendet och därmed – utöver ideella föreningar – också ekonomiska föreningar, bolag och stiftelser, dvs. en vidare krets av juridiska personer än den som begreppet ”föreningar” omfattar.

Begreppet ”enskilda” (alternativt ”enskilda personer” eller ”enskilda individer”) förekommer på ett stort antal ställen i lagrådsremissens förslag. Ibland syftar det på den som socialtjänstens verksamhet riktar sig till, i andra fall används uttrycket för att markera att en viss aktör är något annat än ett offentligrättsligt rättssubjekt och i ytterligare andra fall synes begreppet vara tänkt att träffa fysiska (men inte juridiska) personer. I 4 § förefaller begreppet vara avsett att ha den sistnämnda innebörden. Det blir tydligare om ”fysiska personer” skrivs ut i lagtexten.

Lagrådet föreslår därför att uttrycket ”organisationer och andra föreningar” i 3 § byts ut mot ”enskilda organisationer” och att orden ”organisationer, föreningar och enskilda” i 4 § byts ut mot ”enskilda organisationer och fysiska personer”.

6 kap. 5 §

Enligt paragrafen ska socialnämnden ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för vissa grupper som är i behov av samhällets särskilda stöd. I paragrafen används begreppet närstående för första gången i den nya lagen. Begreppet närstående används även i följande paragrafer: 7 kap. 2 §, 9 kap.10 §, 10 kap. 9 §, 13 kap. 1, 8 och 9 §§, 15 kap. 3 §, 18 kap. 6 §, 22 kap. 2, 9, 11 och 14 §§ samt 31 kap. 1 §.

Begreppet närstående används således på flera ställen i lagen. Det har dock inte införts någon gemensam definition av uttrycket. I jämförelse med den nuvarande socialtjänstlagen har på flera ställen begreppet ”anhöriga och andra närstående” ersatts av bara ”närstående”. Ändringen

motiveras med att närstående är ett bredare begrepp som inkluderar anhöriga. Av lagrådsremissens författnings-kommentar framgår dock att begreppet närstående inte alltid ska tolkas på samma sätt. I 13 kap. regleras t.ex. insatser mot brottsoffer och dennes närstående. I kommentaren till 1

§anges att med närstående avses personer inom familj- och släktkretsen. Det sägs vidare att det kan handla om en make, sambo, pojk- eller flickvän, men även t.ex. ett syskon eller en faster. Vad gäller 22 kap., som behandlar vård av barn och unga utanför det egna hemmet, anges dock i författningskommentaren till 2 § en annan tolkning av begreppet. Där anges att närstående omfattar både personer inom familje- eller släktkretsen och andra personer som den enskilde har en nära relation till.

Begreppen anhörig och närstående används i flera författningar utan att de särskilt definieras. Begreppen anses vedertagna och används ofta med motsvarande innebörd. I vissa lagar definieras dock begreppen uttryckligen, se t.ex. 17 kap. 2 § föräldrabalken. I andra lagar används begreppet ”nära anhörig” för att definiera en mer begränsad krets, se t.ex. 106 kap. 18 § socialförsäkringsbalken eller 4 kap. 8 § och 5 kap. 3 a § utlänningslagen (2005:716).

Om avsikten är att begreppet närstående ska ha olika betydelse i olika kapitel bör enligt Lagrådets mening inte samma begrepp användas. Det räcker inte att definiera begreppen i författnings-kommentaren. Om samma begrepp ska användas bör de olika innebörderna definieras i respektive kapitel. Valet av begreppet närstående bör därför övervägas ytterligare och innebörden bör förtydligas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

6 kap. 6 §

Enligt paragrafen ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka skadligt bruk och beroende av alkohol och andra beroendeframkallande medel samt skadligt bruk och beroende av spel om pengar. I 7 kap. 2 §, 13 kap. 10 §, 18 kap. 3 § och 32 kap. 2 § finns andra bestämmelser som i olika hänseenden refererar till skadligt bruk eller beroende av bl.a. alkohol och andra beroendeframkallande medel och i de flesta fall också spel om pengar. Vad som innefattas i skadligt bruk eller beroende i de olika lagrummen varierar. I remissen ges inte någon förklaring till skillnaderna i ordval. I det fortsatta lagstiftningsarbetet bör det undersökas om de olika uttryckssätten är motiverade. I annat fall bör uttryckssätten göras enhetliga.

8 kap. 3 §

Enligt paragrafen ska socialnämnden arbeta för att äldre personer får goda bostäder och tillgång till lättåtkomliga tjänster. Därutöver ska nämnden – enligt paragrafens andra mening – ge äldre som behöver det insatser i hemmet. Enligt förslaget ska det således ske en behovsprövning av insatser i hemmet men inte vad gäller tillgången till lättåtkomliga tjänster. Enligt författningskommentaren är någon ändring i sak inte avsedd.

Paragrafen ersätter 5 kap. 5 § första stycket i den nuvarande socialtjänstlagen. Enligt den bestämmelsen ska det ske en behovsprövning både vad gäller ”stöd och hjälp i hemmet” och ”annan lättåtkomlig

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1107

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1108

service”. Om avsikten är att det inte ska vara någon ändring i sak bör den nu föreslagna paragrafen formuleras om. Det stämmer också bättre överens med 8 kap. 4 § andra stycket i förslaget. Lagrådet föreslår att 3 § ges följande lydelse.

Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer får goda bostäder. Nämnden ska därutöver ge äldre som behöver det insatser i hemmet och tillgång till andra lättåtkomliga tjänster.

9 kap. 3, 4 och 6 §§

Paragraferna innehåller definitioner av begreppen ”stödboende”, ”hem för vård eller boende” och ”skyddat boende”. I samtliga fall förutsätter definitionen att verksamheten sker inom socialtjänsten. Dessutom krävs, för det fall att den aktuella verksamheten ”drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ”, att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Regleringen synes bygga på tanken att verksamhet av de aktuella slagen som utgångspunkt bedrivs i offentligrättsliga former men att det ska vara möjligt att överlämna den faktiska driften av verksamheten till privaträttsliga organ, dock endast till sådana som bedriver verksamheten yrkes-mässigt.

Lagrådet har för sin del svårt att se att det i praktiken skulle kunna bli aktuellt att driva ett stödboende, hem för vård eller boende eller skyddat boende inom ramen för en samfällighet. Å andra sidan kan det inte uteslutas att verksamhet av de slag som regleras i paragraferna någon gång kan komma att bedrivas i juridiska verksamhets¬¬former som inte omnämns i lagtexten. Mot den bakgrunden är det enligt Lagrådets mening mindre välbetänkt att i lagtexten specificera vilka olika verksamhetsformer som bestämmelserna ska tillämpas på. Lagrådet förordar därför att orden ”ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ” i var och en av paragraferna byts ut mot ”ett privaträttsligt organ eller en fysisk person”.

9 kap. 13 §

Paragrafen innehåller en yttersta tidsgräns då en vårdplan senast ska revideras och också en regel om att revidering av planen ska göras vid behov. Den motsvarar i huvudsak 11 kap. 3 § andra stycket i den nuvarande socialtjänstlagen. Paragrafen kan läsas så att den revidering av vårdplanen som ska göras vid behov kommer i fråga först efter det att den revidering som ska göras senast när barnet varit placerat i två år har genomförts. Detta har uppenbarligen inte varit avsikten (se bet. 2020/21:SoU5 s. 23 f.). För att få det avsedda innehållet bör paragrafen formuleras på följande sätt.

En vårdplan som gäller ett barn ska revideras vid behov. Den första revideringen ska ske senast när barnet har varit placerat i två år. Om det inte finns särskilda skäl mot det, ska vårdplanen vid revideringen särskilt ta upp frågan om barnets långsiktiga boende. Om en vårdplan revideras, ska även genomförandeplanen ses över.

10 kap. 2 §

Enligt 10 kap. 1 § ska socialnämnden erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. Vilka dessa insatser är konkretiseras i bl.a. 11 och

12 kap. I 1 § andra stycket förslaget till lag om ändring i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. föreskrivs att utlänningar som omfattas av den lagen i vissa fall inte har rätt till insatser och ekonomiskt bistånd enligt 11 kap. 1 § respektive 12 kap. 1 § socialtjänstlagen. I 10 kap. 2 § har det tagits in en erinran om dessa begränsningar i rätten till insatser.

Lagrådsremissens förslag bygger på den principen att vid en konflikt mellan en bestämmelse i socialtjänstlagen och en bestämmelse i annan lag ska socialtjänstlagens bestämmelse ha företräde. Detta kommer indirekt till uttryck i 1 kap. 2 § som ger uttryck för den motsatta principen men begränsar denna till sådan verksamhet som avses i 1 kap. 1 § andra stycket 2–5. Den valda lagstiftnings-strukturen innebär således att föreskrifter i andra lagar, exempelvis lagen om mottagande av asylsökande m.fl., inte ska ha företräde framför föreskrifter i socialtjänstlagen.

Enligt Lagrådets mening bör därför den bestämmelse som i förslaget finns i 1 § andra stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. tas in i 10 kap. 2 § socialtjänstlagen och utformas enligt följande.

Den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har inte rätt till sådana insatser enligt 11 kap. 1 § denna lag eller sådant ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. 1 § denna lag som motsvarar förmåner enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Han eller hon har inte heller rätt till ekonomiskt bistånd för bostadskostnader.

10 kap. 3 §

Enligt paragrafen ska insatser utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med ”andra samhälls-organ, organisationer och andra föreningar”.

Såsom Lagrådet har varit inne på i anslutning till 6 kap. 3 och 4 §§ är uttrycket ”organisationer och andra föreningar” mindre lämpligt. Lagrådet förordar att paragrafen avslutas ”/…/ i samverkan med andra samhällsorgan och enskilda organisationer”.

11 kap. 2 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att socialnämnden, när den prövar behovet av sådana insatser som är förenade med en rätt för kommunen att ta ut avgifter, inte får ta hänsyn till den enskildes ekonomiska förhållanden. Förståelsen av paragrafen kan enligt Lagrådets mening underlättas om bestämmelsen formuleras om och ges följande lydelse.

Socialnämnden får inte ta hänsyn till en persons ekonomiska förhållanden när nämnden prövar om den enskilde behöver insatser för att tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden och behovet gäller sådana insatser där rätten att ta ut avgifter för insatsen regleras i 32 kap.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1109

Prop. 2024/25:89
Bilaga 13	13 kap. 1 §
	Enligt paragrafens första stycke ska socialnämnden erbjuda
	brottsofferstöd. Det anges särskilt att en sådan insats kan riktas både till
	den som har utsatts för brott och till dennes närstående.
	I paragrafens andra stycke sägs att socialnämnden ska vara särskilt
	uppmärksam på att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra
	övergrepp av en närstående man, och andra personer som är eller har varit
	utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående kan vara i behov
	av insatser för att förändra sin situation. Enligt lagtexten gäller detsamma
	personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck som syftar till
	att bevara eller åter-upprätta en persons eller familjs, släkts eller annan
	liknande grupps heder.
	Av författningskommentaren framgår att bestämmelsen i andra stycket
	är avsedd att synliggöra de skyldigheter som åvilar socialnämnden. Det
	anges även att bestämmelsen inte är någon rättighetsbestämmelse och att
	enskilda inte ska beviljas insatser med stöd av den. Tanken är i stället,
	enligt allmänmotiven, att särskilt påminna om socialtjänstens ansvar att ge
	stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer. Samtidigt synes
	syftet inte vara att socialnämnden ska prioritera brottsofferstöd som avser
	våld i nära relationer framför annat brottsofferstöd.
	Lagrådet konstaterar att den som läser paragrafens andra stycke har
	anledning att uppfatta texten som en självständig föreskrift med en egen
	rättslig innebörd. Så förefaller emellertid inte vara avsikten. Syftet är inte
	att ålägga socialnämnden någon skyldighet utöver den som följer redan av
	paragrafens första stycke, dvs. att erbjuda brottsofferstöd. Syftet är inte ens
	att ålägga socialnämnden att prioritera de brottsoffer som anges i andra
	stycket framför andra brottsoffer. Andra stycket är med andra ord, trots att
	ordalydelsen möjligen – genom orden ”vara särskilt uppmärksam” –
	indikerar något annat, endast tänkt att utgöra en påminnelse om några av
	de skilda situationer då paragrafens första stycke kan aktualiseras. Det
	slaget av påminnelse kan fylla en funktion i en författningskommentar
	eller en handbok. Att föra in en sådan påminnelse i lagtext är däremot
	förvirrande, eftersom den rättsliga valören av uttalandet blir oklar. Någon
	gång kan det givetvis accepteras att det i lagtext tas in en exemplifiering
	av de rekvisit som en viss regel innefattar men lagtexten bör då utformas
	så att det framgår att det är fråga om en exemplifiering. Den nu aktuella
	lagtexten är inte utformad på det sättet.
	Lagrådet anser därför att andra stycket bör utgå. I den utsträckning det
	finns ett behov av ett uttalande av det aktuella slaget kan detta tillgodoses
	genom uttalanden i författningskommentaren.
	13 kap. 4 §
	I paragrafen föreskrivs att socialnämnden ska erbjuda familje-rådgivning
	till den som begär det. Paragrafen motsvarar i huvudsak 5 kap. 3 § andra
	stycket i den nuvarande socialtjänstlagen. Jämfört med den bestämmelsen
	anges det inte längre att familjerådgivning kan erbjudas också genom
	lämplig yrkesmässig rådgivning. I författningskommentaren till
1110

paragrafen anges att det redan av 4 kap. 3 § följer att en kommun får ingå avtal med andra att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten.

Lagrådet konstaterar att det i 4 kap. 3 § inte uppställs något krav på att verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt för att kommunen ska kunna ingå avtal om att andra ska utföra kommunens uppgifter. Av remissen framgår att någon ändring i sak inte är avsedd. För att upprätthålla det nuvarande kravet på att rådgivning, som inte sker genom socialnämndens försorg, ska ske yrkesmässigt bör paragrafen därför ges följande lydelse.

Socialnämnden ska erbjuda par och familjer som begär det familjerådgivning i form av samtal i syfte att hjälpa dem att bearbeta samlevnadskonflikter. Annan familjerådgivning än sådan som sker genom kommunens försorg ska ske i yrkesmässigt bedriven verksamhet.

13 kap. 10 §

Paragrafen ålägger socialnämnden att ”aktivt erbjuda” insatser till den som behöver stöd eller vård för att komma ifrån ett skadligt bruk av alkohol

m.m.Detta ska jämföras med exempelvis det som uttalas i 13 kap. 6 §, där det sägs att socialnämnden ska ”erbjuda” samarbetssamtal i vårdnads-, boende- och umgängesfrågor, dock utan något krav på att detta ska ske

”aktivt”.

Det är enligt Lagrådets mening inte alldeles lätt att se skillnaden mellan en skyldighet att ”erbjuda” och en skyldighet att ”aktivt erbjuda”. Om en skillnad är avsedd, bör denna uttryckas tydligare, såväl i lagtexten som i författningskommentaren. Är avsikten att socialnämnden i sitt arbete enligt 13 kap. 10 § ska vara skyldig att arbeta på ett mera förebyggande och proaktivt sätt, genom att ta egna initiativ och bedriva uppsökande verksamhet, bör detta återspeglas i lagtexten (exempelvis genom ett tillägg

”Nämnden ska ta de initiativ som krävs för att sådana insatser kan erbjudas dem som har behov av insatser”).

14 kap. 2 §

Enligt paragrafens första stycke ska socialnämnden inleda en utredning om nämnden får information om något som skulle kunna leda till en åtgärd av nämnden. Andra meningen i stycket, som upplyser om att nämnden kan ha fått informationen genom en ansökan, en anmälan eller på annat sätt, tillför inget till bestämmelsen och bör strykas. Om det bedöms nödvändigt kan upplysningen i stället placeras i författningskommentaren.

