Riksdagens skrivelser till regeringen

1 Inledning	Skr. 2024/25:75

Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som över- lämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen).

Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2024. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redo- visningsperiodens utgång.

Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riks- dagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivel- sen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärende- grupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2025 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet.

Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvud- avsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2022/23, 2023/24 och det nu pågående riksmötet 2024/25 fram till årsskiftet.

Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 116 från riksmötet 2023/24 till och med nr 125 från riksmötet 2024/25. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskotts- betänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redo- visningen med en asterisk (*).

Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4).

Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivel- serna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författ- ningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5).

Skr. 2024/25:75 Statsråds- beredningen

2 Redovisning

2.1 Statsrådsberedningen

Nyare riksmöten

Riksmötet 2023/24

1. Rskr. 2023/24:116

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Bet. 2023/24:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 15 februari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

2. Rskr. 2023/24:142

Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd första halvåret 2023

Skr. 2023/24:34, bet. 2023/24:UU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

3. Rskr. 2023/24:183

Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Skr. 2023/24:115, bet. 2023/24:UU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

4. Rskr. 2023/24:220

Granskningsbetänkande

Bet. 2023/24:KU20

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

5. Rskr. 2023/24:222

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 Skr. 2023/24:75, bet. 2023/24:KU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

6. Rskr. 2023/24:225

Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2023 Skr. 2023/24:103, bet. 2023/24:KU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75	2.2 Justitiedepartementet
Justitie-
departementet	Äldre riksmöten
	Riksmötet 2014/15
	1. Rskr. 2014/15:77
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22),
	2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75
	(Ju 4), 2020/21:75 (Ju 3), 2021/22:75 (Ju 3), 2022/23:75 (Ju 1) och
	2023/24:75 (Ju 1).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en
	redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala
	poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skr. 2016/17:75 redovisades denna
	punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade
	redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle
	kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I
	budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen.
	Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen
	myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i
	hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick
	Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen.
	Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med
	utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt
	utvecklingsarbete. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att,
	på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner,
	innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som
	beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på
	att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det
	fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om
	redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära
	återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en
	långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att
	redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolis-
	områdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal
	närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur
	resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med
	fler poliser i yttre tjänst.
	I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen närmare att Polis-
	myndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt
	antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande
	arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten
	skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels
	som andel av det totala antalet poliser. Vidare gav regeringen myndigheten
6	i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten
6

för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Polismyndigheten har redovisat hur de ökade resurserna har fördelats i verksamheten.

Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har tidigare haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44).

Brottsförebyggande rådet (Brå) fick 2021 i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning lämnades den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. Brås delrapport i mars 2023 avsåg resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten. Den visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena i absoluta tal har ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt åren 2017–2022. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån.

Regeringen gav i oktober 2023 Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Uppdraget redovisades den 30 oktober 2024. ESV har analyserat hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. ESV har även analyserat hur Polismyndighetens samlade resursfördelning bidrar till att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet. En av slutsatserna är att Polismyndighetens resursfördelning till viss del bidrar till en stark lokal närvaro i hela landet men att regeringens styrning av myndigheten mot en ökad lokal närvaro kan bli mer effektorienterad.

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9 s. 55–56) anförde regeringen att Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. En hög polistillväxt ska gynna såväl den brottsförebyggande som den utredande verksamheten. Ytterligare resurser för fortsatt tillväxt tillfördes fr.o.m. 2025.

I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen om ett nytt mål som innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet. Till detta ska Polismyndigheten särskilt redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet. Myndigheten ska också redovisa lokal polisnärvaro per polisregion, där det ska framgå antalet kommunpoliser, områdespoliser samt anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet. Vidare ska Polismyndigheten redovisa vilka

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	åtgärder som myndigheten har vidtagit för att öka antalet poliser i yttre
Justitie-	tjänst samt hur myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till
departementet	medborgarna. I regleringsbrevet för 2024 fick Polismyndigheten även i
	uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande.
	Uppdraget redovisades den 19 april 2024.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 42–43) redovisade regeringen att Polismyndigheten i mars 2024 nådde
	målsättningen att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer.
	Sedan ingången av 2016 då Polismyndighetens nuvarande tillväxtperiod
	började, har antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ökat med 23 procent.
	Det har skett en ökning av antalet personer som arbetar med
	brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet i lokalpolisområdena.
	Även antalet områdespoliser och antalet kommunpoliser har ökat.
	Regeringen anförde att målsättningen är att Polismyndigheten ska
	återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis med god service
	till medborgarna. Mot bakgrund av att den lokala polisresursen i hela
	landet, inte minst antalet områdespoliser, har ökat och fortsatt ökar samt
	den höga ambition på området som regeringen har redovisat bedömde
	regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tillkännagivandet var
	tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	2. Rskr. 2014/15:138
	Straffrättsliga frågor
	Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758,
	1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969,
	2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25),
	2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7), 2020/21:75
	(Ju 6), 2020/21:75 (Ju 4), 2021/22:75 (Ju 4), 2022/23:75 (Ju 2) och
	2023/24:75 (Ju 2).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*:
	Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning
	vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och
	delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av
	Påföljdsutredningens betänkande Nya påföljder (SOU 2012:34).
	Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter
	tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag
	som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap.
	brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde
	regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för
	straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl
	avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att
	propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade
	dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var
	slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför
	åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i
8	budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6).
8

Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2014/15:152

Polisfrågor

Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8), 2020/21:75 (Ju 7), 2021/22:75 (Ju 5), 2022/23:75 (Ju 3) och 2023/24:75 (Ju 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014–2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018.

För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter beslutade regeringen den 14 juli 2022 propositionen Arrestantvakter och transportuppdrag (prop. 2021/22:275). I propositionen föreslås ändringar

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	i polislagen som bl.a. innebär att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra
Justitie-	vissa transporter av frihetsberövade personer. Lagändringarna trädde i
departementet	kraft den 1 januari 2023. Regeringen beslutade den 16 mars 2023
	propositionen En ny lag om ordningsvakter (prop. 2022/23:91). I propo-
	sitionen föreslås en ny lag om ordningsvakter som skapar förutsättningar
	för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter.
	Ordningsvakter ska få användas för att medverka till att upprätthålla
	allmän ordning och säkerhet eller främja trygghet. De ska även ges fler
	befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna
	personer, vilket bedöms kunna frigöra resurser hos Polismyndigheten som
	gör att polismän kan ägna sig åt uppgifter där det finns ett större behov av
	polisiär kompetens. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2024.
	Den 6 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En ny jakt-
	och viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108) som ger en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de
	statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårds-
	området. I uppdraget ingår att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet
	och att utreda om bl.a. ansvaret för vapentillstånd och tillsyn och
	tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den
	nya myndigheten. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november
	2024 ska uppdraget redovisas senast den 30 april 2025 (dir. 2024:105).
	Den 11 maj 2023 beslutade regeringen ett uppdrag till Statskontoret om att
	se över vissa frågor på djurområdet, bl.a. om uppgiftsfördelningen mellan
	Polismyndigheten och länsstyrelserna är ändamålsenligt utformad
	(LI2023/02465, LI2023/00375). Uppdraget redovisades den 28 februari
	2024.
	Därutöver har det genomförts arbete som syftar till att avlasta
	Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. Den
	31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Hittegods i
	kollektivtrafiken (prop. 2021/22:218). I propositionen föreslogs en ny
	hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik som bl.a. innebär att den som
	tar om hand kvarglömd eller borttappad egendom ombord på kollektiv-
	trafikfordon eller inom vissa anslutande områden, ska lämna egendomen
	till det berörda trafikföretaget. Den nya lagen innebär att Polis-
	myndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Lagen trädde i kraft
	den 1 augusti 2022. Polismyndigheten inkom den 17 juni 2022 med en
	hemställan om översyn av lagen (1976:711) om omhändertagande av
	berusade personer. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Den 29 augusti
	2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En stärkt tillsyn av tivolin
	och en översyn av vissa uppgifter som utförs av Polismyndigheten (dir.
	2024:75). I uppdraget ingår bl.a. att överväga åtgärder för en stärkt tillsyn
	av tivoliverksamheter och ta ställning till om Polismyndighetens ansvar
	för hantering av vissa andra ärenden ska överlämnas till en annan
	huvudman. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2025. Den
	4 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Avskaffat krav på
	tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser (prop. 2024/25:27) som bl.a.
	innebär att kravet på tillstånd från Polismyndigheten för att driva vissa
	hotell- och pensionatsrörelser tas bort och ersätts av ett anmälnings-
	förfarande. Förslagen innebär en administrativ lättnad för Polismyndig-
	heten som kan frigöra resurser till annat. Punkten är inte slutbehandlad.
10

4. Rskr. 2014/15:153

Kriminalvårdsfrågor

Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9), 2020/21:75 (Ju 8), 2021/22:75 (Ju 6), 2022/23:75 (Ju 4) och 2023/24:75 (Ju 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhälls- skydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

5. Rskr. 2015/16:36

Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin

Prop. 2015/16:3, bet. 2015/16:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10), 2020/21:75 (Ju 9), 2021/22:75 (Ju 7), 2022/23:75 (Ju 5) och 2023/24:75 (Ju 5). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten var att det skulle behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutred- ningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	2015:8). Regeringskansliet har undersökt om förslagen i slutbetänkandet
Justitie-	kan läggas till grund för lagstiftning så som de nu ser ut eller om de
departementet	behöver uppdateras mot bakgrund av andra lagändringar och den tekniska
	utvecklingen. I detta syfte bjöd Regeringskansliet in ett flertal intressenter
	till ett samrådsmöte i mars 2024 för att inhämta synpunkter på
	utredningens förslag. Regeringen gjorde bedömningen i budgetproposi-
	tionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.5 s. 24)	att
	förslagen i slutbetänkandet har förlorat i aktualitet och att det inte finns
	tillräckliga skäl att gå vidare med dem. Tillkännagivandet ansågs därmed
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	6. Rskr. 2015/16:106
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32),
	2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12), 2020/21:75
	(Ju 10), 2021/22:75 (Ju 8), 2022/23:75 (Ju 6) och 2023/24:75 (Ju 6).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 s. 49).
	I skr. 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen
	ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte
	tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet.
	2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop.
	2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför
	åter står som öppen.
	Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för
	2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 53–54), i
	budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 38–39) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4
	avsnitt 2.7 s. 44–45).
	Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser.
	Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central
	insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. Genom
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4,	bet.
	2022/23:JuU1, rskr. 2022/23:85) tillfördes Polismyndigheten ytterligare
	medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler
	polisanställda 2024. Dessutom fortgår satsningen på ett tekniklyft för att
	åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska
	förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i

digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottsligheten.

Som tidigare redovisats har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Personaltillväxten innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser blir väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts

under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Sedan tidigare har regeringen redogjort för renodlingen av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Brottsförebyggande rådet fick i juni 2021 i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning lämnades till regeringen den 17 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen en ny målstruktur som, tillsammans med återrapporteringskrav, har ett ökat fokus på effektivitet. Exempel på frågor som särskilt ska återrapporteras är verksamhets- anpassning av arbetstidsförläggning, administration för poliser i yttre tjänst, förmåga att utreda grova våldsbrott och återtagande av kriminellas brottsvinster. I regleringsbrevet finns också uppdrag att ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Uppdraget redovisades i augusti 2023. I samma regleringsbrev gav regeringen också Polismyndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Av redovisningen skulle även framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av tilldelade och beräknade resurstillskott. Uppdraget redovisades i september 2023.

Målet med att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer nåddes i mars 2024. I budgetpropositionen för 2025 har Polismyndigheten tillförts ytterligare medel för att fortsätta växa, med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen.

Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den 30 oktober 2024. Ekonomistyrningsverket har analyserat hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. Ekonomistyrningsverket har även analyserat skillnader i hur de olika polisregionerna styr sina resurser.

I samband med att en ny rikspolischef tillsattes i december 2023 gav regeringen den nya polisledningen ett tydligt förändringsuppdrag. I detta ingår att myndigheten ska säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser.

Regeringens inriktning tydliggörs ytterligare i regleringsbrevet för 2024. Dels anger regeringen i en ny portalskrivning att regeringens styrning av Polismyndigheten fokuserar på effektivitet och förbättrade resultat, dels anger regeringen att Polismyndigheten ska redovisa sitt arbete med att säkerställa en effektiv organisering, styrning och uppföljning av

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	verksamheten. Redovisningen ska innefatta en redogörelse av fortsatt
Justitie-	utvecklingsarbete för kvantitativ uppföljning av resultat och hur
departementet	myndigheten verkar för spridning av effektiva och beprövade arbetssätt
	mellan olika delar av organisationen. Av regleringsbrevet följer också bl.a.
	att Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att
	säkerställa ett välavvägt resursutnyttjande mellan den planlagda
	brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten samt hur
	myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära
	kärnverksamheten.
	Ett antal åtgärder genomförs för att renodla Polismyndighetens
	arbetsuppgifter, vilket beräknas möjliggöra ökat fokus på den polisiära
	kärnverksamheten, se bl.a. rskr. 2014/15:152 (Ju 3).
	Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna och det allt tydligare fokus på
	effektivitet som nu finns i myndighetsstyrningen bedömde regeringen i
	budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43
	f.) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om
	förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer
	(bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skr. 2016/17:75 redovisades denna punkt som
	slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat
	tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna
	anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I
	budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6)
	meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.
	Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska
	kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också
	har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på
	utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a.
	öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs
	i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndig-
	heten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten
	har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder
	för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en
	myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med
	att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på
	brottsplats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den
	forensiska verksamheten. Vidare har kompetenshöjande åtgärder vidtagits
	för att öka antalet salivprov i registersyfte eftersom sådana prov kan vara
	av stor betydelse för förutsättningarna att klara upp brott. I Polismyndig-
	hetens regleringsbrev för 2024 betonar regeringen vikten av en effektiv
	brottsutredningsverksamhet och ökad lagföring, och begär återrapporte-
	ring av relevanta indikatorer på området.
	Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv
	beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen
	(1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till
	målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om
	den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick
	2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd
	under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov
14	kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redo-

visades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.

För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021.

Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig- hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen skulle omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisning lämnades i årsredovisningen för 2022.

Polismyndigheten har i årsredovisningen för 2022 bl.a. meddelat att informationen till brottsutsatta förstärkts genom utökad uppföljning och utvärdering av information till brottsutsatta, anpassat och utvecklat stöd för information till brottsutsatta, översyn av utbildningar för information till brottsutsatta vid anmälan och rutiner och ansvarsfördelning för förbättrad information till brottsutsatta under ett ärendes gång. På Polismyndigheten pågår utveckling av en första version av Mina sidor som kommer ge medborgare som är utsatta för mängdbrott (exempelvis stöld, bedrägeri, skadegörelse eller förlust) möjlighet att på ett enkelt sätt få information om sina pågående och avslutade ärenden. På Mina sidor kommer det även att finnas brottsofferinformation om det brott man har anmält.

Polismyndigheten har därefter fortsatt att arbeta med att förbättra informationen till brottsutsatta. Myndigheten har sedan den 1 mars 2024 beslutat om en handbok för anmälningsupptagare vid polisens kontaktcenter med tillhörande metodstöd för information till brottsutsatta. Mina sidor driftsattes även i juni 2024 där målsägande kan följa status rörande sitt ärende.

I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovisningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att
Justitie-	brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela
departementet	gång.
	Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits för att förbättra information
	till brottsoffer bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop.
	2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44 f.) att tillkännagivandet var
	tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	7. Rskr. 2015/16:174
	Kriminalvårdsfrågor
	Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26),
	2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15), 2020/21:75 (Ju 13), 2021/22:75
	(Ju 11), 2022/23:75 (Ju 8) och 2023/24:75 (Ju 8).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer
	som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå
	behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram
	ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och
	villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska
	vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova
	sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett
	detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit
	motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En
	särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet
	med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning – förstärkta
	åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade
	regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid
	villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det
	finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling
	mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den
	villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september
	2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och
	deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18).
	Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den
	villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag
	för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder
	eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället.
	Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga
	frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden.
	Regeringen gjorde bedömningen att propositionens förslag därmed fick
	anses ligga mycket nära riksdagens tillkännagivande i den del det avser att
	det bör införas en skyldighet för dem som har begått viss brottslighet att
	delta i behandlingsprogram för att kunna komma i fråga för villkorlig
	frigivning. Regeringen ansåg därför att det inte behöver vidtas någon
	ytterligare åtgärd med anledning av denna del av tillkännagivandet. Den
	del av tillkännagivandet som innebär att en vägran att delta i
16	behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjlighet till
16

permission behandlades inte i det lagstiftningsprojektet och tillkännagivandet bedömdes därför inte slutbehandlat, se prop. 2020/21:18 s. 20. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den del av tillkännagivandet som avser permission. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2015/16:187

Hyresrätt m.m.

Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16), 2020/21:75 (Ju 14), 2021/22:75 (Ju 12), 2022/23:75 (Ju 9) och 2023/24:75 (Ju 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget redovisades i april 2022 genom betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdraget att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter och analysera och ta ställning till hur ett tryggt regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 22 april 2025. En proposition kan beslutas under riksmötet 2025/26. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2015/16:196

Straffrättsliga frågor

Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31),
Justitie-	2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17), 2020/21:75 (Ju 15), 2021/22:75
departementet	(Ju 13), 2022/23:75 (Ju 10) och 2023/24:75 (Ju 10).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det
	som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för
	regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit	motion
	2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i
	december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU
	2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege-
	ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts-
	området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den
	19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som
	tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom
	promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra
	brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen
	Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den
	19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till
	butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop.
	2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var
	delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikations-
	grund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Bered-
	ningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom
	Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se
	över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56).
	Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av
	strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig
	brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står
	i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott.
	Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta
	straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har
	remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare
	beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag
	att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a.
	med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115).	Enligt
	tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget
	redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har
	under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2015/16:197

Polisfrågor

Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18), 2020/21:75 (Ju 16), 2021/22:75 (Ju 14), 2022/23:75 (Ju 11) och 2023/24:75 (Ju 11).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Enligt kommittédirektiven En stärkt tillsyn av tivolin och en översyn av vissa uppgifter som utförs av Polismyndigheten (dir. 2024:75) ska en särskild utredare bl.a. ta ställning till i vilken utsträckning vissa uppgifter som i dag utförs av Polismyndigheten kan överföras till en annan huvud- man. Det handlar bl.a. om Polismyndighetens ansvar för vissa ärenden enligt ordningslagen, lagen om felparkeringsavgift och delgivningslagen. Syftet är att säkerställa att uppgifterna utförs effektivt och ändamålsenligt, men även att öka Polismyndighetens förutsättningar att fokusera på sitt kärnuppdrag. Utredaren är oförhindrad att ta upp närliggande frågor som har samband med uppdraget, om det bedöms motiverat. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2025.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44) anförde regeringen att ett brett arbete för att ytterligare renodla Polismyndighetens arbete har initierats genom direktiven och att det därför inte längre finns behov av att återuppta den tidigare utredningen. Till- kännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

11. Rskr. 2015/16:205

Vallagsfrågor

Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19), 2020/21:75 (Ju 17), 2021/22:75 (Ju 15), 2022/23:75 (Ju 12) och 2023/24:75 (Ju 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande

3.Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och
Justitie-	tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). I betänkandet redovisades resultatet
departementet	av ett idé- och prototyparbete för utveckling av hjälpmedel till personer
	med synnedsättning. Kommittén lämnade förslag om att vidareutveckla de
	prototyper som presenterats, att alla kommuner ska kunna erbjuda
	förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på alla röstmot-
	tagningsställen och att punktskrift som tillförs valsedeln av väljare vid
	röstning ska kunna avläsas och bedömas vid länsstyrelsens slutliga
	rösträkning. Regeringen gav den 19 maj 2022 Valmyndigheten i uppdrag
	att vidareutveckla och färdigställa prototyper till hjälpmedel till personer
	med synnedsättning. Regeringen beslutade den 15 december 2022 att
	uppdraget ska upphöra. I beslutet anförde regeringen att en kommande
	utredning om valsedelssystemet samt eventuella förändringar av
	valsedlarnas utformning bör avvaktas innan prototyper till hjälpmedel
	vidareutvecklas och färdigställs. Efter att uppdraget återkallades har ett
	möte hållits med representanter för Synskadades riksförbund,
	riksorganisationen Unga med synnedsättning och förbundet Sveriges
	dövblinda då bl.a. olika sätt att underlätta för personer med synnedsättning
	att rösta utan hjälp diskuterades. Regeringen beslutade den 15 februari
	2024 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att
	utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet (dir. 2024:24).
	I uppdraget ingår att analysera hur valsedelsystemet och dess tillämpning
	förhåller sig till valhemligheten och möjligheterna för väljare att delta i
	val, däribland personer med funktionsnedsättning. Det ingår även att
	analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle
	påverka förutsättningarna för bl.a. personer med funktionsnedsättningar,
	t.ex. synnedsättning, att delta i valen på lika villkor. Uppdraget ska
	redovisas senast den 15 september 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2016/17
	12. Rskr. 2016/17:90
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), 2017/18:75 (Ju 37),
	2018/19:75 (Ju 30), 2019:20:75 (Ju 21), 2020/21:75 (Ju 19), 2021/22:75
	(Ju 17), 2022/23:75 (Ju 14) och 2023/24:75 (Ju 13).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis (bet.
	2016/17:JuU1 s. 69). I skr. 2016/17:75 redovisades denna punkt som
	slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat
	tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna
	anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budget-
	propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade
	regeringen att punkten därför åter stod som öppen.
	Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen
	myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i
	hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick
20	Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen.

Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.

Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndig- heten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44).

Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget delredovisades i mars 2023. En ytterligare delredovisning lämnades den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026.

I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i tidigare års regleringsbrev. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten.

Brås delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom Polis- myndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena i absoluta tal har ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt åren 2017–2022. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala
Justitie-	nivån.
departementet	Regeringen gav i oktober 2023 Ekonomistyrningsverket (ESV) i
	uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens
	resursstyrning. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Justitie-
	departementet) den 30 oktober 2024. ESV har analyserat hur Polismyndig-
	heten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resurs-
	fördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och
	effektiv användning av myndighetens samlade resurser. ESV har också
	analyserat hur Polismyndighetens samlade resursfördelning bidrar till att
	uppnå en lokal närvaro i hela landet. En av slutsatserna är att
	Polismyndigheten resursfördelning bidrar till en stark lokal närvaro i hela
	landet till viss del men att regeringens styrning av myndigheten mot en
	ökad lokal närvaro kan bli mer effektorienterad.
	I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8
	s. 49) anförde regeringen att Polismyndigheten ska växa med målet att
	polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen.
	En hög polistillväxt ska gynna såväl den brottsförebyggande som den
	utredande verksamheten. Ytterligare resurser för fortsatt tillväxt tillfördes
	fr.o.m. 2025.
	I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen om ett nytt mål som
	innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet.
	Kopplat till målet har regeringen beslutat att myndigheten bland annat ska
	redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och
	resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad
	lokal närvaro i hela landet. Av redovisningen ska vidare framgå antalet
	poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet
	poliser i yttre tjänst. Dessutom ska Polismyndigheten redovisa hur
	myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. I
	regleringsbrevet för 2024 fick Polismyndigheten även i uppdrag att vidta
	åtgärder för att öka antalet polisstuderande. Uppdraget redovisades den 19
	april 2024.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 42–43) redovisade regeringen att Polismyndigheten i mars 2024 nådde
	målsättningen att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer.
	Sedan ingången av 2016 då Polismyndighetens nuvarande tillväxtperiod
	började, har antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ökat med 23 procent.
	Det har skett en ökning av antalet personer som arbetar med
	brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet i lokalpolisområdena.
	Även antalet områdespoliser och antalet kommunpoliser har ökat.
	Regeringen anförde att målsättningen är att Polismyndigheten ska
	återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis med god service
	till medborgarna. Mot bakgrund av att den lokala polisresursen i hela
	landet, inte minst antalet områdespoliser, har ökat och fortsatt ökar samt
	den höga ambition på området som regeringen har redovisat bedömde
	regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det utskottet anför om fler områdespoliser och
	kommunpoliser (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skr. 2016/17:75 redovisades
22	denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte

hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen.

Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brotts- förebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område.

I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndig- heten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. Polismyndigheten använder medborgarlöften, med- borgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effek- tivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Med- borgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna.

Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 54–55). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därför åter som öppen.

I de senaste årens regleringsbrev har Polismyndighetens fortsatt ålagts att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I detta har ingått att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med
Justitie-	kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan
departementet	att tas i anspråk för annan verksamhet. Polismyndigheten skulle också
	redovisa antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet.
	Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för
	2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48–49).
	Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa
	antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per
	polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande
	verksamheten och ingripandeverksamheten.
	I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten
	skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet
	anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete
	och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också
	redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av
	det totala antalet poliser. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att
	lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka
	antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt
	vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas,
	i verksamheten.
	Brås delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom
	Polismyndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid
	lokalpolisområdena har mellan åren 2017–2022 i absoluta tal ökat mest
	sett till myndighetens totala tillväxt. Brå menar samtidigt att
	Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten
	mot den lokala nivån.
	Regeringen gav i oktober 2023 Ekonomistyrningsverket i uppdrag att
	genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning.
	Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den
	30 oktober 2024. ESV har analyserat hur Polismyndigheten styr och
	fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom
	Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av
	myndighetens samlade resurser. ESV har också analyserat hur
	Polismyndighetens samlade resursfördelning bidrar till att uppnå en lokal
	närvaro i hela landet. En av slutsatserna är att Polismyndigheten
	resursfördelning bidrar till en stark lokal närvaro i hela landet till viss del
	men att regeringens styrning av myndigheten mot en ökad lokal närvaro
	kan bli mer effektorienterad.
	I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8
	s.49) anförde regeringen att Polismyndigheten ska växa med målet att
	polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen.
	En hög polistillväxt ska gynna såväl den brottsförebyggande som den
	utredande verksamheten. Ytterligare resurser för fortsatt tillväxt tillfördes
	fr.o.m. 2025.
	I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen om ett nytt mål som
	innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet.
	Kopplat till målet har regeringen beslutat att myndigheten bland annat ska
	redovisa fördelning av lokal polisnärvaro per polisregion. Av
	redovisningen ska framgå antalet kommunpoliser, områdespoliser samt
	anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete
24	och ingripandeverksamhet. Myndigheten ska vidare återrapportera antalet

poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet poliser i yttre tjänst. I regleringsbrevet för 2024 fick Polismyndigheten bland annat även i uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. Uppdraget redovisades den 19 april 2024.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7

s.42–43) redovisade regeringen att Polismyndigheten i mars 2024 nådde målsättningen att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer. Sedan ingången av 2016 då Polismyndighetens nuvarande tillväxtperiod började, har antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ökat med 23 procent. Det har skett en ökning av antalet personer som arbetar med brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet i lokalpolisområdena. Även antalet områdespoliser och antalet kommunpoliser har ökat. Regeringen anförde att målsättningen är att Polismyndigheten ska återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis med god service till medborgarna. Mot bakgrund av att den lokala polisresursen i hela landet, inte minst antalet områdespoliser, har ökat och fortsatt ökar samt den höga ambition på området som regeringen har redovisat bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. I redovisningen lyfts bl.a. fram inrättandet av polisens nationella bedrägericenter (NBC) som syftar till att göra arbetet mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat och har bidragit till förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum arbetar därför också på olika sätt aktivt med att förebygga bedrägerier genom kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Myndigheten har även en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeri- området. Våren 2024 presenterade Svenska Bankföreningen ett åtgärdspaket för att förstärka kundskyddet mot bedrägerier, som bankerna ska ha genomfört senast i slutet av 2025.

Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i en rad budgetar för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många som fanns vid ingången av 2016 – en ambition som uppnåddes i mars 2024. Denna satsning ligger nu som grund för regeringens målsättning att Polismyndigheten ska växa så att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8 s. 58–60) har Polismyndigheten tillförts medel för att växa. För att förstärka arbetet mot bedrägerier och penningtvätt har medel också tillförts till ett finansiellt underrättelsecentrum där Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten tillsammans med privata parter, såsom banker, ska ges möjlighet utbyta operativ information och arbeta brottsförebyggande.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att
Justitie-	utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller
departementet	för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det
	ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade
	identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet
	Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I
	betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar.
	Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-
	behandlat	i budgetpropositionen för 2020		(prop. 2019/20:1 utg.omr.
	4 avsnitt	2.6 s.	59–60). I konstitutionsutskottets		betänkande
	(2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt
	riksdagen kan tillkännagivandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder
	som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation
	är genomförda. Punkten står därför åter som öppen.
	Arbetet med en lagrådsremiss om ett nytt statligt id-kort har försenats på
	grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen
	ogiltigförklaras EU:s id-kortsförordning, som förslagen i lagrådsremissen
	i stora delar bygger på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning pågår.
	I Regeringskansliet bereds också ett betänkande med förslag på hur en
	kostnadseffektiv statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas
	och tillhandahållas		(SOU 2023:61).	Regeringen	aviserade i

budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.5 s.

115)att Polismyndigheten får uppdraget att utfärda en statlig e- legitimation på högsta tillitsnivå. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2016/17:211

Straffrättsliga frågor

Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36), 2019/20:75 (Ju 27), 2020/21:75 (Ju 24), 2021/22:75 (Ju 20), 2022/23:75 (Ju 16) och 2023/24:75 (Ju 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7–9, 2016/17:1080 yrkandena 10–13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1–3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2701. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning

(prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekäm- pande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget.

Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingick också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i kraft. I propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som handlar om att våld eller hot mot personal inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården bör straffas lika hårt som våld eller hot mot polisen är tillgodosedd.

Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställnings- tagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett starkare skydd för

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75 offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Punkten är inte

Justitie-slutbehandlad. departementet

14. Rskr. 2016/17:272

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32), 2020/21:75 (Ju 27), 2021/22:75 (Ju 22), 2022/23:75 (Ju 17) och 2023/24:75 (Ju 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i decem- ber 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har rege- ringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrotts- området, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifika- tionsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmöte 2017/18

15. Rskr. 2017/18:34

Sjöfylleri

Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45), 2019/20:75 (Ju 36), 2020/21:75 (Ju 31), 2021/22:75 (Ju 24), 2022/23:75 (Ju 18) och 2023/24:75 (Ju 16).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Mot bakgrund av de åtgärder som har vidtagits och redovisats bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s.

46)att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

16. Rskr. 2017/18:65

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, bet. 2017/18:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38), 2020/21:75 (Ju 33), 2021/22:75 (Ju 26), 2022/23:75 (Ju 19) och 2023/24:75 (Ju 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte
Justitie-	längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor
departementet	för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig
	om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020
	utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900).
	Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda
	proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att
	tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr.
	2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav
	regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den
	30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024
	överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig
	vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och
	remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds
	inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	17. Rskr. 2017/18:92
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:JuU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48),
	2019/20:75 (Ju 39), 2020/21:75 (Ju 34), 2021/22:75 (Ju 27), 2022/23:75
	(Ju 20) och 2023/24:75 (Ju 18).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela
	landet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför
	om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet (bet.
	2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen till en
	sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och
	synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens
	intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera
	ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i
	september 2018. Med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten
	fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får
	löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten
	ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens
	intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De
	regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen
	innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla
	regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De
	årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har
	avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete
	med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet.
	Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns
	områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det
	ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser
30

och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst.

Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksam- heten.

I regleringsbrevet för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten skulle redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare gav regeringen myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen skulle avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten.

Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndig- heten har tidigare haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52–53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40–41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43–44).

Brottsförebyggande rådets delrapport om resursfördelning och personaltillväxt inom Polismyndigheten från februari 2023 visar att antalet anställda vid lokalpolisområdena har mellan åren 2017–2022 i absoluta tal ökat mest sett till myndighetens totala tillväxt. Brå menar samtidigt att Polismyndigheten inte har haft en tillräckligt stark styrning av tillväxten mot den lokala nivån.

Regeringen gav i oktober 2023 Ekonomistyrningsverket i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av Polismyndighetens resursstyrning. Uppdraget redovisades den 30 oktober 2024. ESV har analyserat hur Polismyndigheten styr och fördelar sina resurser samt i vilken utsträckning resursfördelningen inom Polismyndigheten möjliggör en ändamålsenlig och effektiv användning av myndighetens samlade resurser. ESV har också analyserat hur Polismyndighetens samlade resursfördelning bidrar till att uppnå en lokal närvaro i hela landet. En av slutsatserna är att Polismyndigheten resursfördelning bidrar till en stark lokal närvaro i hela landet till viss del men att regeringens styrning av myndigheten mot en ökad lokal närvaro kan bli mer effektorienterad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8
Justitie-	s. 49) anförde regeringen att Polismyndigheten ska växa med målet att
departementet	polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i Europeiska unionen.
	En hög polistillväxt ska gynna såväl den brottsförebyggande som den
	utredande verksamheten.) Ytterligare resurser för fortsatt tillväxt tillfördes
	fr.o.m. 2025.
	I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen om ett nytt mål som
	innebär att Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet.
	Kopplat till målet har regeringen beslutat att myndigheten bland annat ska
	redovisa vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och
	resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad
	lokal närvaro i hela landet. Av redovisningen ska vidare framgå antalet
	poliser i yttre tjänst samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet
	poliser i yttre tjänst. Dessutom ska Polismyndigheten redovisa hur
	myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. I
	regleringsbrevet för 2024 fick Polismyndigheten även bland annat i
	uppdrag att vidta åtgärder för att öka antalet polisstuderande. Uppdraget
	redovisade den 19 april 2024.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 42–43) redovisade regeringen att Polismyndigheten i mars 2024 nådde
	målsättningen att öka antalet anställda med sammantaget 10 000 personer.
	Sedan ingången av 2016 då Polismyndighetens nuvarande tillväxtperiod
	började, har antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ökat med 23 procent.
	Det har skett en ökning av antalet personer som arbetar med
	brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet i lokalpolisområdena.
	Även antalet områdespoliser och antalet kommunpoliser har ökat.
	Regeringen anförde att målsättningen är att Polismyndigheten ska
	återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis med god service
	till medborgarna. Mot bakgrund av att den lokala polisresursen i hela
	landet, inte minst antalet områdespoliser, har ökat och fortsatt ökar samt
	den höga ambition på området som regeringen har redovisat bedömde
	regeringen i budgetpropositionen för 2025 att tillkännagivandet är
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra
	polisens återkoppling till brottsutsatta (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett
	led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten
	2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948).
	Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande
	generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta
	handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag
	att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och
	analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom
	digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick
	till följd att det i regleringsbreven för 2018 gavs i uppdrag till
	rättsväsendets myndigheter att identifiera vilka relevanta meddelande-
	flöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till den digitala
	tjänsten Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken
	utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och
	få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna
32	redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.

I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina med- delanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet fick myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredo- visningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61).

Polismyndigheten har i årsredovisningen för 2022 bl.a. meddelat att informationen till brottsutsatta förstärkts genom utökad uppföljning och utvärdering av information till brottsutsatta, anpassat och utvecklat stöd för information till brottsutsatta, översyn av utbildningar för information till brottsutsatta vid anmälan och rutiner och ansvarsfördelning för förbättrad information till brottsutsatta under ett ärendes gång. På Polis- myndigheten pågår utveckling av en första version av Mina sidor som kommer ge medborgare som är utsatta för mängdbrott (exempelvis stöld, bedrägeri, skadegörelse eller förlust) möjlighet att på ett enkelt sätt få information om sina pågående och avslutade ärenden. På Mina sidor kommer det även att finnas brottsofferinformation om det brott man har anmält.

Polismyndigheten har därefter fortsatt att arbeta med att förbättra informationen till brottsutsatta. Myndigheten har sedan den 1 mars 2024 beslutat om en handbok för anmälningsupptagare vid polisens kontakt- center med tillhörande metodstöd för information till brottsutsatta. Mina sidor driftsattes även i juni 2024 där målsägande kan följa status rörande sitt ärende.

I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redo- visningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång.

Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits för att förbättra information till brottsoffer bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44 f.) att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

18.Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7
Justitie-	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50),
departementet	2019/20:75 (Ju 41), 2020/21:75 (Ju 36), 2021/22:75 (Ju 29), 2022/23:75
	(Ju 21) och 2023/24:75 (Ju 19).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med
	lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för
	företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). Ett nytt ändringsdirektiv antogs i
	december 2022. En utredning har i ett betänkande lämnat förslag på hur
	ändringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt (SOU 2023:35 Nya regler
	om hållbarhetsredovisning). Den 27 mars 2024 beslutade regeringen
	propositionen Nya regler om hållbarhetsredovisning (prop. 2023/24:124).
	I propositionen anförde regeringen följande. Det nya direktivet innebär att
	företagens hållbarhetsrapporter behöver vara utförligare än tidigare,
	snarare än att minska kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Ett
	genomförande av direktivet innebär därför att regeringen inte fullt ut
	tillmötesgår riksdagens tillkännagivande. Ett genomförande på
	miniminivå innebär emellertid, såsom riksdagen också efterfrågar, att de
	svenska företagen inte omfattas av rapporteringskraven i större
	utsträckning än europeiska företag. Tillkännagivandet ansågs därmed
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	19. Rskr. 2017/18:145
	Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar
	över uppgifter på djurområdet
	Prop. 2016/17:224, bet. 2017/18:JuU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43),
	2020/21:75 (Ju 37), 2021/22:75 (Ju 30), 2022/23:75 (Ju 22) och
	2023/24:75 (Ju 20).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla
	polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska
	återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju
	2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1,
	2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16,
	2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och
	3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man
	har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Enligt
	kommittédirektiven En stärkt tillsyn av tivolin och en översyn av vissa
	uppgifter som utförs av Polismyndigheten (dir. 2024:75) ska en särskild
	utredare bl.a. ta ställning till i vilken utsträckning vissa uppgifter som i dag
	utförs av Polismyndigheten kan överföras till en annan huvudman. Det
	handlar bl.a. om Polismyndighetens ansvar för vissa ärenden enligt
	ordningslagen, lagen om felparkeringsavgift och delgivningslagen. Syftet
	är att säkerställa att uppgifterna utförs effektivt och ändamålsenligt, men
34	även att öka Polismyndighetens förutsättningar att fokusera på sitt
34

kärnuppdrag. Utredaren är oförhindrad att ta upp närliggande frågor som har samband med uppdraget, om det bedöms motiverat. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2025.

