Regeringens skrivelse 2024/25:82

Redovisning av verksamheten i Internationella Skr.
valutafonden, Världsbanksgruppen samt 2024/25:82
regionala utvecklings- och investeringsbanker  
2023 och 2024  

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 23 januari 2025

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisar regeringen verksamheten under 2023 och 2024 i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europeiska investeringsbanken, Internationella valutafonden, Nordiska investeringsbanken och Världsbanksgruppen.

Skrivelsen behandlar de internationella finansiella institutionernas insatser för att främja finansiell och monetär stabilitet och institutionernas resurssituation. Vidare behandlas institutionernas arbete med klimat, styrnings- och inflytandefrågor, samt deras stöd till Ukraina och viktiga framtida frågor i institutionerna.

1

Skr. 2024/25:82

2

1 Skrivelsens bakgrund och fokus   Skr. 2024/25:82
   
Riksdagen har i ett tillkännagivande anfört att det finns behov av en  
regelbunden skrivelse i vilken regeringen redovisar arbetet med frågor  
som rör finansiell och monetär stabilitet inom Internationella valutafonden  
(IMF) och andra internationella finansiella institutioner  
(bet. 2016/17:FiU22 punkt 1, rskr. 2016/17:186).      
Regeringen har i tidigare skrivelser redovisat verksamheten i de inter-  
nationella finansiella institutionerna för 2003, 2004 och 2008–2015  
(skr. 2004/05:54, skr. 2009/10:153, skr. 2011/12:154, skr. 2013/14:139  
och skr. 2015/16:145). Från och med 2018 redogör regeringen vartannat  
år för arbetet inom IMF (skr. 2017/18:52, skr. 2019/20:66, skr. 2021/22:87  
och skr. 2023/24:63) och vartannat år för arbetet inom såväl IMF som  
andra internationella finansiella institutioner (skr. 2018/19:35,  
skr. 2020/21:76 och skr. 2022/23:51).        
Regeringen har även i andra sammanhang lämnat information till riks-  
dagen på det aktuella området, bl.a. i samband med IMF:s och Världs-  
banksgruppens vår- och årsmöten.          
Vidare har regeringen i skrivelser om internationellt bistånd genom  
multilaterala organisationer lämnat en samlad redovisning av resultat och  
svenskt arbete i multilaterala organisationer, som är aktiva inom  
internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, och som  
finansieras inom biståndsramen (skr. 2019/20:91, skr. 2021/22:236 och  
skr. 2024/25:61).              
I denna skrivelse redovisar regeringen verksamheten 2023 och 2024 i  
IMF samt i de internationella finansiella institutioner där Sveriges finans-  
minister är guvernör: Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar  
(AIIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD),  
Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB)  
samt Världsbanksgruppen, bestående av Internationella återuppbyggnads-  
och utvecklingsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA),  
Internationella finansieringsbolaget (IFC) och Multilaterala investerings-  
garantiorganet (MIGA). Information om det bredare arbetet inom Världs-  
banksgruppen finns även i den ovan nämnda skrivelsen om internationellt  
bistånd genom multilaterala organisationer. I Världsbanksgruppen ingår  
även Internationella centralorganet för biläggandet av investeringstvister  
(ICSID), vars verksamhet inte redovisas i denna skrivelse. Verksamheten  
i Europarådets utvecklingsbank (CEB) redovisas i regeringens skrivelser  
till riksdagen om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté (skr.  
2019/20:34, skr. 2020/21:106, skr. 2022/23:26 och skr. 2023/24:94).  
I enlighet med det ovan nämnda tillkännagivandet behandlar skrivelsen  
institutionernas arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet,  
övervakning och analys av den ekonomiska utvecklingen, institutionernas  
finansiella insatser och resurssituation, nya låneformer och låneramverk  
samt ägarnas inflytande i och styrningen av institutionerna. I skrivelsen  
redogörs för frågor och insatser som har varit av särskild vikt för institu-  
tionerna under redovisningsperioden, samt institutionernas verksamhet  
med koppling till riksdagens mål för finansmarknadsområdet  
(prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118,  
prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111). 3
               
Skr. 2024/25:82 Institutionernas arbete under 2023 och 2024 har till stor del påverkats av
  Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och dess ekonomiska effekter,
  samt av insatser kopplade till klimatförändringar. I skrivelsen redogörs
  därför för institutionernas stöd till Ukraina och deras stöd på klimat-
  området. Institutionernas arbete med jämställdhet och hållbarhetsfrågor
  redovisas när så är relevant i skrivelsens olika avsnitt.
  I bilagan till skrivelsen finns en beskrivning av institutionernas verk-
  samhet, styrningsstruktur, ramverk för insatser, institutionsspecifika frå-
  gor, finansiell information och Sveriges roll i respektive institution.
  Faktauppgifterna i skrivelsen har hämtats från respektive institutions
  offentliga redovisningar och rapporter eller genom direktkontakt med
  institutionen. De belopp som anges i skrivelsen utgår från Riksbankens
  växelkurser den 4 december 2024 för US-dollar, euro och särskilda
  dragningsrätter (SDR). SDR är en internationell reservtillgång skapad av
  IMF. SDR innebär en potentiell fordran på medlemsländernas valuta-
  reserver, men är ingen valuta i sig själv, och kan endast användas av länder
  och internationella organisationer.

2 Policy- och analysarbete för finansiell och monetär stabilitet

2.1 Internationella finansiella institutioners arbete för finansiell och monetär stabilitet

  De internationella finansiella institutionernas insatser bidrar till att stärka
  den finansiella stabiliteten både globalt och nationellt. Institutionernas
  arbete för finansiell och monetär stabilitet bidrar till genomförandet av de
  globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, i synnerhet mål 17
  om genomförande och globalt partnerskap samt mål 8 om anständiga
  arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
  Bland de internationella finansiella institutioner som redogörs för i
  denna skrivelse är IMF den institution som har störst fokus på åtgärder
  som främjar finansiell och monetär stabilitet. Med sina 191 medlems-
  länder, finansiella stöd till länder med betalningsbalansproblem, sin glo-
  bala ekonomiska övervakning och tekniska assistans, är IMF en central
  institution för att förebygga finansiella kriser, samt för att återställa sta-
  bilitet och motverka spridningseffekter vid kriser. IMF fortsatte 2023 och
  2024 med att tillhandahålla omfattande långivning till medlemsländer i
  svårigheter, vilket bidrog till att stabilisera de finansiella marknaderna och
  det monetära systemet. IMF har även fortsatt arbeta med att bredda sin
  verksamhet till att omfatta fler områden som har betydelse för finansiell
  stabilitet, bl.a. jämställdhet, klimat, och digitala valutor. IMF har även
  utvecklat sina metoder för hur institutionen arbetar i konfliktdrabbade
  länder.
  Tillsammans med Världsbanksgruppen bidrar IMF även till G20:s och
  Parisklubbens skuldhanteringsinitiativ, det s.k. gemensamma ramverket,
4 bl.a. genom sina skuldhållbarhetsanalyser. Genom det gemensamma
 

ramverket kan låginkomstländer med betalningsproblem ansöka om om- Skr. 2024/25:82 strukturering av sina skulder till offentliga långivare. IMF och Världsbanksgruppen leder även globala rundabordssamtal om metodfrågor

kopplade till internationella skuldförhandlingar. Mötena sammanför offentliga och privata långivare samt låntagarländer. Den relativa skuldnivån i låginkomstländer har ökat under de två senaste decennierna. IMF uppdaterar och förbättrar för närvarande det ramverk som ligger till grund för institutionens analyser av ländernas förmåga att hantera sina skulder.

Världsbanksgruppen främjar finansiell stabilitet genom att stödja framväxande ekonomier och låginkomstländer i deras arbete med att hantera effekterna av ekonomiska kriser, utveckla lokala kapitalmarknader, bygga hållbara banksystem, granska och utvärdera finansiella system samt förstärka övervakningen av banksystem. Världsbanksgruppen bidrar även indirekt till finansiell stabilitet, bl.a. genom stöd till strukturella reformer i framväxande ekonomier och låginkomstländer. Exempelvis bistår Världsbanksgruppen länder med att bredda sina skattebaser i enlighet med målen i Agenda 2030 och Addis Ababa Action Agenda (slutdokumentet från FN:s konferens om utvecklingsfinansiering 2015) om att öka den inhemska resursmobiliseringen, bl.a. genom kapacitetsstärkande insatser för att förenkla inbetalningen av skatter och för att säkerställa rättvisa skattesystem.

Världsbanksgruppen publicerar årligen en rapport om global utveckling, World Development Report. Den senaste rapporten publicerades 2024 och behandlar ekonomisk tillväxt i medelinkomstländer. Rapporten beskriver de tillväxtutmaningar som medelinkomstländer möter och innehåller policyrekommendationer för länder som övergår från att vara ett medelinkomstland till att bli ett höginkomstland.

AIIB, EBRD, EIB och NIB har inte några särskilt angivna mandat att främja finansiell och monetär stabilitet, men institutionerna bidrar indirekt till detta genom att i sina verksamheter verka för ökade investeringar för en stärkt hållbar tillväxt. EBRD har exempelvis ett mandat att främja fungerande marknadsekonomier och arbetar bl.a. med utveckling av lokala kapitalmarknader, vilket bidrar till att främja finansiell stabilitet i institutionens medlemsländer. EIB har vidare ett mandat att stötta integreringen på EU:s inre marknad, vilket också är av betydelse för den finansiella stabiliteten i EU.

2.2IMF:s övervakning

IMF:s övervakning syftar till att upprätthålla stabilitet och förebygga kriser i det internationella finansiella och monetära systemet. Institutionen publicerar två gånger om året rapporterna World Economic Outlook, Fiscal Monitor och Global Financial Stability Report som behandlar den globala ekonomin och det finansiella systemet. Prognoserna för det globala ekonomiska läget i rapporten World Economic Outlook uppdateras även vid två ytterligare tillfällen. IMF utvärderar vidare enskilda länder genom årliga s.k. artikel IV-konsultationer.

IMF:s senaste artikel IV-konsultation avseende Sverige genomfördes i

början av 2024. I rapporten framhöll IMF att den svenska ekonomin

5

Skr. 2024/25:82 försvagats efter en stark återhämtning efter pandemin. BNP-tillväxten för 2024 väntades vara svagt positiv och inflationen avtagande. Ekonomin väntas på medellång sikt gradvis att återhämta sig och inflationen nå inflationsmålet på 2 procent 2025. IMF bedömer att flera faktorer kan påverka den ekonomiska utvecklingen i Sverige, såsom en utdragen avmattning i världsekonomin och en ökad global fragmentering.

IMF gör också särskilda utvärderingar av medlemsländernas finansiella sektorer, s.k. Financial Sector Assessment Programs. Utvärderingar av detta slag genomförs med olika regelbundenhet i medlemsländerna, beroende på bl.a. den finansiella sektorns storlek. En utvärdering av Sveriges finansiella sektor genomfördes under 2022 och behandlades av IMF:s exekutivstyrelse under 2023.

2.3Regeringens prioriteringar

Regeringen anser att IMF fyller en viktig funktion genom att, med en hög grad av integritet och oberoende, utvärdera och lämna rekommendationer om såväl enskilda länder som den globala ekonomin. Nästan samtliga av världens länder är representerade i institutionen, och dess exekutivstyrelse är därför ett lämpligt forum för att utvärdera och diskutera länders ekonomiska politik. Det är viktigt att IMF kontinuerligt anpassar sin verksamhet och kompetens till förändringar och utmaningar i världsekonomin som påverkar makroekonomisk stabilitet och ger uppkomst till sårbarheter, t.ex. ekonomiska och finansiella risker kopplade till klimatförändringar, ojämlikhet och digitalisering.

3Institutionernas finansiella insatser och resurssituation

3.1Institutionernas finansiella insatser

De internationella finansiella institutionernas finansiella insatser syftar till att främja en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling, med direkt eller indirekt positiv påverkan på den finansiella stabiliteten. Institutionernas totala finansiella insatser uppgick till sammanlagt 4 261 miljarder kronor under 2022 och 2023 (se diagram 1). De institutioner som har verksamhet i Ukraina inriktade under perioden sina insatser på att utöka stödet till landet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av landet. Institutionerna vidtog vidare åtgärder för att utöka möjligheterna till utlåning, framför allt genom en mer effektiv användning av befintligt kapital samt införande av nya finansieringslösningar.

6

Diagram 1 Institutionernas totala finansiella insatser Skr. 2024/25:82

Miljarder kronor

2500

IMF VBG EIB EBRD NIB AIIB

2000

1500

1000

500

0

2022 2023

Anm.: Diagrammet visar institutionernas totala utbetalda lån och i aktuella fall utställda garantier (EIB, EBRD, IBRD och MIGA), bidrag (IDA), samt investeringar i eget kapital (AIIB, EIB, EBRD och IFC) i miljarder kronor för räkenskapsåren 2022 och 2023. Världsbanksgruppen har sitt räkenskapsår 1 juli–30 juni. År 2022 avser i denna redogörelse 1 juli 2022–30 juni 2023 och 2023 avser 1 juli 2023–30 juni 2024. MIGA i Världsbanksgruppen (VBG) tillhandahåller endast garantier. Se även bilagan till denna skrivelse för uppgifter om varje enskild institutions insatser.

Källor: Institutionernas respektive årsrapporter, kvartalsrapportering till exekutivstyrelsen i IMF och IMF:s webbplats.

IMF

I slutet av 2023 hade IMF utestående lån om ca 1 605 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ca 1 634 miljarder kronor under föregående år. Argentina, Egypten och Ukraina var de länder som under perioden tog del av den största andelen av utlåningen. Av den totala utlåningen 2023 avsåg 17 procent subventionerade lån till låginkomstländer, vilket kan jämföras med 14 procent 2022. Efterfrågan på lån från IMF var fortsatt hög 2022 och 2023 jämfört med utlåningen före pandemin. Framför allt låginkomstländer har påverkats negativt av bl.a. höga livsmedels- och energipriser till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och större osäkerhet på de finansiella marknaderna. Under 2023 fattades beslut om nya eller utökade låneprogram för 31 länder, vilket kan jämföras med 23 under 2022.

Världsbanksgruppen

Världsbanksgruppens finansiella åtaganden uppgick fr.o.m. juli 2023 t.o.m. juni 2024 till 1 293 miljarder kronor, vilket var 119 miljarder kronor mindre än föregående redovisningsperiod. Världsbanksgruppens finansiering för att bistå länder i Afrika utgjorde under redovisningsperioden dess största verksamhetsområde, med 32 procent av institutionens investeringar. Insatserna i Afrika avsåg bl.a. utbildning, kvinnors arbets-

7

Skr. 2024/25:82 marknadsdeltagande, tryggad livsmedelsförsörjning och grön energiomställning.