14 kap. 4 och 5 §§

Paragraferna innehåller undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid rådgivning och vid genomförande av en insats utan individuell behovsprövning.

Avsikten med undantagen är att den enskilde ska kunna vara anonym vid kontakt med socialtjänsten för rådgivning eller för att ta del av insatser utan individuell behovsprövning. På så sätt avses trösklarna för kontakt

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1111

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

med socialtjänsten kunna sänkas och socialtjänstens verksamhet nå ut till en vidare krets.

Vad som avses med personliga förhållanden får enligt lagråds-remissen bestämmas utifrån vanligt språkbruk. Som exempel anges, förutom namn, personnummer eller adress, också uppgifter om försörjningsförmåga, psykiskt mående, skadligt bruk eller beroende. Lagrådet uppfattar att det centrala är att uppgifterna inte kan knytas till en viss person. Uppgifter som visserligen rör förhållanden som kan uppfattas som känsliga men som inte kan härledas till den enskilde bör kunna dokumenteras. Lagrådet föreslår därför att paragraferna ges följande lydelse.

4 §

Skyldigheten att dokumentera gäller inte uppgifter vid rådgivning som kan röja den enskildes identitet.

5 §

Socialnämnden får, om det finns särskilda skäl, besluta att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförande av en insats utan individuell behovsprövning enligt 11 kap. 5 §.

14 kap. 9 §

I paragrafens första mening föreslås en bestämmelse om att social- nämnden får ändra ett beslut om en insats som gäller tills vidare när förhållandena för den enskilde väsentligen har förändrats. Bestämmelsen ska enligt andra meningen gälla vid sidan av bestämmelserna i 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900) om när en myndighet får ändra beslut som till sin karaktär är gynnande. Avsikten är att det rättsläge som gällde innan förvaltningslagen trädde i kraft därigenom ska återställas.

Enligt rubriken behandlar paragrafen ändring av gynnande beslut. Någon sådan begränsning finns dock inte i bestämmelsen och är inte heller nödvändig. I stället bör det i paragrafen och rubriken anges att paragrafen reglerar förutsättningarna för att ändra ett beslut till den enskildes nackdel.

Upplysningen om de bestämmelser om ändring av beslut som finns i förvaltningslagen bör lämpligen placeras i ett nytt andra stycke. Det innebär att hänvisningen till 14 kap. 9 § i punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna bör begränsas till paragrafens första stycke. Paragrafen och rubriken närmast före paragrafen får med detta följande utseende.

När ett beslut får ändras till den enskildes nackdel

9 §

Socialnämnden får ändra ett beslut om en insats som gäller tills vidare till den enskildes nackdel om förhållandena för den enskilde har förändrats väsentligt.

1112

I 37 § andra stycket förvaltningslagen (2017:900) finns ytterligare bestämmelser om när beslut får ändras.

15 kap. 2 §

Enligt paragrafen ska socialnämnden lämna personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål. En liknande bestämmelse finns i 12 kap. 5 § i den nuvarande socialtjänstlagen. Till den bestämmelsen anknyter ett bemyndigande som ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter. I lagrådsremissens förslag har flertalet bemyndiganden samlats i 31 kap. och det bemyndigande som anknyter till 15 kap. 2 § har placerats i 31 kap. 5 §.

Enligt Lagrådets mening kan det ifrågasättas om lagförslaget i denna del har fått en lämplig struktur. Det som sägs i 15 kap. 2 § har inget självständigt informationsvärde; i vilken utsträckning socialnämnden kommer att vara skyldig att lämna personuppgifter till Socialstyrelsen blir helt beroende av innehållet i de föreskrifter som regeringen meddelar. Betydelsen av 15 kap. 2 § ligger i stället däri att den sätter gränserna för vilka föreskrifter som regeringen får meddela. Mot den bakgrunden bör, enligt Lagrådets mening, de båda bestämmelserna placeras tillsammans, lämpligen på så sätt att 31 kap. 5 § får utgå och att det i stället i 15 kap. 2 § införs ett andra stycke av följande lydelse.

Regeringen får meddela föreskrifter om socialnämndens skyldighet enligt första stycket.

15 kap. 5 §

I paragrafen har det tagits in en bestämmelse om skyldighet för socialnämnden att i vissa fall underrätta åklagare om förhållanden avseende personer som har dömts till ungdomsvård eller ungdomstjänst eller som har ungdomstjänst på grund av ett godkänt strafföreläggande. Underrättelseskyldigheten inträder när det kan antas att det finns förutsättningar att meddela personen en varning enligt 30 b § lagen med särskilda bestämmelser om unga lag-överträdare eller att undanröja påföljden enligt 32 kap. 4 § brotts-balken.

Paragrafen har enligt Lagrådets uppfattning blivit svårläst. Lagrådet har följande förslag till lagtext.

Om en person har dömts till ungdomsvård eller ungdomstjänst eller om ungdomstjänst har beslutats genom ett godkänt strafföreläggande, är socialnämnden skyldig att underrätta åklagaren när det kan antas att det finns förutsättningar

1.att meddela personen en varning enligt 30 b § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, eller

2.att undanröja påföljden enligt 32 kap. 4 § brottsbalken.

15 kap. 7 §

Enligt författningskommentaren innehåller paragrafen en skyldighet för socialnämnden att lämna uppgifter till vissa myndigheter. Detta framgår

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1113

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1114

dock inte klart av paragrafen. Enligt Lagrådets mening bör den ges en struktur som närmare ansluter till hur övriga bestämmelser om uppgiftsskyldighet i kapitlet är utformade. Paragrafen kan, med några språkliga justeringar, ges följande lydelse.

Socialnämnden ska lämna

1.uppgifter om huruvida någon vistas i ett familjehem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende, om uppgifterna för ett särskilt fall begärs av en domstol, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,

2.uppgifter som behövs i ett ärende hos Skatteverket om skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481), eller

3.uppgifter om en studerande, om uppgifterna behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet.

15 kap. 10–12 §§

I 10 § finns bestämmelser om att socialnämnden har rätt att ta del av vissa uppgifter hos Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna samt att respektive myndighet eller arbetslöshetskassa när det finns skäl för det ska lämna uppgifter på eget initiativ. Av 11 § följer att socialnämnden även har rätt att ta del av uppgifter hos Arbetsförmedlingen samt att Arbetsförmedlingen om det finns skäl för det ska lämna uppgifter till socialnämnden på eget initiativ. 12 § innehåller liknande regler som ger socialnämnden rätt att ta del av vissa uppgifter hos Skatteverket.

Paragraferna motsvarar 11 kap. 11–11 b §§ i den nuvarande socialtjänstlagen. Dessa paragrafer innehåller även bemyndiganden för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut. Sådana bemyndiganden finns också i lagrådsremissens förslag men har där placerats i 31 kap. 6 §.

Det som sägs i 15 kap. 10–12 §§ i lagrådsremissens förslag ger intrycket av att de berörda myndigheterna och arbetslöshetskassorna har en mycket långtgående uppgiftsskyldighet gentemot socialnämnden. Såvitt Lagrådet förstår är avsikten emellertid att uppgiftsskyldigheten ska avgränsas genom de föreskrifter som regeringen får meddela enligt 31 kap. 6 §. Den begränsning i uppgiftsskyldigheten enligt 15 kap. 10–12 §§ som får antas vara avsedd blir tydligare om bemyndigandena i 31 kap. 6 § tas in som ett andra stycke i 15 kap. 10, 11 respektive 12 §.

17 kap. 4, 5 och 8 §§

I 16 kap. regleras socialnämndens gallringsskyldighet och när gallring inte ska ske. Kapitlet framstår som uttömmande. Av 17 kap. – som reglerar gallringsskyldigheten i enskild verksamhet – framgår dock att socialnämnden även ska bevara vissa handlingar som ska överlämnas från

enskild verksamhet till socialnämnden (4 och 5 §§). Av 8 § framgår det	Prop. 2024/25:89
vidare att personakter som har tagits om hand av Inspektionen för vård och	Bilaga 13
omsorg ska förvaras hos arkivmyndigheten i den kommun där akterna har
omhändertagits. Personakterna ska i dessa fall bevaras i minst två år från
det att de kom in till arkiv-myndigheten och handlingar som avses i 4 § får
inte gallras.
Lagrådet anser att det bör införas en erinran om dessa bestämmelser i 16
kap., t.ex. i en ny 5 §. En sådan erinran skulle kunna formuleras enligt
följande.

Ytterligare bestämmelser om undantag från gallringsskyldigheten finns i 17 kap. 4, 5 och 8 §§.

18 kap. 3 och 5 §§

Lagrådsremissen innehåller ett flertal bestämmelser om att socialnämnden ska ”arbeta” för att uppnå vissa angivna mål. Bestämmelserna kan knappast förstås på annat sätt än att nämnderna är skyldiga att utöva viss aktivitet. I ett par paragrafer sägs emellertid särskilt att socialnämnden ska arbeta ”aktivt”. Det gäller dels i fråga om arbete för att förebygga och motverka skadligt bruk och beroende bland barn och unga (18 kap. 3 §), dels i fråga om arbete för att åstadkomma samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (18 kap. 5 §).

Lagrådet har i anslutning till 13 kap. 10 § konstaterat att det inte är alldeles lätt att se skillnaden mellan ”erbjuda” och ”aktivt erbjuda”. Det förhåller sig på motsvarande sätt med ”arbeta” och ”aktivt arbeta”. Om en skillnad är avsedd, bör den uttryckas tydligare i lagtexten. I annat fall bör ordet ”aktivt” utgå.

18 kap. 9 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om det ansvar som socialnämnden har för barn och unga sedan bl.a. vård, omsorg och uppfostran utanför det egna hemmet har upphört. Detta uttrycks tydligare om ”vård, omsorg och uppfostran utanför hemmet” ersätts med ”placering utanför hemmet”. Paragrafen bör med några ytterligare språkliga justeringar formuleras på följande sätt.

Socialnämnden ska tillgodose de särskilda behov av insatser som barn och unga kan ha sedan

–ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts,

–placering utanför det egna hemmet har upphört, eller

–verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård har upphört.

1115

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1116

19 kap. 1 §

Enligt 1 § är vissa myndigheter och yrkesverksamma vid dessa myndigheter skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detsamma gäller dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och bl.a. fullgör uppgifter som berör barn och unga eller uppgifter på socialtjänstens område. I 2 § finns en regel som enbart tar sikte på dem som är verksamma inom familjerådgivning. Dessa är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Familjerådgivning bedrivs, förutom av kommuner, också i yrkes- mässigt bedriven verksamhet. Den som är verksam inom familje- rådgivning omfattas alltså också av skyldigheten att lämna oros-anmälan enligt 1 §. Avsikten tycks dock vara att anmälnings-skyldigheten i detta fall ska begränsas till de situationer som anges i 2 §. Lagrådet föreslår därför att det i ett nytt andra stycke i 1 § införs ett undantag från tillämpningen av 1 § i fråga om verksamma inom familjerådgivning. Stycket kan ges följande lydelse.

För verksamma inom familjerådgivning gäller, i stället för vad som sägs i första stycket, bestämmelserna i 2 §.

19 kap. 5 §

I 19 kap. finns vissa bestämmelser om hur socialnämnden ska agera sedan en orosanmälan som avser barn eller unga har gjorts. 20 kap. innehåller bestämmelser som ålägger socialnämnden att – sedan en orosanmälan har gjorts – göra en s.k. omedelbar skyddsbedömning (1 §) och en s.k. förhandsbedömning (2 §). Vid förhandsbedömningen ska socialnämnden fatta beslut om huruvida en utredning ska inledas eller ej. I 20 kap. 3–7 §§ finns vissa bestämmelser om den utredning som förhandsbedömningen kan utmynna i.

I 19 kap. 5 §, i anslutning till bestämmelserna om orosanmälningar, finns en bestämmelse om att myndigheter, anställda och vissa yrkesverksamma är skyldiga att ge socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd och stöd. Bestämmelsens placering antyder att den långtgående uppgifts-skyldighet som följer av bestämmelsen inträder så snart det har gjorts en orosanmälan. Vid lagrådsföredragningen har emellertid upplysts att uppgiftsskyldigheten är avsedd att gälla först sedan socialnämnden har företagit en förhandsbedömning och därvid har beslutat att inleda en utredning.

Mot denna bakgrund föreslår Lagrådet att bestämmelsen i 19 kap. 5 § i stället tas in i 20 kap., i anslutning till bestämmelserna om socialnämndens utredning, lämpligen som en ny 20 kap. 4 §. På så vis klargörs att den uppgiftsskyldighet som avses i den föreslagna 19 kap. 5 § inträder först sedan socialnämnden har inlett en utredning. Lagrådet har följande förslag till lagtext.

När socialnämnden har beslutat om en utredning om ett barns behov av skydd eller stöd, är myndigheter, anställda och yrkesverksamma som anges i 19 kap. 1 § skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen.

20 kap. 4 och 6 §§

I 20 kap. 4 § har, under rubriken Proportionalitet, införts en bestäm-melse om att en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd ska bedrivas så att ingen utsätts för skada eller besvär utöver vad som är nödvändigt och att utredningen inte ska göras mer omfattande än nödvändigt. Bestämmelsen är i den nuvarande socialtjänstlagen kopplad till den bestämmelse som i remissen finns i 6 § om socialnämndens möjligheter att bl.a. konsultera sakkunniga.

Lagrådet har i och för sig inget emot att en regel om proportionalitet införs i socialtjänstlagen. Men en sådan borde då inte inskränkas

till utredningar av barns behov av insatser utan ha ett vidare tillämpningsområde. I avvaktan på en sådan mer allmängiltig proportionalitetsregel bör nuvarande ordning behållas. Detta innebär att 4

§och rubriken närmast före 4 § bör slopas och att innehållet i den bestämmelsen i stället bör flyttas till 6 § (som därmed får beteckningen 5 §) som ett andra stycke. Paragrafen och rubriken närmast före paragrafen får då följande lydelse.

Utredningens bedrivande

5 §

Socialnämnden får ta hjälp av sakkunniga i en utredning av ett barns behov av skydd eller stöd och i övrigt ta de kontakter som behövs för att bedöma behovet av insatser.

Utredningen ska bedrivas så att ingen utsätts för skada eller besvär utöver vad som är nödvändigt. Den ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

21 kap. 1 och 2 §§

21 kap. har rubriken ”Insatser till barn utan vårdnadshavarens samtycke”. I 1 § behandlas socialnämndens möjligheter att vidta insatser för att tillgodose personliga behov utan vårdnadshavarens samtycke. Av paragrafens tredje stycke framgår att vårdnadshavarens samtycke alltid krävs för vård i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård

eller boende. I vilken utsträckning andra slag av insatser

får vidtas utan vårdnadshavarens samtycke är, enligt förslaget, beroende av barnets ålder. När det gäller barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om insatser för att tillgodose personliga behov utan vårdnadshavarens samtycke, om ”det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det”. För barn i åldern 12–14 år gäller i stället att insatser får beslutas utan vårdnadshavarens samtycke om ”det är lämpligt och barnet samtycker till det”. I lagtexten anges inte vad som gäller i fråga om barn som är under

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1117

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1118

12 år; avsikten synes dock vara att insatser för att tillgodose personliga behov hos den som inte har fyllt 12 år alltid förutsätter ett samtycke från vårdnadshavaren.