20. Rskr. 2017/18:229

Offentlig förvaltning

Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52), 2020/21:75 (Ju 44), 2021/22:75 (Ju 35), 2022/23:75 (Ju 26) och 2023/24:75 (Ju 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommitté- direktiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funk- tioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Utredningen bedömde att straffbestämmelsen om tjänstefel inte bör ändras. Utredningen lämnade därför inte något förslag om ändring av straff- bestämmelsen. Som framgår av Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att en särskild utredare ska få i uppdrag att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel (dir. 2024:14). I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning. Uppdraget ska redovisas senast den 25 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2017/18:240

Straffrättsliga frågor

Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53), 2020/21:75 (Ju 45), 2021/22:75 (Ju 36), 2022/23:75 (Ju 27) och 2023/24:75 (Ju 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75
Justitie-	Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner
departementet	såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom
	hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och
	sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om
	sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har där-
	med bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3,
	2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569
	yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den
	14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt
	straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra
	straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a.
	överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i
	behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan
	uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021
	förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022
	genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av
	vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har
	remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 20 april 2023
	beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot journalister
	och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop. 2022/23:106). I
	propositionen bedömde regeringen att den del av tillkännagivandet som
	avser stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården
	är tillgodosedd. Den 1 augusti 2023 trädde lagförslagen i propositionen i
	kraft. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven
	Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31).
	Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av
	straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till
	om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som
	beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a.,
	oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att
	straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden
	förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom
	betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och
	trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden
	gick ut den 12 april 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår.
	Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett starkare
	skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för
	rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.).
	Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863,
	2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766
	yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en
	utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende
	trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november
	2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad
	trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för
36	sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för

olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2017/18:254

Polisfrågor

Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54), 2020/21:75 (Ju 46), 2021/22:75 (Ju 37), 2022/23:75 (Ju 28) och 2023/24:75 (Ju 25).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	betänkandet Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation (SOU
Justitie-	2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga
departementet	identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut
	den 30 augusti 2019. Arbetet med en lagrådsremiss har försenats på grund
	av en dom från EU-domstolen meddelad i mars 2024. I domen ogiltig-
	förklaras EU:s id-kortsförordning, som förslagen i lagrådsremissen i stora
	delar bygger på. Förhandlingar om en ny id-kortsförordning pågår.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2018/19
	23. Rskr. 2018/19:169
	Processrättsliga frågor
	Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5–7, 2018/19:933,
	2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17–
	19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861
	yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13
	och bet. 2018/19:JuU12
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73), 2020/21:75 (Ju 54),
	2021/22:75 (43), 2022/23:75 (Ju 33) och 2023/24:75 (Ju 27).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka
	skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Utredningen om en stärkt
	rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt
	betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över
	stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen
	bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som
	bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i
	utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer
	att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har
	koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att
	de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda
	förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg
	inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa
	regelverk.
	Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop.
	2021/22:186,	bet.	2021/22:JuU35,	rskr. 2021/22:347 och bet.
	2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärp-
	ningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som
	innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar
	möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i
	samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för
	kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla
	för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför
	rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.
	Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att	göra	en översyn	av kontaktförbudslagstiftningen
	(dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023
38	gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontakt-

förbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovi- sades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontakt- förbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att kontakt- förbud ska få meddelas för att skydda skydda bl.a. målsägande och vittnen i en rättsprocess.

Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141). Utredningen har i ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023 lämnat förslag på ett sådant system. I uppdraget ingår också för utredaren att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggs- direktiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25). Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en utökad sekretess i domstol för förundersöknings- protokoll. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.

Den 26 september 2024 beslutade regeringen propositionen Anonyma vittnen (prop. 2024/25:20). I propositionen föreslog regeringen att det skulle införas en möjlighet för vittnen att höras anonymt under en förundersökning och i brottmål i domstol. Förslagen syftar till att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen inom och runt de kriminella gängen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.

Polismyndigheten arbetar med att stärka brottsoffer- och personsäker- hetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av vittnen, måls- ägande eller andra hotade personer sker. Polismyndighetens tillsynsenhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i alla delar. Myndigheten har beslutat att revidera och implementera fullt ut de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten för att skapa enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra
Justitie-	övergrepp. Insatsen kan i det enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en
departementet	skyddsåtgärd exempelvis för vittnen eller målsägande som riskerar att
	hotas eller utsättas för våld. Genom en reglering förtydligar staten ansvaret
	för insatsen skyddat boende.
	Regeringen beslutade i november 2024 att ge Polismyndigheten,
	Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med
	stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen
	får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under
	rättsprocessen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2026.
	Regeringen har även i regleringsbrevet för 2025 gett Polismyndigheten i
	uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka
	sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga skyddsåtgärder
	är tillräckliga samt redovisa hur samverkan med kommunerna och andra
	berörda aktörer kan förbättras för att stärka samhällets samlade skydd av
	vittnen och målsäganden. Redovisningen ska även omfatta kartläggning
	av eventuella behov av att utöka myndighetens vittnesskyddsarbete till
	målgrupper som inte omfattas av särskilt personsäkerhetsarbete och dess
	rättsliga och kostnadsmässiga förutsättningar. Uppdraget ska redovisas
	senast den 19 maj 2025. Därtill pågår fortsatt arbete inom Polis-
	myndigheten med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten
	genom att bland annat förbättra skyddet för barn under 18 år som riskerar
	att dras i grov kriminalitet och utsättas för våld kopplat till konflikter
	mellan olika kriminella nätverk och grupperingar. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	24. Rskr. 2018/19:180
	Familjerätt
	Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17,
	2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8,
	2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59,
	2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77), 2020/21:75 (Ju 58),
	2021/22:75 (Ju 46), 2022/23:75 (Ju 36) och 2023/24:75 (Ju 29).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet.
	2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett
	uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett
	testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades
	till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den
	29 februari 2024 en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som
	tillkännagivandet avser (dir. 2024:28). Uppdraget ska redovisas senast den
	29 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	25. Rskr. 2018/19:181
	Straffrättsliga frågor
	Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11
40

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78), 2020/21:75 (Ju 59), 2021/22:75 (Ju 47), 2022/23:75 (Ju 37) och 2023/24:75 (Ju 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskription är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den 10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslog bl.a. förlängda preskriptionstider för allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i proposi- tionen ansåg regeringen att den återstående delen av tillkännagivandet var tillgodosett och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och arbete med lagrådsremiss pågår. Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

26.Rskr. 2018/19:191 Polisfrågor

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819
Justitie-	yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10
departementet	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 61),
	2021/22:75 (Ju 49), 2022/23:75 (Ju 38) och 2023/24:75 (Ju 31).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att
	begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.)
	och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den
	17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag
	till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska
	identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet
	bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar.
	Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-
	kort – med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en
	ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och
	remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbetet med en lagrådsremiss
	har försenats på grund av en dom från EU-domstolen meddelad i mars
	2024. I domen ogiltigförklaras EU:s id-kortsförordning, som förslagen i
	lagrådsremissen i stora delar bygger på. Förhandlingar om en ny id-
	kortsförordning pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
	27. Rskr. 2018/19:192
	Kriminalvårdsfrågor
	Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82), 2020/21:75 (Ju 62),
	2021/22:75 (Ju 50), 2022/23:75 (Ju 39) och 2023/24:75 (Ju 32).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att
	Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet.
	2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819
	yrkande 28. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminal-
	vården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete
	(Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad
	kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med
	särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle
	Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan
	omhändertas i verksamheten. Kriminalvården lämnade en delredovisning
	den 15 september 2022. Av delredovisningen framgår att myndigheten har
	identifierat att det finns möjligheter att utveckla det återfallsförebyggande
	arbetet genom att anpassa insatserna i verkställighetsplaneringen i större
	utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet. Vidare ska
	Kriminalvården arbeta med att förstärka både det externa och interna
	samarbetet kring den dömde. Kriminalvården slutredovisade regerings-
	uppdraget (Ju2021/03732) den 15 september 2023. Av slutredovisningen
	framgår att myndigheten identifierat att det återfallsförebyggande arbete
42	ska utvecklas genom att bland annat anpassa insatserna i verkställighets-
42

planeringen i större utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet genom att bland annat bedöma risken för återfall i brott utifrån en femgradig skala samt öka antalet som erbjuds vuxenutbildning.

Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och behovs- områden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven.

Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. I budgetproposi- tionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 46) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram (bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019 Polis- myndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialsty- relsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets ställningstagande.

Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genom- fört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredarens redovisning är någon föränd-
Justitie-	ring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare
departementet	inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för
	avhoppare, som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillig-
	het och motivation, ligger utanför myndigheternas roller och kunskaps-
	områden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla
	fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid social-
	tjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan
	skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och
	likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande
	rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren
	uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa
	tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och
	myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt ut-
	redaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för
	arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det
	stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd,
	utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavs-
	utredaren lämnade ytterligare förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska
	ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare
	samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutions-
	styrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i
	syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser.
	I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändrings-
	uppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt
	samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet
	med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget
	innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för
	och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndig-
	heten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhoppar-
	verksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom
	tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare.
	Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i
	myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller
	mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polis-
	myndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt
	ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare.
	Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska
	komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig.
	Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter
	kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan
	fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och
	ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredovisning den 2 maj
	2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024.
	Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten,
	Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett
	uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare.
	Myndigheterna ska bland annat utveckla arbetet med stöd till unga
	avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan
	föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet.
44	Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal

angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 28.

28. Rskr. 2018/19:296

Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2, bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103), 2020/21:75 (Ju 68), 2021/22:75 (Ju 55), 2022/23:75 (Ju 41) och 2023/24:75 (Ju 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har
Justitie-	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande
departementet	lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade
	EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk
	kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet
	och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen
	C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad
	andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet
	för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen
	(förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och
	försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU-
	domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att
	en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och
	lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare
	avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig
	med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18).
	Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna
	frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen
	konstaterade även att Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG
	av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd
	inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och
	elektronisk kommunikation) är tillämpligt också när det gäller lagring av
	eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till
	att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en
	utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya
	kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och
	överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att
	tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att
	upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till
	EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Samtidigt fortsatte under
	2021 handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-
	domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling
	i målen C-793/19, C-794/19 och C-140/20, som gällde de tyska och
	irländska datalagringsregleringarna. Under november 2021 yttrade sig
	regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss
	myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21).
	Under 2022 meddelade EU-domstolen avgöranden i flera mål som
	regeringen deltagit i (C-793/19, C-794/19 och C-140/20). Regeringen
	deltog vidare i ett flertal mål vid domstolen, genom ingivande av yttranden
	och deltagande vid muntlig förhandling (C-470/21, C-548/21 och
	C241/22). Under 2023 höll EU-domstolen en ny muntlig förhandling i mål
	C-470/21, som regeringen deltog i. Dom i mål C-470/21 och C-548/21
	meddelades under 2024. Datalagringsutredningen redovisade sitt uppdrag
	den 30 maj 2023 i betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk
	information (SOU 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i
	Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge
	Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram underlag med statistik om
	antalet anmälda brott, som kan ligga till grund för överväganden om
	datalagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Myndigheten redovisade
	uppdraget den 1 november 2023. Den 22 november 2024 remitterades
46	utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk

information. Remisstiden gick ut den 17 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2018/19:298

Vapenfrågor

Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 15 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2890 yrkande 11, 12 och 14, bet. 2018/19:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105), 2020/21:75 (Ju 69), 2021/22:75 (Ju 56), 2022/23:75 (Ju 42) och 2023/24:75 (Ju 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositio- nen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggs- direktiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapen- utredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att
Justitie-	biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på
departementet	vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob.
	Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian
	Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har
	remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers
	synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits
	fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari
	2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att
	bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som
	bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som
	finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som
	beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt
	direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för
	jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning
	betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024.
	Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15 och 20.
	Riksmötet 2019/20
	30. Rskr. 2019/20:43
	Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och
	myndighetsutövning
	Prop. 2018/19:155, bet. 2019/20:JuU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114), 2020/21:75 (Ju 73),
	2021/22:75 (Ju 60), 2022/23:75 (Ju 45) och 2023/24:75 (Ju 36).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens
	personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och
	Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd
	som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna
	2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020
	beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd
	för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor
	(dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning
	till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt
	straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom
	tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utrednings-
	tiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En
	skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga
	funktioner (SOU 2022:2). Frågan om straffrättsligt skydd för Tullverkets
	och Kustbevakningens personal analyseras i Regeringskansliet. Den
	20 april 2023 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på brott mot
	journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner (prop.
	2022/23:106). I propositionen bedömdes att det saknades underlag för att
	föreslå ändringar i bestämmelsen om sabotage mot blåljusverksamhet.
48	Den 11 januari 2024 redovisade Utredningen om åtgärder för att minska

offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31 och dir. 2023:16) sitt betänkande Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Utredningen hade bl.a. i uppdrag att göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningen skulle även ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för tjänstemän mot förolämpningar och andra kränkningar behöver förstärkas. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren skulle bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:16) som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet redovisades den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 april 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2019/20:177

Unga lagöverträdare

Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81), 2021/22:75 (Ju 63), 2022/23:75 (Ju 48) och 2023/24:75 (Ju 37).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för
Justitie-	regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdoms-
departementet	domstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.).
	Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare
	i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir.
	2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och
	säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där
	barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan
	mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för
	brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade
	åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). Den 9 mars 2023
	beslutade regeringen propositionen Förbättrade åtgärder när barn
	misstänks för brott (prop. 2022/23:78). Riksdagen har antagit regeringens
	lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr. 2022/23:193). Lagändringarna
	trädde i kraft den 1 juli 2023.
	Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag
	att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för
	unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin
	grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds
	2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för
	ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den
	17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande
	i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten
	med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år
	byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte
	har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den
	3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett
	snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022
	beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop.
	2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet.
	2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den
	1 januari 2023.
	Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad
	straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17).
	Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt
	för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga
	konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör
	särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut
	den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till
	lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna
	trädde i kraft den 2 januari 2022.
	Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med
	ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att
	åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har
	hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare,
	tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt
	kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024.
	Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023
	förkortades utredningstiden. Uppdraget skulle i stället redovisas den 27
50	mars 2024. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En

statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU 2024:30). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 23 september 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslogs att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18–20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlade bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslogs bl.a. att om någon som är 18–20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det bl.a. föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år ska avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga
Justitie-	lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en
departementet	ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och
	i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt
	och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad.
	Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden.
	Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade
	den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en
	översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare
	under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget
	ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att
	ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som
	föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga
	redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av
	regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december
	2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september
	2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda
	enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens
	ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026
	(Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild
	utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga
	särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår
	att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn
	och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari
	2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11).
	Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 14 och 16.
	32. Rskr. 2019/20:233
	Våldsbrott och brottsoffer
	Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91), 2021/22:75 (Ju 65),
	2022/23:75 (Ju 50) och 2023/24:75 (Ju 39).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på
	brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29
	s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för
	äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget
	redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har
	remissbehandlats. Den 6 februari 2025 beslutade	regeringen
	lagrådsremissen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre
	och brott med kön som hatbrottsmotiv. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att
	fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff,
	genom att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett hänsynslöst
52	sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning	eller om

gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt. Arbete med en proposition pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahus- verksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2019/20:235

Familjerätt

Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93) 2021/22:75 (Ju 66), 2022/23:75 (Ju 51) och 2023/24:75 (Ju 40).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. ska analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Uppdraget ska redovisas senast den 18 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2019/20:255

2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings- kontroll

Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 95), 2021/22:75 (Ju 67), 2022/23:75 (Ju 52) och 2023/24:75 (Ju 41).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen
Justitie-	har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning
departementet	som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att
	samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett
	säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare
	regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16)
	föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig
	mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att
	utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a.
	föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större
	kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av
	beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats.
	Regeringen beslutade den 24 februari 2022 propositionen Nytt regelverk
	för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll
	den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr.
	2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av
	en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar
	(2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde
	regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet.
	Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag
	att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå
	åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett
	verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom
	tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023
	utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september
	2024 (dir. 2023:126). I november 2024 lämnades betänkandet Vissa
	åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll
	(SOU 2024:80). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild
	utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa
	utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en
	utlänning i förvar bör utökas och föreslå utökade möjligheter att använda
	tvångsmedel (dir. 2024:49). I budgetpropositionen för 2025 (prop.
	2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55–56) bedömde regeringen att
	tillkännagivandet mot bakgrund av genomförda åtgärder var tillgodosett
	och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	35. Rskr. 2019/20:256
	Polisfrågor
	Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776
	yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2–54, 2019/20:2524, 2019/20:2832
	yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet.
	2019/20:JuU25
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96), 2021/22:75 (Ju 68),
	2022/23:75 (Ju 53) och 2023/24:75 (Ju 42).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av
	polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr.
54	2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för
54

att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2019/20:258

Straffrättsliga frågor

Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97), 2021/22:75 (Ju 69), 2022/23:75 (Ju 54) och 2023/24:75 (Ju 43).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighets- lagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remiss- tiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2019/20:304

Vapenfrågor

Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245, 2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande 22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och 17, bet. 2019/20:JuU33

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108), 2021/22:75 (Ju 70), 2022/23:75 (Ju 55) och 2023/24:75 (Ju 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten (dir. 2023:108).
Justitie-	Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes
departementet	utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare
	handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.).
	Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och
	utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens
	regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav
	om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har
	utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom
	vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en
	särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta
	ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de
	tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir.
	2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023
	utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022
	års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning
	(SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den
	11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av
	vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.).
	Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a.
	se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör
	göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns
	på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades
	den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024
	överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig
	vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och
	remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds
	inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet.
	2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat
	i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s
	vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens
	uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet.
	2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen.
	Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se
	över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras
	i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den
	30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska
	utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för
	helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den
	13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En
	ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har
56	remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i

betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar

m.m.(Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med särskilda skäl. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8 och 12–14.

38. Rskr. 2019/20:333

Ungdomsövervakning

Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118), 2021/22:75 (Ju 73), 2022/23:75 (Ju 58) och 2023/24:75 (Ju 47).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75
Justitie-	Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett
departementet	för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka
	omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.).
	Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i
	propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I
	propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen
	när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen
	trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att
	ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den
	straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I
	uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden
	ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om
	påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad
	ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad
	verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som
	handlade om skärpt ungdomsövervakning skulle enligt tilläggsdirektiv
	som beslutades den 9 november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024
	(dir. 2023:156). Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta
	regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdoms-
	övervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänk-
	andet föreslås bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdoms-
	övervakning, med fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelse-
	inskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk
	kontroll. Det föreslås även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas,
	bl.a. genom fler kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och
	remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den
	28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern
	(SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut
	den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad
	bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34
	s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i
	propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propo-
	sitionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när
	regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde
	i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en
	särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den
	straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I
	uppdraget ingick att föreslå skärpta regler om undanröjande av en särskild
	ungdomspåföljd och bestämmande av ny påföljd. Uppdraget slutredovisa-
	des den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern
	(SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut
	den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2020/21
	39. Rskr. 2020/21:29
	Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse
58	för mord

Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123), 2021/22:75 (Ju 74), 2022/23:75 (Ju 59) och 2023/24:75 (Ju 48).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2024 gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utvärdera straffet för mord. Uppdraget ska redovisas senast den 14 mars 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

40. Rskr. 2020/21:31

En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125), 2021/22:75 (Ju 75), 2022/23:75 (Ju 60) och 2023/24:75 (Ju 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). En departementspromemoria med förslag om kriminalisering av förstadiebrott till grova och synnerligen grova brott mot tillståndsplikten för explosiva varor har tagits fram och remitterats. Regeringen beslutade den 8 maj 2024 propositionen Explosiva varor – ett nationellt tillståndsregister och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten (prop. 2023/24:139). I propositionen föreslog regeringen en kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till grovt och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Riksdagen antog regeringens lagförslag den 19 juni 2024 (bet. 2023/24:FöU12, rskr. 2023/24:275). Lagändringarna trädde i kraft den 8 juli 2024. Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

slutbehandlat. Tillkännagivandet skrevs därför av. Punkten är slutbehandlad.

41. Rskr. 2020/21:49

Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131), 2021/22:75 (Ju 77), 2022/23:75 (Ju 61) och 2023/24:75 (Ju 50).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförord- ningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Regeringen beslutade den 20 november 2023 kommitté- direktiven Skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd (dir. 2023:158). I uppdraget till den särskilda utredaren ingår bl.a. att analysera och föreslå hur Migrations- verket kan få ökad tillgång till relevanta uppgifter om utlänningar i syfte att möjliggöra fler beslut om att neka och återkalla uppehållstillstånd samt fler beslut om avvisning, t.ex. genom direktåtkomst. I det sammanhanget behöver utredaren bl.a. beakta förenligheten med EU:s dataskyddsförord- ning. Uppdraget skulle redovisas senast den 15 januari 2025. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 14 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 14 mars 2025 (dir. 2024:110). Punkten är inte slutbehandlad.

42. Rskr. 2020/21:57

Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137), 2021/22:75 (Ju 79), 2022/23:75 (Ju 63) och 2023/24:75 (Ju 51).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198) beslutades den 24 mars

2022. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 propositionen (bet. 2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebar att utredaren även fick i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 6 februari 2025 lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. I december 2023 remitterades promemorian Stärkt skydd för vissa polisanställda som innehöll förslag om att Polismyndigheten ska få besluta att en anställd vid myndigheten i vissa fall ska få använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslogs att sekretess ska gälla för uppgift som kan bidra till upplysning om identiteten hos en anställd vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift än namn. Det föreslogs att författningsändringarna ska tidsbegränsas till fem år. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen Stärkt skydd för vissa polisanställda (prop. 2023/24:102), vars förslag överensstämmer med förslagen i promemorian. Riksdagen antog regeringens lagförslag den 24 april 2024 (bet. 2023/24:JuU28, rskr. 2023/24:163). Punkten är inte slutbehandlad.

43. Rskr. 2020/21:79

Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140), 2021/22:75 (Ju 80), 2022/23:75 (Ju 64) och 2023/24:75 (Ju 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Regeringen hade därför avsett att återkomma till frågan i samband med beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande. Det visade sig dock att det inte fanns förutsättningar att hantera frågan om tidsbegränsningar av handläggningstider i säkerhetsskyddslagen i sam- band med införandet av ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar. Regeringen gav den 15 februari 2024 tillsynsmyndig-

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

heterna på säkerhetsskyddsområdet i uppdrag att redovisa hur arbetet med tillsyn inom området har bedrivits. I uppdraget ingick bl.a. att redovisa uppgifter om handläggningstider för genomförda samråd. Uppdraget redovisades den 1 oktober 2024. Analys av inkomna redovisningar pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

44. Rskr. 2020/21:166

En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder

Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 84), 2022/23:75 (Ju 65) och 2023/24:75 (Ju 53).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhälls- skydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Betänkandet bereds för närvarande inom Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2020/21:167

Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 85), 2022/23:75 (Ju 66) och 2023/24:75 (Ju 54).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav rege- ringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig

vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remiss- tiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

46. Rskr. 2020/21:185

Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 89), 2022/23:75 (Ju 68) och 2023/24:75 (Ju 55).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhetskontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndigheten har gjort av tillämpningen. Uppdraget har redovisats i Kriminalvårdens årsredovisning för 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att lagen har tillämpats under mycket kort tid och att myndigheten därför kommer återkomma med ytterligare redovisning när lagen hunnit tillämpas ytterligare. Kriminalvården har därefter i årsredovisningen för 2023 redogjort för att säkerhetsarbetet i frivården fortsatte att förstärkas under 2023. Av årsredovisningen framgår att ett särskilt projekt i samverkan mellan frivården och andra myndigheter visade bl.a. att det inte finns någon generell hög risk att enskilda frivårdshandläggare ska utsättas för direkt våld av klienter med koppling till organiserad brottslighet. De största riskerna var i stället otillåten påverkan och självcensur, samt våld mellan klienter i frivårdens lokaler eller i närheten, där fara för frivårdens medarbetare kan uppstå av en slump. Kriminalvårdens bedömning var att frivårdskontoren arbetar bra med säkerhetsfrågor och genomför rekommenderade åtgärder i stor utsträckning. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 47) ansåg regeringen att Kriminalvårdens redovisning visar att den gällande regleringen kring säkerhetskontroller i frivården fungerar väl och att det inte finns tillräcklig anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkänna- givandet. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehand- lat. Punkten är slutbehandlad.

47. Rskr. 2020/21:193

Hyresrätt m.m.

Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 90), 2022/23:75 (Ju 69) och 2023/24:75 (Ju 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkänna-

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

givande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdraget att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 22 april 2025. En proposition kan beslutas under riksmötet 2025/26. Punkten är inte slutbehandlad.

48. Rskr. 2020/21:194

Associationsrätt

Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 91), 2022/23:75 (Ju 70) och 2023/24:75 (Ju 44).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om bolagsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen beslutade i december 2021 kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingick bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen redovisades den 30 juni 2023 (SOU 2023:34). Genom de förslag som lämnades i propositionen Bolag och brott (prop. 2024/25:8) ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

49. Rskr. 2020/21:220

2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 94), 2022/23:75 (Ju 71) och 2023/24:75 (Ju 58).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär

att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 24 februari 2022 proposi- tionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar som trädde i kraft den 1 juli 2022. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändande- verksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024 (dir. 2023:126). I november 2024 lämnades betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och föreslå utökade möjligheter att använda tvångsmedel (dir. 2024:49). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet mot bakgrund av genomförda åtgärder var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

50. Rskr. 2020/21:223

Familjerätt

Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 97), 2022/23:75 (Ju 72) och 2023/24:75 (Ju 59).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehems- placeringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget har redovisats den 20 januari 2023 genom överlämnande av betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Betänkandet remitterades den 7 februari 2023 och remisstiden gick ut den 8 maj 2023. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen föreslås bl.a. ändringar i föräldra- balkens regler om vårdnadsöverflyttning. Genom förslagen i proposi-

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

tionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatte- verket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget redovisades till Justitiedeparte- mentet den 24 februari 2022. Regeringen tillsatte den 29 februari 2024 en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser (dir. 2024:28). Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

51. Rskr. 2020/21:235

Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 99), 2022/23:75 (Ju 73) och 2023/24:75 (Ju 60).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undan- röja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utred- ningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remit- terats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

52. Rskr. 2020/21:240

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 100), 2022/23:75 (Ju 74) och 2023/24:75 (Ju 61).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a. utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp (bet. 2020/21:JuU17 s. 18).

Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade Kriminalvården regeringsuppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer.

Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning (Ju2022/02872) som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Kriminalvården slutredovisade uppdraget den 15 september 2023 och redogjorde för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och anpassa arbetet (Ju2023/02067).

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen har till följd av förslagen i betänkandet gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år (Ju2023/02157). Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2026. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brotts- förebyggande . Uppdraget redovisades den 25 maj 2023 (Ju2023/01297). Förslagen omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Utredningen har den 2 september 2024 lämnat ett

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	delbetänkande (SOU 2024:63). Uppdraget ska slutredovisas senast den
Justitie-	28 februari 2025.
departementet	Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och
	Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå
	flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på
	arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet.
	Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216).
	Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att
	den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS
	2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta
	med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag.
	Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga
	särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget
	ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för
	barn och unga som begår grova brott. Uppdraget redovisades den
	28 januari 2025 (SOU 2025:11).
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 54) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna
	åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	53. Rskr. 2020/21:255
	Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård
	Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 103), 2022/23:75 (Ju 75) och
	2023/24:75 (Ju 62).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten
	ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den
	3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn
	av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under
	18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår
	att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för
	verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås
	användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som
	påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag
	som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs.
	Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt
	uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om
	frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har
	remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med
	lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminal-
	vården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och
	unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande,
	vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157).
	Punkten är inte slutbehandlad.
68

54. Rskr. 2020/21:262

En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 104), 2022/23:75 (Ju 76) och 2023/24:75 (Ju 63).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Regeringen överväger vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser att återkomma i frågan i ett lämpligt sammanhang, vilket kan ske tidigast under hösten 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag (Ju2022/01343) att utreda förutsättningarna för ett kostnadseffektivt inrättande av en nationell s.k. brottsofferportal. Uppdraget redovisades den 26 maj 2023 (Ju2022/01343). Mot bakgrund av förslag på åtgärder i denna redovisning har Brottsoffermyndigheten fått i uppdrag att utveckla de avsnitt i Brottsofferguiden som innehåller information till de som utsatts för bedrägeri. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bl.a. utveckla webbplatsen med mer information om olika tillvägagångssätt för bedrägerier och mer specifik information riktad till juridiska personer. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

55. Rskr. 2020/21:289

Processrättsliga frågor

Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 108), 2022/23:75 (Ju 79) och 2023/24:75 (Ju 65).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingick att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 skulle utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Uppdraget redovisades genom slutbetänkandet Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60). Den 27 mars 2024 beslutades

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	propositionen Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra
Justitie-	allvarliga brott (prop. 2023/24:117). Genom förslagen i propositionen
departementet	ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed
	slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2024.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka
	skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Utredningen om en stärkt
	rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt
	betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över
	stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen
	bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som
	bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i
	utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer
	att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har
	koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att
	de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda
	förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg
	inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa
	regelverk.
	Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop.
	2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet.
	2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straff-
	skärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som
	innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar
	möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i
	samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för
	kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla
	för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför
	rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.
	Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir.
	2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav
	regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud,
	med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas
	som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra
	förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna
	nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den
	12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbuds-
	lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den
	23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett
	utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att kontakt-
	förbud ska få meddelas för att skydda skydda bl.a. målsägande och vittnen
	i en rättsprocess.
	Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare
	i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141).
	Utredningen har i ett delbetänkande som överlämnades i oktober 2023
	lämnat förslag på ett sådant system. I uppdraget ingår också för utredaren
	att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i domstol för
70	uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle kunna träffa

uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom tilläggs- direktiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).

Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en utökad sekretess i domstol för förundersökningsprotokoll. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.

Polismyndigheten arbetar med att stärka brottsoffer- och person- säkerhetsverksamheten inom vilken bedömning av skydd av vittnen, målsägande eller andra hotade personer sker. Polismyndighetens tillsyns- enhet har granskat myndighetens tillämpning av bestämmelserna som rör riskbedömningar på individnivå samt användningen av metoden med riskreducerande insatser. I en rapport från 2023 gjorde tillsynsenheten bedömningen att det pågick flera olika utvecklingsarbeten och initiativ gällande både riskbedömningar på individnivå och brott i nära relation inom myndigheten men att riktlinjer och metodstöd inte stämde överens i alla delar. Myndigheten har beslutat att revidera och implementera fullt ut de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten för att skapa enhetlighet i arbetet inom Polismyndigheten.

Socialtjänsten ansvarar för att enskilda som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp vid behov kan få stöd och skydd i ett skyddat boende. Regeringen beslutade den 26 oktober 2023 propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) enligt vilken skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen kan i det enskilda fallet fortsatt bli aktuell som en skyddsåtgärd exempelvis för vittnen eller målsägande som riskerar att hotas eller utsättas för våld. Genom en reglering förtydligar staten ansvaret för insatsen skyddat boende.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	av eventuella behov av att utöka myndighetens vittnesskyddsarbete till
Justitie-	målgrupper som inte omfattas av särskilt personsäkerhetsarbete och dess
departementet	rättsliga och kostnadsmässiga förutsättningar. Uppdraget ska redovisas
	senast den 19 maj 2025. Därtill pågår fortsatt arbete inom Polismyndig-
	heten med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten genom
	att bland annat förbättra skyddet för barn under 18 år som riskerar att dras
	i grov kriminalitet och utsättas för våld kopplat till konflikter mellan olika
	kriminella nätverk och grupperingar. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet.
	2020/21:JuU25 s. 88 f.). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en
	hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i
	den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats. Remisstiden gick ut i
	mars 2023. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringen överväger
	fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av
	tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges
	rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen
	har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs, bl.a.
	Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, för
	att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig
	hjälp med Hongkong. Av utredningen framgår att avtalet används frekvent
	av svenska myndigheter och att det skulle få negativa konsekvenser för
	brottsbekämpningen om det sägs upp. Avtalet möjliggör också för Sverige
	att neka att ge rättslig hjälp i vissa fall, t.ex. om det rör sig om ett politiskt
	brott eller om hjälpen skulle stå i strid med allmänna svenska
	rättsprinciper. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i
	budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s.
	47) att det inte fanns anledning att vidta den åtgärd som följer av
	tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 34 och 39.
	56. Rskr. 2020/21:304
	Kriminalvårdsfrågor
	Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 111), 2022/23:75 (Ju 80) och
	2023/24:75 (Ju 66).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera
	och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av
	den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt
	förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något
	egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet.
	2020/21:JuU26 s. 23).
	Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att Kriminal-
72	vården skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare
72

spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade myndigheten uppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminal- vården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En utredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 29 september 2022 (Ju2021/03348). Den 28 april 2022 och den 2 maj 2023 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Uppdraget slutredovisades den 29 januari 2024. Rege- ringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården skulle analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen skulle Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Kriminalvården slutredovisade uppdraget den 15 september 2023 och redogjorde för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och anpassa arbetet (Ju2023/02067).

Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verk- ställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande. Uppdraget redovisades den 25 maj 2023 (Ju2023/01297). Förslagen omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Utredningen har den 2 september 2024 lämnat ett delbetänkande (SOU 2024:63). Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025.

Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216).

Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	åldersgruppen 18–20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5,
Justitie-	rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes
departementet	ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet
	vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfalls-
	förebyggande åtgärder under längre tid än i dag.
	Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga sär-
	behandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick
	att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn
	och unga som begår grova brott. Utredningen har i ett delbetänkande bl.a.
	lämnat förslag om begränsningar av den s.k. ungdomsreduktionen (SOU
	2024:39). Uppdraget slutredovisades den	28 januari 2025 genom
	slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har
	remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025.
	Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt
	uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om
	frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har
	remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med
	lagrådsremiss pågår. Regeringen har till följd av förslagen i betänkandet
	gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda
	enheter för unga i åldern 15–17 år (Ju2023/02157). Uppdraget ska redo-
	visas senast den 1 april 2026.
	Kriminalvården slutredovisade den 15 september 2023 regerings-
	uppdraget om att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete och har
	redogjort för åtgärder som vidtagits och planeras för att utveckla och
	anpassa arbetet (Ju2023/02067).
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 54) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna
	åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella
	övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att
	behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas
	och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i
	uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga
	program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler
	(bet. 2020/21:JuU26 s. 39).
	Regeringen gav i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023
	myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av forskningsläget
	avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling för klienter
	som är dömda för sexualbrott. Myndigheten skulle vidare redovisa vilka
	insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket
	utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller
	målgruppen. I redovisningen skulle särskilt fokus riktas mot klienter som
	är dömda för sexualbrott mot barn. Kriminalvården har den 22 februari
	2024, i årsredovisningen för 2023, redovisat uppdraget. Kriminalvården
	har också haft regeringens uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten
	utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a.
	personer som har dömts för sexualbrott (Ju2021/04139). Syftet med
	uppdraget var bl.a. att ge Kriminalvården ett bättre underlag för
	utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna.
74	Uppdraget redovisades den 25 maj 2023	(Ju2023/01297). Förslagen

omhändertas bl.a. i Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146, beslut den 19 oktober 2023). Utredningen har den 2 september 2024 lämnat ett delbetänkande (SOU 2024:63). Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 52) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 28 om fler anstaltsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstaltsplatser (bet. 2020/21:JuU26 s. 56).

Kriminalvården har i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021, 2022 och 2023 redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955,Ju2022/00818 och Ju2023/00564). Myndigheten har också haft regeringens uppdrag att beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Den 18 april 2023 redovisade Kriminalvården en bedömning av vilket ytterligare kapacitetsbehov som myndigheten har till följd av förslagen i Tidöavtalet (Ju2023/00938). Behovet bedömdes då uppgå till 18 000 platser. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). I mars 2023 redovisade Kriminalvården ett regeringsuppdrag om att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023–2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89, prop. 2022/23:1, prop. 2023/24:1 och prop. 2024/25:1). Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren.

Regeringen gav den 22 juni 2023 Kriminalvården i uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan för åren 2024–2033 som inkluderade beräknat kapacitetsbehov med anledning av förslagen i Tidöavtalet. Planen redovisades den 15 december 2023 (Ju2023/02786). Kriminalvården bedömer behovet till mellan 18 000 och 38 000 platser 2033. Kriminal- vården fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att den 1 mars 2025 inkomma med en uppdaterad utbyggnadsplan för åren 2025–2034. Myndigheten fick i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att den 1 mars 2026 inkomma med en uppdatering av planen avseende åren 2026–2035,

Regeringen har även beslutat om en utredning som ska se över möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands (Ju2023:E). Uppdraget redovisades den 29 januari 2025 (Ds 2025:1).