IBRD godkände under redovisningsperioden ny utlåning för 126 verksamhetsprojekt om sammanlagt 414 miljarder kronor. De tre största verksamhetssektorerna var offentlig administration, energi och utvinning, samt sociala skyddsnät. Ukraina, Turkiet och Indonesien var de länder som tog del av högst andel av utlåningen under redovisningsperioden juli 2023–juni 2024.

IDA godkände under redovisningsperioden ny utlåning om 343 miljarder kronor. Södra Afrika och Östafrika samt Väst- och Centralafrika är IDA:s två största verksamhetsregioner. Sammanlagt 68 procent av IDA:s utbetalningar avsåg dessa regioner under redovisningsperioderna juli 2022–juni 2024. År 2030 väntas nästan 60 procent av världens extrema fattigdom finnas i sviktande stater och konfliktdrabbade länder. IDA har femdubblat sitt stöd till sviktande stater och konfliktdrabbade länder sedan 2010, och det utgör i dag 38 procent av institutionens verksamhet.

EIB

EIB:s verksamhet präglades 2023 av behovet att åtgärda långsiktiga strukturella utmaningar i EU genom investeringar i bl.a. den gröna omställningen, forskning och utveckling, samt stöd till Ukraina. EIB har en viktig roll i EU:s REPowerEU-plan genom att finansiera projekt som stödjer energisäkerhet i syfte att minska unionens beroende av rysk olja och gas. År 2023 fattade EIB beslut om ny finansiering om sammanlagt 1 014 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 876 miljarder kronor 2022. EIB finansierade 63 projekt som bidrog till jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt 2023, vilket kan jämföras med 45 projekt 2022. Dessa uppgick till 67 miljarder kronor, varav 39 miljarder kronor avsåg projekt inom EU och 28 miljarder kronor projekt utanför EU. Av projekten inom institutionens direktorat för verksamhet utanför EU, EIB Global, bidrog 39 procent till att främja jämställdhet. Verksamheten inom EIB Global har därmed uppnått målet om att 30 procent av finansieringen ska avse projekt för att främja jämställdhet 2025.

EIB beslutade under 2024 om stöd till Ukraina om 5,8 miljarder kronor i form av likviditetsstöd och för finansiering av bl.a. infrastruktur och energi. EIB fortsatte också att öka sin utlåning till gröna investeringar, infrastruktur och innovation.

EIB:s lån och investeringar hade en likartad geografisk fördelning under 2023 och 2024, med ca 90 procent av verksamheten inom EU. Institutionens insatser i Sverige uppgick 2023 till 33 miljarder kronor, jämfört med 23 miljarder kronor 2022.

EBRD

EBRD:s investeringar uppgick 2023 till 151 miljarder kronor, vilket var en ökning med 670 miljoner kronor jämfört med 2022. Institutionen tillgängliggjorde därutöver 32 miljarder kronor i investeringar från företag och andra aktörer under 2023, vilket kan jämföras med 20 miljarder kronor

8

2022. Verksamheten i EBRD inriktades under 2023 och 2024 på att stödja Skr. 2024/25:82 såväl den privata som den offentliga sektorn i verksamhetsländerna.

EBRD:s investeringar är väl fördelade i förhållande till institutionens geografiska verksamhetsområde. Turkiet, Polen, Egypten och Ukraina var de största låntagarna 2023. EBRD:s mål om att andelen investeringar inom grön omställning senast 2025 ska uppgå till 50 procent av de totala årliga investeringarna uppnåddes redan 2021. Målet uppnåddes även under 2022 och 2023. Institutionens program för finansiering av handel till, från och inom verksamhetsländer genomförde nästan 2 000 handelsuppgörelser om totalt 49 miljarder kronor 2023, vilket var den högsta noteringen sedan programmet inrättades. Andelen jämställdhetsintegrerade projekt inom EBRD:s verksamhet uppgick till 44 procent 2023, vilket var en ökning från 37 procent 2022 och fortsatt över målet om 30 procent.

Till följd av EBRD:s fokus på Östeuropa påverkades institutionens verksamhet under 2023 och 2024 påtagligt av Rysslands krig mot Ukraina. EBRD beslutade tidigt efter Rysslands fullskaliga invasion 2022 att stärka stödet till Ukraina och finansieringen uppgick till 24 miljarder kronor under 2023.

NIB

Under 2023 betalade NIB ut sammanlagt 40 miljarder kronor i lån, vilket var en minskning med 7 procent jämfört med 2022. NIB fortsatte 2023 att tillhandahålla långsiktig finansiering i den nordisk-baltiska regionen till projekt som främjar produktivitet, bl.a. genom teknisk utveckling och ökad marknadseffektivitet, och miljö, t.ex. genom minskade utsläpp och att lindra effekterna av klimatförändringen.

Första halvåret 2024 uppgick lånutbetalningarna till 22 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 19 miljarder kronor under samma period 2023. Under 2023 uppgick Sveriges andel av de utbetalda lånen till 34 procent, vilket kan jämföras med 30 procent 2022. Utlåningen till icke-medlems- länder utgör fortsatt en begränsad andel av den totala utlåningen; år 2023 uppgick den till 1 procent.

AIIB

Under 2023 uppgick AIIB:s totala utlåning (utbetalda lån) till 63 miljarder kronor, vilket var en minskning jämfört med utlåningen under 2022 som uppgick till 71 miljarder kronor. Totalt godkändes 50 projekt i 19 länder under 2023, med Indien, Turkiet och Filippinerna som de största mottagarna. AIIB har sedan institutionen inrättades fram t.o.m. 2023 godkänt 252 projekt med en sammanlagd utlåningsvolym om ca 556 miljarder kronor. Utlåningen har i huvudsak avsett energi-, finans och transportsektorerna.

Vid utgången av 2023 avvecklades AIIB:s särskilda krisfacilitet som inrättades under våren 2020 för att hantera effekterna av spridningen av covid-19. Genom faciliteten beviljades 68 projekt i 26 länder lån om sammanlagt ca 204 miljarder kronor.

9

Skr. 2024/25:82

10

Regeringens prioriteringar

Regeringen välkomnar att de internationella finansiella institutionerna har agerat kraftfullt och bistått medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det är vidare viktigt att institutionerna motverkar global ekonomisk fragmentering. Regeringen välkomnar att institutioner med verksamhet i Ukraina har agerat skyndsamt för att mobilisera finansiellt stöd till landet. Institutionerna har även bidragit med tekniskt stöd och samordning av internationella insatser i landet.

Regeringen anser att det är viktigt att institutionerna, inom sina respektive mandat, även behåller fokus på långsiktiga utmaningar, som klimatförändringar och att främja en inkluderande och hållbar tillväxt.

3.2Institutionernas resurssituation

IMF

IMF:s ordinarie resurser (dvs. institutionens resurser exklusive de subventionerade låneresurserna inom fonderna Poverty Reduction and Growth Trust, PRGT och Resilience and Sustainability Trust, RST) utgörs av permanenta och temporära resurser. De permanenta resurserna består av s.k. kvotresurser och de temporära av lån i form av de s.k. nya lånearrangemangen, New Arrangements to Borrow (NAB), och bilaterala lån. Totalt motsvarade dessa ca 14 198 miljarder kronor. Utlåningskapaciteten var dock lägre, ca 10 048 miljarder kronor, eftersom en del av resurserna avsätts till en buffert och eftersom vissa ekonomiskt svagare länders kvotresurser inte används för utlåning. För att finansiera utlåningen till medlemsländer använder IMF i första hand sina permanenta resurser. Om dessa inte räcker till för att möta ländernas lånebehov kan temporära resurser användas, i första hand NAB och i andra hand bilaterala lån.

IMF ser regelbundet över sina kvotresurser. Den 16:e kvotöversynen avslutades i december 2023 och resulterade i en höjning av kvoterna med 50 procent, utan någon förändring i ländernas kvotandelar. Höjningen av kvoterna ska följas av en minskning av NAB och ersätta de bilaterala lånen. Det innebär att storleken på institutionens totala resurser och utlåningskapacitet inte förändras till följd av höjningen. För att kvothöjningen ska träda i kraft krävs att medlemsländer som tillsammans innehar motsvarande minst 85 procent av kvoterna godkänner höjningen. Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2024 beslutade riksdagen den 12 juni 2024 att bemyndiga regeringen att öka Sveriges kvot i IMF med 32 miljarder kronor. Vidare bemyndigades Riksbanken att till IMF betala det nödvändiga beloppet (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:241 och 253). Regeringen beslutade den 17 oktober 2024 att öka Sveriges kvot. USA innehar över 15 procent av kvoterna, vilket innebär att kvothöjningen behöver godkännas av landet för att träda i kraft. USA har per den 31 december 2024 inte godkänt kvothöjningen. För att IMF ska ha tillräckliga resurser i avvaktan på att kvothöjningen träder i kraft, krävs enligt institutionen att de bilaterala lånen tillfälligt förlängs och att NAB tillfälligt bibehålls på samma nivå. I

Sverige är det riksdagen som beslutar om NAB och bilaterala lån till IMF. Skr. 2024/25:82 Riksbanken lämnade den 18 september 2024 en framställning till

riksdagen om att medge att lämna krediter till IMF. Riksdagen beslutade den 13 november 2024 att bifalla framställningen (bet. 2024/25:FiU15, rskr. 2024/25:29).

Världsbanksgruppen

Ingen generell kapitalpåfyllnad har genomförts under redovisningsperioden för IBRD eller IFC. IBRD:s kapital, dvs. medlemsländernas inbetalda kapital och garantikapital, uppgår till 3 555 miljarder kronor. IFC:s kapital uppgår till 265 miljarder kronor. Under 2023 och 2024 har Världsbanksgruppen genomfört en omfattande reformprocess, vilket innefattat en revidering av institutionens mandat, operativa arbetssätt och finansiella modell. Syftet med revideringen av den finansiella modellen är att möjliggöra utökad utlåning. De åtgärder som har vidtagits omfattar s.k. balansräkningsoptimering, som möjliggör en mer effektiv användning av befintligt kapital.

I juli 2023 beslutade IBRD om en stadgeändring som innebar att volymbegränsning för utlåning och utställande av garantier togs bort. Begränsningen ansågs överflödig, eftersom utlåningen begränsas av de moderna riskbaserade kapitaltäckningsramverk som institutionen har infört. Regeringen beslutade den 17 augusti 2023 att godkänna stadgeändringen. Exekutivstyrelsen har vid två tillfällen beslutat att sänka institutionens kapitaltäckningskrav, vilket bedöms öka IBRD:s utlåningskapacitet med 770 miljarder kronor de närmaste tio åren samtidigt som institutionen bibehåller högsta kreditbetyg.

Världsbanksgruppen har utvecklat nya instrument för att tillgängliggöra kapital, bl.a. hybridkapital och en garantiplattform. Efter förslag i propositionen Höständringsbudget beslutade riksdagen den 27 november

2024 att bemyndiga regeringen att under 2024 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om förvärv av hybridobligationer från IBRD på högst 100 miljoner kronor (prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11, rskr. 2024/25:52). Regeringen beslutade den 5 december 2024 att förvärva hybridobligationer från IBRD för högst 100 miljoner kronor.

Garantiplattformen ger möjlighet att öka mobiliseringen av privat kapital och beräknas öka utfärdandet av garantier med 220 miljarder kronor per år t.o.m. 2030. Arbetet med att utöka institutionens utlåningskapacitet förväntas fortsätta kommande år.

I december 2024 avslutades den 21:a kapitalpåfyllnaden av IDA (IDA21), som ska finansiera det treåriga arbetsprogrammet för 2025– 2028. Normalt genomförs en kapitalpåfyllnad för IDA vart tredje år. Påfyllnaden genererade 1 101 miljarder kronor i finansiering, vilket motsvarar en ökning med ca 8 procent jämfört med den föregående påfyllnaden. Det svenska bidraget finansieras inom biståndsramen och uppgick till 8,2 miljarder kronor. Den svenska utfästelsen inom ramen för IDA21 motsvarade 3,3 procent av givarbidragen och Sverige blev därmed tionde största givare vid det avslutande mötet. Medlen ska användas för

stöd till 78 av världens fattigaste länder med fokus på de tematiska

11

Skr. 2024/25:82 områdena humankapital, klimat- och miljömässig hållbarhet, ekonomiskt välstånd, infrastruktur, digitalisering, jämställdhet, sysselsättning, privat sektor samt sviktande stater och konfliktdrabbade länder.

EIB

EIB:s totala ägarkapital uppgår till 2 873 miljarder kronor, varav 256 miljarder kronor utgör inbetalt kapital. Inga nya diskussioner om en eventuell kapitalhöjning är planerade i nuläget.

EBRD

EBRD:s totala ägarkapital uppgår till 346 miljarder kronor, varav 72 miljarder kronor utgör inbetalt kapital. Kriget i Ukraina har fått stora finansiella konsekvenser för EBRD, eftersom institutionen har betydande verksamhet i regionen. Investeringar i Ukraina bedöms medföra betydande risker och institutionen har därför analyserat hur ytterligare medel kan göras tillgängliga. I december 2023 beslutade EBRD:s guvernörsstyrelse om en kapitalhöjning för att institutionen ska kunna fortsätta investera i Ukraina och samtidigt stötta andra verksamhetsländer. Kapitalhöjningen, som sker genom teckning av aktier som tilldelas medlemsländerna, trädde i kraft 31 december 2024 och ska öka EBRD:s inbetalda kapital med sammanlagt 46 miljarder kronor. Ukraina är med på OECD:s lista över biståndsmottagarländer och 71 procent av kostnaderna för tecknandet av aktier i EBRD uppfyller kriterierna för internationellt bistånd, enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutade riksdagen den 18 december 2024 att bemyndiga regeringen att 2025–2029 besluta om Sveriges deltagande i kapitalhöjningen till EBRD, genom teckning av aktier om högst 1 150 000 000 kronor (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2, bet. 2024/25:FiU2, rskr. 2024/25:120).

NIB

NIB:s totala ägarkapital uppgår till 92 miljarder kronor, varav 9,8 miljarder kronor utgör inbetalt kapital. NIB är den enda av de institutioner som behandlas i denna skrivelse som delar ut vinst till ägarna. Utdelningen 2023 uppgick till 738 miljoner kronor, varav 255 miljoner kronor betalades ut till Sverige. År 2022 uppgick utdelningen till 282 miljoner kronor, varav 97 miljoner kronor betalades ut till Sverige.