2 § reglerar på motsvarande sätt i vilken utsträckning socialnämnden kan utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn utan vårdnadshavarens samtycke. I paragrafens tredje stycke anges uttryckligen att vårdnadshavarens samtycke krävs, om barnet inte har fyllt 12 år. När det är fråga om barn i åldern 12–14 år gäller att kontaktperson eller särskilt kvalificerad kontaktperson får utses utan vårdnadshavarens samtycke, om ”det är lämpligt och barnet samtycker till att en sådan kontaktperson utses”. För barn som har fyllt 15 år gäller i stället att kontaktperson får utses utan vårdnadshavarens samtycke, om ”det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till att en sådan kontaktperson utses”.

Även socialnämndens beslut att utse en kontaktperson utgör, såvitt Lagrådet kan förstå, en ”insats för personligt behov” i lagförslagets mening. Det är mot den bakgrunden svårt att förstå varför ”insatser för personligt behov” (jfr 1 §) och utseende av kontaktperson (jfr 2 §) behöver regleras parallellt. En sådan parallell reglering riskerar enbart att leda till osäkerhet om vad som i detta sammanhang

avses med insatser för personliga behov. Mot den bakgrunden förordar Lagrådet att de båda paragraferna arbetas samman till en gemensam paragraf som reglerar i vilken utsträckning insatser för personliga behov kan företas utan vårdnadshavarens samtycke.

I 2 § anges uttryckligen att vårdnadshavarens samtycke fordras för att socialnämnden ska kunna utse en kontaktperson för ett barn under 12 år. Även om 1 § inte innehåller någon motsvarande bestämmelse torde, som Lagrådet redan har noterat, avsikten vara att detsamma ska gälla i fråga om andra insatser för personliga behov. Lagrådet förordar att detta, i klarhetens intresse, får komma till uttryck i paragrafen, i ett inledande stycke.

När det sedan gäller ålderskategorierna 12–14 år respektive 15–17 år innehåller de båda paragraferna enbart en mindre skillnad; i det förra fallet krävs det att barnet ”samtycker till” åtgärden, i det andra fallet att barnet ”begär eller samtycker till” åtgärden. Lagrådet har svårt att se att detta i praktiken innebär någon skillnad. Den åtskillnad som i lagförslaget görs mellan de båda ålderskategorierna leder därmed enbart till onödiga tolkningsproblem.

Lagrådet förordar därför att bestämmelser för de båda ålders- kategorierna arbetas samman.

Lagrådsremissens förslag innebär att vissa boendeinsatser alltid kräver vårdnadshavarens samtycke (se 1 § tredje stycket). Förslaget omnämner i det sammanhanget inte boende i bostäder med särskilt stöd, dvs. boende för personer som möter betydande svårigheter i sin livsföring av fysiska, psykiska eller andra skäl (jfr 8 kap. 11 § i förslaget). Lagrådet förutsätter att även denna typ av insats ska kunna ges enbart med vårdnadshavarens samtycke. Det bör klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

1 och 2 §§ i lagrådsremissens förslag skulle, om Lagrådets synpunkter godtas, kunna ersättas med en enda paragraf enligt följande.

Om ett barn inte har fyllt 12 år, får socialnämnden besluta om insatser	Prop. 2024/25:89
för att tillgodose barnets personliga behov endast om vårdnadshavaren	Bilaga 13
samtycker till det.
För ett barn som har fyllt 12 år får socialnämnden besluta om insatser
för att tillgodose barnets personliga behov utan vårdnads¬havarens
samtycke, om det är lämpligt och barnet samtycker till det.
Vårdnadshavarens samtycke krävs dock alltid för insatser i form av vård
i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende
[ev. och för insatser i form av boende i bostäder med särskilt stöd].
21 kap. 3 §
I paragrafen regleras socialnämndens möjligheter att tillhandahålla barn
insatser utan individuell behovsprövning.
Lagrådet har ingen erinran mot vad som föreslås i paragrafen men anser
att den bör utformas enligt följande.
Socialnämnden får inte utan vårdnadshavarens samtycke tillhandahålla
ett barn insatser som lämnas utan individuell behovsprövning. Nämnden
får dock tillhandahålla ett barn sådana insatser, om barnet har fyllt 15 år
och det är lämpligt att insatsen tillhandahålls på det sättet.
22 kap. 1 §
I paragrafen finns en erinran om att det i lagen om mottagande av
asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om placering av barn som
omfattas av den lagen.
Det är oklart varför denna erinran har tagits in i lagen. Om avsikten är
att bestämmelserna i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. ska
tillämpas i stället för en eller flera bestämmelser i socialtjänstlagen, bör
socialtjänstlagen kompletteras med en bestämmelse där detta anges (jfr
vad Lagrådet har anfört i anslutning till 10 kap. 2 §). I annat fall kan
paragrafen utgå.
22 kap. 7 §
Lagrådet anser att lydelsen av paragrafens första stycke bör ses över.
Lagrådet har följande förslag till lagtext.
När sådan vård av barn eller unga i åldern 18–20 år som ska ske utanför
det egna hemmet inleds, ska socialnämnden underrätta regionen om att
barnet eller den unge ska erbjudas en hälsoundersökning enligt lagen
(2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför
det egna hemmet. Någon underrättelse behöver dock inte lämnas om det
är obehövligt.

1119

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1120

22 kap. 16 och 17 §§

Enligt 16 § ska socialnämnden i samband med beslut om placering i familjehem ingå avtal med familjehemmet. Av 17 § framgår att socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem.

Placering i familjehem regleras i 3 §. Enligt Lagrådets mening blir lagstiftningen mer överskådlig om 16 § och de delar av 17 § som avser familjehem flyttas och placeras efter 3 § som en ny 4 §. De delar av 17 § som avser jourhem bör placeras som ett nytt tredje stycke i den paragraf som reglerar placering i jourhem som med Lagrådets förslag blir en ny 5 §.

Ett familjehem är inte någon juridisk person. Avtal torde ingås med de fysiska personer som förestår familjehemmet. Dessa kan med det begrepp som används i 14 § benämnas familjehemsföräldrar.

Enligt Lagrådets mening bör rubriken Avtal och utbildning samt fortsatt stöd när vårdnaden har flyttats över slopas. Nya 4 § och rubriken närmast före paragrafen får med Lagrådets förslag följande lydelse.

Avtal med familjehemsföräldrar

4 §

Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett familjehem ingå avtal med familjehemsföräldrarna. Av avtalet ska nämndens och familjehemsföräldrarnas åtaganden som avser barnets behov av skydd och stöd under placeringen framgå.

Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem.

22 kap. 18 §

Paragrafen behandlar ersättning, råd och stöd när vårdnaden flyttats över till familjehemsföräldrarna. I 14 § finns bestämmelser om de överväganden som socialnämnden ska göra angående en överflyttning av vårdnaden. Enligt Lagrådets mening bör 18 § och rubriken närmast före paragrafen lämpligen placeras efter 14 § som en ny 15 §.

22 kap. 22 §

I paragrafen anges att ”enskilda personer eller sammanslutningar” inte får bedriva verksamhet som syftar till att förmedla barn till familjehem, jourhem eller andra enskilda hem som avses i 3 och 4 §§. Paragrafen överensstämmer, med mindre språkliga justeringar, med 6 kap. 10 § i den nuvarande socialtjänstlagen.

Såvitt Lagrådet kan bedöma är avsikten med paragrafen att uppställa ett generellt förbud mot verksamhet som innebär förmedling av familjehems- eller jourhemsboende i andra former än de som socialtjänstlagen anvisar.

Förbudet omfattar också verksamhet som innebär förmedling av barns boende i enskilt hem.

Lagrådet noterar att bestämmelsen är straffsanktionerad (se 22 kap. 23

§i förslaget) och därför bör tolkas restriktivt. Med hänsyn till det kan uttrycket ”enskilda personer eller samman-slutningar” inte anses vara så heltäckande som sannolikt har varit avsikten (så kan exempelvis en stiftelse inte anses falla in under begreppet ”sammanslutning”).

Enligt Lagrådets mening bör innebörden tydliggöras. En möjlighet är att lagtexten formuleras på följande sätt.

Ingen får, utan stöd av denna lag, bedriva verksamhet som syftar till att förmedla barn till familjehem, jourhem eller andra enskilda hem som avses i 3 och 4 §§.

23 kap. 1 och 2 §§

I 1 § sägs att socialnämnden ”även när samtycke saknas” får besluta om uppföljning av ett barns situation när en utredning som gäller barnets behov av skydd eller stöd har avslutats utan beslut om insats. Det uppställs dock ett villkor; ”om barnet bedöms vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd utan att förhållandena är sådana som sägs i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga”. I 2 § första stycket finns en motsvarande möjlighet, med motsvarande villkor, för socialnämnden att ”även när samtycke saknas” besluta om uppföljning efter det att ett barns placering i bl.a. familjehem har upphört.

Lagtexten anger inte vems samtycke som lagtexten syftar på. Av förarbetena till motsvarande bestämmelser i den nuvarande socialtjänst¬lagen (se prop. 2012/13:10 s. 64 f., 133 och 134) framgår att vad som avses är samtycke från vårdnadshavaren och barnet. Detta bör enligt Lagrådets uppfattning klargöras i lagtexten.

Såsom paragraferna har utformats får de närmast förstås så att det uppställda villkoret (”om barnet bedöms vara i särskilt behov…”) måste vara uppfyllt för att socialnämnden över huvud taget ska kunna besluta om uppföljning samt att ett sådant beslut kan fattas även utan vårdnadshavarens eller barnets samtycke. Vid föredragningen har emellertid upplysts att avsikten är att reglera enbart när ett sådant beslut kan fattas utan vårdnadshavarens eller barnets samtycke. Det innebär att om samtycke föreligger behöver socialnämnden inte gå in på någon prövning av om barnet har ett sådant särskilt behov som sägs i paragraferna.

För att detta ska framgå tydligare föreslår Lagrådet att 1 § och 2 § första stycket ges följande lydelse.

1 §

När en utredning som gäller ett barns behov av skydd eller stöd har avslutats utan beslut om insats, kan socialnämnden besluta om uppföljning av barnets situation. Ett sådant beslut får fattas utan vårdnadshavarens och barnets samtycke, om barnet bedöms vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd utan att förhållandena är

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1121

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1122

sådana som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

2 §

När placeringen av ett barn i ett familjehem, skyddat boende eller hem för vård eller boende har upphört, kan socialnämnden besluta om uppföljning av barnets situation. Ett sådant beslut får fattas utan vårdnadshavarens eller barnets samtycke, om barnet bedöms vara i särskilt behov av nämndens skydd eller stöd utan att förhållandena är sådana som avses i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

25 kap. 1 §

Paragrafen reglerar de uppgifter inom socialtjänsten som endast får utföras av den som har en svensk socionomexamen, eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. I paragrafens första stycke andra punkten används begreppet ”insatser eller andra åtgärder”.

Enligt Lagrådets bedömning är det i detta sammanhang oklart vad som avses med ”andra åtgärder”. Begreppet insatser har i den nya lagen förtydligats och omfattar nu även rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp (10 kap. 1 §). Tillägget andra åtgärder borde därför kunna strykas.

26 kap. 1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om när ”ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse och en enskild individ” behöver ha tillstånd för att bedriva vissa slag av verksamheter.

Såsom Lagrådet har noterat i anslutning till 9 kap. 3, 4 och 6 §§ är det mindre välbetänkt att i lagtexten specificera vilka olika verksamhetsformer som en bestämmelse ska tillämpas på. Lagrådet förutsätter att avsikten är att den här bestämmelsen är avsedd att gälla för samtliga juridiska personer utom offentligrättsliga organ. Lagrådet utgår vidare från att uttrycket ”enskild individ” syftar på fysiska personer. Enligt Lagrådets mening bör därför orden ”ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse och en enskild individ” bytas ut mot ”ett privaträttsligt organ eller en fysisk person”.

Vilka verksamheter som är tillståndspliktiga preciseras i sex punkter. Enligt fjärde punkten är en verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet tillstånds-pliktig, oavsett var verksamheten bedrivs.

Uppräkningen av vilka verksamheter som är tillståndspliktiga motsvarar

7 kap. 1 § första stycket i den nuvarande socialtjänstlagen. Uttrycket ”oavsett var verksamheten bedrivs” infördes genom prop. 2006/07:129 i syfte att förtydliga lagtexten för att komma till rätta med vissa tolkningssvårigheter som hade orsakats av ett äldre förarbets-uttalande (a. prop. 52 f.).

När det nu föreslås en helt ny socialtjänstlag kan tillägget enligt Lagrådet med fördel utgå. Tillägget skapar snarare en otydlighet kring vad som gäller för övriga punkter i paragrafen eftersom det inte preciseras var dessa verksamheter ska bedrivas.

Lagrådet anser vidare att bestämmelsen om att det är Inspektionen för vård och omsorg som meddelar tillstånd bör brytas ut till ett nytt andra stycke. Paragrafen bör därmed kunna ges följande lydelse.

Ett privaträttsligt organ eller en fysisk person får inte utan tillstånd yrkesmässigt bedriva

1.verksamhet i form av stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende som avses i 9 kap.,

2.verksamhet i form av boende för äldre personer och för personer med funktionsnedsättning som motsvarar dem som avses i 8 kap. 4 eller 11 §,

3.verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård,

4.verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet,

5.verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn, eller

6.verksamhet i form av hemtjänst.

Tillstånd enligt första stycket meddelas av Inspektionen för vård och omsorg.

26 kap. 3 §

Enligt paragrafen får Inspektionen för vård och omsorg bevilja en enskild person tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § endast under vissa i paragrafen angivna förutsättningar.

Användningen av begreppet ”enskild person” indikerar i detta sammanhang att paragrafen enbart tar sikte på förutsättningarna för att en fysisk person ska beviljas tillstånd (jfr vad Lagrådet har uttalat i anslutning till 6 kap. 3 och 4 §§). I den motsvarande paragrafen i 7 kap. 2 § i den nuvarande socialtjänstlagen används emellertid uttrycket ”den”, vilket innebär att den paragrafen är tillämplig på såväl fysiska som juridiska personer. Lagrådet föreställer sig att avsikten är att även lagrådsremissens förslag ska ha denna innebörd.

Lagrådet noterar att det redan av 1 § framgår att tillstånd meddelas av Inspektionen för vård och omsorg. Detta behöver därför inte upprepas i förevarande paragraf.

Lagrådet föreslår mot denna bakgrund att uttrycket ”enskild person” stryks och att paragrafens inledning formuleras på följande sätt.

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1123

Prop. 2024/25:89	Tillstånd att bedriva en sådan verksamhet som avses i 1 § får beviljas
Bilaga 13	endast under förutsättning att
	/…/
	Vidare bör, i andra stycket, ordet ”personens” bytas ut mot ”sökandens”.
	26 kap. 4 §
	Paragrafen behandlar de särskilda krav som ska vara uppfyllda för att en
	juridisk person ska kunna beviljas tillstånd enligt 1 §. Enligt paragrafen
	måste då vissa personer med anknytning till den juridiska personen ha
	tillräcklig insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. Det gäller
	bl.a., enligt första stycket första punkten, den verkställande direktören och
	andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett
	bestämmande inflytande över verksamheten.
	Enligt Lagrådets mening finns det anledning att i det fortsatta
	lagstiftningsarbetet se över avgränsningen av den personkrets som avses i
	punkten 1 och tydliggöra vilka befattningshavare som avses. Lagrådet
	noterar att uttrycket ”bestämmande inflytande” i associationsrättsliga
	sammanhang inte brukar vara knutet till innehavet av en viss befattning i
	ett företag.
	27 kap. 2 §
	Paragrafen innehåller en skyldighet för den som fullgör uppgifter inom
	socialtjänsten att rapportera missförhållanden. Bestämmelsen infördes
	1999 och kallades vid införandet för den s.k. lex Sarah-bestämmelsen
	(prop. 2009/10:131). En motsvarande bestämmelse infördes 2005 i lagen
	(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Benämningen
	lex Sarah föreslås nu föras in i både lagtexten och rubriken före den
	aktuella paragrafen i den nya socialtjänstlagen.
	Det är inte helt ovanligt att olika bestämmelser får kortnamn i media
	eller i litteraturen. Ofta refererar kortnamnen till en specifik person eller
	ett specifikt företag som har bidragit till lagrummets tillkomst. Lagrådet
	avråder dock starkt från att en sådan benämning ges legitimitet genom att
	den förs in i författning, oavsett om det sker i lagtext eller i rubrik. I
	förevarande fall innehåller kortnamnet dessutom en referens till en
	specifik person, dvs. det innehåller en personuppgift, vilket gör
	användandet särskilt betänkligt.
	27 kap. 3 §
	Paragrafen reglerar skyldigheten för den som ska ta emot rapporter om
	missförhållanden	att	informera	om	rapporterings-	och
	medverkansskyldigheten. För att underlätta läsbarheten föreslår Lagrådet

att paragrafen och rubriken närmast före paragrafen ges följande lydelse (med beaktande av Lagrådets förslag i anslutning till 5 kap. 3 §).