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 53) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de
Justitie-	svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet.
departementet	2020/21:JuU26 s. 53).. Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om
	åtgärder för att öka antalet överföringar (bet. 2021/22:JuU25 punkt 33,
	rskr. 2021/22:246)
	Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta
	länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser
	fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal
	övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt.
	Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en
	förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet
	(SFS 2022:1459).
	I regleringsbrevet för 2021 fick Kriminalvården i uppdrag att redovisa
	åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur myndigheten
	har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straff-
	verkställighet, bland annat mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som
	genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020. I
	regleringsbrevet för 2022 hade Kriminalvården i uppdrag att redovisa en
	rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om
	överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i
	uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar
	återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande
	till specifika länder. I regleringsbreven för budgetåren 2023 respektive
	2024 gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna
	redovisning. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att redovisa
	åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av
	straffverkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området.
	Kriminalvården har den 22 februari 2024, i årsredovisningen för 2023,
	redovisat vilka åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att kunna öka
	antalet överföranden. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag i
	regleringsbrevet för 2025 att fortsätta att två gånger per år redovisa
	statistik över bl.a. genomförda överföranden av straffverkställighet samt
	löpande redovisa svårigheter i arbetet med specifika länder. Regeringen
	har fortsatt att ta bilaterala och multilaterala kontakter med relevanta
	länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. I september 2024
	undertecknade Sverige och Kosovo ett avtal om överförande av dömda
	personer.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 55) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna
	åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	57. Rskr. 2020/21:314
	Barn som bevittnar brott
	Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 114), 2022/23:75 (Ju 81) och
	2023/24:75 (Ju 67).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
76	det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet.
76

2020/21:JuU35 s. 6). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbuds- lagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalan för barnfridsbrottet bör skärpas, särskilt när det gäller minimistraffet, och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga för- fattningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkan- det En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att straffskalan för grovt barnfridsbrott ska höjas från fängelse i lägst nio månader och högst fyra år till fängelse i lägst ett och högst sex år. I lagrådsremissen görs vidare bedömningen att frågan om höjt minimistraff för barnfridsbrott av normalgraden lämpligen bör behandlas i ljuset av Straffreformutredningens (Ju 2023:14) betänkande. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

58. Rskr. 2020/21:315

Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 115), 2022/23:75 (Ju 82) och 2023/24:75 (Ju 68).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om kompetensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet. 2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetens- höjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen redovisades ett antal åtgärder som vidtagits i frågor om kompetens m.m., t.ex. ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Genom de redovisade åtgärderna bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Regeringen beslutade

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september
Justitie-	2024. I propositionen redovisades ett antal åtgärder som vidtagits i frågor
departementet	om kvalitetssäkring m.m., t.ex. ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt
	och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen att stärka stödet till
	socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad,
	boende och umgänge. Genom de redovisade åtgärderna bedömde
	regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett såvitt avser
	kvalitetssäkring av vårdnadsutredningar och användande av enhetliga och
	evidensbaserade utredningsmetoder. I Regeringskansliet pågår ett arbete
	med att överväga vilka åtgärder som i övrigt bör vidtas med anledning av
	tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	59. Rskr. 2020/21:317
	Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m.
	Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 116), 2022/23:75 (Ju 83) och
	2023/24:75 (Ju 69).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften
	(bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit
	gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna
	månggiften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska
	kunna göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Regeringen
	beslutade den 18 januari 2024 att tillsätta en utredning som bl.a. ska
	analysera och ta ställning till om förbudet mot erkännande av utländska
	månggiften bör gälla utan undantag (dir. 2024:8). Uppdraget ska redovisas
	senast den 18 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	60. Rskr. 2020/21:344
	Straffrättsliga frågor
	Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 122), 2022/23:75 (Ju 85) och
	2023/24:75 (Ju 70).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda
	kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.).
	Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag
	att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir.
	2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av
	straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre
	begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som
	säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande
	omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som
	beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den
78

30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptions- lagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda
Justitie-	fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett
departementet	ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget
	redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straff-
	rättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår
	bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas.
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den
	28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern
	straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom försla-
	gen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och
	därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad
	preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.).
	Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om
	preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i
	december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen
	om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat
	generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har
	remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november
	2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig
	preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i proposi-
	tionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slut-
	behandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k.
	billighetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.).
	Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag
	att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir.
	2023:115). Uppdraget innefattar bland annat att se över billighetsskälen.
	Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska
	uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens
	arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehand-
	lad.
	Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med
	ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en
	skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103
	f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna
	om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick
	i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som
	ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens
	direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens
	allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den
	24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig
	brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och
	bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade
	regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra
	en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med
80	avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv

som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 40, 51 och 54.

61. Rskr. 2020/21:345

Våldsbrott och brottsoffer

Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 123), 2022/23:75 (Ju 86) och 2023/24:75 (Ju 71).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Polismyndigheten har enligt regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagarmyndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta gjordes i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna lämnade sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Av redovisningen framgår att Polismyndigheten har påbörjat en uppdatering av metodstödet med tillhörande checklistor som används vid utredningar av brott mot barn, våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna. Vidare framgår i redovisningen att Polismyndigheten strävar efter att utveckla metoder och arbetssätt för effektiv samverkan och utveckling av det våldsförebyggande arbetet gällande mäns våld mot kvinnor. Åklagarmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2023 krav på att redovisa bl.a. hur förmågan i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor har stärkts samt vilka åtgärder som vidtagits för en enhetlig och effektiv tillämpning av kontaktförbud. Enligt styrningen i regleringsbrevet för 2024 ska myndigheten bl.a. redovisa hur den har säkerställt en ökad operativ förmåga i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Polismyndigheten skulle enligt regleringsbrevet för 2023 särskilt redovisa vilket arbete som bedrivits för att bekämpa våld mot barn och mäns våld mot kvinnor. Polismyndigheten lämnade sin redovisning i årsredovisningen för 2023. Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2024 skulle myndigheten särskilt redovisa hur lagföring av mäns våld mot kvinnor har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen. Dessutom skulle Polismyndigheten redovisa det utvecklingsarbete som bedrivits i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att ge Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	stärka samverkan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor,
Justitie-	våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive där barn
departementet	är involverade (Ju2024/01453).
	Enligt Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 ska myndigheten
	redovisa hur utredning av mäns våld mot kvinnor har utvecklats i
	förhållande till brottsutvecklingen. Polismyndigheten ska också redovisa
	vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa en effektiv
	förmåga att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, våld i nära
	relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt människohandel.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars
	avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av
	underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och
	barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021
	gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om
	underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och
	barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i
	sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98).
	Uppdraget redovisades den 30 juni 2023 genom betänkandet Förstärkt
	skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskulds-
	kontroller, oskuldsintyg samt omvändelseförsök (SOU 2023:37).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 20 november
	2023. Arbetet med en lagrådsremiss pågår inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). Tillkänna-
	givandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2021/22:JuU26
	punkt 34). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi
	för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat
	våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på
	hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge
	likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och
	genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari
	2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställ-
	ningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld,
	gängkriminalitet och religiös extremism*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan
	hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27
	punkt 45, rskr. 2020/21:345). Brottsförebyggande rådet (Brå) har under
	2021 och 2022 haft ett återrapporteringskrav om att undersöka eventuella
	samband mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och
	förtryck.
	Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot
	våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå, gjort en förstudie om
	skärningspunkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och
	hedersrelaterat våld och förtryck (FOI-rapport 5143). Rapporten har varit
	en grund för det fortsatta arbetet inom CVE. Bland annat i form av
82	föreläsningar på temat gender och våldsbejakande extremism, bl.a. hos

Säkerhetspolisen och hos Skolinspektionen. Temat har även behandlats inom CVE:s myndighetsnätverk. I december 2022 publicerade CVE, i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och forskare från Stockholms universitet, en rapport som undersöker sambandet mellan maskulinitet, våldsbejakande extremism och hedersförtryck (Gottzén 2022). Forskningsöversikten redogör för forskning kring maskulinitet och vålds- bejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni, vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska våldet. Utöver rapporten har CVE publicerat en broschyr och två poddar om ämnet, som tillsammans utgör ett kunskapspaket.

Brå har i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att ta fram kunskap om flickor och kvinnor i kriminella miljöer. I uppdraget ingår bl.a. att belysa kvinnors och flickors utsatthet för och delaktighet i våld i kriminella miljöer, dvs. både som brottsoffer och gärningspersoner. Uppdraget ska redovisas senast den 23 oktober 2025. Vidtagna åtgärder redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s.

48)och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 19 och 38.

62. Rskr. 2020/21:363

Terrorism

Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 126), 2022/23:75 (Ju 87) och 2023/24:75 (Ju 72).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

63. Rskr. 2020/21:389

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 128), 2022/23:75 (Ju 88) och 2023/24:75 (Ju 73).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15–16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har
Justitie-	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att
departementet	förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32–
	33). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att
	överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas
	utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar
	bl.a. att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om
	offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar
	författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget
	skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023.
	Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till
	utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren fick i uppdrag
	att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker
	skyddet för offentliganställda. Utredningen redovisade sitt uppdrag den
	11 januari 2024 genom betänkandet Ett starkare skydd för offentlig-
	anställda mot våld, hot och trakasserier (SOU 2024:1). Betänkandet har
	remissbehandlats. Regeringen beslutade den 6 februari 2025
	lagrådsremissen Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och
	trakasserier m.m. I december 2023 remitterades promemorian Stärkt
	skydd för vissa polisanställda som innehöll förslag om att
	Polismyndigheten ska få besluta att en anställd vid myndigheten i vissa
	fall ska få använda en annan uppgift än sitt namn i beslut och andra
	handlingar som dokumenterar åtgärder. Vidare föreslogs att sekretess ska
	gälla för uppgift som kan bidra till upplysning om identiteten hos en
	anställd vid Polismyndigheten som använt en sådan annan uppgift än
	namn. Det föreslogs att författningsändringarna ska tidsbegränsas till fem
	år. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen Stärkt skydd för
	vissa polisanställda (prop. 2023/24:102), vars förslag överensstämmer
	med förslagen i promemorian. Riksdagen antog regeringens lagförslag den
	24 april 2024 (bet. 2023/24:JuU28, rskr. 2023/24:163). Punkten är inte
	slutbehandlad.
	64. Rskr. 2020/21:395
	Polisfrågor
	Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23
	Tidigare redovisade skr. 2021/22:75 (Ju 129), 2022/23:75 (Ju 89) och
	2023/24:75 (Ju 74).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet.
	2020/21:JuU23 s. 30 f.). Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska
	inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör
	påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur
	näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmed-
	lingens roll i systemet. Den frågan kommer att övervägas inom ramen för
	det fortsatta t kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig.
	Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Polisens
	beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick i uppdrag att föreslå
84	åtgärder som stärker Polismyndighetens och Säkerhetspolisens förmåga
84

att genomföra sina uppgifter vid kriser och andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i krig. Syftet är att stärka polisens beredskap. Utredaren ska bland annat analysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2025.

Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret (dir. 2023:116) med uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det civila försvaret kan tryggas. Uppdraget redovisades den 23 januari 2025.

Försvarsberedningen anser att det finns behov av en polisiär förstärkningsresurs i höjd beredskap och ytterst krig (Kraftsamling Ds 2023:34). Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen om propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen konstaterade regeringen att kraven på polisiär verksamhet att öka vid ett krig på svenskt territorium och att det delvis kommer att ställas andra krav på polisen än i fredstid. Vidare konstaterades att en utredning har tillsatts, som ska se över bl.a. den frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46). I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gavs myndigheten i uppdrag att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utrednings- arbetet tillämpas. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Av Polismyndighetens redovisning framgår att myndigheten 2022 påbörjade en uppdatering av metodstödet för att säkerställa bland annat att man använder forensiker och genomför brottsplatsundersökningar.

I regleringsbrevet för 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten utvecklar sin förmåga att utreda och förebygga sexualbrott mot vuxna, särskilt hur det säkerställs att myndig- hetens riktlinjer förspårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar tillämpas i hela landet. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och redovisats gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48 f.) bedömningen att tillkänna- givandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

65. Rskr. 2020/21:396

Unga lagöverträdare

Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 130), 2022/23:75 (Ju 90) och 2023/24:75 (Ju 75).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om lättade sekretessregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet.
Justitie-	2020/21:JuU28 s. 33). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild
departementet	utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med
	brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras (dir. 2022:37).
	Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte
	med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor
	samt – vid behov – andra aktörer.
	Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari
	2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan
	inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de
	myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna
	utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för
	att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna
	författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel.
	Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat
	informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU
	2023:69). Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen
	Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen (prop. 2024/25:65).
	Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet
	tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i
	kraft den 1 april 2025. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.).
	Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om
	förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet
	med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av
	rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott.
	Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan
	stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades
	i januari 2022. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen propositionen
	Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (prop. 2022/23:78).
	Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU21, rskr.
	2022/23:193). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2023.
	Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag
	att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för
	unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i
	de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9)
	och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som
	pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021
	genom betänkandet Snabbare lagföring – ett snabbförfarande i brottmål
	(SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett
	snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut
	och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt
	18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari
	2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett
	snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022
	beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop.
	2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet.
	2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den
	1 januari 2023.
86

Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 augusti 2024. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:26) som beslutades den 16 februari 2023 förkortades utredningstiden. Uppdraget skulle i stället redovisas den 27 mars 2024. Utredningen överlämnade den 8 maj 2024 betänkandet En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga (SOU 2024:30). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 23 september 2024. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminal- vården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Rege-

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	ringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder
Justitie-	vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop.
departementet	2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan
	finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid
	(samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021.
	Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag
	att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen
	av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att
	överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska
	kunna användas i fler fall än i dag och om påföljden bör förstärkas, och att
	föreslå en ny påföljd – utvidgad ungdomsövervakning – som är mer
	ingripande och innefattar en utvidgad verktygslåda med fler
	kontrollmöjligheter. Den del av uppdraget som handlade om skärpt
	ungdomsövervakning skulle enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 9
	november 2023 redovisas senast den 3 juni 2024 (dir. 2023:156). Den 24
	juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga
	lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning
	och straffreduktion för unga (SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås
	bl.a. att det ska införas en ny påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med
	fler kontrollmöjligheter och mer ingripande rörelseinskränkande inslag
	(s.k. hemarrest) som ska övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås
	även att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler
	kontrollmöjligheter. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick
	ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025
	genom	slutbetänkandet	Straffbarhetsåldern	(SOU 2025:11).
	Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar
	i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen
	beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att
	göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för
	lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.
	2021:99). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade
	sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen
	om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har
	remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med
	lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminal-
	vården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och
	unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande,
	vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från
	sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade
	den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en
	översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare
	under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen
	om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti
	2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande
88	påföljder	för unga (SOU	2023:44). Betänkandet	har remitterats och

remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021. Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att möta variationer i klientinflödet att Kriminalvårdens planering primärt utgår från verksamhetens samt behov. Kriminalvårdens anslag har de senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag (prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas. Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingick att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick bl.a. att överväga och ta ställning till om påföljden ungdomsövervakning ska kunna användas i fler fall än i dag och om

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	påföljden bör förstärkas, och att föreslå en ny påföljd – utvidgad
Justitie-	ungdomsövervakning – som är mer ingripande och innefattar en utvidgad
departementet	verktygslåda med fler kontrollmöjligheter. Den 24 juni 2024 redovisade
	Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet
	Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga
	(SOU 2024:39). I delbetänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en ny
	påföljd, utvidgad ungdomsövervakning, med fler kontrollmöjligheter och
	mer ingripande rörelseinskränkande inslag (s.k. hemarrest) som ska
	övervakas med elektronisk kontroll. Det föreslås även att påföljden
	ungdomsövervakning ska skärpas, bl.a. genom fler kontrollmöjligheter.
	Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november
	2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom
	slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har
	remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 16, 21, 23 och 27–30.
	66. Rskr. 2020/21:398
	Vapenfrågor
	Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 131), 2022/23:75 (Ju 91) och
	2023/24:75 (Ju 76).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny
	tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.).
	Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag
	att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga
	förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet.
	I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och
	att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten
	till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7
	november 2024 förlängdes utredningstiden (dir. 2024:105). Uppdraget ska
	redovisas senast den 30 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare
	handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.).
	Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och
	utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens
	regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav
	om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har
	utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom
	vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en
	särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta
	ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de
	tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir.
	2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle
	redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som
90	beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt
90

direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betän- kandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlag- stiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats.

Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehand- lad.

Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen- ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget
Justitie-	(dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren överväga om processen vid
departementet	vapenbyte kan förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapen-
	utredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU
	2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den
	11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna
	om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Den 12 maj
	2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den
	30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024
	överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig
	vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och
	remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds
	inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben
	(bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda
	Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens
	område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni
	2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapen-
	delar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med
	anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria
	med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats
	och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav
	regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlag-
	stiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket
	utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet
	(dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023
	utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren
	föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13
	maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En
	ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remit-
	terats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkan-
	det bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en
	översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet.
	2020/21:Ju30 s. 35 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till
	vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden
	från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom
	tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget
	(dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det
	förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel
	17.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24
92	mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras.

Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remit- terats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehand- lad.

Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5–10, 13 och 16–18.

67. Rskr. 2020/21:404

Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion

Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 133), 2022/23:75 (Ju 92) och 2023/24:75 (Ju 77).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Under hösten 2024 har myndighetskontakter tagits för

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75 att få information om genomslaget av möjligheten att digitalt bekräfta

Justitie-föräldraskap. Punkten är inte slutbehandlad. departementet

68. Rskr. 2020/21:412

Ändrade regler i utlänningslagen

Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 135), 2022/23:75 (Ju 93) och 2023/24:75 (Ju 78).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattade ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggs- direktiv (dir. 2023:93) som innebar att utredningen bl.a. fick i uppdrag att i samband med denna utvärdering också analysera vilka effekter det skulle kunna få för återvändandet om även vuxna asylsökande utan barn skulle omfattas av mottagandesystemet till dess att de lämnar landet samt att ta ställning till om, och i sådana fall hur, regelverket i detta avseende behöver ändras för att främja ett ordnat återvändande. Uppdraget redovisades den 15 oktober 2024 genom slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 januari 2025. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen propositionen Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (prop. 2024/25:92). I propositionen föreslås bl.a. att preskriptionstiden för beslut om avlägsnande ska förlängas. I propositionen bedömde regeringen att förslagen tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut.. Den 29 juni 2023 beslutade regeringen att ge Migrationsverket i uppdrag att inrätta särskilda boenden, kallade återvändandecenter, för personer som har fått ett verkställbart beslut om överföring, avvisning eller utvisning (Ju2023/01593). Migrationsverket har inrättat sex återvändandecenter med en total kapacitet på cirka 1 400 platser. Centren finns i Malmö, Burlöv, Mölndal, Vänersborg, Stockholm och Märsta. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhälls- kunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28 s. 69 f.). Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (dir. 2022:79). I uppdraget ingick bl.a. att föreslå hur språk- och samhälls- kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt och att föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Den 29 maj 2023 överlämnade utredningen betänkandet Kunskapskrav för permanent

uppehållstillstånd (SOU 2023:25) till regeringen. Betänkandet har remitterats. I betänkandet föreslås att det ska införas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Utgångspunkten för förslagen i betänkandet är att alla utlänningar som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd ska omfattas av kunskapskravet för permanent uppe- hållstillstånd, dvs. såväl asylrelaterade uppehållstillstånd som uppehålls- tillstånd som beviljas på grund av t.ex. arbete eller studier. Kunskapskravet i det svenska språket har vidare bestämts till en nivå som relativt många utlänningar i dessa grupper har möjlighet att uppnå. Utredningens överväganden har alltså utgått från att även utlänningar med asylrelaterade uppehållstillstånd ska omfattas av språk- och samhällskunskapskrav för permanenta uppehållstillstånd. Den 2 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Anpassning av det svenska regelverket för beviljande av asyl och asylförfarandet till miniminivån enligt EU-rätten (dir. 2023:137). Den särskilda utredaren ska bl.a. ta ställning till hur möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för vissa grupper, bl.a. utlänningar med asylrelaterade uppehållstillstånd. Uppdraget i denna del skulle redovisas senast den 2 januari 2025. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes. Uppdraget i denna del ska redovisas senast den 31 mars 2025 (dir. 2024:115). Med anledning av bl.a. uppdraget om att utmönstra permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper bedömer regeringen att ytterligare analys behöver göras av förslagen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehålls- tillstånd. Punkten är inte slutbehandlad.

69. Rskr. 2020/21:413

Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 136), 2022/23:75 (Ju 94) och 2023/24:75 (Ju 79).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar i syfte att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Den 30 augusti 2023 gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:126) som bl.a. innebär att utredaren, oavsett ställningstagande i fråga om behovet och nyttan och avvägningen mot den enskildes grundlagsskyddade fri- och rättigheter, skulle lämna förslag på en reglering som innebär en möjlighet att med hjälp av tvång kunna testa en utlänning för covid-19, och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar vid eventuella framtida pandemier eller epidemier i samma

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	syfte som tidigare. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom
Justitie-	slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och
departementet	utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och
	remisstiden går ut den 12 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller
	utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges
	förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet.
	2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen
	kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten
	(dir. 2022:91). Utredaren fick bl.a. i uppdrag att ta ställning till om
	Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är i behov av ytterligare
	befogenheter i arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut. Uppdraget
	redovisades den 26 november 2024 genom slutbetänkandet Vissa åtgärder
	för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 12 mars 2025.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Riksmötet 2021/22
	70. Rskr. 2021/22:18
	Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga
	föremål
	Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 139), 2022/23:75 (Ju 95) och
	2023/24:75 (Ju 80).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i
	enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Regeringen beslutade
	den 2 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga
	flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel
	i preventivt syfte utanför en förundersökning (dir. 2021:102). I uppdraget
	ingick att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter
	för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att
	förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag.
	Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 skulle
	utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv
	husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Uppdraget
	redovisades genom slutbetänkandet Utökade möjligheter att använda
	preventiva tvångsmedel 2 (SOU 2023:60). Den 27 mars 2024 beslutades
	propositionen Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra
	allvarliga brott (prop. 2023/24:117). Genom förslagen i propositionen
	ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed
	slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 september 2024.
	Punkten är slutbehandlad.
	71. Rskr. 2021/22:36
96	Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet
96

Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 144), 2022/23:75 (Ju 96) och 2023/24:75 (Ju 81).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024 redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det föreslås att straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november 2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

72. Rskr. 2021/22:37

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 145), 2022/23:75 (Ju 97) och 2023/24:75 (Ju 82).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren skulle bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa vittnesattester som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).

Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade den 28 juni 2024 slutbetänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. att en berättelse som någon har lämnat skriftligen med anledning av en redan inledd eller förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse som någon med anledning av en sådan rättegång lämnat utom rätta, ska få åberopas som bevis i brottmål om det är lämpligt. Förslaget innebär att det nuvarande kravet på samtycke tas bort och att lämplighetsprövningen får

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

Skr. 2024/25:75	en lägre tröskel än idag. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden
Justitie-	gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regerings-
departementet	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade
	möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande
	myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade
	den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera
	tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om
	reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren skulle bl.a. bedöma
	om möjligheterna att åberopa tidiga förhör inför en brottsbekämpande
	myndighet som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett
	ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas
	(dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari
	2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).
	Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade den 28 juni 2024 slut-
	betänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU
	2024:51) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen bl.a. förslag på
	åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om tidiga förhör mer
	effektiv. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10
	oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	73. Rskr. 2021/22:39
	Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer
	Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 147), 2022/23:75 (Ju 98) och
	2023/24:75 (Ju 83).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov
	fridskränkning			och	grov	kvinnofridskränkning		(bet. 2021/22:JuU8
	s. 22 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir.
	2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalorna för grov
	fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning bör skärpas och
	oavsett	bedömning i			sak	lämna nödvändiga författningsförslag. Den
	9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som
	bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget
	redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare
	kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU
	2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni
	2024.	Den	23 januari 2025				beslutade regeringen		lagrådsremissen
	Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen
	görs bedömningen att maximistraffet för grov fridskränkning och grov
	kvinnofridskränkning inte bör höjas. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk
98	övervakning		av	kontaktförbud			(bet. 2021/22:JuU8	s.	24). Regeringen

beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till behov, lämplighet och förutsättningar för att utöka möjligheterna att förena samtliga former av kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning och om lämpligt lämna författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen görs bedömningen att förslagen i lagrådsremissen väntas leda till en ökad användning av elektronisk övervakning. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna användas oftare, även som en förstahandsåtgärd, och om det geografiska området för sådana kontaktförbud bör utvidgas, och oavsett ställningstagande i sak lämna nödvändiga författningsförslag som medger detta. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv som innebär att utredaren även ska lämna författningsförslag som innebär att det geografiska området för särskilt utvidgade kontaktförbud, vid en särskilt allvarlig hotbild, utökas kraftigt och ska kunna omfatta hela kommuner eller motsvarande. Samtidigt förlängdes utredningstiden (dir. 2023:36). Uppdraget redovi- sades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontakt- förbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att utvidgade och särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna omfatta större geografiska områden och att särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna meddelas som en förstahandsåtgärd. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ut- värdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud och ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och om möjligheterna till att meddela kontaktförbud bör utvidgas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Den 9 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkan- det En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagråds- remissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagråds-

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

100

remissen lämnas förslag som syftar till att kontaktförbud ska kunna meddelas i fler fall och att lagstiftningens brottspreventiva funktion ska stärkas. Det föreslås också att det ska införas en presumtion för kontaktförbud efter allvarlig brottslighet i nära relationer. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10–12.

74. Rskr. 2021/22:114

Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 155), 2022/23:75 (Ju 99) och 2023/24:75 (Ju 84).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23–25). Regeringen beslutade den 3 mars 2022 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Valmyndigheten och gav myndigheten i uppdrag att senast den 1 mars 2023 lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget ska rapporten bl.a. innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ ska ingå. Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även ska innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Den 15 februari 2023 inkom Valmyndigheten till Regeringskansliet med sin redovisning av nämnda uppdrag (Ju2023/00370). En promemoria som tagits fram i Regeringskansliet har remissbehandlats och ingår i underlaget till en proposition som är under beredning och även behandlar förslagen i 2020 års valutrednings slutbetänkande (SOU 2021:96). Planeringen är att en proposition kan överlämnas till riksdagen under andra kvartalet 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

75. Rskr. 2021/22:144

Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta

Skr. 2021/22:57, bet. 2021/22:JuU12

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 100) och 2023/24:75 (Ju 85). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Polismyndighetens information till brottsutsatta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (bet. 2020/21:JuU12 s. 5 f.). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förunder- sökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och

analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019.

För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61 och 62). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndig- heten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021.

Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig- hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polis- myndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisio- nens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen ska omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informa- tionsförsörjningen till brottsutsatta Redovisningen lämnades i årsredo- visningen för 2022.

Polismyndigheten har därefter fortsatt att arbeta med att förbättra informationen till brottsutsatta. Myndigheten har sedan den 1 mars 2024 beslutat om en handbok för anmälningsupptagare vid polisens kontakt- center med tillhörande metodstöd för information till brottsutsatta. Mina sidor driftsattes även i juni 2024 där målsägande kan följa status rörande sitt ärende.

I regleringsbrevet för 2024 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovis- ningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

101

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

102

informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redo- göra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång.

76. Rskr. 2021/22:148

Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare Prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 101) och 2023/24:75 (Ju 86). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tillstånd att inneha ljuddämpare vid vapenbyte m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare (bet. 2021/22:JuU11 s. 5). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. föreslå en ordning som innebär att en vapenägare som överlåter sitt vapen utan tillhörande ljuddämpare ska ha rätt att behålla ljuddämparen under en viss tid. Utredningen redovisades den 13 maj 2024. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

77. Rskr. 2021/22:153

Att komma till Sverige som anhörig

Mot. 2021/22:4272 m.fl., bet. 2021/22:SfU8

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 102) och 2023/24:75 (Ju 87). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om identitetsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet har anfört om identitetsfrågor (bet. 2021/22:SfU8 s. 13). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2022 Migrationsverket i uppdrag att redovisa den de vidtagna åtgärder som myndigheten genomfört med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Migra- tionsverket har i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att de har utvecklat en stärkt ID-kontroll inom tillståndsområdet på Migrations- verket. De planerar att ha ett fortsatt utbyte med Norge och Nederländerna, särskilt avseende Norges arbete med ansiktsigenkänning och ID- sambandsmän och Nederländernas arbete med dokumentkontroll via

artificiell intelligens. ID-sambandsmän har tillsatts på utvalda utlands- myndigheter. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från utlands- enheten, Migrationsverkets ID-enhet samt Migrationsverkets Digitalise- rings- och Utvecklingsavdelning har arbetat med att säkerställa att utlandsmyndigheterna som handlägger migration samt enheterna i Sverige har tillgång till teknisk utrustning för granskning av pass och andra handlingar. Därtill har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående Uppvisande av pass i original i ärenden om uppehållstillstånd publicerats och införts. Det innebär krav på Migrationsverket och utlandsmyndig- heterna att kontrollera pass i original i alla ärenden om tidsbegränsade uppehållstillstånd. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2) ansåg regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rättslig kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om rättslig kvalitet (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Migrationsverket har tagit fram en åtgärdsplan med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Som nämnts ovan har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående kontroll av passhandlingar i original införts vilket säkerställer den rättsliga kvaliteten i form av dokumentgranskning. Migrationsverket har därtill i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att det har genomförts en inventering av befintliga utbildningar och utbildningsmaterial för att säkerställa att detta motsvarar personalens behov av kompetensutveckling. Med utgångspunkt i analysen har utbildningsmaterialet uppdaterats. De arbetar även med en plan för hur Migrationsverkets rättsavdelning kan bistå i form av

kvalitetsgranskning av utbildningsmaterial. Enhetschefer på Migrationsverket och ansvariga på utlandsmyndigheterna har fått i uppdrag att säkerställa att alla medarbetare som arbetar med anknytningsärenden har genomgått relevanta utbildningar och har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna på ett rättssäkert sätt utifrån framtagen kompetensutveckling. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 8 avsnitt 2.5.2) ansåg regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om informationsinhämtning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om informationsinhämtning (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Riksdagens tillkännagivande är generellt gällande informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Riksdagen anser inte att regeringen gått fram med något författningsförslag av betydelse gällande informationsutbyte. Migrationsverkets rättsenhet arbetar med att skriva en hemställan om förordningsändring avseende direktåtkomst till Skatte- verkets beskattningsregister. Någon sådan har ännu inte inkommit till Regeringskansliet. Regeringen gav den 20 juni 2021 en utredare i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor, i syfte att säkerställa korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemet och för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Utredaren föreslog dock bland annat att en generell sekretessbrytande bestämmelse införs, en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall samt ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (Ds 2022:13). Den 19 mars 2024 beslutade regeringen propositionen En ny lag om

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

103

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

104

uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85).

Den 26 november 2024 redovisade Utredningen om stärkt återvän- dandeverksamhet sitt slutbetänkande Vissa åtgärder för stärkt åter- vändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Utredningen lämnar förslag på ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att stärka arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan tillstånd, samt hur biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografier ska kunna användas i utlänningsärenden i större utsträckning och på ett mer effektivt sätt än i dag. Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 12 mars 2025.

Den 2 september 2024 överlämnade utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22) ett delbetänkande med förslag på en ny generell sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt förslaget ska sekretess till skydd för enskilda inte hindra att myndigheter utbyter uppgifter om det behövs för vissa i bestämmelsen preciserade syften, bl.a. för att motverka felaktiga utbetalningar, fusk och regelöverträdelser, utreda brott eller motverka brottslig verksamhet, eller för att handlägga ärenden i författningsreglerad verksamhet. Innan en uppgift lämnas ut ska det göras en intresseavvägning och viss sekretess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde. Det som efter delredovisning av uppdraget kvarstår är bl.a. att analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta offentlig information kan tillgodoses samt att göra en översyn, i den utsträckning det behövs, av myndigheternas registerförfattningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3.

78. Rskr. 2021/22:159

Associationsrätt

Mot. 2021/22:2020 m.fl. bet. 2021/22:CU11

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 104) och 2023/24:75 (Ju 89). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om företag som brottsverktyg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, när det pågående utredningsuppdraget om bolaget som brottsverktyg har redovisats, ska prioritera arbetet med beredningen av förslagen och återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2021/22:CU11 s. 9). Utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115) lämnade sitt slutbetänkande den 30 juni 2023 (SOU 2023:34). Genom de förslag som lämnades i propositionen Bolag och brott (prop. 2024/25:8) ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

79. Rskr. 2021/22:165

2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Skr. 2021/22:73, bet. 2021/22:JuU13

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 107) och 2023/24:75 (Ju 90). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2021/22:JuU13 s. 8). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser de två tidigare tillkännagivandena. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändande- verksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Genom tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 30 augusti 2023 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes till den 30 september 2024 (dir. 2023:126). I november 2024 lämnades betänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll (SOU 2024:80). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och föreslå utökade möjligheter att använda tvångsmedel (dir. 2024:49). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55–56) bedömde regeringen att tillkännagivandet mot bakgrund av genomförda åtgärder var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

80. Rskr. 2021/22:196

Utlänningar i Sverige utan tillstånd Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SfU16

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 111) och 2023/24:75 (Ju 92). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder mot skuggsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Enligt utskottet bör regeringen återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet anger i fråga om effektivare informationsutbyte mellan myndigheter, utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner, DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring, anmälningsplikt för asylsökande, boendeskyldighet och elektronisk övervakning, förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut samt fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

105

Skr. 2024/25:75	Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för
Justitie-	att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). I uppdraget ingick
departementet	bl.a. att överväga och ta ställning till om, och i så fall hur,
	informationsutbyte kan ske i större utsträckning och på ett mer
	ändamålsenligt sätt i syfte att stärka arbetet med verkställighet. Den 30
	augusti 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen (dir.
	2023:126). Tilläggsdirektiven innebar bl.a. att uppdraget i fråga om
	informationsutbyte ändrades på så sätt att utredaren, oavsett
	ställningstagande i sak, skulle lämna förslag på en reglering som innebär
	ett utökat informationsutbyte mellan myndigheterna i syfte att stärka
	arbetet med verkställighet och försvåra möjligheterna att leva i landet utan
	tillstånd. Uppdraget redovisades den 26 november 2024 genom
	slutbetänkandet Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och
	utlänningskontroll (SOU 2024:80). Betänkandet har remitterats och
	remisstiden går ut den 12 mars 2025.
	När det gäller förlängd preskriptionstid beslutade regeringen den 23
	januari 2025 propositionen Preskription av avlägsnandebeslut och vissa
	frågor om återreseförbud (prop. 2024/25:92). I propositionen föreslås bl.a.
	att preskriptionstiden för beslut om avlägsnande ska förlängas. I
	propositionen bedömde regeringen att förslagen tillgodoser
	tillkännagivandet i den del som avser förlängd preskriptionstid för
	avvisnings- och utvisningsbeslut. När det gäller DNA-analys som
	huvudregel vid viss anhöriginvandring beslutade regeringen den 11 juli
	2024 kommittédirektiven Skärpta villkor för anhöriginvandring (dir.
	2024:68). Utredaren ska bl.a. ta ställning till hur nuvarande bestämmelser
	om dna-analys för att styrka biologiskt släktskap vid anhöriginvandring
	bör ändras för att möjliggöra en utökad användning. Uppdraget ska
	redovisas senast den 25 augusti 2025.
	Den 7 november 2024 beslutade regeringen propositionen En ny ordning
	för asylsökandes boende (prop. 2024/25:49). I propositionen föreslogs att
	asylsökande som utgångspunkt ska bo i asylboende för att ha rätt till
	dagersättning och särskilt bidrag och att en ansökan om uppehållstillstånd
	ska få betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett
	asylboende och inte håller Migrationsverket underrättat om sin
	bostadsadress. I propositionen bedömde regeringen att förslagen delvis
	tillgodoser tillkännagivandet i den del som avser anmälningsplikt för
	asylsökande. Den 22 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till
	Utredningen om ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (Ju
	2021:12). Tilläggsdirektiven innebar att utredningen bl.a. fick i uppdrag
	att föreslå hur en anmälningsplikt kopplad till att asylsökande ska bo på
	ett visst boende kan införas (dir. 2023:93). Uppdraget redovisades den 15
	oktober 2024 genom slutbetänkandet Mottagandelagen - en ny lag för
	ordnat asylmottagande och effektivt återvändande (SOU 2024:68).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 januari 2025.
	Den 10 augusti 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Moderna
	och ändamålsenliga regler för förvar (dir. 2023:119). Utredaren ska bl.a.
	undersöka om elektronisk övervakning skulle kunna utgöra ett
	ändamålsenligt komplement till förvar och, om så är fallet, ta ställning till
	hur en sådan ordning skulle kunna utformas. Uppdraget redovisades den
	17 februari 2025 genom slutbetänkandet Ett nytt regelverk för uppsikt och
106	förvar (SOU 2025:16).

Den 19 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146). Den 2 september 2024 överlämnade utredningen ett delbetän- kande med förslag på en ny generell sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt förslaget ska sekretess till skydd för enskilda inte hindra att myndigheter utbyter uppgifter om det behövs för vissa i bestämmelsen preciserade syften, bl.a. för att motverka felaktiga utbetalningar, fusk och regelöverträdelser, utreda brott eller motverka brottslig verksamhet, eller för att handlägga ärenden i författningsreglerad verksamhet. Innan en uppgift lämnas ut ska det göras en intresseavvägning och viss sekretess undantas helt från bestämmelsens tillämpningsområde. Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 17 december 2024. Det som efter delredovisning av uppdraget kvarstår är bl.a. att analysera och ta ställning till hur behovet av att utbyta offentlig information kan tillgodoses samt att göra en översyn, i den utsträckning det behövs, av myndigheternas registerförfattningar. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 april 2025.