AIIB

  AIIB har ett beslutat grundkapital på 1 101 miljarder kronor (214 mil-
  jarder kronor hade i juni 2024 betalats in). Enligt institutionens stadgar ska
  direktörsstyrelsen åtminstone vart femte år se över kapitalsituationen. Vid
  den första översynen 2020 gjordes bedömningen att institutionen hade
  tillräckligt med kapital. Sverige har betalat in sitt ägarkapital. Utöver det
12 inbetalda kapitalet ställde Sverige under 2016 ut statliga garantier till AIIB
 

om 4,25 miljarder kronor. OECD:s biståndskommitté DAC beslutade Skr. 2024/25:82 2017 att till 85 procent klassificera kapitalinsatser i AIIB som bistånd.

Regeringens prioriteringar

Regeringen anser att de internationella finansiella institutionerna ska ha ändamålsenliga resurser och goda reserver för att även i ekonomiskt och finansiellt turbulenta perioder kunna bidra till finansiell stabilitet och ekonomisk utveckling i medlemsländerna. Detta bör åstadkommas genom att institutionerna har långsiktigt finansiellt hållbara utlåningsvolymer, och inte genom regelbundna kapitaltillskott från medlemsländerna. Det förutsätter också fokus på resultat, kapital- och budgetmässig effektivitet samt en god styrning. De internationella finansiella institutionernas insatser ska ha ett mervärde jämfört med privata aktörer. Risknivåerna i institutionernas verksamhet bör vara förenliga med kreditbetyg som möjliggör en upplåning med förmånliga villkor på den internationella kapitalmarknaden.

3.3 Förändringar i institutionernas låneramverk

IMF

Taket för lån under General Resources Account (GRA), som begränsar hur mycket enskilda länder kan låna från institutionen, höjdes fr.o.m. mars 2023 och tolv månader framåt. Höjningen förlängdes därefter t.o.m. att den 16:e kvothöjningen träder i kraft. Taket höjdes till motsvarande 200 procent av landets kvotresurser per år och 600 procent av landets kvotresurser under låneperioden (kvotresurserna motsvarar landets ägarandel i IMF). De ordinarie nivåerna för lånetaket uppgår till 145 respektive 435 procent.

IMF inrättade i september 2022 ett nytt temporärt låneinstrument, Food Shock Window (FSW), för låg- och medelinkomstländer som har drabbats särskilt hårt av stigande livsmedelspriser eller störningar av livsmedelsexport till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Inledningsvis godkändes FSW för 12 månader, men tiden förlängdes sedan t.o.m. mars 2024.

IMF har under 2023 och 2024 haft en exceptionell hög efterfrågan på lån från PRGT och diskussioner om ytterligare resurser till fonden har förts. Den 15 oktober 2024 beslutade IMF:s exekutivstyrelse om en temporär lösning där en del av IMF:s överskott läggs på ett administrativt konto och därmed kan generera ränteintäkter till PRGT.

Världsbanksgruppen

Världsbanksgruppen har utvecklat ett nytt ramverk i syfte att uppmuntra  
medelinkomstländer att investera i s.k. globala kollektiva nyttigheter. De  
globala kollektiva nyttigheter som avses är klimat, motverka konflikt och  
instabilitet, pandemiberedskap, digitalisering, energitillgång, tryggad livs-  
medels- och vattenförsörjning samt biologisk mångfald. Ramverket gäller  
för medelinkomstländer som kategoriseras som IBRD-låntagare, och 13
 

Skr. 2024/25:82 erbjuder finansiella förmåner för länder som investerar i globala kollektiva nyttigheter, bl.a. subventionerade räntekostnader, förmånlig finansiering, bidrag i form av tekniskt stöd och minskad utlåningsbegränsning. Ramverket finansieras genom en nyinrättad fond.

EIB

På årsmötet i juni 2024 beslutade EIB:s guvernörsstyrelse att inleda en process i syfte att ändra institutionens stadgar. Bakgrunden är en rekommendation från G20-ländernas expertgrupp för att förbättra multilaterala utvecklingsbankers kapitaltäckningsramverk. Ändringen innebär att nivån för den nominella utlåningsgränsen tas bort från stadgarna och att denna i stället beslutas av EIB:s guvernörsstyrelse med enhällighet. Guvernörsstyrelsen beslutade samtidigt att höja den nominella utlåningsgränsen till 290 procent, under förutsättning att Europeiska unionens råd godkänner ändringen av stadgarna.

EIB har under 2024 ändrat kraven för vilka projekt avseende produkter med dubbla användningsområden, dvs. produkter som kan användas både militärt och civilt, som kan finansieras av institutionen. Det innebär att projekt och infrastruktur som används både av militär och polis samt av civila, eller kan tjäna civila behov mer generellt, kommer att kunna erhålla finansiering från EIB. Det tidigare kravet på att 50 procent av de förväntade intäkterna för sådana projekt skulle avse civil användning har utgått.

Sverige har ställt ut garantier till EIB:s garantifond för stöd till små och medelstora företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19-pandemin. Garantifonden kan sammanlagt ställa ut garantier om upp till 289 miljarder kronor, med målsättningen att genom EIB möjliggöra finansiering via lokala banker och finansinstitut om upp till 2 310 miljarder kronor. Sveriges ägarandel uppgår till 3,45 procent, vilket motsvarar en statlig garanti på 10 miljarder kronor. I mars 2024 meddelade EIB att den totala garantin för Sverige inte förväntas överstiga 7,5 miljarder kronor.

EBRD

  EBRD:s verksamhetsplan för 2021–2025 innebär att institutionen under
  perioden ska inrikta sina investeringar på finansiella institutioner, närings-
  liv och hållbar infrastruktur i verksamhetsländerna. Verksamhetsplanen
  har tre övergripande fokusområden: att främja grön omställning, lik-
  värdiga möjligheter och digitalisering. Under 2024 påbörjades arbetet med
  att ta fram verksamhetsplanen för 2026–2030.
  Kapitalhöjningen i EBRD bedöms skapa förutsättningar för institu-
  tionen att fortsätta stötta Ukraina och övriga verksamhetsländer (se avsnitt
  3.2). Kapitalhöjningen ska enligt institutionens bedömning möjliggöra
  fortsatta investeringar i Ukraina, så länge kriget fortgår, om 1,5 miljarder
  euro per år och, i en efterföljande fas, om 29 miljarder kronor per år.
  Beroende på hur situationen utvecklas skulle investeringar om 35 mil-
  jarder kronor per år vara möjliga i en senare fas fram till t.o.m. 2032.
  År 2023 beslutade EBRD om två ändringar i överenskommelsen om
14 inrättandet av institutionen. Ändringarna innebär att EBRD:s verksam-

hetsområde utvidgas till ett begränsat antal länder i Afrika söder om Skr. 2024/25:82 Sahara och Irak. Utvidgningen motiveras av en vilja från EBRD:s med-

lemsländer att vara mer närvarande och utveckla ett närmare samarbete med dessa länder. Ändringarna innebär vidare att volymbegränsningen för EBRD:s utlåning, kapitalplacering och utställande av garantier i institutionens ordinarie verksamhet tas bort. Syftet är att institutionen ska kunna använda sitt kapital på ett mer effektivt sätt. Direktörsstyrelsen ska i stället fastställa och upprätthålla lämpliga begränsningar i EBRD:s kapitaltäckningsramverk i syfte att skydda den finansiella sundheten och hållbarheten i institutionen. Ändringarna i överenskommelsen träder i kraft tre månader efter det att den nödvändiga majoriteten av medlemsländerna har godkänt dem. Regeringen beslutade den 2 november 2023 att godkänna ändringarna.

NIB

NIB blev 2023 genomförandepartner till InvestEU-programmet, som är ett riskdelningsprogram för investeringar som garanteras av EU-budgeten. Inom ramen för InvestEU kan NIB tillhandahålla finansiering för investeringar som är i linje med institutionens mandat och som bidrar till målen för programmet. Garantin från InvestEU förväntas kunna tillgängliggöra 35 miljarder kronor i offentliga och privata investeringar i NIB:s medlemsländer och i Polen.

Under 2024 genomfördes en översyn av NIB:s hållbarhetsramverk, bl.a. i syfte att det bättre ska återspegla gällande hållbarhetsstandarder och beakta geopolitiska utmaningar. Revideringen innebär bl.a. att NIB kan tillhandahålla finansiering till projekt inom försvarsindustrin som både har militära och civila användningsområden. Det inkluderar även finansiering av anläggningar, tjänster, teknik och annan utrustning som används i försvaret, dock inte vapen och ammunition. Revideringen innebär även en utökad möjlighet att investera i kärnkraft och ytterligare begränsningar för investeringar i fossila bränslen.

AIIB

I juni 2024 godkände direktörsstyrelsen möjligheten för AIIB att erbjuda utlåning i form av klimatinriktat budgetstöd. Det är institutionens första facilitet för budgetstöd och syftar till att bistå medlemsländerna att nå sina nationella klimatmål. Budgetstödet kan knytas till reformprogram som syftar till att öka klimatfinansieringen, minska koldioxidutsläpp och rusta samhället mot klimatförändringar.

AIIB har under 2024 även inrättat en ny facilitet i syfte att förenkla för externa aktörer att genom gåvomedel samfinansiera institutionens projekt. Sedan tidigare finns två andra faciliteter, en för teknisk assistans i samband med projektförberedelser och en för subventionerad långivning till institutionens minst utvecklade medlemsländer. De särskilda fonderna finansieras med frivilliga bidrag från AIIB:s medlemsländer och andra externa aktörer.

15

Skr. 2024/25:82 Regeringens prioriteringar
  Regeringen välkomnar att de internationella finansiella institutionerna
  kontinuerligt och vid behov ser över sina låneformer och låneramverk, och
  gör lämpliga förändringar utifrån sina mandat. Det är viktigt att institu-
  tionerna ställer adekvata krav i samband med sina insatser, samt att stöd
  ges till reforminriktade länder. Regeringen anser att institutionerna konti-
  nuerligt ska säkerställa att deras insatser har ett mervärde i förhållande till
  finansieringen från den privata marknaden. Institutionernas huvudfokus
  bör vara att uppnå verksamhetens bestämda resultatmål och att öka
  effektiviteten och ändamålsenligheten i utlåningen, vilket bör prioriteras
  före ökade utlåningsvolymer. I arbetet med att ta fram strategier för
  internationella finansiella institutioner verkar regeringen bl.a. för
  ambitiösa mål om miljömässig och social hållbarhet, inklusive jäm-
  ställdhet, i linje med institutionernas mandat, samt för tydliga ramverk för
  resultatuppföljning i syfte att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande.

4 Institutionernas stöd till Ukraina

IMF

IMF har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina stöttat Ukraina på flera sätt. Ukraina beviljades under 2022 bl.a. nödlån för att möta de mest akuta finansieringsbehoven och mildra de ekonomiska konsekvenserna av invasionen. Institutionens exekutivstyrelse godkände under våren 2023 även ett ordinarie låneprogram om 172 miljarder kronor under fyra år. Programmet innehåller villkor om genomförande av strukturella reformer för Ukrainas återhämtning och uppbyggnad samt för främjande av landets närmande till EU. De ukrainska myndigheterna har gjort framsteg under programmet och ekonomin har visat sig vara mer motståndskraftig än väntat. Fram t.o.m. december 2024 hade totalt 108 miljarder kronor betalats ut inom programmet. Utöver ekonomiskt stöd bidrar IMF med övervakning och analys av Ukrainas ekonomi samt med kapacitetsutveckling.

Världsbanksgruppen

Under redovisningsperioderna 2022–2024 har Världsbanksgruppen tillgängliggjort 462 miljarder kronor i krisfinansiering till Ukraina, vilket är en betydande del av det internationella ekonomiska stödet till landet. Under redovisningsperioden juli 2023–juni 2024 betalade IBRD ut 117 miljarder kronor i stöd, vilket var mer än dubbelt så mycket som föregående redovisningsperiod. Stödet har bl.a. avsett åtgärder för att upprätthålla statliga funktioner, såsom utbetalningar av löner och pensioner för offentligt anställda samt reparationer av energi- och bostadsinfrastruktur.

16

Världsbanksgruppen, Europeiska kommissionen, den ukrainska Skr. 2024/25:82 regeringen och FN konstaterar samtidigt i sin behovsanalys från februari

2024 att de ekonomiska behoven för uppbyggnaden är mycket stora och bedöms uppgå till 5 349 miljarder kronor det kommande decenniet. I behovsanalysen understryks även vikten av att Ukraina genomför reformer som främjar ekonomisk tillväxt, inhemsk resursmobilisering och ett gott investeringsklimat.

I oktober 2024 etablerade Världsbanksgruppen en särskild fond för vidareförmedling av finansiellt stöd till Ukraina som en del i att genomföra G7-ländernas överenskommelse att använda den framtida avkastningen från frysta ryska centralbankstillgångar som stöd till Ukraina.

Världsbanksgruppen har även en viktig samordnande roll för det internationella samfundets stöd till Ukraina och har ett nära samarbete med den ukrainska regeringen kring uppbyggnaden av landet.

I november 2023 bidrog Sverige med 600 miljoner kronor till Ukraina och Moldavien genom en utökad krisfacilitet i IDA. Sverige spelade en viktig roll för upprättandet av faciliteten som möjliggör utlåning med en hävstångseffekt där varje inbetald krona genererar tre kronor i utlåning. Vidare beslutade regeringen i december 2023 om ett stöd om 900 miljoner kronor till Världsbanksgruppens samfinansieringsfond med bredare fokus på Ukrainas centrala infrastruktur inom energi, bostäder, hälsa och transporter.

EIB

EIB:s verksamhet i Ukraina har inriktats på energisäkerhet, grundläggande infrastruktur, tryggad livsmedelsförsörjning och underlättande av handel, samt på att stärka den privata sektorns motståndskraft. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har EIB godkänt och betalat ut 14 miljarder kronor i stöd till Ukraina.

År 2023 inrättade EIB fonden EU för Ukraina för att möjliggöra fortsatt verksamhet i landet under tiden som EU:s Ukrainafacilitet förhandlades. Genom fonden tillgängliggjordes bidrag om 4,8 miljarder kronor från bilaterala givare. Sverige har inte bidragit med medel till fonden. I april 2024 undertecknade EIB och den ukrainska regeringen ett samförståndsavtal om stöd till Ukrainas uppbyggnad, återhämtning och landets väg mot europeisk integration. Ukraina får enligt avtalet 5,8 miljarder kronor i lån från EIB och 693 miljoner kronor i bidrag från EU under 2024.