Information om skyldighet att rapportera och medverka

1124

3 §

Den som enligt 2 § ska ta emot rapporter om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om

1.rapporteringsskyldigheten enligt 2 §, och

2.skyldigheten att medverka till god kvalitet enligt 5 kap. 1 § andra stycket.

28 kap. 1 §

I 1 § andra stycket anges i vilka fall Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över enskild verksamhet. Så är fallet när det är fråga om verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 26 kap. 1 § (punkten 1), verksamhet där en kommun genom ett avtal enligt 4 kap. 3 § första stycket har överlämnat till en enskild att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten (punkten 2) och annan enskild verksamhet som kommunen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt socialtjänstlagen (punkten 3). Den som står under tillsyn är, enligt vad som framgår av andra paragrafer i 28 kap., skyldig att bl.a. tillhandahålla Inspektionen för vård och omsorg vissa handlingar och ge inspektionen tillträde till lokaler. Inspektionen kan också rikta olika slag av förelägganden mot den som står under tillsyn och kan även förbjuda fortsatt verksamhet. Det är mot den bakgrunden angeläget att kretsen av dem som står under tillsyn är noggrant avgränsad.

Enligt Lagrådets mening framstår det som oklart vad som avses med ”annan enskild verksamhet som kommunen upphandlar tjänster från för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag” i punkten 3. Läst efter bokstaven kan uttrycket tolkas så att det syftar på varje verksamhet som anlitas av kommunen inom ramen för socialtjänstens verksamhet. Därmed skulle även exempelvis företag som tillhanda-håller matleveranser till eller städning på ett äldreboende kunna omfattas av bestämmelserna om tillsyn. Lagrådet utgår från att detta inte har varit avsikten. En annan möjlighet är att uttrycket enbart syftar på tjänster som i sig innebär ett fullgörande av de skyldigheter som kommunen har enligt lagen, t.ex. tillhandahållande av äldre-boende. Även ett sådant tillhandahållande – också när det sker efter upphandling – grundas emellertid på ett avtal och borde därför falla in redan under punkten 2.

Att punkten 3 har en så oklar utformning medför att det område där Inspektionen för vård och omsorg ska utöva tillsyn inte är tillfreds- ställande avgränsat. Enligt Lagrådets mening bör 1 § därför bli föremål för fortsatta överväganden.

28 kap. 5 och 8 §§

I paragrafen behandlas skyldigheten för den som står under tillsyn att bl.a. lämna över handlingar och annat material till tillsyns-myndigheten. Paragrafens andra stycke innehåller bestämmelser om myndighetens

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1125

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1126

möjligheter att använda sig av föreläggande och vite i syfte att få in handlingar och upplysningar rörande verksamheten. Stycket har i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande lag fått ett oklart tillämpningsområde.

I 8 § finns ytterligare bestämmelser om tillsynsmyndighetens möjligheter att använda sig av förelägganden. Enligt Lagrådets mening bör regleringen av föreläggandemöjligheterna samlas. Det andra stycket i 5 § bör därför flyttas och placeras i anslutning till övriga bestämmelser om förelägganden, lämpligen som en ny 8 § med en ny rubrik, och också justeras för att behålla sitt nuvarande tillämpningsområde.

Det kan noteras att 35 kap. 2 § första stycket 3, som gäller vilka beslut av Inspektionen för vård och omsorg som får överklagas, påverkas av att ytterligare en paragraf införs i 28 kap.

Lagrådet föreslår att den nya 28 kap. 8 § och rubriken närmast före paragrafen ges följande lydelse.

Lämna handlingar eller upplysningar

8 §

Inspektionen för vård och omsorg får förelägga den som bedriver verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag att lämna över handlingar eller annat material som rör verksamheten samt att lämna de upplysningar om verksamheten som myndigheten behöver för sin tillsyn. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

29 kap. 10 §

Paragrafen behandlar, tillsammans med 11 och 12 §§, överflyttning av ärenden från en kommun till en annan. I 10 § första stycket sägs att ett ärende som avser individuellt behovsprövade insatser eller andra åtgärder får flyttas över till en annan kommun. Bestämmelsen ersätter 2 a kap. 10

§första stycket i den nuvarande socialtjänst-lagen, där det sägs att ett ärende som avser vård eller annan åtgärd som avser en enskild person kan flyttas över till en annan kommun. Syftet med den förändrade lydelsen synes inte vara annat än att anpassa lagtexten till de nya bestämmelserna om insatser utan individuell behovsprövning.

Såsom det föreslagna första stycket har utformats kommer det att omfatta i princip alla typer av åtgärder, även sådana som inte är riktade mot en viss individ. Detta torde inte vara avsikten. Lagrådet föreslår mot denna bakgrund att stycket i stället utformas enligt följande.

Ett ärende som avser individuellt behovsprövade insatser eller andra åtgärder som gäller en enskild individ får flyttas över till en annan kommun.

30 kap. 1 §

I paragrafens andra stycke har det införts undantag från den begränsning av möjligheten att delegera beslutanderätt som finns i 6 kap. 38 § 3

kommunallagen. Beslutanderätten får därmed delegeras i sådana ärenden	Prop. 2024/25:89
som anges i 5–8 §§ och för sådana uppgifter som anges i 9 § även om	Bilaga 13
ärendena eller uppgifterna rör myndighetsutövning mot enskilda och är av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
Lagrådet föreslår att paragrafens första stycke formuleras enligt
följande.

För en socialnämnd gäller bestämmelserna om nämnder i kommunallagen (2017:725) om inte annat följer av detta kapitel.

Enligt Lagrådets mening passar andra stycket bättre under rubriken Ärenden där beslutanderätten får delegeras till ett utskott. Bestämmelsen i det andra stycket bör därför placeras i en ny 5 § och ges följande lydelse.

Bestämmelsen i 6 kap. 38 § 3 kommunallagen om begränsning av rätten att delegera beslutanderätt ska inte tillämpas vid delegering av beslutanderätt i sådana ärenden som anges i [5–8 §§] och för sådana uppgifter som anges i [9 §].

Godtas Lagrådets förslag, bör 5–11 §§ betecknas 6–12 §§.

30 kap. 5 §

Paragrafen reglerar när socialnämnden får delegera beslutanderätten i vissa ärenden enligt socialtjänstlagen till ett utskott. I de följande paragraferna anges när socialnämnden får delegera beslutanderätten i vissa ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (6 §), lagen om placering av barn i skyddat boende (7 §) respektive lagen om vård av missbrukare i vissa fall (8 §). Därefter anges, i 9 §, i vilka fall socialnämnden får delegera uppgifter enligt föräldrabalken. I samtliga paragrafer anges att beslutanderätten får delegeras ”endast” i vissa angivna ärenden respektive för vissa angivna uppgifter, dvs. paragraferna är utformade som begränsningar i möjligheten till delegering. De rubriker, angivna i fetstil, som föregår 5–8 §§ respektive 9 § är trots detta utformade på olika sätt. 5–8 §§ föregås av rubriken ”Ärenden där beslutanderätten får delegeras till ett utskott”, medan rubriken före 9 § är ”Begränsning av möjligheten att delegera beslutanderätt”.

Skillnaden i rubriksättningen är enligt Lagrådets mening mindre lyckad, eftersom det i samtliga fall rör sig om begränsningar i möjligheten till delegation. Lämpligen bör i stället samtliga paragrafer omfattas av en gemensam rubrik, angiven i fetstil, t.ex. ”Delegering av ärenden och uppgifter”. Rubriken före 9 § kan då lämpligen ersättas med en rubrik, angiven i kursivstil, t.ex. ”Delegering av uppgifter enligt föräldrabalken”.

I 5 § regleras bl.a. socialnämndens möjlighet att delegera beslutande¬- rätten i ärenden som gäller ”övervägande av fortsatt vård…” och ”övervägande av flyttningsförbud…” (första stycket andra och tredje punkterna).

Lagrådet konstaterar att utövande av en beslutanderätt alltid sker efter överväganden. Omnämnande av övervägande i lagtexten blir därför förvirrande. Enligt Lagrådets mening bör orden ”övervägande av” strykas.

30 kap. 6 §

1127

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1128

Paragrafen behandlar socialnämndens möjligheter att delegera beslutanderätten i frågor som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Det sker genom en uppräkning av tolv punkter som samtliga avslutas med orden ”den lagen”.

För att undvika upprepning av orden ”den lagen” kan det redan i paragrafens inledning tydliggöras att det i respektive punkt nämnda lagrummet avser lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Inledningen kan förslagsvis formuleras på följande sätt.

I fråga om lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga får socialnämnden endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som anges i följande bestämmelser i den lagen:

Orden ”övervägande av” bör strykas i punkterna 5 och 10 (jfr vad Lagrådet anfört i anslutning till 30 kap. 5 §).

Vid föredragningen av lagrådsremissen har uppmärksammats att inte samtliga de möjligheter till delegering som paragrafen har varit avsedd att ge har införts i lagförslaget. Lagrådet utgår från att paragrafen i propositionen kompletteras med de saknade bestämmelserna.

30 kap. 7 §

Paragrafen behandlar socialnämndens möjligheter att delegera beslutanderätten i frågor som rör lagen om placering av barn i skyddat boende. Även i denna paragraf sker det genom en uppräkning av ett flertal punkter som samtliga avslutas med orden ”den lagen”.

För att undvika upprepning av orden ”den lagen” kan det redan i paragrafens inledning tydliggöras att det i respektive punkt nämnda lagrummet avser lagen om placering av barn i skyddat boende. Inledningen kan förslagsvis formuleras på följande sätt.

I fråga om lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende får socialnämnden endast delegera beslutanderätten till ett utskott i ärenden som anges i följande bestämmelser i den lagen:

Orden ”överväganden om” bör strykas i punkterna 4 och 5 (jfr vad Lagrådet anfört i anslutning till 30 kap. 5 §).

Även i fråga om denna paragraf har det vid föredragningen av lagrådsremissen uppmärksammats att inte samtliga de möjligheter till delegering som paragrafen har varit tänkt att ge har införts i lagförslaget (jfr vad Lagrådet noterat i anslutning till 30 kap. 6 §). Lagrådet utgår från att paragrafen kompletteras i den kommande propositionen.

30 kap. 9 §

Paragrafen behandlar socialnämndens möjligheter att delegera beslutanderätten i frågor som rör föräldrabalken. Möjligheten till delegering preciseras genom att det i paragrafens första stycke, i tio olika punkter, hänvisas till skilda paragrafer i föräldrabalken.

Upprepningen av ”föräldrabalken” i samtliga punkter kan enligt	Prop. 2024/25:89
Lagrådets mening undvikas genom att paragrafens inledning formuleras	Bilaga 13
på följande sätt.

I fråga om föräldrabalken får beslutanderätten endast delegeras för uppgifter som anges i följande bestämmelser i den balken:

31 kap. 4 §

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten, om landet kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av krig eller krigsfara som landet har befunnit sig i.

Lagrådet förordar att ordet ”utomordentliga” byts ut mot ”extraordinära”. Uttrycket ”utomordentliga förhållanden” förekommer i och för sig i en rad författningar och har då den innebörd som får antas vara avsedd i paragrafen (”förhållanden som går utöver det vanliga”). I modern svenska torde det dock sällan användas med denna innebörd. I bestämmelserna i 15 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen, som behandlar regeringens och kommunernas befogenheter i krig och krigsfara och när det råder förhållanden som är föranledda av krig som landet har befunnit sig i, används i stället uttrycket ”extraordinära”.

32 kap. 3 §

Paragrafen reglerar när föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens utgifter för barn som får vård i annat hem än det egna. I andra meningen i första stycket anges att socialnämnden i sådana fall får ta emot underhållsbidrag som avser barnet.

Regler om föräldrars underhållsskyldighet och skyldigheten att i vissa fall fullgöra underhållsskyldigheten genom att betala underhållsbidrag finns i 7 kap. föräldrabalken. Underhållsbidrag betalas till barnet och ska fastställas genom dom eller avtal (2 §). I 7 § anges hur underhållsbidrag ska betalas. Av fjärde stycket framgår att betalning i strid med den paragrafen inte medför befrielse från skyldigheten att betala underhållsbidrag på föreskrivet sätt.

Lagrådet anser – mot bakgrund av bestämmelserna i föräldrabalken – att det är svårt att förstå innebörden av paragrafens första stycke andra meningen. Det framgår inte om bidraget ska sparas för barnets räkning eller om det ska avräknas mot kommunens utgifter för barnet. Tillägget kan knappast medföra att en förälder kan betala underhållsbidraget till socialnämnden med befriande verkan. Meningen har hämtats från 8 kap. 1

§andra stycket i den nuvarande socialtjänstlagen. Äldre förarbeten ger inte ledning om hur bestämmelsen ska tolkas i dag (bet. 1979/80:SoU44 s. 86). Lagrådet anser att meningen bör övervägas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

1129

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1130

32 kap. 8 §

I 32 kap. 7 § finns bestämmelser om ett s.k. förbehållsbelopp som ska garantera att den enskilde vid bestämmandet av avgifter förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadsomkostnader. I 8 § anges hur förbehållsbeloppet ska beräknas. Vid beräkningen ska det fastställas ett visst minimibelopp. Av andra stycket framgår att minimibeloppet ”alltid” per månad ska utgöra lägst en tolftedel av, såvitt gäller ensamstående, 1,4789 prisbasbelopp. Vid lagrådsföredragningen har inte kunnat utrönas vad ordet ”alltid” tillför. Lagrådet förordar att ordet stryks.

33 kap. 3 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkrav av ekonomiskt bistånd som har lämnats enligt 12 kap. 2 §. Bestämmelserna har inte ändrats sedan de 1998 infördes i 1980 års socialtjänstlag.

För att sådant bistånd ska kunna krävas tillbaka ställs i paragrafen upp vissa krav på beslutet om bistånd. Samtliga krav måste vara uppfyllda för att återkrav ska komma i fråga (prop. 1996/97:124 s. 179). Enligt Lagrådets mening blir paragrafen mer lättläst om förutsättningarna för återkrav ställs upp i punktform och en enhetlig tempusform används. Paragrafen får då följande lydelse.

Socialnämnden får kräva tillbaka ekonomiskt bistånd som har lämnats enligt 12 kap. 2 § om beslutet om bistånd

1.har getts under villkor om återbetalning,

2.har meddelats genom ett skriftligt beslut som har delgetts den enskilde, och

3.har innehållit uppgifter om den eller de omständigheter enligt 2 § som utgör grund för återbetalningsskyldighet.