När det gäller frågan om fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer har regeringen intensifierat dialogen med flera tredje länder som inte samarbetar på återtagandeområdet, vilket i flera fall har lett till ett förbättrat samarbete och ett ökat återvändande. Även på EU- nivå driver Sverige på för EU-gemensamma åtgärder gentemot tredje länder som inte samarbetar. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 8 avsnitt 2.5.1 s. 16) bedömde regeringen att tillkännagivandet därmed får anses tillgodosett i den delen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Utskottet har anfört att den som vistas olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det därför genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd i dessa situationer. Socialutskottet har yttrat sig över förslaget till initiativ i den del som gäller ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd och i yttrandet anfört bl.a. följande: Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i det sociala trygghetssystemet och fyller en mycket viktig funktion i ett välfärdssamhälle. Det kan emellertid inte accepteras att personer som vistas olovligen i landet uppbär sådant bistånd. Den som vistas olovligen i landet ska enligt utskottets uppfattning inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. Detta bör framgå av lag. Regeringen har den 14 juli 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att analysera frågan om förbud för ekonomiskt stöd till utlänningar som olovligen visats i landet, och lämna förslag på åtgärder, inklusive nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:124). Uppdraget skulle redovisas senast den 1 december 2024. Den 26 september 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2024:90). Uppdraget redovisades den 25 februari 2025 genom betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15). Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

107

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

108

81. Rskr. 2021/22:212

En ny konsumentköplag

Prop. 2021/22:85, bet. 2021/22:CU3

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 112) och 2023/24:75 (Ju 93). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att köp av dyrare djur bör undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde (bet. 2021/22:CU3 s. 19 f.). I Regeringskansliet pågår ett arbete med att analysera frågan och överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Resultatet av det arbetet kommer att kommuniceras med riksdagen i lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad.

82. Rskr. 2021/22:216

Processrättsliga frågor

Mot 2021/22:2556 m.fl., bet. 2021/22:JuU24

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 113) och 2023/24:75 (Ju 94). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om kamerabevakning i sjukvården m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kamerabevakning i sjukvården (bet. 2021/22:JuU24 s. 23). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:2556 yrkande 18 och 2021/22:3579 yrkande 71 samt delvis bifallit motion 2021/22:1446 yrkande 1. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 att överlämna propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande (prop. 2024/25:93) till riksdagen. I propositionen föreslogs bl.a. att tillståndsplikten vid kamerabevakning ska tas bort för kommuner, regioner, myndigheter och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om tillståndsplikten för kommuner och regioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner (bet. 2021/22:JuU24 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:1497, 2021/22:3965 yrkande 67, 2021/22:3974 yrkande 24 och 2021/22:4032 yrkande 36.2. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 att överlämna propositionen Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet – utökade möjligheter och ett enklare förfarande (prop. 2024/25:93) till riksdagen. I propositionen föreslogs bl.a. att tillståndsplikten vid kamerabevakning ska tas bort för kommuner, regioner, myndigheter och andra än myndigheter som utför en uppgift av allmänt intresse. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 14 om att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation bör kunna knytas till person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43).

Regeringen beslutade den 29 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt rättegångsbalken ska knytas till en person, i stället för till ett telefonnummer, en annan adress eller en viss elektronisk kommunikationsutrustning. Utredaren fick även i uppdrag att analysera och ta ställning till om tillstånd till hemlig dataavläsning som inte avser kameraövervakningsuppgifter eller rumsavlyssningsuppgifter ska knytas till en person i stället för till ett avläsningsbart informationssystem (dir. 2023:102). Uppdraget redovisades den 18 december 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 22 om datalagring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om datalagring (bet. 2021/22:JuU24 s. 44). I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 30 maj 2023 i betänkandet Datalagring och åtkomst till elektronisk information (SOU 2023:22). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att ta fram underlag med statistik om antalet anmälda brott, som kan ligga till grund för överväganden om datalagring i syfte att bekämpa grov brottslighet. Myndigheten redovisade uppdraget den 1 november 2023. Den 22 november 2024 remitterades utkast till lagrådsremiss Datalagring och tillgång till elektronisk information. Remisstiden gick ut den 17 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 23 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse (bet. 2021/22:JuU24 s. 49). I januari 2022 beslutade regeringen tilläggs- direktiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning (dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggs- direktiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens förslag bör inväntas innan ytterligare åtgärder vidtas. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 31 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen (bet.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

109

Skr. 2024/25:75	2020/21:JuU24 s. 58 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en
Justitie-	ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU
departementet	2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet
	av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas
	ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten
	ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller
	i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande
	myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk.
	Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyn-
	digheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett
	ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några föränd-
	ringar eller kompletteringar av dessa regelverk.
	Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop.
	2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet.
	2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärp-
	ningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som
	innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar
	möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i
	samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för
	kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla
	för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför
	rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring.
	Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir.
	2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav
	regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud,
	med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas
	som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra
	förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld samt att lämna
	nödvändiga författningsförslag (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den
	12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbuds-
	lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betän-
	kandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den
	23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett
	utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att kontakt-
	förbud ska få meddelas för att skydda bl.a. målsägande och vittnen i en
	rättsprocess.
	Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare
	i uppdrag att bl.a. föreslå ett system med anonyma vittnen (dir. 2022:141).
	Utredningen har i ett delbetänkande (SOU 2023:67) som överlämnades i
	oktober 2023 lämnat förslag på ett sådant system. I uppdraget ingår också
	för utredaren att ta ställning till om det är lämpligt att utöka sekretessen i
	domstol för uppgifter under förundersökningen. En sådan sekretess skulle
	kunna träffa uppgifter om vittnets identitet som ingår i förundersökningen
	och som var föremål för den numera upphävda sekretessbestämmelsen om
	skydd för enskildas kontaktuppgifter i domstol (rskr. 2023/24:1). Genom
	tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utred-
	ningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).
	Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slutbetän-
	kandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till
110	regeringen. I betänkandet föreslår utredningen bl.a. en utökad sekretess i

domstol för förundersökningsprotokoll. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 28 november 2024 att ge Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att stärka arbetet med stöd till brottsoffer och vittnen för att säkerställa att brottsoffer och vittnen får tillräcklig information, stöd samt ett gott bemötande under rätts- processen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 januari 2026. Rege- ringen har även i regleringsbrevet för 2025 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga skyddsåtgärder är tillräckliga samt redovisa hur samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer kan förbättras för att stärka samhällets samlade skydd av vittnen och målsäganden. Redovisningen ska även omfatta kartläggning av eventuella behov av att utöka myndighetens vittnesskyddsarbete till målgrupper som inte omfattas av särskilt personsäkerhetsarbete och dess rättsliga och kostnadsmässiga förutsättningar. Uppdraget ska redovisas senast den 19 maj 2025. Därtill pågår fortsatt arbete inom Polismyndig- heten med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten genom att bland annat förbättra skyddet för barn under 18 år som riskerar att dras i grov kriminalitet och utsättas för våld kopplat till konflikter mellan olika kriminella nätverk och grupperingar. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

111

Skr. 2024/25:75	Punkt 35 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för
Justitie-	regeringen det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte
departementet	infinner sig till rättegång (bet. 2021/22:JuU24 s. 74). Domstolsverket har
	den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka
	möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har
	remitterats. Remisstiden gick ut i mars 2023. Ärendet bereds i Regerings-
	kansliet. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör
	vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 36 om rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att stärka rätten till
	målsägandebiträde i överrätt. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att
	utvärderingen av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett
	målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt
	genomförs skyndsamt. Det är också angeläget att regeringen så snart som
	möjligt därefter vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde
	i överrätt (bet. 2021/22:JuU24 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog
	regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den aktuella
	lagändringen. Domstolsverket redovisade uppdraget den 11 maj 2022
	(Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades i budgetpropo-
	sitionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 47).
	Regeringen beslutade den 11 april 2024 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att bl.a. föreslå hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan
	stärkas (dir. 2024:39). Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 42 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges
	rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2021/22:JuU24 s. 86 f.). Regeringen
	har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs, bl.a.
	Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, för
	att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig
	hjälp med Hongkong. Av utredningen framgår att avtalet används frekvent
	av svenska myndigheter och att det skulle få negativa konsekvenser för
	brottsbekämpningen om det sägs upp. Avtalet möjliggör också för Sverige
	att neka att ge rättslig hjälp i vissa fall, t.ex. om det rör sig om ett politiskt
	brott eller om hjälpen skulle stå i strid med allmänna svenska
	rättsprinciper. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budget-
	propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 47) att
	det inte fanns anledning att vidta den åtgärd som följer av tillkänna-
	givandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut-
	behandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 14, 22, 23, 31, 35, och 36.
	83. Rskr. 2021/22:240
	Skärpta straff för grova trafikbrott
	Mot. 2021/22:3502 m.fl., bet. 2021/22:JuU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 120) och 2023/24:75 (Ju 95).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om skärpta straff för grova trafikbrott*: Riksdagen har tillkänna-
112	gett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grova
112

trafikbrott (bet. 2021/22:JuU10 s. 6 f.). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Den 24 januari 2023 överlämnades betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet lämnas förslag om en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet. Förslagen har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Genom tilläggsdirektiv den 1 juni 2023 utvidgades uppdraget för Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet till att även omfatta bl.a. att föreslå ändringar som innebär att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid straffmätningen i fler fall (dir. 2023:74). Uppdraget redovisades den 4 juli 2024 i betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd - Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 12 november 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Den 20 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten, föreslå en modell för straffmätning vid flerfaldig brottslighet som innebär att de tre allvarligaste brotten räknas fullt ut samt föreslå ändringar av påföljderna och reglerna om val av påföljd (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om eftersupning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbud mot s.k. eftersupning (bet. 2021/22:JuU10 s. 14 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

84. Rskr. 2021/22:244

Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn

Mot. 2021/22:4414 m.fl., bet. 2021/22:JuU16

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 122) och 2023/24:75 (Ju 96). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). Polismyndighetens prioritering av bekämpningen av internetrelaterade sexualbrott mot barn framgår bland annat i Polismyndighetens strategiska verksamhetsplan 2020–2024 samt i den strategiska inriktningen för nationella operativa avdelningen.

För att underlätta utredningsarbetet har ett nationellt it-stöd för hantering av övergreppsmaterial implementerats i samtliga polisregioner under 2022. Ett it-stöd för automatiserad hantering av tips rörande internet- relaterade sexualbrott mot barn är under införande. Arbete pågår också i myndigheten med att ta fram uppdaterade utbildningar på området. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2023 beslutade regeringen att Polismyndigheten ska redovisa resultatet av arbetet med de rekommen- dationer som Riksrevisionen lämnat till myndigheten i Riksrevisionens

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

113

Skr. 2024/25:75	rapport Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar
Justitie-	för polis och åklagare (RiR 2021:25). Redogörelsen lämnades i
departementet	årsredovisningen för 2023. Med hänsyn till de åtgärder som vidtagits och
	redovisats gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop.
	2024/25:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 49 f.) bedömningen att tillkänna-
	givandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). En särskild
	utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell
	strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive
	hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin
	ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen
	inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under
	den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023
	i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot
	barn (SOU 2022:70). Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och
	remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har
	analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om barnförhörsledare*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om barnförhörsledare (bet.
	2020/21:JuU16 s. 6 f.). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndig-
	hetens i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa
	att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild
	utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens
	för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny
	utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och
	utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig
	till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till
	18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. I
	regleringsbrevet 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten ska
	redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som
	förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för
	uppgiften. Redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2024.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av
	sekretesslagstiftningen. Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild
	utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med
	brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras (dir. 2022:37).
	Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte
	med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor
	samt – vid behov – andra aktörer.
	Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari
	2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan
	inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de
	myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna
	utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för
	att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna
	författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel.
114

Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informations- flöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen Ökat informations- flöde till brottsbekämpningen (prop. 2024/25:65). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.

85. Rskr. 2021/22:245

Straffrättsliga frågor

Mot. 2021/22:3579 m.fl., bet. 2021/22:JuU23

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 123) och 2023/24:75 (Ju 97). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt minimistraff för grov stöld (bet. 2021/22:JuU23 s. 40 f.). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en generell översyn av straffskalorna (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 43 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av bestämmelserna om preskription (bet. 2021/22:JuU23 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 52 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 87 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Förslagen i betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare beslutade rege- ringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

115

Skr. 2024/25:75	översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med
Justitie-	avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Enligt tilläggsdirektiv
departementet	som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den
	30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt
	enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 21 och 52.
	86. Rskr. 2021/22:246
	Kriminalvårdsfrågor
	Mot. 2021/22:3779 m.fl., bet. 2021/22:JuU25
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 124) och 2023/24:75 (Ju 98).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om nationellt avhopparprogram*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt
	avhopparprogram (bet. 2021/22:JuU25). Regeringen gav i december 2019
	Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och
	Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhoppar-
	program. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot
	bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23
	september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården,
	Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att
	förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331).
	Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i
	syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år
	(Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021,
	justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr.
	2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt
	exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare
	50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhoppar-
	verksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavs-
	utredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att
	analysera och lämna förslag på hantering av justitieutskottets
	ställningstagande.
	Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården,
	Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genom-
	fört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget
	(Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt
	uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredaren är någon förändring av rollerna
	mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig,
	effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare - som
	för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och
	motivation - ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden.
	Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande
	avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna.
	Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som
	innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga
	bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande
	rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren
116	uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa
116

tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavsutredaren lämnade även flera förslag, bl.a. om att Polis- myndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser.

I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighets- gemensamma arbetet med avhopparverksamhet fr.o.m. den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutions- styrelse ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Myndigheterna lämnade en delredo- visning den 2 maj 2023 och slutredovisade uppdraget den 29 januari 2024.

Regeringen har därefter, den 3 oktober 2024, gett Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett uppdrag om utvecklingsbehov i arbetet med stöd till avhoppare. Myndigheterna ska bland annat utveckla arbetet med stöd till unga avhoppare och anpassa arbetet till de särskilda omständigheter som kan föreligga när flickor och kvinnor är involverade i organiserad brottslighet. Myndigheterna ska också analysera och lämna förslag inom ett antal angelägna utvecklingsområden. Bland annat ska myndigheterna analysera, ta ställning till behovet av och föreslå hur en nationell kontaktpunkt för stöd till avhoppare kan utformas och inrättas inom ramen för den nationella stödstruktur som myndigheterna har etablerat för arbetet med stöd till avhoppare. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om påföljd och behandling för personer som begår sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvården bör få i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler. Utskottet anför också att möjligheterna

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

117

Skr. 2024/25:75	att införa vård som påföljd vid sidan av fängelse bör utredas. I en utredning
Justitie-	om en utvidgad påföljdsbestämning vid sexualbrott mot barn bör det
departementet	övervägas i vilken utsträckning regler om tvångsvård ska vara tillämpliga
	vid påföljdsbestämningen (bet. 2021/22:JuU25 s. 32).
	Regeringen gav Kriminalvården i uppdrag i regleringsbrevet för
	budgetåret 2023 att redovisa en sammanfattning av forskningsläget
	avseende farmakologisk och annan medicinsk behandling för klienter som
	är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare redovisa vilka insatser
	som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket
	utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller
	målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus riktas mot klienter som är
	dömda för sexualbrott mot barn. Redovisning har lämnats i Kriminal-
	vårdens årsredovisning den 22 februari 2024.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 52) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna
	åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 17 om kriminalisering av rymningar*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av
	rymningar och avvikelser (bet. 2021/22:JuU25 s. 41). Regeringen
	beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt
	samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som
	bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget
	skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade
	regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att
	utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder,
	återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom
	betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff-
	och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har
	remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 18 om fler anstalts- och häktesplatser*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstalts- och
	häktesplatser (bet. 2021/22:JuU25 s. 42).
	Kriminalvården har, i enlighet med uppdrag i myndighetens
	regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021,2022 och 2023 redovisat en plan
	för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955, Ju2022/00818 och
	Ju2023/00564). Myndigheten har också haft regeringens uppdrag att
	beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt
	och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Den
	18 april 2023 redovisade Kriminalvården en bedömning av vilket
	ytterligare kapacitetsbehov som myndigheten har till följd av förslagen i
	Tidöavtalet (Ju2023/00938). Behovet bedömdes då uppgå till 18 000
	platser. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om
	att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133).
	I mars 2023 redovisade Kriminalvården ett regeringsuppdrag om att
	inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren
	2023–2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste
	budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1 bet.
	2021/22:JuU1 rskr. 2021/22:89, prop. 2022/23:1, prop. 2023/21:1 och
	prop. 2024/25:1 Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat
118	kontinuerligt de senaste åren.

Regeringen gav den 22 juni 2023 Kriminalvården i uppdrag att ta fram en ny utbyggnadsplan för åren 2024–2033 som inkluderade beräknat kapacitetsbehov med anledning av förslagen i Tidöavtalet. Planen redovisades den 15 december 2023 (Ju2023/02786). Av planen framgår att Kriminalvården bedömer behovet till mellan 18 000 och 38 000 platser 2033. Kriminalvården fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att senast den 1 mars 2025 inkomma med en uppdaterad utbyggnadsplan för åren 2025–2034. Myndigheten fick i regleringsbrevet för 2025 i uppdrag att senast den 1 mars 2026 inkomma med en uppdatering av planen avseende åren 2026–2035.

Regeringen har även beslutat om en utredning som ska se över möjligheterna att hyra anstaltsplatser utomlands (Ju2023:E). Uppdraget redovisades den 29 januari 2025.

Punkt 23 om biträdande övervakare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en total översyn av systemet med biträdande övervakare inom Kriminalvården (bet. 2021/22:JuU25 s. 43). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:3779 yrkande 36. Regeringen beslutade den 22 december 2022 att ge Kriminalvården ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2023 att redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa att personer som förordnas som biträdande övervakare är lämpliga för uppgiften. Kriminalvården återrapporterade sin redovisning i årsredovisningen för 2023 den 22 februari 2024. Myndigheten redovisade bl.a. att rutinerna har skärpts och rekryteringsförfarandet har gjorts mer enhetligt redan under 2022. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s.

50)bedömde regeringen att de åtgärder som Kriminalvården har vidtagit för att säkerställa att biträdande övervakare är lämpliga för sitt uppdrag är tillräckliga. Genom de vidtagna åtgärderna ansåg regeringen att tillkänna- givandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 24 om åtgärder för att öka antalet överföringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet, att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2021/22:JuU25 s. 53). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26 punkt 33, rskr. 2020/21:304).

Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt.

Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459).

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

119

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

120

I regleringsbrevet för budgetåret 2022 fick myndigheten i uppdrag att två gånger per år redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för budgetåret 2023 respektive 2024 fick Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Härutöver har myndigheten haft i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området.

Kriminalvården har den 22 februari 2024, i årsredovisningen för 2023, redovisat vilka åtgärder myndigheten har vidtagit i syfte att kunna öka antalet överföranden. Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag i regleringsbrevet för 2025 att fortsätta att två gånger per år redovisa statistik över bl.a. genomförda överföranden av straffverkställighet samt löpande redovisa svårigheter i arbetet med specifika länder. Regeringen har fortsatt att ta bilaterala och multilaterala kontakter med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. I september 2024 undertecknade Sverige och Kosovo ett avtal om överförande av dömda personer.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 55) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 14.

87. Rskr. 2021/22:251

Ett särskilt brott för hedersförtryck Prop. 2021/22:138, bet. 2021/22:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 125) och 2023/24:75 (Ju 99). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om preskription (bet. 2021/22:JuU17 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen har övervägt om preskrip- tionsbestämmelserna för grov fridskränkning mot en person som inte fyllt 18 år bör ändras och i det sammanhanget även berört det vid den tidpunkten föreslagna hedersbrottet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen En modern straffrättslig preskriptions- lagstiftning (prop. 2024/25:59). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

88. Rskr. 2021/22:252

Nya verktyg mot gängkriminaliteten

Mot 2021/22:1501 m.fl., bet. 2021/22:JuU44

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 126) och 2023/24:75 (Ju 100). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om beslag och förverkande av brottsvinster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade möjligheter att förverka tillgångar från kriminella (bet. 2021/22:JuU44 s. 6). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen propositionen En ny förverkandelagstiftning (prop. 2023/24:144). Regeringen beslutade den 19 december 2024 kommittédirektiven Genomförande av direktivet om återvinning av tillgångar och förverkande (dir. 2024:122) som bl.a. kommer behandla den fråga tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU44 s. 20). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om effektivare användning av biometrisk information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare användning av biometrisk information (bet. 2021/22:JuU44 s. 23 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen genom ett tilläggsdirektiv bör ge Biometriutredningen (Ju2021:05) i uppdrag att föreslå hur en ordning bör utformas som innebär att Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter ges utökade möjligheter att använda biometrisk information för att klara upp brott. I juni 2023 överlämnades betänkandet Biometri – för en effektivare brottsbekämpning (SOU 2023:32). Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Biometri i brottsbekämpningen (prop. 2024/25:37). Genom förslagen i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 6 om informationsutbyte mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre informa- tionsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:JuU44 s. 29). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras (dir. 2022:37). Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndig- heters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt – vid behov – andra aktörer.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

121

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

122

myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel.

Uppdraget redovisades i oktober 2023 i betänkandet Ökat informa- tionsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69). Den 28 november 2024 beslutade regeringen propositionen Ökat informa- tionsflöde till brottsbekämpningen (prop. 2024/25:65). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 4.

89. Rskr. 2021/22:260

Hyresrätt m.m.

Mot. 2021/22:1710 m.fl., bet. 2021/22:CU5

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 129) och 2023/24:75 (Ju 101). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja ägarlägenheter (bet. 2021/22:CU5 s. 35 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 22). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram berednings- underlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen beslutade den 11 maj 2023 kommittédirektiven Fler vägar till att äga sitt boende (dir. 2023:62) med uppdrag att bl.a. föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Uppdraget redovisades den 10 december 2024 genom betänkandet Fler vägar till att äga sitt boende (SOU 2024:83). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 22 april 2025. En proposition kan beslutas under riksmötet 2025/26. Punkten är inte slutbehandlad.

90. Rskr. 2021/22:261

Familjerätt

Mot. 2021/22:2611 m.fl., bet. 2021/22:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 130) och 2023/24:75 (Ju 102). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad (bet. 2021/22:CU6 s. 21 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om

kompetenshöjande insatser. Regeringen gav den 21 december 2023 Jämställdhetsmyndigheten ett uppdrag att arbeta med kompetenshöjande insatser i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2025. Regeringen beslutade propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. I propositionen redovisades ett antal åtgärder som vidtagits i frågor om kompetens m.m., t.ex. ett uppdrag till Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen att stärka stödet till socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Genom de redovisade åtgärderna bedömde regeringen i propositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.. Punkten är slutbehandlad.

91. Rskr. 2021/22:270

Polisfrågor

Mot. 2021/22:2528 m.fl., bet. 2021/22:JuU22

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 131) och 2023/24:75 (Ju 103). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om antalet poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om antalet poliser (bet. 2020/21:JuU22 s. 22 f.). Regeringen gav den 22 december 2022 Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska unionen. Av redovisningen skulle framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att nå målet så snart som möjligt.

Polismyndigheten redovisade uppdraget till regeringen i mars 2023 i rapporten Redovisning av regeringsuppdrag – Underlag för ökad polis- täthet. I redovisningen lämnade Polismyndigheten förslag på vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt, samt vilka förutsättningar som måste finnas för att nå målet så snart som möjligt.

I regleringsbrevet för 2024 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att minst nuvarande tillväxttakt i antal poliser fortsätter efter utgången av 2024. Polismyndigheten skulle vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. Myndigheten skulle även undersöka behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polis- utbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola.

Polismyndigheten redovisade uppdraget i april 2024. Myndigheten angav att tidigare lämnade förslag är fortsatt giltiga. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2025 tillförde regeringen ytterligare medel för att växa, mot målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU. Regeringen avsatte också medel för att stärka polisaspiranternas villkor för att öka attraktiviteten till polisutbildningen och polisyrket. Regeringen angav även att man avser lämna ett förslag som innebär att de som studerar vid polisutbildningen höstterminen 2024 eller senare, under vissa förutsättningar och villkor, kommer få sina studielån återbetalda eller avskrivna.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

123

Skr. 2024/25:75	I regleringsbrevet för 2025 har regeringen gett Polismyndigheten ett
Justitie-	återrapporteringskrav om att redovisa hur myndigheten har arbetat med
departementet	och vilka resultat som har uppnåtts i fråga om att växa mot målet att
	polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 13 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet.
	2020/21:JuU22 s. 27 f.). Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska
	inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör
	påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur
	näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmed-
	lingens roll i systemet. Den frågan kommer att övervägas inom ramen för
	det fortsatta arbetet kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig.
	Den 12 oktober 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till
	utredningen Polisens beredskap (dir. 2023:143). En särskild utredare fick
	i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker Polismyndighetens och
	Säkerhetspolisens förmåga att genomföra sina uppgifter vid kriser och
	andra samhällsstörningar i fredstid samt vid höjd beredskap och ytterst i
	krig. Syftet är att stärka polisens beredskap. Utredaren ska bland annat
	analysera om en polisiär förstärkningsresurs bör inrättas och, oavsett
	bedömning i sak, föreslå hur en sådan funktion ska utformas och användas.
	Uppdraget ska redovisas senast den 15 april 2025.
	Den 27 juli 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till utredningen
	En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret med
	uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personalbehoven inom det
	civila försvaret kan tryggas. Uppdraget ska redovisas senast den 27 januari
	2025.
	Försvarsberedningen anser att det finns behov av en polisiär
	förstärkningsresurs i höjd beredskap och ytterst krig (Kraftsamling Ds
	2023:34). Den 14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen
	Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen
	konstaterade regeringen att kraven på polisiär verksamhet kommer att öka
	vid ett krig på svenskt territorium och att det delvis kommer att ställas
	andra krav på polisen än i fredstid. Vidare konstaterades att en utredning
	har tillsatts, som ska se över bl.a. den frågan. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av
	polisens arbetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 47 f.). Under rskr.
	2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för
	att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13 och 20.
	92. Rskr. 2021/22:273
	Unga lagöverträdare
	Mot. 2021/22:2508 m.fl., bet. 2021/22:JuU27
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 133) och 2023/24:75 (Ju 104).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
124

Punkt 9 om åtgärder mot ungdomsrånen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot ungdomsrånen (bet. 2021/22:JuU27 s. 29 f.). Av tillkännagivandet framgår bland annat att utskottet efterfrågar en bredare utredning som tydligare analyserar orsaker till ökningen av ungdomsrånen.

I frågan om utskottets uttalande om en utredning som tydligare analyserar orsakerna till ökningen av ungdomsrån bör framhållas att Brå i december 2021 publicerade en kartläggning av ungdomsrån, vars fokus var den period då ungdomsrånen ökade (Brå 2021:19). Brå ger i studien en samlad bild av utvecklingen av ungdomsrån, brottens karaktär, vilka som misstänks och vilka som utsätts samt ungdomars erfarenheter av personrån. Myndigheten redovisar i studien vilka bakomliggande orsaker som finns till rånen. Brås studie visar att det som driver unga att råna framför allt är att få pengar, spänning och status vilket också framkommit

itidigare forskning på området (se Brå 2019:19 s. 80–82). Studien visar även att konflikter eller kränkningar kan vara bakomliggande motiv till att ungdomar rånar. Vidare konstaterar Brå att ökningen i både antalet anmälda brott och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån under perioden 2015–2019 talar för att det i huvudsak handlar om en faktisk ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälningsbenägen- heten. Brå konstaterar även att de anmälda ungdomsrånen liksom den självrapporterade utsattheten minskade 2020, men att det är osäkert om det är starten på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse till följd av covid 19-pandemin. Minskningarna har därefter fortsatt (se statistik från den Nationella trygghetsundersökningen respektive anmälda rån mot person under 18 år). Brås studie om ungdomsrån utgår från en bred ansats och baseras på tillgänglig statistik, intervjuer med gärningspersoner, brottutsatta och föräldrar till brottsutsatta samt en genomgång av drygt 700 förundersökningar.

Regeringen har i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53) framfört att det mot bakgrund av den breda genomlysning av ungdomsrån som Brå gjort, och de svårigheter som finns med att göra en mer fördjupad analys av de bakomliggande orsakerna till förändringarna i antalet ungdomsrån, inte vore meningsfullt att ge Brå eller någon annan myndighet i uppdrag att ytterligare studera ökningen av ungdomsrån. Därutöver kan nämnas att Brå i regleringsbrevet för 2022 fick i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om socioekonomiska faktorer och brott (Ju2022/04139). Brå har även haft i uppdrag att studera hur barn och unga involveras i kriminella nätverk (Ju2022/01405). Uppdragen redovisades den 1 mars 2023 respektive den 1 november 2023. Denna del av tillkännagivandet redovisades i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk och bedömdes därmed vara tillgodosedd (prop. 2022/23:53).

Av tillkännagivandet framgår vidare att minimistraffet för rån ska skärpas till fängelse ett år och sex månader. Denna del av tillkännagivandet har tillgodosetts genom förslag i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Enligt tillkännagivandet ska alla rån med förnedrande inslag bedömas som grova rån och leda till minst fem års fängelse. Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

125

Skr. 2024/25:75	Punkt 17 om straffrabatten för unga myndiga*: Riksdagen har
Justitie-	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska
departementet	återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga
	myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU27
	s. 40 f.). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga
	särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget
	ingick att föreslå ändringar som innebär att straffreduktionen för
	lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas. Den 24 juni 2024
	redovisade Utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare
	delbetänkandet Skärpta regler om ungdomsövervakning och
	straffreduktion för unga (SOU 2024:39) i vilket det föreslås att
	straffreduktionen för lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år avskaffas.
	Delbetänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 22 november
	2024. Uppdraget slutredovisades den 28 januari 2025 genom
	slutbetänkandet Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). Slutbetänkandet har
	remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 24 om ansvar för sluten ungdomsvård*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvaret för sluten
	ungdomsvård (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den
	3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn
	av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under
	18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår
	att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för
	verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås
	användas. Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga redovisade
	sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen
	om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har
	remitterats och remisstiden löpte ut den 14 december 2023. Arbetet med
	lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminal-
	vården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och
	unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande,
	vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 17 och 24.
	93. Rskr. 2021/22:275
	Vapenfrågor
	Mot. 2021/22:2509 m.fl., bet. 2021/22:JuU28
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 134) och 2023/24:75 (Ju 105).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen (reservation 2)*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om en
	översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2021/22:JuU28 s. 45). Den 12 maj
	2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
126	vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den
126

30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ny tillståndsmyndighet för vapenärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 15 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för vapentillstånd ska flyttas från Polismyndigheten till den nya myndigheten (dir. 2023:108). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november 2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 18 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2021/22:JuU28 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

127

Skr. 2024/25:75	Punkt 6 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett
Justitie-	för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen
departementet	(bet. 2021/22:JuU28 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda
	Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens
	område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018
	redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar
	m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022
	gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över
	vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i
	regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på
	vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den
	30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska
	utredaren överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av
	helautomatiska vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med
	särskilda skäl. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning
	betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024.
	Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 7 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte
	(bet. 2021/22:JuU28 s. 26 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda
	Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens
	område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren
	gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapen-
	ärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet.
	Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen.
	Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillstånds-
	prövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remiss-
	behandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag
	att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar
	som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen
	som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som
	beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt
	direktiven ska utredaren överväga om processen vid vapenbyte kan
	förenklas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning
	betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024.
	Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 8 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om kraven för vapenlicens (bet.
	2021/22:JuU28 s. 28 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild
	utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till
	vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden
	från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom
	tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget
	(dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning
	betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024.
128

Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökad vapengarderob (bet. 2021/22:JuU28 s. 29 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapen- lagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2021/22:JuU28 s. 32 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen skulle redovisas senast den 10 november 2023. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a. ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av den 24 mars 2021 om kontroll av förvärv och innehav av vapen bör genomföras. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med vapen (bet. 2021/22:JuU28 s. 34 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023 utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11 oktober 2024.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

129

Skr. 2024/25:75	Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte
Justitie-	slutbehandlad.
departementet	Punkt 12 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om tillsyn av skjutbanor (bet.
	2021/22:JuU28 s. 36 f.). Den 6 juli 2023 beslutade regeringen att ge en
	särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de
	uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom
	jakt- och viltvårdsområdet. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ny jakt-
	och viltvårdsmyndighet och att utreda om ansvaret för tillsyn och
	tillståndsprövning av skjutbanor ska flyttas från Polismyndigheten till den
	nya myndigheten. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 7 november
	2024 förlängdes utredningstiden till den 30 april 2025 (dir. 2024:105).
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om regelverket för vapensamlare*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om regelverket för vapen-
	samlare (bet. 2021/22:JuU28 s. 42 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en
	särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta
	ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de
	tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir.
	2022:40). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 30 mars 2023
	utvidgades uppdraget (dir. 2023:50). Enligt direktiven ska utredaren bl.a.
	ta ställning till om de krav som gäller för att skjutvapen ska få innehas för
	samlingsändamål bör förtydligas. Den 13 maj 2024 överlämnade 2022 års
	vapenutredning betänkandet En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU
	2024:31). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 11
	oktober 2024. Förslagen i betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2–12 och 17.
	94. Rskr. 2021/22:293
	Våldsbrott och brottsoffer
	Mot. 2021/22:2561 m.fl., bet. 2021/22:JuU26
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 137) och 2023/24:75 (Ju 106).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 16 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	det som utskottet anför om brott mot äldre (bet. 2021/22:JuU26 s. 13 f.).
	Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och
	andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget
	redovisades den 20 november 2023 (SOU 2023:80). Betänkandet har
	remissbehandlats. Den 6 februari 2025 beslutade	regeringen
	lagrådsremissen Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre
	och brott med kön som hatbrottsmotiv. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att
	fler fall av bedrägeri ska bedömas som grova brott och ge ett hårdare straff,
	genom att det särskilt ska beaktas om gärningsmannen på ett hänsynslöst
	sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning eller om
	gärningen har ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller
	systematiskt. Arbete pågår med en proposition. Den 7 april 2022 gav
130	regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	(MSB) i

uppdrag att genomföra en informationskampanj till allmänhet och företag om informations- och cybersäkerhet (Ju2022/01292). Syftet med kampanjen var att öka medvetenheten och kunskapen om informations- och cybersäkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott. MSB överlämnade en skriftlig redovisning av uppdraget i december 2022. Därutöver arbetar Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i brottsförebyggande syfte återkommande med informationsinsatser om bedrägerier. Insatserna görs för att öka kunskapen och medvetenheten, inte minst hos äldre personer, om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Exempelvis har nationellt bedrägericentrum i samarbete med

pensionärsföreningar och Brottsofferjouren utformat ett utbildningsmaterial, Försök inte lura mig, som särskilt riktar sig till äldre. Information har även förmedlats via kanaler, såsom tv, radio och tidningar nationellt och lokalt, sociala medier och annonsplatser på nätet samt postutskick. Även från näringslivets sida har det genomförts informationsinsatser, t.ex. Sveriges bankers gemensamma initiativ Svårlurad. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående (bet. 2021/22:JuU26 s. 47). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 9 mars 2023 gav regeringen utredaren i uppdrag att även ta ställning till hur kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsägande, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld (dir. 2023:36). Uppdraget redovisades den 12 februari 2024 genom betänkandet En effektivare kontaktförbudslagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer (SOU 2024:13). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 26 juni 2024. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. I lagrådsremissen föreslås att kontaktförbud ska få meddelas för att skydda bl.a. målsägande och vittnen i en rättsprocess. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vikten av att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet genom ytterligare ett tillkännagivande i frågan (bet. 2021/22:JuU26 s. 69 f.). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 punkt 38, rskr. 2020/21:345). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och remisstiden gick ut den 7 augusti 2023. Remissammanställningen har analyserats. Den fortsatta hanteringen av betänkandet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

131

Skr. 2024/25:75	Punkt 43 om handläggningen av utredningar vid brott mot barn*:
Justitie-	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
departementet	handläggningen av utredningar vid brott mot barn (bet. 2021/22:JuU26 s.
	70). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndigheten i uppdrag att
	redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som
	förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för
	uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla
	förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som
	ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för
	ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare
	som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer
	som målsägande, vittne eller misstänkt. En särskild utredare har haft i
	uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att
	förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och
	förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett
	helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet
	med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste
	tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet
	En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU
	2022:70). Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regerings-
	kansliet.
	I regleringsbrevet för 2024 har regeringen angett att Polismyndigheten
	ska redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som
	förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för
	uppgiften och att tidsfristen för handläggning av brott mot barn inte
	överskrids utan att det är motiverat.
	Enligt regleringsbrevet för 2025 ska Polismyndigheten redovisa hur
	utredning av brott mot barn har utvecklats i förhållande till
	brottsutvecklingen. Polismyndigheten ska också redovisa vilka åtgärder
	myndigheten har vidtagit för att säkerställa en effektiv förmåga att
	förebygga och utreda brott mot barn. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 48 om statistik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om statistik om orsakerna som ligger till grund för
	anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas,
	kriminalstatistik som visar om brott mot barn begåtts inom familjen eller
	av en annan omsorgsperson samt statistik gällande brott med hedersmotiv
	(bet. 2021/22:JuU26 s. 78 f.).
	Den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt
	brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Införandet av ett särskilt
	brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och
	uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns tillgänglig
	inom ramen för den officiella kriminalstatistiken.
	Brottsförebyggande rådet publicerade i juni 2023 en kartläggning av
	polisanmälda brott mot barn. Studien omfattar	närmare 120 000
	polisanmälda brott som drabbat målsägare i åldern 7–15 år under åren
	2018–2020. I studien redovisas bl.a. uppgifter om gärningspersonerna,
	inklusive om dessa är vårdnadshavare till barnet alternativt syskon eller
	övrig släkt. En utredare har haft i uppdrag att biträda Socialdepartementet
	med att utreda vissa frågor om ett samlat regelverk för ett utvidgat
	nationellt socialtjänstdataregister. Utredaren redovisade i juni 2024 sitt
132	uppdrag i promemorian Bättre förutsättningar för	att utveckla en

kunskapsbaserad socialtjänst (Ds 2024:13). I promemorian lämnas förslag som innebär att Socialstyrelsen till ett sådant register kan begära in uppgifter från kommunerna om exempelvis aktualisering, insatser och orsak till insatser i socialtjänsten. Promemorians förslag har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Punkten beräknas kunna slutbehandlas hösten 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 16, 25, 34, 43 och 48.