EBRD

När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes åtog sig EBRD att investera 35 miljarder kronor i Ukraina under 2022 och 2023. Detta mål uppnåddes hösten 2023. Investeringarna under 2022 och 2023 uppgår till 44 miljarder kronor.

EBRD:s verksamhet i Ukraina har inriktats på energisäkerhet, grundläggande infrastruktur, tryggad livsmedelsförsörjning, underlättande av

handel, och på att stärka den privata sektorns motståndskraft. Insatserna

17

Skr. 2024/25:82 2023 omfattade 2,3 miljarder kronor i finansiering av infrastruktursatsningar, bl.a. investeringar i järnvägar samt lån och tekniskt stöd för upprustning av vägar och transportlogistik. Insatserna omfattade också stöd till energisektorn för att bidra till bl.a. uppbyggnad av strategiska gasreserver och kraftöverföringsnät.

Både den offentliga och den privata sektorn i Ukraina tar del av EBRD:s finansiering. Sammantaget bidrog institutionen med 6,9 miljarder kronor till investeringar inom den privata sektorn 2023.

EBRD:s investeringar i Ukraina kombineras med tekniskt stöd för att främja institutionella reformer i landet. Under 2023 riktades stödet till områden som bolagsstyrning, anti-korruption, energisäkerhet och energieffektivitet. I arbetet ingår även att främja Ukrainas närmande till EU.

År 2024 inrättade EBRD en särskild garantifacilitet för Ukraina. Faciliteten gör förlust- och skadeförsäkringar tillgängliga under pågående krigssituation, vilket möjliggör för transportföretag i Ukraina att teckna försäkringar mot krigsrelaterade risker.

NIB

Ukraina är inte medlem i NIB och institutionen har ingen verksamhet i landet. NIB finansierar i huvudsak projekt i de nordiska och baltiska medlemsländerna.

AIIB

Ukraina är inte medlem i AIIB och institutionen har ingen verksamhet i landet. AIIB fokuserar på investeringar i låg- och medelinkomstländer i Asien och endast 15 procent av investeringarna får ske utanför Asien.

Regeringens prioriteringar

Regeringen välkomnar de internationella finansiella institutionernas skyndsamma och omfattande stöd till Ukraina samt deras stöd till övriga medlemsländer för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Regeringen anser att institutionerna kan bidra med långsiktigt hållbara, effektiva och samordnande insatser för att stödja Ukraina. Det är viktigt att institutioner med verksamhet i Ukraina bidrar med betydande stöd till landet inom sina respektive mandat. Regeringen anser att de internationella finansiella institutionerna bör bidra till att förmedla information om krigets globala ekonomiska effekter och om Rysslands ansvar för dessa. Institutionerna bör också bidra till att förmedla en rättvisande bild av krigets effekter på Rysslands ekonomi. Regeringen verkar för att institutionernas verksamhet inte ska gynna ryska intressen.

18

5 Institutionernas stöd på klimatområdet Skr. 2024/25:82
 

IMF

IMF:s exekutivstyrelse antog institutionens första klimatstrategi 2021. Syftet med strategin för klimatintegrering är att kunna erbjuda bättre och mer precis rådgivning kring makroekonomiska och finansiella policyutmaningar kopplade till klimatet. Institutionen integrerar i enlighet med strategin ett klimatperspektiv i sin finansiella övervakning, beaktar klimatkrav i sina utlåningsprogram och ökar kapacitetsutvecklingen på området, samt samlar in klimatrelaterade data.

IMF:s fond RST, som inrättades 2022, syftar till att hjälpa länder att åtgärda strukturella och långsiktiga utmaningar inom klimat och pandemiberedskap.

Världsbanksgruppen

Under redovisningsperioden juli 2023–juni 2024 utgjorde 44 procent av Världsbanksgruppens investeringar, motsvarande 469 miljarder kronor, klimatrelaterade investeringar. Detta var en ökning med 10 procentenheter jämfört med föregående redovisningsperiod.

Världsbanksgruppen har antagit ett mål om att 45 procent av institutionens årliga finansiering ska vara klimatrelaterad senast 2025, varav hälften ska stödja anpassning och motståndskraft. Institutionen bedömer att verksamheten sedan 2024 är förenlig med Parisavtalet, vilket är i enlighet med institutionens klimathandlingsplan för 2021–2025.

Sedan 2021 publicerar Världsbanksgruppen landrapporter för klimat och utveckling, s.k. Country Climate and Development Reports. Hittills har rapporter för 53 länder publicerats. Rapporterna är en del av institutionens arbete med att stödja länder som tar fram nationella åtgärdsplaner och långsiktiga strategier för den gröna omställningen. Syftet med rapporterna är att belysa sambanden mellan klimatutmaningar och bredare utvecklingsfrågor och lämna strategiska policyrekommendationer.

Tillsammans med andra multilaterala utvecklingsbanker har Världsbanksgruppen åtagit sig att arbeta för ökad biologisk mångfald. Under 2024 har bl.a. ett ramverk för policyrekommendationer om hur biologisk mångfald kan integreras i länders arbete med klimatanpassning tagits fram.

EIB

EIB intensifierade 2019 sina insatser till stöd för klimatåtgärder och antog  
en ny klimatstrategi och energiutlåningspolicy i syfte att bli EU:s klimat-  
bank. Institutionen finansierar inte längre projekt inom fossil energi, med  
undantag för projekt där naturgas används tillsammans med förnybara  
källor. Sedan 2021 ska all verksamhet som EIB finansierar vara förenlig  
med Parisavtalet, vilket innebär att institutionen inte finansierar verk-  
samheter med stor negativ klimateffekt. EIB har även antagit ett ramverk  
för krav på motparter, som bl.a. omfattar ett förbud mot att finansiera vissa 19
 

Skr. 2024/25:82 motparter som bedriver verksamhet som inte är förenlig med Parisavtalet. EIB har vidare infört krav för de låntagare som utövar verksamhet inom sektorer med höga koldioxidutsläpp att anta planer för utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet. Tillsammans med andra multilaterala utvecklingsbanker har EIB åtagit sig att arbeta för ökad biologisk mångfald. Institutionen arbetar också med att integrera jämställdhet i sina klimatprojekt.

Från och med 2025 ska minst 50 procent av EIB-gruppens utlåningsvolym avse klimatfinansiering. Detta mål uppnåddes redan 2022 och 2023. Av klimatfinansieringen ska 15 procent fr.o.m. 2025 avse klimatanpassningsåtgärder. År 2023 uppgick EIB:s klimatfinansiering till 512 miljarder kronor, vilket motsvarade 60 procent av institutionens totala finansiering. År 2022 uppgick klimatfinansieringen till 423 miljarder kronor eller 58 procent av den totala finansieringen.

Till följd av det försämrade läget på energimarknaden i EU, med stigande energipriser efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, får undantag från EIB:s ramverk för krav på motparter göras under perioden 2023–2027. Det innebär bl.a. att det är möjligt att tillfälligt tillåta finansiering till företag inom olje- och gassektorn, men endast till projekt inom förnybar energi och energieffektivisering. Kravet på att företagen antar planer för utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet kvarstår.

EBRD

Sedan 2023 är alla nya investeringar som EBRD genomför i linje med Parisavtalet. EBRD har även en målsättning om att hälften av institutionens investeringar ska vara gröna 2025. Detta mål uppnåddes redan 2021. EBRD:s finansiering av gröna projekt uppgick 2023 till 75 miljarder kronor, samtidigt som institutionen mobiliserade 20 miljarder kronor till gröna satsningar från andra investerare.

EBRD antog 2023 en ny energistrategi, som inkluderar ett tydligt fokus på förnybar energi och att institutionen ska bevaka finansieringsmöjligheter inom kärnkraftsområdet. Under samma år gjorde EBRD även ett flertal investeringar i förnybar energi, bl.a. i Polens första havsbaserade vindkraftpark och Afrikas största vindkraftsanläggning i Egypten.

Tillsammans med andra multilaterala utvecklingsbanker har EBRD åtagit sig att arbeta för ökad biologisk mångfald. EBRD har vidareutvecklat sitt arbetssätt och tagit fram en ny metod för att identifiera, minska och förebygga negativa effekter på biologisk mångfald från institutionens investeringar.

EBRD har vidare stärkt stödet till verksamhetsländerna för att möjliggöra för dem att ta fram långsiktiga planer och åtgärder för att minska sina utsläpp. EBRD har även stöttat finansiella aktörer i verksamhetsländerna för att främja deras omställning i linje med Parisavtalet. År 2023 inledde EBRD också ett arbete med att genomföra projekt med stöd av institutionens verktyg för jämställdhet inom klimatarbetet, som lanserades 2022 vid klimatkonferensen COP27.

20

NIB Skr. 2024/25:82

NIB finansierar projekt som förbättrar produktiviteten eller gynnar miljön i de nordiska och baltiska medlemsländerna. Institutionens mål är att minst 95 procent av lånen väl ska uppfylla minst ett av dessa två kriterier. År 2023 uppnådde 99,8 procent av de utbetalade lånen dessa projektkriterier.

År 2023 stärkte NIB sitt engagemang på klimatområdet genom en ny klimatstrategi med konkreta mål i linje med Parisavtalet. Strategin innehåller både långsiktiga mål fram till 2050 och målsättningar fram till 2030. Institutionen har bl.a. åtagit sig att finansiera miljöprojekt, dvs. projekt som har en positiv miljöpåverkan, till ett belopp om minst 346 miljarder kronor fram till 2030. Under 2021–2023 lånade NIB ut totalt 66 miljarder kronor till miljöprojekt. För att finansiera miljöprojekt emitterade institutionen 2023 motsvarande 8,7 miljarder kronor i miljöobligationer.

NIB har under 2024 reviderat sitt hållbarhetsramverk (se avsnitt 3.3). Ändringarna innebär en striktare hållning avseende investeringar i fossila bränslen, en utökad möjlighet för institutionen att investera i kärnkraft samt ett stärkt fokus på natur och biologisk mångfald, och på sociala faktorer, såsom mänskliga rättigheter och jämlika möjligheter.

AIIB

AIIB har antagit ett mål om att minst 50 procent av alla dess investeringar ska kunna klassificeras som klimatfinansiering 2025. Enligt institutionens klassificering nåddes detta mål både 2022 och 2023 (56 procent för 2022 och 60 procent 2023). Sedan den 1 juli 2023 ska vidare den verksamhet som AIIB finansierar vara förenlig med målen i Parisavtalet. Institutionens sociala- och miljömässiga ramverk är i linje med de globala målen i Agenda 2030 och innehåller policyer och standarder för t.ex. miljömässig hållbarhet. Ramverket ska vara vägledande vid framtagandet och genomförandet av projekt. AIIB har åtagit sig att bl.a. stärka rapporteringen av växthusgasutsläpp och förtydliga klimatkraven för finansiella mellanhänder. Under 2022 genomfördes en översyn av AIIB:s strategi för energisektorn. I samband med detta gjordes en åtstramning gällande investeringar i fossil energi. Institutionen ska bl.a. inte längre finansiera kolkraft. Sedan juni 2024 kan AIIB ge klimatinriktat budgetstöd (se avsnitt 3.3).

Regeringens prioriteringar

Regeringen anser att de internationella finansiella institutionerna ska öka sina ansträngningar i arbetet med att främja en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling, inte minst genom att stödja genomförandet av Parisavtalet, inklusive att främja fossilfri energiförsörjning och bidra till att uppfylla de internationella åtagandena om klimatfinansiering. Regeringen välkomnar att institutionerna har anpassat sin verksamhet till Parisavtalet, men anser att de bör öka ambitionerna för att mobilisera

privat kapital för klimat- och miljöåtgärder. Regeringen välkomnar

21

Skr. 2024/25:82 ambitiösa målsättningar på miljö- och klimatområdet för institutionerna, vilket inkluderar att öka investeringar i fossilfri energi inklusive kärnkraft, samtidigt som investeringar i fossil energi fasas ut.

6Inflytande och effektiv styrning

Det högsta beslutande organet i de internationella finansiella institutioner som behandlas i denna skrivelse är guvernörsstyrelsen. För svensk del är finansministern guvernör i samtliga institutioner, med undantag för IMF, där riksbankschefen är Sveriges guvernör. Beslut i guvernörsstyrelserna, som normalt sammanträder en gång per år, rör övergripande frågor. Guvernörsstyrelserna har delegerat beslutsfattandet som rör institutionernas löpande verksamhet och interna styrning till exekutiv- eller direktörsstyrelser, som sammanträder flera gånger under året. Utifrån beslut av styrelserna leds arbetet vid institutionerna av en verkställande direktör eller president. Institutionernas respektive verksamhet bedrivs ofta i samarbete med andra institutioner. Styrningsstrukturen bidrar till en effektiv förvaltning, med målet att leverera en verksamhet av god kvalitet. Effektiv finansförvaltning är också ett av riksdagens mål för finansmark-

nadsområdet (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2,
rskr. 2015/16:118, prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2,

rskr. 2023/24:111). I alla institutioner förutom NIB ingår Sverige i en valkrets med andra länder som representeras av en gemensam styrelserepresentant. I EIB ingår Sverige i en valkrets, men varje land har även en egen styrelserepresentant i direktörsstyrelsen.

Nedan redogörs för utvecklingen i institutionerna gällande inflytande och effektiv förvaltning under 2023 och 2024.

IMF

Medlemsländernas ägande och inflytande i IMF baseras på ländernas respektive kvotandelar i institutionen. Fördelningen av nya kvotandelar kan baseras på en formel som bl.a. utgår från länders ekonomiska storlek och öppenhet. Den 16:e kvotöversynen innebar en höjning av kvoterna utan att kvotandelarna förändrades (se avsnitt 3.2). Det kommer därför vara ett högt politiskt tryck på en omfördelning av kvotandelar under den 17:e kvotöversynen, inte minst från länder som enligt formeln är underrepresenterade, bl.a. Kina.

  Världsbanksgruppen
  År 2015 antogs en formel som ska ligga till grund för fördelningen av röst-
  och kapitalandelar i IBRD. Formeln innebär att andelarna fördelas utifrån
  ländernas andel i världsekonomin samt deras bidrag till IDA, samtidigt
  som de minsta och fattigaste medlemsländernas röststyrka värnas genom
22 en utjämningsfaktor. En översyn av röst- och kapitalandelarna i IBRD och

IFC görs vart femte år. Den senaste översynen avslutades under 2021. Skr. 2024/25:82 Översynen resulterade inte i någon justering av röst- eller kapital-

andelarna. Nästa översyn planeras att genomföras 2025.