33 kap. 4 och 5 §§

Paragraferna behandlar enligt paragrafrubrikerna talan om återkrav och i vilka fall socialnämnden får avstå från krav på återbetalning. I 4 § första stycket regleras emellertid inte enbart återkrav utan också krav på ersättning för sådana utgifter som kommunen har haft enligt 32 kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket. Detta bör på ett tydligare sätt framgå av paragrafen. Enligt Lagrådets mening blir regleringen mera överskådlig om bestämmelserna vid vilken domstol talan ska väckas bryts ut och placeras i en egen paragraf. Detta innebär att den paragraf som reglerar när socialnämnden får avstå från krav får beteckningen 6 §. Lagrådet föreslår att paragraferna och rubrikerna ges följande lydelse.

Talan om återkrav eller ersättning

4 §

Socialnämnden får väcka talan hos förvaltningsrätten om den enskilde inte frivilligt

1.betalar tillbaka ekonomiskt bistånd i enlighet med 1–3 §§, eller

2.ersätter kommunen för sådana utgifter som kommunen har haft enligt

32kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket.

5 §

Talan enligt 4 § väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt och inom tre år från det att kommunens kostnader uppkom.

Talan får inte bifallas, om den enskilde därigenom kan antas komma att sakna medel för att klara sin försörjning eller sina dagliga levnadskostnader eller om det annars finns synnerliga skäl.

Socialnämnden får avstå från krav

6 §

Socialnämnden får besluta att helt eller delvis avstå från ett krav på ersättning enligt 1–3 §§ eller 32 kap. 2 § första stycket eller 3 § första stycket.

34 kap. 9 §

I paragrafen anges att om en kommun fortfarande inte tillhandahåller en insats – efter att en särskild avgift har dömts ut – får en ny särskild avgift enligt 5 § första eller andra stycket dömas ut.

Enligt Lagrådet framstår det som märkligt att bestämmelsen inte ska omfatta hela 5 §, dvs. även situationen när en vistelsekommun ska verkställa ett beslut. Lagrådet anser att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet bör övervägas om inte hänvisningen i bestämmelsen ska vara till hela 5 §.

35 kap. 1 och 2 §§

Kapitlet behandlar vad som gäller vid överklaganden. Enligt 1 § första stycket får socialnämndens beslut i ett antal uppräknade frågor överklagas till förvaltningsdomstol. I paragrafens andra stycke anges att beslut gäller omedelbart om inte domstol beslutar annat.

Även i 2 §, som behandlar överklagbarheten av beslut av Inspektionen för vård och omsorg, finns en bestämmelse i fjärde stycket som anger att även vissa beslut som den myndigheten fattar gäller omedelbart. Den

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1131

Prop. 2024/25:89 Bilaga 13

1132

bestämmelsen reglerar dock uttryckligen att både beslut av myndigheten och av domstol gäller omedelbart. Bestämmelserna i de angivna styckena bör formuleras på samma sätt. Eftersom bestämmelserna inte behandlar överklagbarhet skulle de enligt Lagrådet med fördel kunna flyttas till en gemensam paragraf sist i kapitlet. Paragrafen kan då placeras under en ny rubrik med beteckningen Verkställighet.

Även bestämmelsen i 1 § tredje stycket bör placeras i den nya paragrafen eftersom även den behandlar en verkställighetsfråga. Lagrådet föreslår att den nya paragrafen ges följande lydelse.

Verkställighet

5 §

Beslut av socialnämnd och av domstol i frågor som avses i 1 § första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock bestämma att beslutet ska verkställas först sedan det har fått laga kraft.

Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och av domstol i frågor som avses i 2 § första stycket 1, 3 och 4 gäller omedelbart.

På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om insatser enligt 11 kap. 1 § senareläggas om verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Förslaget till lag om ändring i lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

1 §

Enligt paragrafens andra stycke första meningen har den som omfattas av lagen inte rätt till insatser eller ekonomiskt bistånd enligt 11 kap. 1 § respektive 12 kap. 1 § socialtjänstlagen för förmåner av motsvarande slag. I andra meningen anges att rätt till bistånd inte heller finns för bostadskostnader.

Lagrådsremissens förslag till ny socialtjänstlag innehåller, i 10 kap. 2 §, en erinran om dessa bestämmelser. Av skäl som Lagrådet har redovisat i anslutning till den paragrafen bör emellertid bestämmelserna i förevarande paragrafs andra stycke tas in direkt i socialtjänstlagen. I så fall kan lagtexten i det stycket ersättas med en erinran om bestämmelserna i 10 kap. 2 § socialtjänstlagen enligt följande.

I 10 kap. 2 § socialtjänstlagen (2025:000) finns bestämmelser som innebär att den som omfattas av denna lag i vissa fall inte har rätt till insatser eller ekonomiskt bistånd enligt den lagen.

Förslaget till lag om ändring i lagen om ersättning till steriliserade i vissa fall

3 a §

Prop. 2024/25:89

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att när ersättning har utgått Bilaga 13 enligt lagen om ersättning för steriliserade i vissa fall, så ska tillgångar till

ett belopp om 175 000 kr inte beaktas vid bestämmandet av vissa slag av bidrag eller avgifter. Det gäller bl.a. vid bestämmandet av sådana avgifter som den enskilde ska betala enligt 32 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Bestämmelserna i 32 kap. i förslaget till ny socialtjänstlag om hur avgifter ska bestämmas anknyter, såvitt Lagrådet har kunnat finna, enbart till den avgiftsskyldiges inkomster, inte till förmögenhetsvärdet av hans eller hennes tillgångar. Det framstår mot den bakgrunden som oklart vilken praktisk betydelse förevarande paragraf får, såvitt gäller beräkningen av avgifter enligt 32 kap. 1 §. Frågan bör klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Vad som nu har sagts gäller också bestämmelserna av motsvarande slag i följande lagförslag

–förslaget till lag om ändring i lagen om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade,

–förslaget till lag om ändring i lagen om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall, och

–förslaget till lag om ändring i lagen om statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall.

Förslaget till lag om ändring i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

2 kap. 8 a §

Paragrafen behandlar socialnämndens direktåtkomst till vissa uppgifter i beskattningsdatabasen. Enligt paragrafens nuvarande lydelse begränsas socialnämndens direktåtkomst till vissa uppgifter som behövs i ärende om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. nuvarande socialtjänstlag eller ”i ärende om återkrav m.m.” av sådant bistånd enligt 9 kap. samma lag. Vad som avses med ”ärende om återkrav m.m.” är inte tydligt men kan enligt Lagrådets mening inte tolkas på annat sätt än att även en kommuns krav på ersättning för sådana utgifter som kommunen har haft enligt 32 kap. 2

§första stycket eller 3 § första stycket socialtjänstlagen ska omfattas. Lagrådet föreslår därför att paragrafen formuleras på följande sätt.

En socialnämnd får ha direktåtkomst till uppgifter som avses i 3 § första stycket 1, 4 och 5. Åtkomsten får endast förekomma om uppgifterna behövs i ett ärende om ekonomiskt bistånd enligt 12 kap. socialtjänstlagen (2025:000) eller i ett ärende om betalningsskyldighet enligt 33 kap. samma lag. En socialnämnd får ha direktåtkomst först sedan Skatteverket har försäkrat sig om att handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden.

1133

Prop. 2024/25:89 Bilaga 15

1136

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-11-22

Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Sten Andersson samt justitierådet Marie Jönsson

Ett stärkt brottsförebyggande ansvar för socialnämnden

Enligt en lagrådsremiss den 14 november 2024 har regeringen (Socialdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2025:000).

Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet

Linda Celander, biträdd av ämnesrådet Karin Hjelmer.

Förslaget föranleder följande yttrande.

Förslaget är avsett att komplettera det förslag till ny socialtjänstlag som regeringen har lagt fram i den tidigare lagrådsremissen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter, beslutad den 4 juli 2024. Det nya förslaget syftar till att tydliggöra att socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka brottslighet.

Förslaget innehåller två paragrafer. I den ena, 6 kap. 8 §, sägs att socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka brottslighet. Paragrafen är av generell karaktär och får därmed betydelse över socialnämndens hela ansvarsområde. Den är alltså tillämplig även i sådan verksamhet som socialnämnden bedriver i fråga om barn och unga. Enligt den andra paragrafen, 18 kap. 4 §, ska socialnämnden aktivt arbeta för att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga. Bestämmelsen skiljer sig från bestämmelsen i 6 kap. 8 § på två sätt; dels är den inriktad på brottslighet bland barn och unga, dels använder den uttrycket ”aktivt arbeta” i stället för ”arbeta”.

Lagrådet konstaterar att båda paragraferna är mycket allmänt hållna och att ingen av dem ger någon vägledning om vilka konkreta åtgärder som det åligger socialnämnden att vidta. Även i fortsättningen kommer det därför att vara upp till socialnämnden att avgöra vilka brottsförebyggande åtgärder som bör vidtas. Bestämmelserna markerar emellertid att den brottsförebyggande aspekten ska finnas med i socialnämndens verksamhet. De får därför anses fylla en viss funktion i en lagstiftning som, likt socialtjänstlagen, har ramlagskaraktär.

Lagrådet har därför ingen invändning mot att bestämmelser med den angivna inriktningen tas in i den nya socialtjänstlagen.

I detta fall föreslås emellertid två parallella bestämmelser som i vart fall till viss del synes överlappa varandra. Även om det i och för sig kan godtas att bestämmelserna utformas förhållandevis allmänt måste det krävas att det framgår hur de förhåller sig till varandra. Enligt Lagrådets mening tillgodoser inte lagrådsremissens förslag detta krav.

Även i den förra lagrådsremissen används uttrycken ”arbeta” respektive ”aktivt arbeta”. I Lagrådets yttrande över förslagen i den lagrådsremissen, daterat den 30 september 2024, kritiseras denna terminologi. Enligt Lagrådet borde, om en skillnad är avsedd, denna uttryckas tydligare i

lagtexten; i annat fall borde ordet ”aktivt” utgå. (Se särskilt s. 24 f. i	Prop. 2024/25:89
yttrandet.)	Bilaga 15
Mot bakgrund av Lagrådets tidigare uttalande är det något förvånande
att det i den nya lagrådsremissen inte på något vis lämnas vägledning om
vilken skillnad som eventuellt är avsedd mellan 6 kap. 8 § och 18 kap. 4 §
(frånsett att den senare paragrafen enligt sin lydelse särskilt avser enbart
förebyggande av brottslighet bland barn och unga). I stället är
författningskommentarerna till de båda nya paragraferna nästan helt
likalydande, något som normalt ger anledning att tolka paragraferna så att
de har exakt samma innebörd.
Om någon skillnad inte är avsedd, fyller 18 kap. 4 § ingen funktion och
bör utgå; den norm som paragrafen ger uttryck för följer ju redan av 6 kap.

8§.

Det ligger i och för sig nära till hands att anta att ordet ”aktivt” är avsett

att signalera att det arbete som socialnämnden ska bedriva enligt 18 kap. 4

§ska ha något slag av högre ambitionsnivå. Samtidigt synes lagrådsremissens allmänmotivering inte ge något uttryckligt stöd för en sådan tolkning.

Om 18 kap. 4 § ändå är avsedd att ge uttryck för en högre ambitionsnivå,

är under alla förhållanden tillägget av ”aktivt” i lagtexten knappast något ändamålsenligt sätt att tydliggöra detta. Dels framstår uttrycket ”aktivt arbeta” i sig som otydligt. Dels är den parallella användningen av begreppen ”ska arbeta” och ”ska aktivt arbeta” ägnad att förvirra; läsaren måste fråga sig vad det är för arbete som avses i 6 kap. 8 §, i och med att detta – till skillnad från arbete enligt 18 kap. 4 § – inte synes behöva utövas aktivt.

Om en skillnad är avsedd, behöver denna alltså uttryckas klarare.

Är tanken exempelvis att socialnämnden i förhållande till barn och unga ska arbeta på ett mera proaktivt sätt, ta flera egna initiativ och bedriva en mera utpräglat uppsökande verksamhet eller ge det brottsförebyggande arbetet bland barn och unga särskild prioritet bör 18 kap. 4 § avspegla detta. En bestämmelse med den inriktningen skulle möjligen kunna ges följande utformning.

18 kap. 4 §

I det arbete som socialnämnden bedriver enligt 6 kap. 8 § ska nämnden fästa särskilt avseende vid behovet av att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga och vidta de särskilda åtgärder som är motiverade.

Om förslaget till en särskild bestämmelse i 18 kap. 4 § vidhålles, behöver alltså lagtexten förtydligas, bl.a. genom att uttrycket ”aktivt arbeta” utmönstras. Det är också nödvändigt att utforma författnings- kommentarerna så att de klargör skillnaden mellan de båda paragraferna.

1137

Prop. 2024/25:89 Bilaga 16

Jämförelsetabell mellan socialtjänstlagen (2001:453) och förslaget till socialtjänstlag

Jämförelsetabellen anger för varje paragraf i socialtjänstlagen (2001:453) vilken eller vilka bestämmelser i den föreslagna nya socialtjänstlagen som den helt eller delvis motsvaras av.

I de fall det inte finns en motsvarande bestämmelse i den nya socialtjänstlagen, t.ex. för att en bestämmelse slopas eller har blivit överflödig, markeras detta med ett streck. I de fall en bestämmelse i socialtjänstlagen är upphävd sedan tidigare anges detta i tabellen.

	Socialtjänstlag (2001:453)	Förslag till ny socialtjänstlag

	1 kap. 1 § första stycket	2 kap. 1 § första stycket (delvis)

	1 kap. 1 § andra stycket	2 kap. 2 §

	1 kap. 1 § tredje stycket	2 kap. 1 § andra stycket

	1 kap. 2 §	3 kap. 1 § (delvis)

	1 kap. 3 §	–

	1 kap. 4 §	–

	2 kap. 1 § första och andra styckena	4 kap. 1 §

	2 kap. 1 § tredje stycket	–

	2 kap. 2 §	(upphävd)

	2 kap. 3 §	(upphävd)

	2 kap. 4 § första stycket första meningen	4 kap. 2 § första stycket

	2 kap. 4 § första stycket andra meningen	–

	2 kap. 4 § andra stycket	4 kap. 2 § andra stycket

	2 kap. 5 §	4 kap. 3 § första stycket

	2 kap. 6 §	7 kap. 3 §

	2 kap. 7 § första stycket	10 kap. 8 § första stycket

	2 kap. 7 § andra stycket	10 kap. 9 §

	2 kap. 7 § tredje stycket	10 kap. 8 § andra stycket

	2 a kap. 1 §	29 kap. 4 § andra stycket (delvis)

	2 a kap. 2 §	29 kap. 4 § första stycket (delvis)

	2 a kap. 3 §	29 kap. 1 § (delvis)

	2 a kap. 4 §	29 kap. 2 §

	2 a kap. 5 §	29 kap. 3 §

	2 a kap. 6 §	29 kap. 5 §

	2 a kap. 7 §	29 kap. 6 §

	2 a kap. 8 §	29 kap. 7 §

	2 a kap. 9 §	29 kap. 8 §

	2 a kap. 10 §	29 kap. 10 §

	2 a kap. 11 §	29 kap. 11 §

	2 a kap. 12 §	29 kap. 12 §

	3 kap. 1 § första strecksatsen	6 kap. 1 §

1138	3 kap. 1 § andra strecksatsen	6 kap. 4 § första stycket
1138

3 kap. 1 § tredje strecksatsen	6 kap. 2 §
3 kap. 1 § fjärde strecksatsen	6 kap. 3 § första stycket
3 kap. 1 § femte strecksatsen	10 kap. 1 §
3 kap. 2 § första stycket	6 kap. 4 § andra stycket
3 kap. 2 § andra stycket	6 kap. 5 §
3 kap. 3 § första stycket	5 kap. 1 § första stycket första
	meningen