95. Rskr. 2021/22:294

Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål Skr. 2021/22:109, bet. 2021/22:JuU19

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 138) och 2023/24:75 (Ju 107). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om en översyn av regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Enligt tillkännagivandet bör dessutom ett nytt system för ersättningsanspråken införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering (bet. 2021/22:JuU19 s. 10).

Domstolsverket har på regeringens uppdrag analyserat varför ersätt- ningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden har ökat. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2022 (Ju2021/03425). I slutredovisningen lämnade Domstolsverket förslag till olika åtgärder som kan övervägas för att öka kostnadskontrollen och minska kostnaderna för rättsliga biträden. Vissa åtgärder avsåg Domstolsverket att arbeta vidare med självständigt och vissa åtgärdsförslag har lämnats till regeringen för en bedömning av ett eventuellt genomförande.

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett återrapporteringskrav i Sveriges Domstolars regleringsbrev för budgetår 2022. Återrapporterings- kravet innebar att Domstolsverket skulle redovisa de åtgärder myndig- heten vidtagit i syfte att skapa en bättre kostnadskontroll.

Regeringen beslutade den 24 november 2022 förordningsändringar som innebär att de allmänna domstolarna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden ska få tillgång till inkomstuppgifter från Skatte- verkets beskattningsdatabas, se 8 m § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Det handlar bl.a. om uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av återbetalningsskyldighet, avgift eller ersättning, t.ex. rättshjälpsavgift eller återbetalningsskyldighet i brottmål för offentlig försvarare. Förordnings- ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Regeringen beslutade den 30 mars 2023 en förordningsändring som innebär att det införs en ny underrättelseskyldighet för polis och åklagare. Om en domstol har förordnat en offentlig försvarare, ett målsägande- biträde eller en särskild företrädare för barn, ska domstolen underrättas om att förundersökningen har avslutats utan att åtal har väckts. Underrättelseskyldigheten kommer att effektivisera domstolarnas handläggning av förordnandemål. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 maj 2023.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

133

Skr. 2024/25:75	Domstolsverket beslutade den 28 mars 2023 föreskrifter om en taxa i
Justitie-	förordnandemål. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 juni 2023 och syftar
departementet	till att ge domstolarna bättre förutsättningar att utöva en tillförlitlig
	kostnadskontroll.
	Regeringen beslutade den 23 november 2023 propositionen Skärpt
	återbetalningsskyldighet i brottmål (prop. 2023/24:46). Regeringen
	föreslog i propositionen att den som döms för brott i högre utsträckning
	ska ersätta statens kostnader för en offentlig försvarare. Förslagen
	bedömdes leda till ökade intäkter för staten med ca 55 miljoner kronor per
	år. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2023/24:JuU8, rskr.
	2023/24:127). Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2024.
	Regeringen beslutade den 11 april 2024 att ge en särskild utredare i
	uppdrag att se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden (dir.
	2024:39). Enligt direktiven ska utredaren föreslå åtgärder för att skapa en
	mer ändamålsenlig kostnadskontroll över statens utgifter för rättsliga
	biträden och bl.a. ta ställning till om det bör införas ett krav på att
	kostnadsräkningar ska ges in digitalt. Utredaren ska också ta ställning till
	om skärpta behörighetskrav, eller andra åtgärder, bör införas för att stärka
	förtroendet för offentliga försvarare och ta ställning till vissa andra frågor
	om enskildas rättigheter. Syftet är att, med utgångspunkt i rätten till en
	rättvis rättegång, säkerställa en god hushållning med allmänna medel,
	dämpa kostnadsutvecklingen, upprätthålla förtroendet för offentliga
	försvarare och stärka enskildas möjligheter att ta till vara sin rätt.
	Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
	Samma dag beslutade regeringen även att ge Domstolsverket i uppdrag
	att förbereda inrättandet av en digital process för rättsliga biträdens
	kostnadsräkningar i domstol. Processen ska, genom att underlätta
	granskningen, förbättra domstolarnas kontroll av kostnadsräkningar och
	möjliggöra att fel och dubbeldebitering kan motverkas. Systemet ska även
	underlätta Domstolsverkets och domstolarnas uppföljning av utbetal-
	ningarna. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7
	s. 56 och 57) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom
	kommittédirektiven och regeringsuppdraget är slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	96. Rskr. 2021/22:318
	Skärpt straff för gravfridsbrott
	Prop. 2021/22:195, bet. 2021/22:JuU43
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 143) och 2023/24:75 (Ju 108).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om straffskalan för grovt gravfridsbrott*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffskalan för
	grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9). Regeringen beslutade den
	20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av
	straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget
	ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda
	brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straff-
134	skalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och
134

differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9–10). Regeringen beslutade den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023 ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181). Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

97. Rskr. 2021/22:323

Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden Prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 145) och 2023/24:75 (Ju 109). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ny förvarsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund (bet. 2021/22:JuU30 s. 24). Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar och bl.a. ta ställning till om förutsättningarna för att ta en utlänning i förvar bör utökas och överväga om brott mot anmälningsskyldigheten ska utgöra en självständig grund för förvar (dir. 2024:49). Uppdraget ska redovisas senast den 21 november 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

98. Rskr. 2021/22:325

Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Prop. 2021/22:194, bet. 2021/22:JuU40

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 147) och 2023/24:75 (Ju 110). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om särskild brottskod och ökad kartläggning av djurrättsrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att dels vidta åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget samt kunskapsunderlaget om brott begångna av djurrättsaktivister, dels säkerställa att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brotts- förebyggande rådet (bet. 2021/22:JuU40 punkt 5, rskr. 2021/22:325). Tillkännagivandet motsvarar delar av ett tidigare tillkännagivande på

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

135

Skr. 2024/25:75	området, se bet. 2019/20:JuU25 punkt 37, rskr. 2019/20:256. I
Justitie-	propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och
departementet	olaga intrång (prop. 2021/22:194) angavs bl.a. att någon klassificering
	utifrån motivet för brottet inte görs i brottskodsystemet och att systemet
	med brottskoder är utformat så att det skulle behöva införas en större
	mängd brottskoder för brott som utförs av djurrättsaktivister, vilket skulle
	riskera att göra systemet svåröverblickbart och öka risken för felkodning
	och kvalitetsbrister. Vidare angavs att systemet med brottskoder har
	skapats och förvaltas av myndigheterna själva och att myndigheterna inte
	har ansett att det finns skäl att införa särskilda brottskoder för brott
	begångna av djurrättsaktivister. Genom förslagen i propositionen ansåg
	regeringen det tidigare tillkännagivandet tillgodosett. Riksdagen antog
	lagen den 31 maj 2022. I betänkandet avseende propositionen föreslog
	utskottet det nu aktuella tillkännagivandet. Brottsförebyggande rådet
	genomför årligen Nationella trygghetsundersökningen (NTU), i vilken ca
	64 000 personer svarar på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro
	för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med
	rättsväsendet. Resultaten redovisas bl.a. uppdelat på boendeort, där
	boende i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner utgör en grupp.
	I regleringsbrevet för 2024 har Brottsförebyggande rådet fått i uppdrag
	att studera brott och otrygghet på landsbygden. Uppdraget ska omfatta en
	kartläggning av brottslighetens struktur och utveckling över tid samt av
	otrygghet, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av rättsväsendet
	bland personer boende på landsbygden. Brottsförebyggande rådet ska
	inom ramen för uppdraget även belysa hur brottsligheten på landsbygden
	konkret kan ta sig uttryck och hur otryggheten påverkar personer på
	landsbygden samt belysa hur den brottslighet som begås av
	djurrättsaktivister yttrar sig. Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni
	2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt
	2.7 s. 51) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna
	åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 6 om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl.*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt skydd för
	eftersöksjägare m.fl., (bet. 2021/22:JuU40 s. 6 f.). Regeringen beslutade
	den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn
	av straffskalorna och reformera påföljdssystemet (dir. 2023:115). I
	uppdraget ingår bl.a. att genomföra en översyn av straffskalorna för de
	enskilda brotten och föreslå ändringar av de yttre begränsningarna för
	straffskalorna samt att föreslå ändringar som säkerställer en nyanserad och
	differentierad straffmätning där försvårande omständigheter får större
	genomslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 21 december 2023
	ska uppdraget redovisas senast den 30 maj 2025 (dir. 2023:181).
	Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	99. Rskr. 2021/22:347
	En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring
	Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 152) och 2023/24:75 (Ju 112).
136	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
136

Punkt 11 om bindande erbjudande om straffreduktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det ska införas ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt som bistår de brottsbekämpande myndigheterna med värdefull information kan garanteras den straffreduktion som åklagaren erbjuder i utbyte mot samarbetet (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om åklagarens förslag till strafflindring bör bli bindande för domstolen och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 15 februari 2024 förlängdes utredningstiden till den 28 juni 2024 (dir. 2024:25).

Utredningen om Anonyma vittnen överlämnade i juni 2024 slut- betänkandet En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess (SOU 2024:51) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen bl.a. förslag på åtgärder för att göra tillämpningen av regleringen om kronvittnen mer effektiv. Betänkandet har remissbehandlats och remisstiden gick ut den 10 oktober 2024. Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om falska uppgifter under en förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Brottet bör t.ex. omfatta sådana situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under polisförhör eller på något annat sätt under en brottsutredning, lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget. (bet. 2021/22:JuU35 s. 35 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

100. Rskr. 2021/22:376

Tryggare bostadsrätt

Mot. 2021/22:4520 m.fl., bet. 2021/22:CU24

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 157) och 2023/24:75 (Ju 113). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 b om andra föravtal än förhandsavtal*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 7 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör utredas i ett lämpligt sammanhang, vilket kan ske tidigast under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om den framtida regleringen av förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 13 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivan-

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

137

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

138

det har analyserats inom Justitiedepartementet. Frågan bör utredas i ett lämpligt sammanhang, vilket kan ske tidigast under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

101. Rskr. 2021/22:387

Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk Prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:SfU28

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 160) och 2023/24:75 (Ju 114). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om återfallsbrottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återfallsbrottslighet (bet. 2021/22:SfU28 s. 38). Den 2 maj 2024 beslutade regeringen kommitté- direktiven Skärpt regelverk om utvisning på grund av brott (dir. 2024:42). Utredaren ska bl.a. lämna förslag som innebär att brott är utvisnings- grundande i högre utsträckning än i dag, och oavsett hur regleringen utformas ska effekten av den vara att utvisning lättare kan ske vid risk för återfall. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om inhibition*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inhibition (bet. 2021/22:SfU28 s. 39). Den 29 februari 2024 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedeparte- mentet med att bl.a. lämna förslag på en ordning som gör det möjligt att skjuta upp verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning, som ett alternativ till att bevilja ett uppehållstillstånd, om det finns ett tillfälligt hinder mot att verkställa beslutet och utlänningen utgör ett säkerhetshot eller har gjort sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2024 genom promemorian Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder (Ds 2024:23). Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 19 februari 2025. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 16 om uppehållstillstånd på grund av anknytning efter brott mot familjemedlem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 s. 42). Den 11 juli 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Skärpta villkor för anhöriginvandring (dir. 2024:68). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om, och i så fall hur, det är möjligt att skärpa eller förtydliga reglerna om när uppehållstillstånd får nekas den som utvisats på grund av brott mot en familjemedlem och som därefter ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till samma familjemedlem. Uppdraget ska redovisas senast den 25 augusti 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 7, 10 och 16.

102. Rskr. 2021/22:417

Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 164) och 2023/24:75 (Ju 116). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2021/22:418, se S 47.

103. Rskr. 2021/22:422

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025

Mot. 2021/22:4631 yrkande 19, bet. 2021/22:SoU25

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 165) och 2023/24:75 (Ju 117). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 16 om vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom erbjuds och tillgängliggörs även inom kriminalvården (bet. 2021/22:SoU25 s. 62). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:4631 yrkande 19. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken (dir. 2022:24). Vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom Kriminalvården beaktas av utredningen. Narkotikautredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2023:62) den 26 oktober 2023 och betänkandet bereds nu inom Regerings- kansliet. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 22 april 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt

2.7s. 50) bedömde regeringen att tillkännagivandet genom de vidtagna åtgärderna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

104. Rskr. 2021/22:433

Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar Prop. 2021/22:231, bet. 2021/22:JuU41

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 167) och 2023/24:75 (Ju 118). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 9 om grovt brott vid köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (bet. 2021/22:JuU41 s. 22 och 23). Frågan om gradindelning av köp av sexuell tjänst respektive utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling har behandlats i närtid och regeringen har kommit fram till att starka skäl talar emot att införa en sådan ordning (Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, prop. 2018/19:157). Vidare skärptes straffskalorna för båda brotten den 1 augusti 2022, så att de nu motsvarar straffskalorna för de grova brotten som tidigare föreslagits (Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar, prop. 2021/22:231). Det kan därtill noteras att det genom Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer, som antogs den 27 maj 2024, ställs krav på att medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att kriminalisera avsiktlig användning av

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

139

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

140

tjänster som tillhandahålls av ett offer för människohandelsbrott. Ändringsdirektivet ska vara genomfört i svensk rätt senast två år efter dess ikraftträdande. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7, s. 51–52) bedömde regeringen att det sammantaget inte finns anledning att vidta de lagstiftningsåtgärder som följer av tillkännagivandet och att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

105. Rskr. 2021/22:434

Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja Prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 168) och 2023/24:75 (Ju 119). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samtycke som krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade brott (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag den 4 juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd – Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). I betänkandet lämnas förslag om ändringar i reglerna om verkställighet av fängelsestraff med fotboja. Förändringar av dessa regler har också föreslagits av Trygghetsberedningen i slutbetänkandet Vägar till ett tryggare samhälle. Åtgärder för att motverka återfall i brott (SOU 2024:54) som överlämnades den 28 augusti 2024. Arbetet med en lagrådsremiss utifrån förslagen pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om vistelseförbud m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att de områden som beläggs med vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten kring ett brottsoffers bostad (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhälls- skydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. överväger ändringar inom ramen för påföljdssystemet som innebär utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas eller inte får vistas. Uppdraget skulle redovisas senast den 29 december 2023. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utred- ningen som bl.a. innebar att utredningstiden förlängdes (dir. 2023:74). Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet redovisade sitt uppdrag i juli 2024 genom betänkandet Ett ändamålsenligt samhällsskydd

–Vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 12 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

106. Rskr. 2021/22:435

Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande Prop. 2021/22:250, bet. 2021/22:SfU31

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 169) och 2023/24:75 (Ju 120). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om ersättning till kommuner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till kommuner (bet. 2021/22:SfU31 s. 18–19). Regeringen beslutade den 22 juni 2022 förordning (2022:1009) om ändring i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Genom ändringarna ges kommunerna rätt till ersättning för kostnader för anordnande av boenden. Ersättningen betalas ut genom schablonbelopp, där kommunerna ges såväl ersättning för kostnader för beredskap att tillhandahålla och avveckla boenden utifrån fördelningstalen, som ersättning för kostnader för boende för de utlänningar som sedan anvisas till kommunen. Kommunerna tillförsäkras således viss ersättning även om någon anvisning sedan inte skulle ske. Ersättningen för de utlänningar som sedan anvisas kommunen betalas ut i form av en schablonersättning som avser kostnader för drift, underhåll, kost, förbrukningsvaror och vissa särskilda anpassningar av boendet. Det utgår också en särskild ersättning för kostnader för boende för vissa utlänningar som har varit ensamkommande barn (14–14 b §§ förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl.). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 8 avsnitt 2.5.1 s. 8) angavs att regeringen även avser att höja schablonersättningen till kommunerna för förskole- och skolverksamhet från och med januari 2025. Med hänsyn till de åtgärder som redovisats gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2025 bedöm- ningen att kommunerna i tillräcklig utsträckning fått ersättning för sina kostnader. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

107. Rskr. 2021/22:440

Immaterialrätt

Mot. 2021/22:2435 m.fl., bet. 2021/22:NU22

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 170) och 2023/24:75 (Ju 121). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om kostnader i mål om patent*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22 s. 3). I tillkännagivandet anges att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inrikt- ningen att dessa ska hållas nere (bet. 2021/22:NU22 s. 22). Regeringens ambition är att se över frågan. Arbetet har dock hittills inte kunnat prioriteras. Punkten är inte slutbehandlad.

108. Rskr. 2021/22:455

En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU51

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ju 175) och 2023/24:75 (Ju 123). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en oberoende utredning av de s.k. påskupploppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om de s.k. påskupploppen (bet. 2021/22:JuU51 s. 3). Efter upploppen tillsatte Polis- myndigheten en extern utvärdering av händelserna. Genomlysningen

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

141

Skr. 2024/25:75	genomfördes tillsammans med myndighetens arbetstagarorganisationer,
Justitie-	skyddsorganisationen, externa forskare och företrädare från dansk och
departementet	nederländsk polis. Samverkan har också skett med Institutionen för
	polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet.
	Utvärderingen redovisades i december 2022 och innehöll 55 förslag
	varav de flesta avsåg utrustning och taktik. Med denna grund har
	Polismyndigheten initierat utbildningsinsatser, metodutveckling och
	håller på att genomföra en nationell förmågehöjning perioden 2022–2026.
	Myndigheten har vidtagit åtgärder för att säkerställa tillgången till adekvat
	skyddsutrustning och initierat en utbildningsinsats för spridning av
	förmågan till särskild polistaktik, vilken är metoden för kontroll av folk-
	massor, till samtliga polisregioner. Vidare pågår åtgärder avseende särskilt
	anpassade fordon och vapensystem. Bland annat har ett nytt
	våldshjälpmedel i form av gummiprojektil införts inom den särskilda
	polistaktiken, vilket ger utökade möjligheter att ingripa mot våldsamma
	folksamlingar. Parallellt med detta arbete har också ett nordiskt samarbete
	relaterat till folksamlingar bedrivits, vilket har resulterat i en ny förmåga
	att samarbeta vid resurskrävande insatser. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2022/23

109. Rskr. 2022/23:165

Familjerätt

Mot. 2022/23:881 m.fl., bet. 2022/23:CU6

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 131).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om bodelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bodelning (bet. 2022/23:CU6 s. 25 f.). I tillkännagivandet anges att regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar och i det sammanhanget bl.a. se över möjligheten att införa en rimlig bortre tidsgräns för när en bodelningsförrättning ska vara klar. Den 7 november 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över reglerna om bodelningsprocessen i syfte att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning (dir. 2024:107). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det bör införas en tidsgräns för bodelningsförrättningen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

110. Rskr. 2022/23:261

Översyn av JO-ämbetet

Framst. 2022/23:RS2, bet. 2022/23:KU32 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 148). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

142

Punkt 1 om grundlagsförslag m.m.: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om en översyn av den offentliga tillsynen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den offentliga tillsynen (bet. 2022/23:KU32 s. 51). Frågan om behovet av en extern tillsyn på migrationsområdet har övervägts inom ramen för ett uppdrag som regeringen lämnat till Statskontoret. Statskontoret har i sin redovisning av uppdraget den 7 oktober 2024 inte föreslagit att någon sådan tillsynsfunktion bör inrättas. Inom Regeringskansliet bereds fortsatt frågan när det gäller tillsynen på bl.a. polisens och Kriminalvårdens områden. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda vissa frågor om sekretess i Riksdagens ombudsmäns och Justitiekanslerns verksamhet (bet. 2022/23:KU32 s. 65). Inom Regerings- kansliet bereds fortsatt frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att se över vissa frågor om sekretess för uppgifter om enskildas och sekretess vid inspektioner hos Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5.

Riksmötet 2023/24

111. Rskr. 2023/24:41

Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet.

Skr. 2022/23:127, bet. 2023/24:JuU6

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 158). Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 mars 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

112. Rskr. 2023/24:42

Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens hantering av mängdbrott. Skr. 2022/23:129, bet. 2023/24:JuU7

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ju 159). Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 mars 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

113. Rskr. 2023/24:117

Preventiva vistelseförbud

Prop. 2023/24:57, bet. 2023/24:JuU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 januari 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 7–10).

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

143

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

144

114. Rskr. 2023/24:121

Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen Prop. 2023/24:36, bet. 2023/24:SfU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 28).

115. Rskr. 2023/24:126

Ändringar i regelverket om överlämnande enligt en europeisk och nordisk arresteringsorder

Prop. 2023/24:37, bet. 2023/24:JuU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 februari 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 43–47).

116. Rskr. 2023/24:127

Skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål

Prop. 2023/24:46, bet. 2023/24:JuU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 58).

117. Rskr. 2023/24:132

Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 Skr. 2023/24:47, bet. 2023/24:JuU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 mars 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

118. Rskr. 2023/24:133

2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar

Skr. 2023/24:45, bet. 2023/24:JuU10 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 mars 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

119. Rskr. 2023/24:140

Sekretess för uppgifter om jägare hos Länsstyrelsen och Polismyndigheten

Prop. 2023/24:61, bet. 2023/24:KU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 mars 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 142).

120. Rskr. 2023/24:156

Säkerhetszoner

Prop. 2023/24:84, bet. 2023/24:JuU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 200).

121. Rskr. 2023/24:158

Förbättrade möjligheter att ändra kön

Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, a) 7–9: Den 25 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 243–245).

122. Rskr. 2023/24:162

Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera

Skr. 2023/24:56, bet. 2023/24:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

123. Rskr. 2023/24:163

Stärkt skydd för vissa polisanställda

Prop. 2023/24:102, bet. 2023/24:JuU28

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 223–226).

124. Rskr. 2023/24:170

Konsumenträtt m.m.

Mot. 2023/24:2636 m.fl., bet. 2023/24:CU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om formkrav för fullmakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om formkrav för fullmakter (bet. 2023/24:CU11 s. 7 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

125. Rskr. 2023/24:176

Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Skr. 2023/24:67, bet. 2023/24:JuU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

145

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

146

Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

126. Rskr. 2023/24:181

Valfrågor

Mot. 2023/24:1 m.fl., bet. 2023/24:KU12

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkten 4 om rösträtt och valbarhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valbarhet och folkbokföring (bet. 2023/24:KU12 s. 13). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

127. Rskr. 2023/24:190

Åtgärder för tryggare bostadsområden Prop. 2023/24:112, bet. 2023/24:CU20 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 313–316).

128. Rskr. 2023/24:193

Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original Prop. 2023/24:78, bet. 2023/24:CU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 341–346).

129. Rskr. 2023/24:194

En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp

Prop. 2023/24:93, bet. 2023/24:KU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om grundlagsförslag: Riksdagens beslut innebär att riksdagen har antagit som vilande utskottets förslag till lag om ändring i tryckfrihets- förordningen. Ett andra beslut om att anta lagförslagen slutligt kan fattas först efter riksdagsvalet 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om ändring av brottsbalken: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 340).

130. Rskr. 2023/24:207

Ändringar i medborgarskapslagen Prop. 2023/24:107, bet. 2023/24:SfU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 423 och 424).

131. Rskr. 2023/24:212

Nya regler om hållbarhetsrapportering

Prop. 2023/24:124, bet. 2023/24:CU23

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 347–359).

132. Rskr. 2023/24:216

Bättre möjligheter att verkställa frihetsberövanden

Prop. 2023/24:108, bet. 2023/24:JuU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 326–332).

133. Rskr. 2023/24:217

Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten

Prop. 2023/24:87, bet. 2023/24:JuU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 461–470).

134. Rskr. 2023/24:218

Riksrevisionens rapport om systemet för återkallelser av uppehållstillstånd Skr. 2023/24:121, bet. 2023/24:SfU17

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

135. Rskr. 2023/24:219

Anmälan av föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer ska ges tillfälligt skydd

Skr. 2023/24:89:18, bet. 2023/24:SfU18 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

136. Rskr. 2023/24:227

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder, m.m. Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:KU26

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 557).

137. Rskr. 2023/24:243

Vårändringsbudget för 2024

Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

147

Skr. 2024/25:75 Skrivelsen är slutbehandlad. Justitie-

departementet Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Polismyndigheten, Kriminal- vården, Sveriges Domstolar, Brottsförebyggandet rådet Justitiekanslern, Avgifter till vissa internationella sammanslutningar och Migrationsverket. Punkten är slutbehandlad.

138. Rskr. 2023/24:258

Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet

Skr. 2023/24:68, bet. 2023/24:JuU31 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

139. Rskr. 2023/24:264

Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott

Prop. 2023/24:117, bet. 2024/25:JuU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 560–567).

Riksmötet 2024/25

140. Rskr. 2024/25:3

Överlämnande av mål mellan allmänna förvaltningsdomstolar Prop. 2023/24:131, bet. 2024/25:JuU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 702).

141. Rskr. 2024/25:6

2018 års ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik Prop. 2023/24:129, bet. 2024/25:CU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 10 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 929–933) och den 21 november 2024 beslutade regeringen att ratificera de ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik och bihangen E och G till fördraget samt antagandet av bihanget H till fördraget som beslutades av Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik den 25–26 september 2018.

148

142. Rskr. 2024/25:9

En ny förverkandelagstiftning

Prop. 2023/24:144, bet. 2024/25:JuU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 782–901).

143. Rskr. 2024/25:10

Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd Prop. 2023/24:151, bet. 2024/25:SfU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 691–697).

144. Rskr. 2024/25:14

Ny patentlag

Prop. 2023/24:150, bet. 2024/25:NU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 945–950).

145. Rskr. 2024/25:24

Tilläggsprotokoll 16 till Europakonventionen – en möjlighet för de högsta domstolarna att begära rådgivande yttrande från Europadomstolen Prop. 2023/24:161, bet. 2024/25:KU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1076 och 1077).

146. Rskr. 2024/25:25

Utgivningsbevis för periodiska skrifter

Prop. 2024/25:3, bet. 2024/25:KU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1014).

147. Rskr. 2024/25:36

Riksrevisionens rapport om statens skydd av hotade personer Skr. 2023/24:157, bet. 2024/25:JuU4

Regeringen avser att slutbehandla ärendet under mars 2025.

148.Rskr. 2024/25:37 Bolag och brott

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

149

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

150

Prop. 2024/25:8, bet. 2024/25:CU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1110–1118).

149. Rskr. 2024/25:43

Stärkta möjligheter att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken Prop. 2024/25:16, bet. 2024/25:JuU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1231).

150. Rskr. 2024/25:44

Anonyma vittnen

Prop. 2024/25:20, bet. 2024/25:JuU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1180–1182).

151. Rskr. 2024/25:45

Ett starkt polissamarbete i Tornedalsregionen

Prop. 2024/25:12, bet. 2024/25:JuU5

Skrivelsen är slutbehandlad

Den 12 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1258–1259).

152. Rskr. 2024/25:46

Kompletterande förslag med anledning av en ny förverkandelagstiftning Prop. 2024/25:31, bet. 2024/25:JuU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1189).

153. Rskr. 2024/25:47

Tryggare hem för barn

Prop. 2024/25:10, bet. 2024/25:CU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1174–1176).

154. Rskr. 2024/25:51

Höständringsbudget för 2024

Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Punkten är slutbehandlad.

155. Rskr. 2024/25:62

Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning

Prop. 2024/25:17, bet. 2024/25:CU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 5 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1238).

156. Rskr. 2024/25:63

Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning

Prop. 2024/25:17, bet. 2024/25:CU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ett skuld- och kreditregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas (bet. 2024/25:CU5 s. 15 f.). Ärendet bereds i Regerings- kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

157. Rskr. 2024/25:65

Genomförande av det nya blåkortsdirektivet

Prop. 2024/25:18, bet. 2024/25:SfU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1220–1225).

158. Rskr. 2024/25:68

Rättelse i lagar om ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhets- lagen

Utskottsinitiativ, bet. 2024/25:JuU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1232–1235).

159. Rskr. 2024/25:72

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Justitie- departementet

151

Skr. 2024/25:75
Justitie-	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2025:
departementet	Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2025 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och den 16 december 2024
	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag
	6:3 Integritetsskyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.
	160. Rskr. 2024/25:86
	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
	Prop. 2024/25:1, bet. 2024:25:JuU1
	Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 4, a) anslagen för 2025 och

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden, Avgifter till vissa internationella sammanslutningar samt Domarnämnden. Den 19 december 2024 beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2025 avseende Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Krimi- nalvården samt Brottsförebyggande rådet. Punkten är slutbehandlad.

161. Rskr. 2024/25:88

Utgiftsområde 8 Migration

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 a) om anslag inom utgiftsområde 8: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

162. Rskr. 2024/25:89

Anmälan av föreskrifter om tillfälligt skydd

Skr. 2024/25:13, bet. 2024/25:SfU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

152

2.3 Utrikesdepartementet	Skr. 2024/25:75
	Utrikes-
Äldre riksmöten	departementet

Riksmötet 2019/20

1. Rskr. 2019/20:104

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19), skr. 2020/21:75 (UD 2), skr. 2021/22:75 (UD 1), skr. 2022/23:75 (UD 1) och skr. 2023/24:75 (UD 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 beslutade regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken.

Regeringen har tidigare aviserat att den inte avser att ikläda staten ytterligare betalningsansvar (skr. 2022/23:75, bet. 2022/23:KU21, rskr. 2022/23:225). Regeringen har tidigare bedömt att det inte kan uteslutas att det kan uppstå ett behov av att ställa ut ytterligare tillfälliga statliga garantier inom ramen för riksdagens bemyndigande. Den 5 december 2024 beslutade regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

2. Rskr. 2020/21:252

Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 8) skr. 2022/23:75 (UD 7) och skr. 2023/24:75 (UD 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje. Av tillkännagivandet följer att regeringen, utifrån riksdagens tillkännagivande om en Natooption, måste säkerställa brett stöd för Sveriges säkerhetspolitik och därmed tydliggöra en förankrad svensk säkerhetspolitisk linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7–9). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den

5 juli 2022 fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Den 7 mars 2023 beslutade regeringen propositionen Sveriges medlemskap i Nato (prop. 2022/23:74) och den 22 mars 2023 godkände riksdagen Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen (bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem i Nato. Den

14 oktober 2024 beslutade regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–

153

Skr. 2024/25:75 Utrikes- departementet

154

2030 (prop. 2024/25:34). I propositionen redovisade regeringen för vidtagna åtgärder med anledning av tillkännagivandet och anförde, utöver ovan nämnda åtgärder, bl.a. följande. Den 20 mars 2024 presenterade regeringen en extra utrikesdeklaration till riksdagen som redogjorde för den nya svenska säkerhetspolitiska linjen. Den senare är genom Försvarsberedningen brett förankrad och beskrivs i beredningens rapport Allvarstid (Ds 2023:19). Den 8 juli 2024 överlämnade regeringen skrivelsen Nationell säkerhetsstrategi (skr. 2023/24:163) där regeringen redovisar inriktningen för arbetet med nationell säkerhet. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna och det som regeringen anförde om säkerhetspolitisk inriktning i samma proposition (s. 54–57) var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

3. Rskr. 2020/21:253

Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 9), skr. 2022/23:75 (UD 8) och skr. 2023/24:75 (UD 3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252. Punkten är slutbehandlad.

4. Rskr. 2020/21:358

Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 14), skr. 2022/23:75 (UD 10) och skr. 2023/24:75 (UD 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33–34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Tillsammans med sex andra EU-länder ställde sig Sverige i januari 2022 bakom ett brev till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Borrell och Frankrikes utrikesminister Le Drian om behovet av att EU inför ytterligare en möjlighet att vidta sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. I juli 2022 publicerade Europeiska utrikestjänsten (EEAS) ett icke-papper som berörde centrala frågeställningar i förhållande till eventuella EU-sanktioner mot korruption, såsom hur man kan definiera korruption samt vilka bevis som skulle krävas i samband med listningar. En första diskussion hölls i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 25 augusti 2022 där Sverige tillsammans med likasinnade uttryckte stöd för ett sådant verktyg. Kusp-slutsatserna gav arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser (Relex) i uppdrag att ge råd om användningen av sanktioner

mot korruption. Relex tog fram ett dokument med rekommendationer som	Skr. 2024/25:75
diskuterades i Kusp den 18 januari 2023. En uppföljande diskussion i Kusp	Utrikes-
skedde under maj 2023. Inför denna tog en grupp medlemsstater, däribland	departementet
Nederländerna, fram ytterligare ett icke-papper som argumenterar för en
ny horisontell sanktionsregim mot korruption. Mot bakgrund av Sveriges
ordförandeskap i EU:s ministerråd blev Sverige inte medförslagsställare
till icke-pappret. Den 3 maj 2023 presenterade EU:s höga representant för
utrikes frågor och säkerhetspolitik, i samband med lanseringen av EU-
kommissionens nya antikorruptionspaket, förslag till rådsbeslut om en ny
horisontell sanktionsregim mot korruption. Frågan har därefter åter
diskuterats i Relex, men utan att börja förhandla förslaget från den höga
representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Det finns fortsatt
ingen politisk enighet bland medlemsstaterna att gå framåt med sanktioner
mot korruption varför inga åtgärder har kunnat vidtas under 2024. Punkten
är inte slutbehandlad.
Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga
rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
anför om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet.
2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2021/22
5. Rskr. 2021/22:187
Vissa säkerhetspolitiska frågor
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och
2021/22, bet. 2021/22:UU11
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 13) och skr. 2023/24:75
(UD 7).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 1 om den europeiska säkerhetsordningen*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med
Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17–19). Av tillkännagivandet följer att
regeringen, mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina och brott mot
den europeiska säkerhetsordningen, ska utarbeta ett nytt förhållningssätt
gentemot Ryssland. Förutsättningarna för svensk politik gentemot
Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina.
Frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt till Ryssland bereds inom
Regeringskansliet samt har behandlats och kommer fortsatt att behandlas
inom ramen för Försvarsberedningen. Regeringen har till riksdagen
redogjort för sitt förhållningssätt gentemot Ryssland bland annat i
utrikesdeklarationen den 20 mars 2024 med anledning av Sveriges
medlemskap i Nato. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i
utrikesdeklarationen för 2025. Regeringen avser att slutbehandla
tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte
slutbehandlad.
Punkt 5 om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tydliggörande av
svensk säkerhetspolitik (bet. 2021/22:UU11 s. 16–17). Av tillkänna-
givandet följer att Sveriges säkerhetspolitiska linje läggs fast av	155

Skr. 2024/25:75	regeringen, men att regeringen har ett ansvar för att förankra den i
Utrikes-	riksdagen och att det i en parlamentarisk demokrati i längden blir ohållbart
departementet	om en regerings säkerhetspolitiska linje inte har stöd i riksdagen, varför
	omformuleringar bör ske i samråd mellan riksdagen och regeringen (bet.
	2021/22:UU11 s. 17). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige
	ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli 2022 fick Sverige ställning
	som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament
	ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Den 7 mars 2023 beslutade
	regeringen propositionen Sveriges medlemskap i Nato (2022/23:74) och
	den 22 mars 2023 godkände riksdagen Sveriges anslutning till
	Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska
	fördragsorganisationen (bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148). Den
	7 mars 2024 blev Sverige medlem i Nato. Den 14 oktober 2024 beslutade
	regeringen propositionen Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34). I
	propositionen redovisade regeringen för vidtagna åtgärder med anledning
	av tillkännagivandet och anförde, utöver ovan nämnda åtgärder, bl.a.
	följande. Den 20 mars 2024 presenterade regeringen en extra
	utrikesdeklaration till riksdagen som redogjorde för den nya svenska
	säkerhetspolitiska linjen. Den senare är genom Försvarsberedningen brett
	förankrad och beskrivs i beredningens rapport Allvarstid (Ds 2023:19).
	Den 8 juli 2024 överlämnade regeringen skrivelsen Nationell
	säkerhetsstrategi (skr. 2023/24:163) där regeringen redovisar inriktningen
	för arbetet med nationell säkerhet. I propositionen ansåg regeringen att
	tillkännagivandet genom de redovisade åtgärderna och det som regeringen
	anförde om säkerhetspolitisk inriktning i samma proposition (s. 54–57) var
	tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 13 om utredning om Sveriges insats i Afghanistan*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning
	om Sveriges insats i Afghanistan. Av tillkännagivandet följer att Sveriges
	samlade insats och närvaro i Afghanistan behöver utvärderas, gärna i form
	av parlamentarisk utvärdering eller kommitté (bet. 2021/22:UU11 s. 27).
	Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt
	sammansatt kommitté som ska utvärdera Sveriges engagemang i
	Afghanistan mellan åren 2001–2021 (dir. 2022:60). Uppdraget skulle
	redovisas senast den 9 juni 2024. Regeringen bedömde därmed att
	tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Utrikesutskottet
	påpekade att arbetet med utvärderingen inte hade satts igång (bet.
	2022/23:KU21). Innan ett sådant arbete inletts motsatte sig utskottet att
	punkten var slutbehandlad. Punkten stod därför åter som öppen. Den
	25 april 2024 beslutade regeringen att förlänga tiden för uppdraget till den
	31 december 2024 (dir. 2024:06028). Den 17 december 2024
	slutredovisade kommittén sitt uppdrag (SOU 2024:92). Tillkännagivandet
	ansågs därmed slutbehandlat. Den 13 februari 2025 beslutade regeringen
	att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 1.
	6. Rskr. 2021/22:256
	Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m.
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och
156	2021/22, bet. 2021/22:UU15
156

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (UD 14) och skr. 2023/24:75	Skr. 2024/25:75
(UD 8).	Utrikes-
Skrivelsen är inte slutbehandlad.	departementet
Punkt 3 om House of Sweden i Taipei*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om att förstärka svensk närvaro genom
ett ”House of Sweden” i Taipei (bet. 2021/22:UU15 s. 17). Frågan bereds
inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2022/23

7. Rskr. 2022/23:148

Sveriges medlemskap i Nato

Prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 11).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Sveriges medlemskap i Nato

a)Godkännanden

Riksdagen:

1.godkänner Sveriges anslutning till nordatlantiska fördraget: Den 7 mars 2024 beslutade regeringen att ansluta sig till nordatlantiska fördraget. Anslutningsinstrumentet deponerades samma dag hos Amerikas förenta staters regering i Washington. Fördraget trädde i kraft den 24 augusti 1949 och fick med avseende på Sverige verkan den 7 mars 2024. Punkten är slutbehandlad.