En reformering av IDA:s röstsystem beslutades 2021. Syftet med att reformera det föregående systemet, som inrättades 1971, var att skapa ökade incitament för givarländer att bidra och stärka mottagarländernas röststyrka. Det nya röstsystemet innebär att mottagarländerna får mer inflytande i institutionens styrelse, och att givarländernas inflytande i högre grad motsvarar de finansiella bidragen till IDA.

Finansminister Elisabeth Svantesson tillträdde i oktober 2024 som ordförande för Världsbanksgruppens och IMF:s utvecklingskommitté för perioden november 2024–oktober 2026. Utvecklingskommittén är Världsbanksgruppens och IMF:s högsta rådgivande organ. Kommittén sammanträder två gånger per år i samband med institutionernas vår- och årsmöten.

EIB

Det finns inga regler för hur ägarandelar i EIB ska fördelas. Huvudprincipen har varit att medlemsländernas relativa ekonomiska storlek när de gick med i EU, och därmed också i EIB, har legat till grund för deras ägarandel. Länder som haft en högre tillväxttakt har därmed blivit underrepresenterade i förhållande till sin nuvarande BNP-andel. Detta justerades i viss mån i samband med kapitalhöjningen 2019, som skedde med anledning av att Storbritannien lämnade EU. Polen och Rumänien ökade då sina ägarandelar. EIB har inte genomfört någon kapitalhöjning eller reform av ägarandelarna under redovisningsperioden.

EIB fortsätter att genomföra reformer för att effektivisera sin förvaltning. Institutionen har även har fortsatt att arbeta för att kunna leva upp till standarder och riktlinjer för bankverksamhet i EU, och för att stärka den finansiella tillsynen.

EBRD

Medlemsländernas ägarandel i EBRD styrs av medlemsländernas andel av det inbetalda kapitalet. Institutionens medlemsantal har ökat de senaste åren. Irak blev ny medlem 2023. År 2024 blev Benin och Elfenbenskusten medlemmar, som de första länderna i Afrika söder om Sahara. Ytterligare fyra afrikanska länder väntas bli medlemmar i EBRD (se avsnitt 3.3).

EBRD antog 2023 tre uppdaterade styrdokument för god förvaltning för att stärka styrningen inom institutionen: en energistrategi, en gruvnäringsstrategi och en policy för utvärdering av institutionens verksamhet. Under 2024 antog EBRD en reviderad version av sin miljömässiga och sociala policy för institutionens insatser samt en reviderad policy för avgifter som EBRD belägger medlen i de fonder i institutionen som finansieras med gåvomedel.

23

Skr. 2024/25:82

24

NIB

Medlemsländernas ägarandelar i NIB styrs av deras relativa ekonomiska storlek. Sverige är NIB:s största ägare och svarar för ca 34,6 procent av institutionens grundkapital. Röstandelarna i direktörsstyrelsen fördelas solidariskt mellan de åtta medlemsländerna, vilket innebär att Sveriges röstandel uppgår till 12,5 procent. Beslut i NIB:s guvernörsstyrelse fattas med enhällighet. En kontrollkommitté som rapporterar till guvernörsstyrelsen övervakar att NIB:s verksamhet bedrivs i enlighet med dess stadgar. Under 2023 och 2024 har NIB vidareutvecklat sitt ramverk för utvärdering av hur institutionen skapar mervärde.

NIB antog 2023 och 2024 uppdaterade ramverk för god förvaltning för att stärka styrningen inom institutionen. År 2023 godkände direktörsstyrelsen långsiktiga mål för institutionen. Dessa inkluderar att värna en stark finansiell ställning, uppnå hållbarhetsmålen för 2050, inklusive klimatmålen för 2030, samt att i verksamheten främja mångfald, engagemang och ledarskap. Ett mål infördes även om att det ska vara minst 40 procent kvinnor på chefspositionerna i institutionen.

AIIB

Enligt AIIB:s stadga ska de asiatiska medlemsländerna inneha minst 75 procent av rösterna i institutionen. Kina innehar drygt 26 procent och de två europeiska valkretsarna totalt ca 23 procent av rösterna. AIIB:s styrning utmärks av att betydande beslutanderätt har delegerats till presidenten. År 2023 delegerades beslutanderätten för 38 procent av alla projekt till presidenten. Beslut om projekt fattas på grundval av övergripande sektorsstrategier som direktörsstyrelsen har godkänt.

År 2018 upprättades ett särskilt ramverk, som bl.a. reglerar ansvarsutkrävande av presidenten. Det reglerar även direktörsstyrelsens roll i AIIB, t.ex. när det gäller att besluta om policyer och strategier samt styrelsens ansvar för besluten inför guvernörsstyrelsen. Ramverket omfattar också processen för godkännande av projekt och principer för delegering av beslut till presidenten. Presidenten granskas årligen av en extern konsult. Enligt 2023 års granskning av presidenten och direktörsstyrelsens arbete hade verksamheten bedrivits på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. År 2024 genomfördes en oberoende granskning av rutinerna för delegering av beslut till presidenten. Enligt den oberoende granskningen var rutinerna välfungerande och det fanns inte någon systematisk kvalitetsskillnad i projektförberedelser mellan delegerade projekt och projekt som beslutas av styrelsen.

Regeringens prioriteringar

Regeringen anser att det är angeläget att förhandlingar om medlemsländernas röststyrka, och därmed även deras inflytande, sker inom ramen för de internationella finansiella institutionernas organ, så att alla medlemsländer ges möjlighet till insyn och inflytande. Regeringen anser vidare att

det bör finnas en koppling mellan medlemsländernas finansiella bidrag till Skr. 2024/25:82 institutionerna och deras inflytande. Regeringen stödjer också processer

för att långsiktigt stärka låg- och medelinkomstländers inflytande som en följd av deras ökade andel i världsekonomin.

Regeringen anser att det är viktigt med en effektiv styrning av institutionerna, som resulterar i tydliga prioriteringar där verksamheten inriktas på de områden där samhällsnyttan är som störst och i de sektorer där respektive institution har ett tydligt mervärde. På så sätt kan verksamheterna bedrivas på ett effektivt sätt. Institutionerna ska ha en god riskhantering och planering för användningen av sitt ekonomiska kapital, med utgångspunkten att behålla sina höga kreditbetyg. Regeringen verkar generellt för kostnadseffektivitet och budgetrestriktivitet, t.ex. genom att motsätta sig omotiverade löneförhöjningar för personalen och ledningarna i institutionerna.

7Viktiga framtida frågor i institutionerna

IMF

IMF kommer även framöver att arbeta för att främja finansiell stabilitet och ekonomisk tillväxt, genom framför allt övervakning, utlåning och kapacitetsutveckling.

Institutionen kommer fortsatt ha en viktig roll i att stödja Ukraina ekonomiskt och med kapacitetsutveckling.

IMF kommer att fortsätta att arbeta med genomförandet av strategierna för klimatintegrering (se avsnitt 5), jämställdhetsintegrering, arbetet i sviktande stater och konfliktdrabbade länder samt digitala valutor. Strategin för att integrera jämställdhet i IMF:s arbete syftar bl.a. till att främja insamling av könsuppdelade data, att utveckla policyrekommendationer gällande s.k. makrokritiska aspekter av jämställdhet, t.ex. kvinnors arbetskraftsdeltagande, samt att stärka institutionens samarbete inom området med andra internationella finansiella institutioner och övriga berörda aktörer på området.

Strategin för arbetet i sviktande stater och konfliktdrabbade länder syftar till att stärka institutionens kapacitet att verka i dessa länder. Strategin för digitala valutor syftar bl.a. till att utöka kapacitetsutvecklingen för att minska digitala klyftor mellan länder, att inkludera hänsyn till digitala valutor i den finansiella övervakningen och att fortsätta samarbetet i dessa frågor med bl.a. Världsbanksgruppen och Banken för internationell betalningsutjämning.

Den 17:e kvotöversynen väntas vara en prioriterad fråga för institutionen framöver och det kommer finnas ett högt tryck på en omfördelning av kvotandelar under översynen. Även genomförandet av den 16:e översynen kommer att vara av stor betydelse för att säkra institutionens permanenta resurser.

25

Skr. 2024/25:82

26

Världsbanksgruppen

De ekonomiska effekterna av komplexa och på varandra efterföljande kriser såsom hög inflation, klimatförändringar, konflikter och osäker livsmedelsförsörjning riskerar att drabba de mest sårbara länderna oproportionerligt hårt. Världsbanksgruppens pågående reformarbete kommer att vara viktigt för att säkerställa att institutionens verksamhet är utformad för att möta verksamhetsländernas behov. Nästa steg i reformarbetet kommer att fokusera på implementering och optimering av beslutade reformer.

Vidare förväntas diskussioner om hur IBRD kan fortsätta effektivisera sin resursanvändning för att ytterligare kunna utöka utlåningen. IBRD kommer under 2025 att inleda en översyn av medlemsländernas inflytande i institutionen. Översynen förväntas aktualisera behovet av en kapitalhöjning, eftersom en sådan krävs för att ändra fördelningen av röstandelar.

Världsbanksgruppens roll i Ukraina kommer fortsatt att vara i fokus, både under pågående krig och efterföljande uppbyggnad.

EIB

EIB har antagit en strategisk färdplan för perioden 2024–2027 med åtta huvudprioriteringar: klimatåtgärder, digitalisering och innovation, säkerhet och försvar, sammanhållning, jordbruk och bioekonomi, social infrastruktur, investeringar utanför EU och att bidra till att stärka Europas kapitalmarknader. EIB har också inlett ett arbete för att ändra institutionens stadgar (se avsnitt 3.3).

Utanför EU kommer EIB fortsatt att arbeta för att ge stöd till Ukraina och EU:s kandidatländer samt för att genomföra EU:s Global Gatewaystrategi. Strategin syftar till att stärka Europas förbindelser med partnerländer genom strategiska investeringar i infrastruktur, transport, energi och digitala frågor, att stärka globala system för hälsa, utbildning och forskning, samt att främja EU:s och europeiska företags exportmöjligheter.

EBRD

EBRD:s verksamhet kommer att ha ett tydligt fokus på stöd till Ukraina och närliggande drabbade ekonomier, och på uppbyggnaden av landet. Den nyligen beslutade höjningen av institutionens kapital syftar till att möjliggöra fortsatta investeringar i Ukraina och stöd till andra verksamhetsländer. En strategisk fråga för EBRD kommer samtidigt vara att gradvis utöka verksamheten till länder i Afrika söder om Sahara samt Irak.

Under 2024 påbörjades arbetet med att ta fram EBRD:s verksamhetsplan för perioden 2026–2030. Planen föreslås ha tre övergripande strategiska teman: grön utveckling, jämställd och inkluderande utveckling, samt god ekonomisk styrning och förvaltning.

EBRD kommer fortsatt att delta i reformarbetet och samordningen av de multinationella utvecklingsbankerna, bl.a. för att effektivisera användandet av institutionernas resurser och öka klimatfinansieringen. Insti-

tutionen kommer även framöver att arbeta för att öka deltagandet från den Skr. 2024/25:82 privata sektorn i syfte att främja en hållbar ekonomisk utveckling och grön

omställning.

NIB

NIB kommer att fortsätta främja ekonomisk tillväxt och integration i den nordisk-baltiska regionen. Institutionen kommer att inrikta sitt arbete på att stödja den gröna omställningen, inte minst med ökad finansiering av gröna projekt, exempelvis inom sektorer som bedöms ha svårast att ställa om. NIB kommer också fortsätta arbetet med att mobilisera privat kapital för att finansiera gröna projekt i regionen. En annan viktig fråga är hur NIB kan använda sitt kapital mer effektivt, bl.a. hur samarbetet med andra internationella finansiella institutioner kan utvecklas och hur mervärdet i utlåningen kan säkerställas.

AIIB

AIIB avser att fortsätta att öka sin utlåningsvolym, budget och personalstyrka. Under 2025 kommer direktörsstyrelsen att genomföra en halvtidsöversyn av den nuvarande strategin för AIIB, som bl.a. innefattar mål för hur institutionen ska växa. Direktörsstyrelsen ska även utvärdera och uppdatera ramverket för skydd av personer som kan komma att påverkas negativt av projekt som finansieras av institutionen. Översynerna är viktiga för att förbättra bankens ramverk och styrning så att de uppfyller internationell standard. Genomförandet av AIIB:s första handlingsplan för jämställdhet, som togs fram under 2024, kommer att påverka hur institutionen arbetar med och integrerar jämställdhet i sina projekt framöver.

Regeringens prioriteringar

Mot bakgrund av de ekonomiska effekterna av kriget i Ukraina och andra krig och konflikter i världen är det fortsatt viktigt att de internationella finansiella institutionerna, genom att stötta sina medlemsländer, kan bidra till finansiell stabilitet och en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Regeringen anser att institutioner med verksamhet i Ukraina har en fortsatt viktig roll i det internationella stödet till landet genom sin finansiering, sitt tekniska stöd och sin samordning av stödet.

Regeringen välkomnar att institutionerna har genomfört förändringar som syftar till att öka institutionernas kapacitet och effektivitet. Regeringen verkar för att fortsatta åtgärder vidtas av institutionerna.

Regeringen anser att det är viktigt att institutionerna, inom sina respektive mandat, även behåller fokus på långsiktiga utmaningar som genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Det är angeläget att institutionernas arbete inriktas på de områden där det finns ett tydligt mervärde, samt att institutionerna, när det bedöms lämpligt, samarbetar och sam-

ordnar sina insatser med andra berörda aktörer. Institutionerna bör

27

Skr. 2024/25:82 motverka global ekonomisk fragmentering, gynna reforminriktade länder, främja jämställdhet samt använda sina resurser effektivt och mobilisera privat kapital.

28

Beskrivning av de internationella finansiella institutioner som behandlas i skrivelsen1

Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB)2

1. Grundläggande information

Mandat

AIIB grundades den 16 januari 2016. Institutionen ska främja hållbar ekonomisk utveckling, skapa välstånd och förbättra infrastrukturanslutningar i Asien, samt bidra till regionalt samarbete och partnerskap för att möta utvecklingsutmaningar.

Verksamhet

AIIB:s verksamhet ska fokusera på infrastrukturinvesteringar i Asien. Stöd i form av lån, aktieinvesteringar och garantier ges till offentliga och privata projekt. Stöden ska ta sociala och miljömässiga hänsyn. AIIB samfinansierar i stor utsträckning projekt med andra internationella finansiella institutioner. I takt med att AIIB:s lånevolym växer ökar också antalet egna investeringar, men projekt som samfinansieras med andra institutioner utgör fortsatt en betydande andel av portföljen.

Styrning

–Högsta beslutande organ: Guvernörsstyrelsen, som sammanträder en gång per år och vid behov. Sverige representeras av finansminister Elisabeth Svantesson.