3 kap. 3 § andra stycket	5 kap. 3 §

3 kap. 3 § tredje stycket	25 kap. 4 § första stycket

3 kap. 3 § fjärde stycket	5 kap. 2 § (delvis)

3 kap. 3 a § första stycket	27 kap. 1 § (delvis)

3 kap. 3 a § andra och tredje styckena	25 kap. 1 §

3 kap. 3 b §	25 kap. 2 §

3 kap. 3 c §	25 kap. 3 §

3 kap. 3 d §	25 kap. 4 § andra stycket
3 kap. 4 §	6 kap. 3 § andra stycket
3 kap. 5 §	10 kap. 3 §
3 kap. 6 § första stycket	8 kap. 1 §
3 kap. 6 § andra stycket	–
3 kap. 6 a § första stycket	–
3 kap. 6 a § andra stycket	21 kap. 1 § första stycket
3 kap. 6 a § tredje stycket	21 kap. 1 § andra stycket
3 kap. 6 b § första och andra styckena	13 kap. 7 §
3 kap. 6 b § tredje stycket	–
3 kap. 6 c §	23 kap. 6 §
3 kap. 7 § första stycket	6 kap. 6 §
3 kap. 7 § andra stycket	6 kap. 7 §
4 kap. 1 § första stycket	11 kap. 1 § första stycket och
	12 kap. 1 § första stycket
4 kap. 1 § andra stycket	12 kap. 3 §

4 kap. 1 § tredje stycket	11 kap. 2 §
4 kap. 1 § fjärde stycket första meningen	11 kap. 1 § andra stycket och
	12 kap. 1 § andra stycket

4 kap. 1 § fjärde stycket andra meningen	10 kap. 5 § (delvis)

4 kap. 1 a §	12 kap. 9 §

4 kap. 1 b §	12 kap. 8 §

4 kap. 1 c §	11 kap. 3 §

4 kap. 2 §	11 kap. 4 § och 12 kap. 2 §

4 kap. 2 a §	–

4 kap. 2 b §	10 kap. 7 §

4 kap. 2 c §	10 kap. 6 §

4 kap. 3 §	12 kap. 7 §

4 kap. 4 §	12 kap. 4 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 16

1139

Prop. 2024/25:89 Bilaga 16

1140

4 kap. 5 §	12 kap. 5 §
4 kap. 6 §	12 kap. 6 §

5 kap. 1 § 1 och 2	18 kap. 1 §
5 kap. 1 § 3–6	18 kap. 2 och 3 §§
5 kap. 1 § 7 och 8	18 kap. 5 §
5 kap. 1 § 9 och 10	18 kap. 10 §
5 kap. 1 a §	18 kap. 6 §
5 kap. 1 b §	18 kap. 8 §
5 kap. 1 c §	18 kap. 9 §
5 kap. 1 d §	7 kap. 2 §
5 kap. 2 §	18 kap. 11 §
5 kap. 3 § första stycket	13 kap. 6 §
5 kap. 3 § andra och tredje styckena	13 kap. 4 § (delvis)
5 kap. 3 a §	13 kap. 5 §
5 kap. 4 § första stycket	2 kap. 3 § (delvis)
5 kap. 4 § andra stycket	8 kap. 2 §
5 kap. 5 § första stycket	8 kap. 3 §
5 kap. 5 § andra och tredje styckena	8 kap. 4 §
5 kap. 5 § fjärde stycket	10 kap. 4 § (delvis)
5 kap. 6 § första stycket	–
5 kap. 6 § andra stycket	7 kap. 1 § (delvis)
5 kap. 6 § tredje stycket	8 kap. 5 §
5 kap. 7 § första och andra styckena	8 kap. 10 §
5 kap. 7 § tredje stycket	8 kap. 11 §
5 kap. 8 § första stycket	–
5 kap. 8 § andra stycket	7 kap. 1 § (delvis)
5 kap. 8 a §	7 kap. 2 §
5 kap. 9 §	13 kap. 10 §
5 kap. 9 a §	7 kap. 2 §
5 kap. 10 §	13 kap. 9 §
5 kap. 11 § första stycket	13 kap. 1 § första stycket
5 kap. 11 § andra stycket	13 kap. 1 § andra stycket (delvis)
5 kap. 11 § tredje och fjärde styckena	18 kap. 7 §
5 kap. 11 a §	13 kap. 8 §
5 kap. 12 § första stycket	13 kap. 2 §
5 kap. 12 § andra stycket	13 kap. 3 §
6 kap. 1 § första och andra styckena	9 kap. 1 §
6 kap. 1 § tredje och fjärde styckena	9 kap. 10 §
6 kap. 1 a §	9 kap. 5 §
6 kap. 2 §	9 kap. 7 §
6 kap. 3 § första stycket första meningen	9 kap. 8 § första stycket
6 kap. 3 § första stycket andra och tredje	9 kap. 9 § första stycket
meningarna

6 kap. 3 § andra stycket	9 kap. 9 § andra stycket
6 kap. 3 § tredje stycket	9 kap. 8 § andra stycket

6 kap. 4 §	9 kap. 11 §
6 kap. 5 §	22 kap. 1 §
6 kap. 6 § första och andra styckena	22 kap. 2 §
6 kap. 6 § tredje stycket	22 kap. 4 § första stycket
6 kap. 6 § fjärde stycket	22 kap. 4 § andra stycket
6 kap. 6 a §	22 kap. 6 §
6 kap. 6 b §	22 kap. 3 § första stycket
6 kap. 6 c §	22 kap. 3 § andra stycket (delvis) och
	22 kap. 4 § tredje stycket (delvis)

6 kap. 6 d §	22 kap. 5 §

6 kap. 7 § 1–3	22 kap. 8 §

6 kap. 7 § 4	22 kap. 10 § första stycket

6 kap. 7 a §	22 kap. 10 § andra stycket

6 kap. 7 b §	22 kap. 11 § (delvis)

6 kap. 7 c §	22 kap. 12 §

6 kap. 8 §	22 kap. 13 §

6 kap. 8 a §	22 kap. 16 §

6 kap. 8 b §	22 kap. 14 §

6 kap. 9 §	22 kap. 19 §

6 kap. 10 §	22 kap. 20 §

6 kap. 11 §	22 kap. 15 §

6 kap. 11 a §	22 kap. 17 § (delvis)

6 kap. 11 b §	22 kap. 18 § (delvis)

6 kap. 12 § första–tredje styckena	24 kap. 1 §

6 kap. 12 § fjärde stycket	24 kap. 2 §

6 kap. 12 a §	24 kap. 3 §

6 kap. 13 §	24 kap. 4 §

6 kap. 14 §	24 kap. 5 §

6 kap. 15 §	24 kap. 6 §

6 kap. 16 §	24 kap. 7 §

7 kap. 1 § första stycket	26 kap. 1 §

7 kap. 1 § andra stycket	26 kap. 2 §

7 kap. 2 § första–fjärde styckena	26 kap. 3 § (delvis) och 26 kap. 4 §
	(delvis)

7 kap. 2 § femte stycket	26 kap. 5 §

7 kap. 2 § sjätte stycket	26 kap. 6 §

7 kap. 2 a §	26 kap. 7 §

7 kap. 2 b §	26 kap. 8 §

7 kap. 3 § första stycket första meningen	17 kap. 1 §

7 kap. 3 § första stycket andra och tredje	17 kap. 2 §
meningarna samt andra och tredje styckena

Prop. 2024/25:89 Bilaga 16

1141

Prop. 2024/25:89 Bilaga 16

1142

7 kap. 3 § fjärde stycket	17 kap. 3 §
7 kap. 3 a § första stycket	17 kap. 4 §

7 kap. 3 a § andra stycket	17 kap. 5 §
7 kap. 4 §	17 kap. 6 §
7 kap. 5 § första och andra styckena	17 kap. 7 §
7 kap. 5 § tredje stycket	17 kap. 8 §
7 kap. 6 §	17 kap. 10 §
8 kap. 1 §	31 kap. 3 § (delvis) och 32 kap. 2 och
	3 §§ (delvis)

8 kap. 2 §	32 kap. 1 §

8 kap. 3 §	32 kap. 4 §

8 kap. 4 §	32 kap. 5 §

8 kap. 5 §	32 kap. 6 §

8 kap. 6 §	32 kap. 7 §

8 kap. 7 §	32 kap. 8 §
8 kap. 8 §	32 kap. 9 §
8 kap. 9 §	32 kap. 10 §
9 kap. 1 §	33 kap. 1 §
9 kap. 2 § första stycket	33 kap. 2 §
9 kap. 2 § andra stycket	33 kap. 3 §
9 kap. 3 § första stycket	33 kap. 4 § (delvis) och 33 kap. 5 §
	första stycket (delvis)

9 kap. 3 § andra stycket	33 kap. 5 § andra stycket

9 kap. 4 §	33 kap. 6 §

10 kap. 1 §	30 kap. 1 §

10 kap. 2 §	30 kap. 2 §

10 kap. 3 § första stycket	30 kap. 3 §

10 kap. 3 § andra stycket	30 kap. 4 §

10 kap. 4 §	30 kap. 6–9 §§ (delvis)
10 kap. 5 § första stycket	30 kap. 10 § (delvis)

10 kap. 5 § andra stycket	30 kap. 11 §
10 kap. 6 §	30 kap. 12 §
11 kap. 1 §	14 kap. 2 § (delvis)
11 kap. 1 a § första stycket	20 kap. 1 § (delvis)
11 kap. 1 a § andra stycket	20 kap. 2 §
11 kap. 2 § första stycket	20 kap. 5 §
11 kap. 2 § andra stycket	20 kap. 3 §

11 kap. 2 § tredje stycket	20 kap. 4 §
11 kap. 3 § första, tredje och fjärde styckena	9 kap. 12 §

11 kap. 3 § andra stycket	9 kap. 13 § (delvis)
11 kap. 3 a §	22 kap. 7 §

11 kap. 4 §	29 kap. 9 § (delvis)

11 kap. 4 a §	23 kap. 1 §

11 kap. 4 b §	23 kap. 2 §
11 kap. 4 c § första stycket	23 kap. 4 §

11 kap. 4 c § andra stycket	23 kap. 5 § (delvis)
11 kap. 4 c § tredje stycket	23 kap. 3 §
11 kap. 5 § första stycket	14 kap. 3 § (delvis)

11 kap. 5 § andra stycket	14 kap. 7 §
11 kap. 6 §	14 kap. 6 §

11 kap. 7 §	14 kap. 11 §

11 kap. 8 § första stycket	14 kap. 10 § första stycket (delvis)

11 kap. 8 § andra stycket	–

11 kap. 8 § tredje stycket	14 kap. 10 § andra stycket (delvis)

11 kap. 9 §första stycket	14 kap. 8 § första stycket (delvis)

11 kap. 9 § andra stycket	14 kap. 8 § andra stycket

11 kap. 10 § första stycket första meningen	3 kap. 3 § första meningen (delvis)

11 kap. 10 § första stycket andra meningen	3 kap. 2 § första meningen

11 kap. 10 § första stycket tredje meningen	–

11 kap. 10 § första stycket fjärde meningen	3 kap. 2 § andra meningen

11 kap. 10 § andra stycket	3 kap. 4 §

11 kap. 10 § tredje stycket	20 kap. 7 §

11 kap. 11 §	15 kap. 10 §

11 kap. 11 a §	15 kap. 11 §

11 kap. 11 b §	15 kap. 12 §

11 kap. 11 c §	(upphävd)

11 kap. 12 §	14 kap. 12 §

12 kap. 1 §	16 kap. 1 §

12 kap. 2 § första stycket	16 kap. 2 §

12 kap. 2 § andra stycket	16 kap. 3 §

12 kap. 2 § tredje stycket	16 kap. 4 §
12 kap. 3 §	(upphävd)

12 kap. 4 §	(upphävd)
12 kap. 5 §	15 kap. 2 §

12 kap. 6 §	15 kap. 3 §
12 kap. 7 § första stycket	15 kap. 4 §

12 kap. 7 § andra och tredje styckena	15 kap. 8 §
12 kap. 8 §	15 kap. 5 §
12 kap. 9 §	15 kap. 6 §
12 kap. 10 § första och andra styckena	–
12 kap. 10 § tredje stycket	15 kap. 7 §
13 kap. 1 §	28 kap. 1 §
13 kap. 2 § första stycket	28 kap. 2 § (delvis)

13 kap. 2 § andra stycket	–
13 kap. 3 §	28 kap. 3 §

13 kap. 4 §	28 kap. 4 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 16

1143

Prop. 2024/25:89 Bilaga 16

1144

13 kap. 5 § första stycket	28 kap. 5 §
13 kap. 5 § andra stycket	28 kap. 8 §
13 kap. 6 §	28 kap. 6 §
13 kap. 7 §	28 kap. 7 §
13 kap. 8 § första stycket	28 kap. 9 §

13 kap. 8 § andra stycket	28 kap. 10 §

13 kap. 9 §	28 kap. 11 §

13 kap. 10 §	28 kap. 12 §

13 kap. 11 §	28 kap. 13 §

14 kap. 1 § första stycket	19 kap. 1 §

14 kap. 1 § andra stycket	19 kap. 2 §

14 kap. 1 § tredje stycket	20 kap. 6 §

14 kap. 1 § fjärde stycket	19 kap. 3 §

14 kap. 1 a §	19 kap. 5 §

14 kap. 1 b §	19 kap. 6 §

14 kap. 1 c §	19 kap. 4 §

14 kap. 2 §	5 kap. 1 § andra stycket

14 kap. 3 §	27 kap. 2 § (delvis)

14 kap. 4 §	27 kap. 3 §

14 kap. 5 §	27 kap. 4 §

14 kap. 6 §	27 kap. 5 §

14 kap. 7 §	27 kap. 6 §

15 kap. 1 §	17 kap. 11 §

15 kap. 2 §	17 kap. 12 §

15 kap. 3 §	–

16 kap. 1 §	(upphävd)
16 kap. 2 §	(upphävd)

16 kap. 3 § första stycket	35 kap. 1 §
16 kap. 3 § andra och tredje styckena	35 kap. 5 § första och tredje styckena

16 kap. 4 § första–tredje styckena	35 kap. 2 §

16 kap. 4 § fjärde stycket	35 kap. 3 §

16 kap. 4 § femte stycket	35 kap. 5 § andra stycket

16 kap. 4 a §	17 kap. 9 §

16 kap. 5 §	35 kap. 4 §

16 kap. 6 § första stycket 1	25 kap. 5 §

16 kap. 6 § första stycket 2	18 kap. 12 § första stycket

16 kap. 6 § första stycket 3	22 kap. 21 § första stycket och
	24 kap. 8 § första stycket

16 kap. 6 § första stycket 4 och 5	28 kap. 14 § första stycket

16 kap. 6 § andra stycket	18 kap. 12 § andra stycket,
	22 kap. 21 § andra stycket och
	24 kap. 8 § andra stycket

16 kap. 6 § tredje stycket	28 kap. 14 § andra stycket

16 kap. 6 a §	34 kap. 5 och 6 §§
16 kap. 6 b §	34 kap. 7 §
16 kap. 6 c §	34 kap. 8 §
16 kap. 6 d §	34 kap. 9 §
16 kap. 6 e §	34 kap. 10 §

16 kap. 6 f §	34 kap. 1 §
16 kap. 6 g §	34 kap. 2 §

16 kap. 6 h §	34 kap. 3 §

16 kap. 6 i §	34 kap. 4 §

16 kap. 7 §	(upphävd)

16 kap. 8 §	4 kap. 4 §

16 kap. 9 §	31 kap. 4 §

16 kap. 10 §	31 kap. 1 §

16 kap. 10 a §	31 kap. 2 §

16 kap. 11 §	28 kap. 14 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 16

1145

Prop. 2024/25:89 Bilaga 17

1146

Jämförelsetabell mellan förslaget till socialtjänstlag och socialtjänstlagen (2001:453)

Jämförelsetabellen anger för varje paragraf i den föreslagna nya socialtjänstlagen, vilken eller vilka bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), den helt eller delvis motsvaras av.