2.godkänner avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisa- tionen, nationella representanter och organisationens internationella personal: Den 27 juni 2024 beslutade regeringen att underteckna och ratificera avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Avtalet undertecknades av Sverige den 3 juli 2024 och ratifikations- instrumentet deponerades samma dag hos Amerikas förenta staters regering i Washington. Avtalet trädde i kraft den 18 maj 1954 och för Sverige den 3 juli 2024. Punkten är slutbehandlad.

b) Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall: Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 165). Den 27 juni 2024 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2023:165) om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (SFS 559). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om operativt militärt stöd: Riksdagen har antagit regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd. Den 30 mars 2023 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 166). Den 14 mars 2024 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2023:166) om ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt stöd (SFS 140). Punkten är slutbehandlad.

157

Skr. 2024/25:75 Utrikes- departementet

158

8. Rskr. 2022/23:184

Mänskliga rättigheter

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:UU15 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet (IRGC) som terroristorganisation (bet. 2022/23:UU15 s. 28–29). Sverige har under 2023 i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, Kusp, uttryckt stöd för en listning och aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan för att söka deras stöd. Sverige har under 2024 fortsatt att uttrycka stöd för EU- enighet att lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Detta har gjorts bland annat vid Europeiska rådet i oktober, vid EU:s utrikesministermöte i april samt i olika arbetsgrupper såsom exempelvis Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) och i Ständiga representanternas kommitté (Coreper). Sverige har även aktivt konsulterat andra EU-medlemsstater i frågan för att försöka komma vidare i frågan. Detta arbete pågår fortsatt. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2022/23:247

Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Skr. 2022/23:115, bet. 2022/23:UU10

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (UD 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om terroristlistning av Wagnergruppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en terroristlistning av Wagnergruppen (bet. 2022/23:UU10 s. 73–74). Tillsammans med likasinnade medlemsstater uppmanade Sverige under 2023 rådets rättstjänst att göra en juridisk analys av om det brittiska parlamentets beslut att klassificera Wagnergruppen som en terroristorganisation kan utgöra rättslig grund för att gruppen listas under EU:s terrorismsanktioner. Sverige har under 2024 fortsatt att uttrycka sitt stöd för att EU- institutionerna ska se över de rättsliga förutsättningarna att lista Wagnergruppen under EU:s terrorismsanktioner och att aktivt följa upp hur arbetet går. Sverige har även fört bilaterala samtal med Storbritannien. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2023/24

10. Rskr. 2023/24:184

Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Skr. 2023/24:115, bet. 2023/24:UU10

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om översyn av sanktionerna mot terrorism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av EU:s

sanktioner mot terrorism och en terroristlistning av Islamiska revolutionsgardet (bet. 2023/24:UU10 s. 30–31).

När det gäller den del av tillkännagivandet som rör en översyn av sanktionerna mot terrorism har regeringen under 2024 verkat till stöd för en översyn av regelverket för att säkerställa att det är utformat på ett ändamålsenligt sätt utifrån dagens utmaningar. I den del av tillkänna- givandet som gäller listning av Islamiska revolutionsgardet så avses detta hanteras tillsammans med tillkännagivandet om terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, se rskr. 2022/23:184. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2023/24:196

Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet

Prop. 2023/24:95, bet. 2023/24:UU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om Partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlems- stater och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet: Riksdagen beslutade den 22 maj 2024 att godkänna avtalet. Den 30 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

12. Rskr. 2023/24:197

Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Skr. 2023/24:90, bet. 2023/24:UU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

13. Rskr. 2023/24:203

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Skr. 2023/24:35, bet. 2023/24:UU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

14. Rskr. 2023/24:236

Strategisk exportkontroll 2023 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Skr. 2023/24:114, bet. 2023/24:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

15. Rskr. 2023/24:237

Europarådet

Skr. 2023/24:94, bet. 2023/24:UU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Utrikes- departementet

159

Skr. 2024/25:75 Utrikes- departementet

160

Den 27 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

16. Rskr. 2023/24:244

Vårändringsbudget för 2024

Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 4 juli 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a): Den 4 juli 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende Kammarkollegiet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, b): Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c): Den 26 september 2024 beslutade regeringen om att ingå avtal mellan Sverige och Europeiska investeringsbanken samt bemyndigande att underteckna avtal. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024 Utgiftsområde 24 Näringsliv, c): Den 9 september 2024 beslutade regeringen om ändring av reglerings- brev för budgetåret 2024 avseende Exportkreditnämnden. Punkten är slutbehandlad.

17. Rskr. 2023/24:254

Riksrevisionens rapport om styrningen av Business Sweden Skr. 2023/24:127, bet. 2023/24:NU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 11 juli 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2024/25

18. Rskr. 2024/25:23

Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater,

åena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan Prop. 2023/24:138, bet. 2024/25:UU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om Godkännande av avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å enda sidan, och Republiken Chile, å andra sidan:

Den 27 februari 2025 beslutade regeringen att underrätta Chile om att alla

krav som är nödvändiga från svensk sida för att avtalet ska träda i kraft är uppfyllda. Punkten är slutbehandlad.

19. Rskr. 2024/25:38

Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rappor- tering

Skr. 2024/25:4, bet. 2024/25:UU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

20. Rskr. 2024/25:52

Höständringsbudget för 2024

Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 12 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 5. Den 19 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:1 (utg.omr. 7), 2:3 och 2:4 (utg.omr.

24)Biståndsverksamhet och Exportfrämjande verksamhet respektive Investeringsfrämjande. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, a): Den 5 december 2024 beslutade regeringen om höjt garantikapital i Afrikanska utvecklings- banken (AfDB) genom ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, b): Den 5 december 2024 beslutade regeringen att Sverige ska förvärva hybridobligationer från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken, IBRD (UD2024/16394). Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, c): Den 5 december 2024 beslutade regeringen att avsäga statens rätt till kupongränta på förvärvade hybridobligationer till förmån för Ukraina (UD2024/16394). Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, d): Den 12 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad.

21. Rskr. 2024/25:81

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Utrikes- departementet

161

Skr. 2024/25:75	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2025 och
Utrikes-	b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 12 december 2024
departementet	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag
	1:1 Avgifter till internationella organisationer, 1:2 Freds- och
	säkerhetsfrämjande verksamhet och 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt
	strategiska insatser inom utgiftsområde 5, samt avseende Inspektionen för
	strategiska produkter. Den 19 december 2024 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Styrelsen för internationellt
	utvecklingssamarbete (Sida) och Svenska institutet. Punkten är
	slutbehandlad.
	22. Rskr. 2024/25:104
	Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025
	Prop. 2024/25:22, bet. 2024/25:UFöU2
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under
	2025: Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	23. Rskr. 2024/25:111
	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
	Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) anslagen för 2025 och

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7, samt avseende Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2024/25:115

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2025 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24, samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Svenska institutet. Punkten är slutbehandlad.

162

2.4 Försvarsdepartementet	Skr. 2024/25:75
	Försvars-
Äldre riksmöten	departementet

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:175

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6), skr. 2020/21:75 (Fö 4), skr. 2021/22:75 (Fö 1), skr. 2022/23:75 (Fö 1) och skr. 2023/24:75 (Fö 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.).

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för total- försvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommitté- direktiv Kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121). Utredaren ska, med beaktande av såväl remissutfallet av SOU 2019:34 som den utveckling som har skett när det gäller lagstiftningen i övrigt, analysera om och i så fall hur kommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras. Uppdraget redo- visades i december 2024 i betänkandet Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv (SOU 2024:84). Betänkandet har remitterats och remiss- tiden går ut den 30 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

2. Rskr. 2017/18:178

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10), skr. 2020/21:75 (Fö 6), skr. 2021/22:75 (Fö 2), skr. 2022/23:75 (Fö 2) och skr. 2023/24:75 (Fö 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52.

163

Skr. 2024/25:75 Försvars- departementet

164

I linje med vad som aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30) beslutade regeringen den 14 juli 2022 kommitté- direktiv om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvars- underrättelseverksamhet (dir. 2022:120). I översynen ingick bl.a. frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Uppdraget slutredovisades i september 2024 i betänkandet Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern och ändamålsenlig lag- stiftning (SOU 2024:59). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 2 december 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2017/18:179

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11), skr. 2020/21:75 (Fö 7), skr. 2021/22:75 (Fö 3), skr. 2022/23:75 (Fö 3) och skr. 2023/24:75 (Fö 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2017/18:178.

Riksmötet 2020/21

4. Rskr. 2020/21:121

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12), skr. 2021/22:75 (Fö 4), skr. 2022/23:75 (Fö 5) och skr. 2023/24:75 (Fö 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Export av stridsflygsystem är ett långsiktigt arbete och regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2020/21:195

Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 6), skr. 2022/23:75 (Fö 8) och skr. 2023/24:75 (Fö 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Regeringen beslutade den

4 januari 2024 kommittédirektiven En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret (dir. 2024:2). I uppdraget ingår bl.a. att utreda frågan om reservofficerares rätt till tjänstledighet. Upp- draget ska redovisas senast den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

6. Rskr. 2021/22:32

Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 142), skr. 2022/23:75 (Fö 10) och skr. 2023/24:75 (Fö 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f.). Frågan hanteras i regeringens pågående arbete med att stärka styrningen och uppföljningen av det civila försvaret. Punkten är inte slut- behandlad.

Skr. 2024/25:75 Försvars- departementet

7. Rskr. 2021/22:218

Försvarsmaktens personal

Mot. 2021/22:450, bet. 2021/22: FöU8

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fö 17) och skr. 2023/24:75 (Fö 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om medinflytande för totalförsvarspliktiga*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8 s. 17). Regeringen beslutade den 4 januari 2024 kommittédirektiven En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret (dir. 2024:2). I uppdraget ingår bl.a. att utreda frågan om medinflytande för totalförsvarspliktiga. Upp- draget ska redovisas senast den 1 juli 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

8. Rskr. 2021/22:242

Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete Mot. 2021/22:4409 m.fl., bet. 2021/22:SoU23

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fö 20) och skr. 2023/24:75 (Fö 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om
suicid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför
om en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret
112 som rör hot om suicid (bet. 2021/22:SoU23 s. 15). Den 14 februari
2023 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag (S2021/02144) i
vilket Socialstyrelsen föreslår att statliga myndigheter med ansvar för	165
	165

Skr. 2024/25:75	hälso- och sjukvård, statlig- och kommunal räddningstjänst och polis bör
Försvars-	ges ett samlat uppdrag att utreda legala, tekniska och praktiska hinder för
departementet	en effektiv samordning av insatser för att rädda liv. Regeringen fattade den
	9 januari 2025 beslut om en nationell strategi inom området psykisk hälsa
	och suicidprevention, en tillhörande handlingsplan samt ett antal uppdrag
	till berörda myndigheter inom området. Den nationella strategin tar bl.a.
	sikte på samordning av insatser vid akuta suicidala händelser. Punkten är
	inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2023/24

9. Rskr. 2023/24:74

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FöU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m. 1: för regeringen att för 2024 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen avslutade ärendet genom beslut den 30 januari 2025. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om statens budget utgiftsområde 6, c) Övrigt bemyndigande: Regeringen bemyndigas att besluta om anskaffning av taktiskt transport- flyg och nya ytstridsfartyg. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2023/24:120

Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet

Skr. 2023/24:26, bet. 2023/24:FöU2 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

11. Rskr. 2023/24:134

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Skr. 2023/24:70, bet. 2023/24:FöU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

166

12. Rskr. 2023/24:145

Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina

Prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, a: Den 21 mars 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.

Om Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, b: Den 21 mars 2024 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

Om Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, c: Den 21 mars 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Om Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina, d: Den 21 mars 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2023/24:188

Riksrevisionens rapport om nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av larm

Skr. 2023/24:123, bet. 2023/24:FöU9 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

14. Rskr. 2023/24:205

Sveriges tillträde till vissa Natoavtal

Prop. 2023/24:133, bet. 2023/24:FöU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om avtalet mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor: Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att Sverige ska ansluta sig till avtalet. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om regeringens förslag i övrigt.

a)Protokollet om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att Sverige ska ansluta sig till protokollet. Punkten är slutbehandlad.

b)Avtalet om ömsesidigt sekretesskydd för patentsökta försvars- relaterade uppfinningar. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att avtalet ska godkännas. Punkten är slutbehandlad.

c)Natos avtal om överföring av teknisk information för försvars- ändamål. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att avtalet ska godkännas. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Försvars- departementet

167

Skr. 2024/25:75	d) Den 5 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
Försvars-	(SFS 454–457). Den 27 juni 2024 beslutade regeringen förordningar om
departementet	ikraftträdande av lagarna (SFS 570–573).
	15. Rskr. 2023/24:206
	Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – åtgärder med
	anledning av Europadomstolens dom
	Prop. 2023/24:136, bet. 2023/24:FöU11
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 5 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 425-
	426).
	16. Rskr. 2023/24:245
	Vårändringsbudget för 2024
	Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och
	ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av
	regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten, Försvarets
	materielverk, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och
	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal,
	Punkten är slutbehandlad.
	17. Rskr. 2023/24:266
	Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och
	ekonomiskt stöd till Ukraina
	Prop. 2023/24:155, bet. 2023/24:FiU36
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligera försvarsmateriel och
	ekonomiskt stöd till Ukraina, a: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om
	stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.
	Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och
	ekonomiskt stöd till Ukraina, b: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om
	uppdrag till Försvarsmakten rörande jaktrobotar. Punkten är slut-
	behandlad.
	Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och
	ekonomiskt stöd till Ukraina, c: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om
	ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten,
	Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Punkten är
	slutbehandlad.
	Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och
	ekonomiskt stöd till Ukraina, d: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om
	ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten
	och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.
168

18. Rskr. 2023/24:274

Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater Prop. 2023/24:141, bet. 2023/24:UFöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater a): Den 27 juni 2024 beslutade regeringen att Amerikas förenta stater ska underrättas om att avtalet om försvarssamarbete mellan Konungariket Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering kan träda i kraft. En sådan underrättelse lämnades till Amerikas förenta stater den

15 augusti 2024. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater b) 1–3 och punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 535–556). Den 4 juli 2024 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2024:536) om ändring i socialförsäkringsbalken (SFS 617). Den 27 juni 2024 beslutade regeringen förordningar om ikraftträdande av övriga lagar (SFS 574–594). Punkterna 1 b och 2 är slutbehandlade.

19. Rskr. 2023/24:275

Explosiva varor – ett nationellt tillståndsregister och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten

Prop. 2023/24:139, bet. 2023/24:FöU12 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Försvars- departementet

Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 477–478).

Riksmötet 2024/25

20. Rskr. 2024/25:2

Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina

Prop. 2024/25:6, bet. 2024/25:FiU14 Skrivelsen är slutbehandlad.

Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina, a: Den 26 september 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad.

Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekono- miskt stöd till Ukraina, b: Den 26 september 2024 beslutade regeringen om stöd till Ukraina. Punkten är slutbehandlad.

Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina, c: Den 26 september 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.

Om Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekono- miskt stöd till Ukraina, d: Den 26 september 2024 beslutade regeringen

om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försvars-

169

Skr. 2024/25:75 Försvars- departementet

170

makten och Försvarets materielverk. Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad.

21. Rskr. 2024/25:53

Höständringsbudget för 2024

Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Myndigheten för psykologiskt försvar. Den 16 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens haverikommission. Punkten är slutbehandlad.

22. Rskr. 2024/25:79

Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FöU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2025: Den 12 december 2024, 16 december 2024 och 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 (regleringsbrev för Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m., anslaget 1:10 Nämnder m.m. och anslaget 1:14 Stöd till Ukraina, Kustbevakningen, Statens haverikommission, regle- ringsbrev för anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 1: om bemyndigande till regeringen att för 2025 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 2: för 2024 besluta om en kredit i Riksgälds- kontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 44 500 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 3 och 4: Regeringen har genom beslut den 19 december 2024 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för budgetåret 2025 medgett myndigheten att disponera en

låneram enligt riksdagens beslut. Regeringen har genom beslut den 19 december 2024 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2025 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, c) Godkännande av investeringsplaner 1, 2 och 3: Regeringen har genom beslut den 19 december 2024 om regleringsbrev för Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2025 fastställt investeringsplaner enligt riksdagens beslut. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, c) Överlåtelse av pansarvärnsvapen: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2025 besluta om överlåtelse av pansarvärnsvapen, som kan avvaras under en begränsad tid, genom försäljning till Frankrike. Förhandling om en försäljning pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, d) Försäljning av JAS 39 E/F: Riksdagen har bemyndigat regeringen att ingå avtal med Thailand om försäljning av upp till tolv stycken JAS 39 E/F samt därtill hörande luftförsvarssystem. Den thailändska anskaffningsprocessen fortsätter under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 b) 1 och 2 c) Överlåtelse av pansarvärnsvapen samt 2 d).

23. Rskr. 2024/25:90

Säkerhetspolitisk inriktning – Totalförsvaret 2025–2030 Prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:UFöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 februari 2025 beslutade regeringen att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

24. Rskr. 2024/25:114

Totalförsvaret 2025–2030

Prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om mål för totalförsvaret: Den 19 december 2024 beslutade regeringen om gemensamma förutsättningar för utvecklingen av total- försvaret 2025–2030. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 24 om mål för det militära försvaret: Den 19 december 2024 beslutade regeringen om inriktning för militärt försvar 2025–2030. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 28 om Försvarsmaktens krigsorganisation: Den 19 december 2024 beslutade regeringen instruktion för Försvarsmakten (SFS 1333).

Punkt 33 om mål för det civila försvaret. Den 19 december beslutade regeringen om inriktning för civilt försvar 2025–2030. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Försvars- departementet

171

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

172

2.5 Socialdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2016/17

1. Rskr. 2016/17:156

Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5), skr. 2020/21:75 (S 4), skr. 2021/22:75 (S 3), skr. 2022/23:75 (S 2) och skr. 2023/24:75 (S 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.).

I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen tillkännagivandet om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet som slutbehandlat och gjorde bedömningen att tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare. Regeringen anförde i huvudsak att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna och är huvudmän för socialtjänstverksamhet och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Kvalitetskraven som regleras i författningar är desamma oavsett regi. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. En tillstånds- prövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. På grund av kommunernas lagstadgade skyldighet och yttersta ansvar att tillhandahålla välfärdstjänster föreligger inte samma behov av tillståndsprövning för kommunal verksamhet som för enskild verksamhet. Ett tillståndskrav på kommunal verksamhet skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regerings- formen (14 kap. 3 § RF).

Riksdagen ansåg att tillkännagivandet dock inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121).

I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) anförde regeringen att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Libera- lerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). I budget- propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) gjorde regeringen bedömningen att det inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och uppgav att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat.

Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slut- behandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2016/17:254

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7), skr. 2020/21:75 (S 6), skr. 2021/22:75 (S 5), skr. 2022/23:75 (S 4) och skr. 2023/24:75 (S 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. I propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform, (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), behandlas betänkandets lagförslag om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och få välja utförare i primärvården.

Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft ett tilläggsuppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i fråga om indelningen av öppen och sluten vård.

Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs- analys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

173

Skr. 2024/25:75	i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten
Social-	konstaterar i sin sammantagna slutsats att patienter uppskattar att kunna
departementet	välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik
	vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna
	socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär.
	En utredare fick den 4 maj 2022 i uppdrag att biträda Regeringskansliet
	(Socialdepartementet) med att utreda och ge förslag på hur småskalig
	hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad
	öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för
	regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet (S
	2022:F). Förslaget ska omfatta läkare med olika specialistkompetenser.
	Uppdraget redovisades i maj 2023 i departementspromemorian Uppdrag
	att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom
	främjande	av	etablering	i	glesbygd	(Ds	2023:23).
	Departementspromemorian har remissbehandlats och förslagen bereds för
	närvarande i Regeringskansliet.
	Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens
	uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem
	kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att myndigheten
	ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372).
	Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal
	med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka
	efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra den vård som
	väntande patienter är i behov av. Uppdraget ska slutredovisas senast den
	31 mars 2025. På sikt väntas vårdsöksystemet även underlätta för patienter
	att hitta möjliga vårdgivare genom att delge nödvändig information om
	vårdgivare på ett samlat och enhetligt sätt. En grundläggande information
	som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbudsinformation.
	Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag
	att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst
	(S2023/02118). Uppdraget delredovisades 30 juni 2024 och ska slutredo-
	visas senast den 30 april 2025.
	Den 22 juni 2023 gav regeringen även E-hälsomyndigheten och
	Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att
	möjliggöra regeringens initiativ om nationell vårdförmedling
	(S2023/02117). Uppdraget syftar till att identifiera eventuella ytterligare
	utmaningar vid nationell vårdförmedling och lämna förslag på statliga
	insatser som kan bidra till att effektivisera och förenkla regionernas och
	vårdgivarnas processer och arbetssätt för att erbjuda patienter vård hos en
	annan vårdgivare med ledig kapacitet eller kortare väntetider. Uppdraget
	delredovisades den 31 mars 2024 och ska slutredovisas senast den 31 mars
	2025. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete
	med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserar regeringen att den, i
	likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över
	effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och
	vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.
	Regeringskansliet (Socialdepartementet) beslutade den 3 juli 2024 att
	ändra uppdraget om att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för
	hälsodata (S2024:A). Uppdraget utökades genom att utredaren även ska
	analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell
174	vårdförmedling och även komma med nödvändiga författningsförslag.

Uppdragstiden förlängdes och uppdraget ska i stället slutredovisas senast	Skr. 2024/25:75
den 1 april 2026. Författningsförslag ska redovisas senast den 31 mars	Social-
2025.	departementet
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre
styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god
kontinuitet (dir. 2024:50). En särskild utredare ska analysera och föreslå
en ny och stärkt vårdgaranti samt lämna förslag som ökar kontinuiteten
inom den specialiserade vården. Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå
en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja
utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall
vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas
av hemregionen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 maj 2026.
Punkten är inte slutbehandlad.
3. Rskr. 2016/17:326
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18
Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14),
skr. 2019/20:75 (S 8), skr. 2020/21:75 (S 7), skr. 2021/22:75 (S 6), skr.
2022/23:75 (S 5) och skr. 2023/24:75 (S 4).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt
multisjuka patienterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till
riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och
omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet.
2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017
tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära
vård (S 2017:01, dir. 2017:97). Utredningen fick i uppdrag att även utreda
och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den
kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur
gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett
tilläggsdirektiv (dir. 2018:90) till utredningen beslutades av regeringen
den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur
samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande
och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig
lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga
uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården,
vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre.
Utredningen lämnade ett delbetänkande 2017. Ett ytterligare del-
betänkande God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39)
lämnades den 1 juni 2018. I mars 2020 överlämnade utredningen sitt
slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och
sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a.
en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring
primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i
Regeringskansliet.
	175

Skr. 2024/25:75	Regeringen har vidare behandlat frågor som rör sjuka äldre i skrivelsen
Social-	Framtidens äldreomsorg – en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280,
departementet	bet. 2018/19:SoU6, rskr. 2018/19:51).
	I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5
	s. 152) avsattes 12 miljoner kronor per år under 2018–2020 till Sveriges
	Kommuner och Regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus.
	Regeringen avsatte även 10 miljoner kronor i vårändrings-budgeten för
	2018 (prop. 2017/18:99 avsnitt 5.9 s. 59) för att bidra till ökad kunskap om
	lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.
	Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och
	analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal
	hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett
	Socialstyrelsen ett uppdrag att stärka stödet till den kommunalt
	finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april
	2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser
	för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära
	vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och
	sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp
	omställningen till god och nära vård. Uppdraget redovisades till
	Regeringskansliet den 30 augusti 2023. Socialstyrelsens rapport har
	bidragit till att uppmärksamma eftersatta områden. Ett centralt område
	som myndigheten behandlar i rapporten avser samverkan och gemensam
	planering mellan kommuner och regioner för hälso- och sjukvård på
	primärvårdsnivå. Även kompetensförsörjning av kommunal hälso- och
	sjukvård är en utmaning som Socialstyrelsen lyfter fram.
	Socialstyrelsens iakttagelser tas om hand bl.a. genom de årliga
	överenskommelser om god och nära vård, som regeringen, för statens
	räkning, ingått med Sveriges Kommuner och Regioner, där dessa områden
	är fortsatt viktiga att arbeta med och bevaka.
	Den 14 juni 2022 beslutade riksdagen om regeringens proposition
	Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177)
	med förslag till en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdoku-
	mentation som ersätter patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om
	sammanhållen journalföring (bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381).
	Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdoku-
	mentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen ger verksamheter inom
	socialtjänsten som avser äldre personer eller personer med
	funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården möjlighet att få tillgång
	till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller
	annat elektroniskt utlämnande. Utredningen om en äldreomsorgslag och
	stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har haft i uppdrag att
	bl.a. överväga och vid behov lämna förslag som stärker tillgången till
	medicinsk kompetens inom äldreomsorgen (dir. 2020:142). Utredningen
	lämnade sitt betänkande Nästa steg – Ökad kvalitet och jämlikhet i vård
	och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till regeringen den 28 juni
	2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen om stärkt
	medicinsk kompetens bereds i Regeringskansliet.
	Regeringen beslutade den 8 juni 2023 om nytt fortsatt uppdrag till
	Socialstyrelsen att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och
	sjukvården till en god och nära vård. Uppdraget ska slutredovisas till
176	Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028.

Utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och	Skr. 2024/25:75
sjukvård (S 2023:07) har haft i uppdrag att lämna förslag som stärker	Social-
kommunernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i kommunal	departementet
hälso- och sjukvård samt föreslå åtgärder för att skapa bättre förut-
sättningar för personal- och kompetensförsörjningen inom den
kommunala hälso- och sjukvården. Utredningen lämnade sitt betänkande
Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (SOU
2024:72) till regeringen den 7 november 2024. Betänkandet remiss-
behandlas t.o.m. den 12 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

4. Rskr. 2017/18:86

Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10), skr. 2020/21:75 (S 9), skr.2021/22:75 (S 8), skr. 2022/23:75 (S 7) och skr. 2023/24:75 (S 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkänna-givande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.).

LSS-utredningen (S 2016:03) har haft i uppdrag att se över assistans- ersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2016:40). Utredningens slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regerings- kansliet.

Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). I uppdraget ingick bl.a. att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regel- verk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Punkten är inte slutbehandlad.

5. Rskr. 2017/18:121

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1

177

Skr. 2024/25:75	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18),
Social-	skr. 2019/20:75 (S 11), skr. 2020/21:75 (S 10), skr. 2021/22:75 (S 9), skr.
departementet	2022/23:75 (S 8) och skr. 2023/24:75 (S 6).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör
	återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på
	tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet
	inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett
	tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.).
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs
	att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen
	mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de
	gröna (Januariavtalet, punkt 61).
	Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1
	utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte fram-
	stod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och
	redovisade att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg
	dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de
	redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten
	står därför åter som öppen.
	Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas
	med anledning av tillkännagivandet och avser att återkomma i frågan i
	budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
	6. Rskr. 2017/18:242
	Civila samhället inklusive trossamfund
	Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273,
	2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735
	yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24), 2019/20:75 (Ku 19),
	2020/21:75 (Ku 14), 2021/22:75 (Ku 12), skr. 2022/23:75 (S 11) och skr.
	2023/24:75 (S 8).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om bidrag till civila samhället (reservation 2)*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika
	viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade
	brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som
	accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och
	hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och
	demokratiskt samhälle och offentliga bidrag ska därför inte ges till
	organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.
	I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till
	trossamfund (Ku 2016:01) betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett
	mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om
	stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd
	om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller
178	hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns
178

påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande, om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats.

I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning (S 2017:06) betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70). I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats.

I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01) betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att statliga bidrag går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inbegripet trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning.

I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) om personuppgifts- behandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remiss- behandlats. Ett sakråd som kompletterar remissbehandlingen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Den 2 augusti 2022 lämnade regeringen propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare.

Åtgärder har vidtagits löpande under arbetet med förslag till nytt demokrativillkor i syfte att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och säkra att statliga bidrag går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet,

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

179

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

180

särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2024 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2021, 2023 och 2024 redovisat hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförord- ningarna.

Regeringen beslutade den 27 mars 2024 propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119, S2024/00719). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat genom förslagen om demokrativillkor (avsnitt 6.7, 6.9 och 6.10). Punkten är slutbehandlad.

7. Rskr. 2017/18:260

Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16), skr. 2020/21:75 (S 14), skr. 2021/22:75 (S 12), skr. 2022/23:75 (S 12) och skr. 2023/24:75 (S 9).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detalj- handelsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f.). Gårdsförsäljningsutredningen (S 2020:15) har sett över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118). Utredningen skulle bl.a. att göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Gårdsförsäljnings- utredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 4 juli 2024 beslutat om lagrådsremissen Bättre förutsättningar för besöks- näringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker vari regeringen föreslår att en lagändring som möjliggör gårdsförsäljning kan träda i kraft i den 1 juni 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 4.3 s. 92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

8.Rskr. 2017/18:293 Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17), skr. 2020/21:75 (S 15), skr. 2021/22:75 (S 13), skr. 2022/23:75 (S 13) och skr. 2023/24:75 (S 10).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ett uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019.

I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redovisade regeringen att den under 2019 har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgänglig- görande av vårdens kvalitet.

Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen redovisade uppdraget till regeringen den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret. Rapporten har remissbehandlats.

Den 30 mars 2023 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om bättre förutsättningar för uppföljning av hälso- och sjukvården (S 2023:02). Utredningen ska analysera regelverket för hälsodataregister och föreslå regler för behandling av personuppgifter från primärvården, av uppgifter om väntetider och vårdköer, av uppgifter om samtliga patienter som behandlas inom den specialiserade öppenvården samt föreslå regler för behandling av personuppgifter som avser rekvisitionsläkemedel. Insamling av individuppgifter från öppenvården kommer att bidra till möjligheten att följa upp vårdens kvalitet i olika verksamheter. Uppdraget redovisades den 30 augusti 2024 (dir. 2023:48). Regeringen har även gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581, S2021/00823, S2021/06170, S2021/05369 och S2021/05259).

Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) den 1 oktober 2022. E-hälsomyndigheten har lämnat redovisningar av uppdraget att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259) och myndigheten har lämnat en slutrapport den 1 december 2022. E-hälsomyndigheten har också haft ett uppdrag att

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

181

Skr. 2024/25:75	kartlägga, analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska
Social-	kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375) och Socialstyrelsen har haft ett
departementet	uppdrag att förbereda arbetet med att meddela föreskrifter om
	listningstjänst för vårdval (S2022/01374). Båda uppdragen har redovisats
	i januari 2023.
	E-hälsomyndigheten lämnade den 1 juni 2022 en delredovisning och har
	den 1 februari 2023 lämnat en slutredovisning av uppdraget att genomföra
	en förstudie om digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister
	(S2021/06170). Den 22 juni 2023 gav regeringen E-hälsomyndigheten ett
	uppdrag att utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk
	lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella
	kvalitetsregister (S2023/02109). Uppdraget ska bygga vidare på
	slutrapporten Förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella
	kvalitetsregister (S2021/06170). Den 22 juni 2023 gav regeringen också
	Socialstyrelsen ett uppdrag att analysera och lämna förslag på hur
	myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella
	kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering
	och datautlämnande (S2023/02116). Regeringen beslutade den 22 juni
	2023 att ändra E-hälsomyndighetens uppdrag att genomföra en förstudie
	om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och
	förvaltas i statlig regi till att myndigheten ska ta fram och tillhandahålla
	ett nationellt vårdsöksystem (S2022/01372). Vårdsöksystemet ska
	möjliggöra för regioner och vårdgivare med avtal med regioner, inklusive
	deras olika funktioner såsom vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i
	landet som snabbare kan utföra den vård som väntande patienter är i behov
	av. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är
	vårdgivar- och vårdutbudsinformation. Regeringen gav därför den 22 juni
	2023 E hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över
	vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Uppdraget
	delredovisades den 28 juni 2024 och ska slutredovisas senast den 30 april
	2025.
	Regeringen har gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ett
	uppdrag att genomföra en förstudie för att stärka redovisningen av vårdens
	effektivitet och kvalitet. Uppdraget härrör från Tidöavtalet, som är en
	överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Krist-
	demokraterna och Liberalerna. Ett syfte är att underlätta och möjliggöra
	för medborgarnas val av vård- och omsorg (S2023/03151). Uppdraget
	slutredovisades den 16 december 2024. Mot bakgrund av uppdraget till
	Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ansåg regeringen i budget-
	propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 23) att
	tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	9. Rskr. 2017/18:353
	Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden
	Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20),
	skr. 2020/21:75 (S 18), skr. 2021/22:75 (S 15), skr. 2022/23:75 (S 15)
	och skr. 2023/24:75 (S 11).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
182

Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket ett uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrätten, under vissa förutsättningar. För närvarande övervägs hur Läkemedels- verkets rapport ska tas om hand. Det övervägs att under 2025 ta fram ett kompletterande underlag till Läkemedelsverkets rapport. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2017/18:357

Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans- ersättning och skollagsreglera verksamhet

Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), skr. 2019/20:75 (Fi 37), skr. 2020/21:75 (Fi 29), skr. 2021/22:75 (Fi 22), skr. 2022/23:75 (Fi 18), och skr. 2023/24:75 (Fi 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2.

Den 28 september 2021 gav regeringen Statens skolverk (Skolverket) i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket skulle vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket skulle vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket skulle även identifiera, sammanställa och utveckla framgångs- faktorer för effektiv skolutveckling. Den 30 april 2022 redovisade Skolverket uppdraget i den del som avsåg de nationella 267 målsätt- ningarna (U2022/01893).

Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) om skärpningar i skollagens (2010:800) bestämmelser om skolornas och huvudmännens ansvar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Riksdagen beslutade, vid samma tillfälle, om ett bemyndigande i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt om ändringar i bestämmelsen om hur Skolverket ska formulera sina förelägganden. Dessa åtgärder syftar till att Statens skolinspektion (Skolinspektionen) ska kunna få vitesförelägganden utdömda i domstol vid brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

183

Skr. 2024/25:75	Den 2 februari 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen
Social-	Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop.
departementet	2021/22:45), som bl.a. innehåller bestämmelser om att Skolinspektionen
	ska få större möjligheter att stänga både kommunala och fristående skolor
	som har allvarliga och återkommande brister (bet. 2021/22:UbU10, rskr.
	2021/22:136). Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2024
	(prop. 2023/24:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.7) för vilka åtgärder som vidtagits
	med anledning av tillkännagivandet i den del som rör skolväsendet.
	Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet genom dessa
	åtgärder var tillgodosett i denna del.
	Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå
	en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda
	bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bl.a. innehåller
	bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet med
	utredningen var att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen
	samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Den 28 juni 2022
	överlämnades betänkandet Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård
	och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). Betänkandet har
	remissbehandlats. Efter genomgång och analys av remissinstansernas
	synpunkter på förslaget om en äldreomsorgslag, valde regeringen att inte
	gå vidare med förslaget. Äldreomsorgen kommer därför fortsatt att
	regleras i socialtjänstlagen.
	Regeringen beslutade den 23 januari 2025 propositionen En
	förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och
	möjligheter (prop. 2024/25:89). Den nya socialtjänstlagen syftar till att
	skapa förutsättningar för en mer förebyggande och kunskapsbaserad
	socialtjänst. Nuvarande bestämmelse om att kvaliteten i verksamheten
	systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras föreslås föras över
	till den nya socialtjänstlagen. Socialnämnden ska därutöver fortlöpande
	följa upp kvaliteten i verksamheten. Att socialtjänsten följer upp sin
	verksamhet är enligt regeringen en förutsättning för att kunna säkerställa
	att den är av god kvalitet. Det föreslås även att socialtjänstens verksamhet
	ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
	Den 2 oktober 2024 fick en utredare i uppdrag att analysera och föreslå
	åtgärder som ger Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bättre
	förutsättningar att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso-
	och sjukvården (S 2024:E). Utredaren ska bl.a. analysera och bedöma om
	det i samband med en anmälan av verksamhet enligt patientsäkerhetslagen
	(2010:659) bör lämnas ytterligare uppgifter, och i så fall vilka, i syfte att
	förbättra förutsättningarna för IVO att förhindra etablering av oseriösa och
	kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas
	senast den 15 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	11. Rskr. 2017/18:389
	Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter
	Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49), skr. 2019/20:75 (A 11),
	skr. 2020/21:75 (A 6), skr. 2021/22:75 (A 6), skr. 2022/23:75 (S 17) och
	skr. 2023/24:75 (S 3).
184	Skrivelsen är slutbehandlad.
184

Skr. 2024/25:75

Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Social- Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att departementet regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att

säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt (bet. 2017/18:SoU25 s. 20 f.)

Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som har haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) publicerades den 14 november 2019 och samma dag gav regeringen Barnombudsmannen i uppdrag att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget redo- visades den 31 mars 2021. Barnombudsmannen har därefter i myndig- hetens regleringsbrev för 2021, 2022 och 2023 fått fortsatt uppdrag att genomföra insatser utifrån bl.a. vägledningen. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2024.