–Organ för beslut: Direktörsstyrelsen. Sverige representeras 2024–2026 av Mark Collins från Storbritannien.

–Chef: Jin Liqun från Kina, som är förordnad t.o.m. 2026.

Medlemmar, huvudkontor och antal anställda

–Medlemmar: 109 (fullvärdiga och i ratificeringsprocesser), varav 52 regionala, vid utgången av 2023

–Huvudkontor: Peking, Kina

–Antal anställda: 551 personer vid utgången av 2023.

Skr. 2024/25:82 Bilaga

2. Institutionella frågor

Policy för öppenhet

Sedan 2018 har AIIB en policy för offentlig information, med målet att ge allmänheten största möjliga tillgång till information och dokumentation.

1Uppgifterna i bilagan är framför allt hämtade från respektive institutions senaste årsredovisning eller direkt från institutionen. Valutakurserna är hämtade från Riksbanken den 4 december 2024: 1 euro = 11,548 kronor, 1 US-dollar = 11,00648 kronor och 1 SDR (IMF:s särskilda dragningsrätter) =14,458 kronor. Valutakursförändringar har skett under redovisningsperioden.

2 AIIB har sitt räkenskapsår 1 januari–31 december. 29

Skr. 2024/25:82 Bilaga

Det finns vissa undantag i policyn. Till exempel lämnas inte information ut som skulle kunna äventyra AIIB:s kreditvärdighet eller en individs säkerhet.

Könsfördelning i institutionen

–Andel anställda kvinnor: 42 procent vid utgången av 2023

–Andel kvinnor i chefsposition: 19 procent vid utgången av 2023.

Löne- och ersättningsfrågor

AIIB:s policy för kompensation och ersättningar antogs i september 2018 och uppdateras vartannat år. Policyn anger ersättningsnivåer i linje med övriga internationella finansiella institutioner och löneutrymmet bestäms med utvalda internationella finansiella institutioner och den finansiella sektorn som referenspunkter. AIIB:s kompensationsnivå är dock generellt lägre än i den finansiella sektorn. Lönesättningen ska vidare vara prestationsbaserad.

3. Låne- och resultatramverk

Låneramverk

Lån kan ges till AIIB:s medlemmar, men endast 15 procent av institutionens utlåning kan lämnas till medlemsländer utanför Asien. AIIB finansierar både offentliga och privata projekt för utveckling av infrastruktur och andra produktiva sektorer. Offentliga projekt har en genomsnittlig löptid på 20 år, och kan som längst pågå under 35 år. Räntan sätts utifrån referensräntan Secured Overnight Financing Rate (SOFR) och andra komponenter som löptid och risk. Löptider och räntenivåer för privata projekt är marknadsbaserade och bestäms för varje enskilt projekt.

Resultatramverk

I organisationsstrategin, som godkändes 2020, ingår ett resultatramverk.

4. Finansiell information

Totalt ägarkapital

1 101 miljarder kronor, varav 214 miljarder kronor i inbetalt kapital.

Insatser som betalades ut 2022 och 2023 samt utestående insatser

–Utbetalade lån, varav inga var biståndsfinansierade, uppgick 2023 till 63 miljarder kronor och 2022 till 71 miljarder kronor.

–Utestående lån: 242 miljarder kronor.

Annan finansiell information

–Andel oreglerade fordringar: 0,4 procent

30

– Kreditbetyg3: AAA, aaa (stand alone-betyg4). Skr. 2024/25:82
  Bilaga

5. Sveriges roll i institutionen

Svensk ägar- och röstandel

–Inbetalt kapital: 1,4 miljarder kronor

–Garantikapital: 5,5 miljarder kronor

–Svensk röst- och ägarandel: Röstandelen uppgår till 0,74 och ägarandelen till 0,65 procent.

Svenskt bidrag till institutionen 2022 och 2023

Under perioden har Sverige inte bidragit med ytterligare medel till AIIB.

Sveriges valkrets

Sverige ingår i valkretsen Wider Europe Constituency, tillsammans med Danmark, Island, Norge, Polen, Rumänien, Schweiz, Serbien, Storbritannien och Ungern.

Svenskar i institutionen

4 personer, varav 1 i ledande ställning.

Sveriges andel av institutionens upphandling

0,26 procent.

3 Senast publicerat kreditbetyg av Standard & Poor. 31
4 Kreditbetyg för institutionen exklusive ägarnas garantikapital.

Skr. 2024/25:82 Bilaga

32

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)5

1. Grundläggande information

Mandat

EBRD grundades 1991. Institutionens uppdrag är att främja övergången till välfungerande marknadsekonomier, som karakteriseras av konkurrens, inkludering, integration, respekt för miljö och klimat, goda styrningsprinciper samt motståndskraft, i länder som åtagit sig att tillämpa principer om demokrati, pluralism och marknadsekonomi.

Verksamhet

EBRD finansierar projekt i både den privata och offentliga sektorn. Verksamhetsregionen omfattar för närvarande 38 länder i södra och östra medelhavsområdet, Central- och Östeuropa, samt Centralasien.

EBRD ska stödja en miljömässigt hållbar utveckling och har en särskild inriktning på den privata sektorn. Finansiering sker företrädesvis genom lån. Institutionen kan även göra aktieinvesteringar och utfärda garantier samt ge stöd genom tekniskt bistånd. Högst 40 procent av EBRD:s investeringar ska göras i den offentliga sektorn.

Styrning

–Högsta beslutande organ: Guvernörsstyrelsen, som sammanträder en gång per år. Sverige representeras av finansminister Elisabeth Svantesson.

–Organ för beslut: Direktörsstyrelsen. Sverige representeras för närvarande av Magnus Rystedt.

–Chef: Odile Renaud-Basso från Frankrike, som är förordnad t.o.m. 2028.

Medlemmar, huvudkontor och antal anställda

–Medlemmar: 74 länder, varav 38 verksamhetsländer, samt Europeiska unionen och Europeiska investeringsbanken

–Huvudkontor: London, Storbritannien

–Antal anställda: ca 3 000 personer.

2. Institutionella frågor

Policy för öppenhet

EBRD har principer för öppenhet, med målet att ge allmänheten största möjliga tillgång till information och dokumentation. Samtidigt finns regler som skyddar exempelvis låntagare.

5EBRD har sitt räkenskapsår 1 januari–31 december. Siffror för 2024 redovisas inte om det inte särskilt anges.

Könsfördelning i institutionen

–Andel anställda kvinnor: 55 procent

–Andel kvinnor i chefsposition: 36 procent.

Löne- och ersättningsfrågor

Ramverket för löner och förmåner i EBRD syftar till att motivera anställda och belöna prestationer utöver det vanliga, samt till att kunna attrahera och behålla personal. Den totala årliga avsättningen för löneökningar baseras främst på löneutvecklingen i jämförbara sektorer (i synnerhet utvecklingen i den finansiella sektorn i London) och i andra internationella finansiella institutioner. Den individuella löneökningen fördelas främst utifrån prestation och lönenivå i förhållande till referensmarknaderna. Bonus kan betalas ut under förutsättning att EBRD har uppnått vissa mål, och fördelas individuellt baserat på prestation.

Skr. 2024/25:82 Bilaga

3. Låne- och resultatramverk

Låneramverk

EBRD arbetar i sin verksamhet främst med tre finansiella instrument: lån, garantier och ägarkapital. Gemensamt för dessa är att affärsmässiga räntor och avgifter tas ut. Lån är det viktigaste instrumentet. Lånen kan både ha rörlig och fast ränta och ställs ut i någon av de stora internationella valutorna eller i lokal valuta. Löptiden på lånen är oftast 1–15 år. EBRD förvaltar också biståndsfonder, främst för de fattigare verksamhetsländerna och för miljöåtgärder.

Resultatramverk

EBRD följer upp resultat på flera olika sätt. Övergripande mål för institutionens verksamhet fastställs i det femåriga strategiska kapitalramverket. Mer detaljerade årliga mål finns i den årliga affärsplanen, som följs upp kvartals- och årsvis. Målen är både kvalitativa och kvantitativa. EBRD har också resultatramverk i sina landstrategier, dvs. målsättningarna i de vägledande strategiska dokumenten för institutionens verksamhetsländer, och för enskilda projekt. Det finns vidare en intern, oberoende utvärderingsfunktion. I samband med utvärderingar granskas hur finansiellt framgångsrika projekten har varit och vilken effekt de har haft på övergången till marknadsekonomi, dvs. i vilken utsträckning de har främjat reformer, övergången till en öppen marknadsekonomi och utvecklingen av den privata sektorn. Därutöver finns en omfattande finansiell resultatanalys som innefattar löpande värdering av avkastning, värde och risk i enskilda projekt.

4. Finansiell information

Totalt ägarkapital

346 miljarder kronor, varav 72 miljarder kronor i inbetalt kapital.

33

Skr. 2024/25:82 Bilaga

34

Insatser som betalades ut 2022 och 2023 samt utestående insatser

Utbetalda lån, investeringar i eget kapital och garantiåtaganden:

–2022: Insatser för totalt 102 miljarder kronor och givarfinansierade biståndsinsatser för 2,1 miljarder kronor.

–2023: Insatser för totalt 113 miljarder kronor och givarfinansierade biståndsinsatser för 2,4 miljarder kronor.

Utestående lån, investeringar i eget kapital och garantiåtaganden:

–646 miljarder kronor.

Annan finansiell information

–Andel oreglerade fordringar: 7,9 procent

–Kreditbetyg: AAA, aaa (stand alone-betyg).

5. Sveriges roll i institutionen

Svensk ägar- och röstandel

–Inbetalt kapital: 1,7 miljarder kronor

–Garantikapital: 6,3 miljarder kronor

–Svensk röst- och ägarandel: Både röst- och ägarandelen uppgår till 2,3 procent.

Svenskt bidrag till institutionen 2022 och 2023

Svenskt bidrag till multi-bi-insatser6:

–2022: 137,02 miljoner kronor

–2023: 286,85 miljoner kronor.

Sveriges valkrets

Estland, Island och Sverige.

Svenskar i institutionen

16 personer, varav 5 i ledande positioner.

Sveriges andel av institutionens upphandling

–2022: 0 procent av värdet på upphandlade varor och tjänster

–2023: 0 procent av värdet på upphandlade varor och tjänster.

6Dessa uppgifter är hämtade från OpenAid.se (den 9 september 2024) och uttrycks i löpande priser, dvs. faktiskt utbetalt belopp i kronor.

Europeiska investeringsbanken (EIB)7

1. Grundläggande information

Mandat

EIB grundades 1958 och ägs av EU:s medlemsstater. EIB:s uppdrag är att bidra till att utveckla EU:s inre marknad genom att bevilja lån och garantier till investeringsprojekt.

Verksamhet

EIB finansierar projekt inom både den privata och den offentliga sektorn. Ungefär 90 procent av utlåningen sker inom EU. Finansiering sker främst inom sektorerna transport och infrastruktur, energi, klimat och miljö, hälsa och sjukvård, innovation, samt lån till små och medelstora företag via lokala och regionala banker. Vidare underlättar EIB för medlemsstater att ta del av EU:s strukturfondsmedel.

EIB bidrar även med teknisk expertis kring utformning och genomförande av projekt. Institutionen ger dock inte generellt budgetstöd.

Styrning

–Högsta beslutande organ: Guvernörsstyrelsen, som normalt sammanträder en gång per år. Sverige representeras av finansminister Elisabeth Svantesson.

–Organ för beslut: Direktörsstyrelsen. Sverige representeras för närvarande av Sara Tägtström.

–Chef: Nadia Calviño från Spanien, som är förordnad t.o.m. 2029.

Medlemmar, huvudkontor och antal anställda

–Medlemmar: 27 länder (EU:s medlemsstater)

–Huvudkontor: Luxemburg, Luxemburg

–Antal anställda: 4430 personer.

2. Institutionella frågor

Policy för öppenhet

Enligt EIB:s öppenhetspolicy ska institutionen styras av öppenhet och största möjliga insyn. Utgångspunkten är att all information om verksamheten ska offentliggöras, såvida det inte finns starka skäl mot det. EIB har även en policy som reglerar hur klagomål mot EIB-gruppen, dvs. EIB och Europeiska investeringsfonden (EIF) om påstådda administrativa missförhållanden kan framföras.

Könsfördelning i institutionen8

–Andel anställda kvinnor: 51 procent

7EIB har sitt räkenskapsår 1 januari–31 december. Uppgifter för 2024 redovisas inte om det inte särskilt anges.

8Senast tillgängliga uppgifter redovisas (september 2024).

Skr. 2024/25:82 Bilaga

35

Skr. 2024/25:82 Bilaga

36

–Andel kvinnor i chefsposition: 33 procent.

Löne- och ersättningsfrågor

EIB:s målsättning är att ersättning som utgår till personalen ska vara på en nivå som innebär att institutionen kan konkurrera om personal på relevanta jämförelsemarknader. Ersättningssystemet ska främja extraordinära prestationer och möjliggöra för EIB att rekrytera kompetent personal, samtidigt som det ska spegla institutionens dubbla roll som bank och policyinstitution.

EIB har för närvarande två parallella lönesystem. För de som omfattas av det gamla lönesystemet, som gäller för personer som har anställts före juli 2013, är löneökningen delvis baserad på inflationsnivån i Luxemburg och delvis på prestation. Enligt det nya systemet, som gäller för personer som har anställts fr.o.m. juli 2013 och framåt, är löneökningen endast prestationsbaserad. Ersättningen till EIB:s ledningsgrupp är densamma som för anställda på motsvarande positioner inom Europeiska kommissionen. EIB har även ett bonussystem där potten baseras på institutionens operativa och finansiella resultat. Varje anställds bonus sätts individuellt, baserat på dennes prestationer. EIB:s högsta ledning och styrelse omfattas inte av bonussystemet, och får således inte någon rörlig ersättning.

3. Låne- och resultatramverk

Låneramverk

Merparten av EIB:s lån är antingen direkta lån eller garantier till enskilda investeringsprojekt eller lån via andra finansiella institutioner, såsom lokala banker, för vidare utlåning till små och medelstora företag. Räntan sätts individuellt och baseras i huvudsak på EIB:s upplåningskostnad, den administrativa kostnaden och ett risktillägg. Även löptiden bestäms individuellt och anpassas till investeringens livslängd. Förutom lån och garantier tillhandahåller EIB även mikrokrediter och investerar i aktiefonder. Institutionen förvaltar vidare en del fonder som bl.a. finansieras av bidrag från EU-länderna.