I de fall det saknas en motsvarande bestämmelse i socialtjänstlagen för att bestämmelsen är ny, anges detta i tabellen. I de fall en motsvarande bestämmelse finns i en annan författning än socialtjänstlagen anges detta också i tabellen.

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk anges med förkortningen SFS 2009:724. Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. anges med förkortningen SFS 1994:137. Socialtjänst- förordningen (2001:937) anges med förkortningen SFS 2001:937.

Förslag till ny socialtjänstlag	Socialtjänstlag (2001:453)
1 kap. 1 §	(ny)
1 kap. 2 §	(ny)
1 kap. 3 §	(ny)
1 kap. 4 §	(ny)
1 kap. 5 §	(ny)
2 kap. 1 § första stycket	1 kap. 1 § första stycket (delvis)
2 kap. 1 § andra stycket	1 kap. 1 § tredje stycket
2 kap. 2 §	1 kap. 1 § andra stycket
2 kap. 3 §	5 kap. 4 § (delvis)
2 kap. 4 §	(ny)
3 kap. 1 §	1 kap. 2 § (delvis)
3 kap. 2 §	11 kap. 10 § första stycket (delvis)
3 kap. 3 §	11 kap. 10 § första stycket (delvis)
3 kap. 4 §	11 kap. 10 § andra stycket
4 kap. 1 §	2 kap. 1 § första och andra styckena
4 kap. 2 §	2 kap. 4 § (delvis)
4 kap. 3 § första stycket	2 kap. 5 §
4 kap. 3 § andra stycket	(ny)
4 kap. 4 §	16 kap. 8 §
5 kap. 1 § första stycket	3 kap. 3 § första stycket (delvis)
5 kap. 1 § andra stycket	14 kap. 2 §
5 kap. 2 §	3 kap 3 § fjärde stycket (delvis)

5 kap. 3 §	3 kap. 3 § andra stycket

6 kap. 1 §	3 kap. 1 § första strecksatsen

6 kap. 2 §	3 kap. 1 § tredje strecksatsen

6 kap. 3 §	3 kap. 1 § fjärde strecksatsen och
	3 kap. 4 §

6 kap. 4 §	3 kap. 1 § andra strecksatsen och
	3 kap. 2 § första stycket

6 kap. 5 §	3 kap. 2 § andra stycket

6 kap. 6 §	3 kap. 7 § första stycket

6 kap. 7 §	3 kap. 7 § andra stycket

6 kap. 8 §	(ny)

7 kap. 1 §	5 kap. 6 andra stycket (delvis) och
	5 kap. 8 § andra stycket (delvis)

7 kap. 2 §	5 kap. 1 d §, 5 kap. 8 a § och
	5 kap. 9 a §
7 kap. 3 §	2 kap. 6 §

8 kap. 1 §	3 kap. 6 § första stycket
8 kap. 2 §	5 kap. 4 § andra stycket
8 kap. 3 §	5 kap. 5 § första stycket
8 kap. 4 §	5 kap. 5 § andra och tredje styckena
8 kap. 5 §	5 kap. 6 § tredje stycket
8 kap. 6 §	(18 § SFS 2009:724)
8 kap 7 §	(18 a § SFS 2009:724)
8 kap. 8 §	(18 b § SFS 2009:724)
8 kap. 9 §	(18 c § SFS 2009:724)
8 kap. 10 §	5 kap. 7 § första och andra styckena
8 kap. 11	5 kap. 7 § tredje stycket
9 kap. 1 §	6 kap. 1 § första och andra styckena
9 kap. 2 §	(3 kap. 2 § SFS 2001:937)
9 kap. 3 §	(3 kap. 1 a § SFS 2001:937)
9 kap. 4 §	(3 kap. 1 § SFS 2001:937)
9 kap. 5 §	6 kap. 1 a §
9 kap. 6 §	(3 kap. 1 b § SFS 2001:937)
9 kap. 7 §	6 kap. 2 §
9 kap. 8 §	6 kap. 3 § första stycket första
	meningen och tredje stycket

9 kap. 9 §	6 kap. 3 § första stycket andra och
	tredje meningarna och andra stycket

9 kap. 10 §	6 kap. 1 § tredje och fjärde styckena

9 kap. 11 §	6 kap. 4 §

9 kap. 12 §	11 kap. 3 § första, tredje och fjärde
	styckena
9 kap. 13 §	11 kap. 3 § andra stycket (delvis)
10 kap. 1 §	3 kap. 1 § femte strecksatsen
10 kap. 2 §	(1 § andra stycket SFS 1994:137)
10 kap. 3 §	3 kap. 5 §
10 kap. 4 §	5 kap. 5 § fjärde stycket (delvis)
10 kap. 5 §	4 kap. 1 § fjärde stycket andra
	meningen (delvis)

Prop. 2024/25:89 Bilaga 17

1147

Prop. 2024/25:89 Bilaga 17

1148

10 kap. 6 §	4 kap. 2 c §
10 kap. 7 §	4 kap. 2 b §

10 kap. 8 §	2 kap. 7 § första och tredje styckena
10 kap. 9 §	2 kap. 7 § andra stycket

11 kap. 1 § första stycket	4 kap. 1 § första stycket (delvis)
11 kap. 1 § andra stycket	4 kap. 1 § fjärde stycket första
	meningen (delvis)

11 kap. 2 §	4 kap. 1 § tredje stycket

11 kap. 3 §	4 kap. 1 c §

11 kap. 4 §	4 kap. 2 § (delvis)

11 kap. 5 §	(ny)

11 kap. 6 §	(ny)

12 kap. 1 § första stycket	4 kap. 1 § första stycket (delvis)

12 kap. 1 § andra stycket	4 kap. 1 § fjärde stycket första
	meningen (delvis)

12 kap. 2 §	4 kap. 2 § (delvis)

12 kap. 3 §	4 kap. 1 § andra stycket

12 kap. 4 §	4 kap. 4 §

12 kap. 5 §	4 kap. 5 §

12 kap. 6 §	4 kap. 6 §

12 kap. 7 §	4 kap. 3 §

12 kap. 8 §	4 kap. 1 b §

12 kap. 9 §	4 kap. 1 a §

13 kap. 1 § första stycket	5 kap. 11 § första stycket

13 kap. 1 § andra stycket	5 kap. 11 § andra stycket (delvis)

13 kap. 2 §	5 kap. 12 § första stycket

13 kap. 3 §	5 kap. 12 § andra stycket

13 kap. 4 §	5 kap. 3 § andra och tredje styckena
	(delvis)
13 kap. 5 §	5 kap. 3 a §
13 kap. 6 §	5 kap. 3 § första stycket

13 kap. 7 §	3 kap. 6 b § första och andra styckena
13 kap. 8 §	5 kap. 11 a §

13 kap. 9 §	5 kap. 10 §
13 kap. 10 §	5 kap. 9 §

14 kap. 1 §	(ny)

14 kap. 2 §	11 kap. 1 § (delvis)

14 kap. 3 §	11 kap. 5 § första stycket (delvis)

14 kap. 4 §	(ny)

14 kap. 5 §	(ny)

14 kap. 6 §	11 kap. 6 §

14 kap. 7 §	11 kap. 5 § andra stycket

14 kap. 8 § första stycket	11 kap. 9 § första stycket (delvis)

14 kap. 8 § andra stycket	11 kap. 9 § andra stycket
14 kap. 9 §	(ny)

14 kap. 10 §	11 kap. 8 § (delvis)
14 kap. 11 §	11 kap. 7 §
14 kap. 12 §	11 kap. 12 §
15 kap. 1 §	(ny)
15 kap. 2 §	12 kap. 5 §
15 kap. 3 §	12 kap. 6 §

15 kap. 4 §	12 kap. 7 § första stycket

15 kap. 5 §	12 kap. 8 §

15 kap. 6 §	12 kap. 9 §

15 kap. 7 §	12 kap. 10 § tredje stycket

15 kap. 8 §	12 kap. 7 § andra och tredje styckena

15 kap. 9 §	(ny)

15 kap. 10 §	11 kap. 11 §

15 kap. 11 §	11 kap. 11 a §

15 kap. 12 §	11 kap. 11 b §

16 kap. 1 §	12 kap. 1 §

16 kap. 2 §	12 kap. 2 § första stycket

16 kap. 3 §	12 kap. 2 § andra stycket

16 kap. 4 §	12 kap. 2 § tredje stycket

16 kap. 5 §	(ny)

17 kap. 1 §	7 kap. 3 § första stycket första
	meningen
17 kap. 2 §	7 kap. 3 § första stycket andra och
	tredje meningarna samt andra och
	tredje styckena

17 kap. 3 §	7 kap. 3 § fjärde stycket

17 kap. 4 §	7 kap. 3 a § första stycket

17 kap. 5 §	7 kap. 3 a § andra stycket

17 kap. 6 §	7 kap. 4 §

17 kap. 7 §	7 kap. 5 § första och andra styckena

17 kap. 8 §	7 kap. 5 § tredje stycket

17 kap. 9 §	16 kap. 4 a §

17 kap. 10 §	7 kap. 6 §

17 kap. 11 §	15 kap. 1 §

17 kap. 12 §	15 kap. 2 §

18 kap. 1 §	5 kap. 1 § 1 och 2

18 kap. 2 §	5 kap. 1 § 3 och 6

18 kap. 3 §	5 kap. 1 § 4 och 5

18 kap. 4 §	(ny)

18 kap. 5 §	5 kap. 1 § 7 och 8

18 kap. 6 §	5 kap. 1 a §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 17

1149

Prop. 2024/25:89 Bilaga 17

1150

18 kap. 7 §	5 kap. 11 § tredje och fjärde styckena
18 kap. 8 §	5 kap. 1 b §

18 kap. 9 §	5 kap. 1 c §
18 kap. 10 §	5 kap. 1 § 9 och 10

18 kap. 11 §	5 kap. 2 §
18 kap. 12 §	16 kap. 6 § första stycket 2 och andra
	stycket (delvis)

19 kap. 1 §	14 kap. 1 § första stycket

19 kap. 2 §	14 kap. 1 § andra stycket

19 kap. 3 §	14 kap. 1 § fjärde stycket

19 kap. 4 §	14 kap. 1 c §

19 kap. 5 §	14 kap. 1 a §

19 kap. 6 §	14 kap. 1 b §

20 kap. 1 § första stycket	11 kap. 1 a § första stycket första
	meningen

20 kap. 1 § andra stycket	11 kap. 1 a § första stycket andra
	meningen (delvis)
20 kap. 2 §	11 kap. 1 a § andra stycket

20 kap. 3 §	11 kap. 2 § andra stycket
20 kap. 4 §	11 kap. 2 § tredje stycket

20 kap. 5 §	11 kap. 2 § första stycket

20 kap. 6 §	14 kap. 1 § tredje stycket

20 kap. 7 §	11 kap. 10 § tredje stycket

21 kap. 1 § första stycket	3 kap. 6 a § andra stycket

21 kap. 1 § andra stycket	3 kap. 6 a § tredje stycket

21 kap. 1 § tredje stycket	(ny)

21 kap. 2 §	(ny)

22 kap. 1 §	6 kap 5 §

22 kap. 2 §	6 kap. 6 § första och andra styckena

22 kap. 3 § första stycket	6 kap. 6 b §

22 kap. 3 § andra stycket	6 kap. 6 c § (delvis)

22 kap. 4 § första stycket	6 kap. 6 § tredje stycket

22 kap. 4 § andra stycket	6 kap. 6 § fjärde stycket

22 kap. 4 § tredje stycket	6 kap. 6 c § (delvis)

22 kap. 5 §	6 kap. 6 d §

22 kap. 6 §	6 kap. 6 a §

22 kap. 7 §	11 kap. 3 a §

22 kap. 8 §	6 kap. 7 § 1–3

22 kap. 9 §	(ny)

22 kap. 10 §	6 kap. 7 § 4 och 7 a §

22 kap. 11 §	6 kap. 7 b § (delvis)

22 kap. 12 §	6 kap. 7 c §

22 kap. 13 §	6 kap. 8 §

22 kap. 14 §	6 kap. 8 b §
22 kap. 15 §	6 kap. 11 §
22 kap. 16 §	6 kap. 8 a §

22 kap. 17 §	6 kap. 11 a § (delvis)

22 kap. 18 §	6 kap. 11 b § (delvis)

22 kap. 19 §	6 kap. 9 §

22 kap. 20 §	6 kap. 10 §

22 kap. 21 §	16 kap. 6 § första stycket 3 och andra
	stycket (delvis)
23 kap. 1 §	11 kap. 4 a §
23 kap. 2 §	11 kap. 4 b §
23 kap. 3 §	11 kap. 4 c § tredje stycket

23 kap. 4 §	11 kap. 4 c § första stycket

23 kap. 5 §	11 kap. 4 c § andra stycket (delvis)

23 kap. 6 §	3 kap. 6 c §

24 kap. 1 §	6 kap. 12 § första–tredje styckena

24 kap. 2 §	6 kap. 12 § fjärde stycket

24 kap. 3 §	6 kap. 12 a §

24 kap. 4 §	6 kap. 13 §

24 kap. 5 §	6 kap. 14 §

24 kap. 6 §	6 kap. 15 §

24 kap. 7 §	6 kap. 16 §

24 kap. 8 §	16 kap. 6 § första stycket 3 och andra
	stycket (delvis)
25 kap. 1 §	3 kap. 3 a § andra och tredje styckena
25 kap. 2 §	3 kap. 3 b §
25 kap. 3 §	3 kap. 3 c §

25 kap. 4 §	3 kap. 3 § tredje stycket och
	3 kap. 3 d §
25 kap. 5 §	16 kap. 6 § första stycket 1
26 kap. 1 §	7 kap. 1 § första stycket
26 kap. 2 §	7 kap. 1 § andra stycket
26 kap. 3 §	7 kap. 2 § första–fjärde styckena
	(delvis)

26 kap. 4 §	7 kap. 2 § andra och tredje styckena
	(delvis)

26 kap. 5 §	7 kap. 2 § femte stycket

26 kap. 6 §	7 kap. 2 § sjätte stycket

26 kap. 7 §	7 kap. 2 a §

26 kap. 8 §	7 kap. 2 b §

27 kap. 1 §	3 kap. 3 a § första stycket (delvis)

27 kap. 2 §	14 kap. 3 § (delvis)

27 kap. 3 §	14 kap. 4 §

27 kap. 4 §	14 kap. 5 §

Prop. 2024/25:89 Bilaga 17

1151

Prop. 2024/25:89 Bilaga 17

1152

27 kap. 5 §	14 kap. 6 §
27 kap. 6 §	14 kap. 7 §

28 kap. 1 §	13 kap. 1 §
28 kap. 2 §	13 kap. 2 § första stycket (delvis)
28 kap. 3 §	13 kap. 3 §
28 kap. 4 §	13 kap. 4 §
28 kap. 5 §	13 kap. 5 § första stycket
28 kap. 6 §	13 kap. 6 §
28 kap. 7 §	13 kap. 7 §

28 kap. 8 §	13 kap. 5 § andra stycket
28 kap. 9 §	13 kap. 8 § första stycket

28 kap. 10 §	13 kap. 8 § andra stycket

28 kap. 11 §	13 kap. 9 §

28 kap. 12 §	13 kap. 10 §

28 kap. 13 §	13 kap. 11 §

28 kap. 14 §	16 kap. 6 § första stycket 4 och 5 och
	tredje stycket
28 kap. 15 §	16 kap. 11 §