Regeringen påbörjade 2017 ett kunskapslyft för barnets rättigheter i syfte att höja kunskapen och stärka kompetensen om barnkonventionen i statliga myndigheter, kommuner och regioner. Sedan 2017 har 27 myndigheter deltagit i kunskapslyftet. Under 2023 har, utöver Barn- ombudsmannen och länsstyrelserna, fyra myndigheter haft fortsatta uppdrag att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom sina verksamhetsområden. Barnombudsmannens uppdrag redo- visades den 1 mars 2024. Övriga uppdrag redovisades den 31 mars 2024. Den 30 juni 2022 fick Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera kunskapslyftet för barnets rättigheter i statliga myndigheter, kommuner och regioner (S2022/03183). Uppdraget slutredovisades den 15 oktober 2023.

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen, med särskilt fokus på skolområdet (RiR 2024:5). Med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen (skr. 2024/25:9) den 19 september 2024.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9, avsnitt 7.3

s.192–193) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

12. Rskr. 2018/19:233

Hälso- och sjukvårdsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36), skr. 2020/21:75 (S 28). skr. 2021/22:75 (S 22), skr. 2022/23:75 (S 20) och skr. 2023/24:75 (S 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

185

Skr. 2024/25:75	Punkt 19 om vårdvalssystem – LOV*: Riksdagen har tillkännagett för
Social-	regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den
departementet	specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen
	Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda
	hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och
	behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad
	styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när
	det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst
	överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen
	(2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela
	befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även
	se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade
	sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval – Tillgänglig primärvård baserad
	på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019.
	Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S
	2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med
	uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga
	förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive
	borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen
	lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård – En reform för ett
	hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars
	2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av
	öppen och sluten vård.
	Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgs-
	analys ett uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad,
	analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av
	patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av
	offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i
	stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten uppdraget i
	slutrapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats
	konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja
	vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård,
	eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt
	starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för
	ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt
	slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt
	möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för
	patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22).
	Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att
	regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom
	rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för
	utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från
	Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när en person får
	vård utanför sin egen region.
	Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens
	pågående uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt
	vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att
	myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem
	(S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och
	vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom
186	vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra

den vård som väntande patienter är i behov av. En grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar- och vårdutbuds- information. Regeringen gav därför den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). Den 15 december 2023 lämnade E-hälso- myndigheten en delredovisning av uppdraget som bl.a. innehöll en redovisning av de olika beröringspunkter som finns till andra myndig- heters och organisationers befintliga informationsstrukturer, register och informationskällor.

I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) aviserade regeringen att den, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.

E-hälsomyndigheten delredovisade den 30 juni 2024 uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst (S2023/02118). I delredovisningen beskrevs bl.a. myndighetens över- gripande förslag till en nationell katalog samt för hur information är tänkt att flöda till och från katalogen. Vidare beskrevs nödvändiga författnings- förslag och den rättsliga analysen kopplad till lösningsförslagen. E- hälsomyndigheten kommer arbeta vidare med att färdigställa en första version av den nationella katalogen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2025. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har den 3 juli 2024 beslutat om ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Utredaren ska nu även analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell vårdförmedling och även komma med nödvändiga författningsförslag. Utredningen ska redovisa författningsförslag senast den 31 mars 2025.

Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god kontinuitet (dir. 2024:50). Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas av hemregionen.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om valfrihet i slutenvården – patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys ett uppdrag att följa upp patientlagens (2014:821) genomslag. Uppdraget innebar att myndigheten skulle analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de val- möjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingick det även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Myndigheten redovisade den

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

187

Skr. 2024/25:75	27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I
Social-	rapporten beskrivs bl.a. att nuvarande lagstiftning i sig inte är tillräcklig
departementet	för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar
	myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att
	valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade
	tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med
	relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i
	hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt
	undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och
	lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt
	finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några
	förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda
	valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård
	i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till
	regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner om vad som gäller när
	en person får vård utanför sin egen region.
	Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård
	(S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med
	uppdelningen i öppen och sluten vård (dir. 2017:97). Utredningen lämnade
	sitt slutbetänkande God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso-
	och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020.
	Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen
	och sluten vård. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens
	arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) angav regeringen att den,
	i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över
	effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och
	vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet.
	E-hälsomyndigheten delredovisade den 30 juni 2024 sitt uppdrag att ta
	fram en nationell katalog över vårdgivare och utförare av socialtjänst
	(S2023/02118). I delredovisningen beskrevs bl.a. myndighetens över-
	gripande förslag till en nationell katalog samt för hur information är tänkt
	att flöda till och från katalogen. Vidare beskrevs nödvändiga författnings-
	förslag och den rättsliga analysen kopplad till lösningsförslagen. E-
	hälsomyndigheten kommer arbeta vidare med att färdigställa en första
	version av den nationella katalogen. Slutredovisning av uppdraget ska ske
	senast den 30 april 2025.
	Regeringskansliet (Socialdepartementet) har den 3 juli 2024 beslutat ett
	tilläggsuppdrag till Uppdraget att möjliggöra en nationell digital
	infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Utredaren ska nu även analysera de
	rättsliga förutsättningarna för att inrätta en nationell vårdförmedling.
	Utredningen ska redovisa författningsförslag senast den 31 mars 2025.
	Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre
	styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god
	kontinuitet (dir. 2024:50). Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå en
	reglering som ger patienten möjlighet att utan extra kostnad fritt välja
	utförare i den offentligt finansierade vården i hela landet, i de fall
	vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms kunna uppfyllas
	av hemregionen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att
188

gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.).

Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten ett uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bl.a. att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats.

Förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten har ändrats för att formalisera myndighetens arbete med specifikationer. Förordningsändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, innebär att myndigheten ska ansvara för att fastställa vilka e-hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamåls- enlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och regioner i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem.

Utredningen om infrastruktur för hälsodata av nationellt intresse (S 2022:10) har haft uppdraget att föreslå ändamålsenliga och samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms vara motiverade för att åstadkomma en bättre och säkrare informationsförsörjning av hälsodata mellan system och aktörer. Uppdraget redovisadesden 30 april 2024.

Det pågår även standardiseringsarbete på EU-nivå. I maj 2022 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag om det europeiska hälsodataområdet.

Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram ett förslag till färdplan för genomförandet av en nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (S2023/02108). I uppdraget ingår att utreda vilka förmågor som staten behöver etablera för att bygga upp för en välfungerande infrastruktur. Det inbegriper att ange vilka förutsätt- ningsskapande komponenter, och vilka stödjande och styrande strukturer som krävs för en sammanhållen digital infrastruktur och i vilken ordning detta bör genomföras. Uppdraget redovisades i mars 2024. Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten i uppdrag att även utreda förutsättningarna för utveckling av en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitets- register (S2023/02109). Uppdraget redovisades i oktober 2024.

E-hälsomyndigheten har i myndighetens regleringsbrev för 2024 fått ett uppdrag att påbörja utvecklingen av en nationell digital infrastruktur. I det

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

189

Skr. 2024/25:75	ingår att utveckla en nationell funktion för interoperabilitet som ska
Social-	identifiera prioriterade områden för standardisering samt verka för
departementet	framtagning och användning av implementationsnära specifikationer inom
	hälso- och sjukvården. Europeiska kommissionens förslag till förordning
	om det europeiska hälsodataområdet (EHDS) som bl.a. syftar till att
	möjliggöra ökad användning av hälsodata genom bl.a. krav interopera-
	bilitet väntas antas vintern 2025. Utredningen med uppdrag att möjliggöra
	en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A) har fått ett
	tilläggsuppdrag att anpassa svensk rätt till EHDS (S2024/01340). I
	budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s.
	25–26) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs
	därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns
	anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant
	lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.).
	Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg (S
	2019:01) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör
	personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och
	sjukvård (dir. 2019:37). Utredningen skulle bl.a. se över möjligheterna att
	införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och
	hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för
	kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Den
	18 januari 2021 lämnades delbetänkandet Informationsöverföring inom
	vård och omsorg (SOU 2021:4). I betänkandet föreslås en ny lag om
	sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning.
	Delbetänkandets lagförslag avseende sammanhållen vård- och omsorgs-
	dokumentation behandlades i propositionen Sammanhållen vård- och
	omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr.
	2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och
	omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023 och innebär att
	vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt
	elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. Delbetänkandet i den del
	som avser kvalitetsuppföljning bereds fortsatt inom Regeringskansliet.
	Den 31 maj 2021 lämnade utredningen om sammanhållen information
	inom vård och omsorg sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och
	omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU
	2021:39). Betänkandet har remissbehandlats.
	I maj 2023 lämnade utredningen om elektronisk tillgång till barns
	uppgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården (S 2022:G) en
	förslag om vårdnadshavares tillgång till barns uppgifter (Ds 2023:26).
	Promemorian har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.
	Utredningen om infrastruktur för hälsodata av nationellt intresse
	(S 2022:10) har haft i uppdrag att analysera och föreslå ändamålsenliga
	och samhälls-ekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms vara motiverade
	för att åstadkomma en bättre och säkrare informationsförsörjning av
	hälsodata mellan system och aktörer. I utredningens uppdrag ingick bl.a.
	att på samtliga områden lämna de författningsförslag som utredningen
	anser motiverade för att åstadkomma bättre informationsförsörjning av
	hälsodata. Uppdraget redovisades den 30 april 2024.
190

Genom uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för	Skr. 2024/25:75
hälsodata (S2024/00100) och ett ändringsuppdrag till samma utredare att	Social-
anpassa svensk rätt till EHDS (S2024/01340) har arbetet inletts med en	departementet
översyn av patientdatalagen som tar ett samlat grepp om patientdata-
frågorna. EHDS kommer att skapa ett nytt regelverk för att möjliggöra en
utökad sekundäranvändning av hälsodata samt regler för ombudstjänster.
Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata har också utrett och
lämnat förslag på utökade möjligheter för sekundäranvändning av
hälsodata i sitt slutbetänkande Vidareanvändning av hälsodata för vård och
klinisk forskning (SOU 2023:76). Betänkandet har remissbehandlats och
bereds i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop.
2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 25–26) redovisades vidtagna åtgärder
och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat.
Punkten är slutbehandlad.
Följande punkter är inte slutbehandlade: 19 och 20.
Riksmötet 2019/20
13. Rskr. 2019/20:173
Folkhälsofrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5
Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32), skr. 2021/22:75 (S 24),
skr. 2022/23:75 (S 22) och skr. 2023/24:75 (S 17).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkänna-
gett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smitt-
skyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.).
Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälso-
myndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot
hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på
sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår att peka
ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin
och lämna förslag på uppdateringar. Underlaget ska verka för att insatserna
ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hiv-
preventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med
aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska
situationen. I sitt underlag till uppdaterad nationell strategi föreslår Folk-
hälsomyndigheten en utredning om kravet på informationsplikten. Den
nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma
sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men
det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell
beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade
epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller
tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskaps-
läget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan förra
strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den 30
april 2023.
Den 19 september 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv (dir.
2024:88) till Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S2023:08) som
bl.a. innehåller uppdrag att göra en översyn av vissa frågor kopplade till	191

Skr. 2024/25:75	smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255).
Social-	Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om regleringen av
departementet	informationsplikten vid hivinfektion är ändamålsenlig och proportionerlig,
	analysera och ta ställning till om övriga bestämmelser i smittskyddslagen
	avseende den enskildes skyldigheter att förebygga smittspridning är
	ändamålsenliga och proportionerliga samt analysera och ta ställning till
	om de förhållningsregler som läkare kan ge patienter, särskilt vid
	hivinfektion och hepatit C, är ändamålsenliga och proportionerliga.
	Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 januari 2026. Utredaren ska
	dock senast den 28 februari 2025 lämna ett delbetänkande med majoriteten
	av de uppdrag som utredningen fick i de ursprungliga direktiven. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	14. Rskr. 2019/20:275
	Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.
	Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42), skr. 2021/22:75 (S 27),
	skr. 2022/23:75 (S 24) och skr. 2023/24:75 (S 19).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet.
	2019/20:SoU11 s. 75 f.). Utredningen om sammanhållen information inom
	vård och omsorg (S 2019:019) har haft i uppdrag att utreda och lämna
	förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och
	hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningens delbetänkande Informa-
	tionsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) berör delar av
	tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård-
	och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. I maj 2021 lämnade
	utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och
	omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU
	2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen
	behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och
	omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr.
	2021/22:381). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att den
	del av tillkännagivandet har tillgodosetts som rör att skapa goda möjlig-
	heter till sammanhållen journalföring och informationsdelning mellan
	hälso- och sjukvård och vissa delar av socialtjänsten.
	I fråga om den del av tillkännagivandet som avser patientens
	medgivande till att uppgifter om patienten görs tillgängliga för ombud, har
	förslag till reglering lämnats i betänkandet Ombuds tillgång till vård- och
	omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU
	2021:39). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Frågan om ombuds tillgång
	till patientuppgifter är även föremål för reglering i kommissionens förslag
	till förordning om det europeiska hälsodataområdet. Förslaget förhandlas
	just nu inom EU.
	Den 12 maj 2022 tillsattes Utredningen om sekundäranvändning av
	hälsodata (S 2022:04) med uppdrag att analysera befintliga möjligheter till
	sekundäranvändning av hälsodata och föreslå utökade sådana möjligheter.
192	Den 21 november 2023 lämnade utredningen slutbetänkandet Vidarea-
192

nvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76).	Skr. 2024/25:75
Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.	Social-
I fråga om den del som rör möjligheten att låta patientinformationen	departementet
följa individen inom hälso- och sjukvården har E-hälsomyndigheten fått
ett uppdrag att ta fram ett förslag till färdplan för genomförandet av en
nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården (S2023/02108)
med målet att hälsodata ska bli tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård,
såväl kommunal som regional, samt för tandvård oavsett huvudman.
Uppdraget slutredovisades i mars 2024. Regeringen har även tillsatt en
samordnare för en nationell digital infrastruktur i hälso- och sjukvården
(S 2023:14) och en s.k. bokstavsutredning med uppdrag att möjliggöra en
nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Vidare har
regeringen i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9
avsnitt 3.5 s. 45) samt regleringsbrevet till E-hälsomyndigheten för 2024
tilldelat myndigheten medel för att påbörja etableringen av en nationell
digital infrastruktur som möjliggör att hälsodata ska bli tillgängliga i hela
vårdkedjan för all vård.
Europeiska kommissionens förslag till det europeiska hälsodataområdet,
EHDS, (COM 2022 197 final) förhandlas för närvarande. EHDS kommer
att ställa krav på att vissa hälsodatakategorier, däribland t.ex.
patientöversikter och e-recept, ska kunna delas inom varje medlemsland
och mellan medlemsländer. Förslaget ställer även bl.a. krav på att
patienten och dennes företrädare ska ha elektronisk tillgång till sin
hälsodata. Den 3 juli 2024 fick utredningen med uppdraget att möjliggöra
en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A) ett
tilläggsuppdrag att anpassa svensk rätt till EHDS (S2024/01340). EHDS
kommer att skapa ett nytt regelverk för att möjliggöra en utökad
sekundäranvändning av hälsodata samt regler för ombudstjänster. I
budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 25
och 26) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs
därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

15. Rskr. 2020/21:61

Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform Prop. 2019/220:164, bet. 2020/21:SoU2

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58), 2021/22:75 (S 30), skr. 2022/23:75 (S 27) och skr. 2023/24:75 (S 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet anför i betänkandet att hälso- främjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

193

Skr. 2024/25:75	I det nationella grunduppdraget för primärvården, som regleras i hälso-
Social-	och sjukvårdslagen (2017:30) och som trädde i kraft den 1 juli 2021, ingår
departementet	att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör
	primärvård särskilt ska bl.a. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån
	såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förut-
	sättningar. I propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård – en
	primärvårdsreform (prop. 2019/20:164 s. 81) beskrevs arbetet med att
	genomföra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsföre-
	byggande metoder. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk
	aktivitet, tobak och alkohol.
	Den 9 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Ökad kontroll i
	hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr.
	2022/23:116). I propositionen föreslogs bl.a. att primärvårdens grund-
	uppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser (avsnitt 7). Lagändringen
	trädde i kraft den 1 januari 2024.
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5
	s. 99) avsatte regeringen 145 miljoner kronor för hälsosamtal riktade till
	äldre personer, genom vilka kommuner och regioner söker upp äldre
	personer för att diskutera den enskildes livssituation. Från och med 2024
	avsätts årligen 100 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5
	s. 97). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt
	3.5 s. 49) avsatte regeringen 50 miljoner kronor 2023 för att stödja
	kommuner och regioner för att stärka och vidareutveckla det förebyggande
	arbete för barn och unga genom t.ex. hembesöksprogram inom
	barnhälsovården (BVC). Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2024 för
	insatser inom barn- och ungdomshälsovården och fr.o.m. 2025 beräknas
	200 miljoner kronor per år (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 57).
	Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge Socialstyrelsen i uppdrag
	att fortsatt genomföra insatser för att främja, stödja och följa upp
	omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård
	(S2023/01930). I uppdraget ingår bl.a. att ge stöd till den regionala
	primärvården kring hur arbete med lokalområdesuppdrag, som också
	innefattar hälsofrämjande arbete, kan genomföras. Uppdraget ska
	slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2028.
	Regeringen beslutade den 16 december 2024 att ge Myndigheten för vård-
	och omsorgsanalys i uppdrag att under 2025–2026 kartlägga hälso- och
	sjukvårdsverksamheters förutsättningar att bedriva ett hälsofrämjande,
	sjukdomsförebyggande och rehabiliterande arbete och vid behov lämna
	förslag på åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar. Myndigheten ska
	vidare kartlägga hur regioner och kommuner implementerat den nya
	lagstiftningen om primärvårdens grunduppdrag (se ovan). Myndigheten
	ska även utvärdera effekterna av lagstiftningen. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	16. Rskr. 2020/21:80
	Huvudmannaskap för personlig assistans
	Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU10
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61), skr. 2021/22:75 (S 31),
	skr. 2022/23:75 (S 28) och skr. 2023/24:75 (S 22).
194	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
194

Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.).

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Huvudmannaskapsutred- ningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredningen skulle bl.a. lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkrings- balkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2020/21:81

Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62), skr. 2021/22:75 (S 32), skr. 2022/23:75 (S 29) och skr. 2023/24:75 (S 23).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.).

Folkhälsomyndigheten lämnade 2016 beslutsunderlaget Pneumokock- vaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndig- heten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att dessa personer inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. I beslutsunderlaget gör Folkhälsomyndigheten bedömningen att även personer som är 75 år och äldre bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Beslutsunderlaget som myndig- heten presenterade har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinations-

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

195

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

196

program i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folkhälso- myndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utg.omr. 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022. Socialutskottet delade regeringens bedömning att tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU1 s. 44, rskr. 2021/22:123).

Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75), att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2020/21:128

Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68), skr. 2021/22:75 (S 34), skr. 2022/23:75 (S 30) och skr. 2023/24:75 (S 128).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträ- den (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder (s. 21).

Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågor om övervägande av vården vid placering utanför det egna hemmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s.

174)aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronoravsätts för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Punkten är inte slutbehandlad.

19. Rskr. 2020/21:187

Frågor om placerade barn och unga

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 38), skr. 2022/23:75 (S 31) och skr. 2023/24:75 (S 25).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). I budget- propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. inom utgiftsområde 9 från och med 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan. Ett utkast till lagrådsremiss planeras att remitteras under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för bvervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer – en översyn av reglerna i föräldrabalken (Ju 2021:11) har haft i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget skulle utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen – inte minst rätten till privat- och familjeliv – samtidigt kan tillgodoses. Utredningen lämnade den 20 december 2022 sitt slutbetänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Regeringen beslutade om propositionen Tryggare hem för barn (prop. 2024/25:10) den 12 september 2024. Utredningen lämnade inget förslag om riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption, på motsvarande sätt som gäller för övervägande av vårdnadsöverflyttning, och det fanns därför inte möjlighet för regeringen att närmare överväga en sådan lagändring. Det finns i nuläget inget beredningsunderlag för att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om riktlinjer för övervägande av adoption.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under perioden 2020– 2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023. Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget spridit kunskap till såväl yrkesverksamma inom socialtjänsten, som familjehem och tilltänkta familjehem. Genom kunskap har socialtjänsten möjlighet att oftare aktualisera frågan om nationell adoption eller överväga vårdnads- överflyttning som ett alternativ vid långsiktiga familjehemsplaceringar.

Regeringen avser att fortsatt följa utvecklingen på området. Ett arbete har ånyo inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet.

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

197

Skr. 2024/25:75	2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november 2023 emot
Social-	betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utred-
departementet	ningen lämnde flera förslag som rör frågan om omplacering av barn.
	Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5
	s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av
	utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor
	avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronor avsätts
	för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen
	att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet.
	2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 proposi-
	tionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat (prop.
	2021/22:178). I propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet
	delvis har tagits omhand genom bestämmelsen om att socialnämnden ska
	följa upp situationen för den som är under 18 år när vården enligt LVU
	upphör (s. 14).
	Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt
	barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir.
	2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för
	att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Den 21 november 2024 beslutades
	tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2024:114). Uppdraget utvidgades till
	att även omfatta en översyn av reglerna om uppföljning av ett barns
	situation enligt socialtjänstlagen och utredningstiden förlängdes till den 30
	januari 2026. Ett delbetänkande som avser uppdraget om en översyn av
	grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven ska dock
	lämnas senast den 10 april 2025.
	Vad gäller tillkännagivandet i den del som avser stöd efter en placering
	utanför hemmet tog regeringen den 6 november 2023 emot betänkandet
	För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade
	flera förslag som rör frågan om stöd efter en placering utanför det egna
	hemmet. Betänkandet har remissbehandlats och bereds i Regerings-
	kansliet.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5
	s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av
	utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor
	avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronor avsätts
	för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen
	att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehems-
	placering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6 november
	2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66).
	Utredningen lämnade förslag som rör frågan om förlängd familjehems-
	placering. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register
198	över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen tog den 6

november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade förslag som rör frågan om nationellt register över familjehem. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att 221,2 miljoner kronor av- sätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428 miljoner kronor avsätts för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027. Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen. Regeringen har för avsikt att åter- komma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 13, 15 och 18.

20. Rskr. 2020/21:191

Apoteks- och läkemedelsfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 39), skr. 2022/23:75 (S 32) och skr. 2023/24:75 (S 26).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har under några år haft uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Det senaste uppdraget till TLV, enligt vilket myndigheten ska utgå från de förslag som den har lämnat i tidigare uppdrag, gavs i juni 2022 och slutredovisades i september 2023. Förslagen i slutredovisningen bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2025 pekat på behovet av ett ändamålsenligt system för användning och finansiering av läkemedel där effektiva behandlingar görs tillgängliga efter behov och utifrån ett system som säkerställer en kostnadseffektiv användning och där risker delas mellan staten, regioner, företag och patienter och för att möjliggöra detta avser regeringen tillsätta en utredning. Utredningen är inte tillsatt ännu. Punkten är inte slutbehandlad.

21. Rskr. 2020/21:241

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 47), skr. 2022/23:75 (S 36) och skr. 2023/24:75 (S 29).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler social- arbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/2021:1 utg.omr. 13 s. 94–96) aviserade regeringen en

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

199

Skr. 2024/25:75	treårig satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden
Social-	2021–2023. Satsningen syftar till att komplettera och förstärka
departementet	kommuners verksamheter inom det brottsförebyggande området, t.ex.
	genom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och helger. Rege-
	ringen gav Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera och fördela medel
	samt följa upp satsningen (A2020/02651, A2021/01981).
	I enlighet med vad som aviserades i Tidöavtalet (s. 21 och 22) respektive
	i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 169) har
	regeringen påbörjat ett arbete för att ta fram satsningar på en 24-
	timmarsgaranti och en krissocialjour. Den 24-timmarsgaranti som rege-
	ringen vill införa innebär en skyldighet för socialtjänsten att inom 24
	timmar efter att ett barn gripits för ett brott, kalla föräldrarna till ett samtal
	så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till
	stöd för den unga. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har beslutat
	tilläggsuppdrag (S2023/02315) till utredningen om öppna insatser utan
	samtycke till vårdnadshavare och fler tidiga insatser till barn och unga
	(S 2022:D). Utredningen ska bl.a. analysera behovet av och lämna förslag
	på en ordning där socialnämnden ska kalla vårdnadshavare till ett samtal
	inom 24 timmar efter det att nämnden får kännedom om att ett barn
	misstänks för brott. En delegation för brottsförebyggande åtgärder inom
	socialtjänstens område (S 2023:C) inrättades inom Regeringskansliet i juli
	2023 (S2023/02342). Delegationen, som långsiktigt kan biträda Social-
	departementet med kunskap, analyser och utredningskapacitet ska bl.a.
	utreda frågan om s.k. förstärkningsteam inom socialtjänsten (tidigare
	krissocialjourer).
	I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5
	s. 173) aviserade regeringen medel för en kompetens- och bemannings-
	satsning inom socialtjänsten om 200 miljoner kronor för 2024, 1 200
	miljoner kronor för 2025 och 2 200 miljoner kronor för 2026–2027.
	Kommunerna genomförde under 2024 läges- och behovsanalyser inför
	den nya socialtjänstlagen. Kommuner kan använda medlen för bemanning
	och kompetenshöjande insatser, bl.a. för att främja en mer förebyggande
	och lätt tillgänglig socialtjänst. Det kan innebära att kommuner använder
	medel till ökad tillgänglighet i socialtjänstens verksamheter gentemot barn
	och unga, t.ex. uppsökande arbete och fältarbetare. I budgetpropositionen
	för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 169) aviserade
	regeringen dessutom statsbidrag till kommunerna för att stärka social-
	tjänstens brottsförebyggande arbete i enlighet med den nya socialtjänst-
	lagen. Exempelvis kan det handla om medel för ökad tillgänglighet i
	socialtjänstens verksamheter gentemot barn och unga, t.ex. uppsökande
	arbete och fältarbetare.
	Socialstyrelsens uppdrag att under 2021–2023 fördela och följa upp
	statsbidrag till kommuner för sociala insatser i utsatta områden slut-
	redovisades i juni 2024 (Uppdrag om sociala insatser i utsatta områden –
	Slutredovisning och analys av statsbidragets användning 2021–2023)
	(A2020/02651). Statsbidraget har huvudsakligen använts till att anställa
	fältarbetare men även till fritidsaktiviteter, föräldraskapsstöd samt stöd i
	skolan. Regeringen har för avsikt att återkomma i frågan i budget-
	propositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
200

22. Rskr. 2020/21:245

Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 48), skr. 2022/23:75 (S 37) och skr. 2023/24:75 (S 30).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om naloxonläkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet. 2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde att regeringen den 10 juni 2021 hade beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon.

I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde rege- ringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Socialstyrelsen lämnade delredovisningar av uppdraget till Regerings- kansliet (Socialdepartementet) den 31 mars 2022 och den 31 mars 2023 och lämnade slutredovisning den 31 mars 2024.

Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag har ingått att analysera om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal, och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör regleras. Vidare har det ingått i uppdraget att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Narkotikautredningen redovisade sitt uppdrag den 26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62). Narkotikautredningens slutbetänkande har remissbehand- lats. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.

Den 19 mars 2024 meddelade Läkemedelsverket att det har godkänt receptfrihet för läkemedel med naloxon i form av nässpray. Det innebär att naloxon kan köpas utan recept på apotek. Naloxon är från juli 2024 möjligt att köpa receptfritt från apotek i Sverige. Apotekspersonal har fått information och till viss del utbildning om naloxonet. Apoteken har generellt valt att ha naloxon som beställningsvara. Naloxon finns som lagervara vid ett fåtal apotek. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 93) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

201

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

202

23. Rskr. 2020/21:327

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 57), skr. 2022/23:75 (S 40) och skr. 2023/24:75 (S 32).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om smittskyddsläkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). I tillkännagivandet anges att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över nuvarande kapacitet, organisation och struktur av smittskyddsläkare och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur. Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att göra en översyn av smittskydds- enheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget redovisades den 28 november 2022. I sin slutredovisning föreslog Socialstyrelsen bl.a. att organisatoriska frågor om smitt- skyddsenheterna och smittskyddsläkare bör utredas vidare. Flera av dessa frågor har inkluderats i direktiven till Utredningen om stärkt framtida smittskydd (S 2023:08) som beslutades den 29 juni 2023 (dir 2023:106) samt i de tilläggsdirektiv till utredningen som beslutades den 19 september 2024 (dir. 2024:88). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 januari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

24. Rskr. 2020/21:349

Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 60), skr. 2022/23:75 (S 42) och skr. 2023/24:75 (S 33).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.).

Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) framgår att regeringen har inrättat Nationella vårdkompetensrådet och att regeringen fortsätter att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

Av budgetpropositionen för 2022 framgår vidare att regeringen gör en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020–2023. Regeringen har vidare en pågående satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år.

Regeringen gav den 23 september 2021 Socialstyrelsen ett uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården.

Uppdraget delredovisades den 1 maj 2022 och slutredovisades den 30 november 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Den 7 juli 2022 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna bl.a. för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Medlen ska användas för att öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive intensiv- vårdsplatser.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) anförde regeringen att den avser att kartlägga och ta fram en nationell strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor 2023 och har beräknat att det behövs 2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anförde regeringen att den avser att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen har under 2024 ändrat pågående uppdrag till Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256) som innebär bl.a. att Socialstyrelsen ska inhämta synpunkter och förankra planen bland relevanta aktörer, ta fram en handlingsplan för att stödja arbetet med planen samt redogöra för hur planen bidrar till ökad vårdkapacitet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025.

Regeringen avsatte 3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuk- sköterska. Regeringen avsatte 250 miljoner kronor 2023 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsatte 100 miljoner kronor 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. I syfte att öka antalet sjuksköterskor har regeringen under 2024 uppdragit till Socialstyrelsen att betala ut statsbidrag om totalt 225 miljoner kronor till regioner och kommuner för ökat antal veckor för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeprogrammen (S2024/00806).

Regeringen gav den 16 februari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att att fördela och betala ut medel för att öka antalet tjänster för allmäntjänstgöring (S2023/00678). Medlen, 252 miljoner kronor, fördela- des till de regioner som senast den 1 november 2023 redovisade att de hade nått upp till de antal tjänster för allmäntjänstgöring som krävdes för att få ta del av medlen. Medlen fördelades enligt en prestationstrappa. Regeringen gav även i mars 2024 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela, betala ut och följa upp 223 miljoner kronor till regionerna i syfte att fortsätta att stimulera till en utökning av AT-tjänster (S2024/00586).

Staten och Sveriges Kommuner och Regioner ingick en överens- kommelse för 2023 om God och nära vård. För utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vården medarbetare avsattes totalt 3 049 miljoner kronor till regionerna och kommunerna. I budgetpropositionen för 2024

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

203

Skr. 2024/25:75	(prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4 s. 40) anförde regeringen att den
Social-	har tagit ett viktigt steg i arbetet med att stärka det nationella åtagandet för
departementet	kompetensförsörjningen genom uppdraget till Socialstyrelsen och Natio-
	nella vårdkompetensrådet att ta fram förslag till nationell plan för hälso-
	och sjukvårdens kompetensförsörjning. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av
	förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av
	förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i
	regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård
	och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag
	vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende
	patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget slutredo-
	visades den 1 december 2022. Av Inspektionen för vård och omsorgs
	regleringsbrev för 2021 framgår även att myndigheten ska ha en väl
	fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv
	tillsyns- och tillståndsverksamhet.
	Regeringen gav i september 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga
	förskrivningar av läkemedel som inte görs inom ramen för vård som ges
	av vårdgivare. Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget i februari 2024.
	Regeringen beslutade den 12 september 2024 att en särskild utredare i
	uppdrag att se över vissa frågor om uppgiftsskyldighet, dokumentation,
	begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar (dir.
	2024:82) Syftet är att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och
	förhindra att offentliga medel går till kriminella och oseriösa aktörer.
	Utredaren ska bl.a. analysera och föreslå hur regelverket för interimistiska
	beslut gällande återkallelse av legitimation och begränsning av förskriv-
	ningsrätten kan ändras för att bättre värna såväl patientsäkerheten som
	rättssäkerheten för förskrivaren i fråga. Punkten är inte slutbehandlad.
	25. Rskr. 2020/21:368
	Socialtjänst- och barnfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet.
	2020/21:SoU24
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 61), skr. 2022/23:75 (S 43) och
	skr. 2023/24:75 (S 34).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid
	våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen gav den 20 juni
	2024 Kriminalvården, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagar-
	myndigheten i uppdrag att stärka samverkan för att förebygga och
	bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat
	våld och förtryck, inklusive ärenden där barn är involverade
	(Ju2024/01453). Uppdraget syftar till stärkt operativ samverkan mellan
	polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
	Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte
	att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra mäns våld mot
204	kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
204

Särskilt fokus ska ligga på våldsutövarna och i synnerhet högriskaktörer och återfallsförbrytare. Myndigheterna ska implementera och vid behov utveckla metoder i syfte att insatser från olika myndigheter och samhällsaktörer som kommer i kontakt med våldsoffer och våldsutövare ska vara mer synkroniserade och effektiva i enskilda ärenden när våldsbrott har begåtts eller riskerar att begås. I uppdraget ingår även att identifiera eventuella hinder för en effektiv samverkan och föreslå hur hindren kan överbryggas. Polismyndigheten ska samordna uppdraget och lämna en samlad slutredovisning senast den 15 oktober 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 25 om sökbara orosanmälningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara – rättsliga förutsättningar för personuppgiftsbehandling. Socialstyrelsens rapport redovisades i maj 2019. Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A) har haft i uppdrag att bl.a. redogöra för, och analysera, de författningsförslag som Socialstyrelsen föreslår i rapporten och väga de förslag som lämnas i rapporten mot andra möjligheter att göra orosanmälningar gällande barn sökbara samt lämna författningsförslag (S2023/00898). Uppdraget redovisades den 8 maj 2023 i departements- promemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Promemorian har remissbehandlats. Den 23 januari 2025 beslutade regeringen propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89). Propositionen innehåller förslag och bedömningar som bl.a. medför att orosanmälningar för barn blir sökbara. I propositionen behandlas även vissa bedömningar i fråga om anmälningar om oro för barn från departementspromemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Genom förslagen och bedömningarna som lämnades i propositionen ansågs tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Utredningen en uppväxt fri från våld (A 2021:02) hade i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen skulle bl.a. föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regerings- kansliet.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset genomför regelbundet, med medel från regeringen, en nationell kartläggning av våld mot barn. Den senaste publicerades 2022 och i den finns vissa uppgifter om våld och sexuella

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

205

Skr. 2024/25:75	övergrepp mot barn som var placerade i hem för vård och boende (HVB)
Social-	eller familjehem. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har även tillsammans
departementet	med Myndigheten för delaktighet gjort en studie som publicerades 2022
	av förekomst av våld och sexuella övergrepp mot barn med funktions-
	nedsättning (inte särskilt om placerade barn). I Stiftelsen Allmänna
	Barnhusets rapport I föräldrars ställe (2021) redovisas hur vanligt det är
	att placerade barn någon gång har utsatts för våld och övergrepp.
	När det gäller barn som är placerade på Statens institutionsstyrelses
	(SiS) särskilda ungdomshem så dokumenterar SiS alla incidenter där ett
	barn eller en ung person utsätts för våld eller hot om våld under
	placeringen på hemmet. SiS redovisar även statistik över våld och hot om
	våld som förekommit på de särskilda ungdomshemmen i sin årsredo-
	visning..
	Regeringen har för avsikt att gå vidare med förslagen som finns i
	promemorian om ett nytt socialtjänstdataregister (Ds 2024:13). Förslagen
	kommer kunna ge bättre förutsättningar att samla statistik och få kunskap
	om förekomsten av våld, hot och övergrepp. Socialstyrelsen har fått ett
	första förberedande uppdrag inför att ett register ska etableras och
	regeringen kommer återkomma under 2025 med förslag om hur
	kommunerna ska ges stöd för att lämna statistikuppgifter. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns
	skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i
	Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med
	anledning av tillkännagivandet. Statskontoret har redovisat ett regerings-
	uppdrag som bl.a. behandlar frågan om skolgången för barn som är
	placerade hos Statens institutionsstyrelse (S2021/02644). Regeringen tog
	den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård
	(SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera förslag som rör placerade
	barns skolgång och hälsa. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen
	bereds nu inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop.
	2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 174) aviserades att regeringen avser att
	gå vidare med merparten av utredningens förslag. Regeringen föreslog att
	221,2 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2025 och beräknade att 428
	miljoner kronor avsätts för 2026 och 425 miljoner kronor för 2027.
	Därefter beräknade regeringen att 412,5 miljoner kronor avsätts årligen.
	Därutöver har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag som syftar till att
	genomföra utvecklingsinsatser för att se till att placerade barn och unga får
	tillgång till god hälso- och sjukvård (S2020/07505). Uppdraget förlängdes
	i Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2024 (S2023/03257).
	Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2027. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet.
	2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Statens skolverk har haft
	regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och
	samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av
	en ogynnsam utveckling (U2017/01236, U2020/00363). Uppdraget
206	slutredovisades den 18 december 2023.

Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021–2024 genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och sjukvård och en obruten skolgång (S2020/07505). Uppdraget förlängdes i Socialstyrelsens regleringsbrev avseende budgetåret 2024 (S2023/03257). Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2027.

Regeringen har också beslutat om en satsning på skolsociala team där skolan och socialtjänsten samverkar för att öka elevers närvaro i skolan och skapa en lugn och trygg skolmiljö. Genom att arbeta i skolsociala team ges socialtjänsten och skolan också möjlighet att tillsammans och i ett tidigt skede arbeta tillitsskapande och förebyggande. Regeringen har beslutat dels förordningen (2023:179) om statsbidrag för personal- kostnader för skolsociala team, dels att ge uppdrag till Socialstyrelsen och Statens skolverk om stöd, kartläggning och uppföljning av skolsociala team (U2023:01277). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1, utg.omr. 9, s. 175), föreslog regeringen en förlängning och förstärkning av statsbidragen för skolsociala team.