Resultatramverk

EIB använder sig av ett ramverk för att bedöma projektens mervärde som består av tre pelare: vilka av EU:s politiska mål projektet bidrar till att uppnå, projektets kvalitet och förutsättningar att bidra till de politiska målen samt vilket tekniskt och finansiellt mervärde som EIB:s medverkan har.

Samtliga projekt granskas enligt ramverket innan de godkänns. Därefter sker uppföljningen av projekt löpande så länge medel betalas ut till dem.

4. Finansiell information

Totalt ägarkapital

2 873 miljarder kronor, varav 8,9 procent i inbetalt kapital.

Insatser som betalades ut 2022 och 2023 samt utestående insatser

Utbetalda lån, investeringar i eget kapital samt garantiåtaganden:

–2022: Insatser för totalt 665 miljarder kronor.

–2023: Insatser för totalt 628 miljarder kronor.

Utestående utlåning, investeringar i eget kapital och garantiåtaganden: 6 647 miljarder kronor.

Annan finansiell information

–Andel oreglerade fordringar: 0,4 procent

–Kreditbetyg: AAA, aaa (stand alone-betyg).

5. Sveriges roll i institutionen

Svensk ägar- och röstandel

–Inbetalt kapital: 88 miljarder kronor

–Garantikapital: 99 miljarder kronor

–Svensk röst- och ägarandel: Både röst- och ägarandelen uppgår till 3,45 procent.

Svenskt bidrag till institutionen 2023

Svenskt bidrag till multi-bi-insatser 9 (finansieras från biståndsramen):

–2023: 101 miljoner kronor.

Sveriges valkrets

Estland, Finland, Lettland, Litauen, Sverige och Österrike. Valkretsen har en gemensam representant i EIB:s högsta operativa ledning, som består av åtta vicepresidenter och av presidenten. För närvarande representeras valkretsen av Thomas Östros från Sverige.

Svenskar i institutionen

38 personer, varav 7 i ledande ställning.

Sveriges andel av institutionens upphandling

2022 och 2023: 0,7 respektive 0,8 procent av värdet på upphandlade varor och tjänster10.

9Multi-bi-insatser är bilateralt bistånd som kanaliseras via multilaterala organisationer öronmärkt för ett specifikt syfte. Sådana insatser kan innefatta olika typer av stöd, t.ex. stora tematiska bidrag på global nivå, finansiering av regionala program och tematiska områden samt insatser i olika länder. Dessa uppgifter är inhämtade från OpenAid.se (den

25september 2024) och uttrycks i löpande priser, dvs. faktiskt utbetalda belopp i kronor.

10EIB redogör endast för upphandlade varor och tjänster till den egna organisationen inte för projekt som finansieras av institutionen.

Skr. 2024/25:82 Bilaga

37

Skr. 2024/25:82 Bilaga

38

Internationella valutafonden (IMF)11

1. Grundläggande information

Mandat

IMF grundades 1944 och ska främja handel, sysselsättning och tillväxt, genom att verka för internationellt monetärt samarbete samt makroekonomisk och finansiell stabilitet.

Verksamhet

IMF övervakar och analyserar den globala ekonomiska och finansiella utvecklingen samt enskilda länders ekonomi, tillhandahåller finansiellt stöd till medlemsländer med betalningsbalansproblem samt bistår medlemsländer med teknisk expertis för att bygga upp och förstärka deras administrativa och institutionella kapacitet.

Styrning

–Högsta beslutande organ: Guvernörsstyrelsen, som sammanträder en gång per år. Sverige representeras av riksbankschef Erik Thedéen.

–Organ för beslut: Exekutivstyrelsen. Sverige ingår i den nordiskbaltiska valkretsen, som för närvarande representeras av Vitas Vasiliauskas från Litauen.

–Chef: Kristalina Georgieva från Bulgarien, som är förordnad t.o.m. 2029.

–Övrigt: Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) är IMF:s högsta rådgivande organ. Kommittén träffas två gånger per år i samband IMF:s vår- och årsmöten.

Medlemmar, huvudkontor och antal anställda

–Medlemmar: 191 länder

–Huvudkontor: Washington DC, USA

–Antal anställda: ca 3 900 personer.

2. Institutionella frågor

Policy för öppenhet

Dokument ska publiceras, om det inte finns starka och konkreta skäl för motsatsen, t.ex. att dokumentet innehåller potentiellt marknadspåverkande uppgifter. Medlemsländer måste aktivt invända mot en publicering av ett dokument som berör dem för att förhindra den.

Könsfördelning i institutionen

–Andel anställda kvinnor: 48 procent

–Andel kvinnor i chefsposition: 36 procent.

11IMF skiljer sig i flera avseenden från andra internationella finansiella institutioner. Institutionen har exempelvis inte något eget inbetalt kapital, utan utlåning sker genom kvotsystemet samt bi- och multilaterala låneavtal.

Löne- och ersättningsfrågor

Lönen har en strukturell och en prestationsbaserad del. Den strukturella delen bestäms efter en sammanvägning av löner i jämförbara sektorer inom både den privata och den offentliga sektorn. Den prestationsbaserade delen baseras på den negativa löneglidningen, dvs. det utrymme som uppstår när senior personal med högre lön slutar och personal med lägre lön börjar. IMF:s exekutivstyrelse beslutade i december 2019 om ett nytt löne- och ersättningssystem. Det nya systemet ska exempelvis ge större möjligheter för män och kvinnor att arbeta inom institutionen på lika villkor: Bland annat har en ny ersättning för barnomsorg införts.

Skr. 2024/25:82 Bilaga

3. Låne- och resultatramverk

Låneramverk

IMF:s låneramverk är uppdelat i icke-biståndssubventionerad utlåning och biståndssubventionerad utlåning, som finansieras genom en separat finansieringsmodell. IMF:s verksamhet finansieras främst genom medlemsländernas kvotinbetalningar och genom lån från dessa länder. Avkastning på guldreserver och ackumulerade vinster från låneräntor och avgifter bidrar med ytterligare medel.

Icke-biståndssubventionerad utlåning

Stand-By Arrangement (SBA): Standardprogram för länder som har korttill medelsiktiga betalningsproblem. SBA innebär att det krävs begränsade reformer av låntagarlandet, som fokuseras på att betalningsproblemen uppklaras inom en rimlig tidsperiod. Lånetak: 145 procent (tillfälligt höjt till 200 procent på grund av ökat behov av finansiellt stöd bland många länder till följd av global ekonomisk osäkerhet) av landets kvotresurser per år och 600 procent för hela lånet. Löptid och ränta12: 3,25–5 år med normal ränta.

Extended Fund Facility (EFF): Stödprogram för länder vars utdragna betalningsproblem kräver långtgående strukturreformer. De krav som ställs på låntagarländerna är att de ska inrätta ett upp till fyraårigt program med strukturella förändringar och tillhandahålla detaljerade policyuppdateringar under de 12 första månaderna. Lånetak: 145 procent (tillfälligt höjt till 200 procent på grund av ökat behov av finansiellt stöd bland många länder till följd av global ekonomisk osäkerhet avlandets kvotresurser per år och 600 procent för hela lånet. Löptid och ränta: 4,5–10 år med normal ränta.

Flexible Credit Line (FCL): Program som kan liknas vid ett lånelöfte från IMF som kan användas av kvalificerade länder vid behov. Programmet ska verka förebyggande, genom att skapa marknadsförtroende. För att ett land ska vara kvalificerat för lånet måste det bl.a. ha en mycket god historik av sund ekonomisk politik. Lånetak: Inget. Löptid och ränta: 3,25–5 år med normal ränta.

12Lånens löptid är den period under vilken lånen måste återbetalas. Med normal ränta avses

IMF:s s.k. SDR-ränta med olika tillägg. 39

Skr. 2024/25:82 Bilaga

40

Precautionary and Liquidity Line (PLL): Program liknande FCL, men för länder som inte når upp till FCL:s kriterier. Kraven på ekonomiska reformer för PLL är t.ex. ett stabilt och strukturellt finansramverk och goda statsfinanser. Lånetak: 150–600 procent av landets kvotresurser, beroende på bl.a. löptid. Löptid och ränta: 3,25–5 år med normal ränta.

Short-term Liquidity Line (SLL): Ett låneverktyg som liknar FCL, som beslutades i april 2020 med anledning av de ekonomiska effekterna av spridningen av covid-19. SLL har samma kvalifikationskrav som FCL, men är inriktat på betalningsbalansproblem som härrör från volatilitet på internationella finansmarknader. Lånetak: 200 procent av landets kvotresurser. Löptid och ränta: 1 år med normal ränta.

Rapid Financing Instrument (RFI): Finansieringsprogram för länder med brådskande, men mindre omfattande behov (t.ex. på grund av en konflikt, naturkatastrof eller pandemi), och där ett fullskaligt program inte är nödvändigt. Programmet innehåller inga krav på reformer, men landet måste samarbeta med IMF för att lösa betalningssvårigheterna. Lånetak: 50 procent av landets kvotresurser per år och 150 procent för hela lånet. Löptid och ränta: 3,25–5 år med normal ränta.

Biståndssubventionerad utlåning

Extended Credit Facility (ECF): Finansieringsprogram för låginkomstländer med mer utdragna betalningsproblem. Krav uppställs på låntagarländerna att genomföra mer omfattande reformer i linje med respektive lands fattigdomsbekämpning. Lånetak: 145 procent av landets kvotresurser per år och 435 procent för hela lånet (taken gäller totala biståndssubventionerade lån). Löptid och ränta: 5,5–10 år med låg eller ingen ränta.

Rapid Credit Facility (RCF): Program liknande RFI, men utformat för låginkomstländer. Inom ramen för programmet ställs inga direkta krav på reformåtgärder. Den ekonomiska politiken bör dock under programmets löptid syfta till att hantera de underliggande problem som gett upphov till betalningsproblemen och stödja landets fattigdomsbekämpning. Lånetak: Normalt 50 procent av landets kvotresurser per år och 100 procent för hela lånet. Löptid och ränta: 5,5–10 år med låg eller ingen ränta.

Stand-by Credit Facility (SCF): Finansieringsprogram för låginkomstländer med kortsiktiga betalningsproblem. Fokuserade reformer krävs i linje med landets fattigdomsbekämpningsstrategi. Lånetak: 145 procent av landets kvotresurser per år och 435 procent för hela lånet (taken gäller totala biståndssubventionerade lån). Löptid och ränta: 4–8 år med låg eller ingen ränta.

Resilience and Sustainability Facility (RSF): Finansieringsprogram för låginkomstländer och särskilt utsatta medelinkomstländer med presumtiva betalningsbalansproblem. RSF kompletterar IMF:s övriga program genom att erbjuda långfristiga lån till länder med befintliga IMF-program för att bistå länderna med att hantera långsiktiga utmaningar inom klimat och pandemiberedskap. Lånetak: det lägsta av 150 procent av landets kvotresurser eller 1 miljard SDR. Löptid och ränta: Upp till 20 år, varav 10,5 års moratorium med låg ränta.

Resultatramverk

Inför varje IMF-program sätts ett antal landspecifika krav (i de fall sådana krävs) på hur låntagarlandets ekonomiska politik ska reformeras för att återställa makroekonomisk stabilitet. IMF genomför sedan regelbundna översyner av hur kraven uppfylls, där revideringar görs efter behov. Översynerna är även kopplade till utbetalningarna. För att IMF ska godkänna fortsatta utbetalningar måste låntagarlandet visa att målen för programmet uppfyllts.

Skr. 2024/25:82 Bilaga

4. Finansiell information

Totalt ägarkapital

6 463 miljarder kronor. IMF har inget eget inbetalt kapital. I stället utgörs grundkapitalet av kvotresurser. Därutöver kan de s.k. nya lånearrangemangen, New Arrangements to Borrow (NAB) aktiveras då efterfrågan på IMF:s resurser är extra stor. NAB omfattade 5 263 miljarder kronor 2023 och gäller t.o.m. 2030. Det finns även bilaterala låneavtal som 2023 omfattade 2 039 miljarder kronor, som kan nyttjas för att tillfälligt öka IMF:s kapacitet, och som löper t.o.m. slutet av 2027 eller tills den 16:e kvotöversynen har trätt i kraft, beroende på vad som inträffar först. IMF:s nuvarande resurser omfattar ca 14 198 miljarder kronor.

Insatser som betalades ut 2022 och 2023 samt utestående insatser

Utbetalda lån:

–2022: Insatser för totalt 390 miljarder kronor, varav 93 procent avsåg ickebiståndssubventionerade lån.

–2023: Insatser för totalt 304 miljarder kronor, varav 81 procent avsåg ickebiståndssubventionerade lån.

Utestående utlåning: 1 605 miljarder kronor (per den 30 november 2024).

5. Sveriges roll i institutionen

Svensk ägar- och röstandel

–Svensk kvot: 64 miljarder kronor

–Svensk röst- och ägarandel: Ägarandelen uppgår till 0,93 procent (kvoter) och röstandelen till 0,91 procent.

Andra svenska bidrag till institutionen

–Multilateralt låneavtal (NAB): 65 miljarder kronor

–Bilaterala lån: 46 miljarder kronor till icke-biståndssubventionerad utlåning

–PRGT-åtagande: ca 318 miljoner kronor.

Sveriges valkrets

Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige.

41

Skr. 2024/25:82 Svenskar i institutionen
Bilaga 13 personer, varav 9 män och 4 kvinnor.
 

42

Nordiska investeringsbanken (NIB)13

1. Grundläggande information

Mandat

NIB grundades 1976 och har som uppdrag att främja hållbar tillväxt i medlemsländerna genom att tillhandahålla långfristig och komplementär finansiering på marknadsmässiga villkor till projekt som främjar produktivitet och miljörelaterade fördelar i medlemsländerna.

Verksamhet

För att i linje med mandatet främja produktivitet i NIB:s medlemsländer ska projekt finansierade av institutionen fokusera på teknisk utveckling och innovation, humankapital och likvärdiga ekonomiska möjligheter, infrastruktur samt marknadseffektivitet och företagsklimat. NIB lånar bl.a. ut medel till projekt som främjar utsläppsminskningar, förebyggande klimatrelaterade åtgärder, resurseffektivitet och utveckling av ren teknologi. Utlåningen riktar sig till både den privata och den offentliga sektorn. Huvuddelen av utlåningen sker i medlemsländerna, men NIB kan även låna ut medel till länder som inte är medlemmar.

Styrning

–Högsta beslutande organ: Guvernörstyrelsen, som sammanträder en gång per år. Sverige representeras av finansminister Elisabeth Svantesson.

–Organ för beslut: Direktörsstyrelsen. Sverige representeras för närvarande av Max Elger.

–Chef: André Küüsvek från Estland, som är förordnad t.o.m. 2026.