29 kap. 1 §	2 a kap. 3 § (delvis)
29 kap. 2 §	2 a kap. 4 §

29 kap. 3 §	2 a kap. 5 §
29 kap. 4 §	2 a kap. 1 och 2 §§ (delvis)
29 kap. 5 §	2 a kap. 6 §
29 kap. 6 §	2 a kap. 7 §
29 kap. 7 §	2 a kap. 8 §
29 kap. 8 §	2 a kap. 9 §
29 kap. 9 §	11 kap. 4 § (delvis)

29 kap. 10 §	2 a kap. 10 §
29 kap. 11 §	2 a kap. 11 §

29 kap. 12 §	2 a kap. 12 §
30 kap. 1 §	10 kap. 1 §

30 kap. 2 §	10 kap. 2 §
30 kap. 3 §	10 kap. 3 § första stycket

30 kap. 4 §	10 kap. 3 § andra stycket

30 kap. 5 §	(ny)

30 kap. 6 §	10 kap. 4 § första stycket (delvis) och
	andra stycket
30 kap. 7 §	10 kap. 4 § första stycket (delvis)
30 kap. 8 §	10 kap. 4 § första stycket (delvis)
30 kap. 9 §	10 kap. 4 § första stycket (delvis)
30 kap. 10 §	10 kap. 5 § första stycket (delvis)
30 kap. 11 §	10 kap. 5 § andra stycket
30 kap. 12 §	10 kap. 6 §

31 kap. 1 §	16 kap. 10 §
31 kap. 2 §	16 kap. 10 a §
31 kap. 3 §	8 kap. 1 § första och andra styckena
	(delvis)

31 kap. 4 §	16 kap. 9 §

32 kap. 1 §	8 kap. 2 §

32 kap. 2 §	8 kap. 1 § första och tredje styckena
	(delvis)

32 kap. 3 §	8 kap. 1 § andra och fjärde styckena
	(delvis)
32 kap. 4 §	8 kap. 3 §
32 kap. 5 §	8 kap. 4 §

32 kap. 6 §	8 kap. 5 §

32 kap. 7 §	8 kap. 6 §

32 kap. 8 §	8 kap. 7 §

32 kap. 9 §	8 kap. 8 §

32 kap. 10 §	8 kap. 9 §

33 kap. 1 §	9 kap. 1 §

33 kap. 2 §	9 kap. 2 § första stycket

33 kap. 3 §	9 kap. 2 § andra stycket

33 kap. 4 §	9 kap. 3 § första stycket (delvis)

33 kap. 5 §	9 kap. 3 § första stycket (delvis) och
	andra stycket

33 kap. 6 §	9 kap. 4 §

34 kap. 1 §	16 kap. 6 f §

34 kap. 2 §	16 kap. 6 g §

34 kap. 3 §	16 kap. 6 h §

34 kap. 4 §	16 kap. 6 i §

34 kap. 5 §	16 kap. 6 a § första, andra, fjärde och
	femte styckena

34 kap. 6 §	16 kap. 6 a § tredje stycket

34 kap. 7 §	16 kap. 6 b §

34 kap. 8 §	16 kap. 6 c §

34 kap. 9 §	16 kap. 6 d §

34 kap. 10 §	16 kap. 6 e §

35 kap. 1 §	16 kap. 3 § första stycket
35 kap. 2 §	16 kap. 4 § första–tredje styckena

35 kap. 3 §	16 kap. 4 § fjärde stycket
35 kap. 4 §	16 kap. 5 §
35 kap. 5 §	16 kap. 3 § andra och tredje styckena
	samt 16 kap. 4 § femte stycket

Prop. 2024/25:89 Bilaga 17

1153

	17 §
Straffvarning får beslutas, om den unge blir föremål för sådan åtgärd
som anges nedan och det med skäl kan antas att därigenom vidtas vad
som är lämpligast för den unge:
1. vård eller annan åtgärd enligt	1. vård eller annan åtgärd enligt
socialtjänstlagen (2001:453),	socialtjänstlagen (2022:000),

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		3 §
Sjukhem och andra vårdinrätt-		Sjukhem och andra vårdinrätt-
ningar, som övertagits av kom-		ningar, som övertagits av kom-
munerna med stöd av denna lag,		munerna med stöd av denna lag,
skall anses som sådana boende-		ska anses som sådana boende-
former som anges i 5 kap. 5 § andra		former som anges i 8 kap. 4 § första
stycket	socialtjänstlagen	stycket	socialtjänstlagen
(2001:453).		(2022:000).

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		3 §
Sjukhem och andra vårdinrätt-		Sjukhem och andra vårdinrätt-
ningar, som övertagits av kom-		ningar, som övertagits av kom-
munerna med stöd av denna lag,		munerna med stöd av denna lag,
skall anses som sådana boende-		ska anses som sådana boende-
former som anges i 5 kap. 5 § andra		former som anges i 8 kap. 4 § första
stycket	socialtjänstlagen	stycket	socialtjänstlagen
(2001:453).		(2022:000).

barnpsykolog	medverka	vid	barnpsykolog	medverka	vid Prop. 2024/25:89
hämtning och omhändertagande.			hämtning och omhändertagande		Bilaga 2

av brottets och skadans art framstår				av brottets och skadans art framstår				Prop. 2024/25:89
som lämpligt. Sådan föreskrift får				som lämpligt. Sådan föreskrift får				Bilaga 2
meddelas	endast	med	den	meddelas	endast	med	den
skadelidandes samtycke.				skadelidandes samtycke.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	14 a §
Bestämmelser om skyldighet att		Bestämmelser om skyldighet att
anmäla till socialnämnden att ett		anmäla till socialnämnden att ett
barn kan behöva nämndens skydd		barn kan behöva nämndens skydd
finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen		finns i 23 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453).		(2022:000).

Kopia av handlingar som avser	Kopia av handlingar som avser
en viss adoption ska skickas till den	en viss adoption ska skickas till den
socialnämnd som avses i 6 kap.	socialnämnd som avses i 22 kap.
15 § andra stycket socialtjänstlagen	8 § andra stycket socialtjänstlagen
(2001:453).	(2022:000).

Härigenom föreskrivs att 3 a §	lagen (1999:332) om ersättning till
steriliserade i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 §	3. 11 kap. 1 och 8 §§ och 29 kap.
socialtjänstlagen (2001:453),	1 § socialtjänstlagen (2022:000),

5. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § social-	5. 11 kap. 1 och 8 §§ och 29 kap.
tjänstlagen (2001:453), och	1 § socialtjänstlagen (2022:000),
	och

Detsamma gäller uppgifter om att		Detsamma gäller uppgifter om att
den enskilde har vårdats med stöd		den enskilde har vårdats med stöd
av socialtjänstlagen (2001:453)		av socialtjänstlagen (2022:000)
eller varit föremål för en åtgärd		eller varit föremål för en åtgärd
enligt utlänningslagen (2005:716).		enligt utlänningslagen (2005:716).

I 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen		I 22 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) anges förutsättningarna		(2022:000) anges förutsättningarna
för att godkänna en placering.		för att godkänna en placering.

Prop. 2024/25:89	vård eller behandling och det är av
Bilaga 2	synnerlig vikt att uppgiften lämnas.

1.	6 kap. 12–14 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659), och
2.	15 kap. 2 § socialtjänstlagen	2. 17 kap. 10 § socialtjänstlagen
(2001:453).		(2022:000).

Prop. 2024/25:89	omvårdnad som anges i 18 och	möjligheterna till sådana insatser
Bilaga 2	18 a §§.	som anges i 18 och 18 a §§.

4. som underlag för beslut om		4. som underlag för beslut om
och kontroll av ekonomiskt bistånd		och kontroll av ekonomiskt bistånd
enligt 4 kap. socialtjänstlagen		enligt 11 kap. socialtjänstlagen
(2001:453) åt enskild i den		(2022:000) åt enskild i den
verksamhet som bedrivs av social-		verksamhet som bedrivs av social-
nämnderna.		nämnderna.

artikeln sker med den nämnden.
I 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen		I 22 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453) anges förutsättningarna		(2022:000) anges förutsättningarna
för att godkänna en placering.		för att godkänna en placering.

5. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 §		5. 11 kap. 1 och 8 §§ och 29 kap.
socialtjänstlagen (2001:453).		1 § socialtjänstlagen (2022:000).

Prop. 2024/25:89	Säkerhetsföretagen, Tjejers rätt i samhället, Umeå kommun, Varbergs
Bilaga 11	kommun, Vänersborgs kommun.

Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen		Prop. 2024/25:89
eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om för-		Bilaga 12
hållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i
3 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § yttrandefrihetsgrund-
lagen.
Om någon enligt det som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne
om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som
under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

För att rätten, när föräldrarna inte är	För att rätten, när föräldrarna inte är
överens i sakfrågan, ska få ta upp	överens i sakfrågan, ska få ta upp
ett yrkande om vårdnad, boende	ett yrkande om vårdnad, boende
eller umgänge till prövning i ett mål	eller umgänge till prövning i ett mål
enligt 5, 14 a eller 15 a § eller i ett	enligt 5, 14 a eller 15 a § eller i ett
mål om äktenskapsskillnad, ska en	mål om äktenskapsskillnad, ska en
förälder som framställer ett sådant	förälder som framställer ett sådant
yrkande ha deltagit i informations-	yrkande ha deltagit i informations-
samtal som avses i 5 kap. 3 a §	samtal som avses i 13 kap. 5 §
socialtjänstlagen (2001:453). In-	socialtjänstlagen (2025:000). In-
formationssamtalet ska ha ägt rum	formationssamtalet ska ha ägt rum
inom ett år före det att yrkandet	inom ett år före det att yrkandet
framställs. Kravet på deltagande i	framställs. Kravet på deltagande i
informationssamtal gäller inte när	informationssamtal gäller inte när
ett yrkande om vårdnad, boende	ett yrkande om vårdnad, boende
eller umgänge redan är upptaget till	eller umgänge redan är upptaget till
prövning i målet.	prövning i målet.

Den som har begått brott innan han		Den som har begått brott innan han
eller hon fyllt arton år får dömas till		eller hon fyllt arton år får dömas till
ungdomsvård om han eller hon har		ungdomsvård om han eller hon har
ett särskilt behov av vård eller		ett särskilt behov av vård eller
annan åtgärd enligt socialtjänst-		annan åtgärd enligt socialtjänst-
lagen (2001:453) eller	lagen	lagen (2025:000) eller	lagen
(1990:52) med särskilda bestäm-		(1990:52) med särskilda bestäm-
melser om vård av unga och sådan		melser om vård av unga och sådan
vård eller åtgärd kan beredas den		vård eller åtgärd kan beredas den
unge. Vården och åtgärderna ska		unge. Vården och åtgärderna ska
syfta till att motverka att den unge		syfta till att motverka att den unge
utvecklas ogynnsamt. Även	den	utvecklas ogynnsamt. Även	den
som har begått brott efter det att han		som har begått brott efter det att han
eller hon fyllt arton år får dömas till		eller hon fyllt arton år får dömas till
ungdomsvård om det finns sär-		ungdomsvård om det finns sär-
skilda skäl för det. Den som har		skilda skäl för det. Den som har
fyllt tjugoett år får inte dömas till		fyllt tjugoett år får inte dömas till
ungdomsvård.		ungdomsvård.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	11 §1
I fråga om den som misstänks för		I fråga om den som misstänks för
att ha begått brott innan han eller		att ha begått brott innan han eller
hon fyllt arton år ska åklagaren,		hon fyllt arton år ska åklagaren,
innan beslut fattas i åtalsfrågan,		innan beslut fattas i åtalsfrågan,
inhämta yttrande från social-		inhämta yttrande från social-
nämnden i den kommun som enligt		nämnden i den kommun som enligt
socialtjänstlagen	(2001:453) har	socialtjänstlagen	(2025:000) har
ansvaret för den unge, om denne		ansvaret för den unge, om denne
har erkänt gärningen eller det		har erkänt gärningen eller det
annars finns skälig misstanke att		annars finns skälig misstanke att
han eller hon har begått brottet och		han eller hon har begått brottet och
sådant yttrande	inte inhämtats	sådant yttrande	inte inhämtats
under förundersökningen. Yttrande		under förundersökningen. Yttrande
behöver inte inhämtas om brottet är		behöver inte inhämtas om brottet är
ringa, om det är uppenbart att det		ringa, om det är uppenbart att det
finns förutsättningar för straff-		finns förutsättningar för straff-
varning eller åtalsunderlåtelse eller		varning eller åtalsunderlåtelse eller
om det annars är obehövligt.		om det annars är obehövligt.

lämpligast för den unge:
1. vård eller annan åtgärd enligt	1. vård eller annan åtgärd enligt
socialtjänstlagen (2001:453),	socialtjänstlagen (2025:000),

För deltagare i praktik eller	För deltagare i praktik eller annan
annan kompetenshöjande verksam-	kompetenshöjande	verksamhet
het som har anvisats av social-	som har anvisats av socialnämnd är
nämnd är denna lag tillämplig i den	denna lag tillämplig i den utsträck-
utsträckning som framgår av 4 kap.	ning som framgår av 12 kap. 6 §
6 § socialtjänstlagen (2001:453).	socialtjänstlagen (2025:000).

eller henne närstående personer.
Kopia av handlingar som avser	Kopia av handlingar som avser
en viss adoption ska skickas till den	en viss adoption ska skickas till den
socialnämnd som avses i 6 kap.	socialnämnd som avses i 24 kap.
15 § andra stycket socialtjänstlagen	6 § andra stycket socialtjänstlagen
(2001:453).	(2025:000).

3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 §	3. 11 kap. 1 §,		12 kap. 1§ och
socialtjänstlagen (2001:453),	32 kap.	1 §	socialtjänstlagen
	(2025:000),

Bistånd enligt		socialtjänstlagen	Ekonomiskt	bistånd	enligt
(2001:453)	och	äldreförsörjnings-	socialtjänstlagen	(2025:000)		och
stöd enligt	74 kap. socialförsäk-		äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap.
ringsbalken och liknande ersätt-			socialförsäkringsbalken		och	lik-
ningar är skattefria.			nande ersättningar är skattefria.

1	Lagen omtryckt 2008:803.	1037
2	Senaste lydelse 2010:1277.	1037

5. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2	§	5. 11 kap. 1 §, 12 kap. 1 § och
socialtjänstlagen (2001:453), och		32 kap.	1 §	socialtjänstlagen
		(2025:000), och

Kommuners och regioners skyldig-		Kommuners och regioners skyldig-
het att ta hand om dem som om-		het att ta hand om dem som om-
fattas av ett utrymningsbeslut och		fattas av ett utrymningsbeslut och
utlänningar som söker skydd i		utlänningar som söker skydd i
Sverige regleras i socialtjänstlagen		Sverige regleras i socialtjänstlagen
(2001:453), hälso- och sjukvårds-		(2025:000), hälso- och sjukvårds-
lagen (2017:30) och lagen		lagen (2017:30) och lagen
(1994:137) om mottagande av asyl-		(1994:137) om mottagande av asyl-
sökande m.fl.		sökande m.fl.

Prop. 2024/25:89	låtenhet att göra registerkontroll	låtenhet att göra registerkontroll
Bilaga 12	enligt 1 §.	enligt 1 §.

2. anställning i verksamheten		2. anställning i verksamheten
sker efter anvisning av Arbetsför-		sker efter anvisning av Arbetsför-
medlingen eller, efter Arbetsför-		medlingen eller, efter Arbetsför-
medlingens medgivande, av den		medlingens medgivande, av den
eller de nämnder som avses i 2 kap.		eller de nämnder som avses i 4 kap.
4 § första stycket socialtjänstlagen		2 § första stycket socialtjänstlagen
(2001:453).		(2025:000).