Medlemmar, huvudkontor och antal anställda

–Medlemmar: 8 länder, samtliga i verksamhetsregionen

–Huvudkontor: Helsingfors, Finland

–Antal anställda: 244 personer.

2. Institutionella frågor

Policy för öppenhet

NIB:s policy för öppenhet innebär att institutionen ska sträva efter att göra information om sina strategier, policyer och verksamhet tillgänglig för allmänheten, om det inte finns övertygande skäl för sekretess.

Könsfördelning i institutionen

–Andel anställda kvinnor: 39 procent

–Andel kvinnor i chefsposition: 33 procent.

13NIB har sitt räkenskapsår 1 januari–31 december. Siffror för 2024 redovisas inte om det inte särskilt anges.

Skr. 2024/25:82 Bilaga

43

Skr. 2024/25:82 Bilaga

Löne- och ersättningsfrågor

Direktörsstyrelsen beslutar årligen om NIB:s totala löneökningar. Löneökningarna har två komponenter. En del av ökningen används för justering för individuell prestation, den andra avsätts för personal med specialistfunktioner för att säkerställa att deras löner är konkurrenskraftiga. NIB använder sig av externa referensgrupper vid lönejusteringar. Personalens löner jämförs med lönerna i de nordiska ländernas finansiella sektorer, förutom vad gäller den administrativa personalens löner, som jämförs med motsvarande löner i Finland. För vissa specifika befattningar görs även jämförelser med andra internationella institutioner som EBRD, EIB och OECD.

3. Låne- och resultatramverk

Låneramverk

NIB lånar ut medel till marknadsmässiga villkor. Institutionen tillhandahåller långfristig finansiering till projekt som främjar produktivitet och miljörelaterade fördelar i framför allt medlemsländerna.

Resultatramverk

NIB genomför projektutvärderingar för vissa redan genomförda projekt genom sin övervaknings- och utvärderingsfunktion för mandatuppfyllnad. Syftet med dessa är att utvärdera genomförandet och långsiktiga resultat. Utvärderingarna startar som regel tre år efter det att ett projekt inletts.

4. Finansiell information

Totalt ägarkapital

97 miljarder kronor, varav 9,8 miljarder kronor i inbetalt kapital.

Insatser som betalades ut 2022 och 2023 samt utestående insatser

Utbetalda lån:

–2022: Insatser för totalt 43 miljarder kronor, varav 100 procent avsåg icke-biståndssubventionerade insatser.

–2023: Insatser för totalt 40 miljarder kronor, varav 100 procent avsåg icke-biståndssubventionerade insatser.

Utestående utlåning: 248 miljarder kronor.

Annan finansiell information

–Andel oreglerade fordringar: 0,04 procent

–Kreditbetyg: AAA, aaa (stand alone-betyg).

44

5. Sveriges roll i institutionen

Svensk ägar- och röstandel

–Inbetalt kapital: 3,4 miljarder kronor

–Garantikapital: 33 miljarder kronor

–Svensk röst- och ägarandel: Ägarandelen i NIB uppgår till 34,6 procent och röstandelen till 12,5 procent (de åtta medlemsländerna har varsin röst).

Skr. 2024/25:82 Bilaga

Svenskt bidrag till institutionen 2022 och 2023

Under perioden har Sverige inte bidragit med ytterligare medel till NIB.

Sveriges valkrets

Styrelsen är inte indelad i valkretsar.

Svenskar i institutionen

13 personer.

Sveriges andel av institutionens upphandling

1,54 procent.

45

Skr. 2024/25:82 Bilaga

46

Världsbanksgruppen: Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, Internationella utvecklingsfonden, Internationella finansieringsbolaget och Multilaterala investeringsgarantiorganet14

1. Grundläggande information

Mandat

Uppdraget för hela Världsbanksgruppen, som grundades 1944, är att minska fattigdom genom att stödja en inkluderande och hållbar globalisering, stärka tillväxten med hänsyn till miljön samt skapa möjligheter och hopp för individer. Vid årsmötet 2023 beslutades institutionens nya vision: en värld fri från fattigdom på en planet som går att leva på.

Verksamhet

Världsbanksgruppen består av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), Internationella utvecklingsfonden (IDA), Internationella finansieringsbolaget (IFC), Multilaterala investeringsorganet (MIGA) och Internationella centralorganet för biläggandet av investeringstvister (ICSID).

IBRD:s verksamhet syftar till att minska fattigdomen i medelinkomstländer och kreditvärdiga låginkomstländer, genom att främja hållbar utveckling via lån och garantier samt tillhandahålla analys- och rådgivningstjänster. IDA:s verksamhet syftar till att minska fattigdom, genom förmånliga lån och bidrag för ekonomisk och social utveckling, ökad produktivitet samt höjd levnadsstandard i de minst utvecklade länderna. IFC:s verksamhet syftar till att främja en hållbar ekonomisk tillväxt, genom investeringar och rådgivning till främst den privata sektorn. MIGA ger garantier mot politiska risker. ICSID är ett oberoende tvistlösningsorgan.

Styrning

–Högsta beslutande organ: Guvernörsstyrelsen, som sammanträder en gång per år och vid behov. Sverige representeras av finansminister Elisabeth Svantesson.

–Chef: Ajay Banga från USA, som är förordnad t.o.m. 2028.

–Organ för beslut: Exekutivstyrelsen. Sverige representeras, tillsammans med övriga nordiska och baltiska länder, för närvarande av Sigrún Rawet från Sverige.

–Rådgivande organ: Utvecklingskommittén är Världsbanksgruppens och IMF:s högsta rådgivande organ i utvecklingsfrågor. Kommittén träffas två gånger per år i samband med institutionernas års- och vårmöten, och består av ministerrepresentanter från de 25 valkretsarna i Världsbanksgruppens exekutivstyrelse. Finansminister Elisabeth Svantesson är ordförande för utvecklingskommittén t.o.m. oktober 2026.

14Världsbanksgruppen har sitt räkenskapsår 1 juli–30 juni. År 2023 avser i denna redogörelse 1 juli 2022–30 juni 2023 och 2024 avser 1 juli 2023–30 juni 2024.

Medlemmar, huvudkontor och antal anställda

–Medlemmar: IBRD har 189 medlemsländer, IDA 175 medlemsländer, IFC 186 medlemsländer och MIGA 182 medlemsländer.

–Huvudkontor: Washington DC, USA.

–Antal anställda: ca 13 500 i IBRD och IDA, ca 4 500 i IFC och 202 i MIGA. Totalt ca 18 300 personer.

Skr. 2024/25:82 Bilaga

2. Institutionella frågor

Policy för öppenhet

Världsbanksgruppen arbetar enligt en öppenhetspolicy, vars syfte är att öka effektivitet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande. Ut- gångspunkten är att all information ska lämnas ut, med undantag för särskilt känslig information, t.ex. personrelaterad eller marknadskänslig information. Så mycket dokumentation som möjligt ska vidare göras tillgänglig på Världsbanksgruppens hemsida.

Könsfördelning i institutionen

–Andel anställda kvinnor: ca 59 procent i IBRD och IDA, ca 59 procent i IFC och 54 procent i MIGA.

–Andel kvinnor i chefsposition: 43,3 procent i IBRD och IDA, 41,5 procent i IFC och 33,3 procent i MIGA.

Löne- och ersättningsfrågor

Världsbanksgruppen genomför en översyn av sitt kompensationsramverk vart tredje år. Den senaste översynen genomfördes 2023 och inriktades på att se över kompensationen för anställda vid institutionens landkontor. Enligt ramverket är lönesättningen uppdelad i en strukturell lönejustering och ett meritbaserat element. Syftet med ramverket är att det ska finnas en tydlig koppling mellan prestation och lön, att locka och behålla kompetent personal samt att samtidigt uppnå en hållbar budget för personalkostnader.

3. Låne- och resultatramverk

Låneramverk  
IBRD ger lån till den offentliga sektorn i medelinkomstländer och kredit-  
värdiga låginkomstländer. Lån ges antingen genom budgetstöd eller som  
projektstöd till specifika sektorer. I samband med budgetstöd ställs krav  
på både reformering av institutioner och den ekonomiska politiken. Kra-  
ven syftar t.ex. till att stärka länders finansiella styrning och utveckla  
sociala skyddsnät. Lån till specifika sektorer lämnas inom områden som  
utbildning, hälsa, infrastruktur och landsbygdsutveckling. Lån från IBRD  
ges i stort sett till marknadsmässiga villkor, men med lånekostnader som  
ligger något under kapitalmarknadens och med löptider på upp till 35 år.  
Lånen finansieras huvudsakligen genom upplåning på de internationella  
kapitalmarknaderna, men även genom avkastningen på det ägarkapital  
som betalats in av medlemsländerna, IBRD:s egna investeringar på  
marknaden och ränteinkomster från låneverksamheten. 47

Skr. 2024/25:82 Bilaga

48

IDA ger förmånliga lån, eller bistånd, till de allra fattigaste länderna. Lånen har normalt en löptid från 20 år upp till 50 år. Fonden fokuserar primärt på den offentliga sektorn och huvudsakligen på områden såsom hälsa, utbildning och infrastruktur. Finansieringen av IDA:s lån och bistånd sker främst genom kapitalpåfyllnader från medlemsländerna och resursöverföringar från delar av vinsterna från IBRD och IFC.

IFC tillhandahåller finansiering och teknisk assistans till den privata sektorn. Stöd ges genom ägarkapitalinvesteringar, lån (normalt med en löptid om 7–12 år) och garantier på marknadsmässiga villkor. Syftet med stödet är att erbjuda finansiering till företag i regioner som saknar tillgång till kapitalmarknaden. För att öka de finansiella resurserna tillgängliggör IFC även kapital från andra investerare. Bolagets verksamhet är vinstdrivande, men garanteras ytterst av medlemsländernas ägarkapital.

Resultatramverk

Världsbanksgruppen använder ett övergripande resultatramverk för sin verksamhet. Ramverket följer framsteg på fyra nivåer: utvecklingsresultat i länderna, resultat och effekter av gruppens verksamhet, operationell effektivitet samt organisatorisk effektivitet och interna reformer. Baserat på ramverket ska en årlig resultatrapport sammanställas.

IFC:s resultatramverk omfattar både investeringar och teknisk assistans från institutionen i projektcykelns alla steg. IFC har också ett ramverk för att mäta utvecklingseffekt i projektutvecklingsfasen och ett övergripande resultatramverk, som med ett antal indikatorer används för att mäta verksamhetens resultat.

4. Finansiell information

Totalt ägarkapital

–IBRD: 3 556 miljarder kronor, varav 247 miljarder kronor i inbetalt kapital

–IFC: 412 miljarder kronor, varav 256 miljarder kronor i inbetalt kapital

–MIGA: 21 miljarder kronor, varav 4 miljarder kronor i inbetalt kapital.

Insatser som betalades ut 2023 och 2024 samt utestående insatser

IBRD

Utbetalda lån och garantiåtaganden:

–2023: Insatser för totalt 281 miljarder kronor (inte biståndssubventionerade).

–2024: Insatser för totalt 368 miljarder kronor (inte biståndssubventionerade).

Utestående insatser: 2 864 miljarder kronor.

IDA

Utbetalda lån och bidrag:

–2023: Insatser för totalt 305 miljarder kronor (biståndssubventionerade).

– 2024: Insatser för totalt 311 miljarder kronor (biståndssubvention- Skr. 2024/25:82
erade). Bilaga
Utestående insatser: 2 229 miljarder kronor.  
IFC  
Utbetalda lån, investeringar i eget kapital och investeringar i värdepapper:  

–2023: Insatser för totalt 206 miljarder kronor (inte biståndssubventionerade).

–2024: Insatser för totalt 211 miljarder kronor (inte biståndssubventionerade).

Utestående insatser: 646 miljarder kronor.

MIGA

Garantiåtaganden:

–2023: Garantiåtaganden för totalt 71 miljarder kronor.

–2024: Garantiåtaganden för totalt 90 miljarder kronor.

Utestående insatser: 347 miljarder kronor.

Annan finansiell information

Andel oreglerade fordringar:

–IBRD: 0,5 procent

–IDA: 0,4 procent

–IFC: 1,8 procent

–MIGA: information saknas. Kreditbetyg:

–Kreditbetyg (IBRD): AAA, aaa (stand alone-betyg)

–Kreditbetyg (IDA): AAA, aaa (stand alone-betyg)

–Kreditbetyg (IFC): AAA, aaa (stand alone-betyg).

5. Sveriges roll i institutionen

Svensk ägar- och röstandel

Inbetalt kapital:

–IBRD: 2,2 miljarder kronor

–IFC: 2,6 miljarder kronor

–MIGA15: 220 miljoner kronor.

Garantikapital:

–IBRD: 30 miljarder kronor

–IFC: IFC har inget garantikapital

–MIGA: se inbetalt kapital.

Svensk röst- och ägarandel:

15 Avser både inbetalt kapital och garantikapital. 49

Skr. 2024/25:82 Bilaga

50

–IBRD: Ägarandelen uppgår till 0,93 procent och röstandelen till 0,91 procent.

–IDA: Ägarandelen uppgår till 3,14 procent och röstandelen till 2,15 procent.

–IFC: Ägarandelen uppgår till 1,05 procent och röstandelen till 1,02 procent.

–MIGA: Ägarandelen uppgår till 1,04 procent och röstandelen till 0,94 procent.

Svenskt bidrag till institutionen 2023 och 202416

Bidrag till IDA (svenskt stöd till IDA finansieras från biståndsramen):

–2023: 2,7 miljarder kronor (enbart kärnstöd)

–2024: 4,3 miljarder kronor (enbart kärnstöd).

Bidrag till IBRD (svenskt stöd till IBRD finansieras från biståndsramen):

–2023: 162 miljoner kronor (enbart kärnstöd)

–2024: 0 kronor (enbart kärnstöd).

Bidrag till IFC (svenskt stöd till IFC finansieras från biståndsramen):

–2023: 102 miljoner kronor (enbart kärnstöd)

–2024: 0 kronor (enbart kärnstöd).

Sveriges valkrets

Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige.

Svenskar i institutionen

107 personer i Världsbanksgruppen som helhet, varav 3 i ledande ställning.

Sveriges andel av institutionens upphandling

–2023: 0,02 procent av värdet på upphandlade varor och tjänster

–2024: 0,05 procent av värdet på upphandlade varor och tjänster.

16År 2023 avser 1 januari–31 december. År 2024 avser 1 januari–28 oktober.

Skr. 2024/25:82

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 januari 2025

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa

Föredragande: statsrådet Wykman

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker 2023 och 2024

51