Regeringen tog den 6 november 2023 emot betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). I betänkandet finns flera förslag som rör frågan om en väl fungerande skolgång för placerade barn. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen har gett Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndig- heten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Specialpedagogiska skol- myndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Statens skolverk ett uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för alla barn och unga till och med 20 års ålder (S2023/02379). Syftet med uppdraget är bl.a. att uppnå en sammanhållen, regelbunden och jämlik hälsouppföljning, oavsett var i landet barnet eller den unge bor. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2026.

Regeringen har också tillsatt en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården (S2023/03211). Samordnaren har bl.a. i uppdrag att föreslå hur det kan skapas fler platser i familjehem, HVB, stödboende och i SiS särskilda ungdomshem. I uppdraget ingår också att sprida goda exempel om effektiva metoder och arbetssätt för en god vård i hela vårdkedjan. Samordnaren ska slutredovisa uppdraget senast den 31 december 2025.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 s. 138) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Utredningen En uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen gav den 13 juni 2024 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

207

Skr. 2024/25:75	socialtjänsten i arbetet med riskbedömningar samt i frågor om vårdnad,
Social-	boende och umgänge (S2024/01210). Uppdraget ska delredovisas senast
departementet	den 16 juni 2025 samt den 9 november 2026. Myndigheterna ska senast
	den 15 december 2027 lämna en slutredovisning av uppdraget till
	Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Arbetsmarknads-
	departementet). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttningar*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24 s.
	104). Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att under perioden
	2020–2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården
	om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för
	familjehemsplacerade barn. Uppdraget slutredovisades den 31 mars 2023.
	Socialstyrelsen har inom ramen för uppdraget spridit kunskap till såväl
	yrkesverksamma inom socialtjänsten, som familjehem och tilltänkta
	familjehem. Genom kunskap har socialtjänsten möjlighet att oftare
	aktualisera frågan om nationell adoption eller överväga vårdnads-
	överflyttning som ett alternativ vid långsiktiga familjehemsplaceringar. I
	budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s.
	142) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed
	tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 27, 29 och 34.
	26. Rskr. 2020/21:375
	En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning,
	tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025
	Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 63), skr. 2022/23:75 (S 45) och
	skr. 2023/24:75 (S 35).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet.
	2020/21:SoU25 s. 17 f.). Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen
	En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken
	samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen.
	Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och
	slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med
	behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde
	anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet.
	2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som
	öppen. En förnyad ANDTS-strategi bör vila på ett reviderat övergripande
	mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks-
	och nikotinprodukter kan orsaka (se punkt 3 nedan). Beredningsunderlag
	för ett nytt övergripande mål lämnades av Utredningen om lustgas och
	vissa alkohol- och tobaksfrågor (S 2022:14) den 25 mars 2024 i
	betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU
	2024:23) som har remissbehandlats.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1
208	s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och
208

tobakspolitiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024 inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om övergripande mål*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21:SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Därutöver har Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) haft i uppdrag att analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11). Uppdraget redovisades den 25 mars 2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska ändras avseende tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om vetenskaplig riskbedömning av skadeverkningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet. 2020/21:SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälso-myndig- heten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). I regeringens skrivelse En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025 (skr. 2021/22:213) bedömde regeringen att detta svarade mot tillkännagivandet och ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 6). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25 s. 24 f., rskr. 2021/22:423). Punkten står därför åter som öppen.

Den 23 februari 2023 beslutade regeringen att ändra uppdraget till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medi- cinsk och social utvärdering att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Ändringen innebar att myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget redovisades den 30 juni 2023. Redovisningen av uppdraget hade betydelse för Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), som skulle analysera

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

209

Skr. 2024/25:75	konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden
Social-	och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för
departementet	ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som
	olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (dir. 2022:11).
	Beredningsunderlag för ett nytt övergripande mål lämnades den 25 mars
	2024 i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas
	(SOU 2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025
	(prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) redovisades vidtagna
	åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m.*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett
	kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s.
	70 f.). Regeringen gav den 9 april 2021 Folkhälsomyndigheten ett uppdrag
	att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika,
	dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (S2021/03343). I
	uppdraget ingick att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling,
	förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör
	organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande
	arbetet. Uppdraget redovisades den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för
	2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 91) redovisades vidtagna
	åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3.
	27. Rskr. 2020/21:378
	Frågor om tvångsvård
	Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, (bet.
	2020/21:SoU38 s. 23 f.)
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 66), skr. 2022/23:75 (S 46) och
	skr. 2023/24:75 (S 36).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet.
	2020/21:SoU38 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om
	det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid
	samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroende-
	sjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193).
	Frågan samordnas med övrigt pågående lagstiftningsarbete som rör
	lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen
	(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
	Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har bl.a. haft i uppdrag att
	analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer
	som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT, och om möjligt föreslå
	hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen
	tilläggsdirektiv till Samsjuklighetsutredningen, som innefattade bl.a. att
	utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer
	som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden för-
210	längdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutred-
210

ningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från	Skr. 2024/25:75
delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och person-	Social-
centrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93).	departementet
Delbetänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slut-
betänkande Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en
sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) överlämna-
des den 31 januari 2023. Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpro-
positionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 96) angav
regeringen att den avser att gå vidare med ett lagstiftningsarbete för att
insatser till personer med samsjuklighet ska stärkas. Regeringen har
därefter dock bedömt att förslagen från Samsjuklighetsutredningen i vissa
delar behöver analyseras vidare och vid behov justeras och kompletteras.
En delegation för att genomföra en reform för mer samordnade,
behovsanpassade och personcentrerade insatser vid samsjuklighet (S
2025/00072) har därför inrättats i Regeringskansliet (Socialdeparte-
mentet). Delegationen ska bl.a. analysera Samsjuklighetsutredningens
förslag och lämna förslag på vilka eventuella ändringar eller komplet-
teringar av dessa som krävs. Uppdraget ska delredovisas senast den
31 mars 2025 respektive den 31 mars 2026 och slutredovisas senast den
15 december 2027.
Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor (S 2021:02) har haft i uppdrag
att göra en översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården
och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Utredningens slutbetän-
kande God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk
tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) har remissbehandlats.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Flera lagändringar har genomförts i lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, för att ytterligare stärka
barnrättsperspektivet i lagen. Vidare anförde regeringen i budget-
propositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) att
LVU behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och
pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som
rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa
av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och
ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag
som lämnades i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt
LVU (S2022/0472). Regeringen har också den 30 november 2023 beslutat
kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av
grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild
utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. Den
21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen.
Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari
2026 (dir. 2024:114). Ett delbetänkande som avser uppdraget om en
översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven ska
dock lämnas senast den 10 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2021/22
28. Rskr. 2021/22:29
Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen
covid-19	211

Skr. 2024/25:75	Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5
Social-	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 73), skr. 2022/23:75 (S 48) och
departementet	skr. 2023/24:75 (S 38).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 6 om översyn av ersättning till barn*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn
	(bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). I budgetpropositionen för 2025 (prop.
	2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 82) konstaterade regeringen att lagen
	om statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen
	covid-19 fått begränsad användning i praktiken. Vidare konstaterade
	regeringen att barn i dagsläget inte omfattas av Folkhälsomyndighetens
	rekommendationer om vaccination, såvida de inte ingår i någon särskild
	riskgrupp. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att en översyn inte
	längre är aktuell. Regeringen ansåg därmed tillkännagivandet vara
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	29. Rskr. 2021/22:64
	Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem
	Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 77), skr. 2022/23:75 (S 49) och
	skr. 2023/24:75 (S 39).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa
	placeringsformer för flickor (bet. 2021/22:SoU6 s. 18).
	Regeringens uppdrag till Statskontoret om Statens institutionsstyrelses
	förutsättningar att bedriva ändamålsenlig vård med särskilt fokus på vård
	av flickor redovisades den 31 mars 2022.
	Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om
	en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Utredaren ska bl.a.
	föreslå hur den statliga barn- och ungdomsvården kan uppnå en mer
	ändamålsenlig differentiering när det gäller t.ex. boendemiljö, vårdinne-
	håll, gruppstorlekar, säkerhet och ålder (dir. 2024:13). Utredaren har även
	i uppdrag att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektivet inom den
	statliga barn- och ungdomsvården. Uppdraget ska redovisas senast den
	25 april 2025.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3
	s. 140) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs där-
	med tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta
	lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (bet.
	2021/22:SoU6 s. 35 f.).
	Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med
	antalet avskiljningar på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ung-
	domshem och för att uppnå en trygg och säker boende- och arbetsmiljö
	(skr. 2020/21:230). SiS har i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande
212	arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som har en hög risk att
212

bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare. Uppdraget delredo- visades i februari 2023 och slutredovisades i mars 2024.

Regeringen har i SiS regleringsbrev för 2023 gett SiS ett antal åter- rapporteringskrav avseende säkerhet och trygghet för såväl barn och unga som personal, kompetens och kvalitet respektive dokumentation och uppföljning. Myndigheten ska särskilt analysera utvecklingen av antalet avskiljningar och övriga särskilda befogenheter de senaste tio åren.

Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärde- ring (SBU) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att utvärdera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom SiS verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (S2022/04744). Uppdraget innebär en bred översyn av alternativa metoder till fysiska tvångsåtgärder såsom avskiljningar, och är ett led i regeringens arbete med att stärka rättssäkerheten för dem som vårdas med tvång. SBU redovisade förstudien den 5 maj 2023. Regeringen har gett SBU ett uppdrag att genomföra kunskapssammanställningar om alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom bl.a. SiS verksamhet (S2023/02103). Uppdraget ska i huvudsak utgå från och genomföras i enlighet med resultaten från förstudien. SBU ska sprida och kommunicera resultaten av arbetet på ett lättillgängligt och målgruppsanpassat sätt. Uppdraget ska slutredovisas senast den 20 december 2025.

Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Av direktivet till utredningen framgår att den statliga barn- och ungdomsvården ska vara utformad så att den kan ge den vård, trygghet, säkerhet, omvårdnad och utbildning som krävs (dir. 2024:13). Kränkningar, våld och sexuella övergrepp och otillbörliga tvångsåtgärder får inte förekomma över huvud taget. Målsättningen är också att behovet av ingripande och skadliga tvångsåtgärder såsom avskiljningar ska minimeras genom en hög vårdkvalitet och en verksamhet som är anpassad för målgrupperna. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2021/22:123

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 82), skr. 2022/23:75 (S 50) och skr. 2023/24:75 (S 40).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46). Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser att återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

213

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

214

31. Rskr. 2021/22:150

Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 53) och skr. 2023/24:75 (S 41). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om utvärdering av alkoholpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av alkoholpolitiken (bet. 2021/22:SoU10 s. 13 f.). Utskottet anser att regeringen bör genomföra en bred utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning de alkoholpolitiska målen nås. Regeringen beslutade den 8 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera alkoholpolitikens olika styrmedel i förhållande till det folkhälsopolitiska målet om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar (dir. 2024:21). Utredaren ska lämna sitt slutbetänkande senast den 31 oktober 2025. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 4.3 s. 92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slut- behandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om serveringstillstånd (reservation 7)*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som anförs i reservationen om serverings- tillstånd (bet. 2021/22:SoU10 s. 34). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk. Vidare anförs att ett slopande av dagens krav för att få ett serveringstillstånd som innebär att serveringsställen måste ha eget kök i anslutning till serveringslokalen bör utredas. Även kravet att tillhandahålla lagad eller tillredd mat bör ses över.

Regeringen gav den 7 juli 2022 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor, samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). Syftet med utredningen, som har tagit namnet Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), är att säkerställa en sammanhållen och systematisk reglering inom området för att uppnå en effektiv och rättssäker tillämpning till skydd för folkhälsan, med särskilt fokus på att uppnå en hög skyddsnivå för barn och unga. Utredningen ska bl.a. bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt överväga om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Den 25 maj 2023 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv (dir. 2023:71). Tilläggsuppdraget innefattar att utredaren ska analysera och ta ställning till frågor om förvaringsförbud för alkohol, tobak och nikotinprodukter. Utredningstiden förlängdes samtidigt. Uppdraget redovisades den 25 mars 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 4.3 s. 92) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

32. Rskr. 2021/22:188

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 58) och skr. 2023/24:75 (S 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen för personlig assistans i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet (bet. 2021/22:SoU12 s. 28).

Den 1 mars 2023 överlämnade Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans – Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet (SOU 2023:9). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) aviserade regeringen att man under mandatperioden avser att introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. Punkten är inte slutbehandlad.

33. Rskr. 2021/22:199

Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:SoU21

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 61) och skr. 2023/24:75 (S 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om strategi och finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (bet. 2021/22:SoU21 s. 6 f.). Utskottet har anfört att patienter i hela landet behöver få tillgång till bästa tillgängliga vård på ett jämlikt sätt. När det gäller sådana läkemedel som generellt sett når mycket små patientgrupper och produceras i mindre mängder vill utskottet understryka att det är av stor vikt att de aktuella patienterna får tillgång till dessa läkemedel. Konkreta åtgärder behövs på området. Enligt utskottet behövs en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen bör vidta åtgärder för att åstadkomma detta.

Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas (S2022/03077). Enligt uppdraget ska TLV analysera olika handlingsvägar som utvecklar tillgången till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar samt utreda och identifiera eventuella områden inom vilka det finns behov av författningsändringar. TLV slutredovisade uppdraget i september 2023 genom rapporten Stärkt tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd och förslagen i denna bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare gett TLV ett fortsatt uppdrag att analysera förutsättningar och utveckla verktyg för att stärka tillgången till läkemedel vid sällsynta

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

215

Skr. 2024/25:75	hälsotillstånd (S2024/00481). Utgångspunkten för detta fortsatta
Social-	uppdragets genomförande är att det ska bygga på, men inte vara begränsad
departementet	till, de förslag som myndigheten har lämnat i sin rapport. Särskild vikt ska
	läggas vid hur förslagen om patientstorlek och försäljningsvolym kan
	påverka den accepterade kostnaden för ett läkemedel och hur det ska
	fungera i praktiken. Uppdraget slutredovisades den 31 december 2024
	genom rapporten Praktiska förutsättningar för stärkt tillgång till läkemedel
	vid sällsynta hälsotillstånd och förslagen i denna bereds inom Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	34. Rskr. 2021/22:225
	Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform
	Prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 64) och skr. 2023/24:75 (S 46).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 16 om nationella principer för ersättningssystem*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella principer
	för ersättningssystem (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört
	att regeringen bör ta fram nationella principer för ersättningar och avgifter
	som bygger på behovsprincipen. Den 22 juni 2022 fick en utredare i
	uppdrag att biträda Socialdepartementet med att föreslå hur digitala
	vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och
	kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där
	samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov
	av en god och nära vård (S 2022:H). Utredaren skulle bl.a. genomföra en
	översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå
	åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att
	samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och
	jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redovisades i augusti 2023 i
	promemorian Effektiv och behovsbaserad digital vård (Ds 2023:27). I
	promemorian lämnas förslag och rekommendationer som bl.a. handlar om
	hur regionerna bör ensa och styra upp sina ersättningssystem så att dessa
	bättre stöder en behovsbaserad hälso- och sjukvård. Promemorian har
	remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet.
	Den 1 juni 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till Kommittén
	om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården
	(S 2023:04, dir. 2023:73). Den parlamentariskt sammansatta kommittén
	ska bl.a. analysera och bedöma hur en resursfördelnings- och
	finansieringsmodell som säkerställer ett hälso- och sjukvårdssystem med
	god kostnadskontroll ska utformas, där staten vid ett helt eller delvis
	statligt huvudmannaskap i motsvarande grad tar över resursfördelningen
	och finansieringen av hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas
	senast den 2 juni 2025. Utredningens arbete har under året fortlöpt enligt
	plan. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om ersättningssystem för digital vård*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättningssystem
	för digital vård (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att
	regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag till
216	nationella ersättningssystem för digital vård.
216

Den 22 juni 2022 fick en utredare i uppdrag att biträda Socialdeparte-	Skr. 2024/25:75
mentet med att föreslå hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en	Social-
mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god	departementet
tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose
patienternas behov av en god och nära vård (S 2022:H). Utredningen
skulle bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas
för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger
förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så
ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Uppdraget redo-
visades i augusti 2023 i promemorian Effektiv och behovsbaserad digital
vård (Ds 2023:27). I promemorian lämnas förslag och rekommendationer
som bl.a. handlar om hur regionerna bör ensa och styra upp sina
ersättningssystem så att dessa bättre stöder en behovsbaserad hälso- och
sjukvård. Promemorian har remissbehandlats. Inkomna remissynpunkter
har påvisat ett behov av en kompletterande dialog med berörda parter.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
35. Rskr. 2021/22:241
Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU14
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 65) och skr. 2023/24:75 (S 47).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 3 om kontinuerlig fortbildning*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om kontinuerlig fortbildning (bet.
2021/22:SoU14 s. 19). Utskottet har anfört att regeringen bör se över
frågan om ett införande av krav på och rätt till kontinuerlig fortbildning av
god kvalitet för personal inom hälso- och sjukvården.
För att stödja vårdgivarna i arbetet med fortbildning av hälso- och
sjukvårdspersonal har regeringen prioriterat vissa satsningar. Regeringen
har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2022 – En
omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav mellan
staten och Sveriges Kommuner och Regioner (S2022/00607) avsatt ca
3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsättningar för
vårdens medarbetare. Medlen ska t.ex. användas för att stärka kompetens-
utvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5
s. 49) avsatte regeringen 3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2
miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kom-muner
i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i
hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till
specialistsjuksköterska. Regeringen avsatte 500 miljoner kronor 2023 och
beräknade 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024 för att öka
vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsatte 100 miljoner
kronor per år fr.o.m. 2023 för att möjliggöra utvecklings- och
karriärmöjligheter.
Regeringen har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård
2023 – En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som
nav mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (S2023/00372)
avsatt ca 3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsätt-ningar	217
	217

Skr. 2024/25:75	för vårdens medarbetare. Medlen ska t.ex. användas för att stärka
Social-	kompetensutvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov.
departementet	Den 1 juni 2023 beslutade regeringen kommittédirektiv till Kommittén
	om ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården
	(S 2023:04, dir. 2023:73). Den parlamentariskt sammansatta kommittén
	ska bl.a. analysera och föreslå hur utbildningsansvaret ska fördelas vid ett
	helt eller delvis statligt huvudmannaskap, och analysera och föreslå hur
	arbetsgivaransvaret för hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt övriga
	yrkesgrupper som är anställda i verksamheter som i dag drivs av offentliga
	regionala huvudmän ska fördelas vid ett helt eller delvis statligt
	huvudmannaskap. Uppdraget ska redovisas senast den 2 juni 2025.
	Regeringen beslutade även den 19 oktober 2023 kommittédirektiv till
	Utredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård
	och tandvård (S 2023:10, dir. 2023:148). Utredaren ska bl.a. bedöma om
	det är lämpligt att införa krav på att möjliggöra kontinuerlig fortbildning
	för de professioner inom hälso- och sjukvården och tandvården som
	omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivets regler om automatiskt
	erkännande och, om det bedöms lämpligt, föreslå hur sådana krav kan
	införas, samt överväga hur övrig vårdpersonals behov av fortbildning kan
	tillgodoses. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 30 mars 2025. I
	budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s.
	29–30) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs
	därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 12 om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förloss-
	ningsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård
	(bet. 2021/22:SoU14 s. 20 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över
	vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård. Utskottet
	anser inledningsvis att regeringen bör se över hur tillgängligheten i
	förlossnings- och eftervården kan förbättras inklusive vård och behandling
	av förlossningsskador. Vidare anser utskottet att regeringen bör stärka
	möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård och uppföljning av
	förlossningsvården samt se över frågan om att tidig och kontinuerlig
	uppföljning av komplikationer efter födsel ska standardiseras inom svensk
	förlossningsvård. Regeringen bör också se över frågan om att utöka
	mödrahälsovårdens ansvar för eftervården samt frågan om att införa
	tydliga riktlinjer för eftervårdsbesöket. Avslutningsvis bör regeringen ge
	lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk
	kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen.
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 49) har
	regeringen aviserat en nationell plan för förlossningsvården som ska bidra
	till ökad tillgänglighet och minskade regionala skillnader. Regeringen har
	den 26 januari 2023 beslutat att ge ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta
	fram ett förslag till en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska
	ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och
	utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i
	regionerna med syfte att bl.a. öka tillgängligheten och minska regionala
	skillnader i vården. Socialstyrelsen redovisade förslag till nationell plan
	för förlossningsvården den 26 januari 2024. Den 18 januari 2024 fattade
	regeringen beslut om att förlänga uppdragstiden avseende de delar av
218	uppdraget som rör framtagande av prestationsbaserade mått och att

inhämta synpunkter från relevanta aktörer. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen att förlänga uppdragstiden. Uppdraget ska i stället delredovisas senast den 28 februari 2025 och slutredovisas senast den 15 september 2025.

Regeringen har vidare, för statens räkning, ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödravård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa för 2023 (S2023/00371) och för 2024 (S2023/03333). Inom ramen för överenskommelserna ska regionerna genomföra insatser för en samordnad graviditetsvårdkedja med god personalkontinuitet. Regionerna ska även se till att alla kvinnor erbjuds ett eftervårdsbesök och att det finns tydliga remissvägar vid fysiska och psykiska besvär. Vid behov ska kvinnor också erbjudas rehabilitering med stöd av fysioterapeut. Regionerna ska dessutom skapa förutsättningar för nya arbetssätt och stärka kompetensen i vården. Regeringen har vidare utvidgat uppdraget till Socialstyrelsen att ta fram nationella riktlinjer och kompletterande kunskapsstöd för förlossningsvården (S2021/05135). I det utvidgade uppdraget ingår även att ta fram ett medicinskt basprogram för mödrahälsovården och ett kunskapsstöd för normalförlossning. Uppdraget slutredovisades den 30 december 2023 och de nationella riktlinjerna för vård under graviditet, förlossning och tiden efter har publicerats. Socialstyrelsen har även haft i uppdrag att genomföra insatser för en förbättrad förlossningsvård samt för kvinnors hälsa (S2022/01058). Uppdraget slutredovisades den 30 december 2023 med en redovisning av ett deluppdrag med inriktning på samordning av nationella kunskaps- produkter och stöd för implementering av ny kunskap utifrån vårdkedjan graviditet, förlossning och tiden efter. Socialstyrelsen och det nationella vårdkompetensrådet har också haft i uppdrag att föreslå insatser för att stärka attraktiviteten och kompetensförsörjningen av barnmorskor i förlossningsvården (S2022/00902). Uppdraget slutredovisades den 1 juni 2023.

Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg ett uppdrag att genomföra nationella tillsynsinsatser av förlossningsvården under åren 2023–2025 (S2023/00971). Uppdraget ska slutredovisas i mars 2026. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor till regionerna under 2023 för att förstärka förlossningsvården. Medlen kan användas till insatser som stärker arbetsmiljön, nya arbetssätt i förlossningsvården och bemanning.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3

s.32–33) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 18 om medicinsk abort i hemmet (reservation 43)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om medicinsk abort i hemmet (bet. 2021/22:SoU14 s. 67).

I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors själv- bestämmande. Abortlagen bör ändras så att kvinnor som vill, efter konsultation, ska kunna hämta ut sin abortmedicin på apotek. Hela den medicinska aborten kan därmed genomföras i hemmet.

Regeringen beslutade den 20 december 2021 att ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utvärdera det

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

219

Skr. 2024/25:75	vetenskapliga stödet avseende positiva och negativa effekter av medi-
Social-	cinska aborter utförda i hemmet (S2021/08111). I utvärderingen ska t.ex.
departementet	aspekter som rör kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet samt effekter för
	patienter och profession lyftas och överförbarheten till en svensk kontext
	beaktas. I arbetet ska SBU beakta synpunkter från Socialstyrelsen och
	andra berörda aktörer. Uppdraget slutredovisades 31 maj 2023 och
	omhändertogs inom ramarna för dir. 2023:89 (se nedan).
	Den 15 juni 2023 beslutade regeringen direktiv till Utredningen om
	förändringar i abortlagstiftningen (S 2023:06) som ska se över hur
	abortlagstiftningen kan ändras för att anpassas till den medicinska
	utvecklingen och gravida kvinnors behov (dir. 2023:89). Utredaren ska
	bl.a. föreslå hur medicinsk abort kan genomföras i hemmet och vid behov
	lämna förslag på anpassning av eftervården vid medicinsk abort i hemmet,
	bedöma om det finns förutsättningar för att ge barnmorskor ett större
	ansvar för medicinsk abort, och om så är fallet, föreslå vilka åtgärder som
	behöver vidtas, föreslå hur de förslag som lämnas kan följas upp och
	utvärderas ur ett patientsäkerhetsperspektiv samt föreslå hur abortlagen
	kan moderniseras språkligt. Utredningen ska lämna sitt betänkande senast
	den 3 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 20 om könsstympning*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om könsstympning (bet. 2021/22:SoU14 s.
	36 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om köns-
	stympning. Utskottet anser att flickor och kvinnor som har besvär
	kopplade till könsstympning måste få tillgång till behövlig vård, och
	regeringen bör därför se över frågan om en kunskapshöjning när det gäller
	könsstympning. Vidare bör regeringen se över frågan om rättsintyg vid
	misstanke om könsstympning. Vid behov ska specialister kunna utföra
	bedömningen för rättsintyg.
	Inom ramen för regeringens satsning på förlossningsvård och kvinnors
	hälsa har regeringen, för statens räkning, ingått överenskommelser med
	Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och
	jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för
	kvinnors hälsa för 2023 (S2023/00371) och för 2024 (S2023/03333). I
	överenskommelserna avsätts medel för att stimulera stärkt och långsiktigt
	hållbar kompetens samt likvärdig vård över hela landet för personer som
	blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. I överenskommelserna
	ingår att regionerna ska se till att det finns en tydlig vårdkedja för personer
	som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Vidare ska
	regionerna arbeta för att kunskapen hos vårdens medarbetare ökar i syfte
	att bättre kunna upptäcka sexuellt våld och könsstympning hos vård-
	sökande kvinnor samt för ett förbättrat bemötande av kvinnor och flickor
	som utsatts för sexuellt våld och könsstympning.
	I maj 2021 beslutade regeringen ett omfattande myndighetsgemensamt
	uppdrag om insatser för att förebygga och bekämpa könsstympning av
	flickor och kvinnor (A2021/01029). Beslutet byggde på en
	överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
	I syfte att öka kvaliteten i rättsintygen i anledning av brott har
	förordningen (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott ändrats på så
	sätt att Rättsmedicinalverket får meddela föreskrifter om ett rättsintygs
	utformning och innehåll. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 mars
220	2022.

Den 28 februari 2022 lämnades en delredovisning av det myndighets- gemensamma uppdraget (A2021/01029). I delredovisningen framgår dessutom Rättsmedicinalverkets målbild för vad uppdraget skulle ha resulterat i innefattande att alla rättsläkare ska ha goda kunskaper om könsstympning, att alla rättsläkare kan undersöka och utfärda rättsintyg som ligger inom vetenskapligt kunskapsområde samt att Rättsmedicinal- verket ska ha presenterat för polis och åklagare vad myndigheten kan bistå med och hur de berörda aktörerna bör samarbeta för att förbättra brottsutredningarna. Uppdraget slutredovisades den 28 september 2023. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 30–31) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 18.

36. Rskr. 2021/22:264

Socialtjänstens arbete m.m.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 68) och skr. 2023/24:75 (S 48). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning (bet. 2021/22:SoU19 s. 24 f.). Regeringen avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt kan behandlas.

Den 8 juni 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag i syfte att stärka stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn (dir. 2023:77). Uppdraget redovisades den 28 augusti 2024 i betänkandet Ett stärkt stöd för anhöriga (SOU 2024:60). Ett av utredarens förslag är att kommuner med stöd av socialtjänstlagen ska erbjuda en anhörigkontakt till personer som har ett särskilt behov av stöd och som vårdar eller stöder en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Anhöriga ska även erbjudas information och vägledning utöver annat stöd. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s.

155)redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

37. Rskr. 2021/22:274

Unga lagöverträdare

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU27

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 70) och skr. 2023/24:75 (S 49). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 25 om placering av ungdomar på SiS-hem*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om placering av ungdomar på SiS-hem (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.).

Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

221

Skr. 2024/25:75	uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder
Social-	för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir.
departementet	2021:99). Utredningen, som tog namnet Utredningen om frihets-
	berövande påföljder för unga (Ju 2021:17), överlämnade den 14 augusti
	2023 betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande
	påföljder för unga (SOU 2023:44). Utredningen föreslår att barn och unga
	som döms för allvarliga brott ska dömas till fängelse i stället för sluten
	ungdomsvård. Utredningen föreslår också att fängelsepåföljden ska
	verkställas på särskilda ungdomsavdelningar på Kriminalvårdens
	befintliga anstalter. Betänkandet har remissbehandlats och arbetet med en
	lagrådsremiss pågår.
	Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om
	en reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Utredaren ska bl.a.
	föreslå hur den statliga barn- och ungdomsvården kan uppnå en mer
	ändamålsenlig differentiering när det gäller t.ex. boendemiljö,
	vårdinnehåll, gruppstorlekar, säkerhet och ålder (dir. 2024:13). Utredaren
	har även i uppdrag att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektivet inom
	den statliga barn- och ungdomsvården. Uppdraget ska redovisas senast den
	25 april 2025.
	Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att
	förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–
	17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo
	att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157).
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3
	s. 141) konstaterades att flickor och pojkar differentieras inom SiS
	verksamhet och att de inte placeras på samma avdelningar på särskilda
	ungdomshem samt att behandlingsavdelningarna på de särskilda
	ungdomshemmen differentieras för specifika målgrupper. I propositionen
	redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed
	tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	38. Rskr. 2021/22:282
	Ekonomisk familjepolitik
	Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SfU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 71) och skr. 2023/24:75 (S 50).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 11 om företagare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om föräldraförsäkringen för företagare (bet.
	2021/22:SfU18 s. 22 f.). Utskottet anser att regelverket bör anpassas så att
	det blir enklare att driva företag när man är förälder. Utskottet anser att det
	t.ex. bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande
	verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. Utskottet
	anser även att det behövs regeländringar som gör att det blir enklare för
	företagare att få sin sjukpenninggrundande inkomst fastställd i samband
	med föräldraledighet. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med
	förslag i enlighet med detta.
	I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt
	3.10 s. 41–59) lämnade regeringen förslag om att det ska vara möjligt att
222	överlåta föräldrapenning till någon annan försäkrad. Regeringen
222

konstaterade även bl.a. följande (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8 s. 29). Föräldrapenningen är flexibel men ställer också krav som har försäkringsmässig grund. Försäkringen täcker inkomstbortfall när föräldern vårdar sitt barn. Det är ett grundläggande krav för rätt till föräldrapenning och ett krav som bör kvarstå. Det är redan i dag möjligt att använda föräldrapenning i en omfattning som möjliggör för en företagare att utföra visst arbete i sitt företag under föräldraledigheten. En företagare som behöver utföra visst administrativt arbete kan göra det genom att ta ut föräldrapenning på deltid, exempelvis på 75 procent under en eller flera dagar. Förslaget om överlåtelse av föräldrapenning kan också underlätta för företagare som inte helt kan avstå arbete i företaget under föräldraledigheten. Regeringen framförde vidare att det inte är motiverat att lämna ytterligare förslag som innebär att föräldrapenning betalas ut när en förälder utför förvärvsarbete.

Utredningen Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har bl.a. haft i uppdrag att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade, däribland företagare (dir. 2021:90). Betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) har remitterats. Efter remissbehandling har behov av kompletterande beredningsunderlag konstaterats. Regeringskansliet (Socialdepartementet) har därför under 2024 inlett ett arbete med syfte att utveckla och fördjupa förslagen. Punkten är inte slutbehandlad.

39. Rskr. 2021/22:313

Folkhälsofrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 73) och skr. 2023/24:75 (S 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgången till hivförebyggande läkemedel och hivtestning samt kunskapshöjande insatser om hiv (bet. 2021/22:SoU16 s. 21 f.). Enligt utskottets mening bör regeringen ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur tillgången till hivförebyggande läkemedel (s.k. PREP) och hivtestning kan utökas i alla regioner. Utskottet anför även att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om hiv till allmänheten för att minska stigmatiseringen av hivpositiva i samhället.

Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälso- myndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingick också att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. I uppdraget ingick att Folkhälsomyndigheten skulle redovisa hur insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

223

Skr. 2024/25:75	anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. Den
Social-	nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma
departementet	sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men
	det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell
	beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade
	epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller
	tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och
	kunskapsläget om att det vid välinställd behandling av hiv inte överförs
	vid sex har förändrats sedan den förra nationella strategin beslutades.
	Folkhälsomyndigheten redovisade uppdraget den 30 april 2023.
	Regeringen gav den 11 april 2024 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att
	ta fram en uppdaterad strategi för hiv/aids med tillhörande handlingsplan
	(S2024/00804). Strategin redovisades den 29 juli 2024 och ska vägleda
	arbetet för att insatser ska nå målgrupper som är särskilt viktiga i det
	hälsofrämjande och förebyggande arbetet, för att minska spridningen och
	skadeverkningarna av hiv och vissa andra sexuellt överförbara sjukdomar.
	Folkhälsomyndigheten har även en instruktionsbunden uppgift att verka
	för att begränsa spridningen och konsekvenserna av hiv/aids samt verka
	för att skapa öppenhet om hiv/aids och motverka stigmatisering och
	diskriminering av personer som lever med hivinfektion, bl.a. genom att
	främja utvecklingsinsatser och långsiktigt förebyggande arbete.
	Myndigheten genomför också kunskapshöjande insatser om hiv riktat till
	allmänheten. Tillgången till förebyggande läkemedel och testning är
	regionernas ansvar. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1
	utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 84) redovisades vidtagna åtgärder och
	tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 9 om vaccinationsprogram för äldre*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationsprogram för
	äldre (bet. 2021/22:SoU16 s. 29). Utskottet anför att regeringen bör ge
	Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt
	vaccinationsprogram för äldre personer som omfattar såväl
	pneumokockvaccination som vaccination mot andra sjukdomar. Enligt
	utskottet bör myndigheten i underlaget lämna förslag på vilka
	vaccinationer som ska ingå i vaccinationsprogrammet samt vilken
	åldersgrupp som ska omfattas av det.
	Utredningen om en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de
	nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinations-
	registret (S 2022:13) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen
	av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella
	vaccinationsregistret (dir. 2022:109). Syftet med utredningen var att
	säkerställa att de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella
	vaccinationsregistret är ändamålsenliga och effektiva, med beaktande av
	erfarenheterna från covid-19-pandemin. I uppdraget ingick att göra en
	bedömning av förutsättningarna och behovet av särskilda vaccinations-
	program för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex. äldre personer.
	Uppdraget redovisades den 19 januari 2024 genom betänkandet Ett
	samordnat Vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande
	vacciner (SOU 2024:2). Betänkandets förslag har remitterats och
	remisstiden gick ut den 16 maj 2024. Förslagen bereds nu i
	Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
224

Punkt 16 om samordning av arbetet inom allergiområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordning av arbetet inom allergiområdet (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Utskottet anser att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården av personer med allergier ska bli mer jämlik.

Regeringen gav den 25 augusti 2022 Socialstyrelsen och Livs- medelsverket i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet och främja en jämlik vård inom allergiområdet. Inom ramen för uppdraget skulle myndigheterna bedöma vilka ytterligare åtgärder som krävs för att färre personer ska drabbas av allergiska besvär och för att fler ska kunna leva ett gott liv trots sjukdomen. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket redovisade uppdraget den 1 september 2023. Den 29 februari 2024 beslutades ett nytt uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att ta fram förslag till en nationell strategi, handlingsplan och kunskapsunderlag inom allergiområdet (S2024/00482). I samma uppdrag beslutade regeringen att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ska ta fram en evidenskarta för allergi. SBU ska också ta fram kunskapsunderlag till Socialstyrelsen som grund för ett nationellt kunskapsstöd inom allergi. Inom ramen för uppdraget finns ett flertal rapporteringstidpunkter. Uppdraget ska slutredovisas den 5 april 2026. Arbetet med uppdraget har fortlöpt enligt tidsplanen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 9 och 16.

40. Rskr. 2021/22:314

E-hälsa m.m.

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU17

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 74) och skr. 2023/24:75 (S 52). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård (bet. 2021/22:SoU17 s. 16).

Regeringen har under våren 2022 gett flera uppdrag med närliggande syften till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Bland annat har E hälsomyndigheten ett uppdrag att ta fram och tillhandahålla en infra- struktur för ett nationellt vårdsöksystem. (S2022/01372), vilket ska möjliggöra för regionerna och vårdpersonal att se var ledig och tillgänglig vårdkapacitet finns i landet. Socialstyrelsen har sedan hösten 2021 regeringens uppdrag att utveckla myndighetens förutsättningar för att samla in väntetidsdata, med syfte att följa upp och analysera hälso- och sjukvårdens tillgänglighet med fokus på väntetider. Sedan den 1 juli 2022 finns ett bemyndigande i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet i en nationell listningstjänst.

Socialstyrelsen har fått ett uppdrag att bl.a. förbereda för att meddela sådana föreskrifter om innehållet i en nationell listningstjänst

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

225

Skr. 2024/25:75	(S2022/01374). E-hälsomyndigheten har fått ett uppdrag att kartlägga,
Social-	analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska kunna
departementet	inrättas i statlig regi (S2022/01375).
	Den 30 mars 2023 beslutade regeringen att tillsätta Utredningen om
	hälsodataregister (S 2023:02), som ska analysera regelverket för
	hälsodataregister och föreslå regler för behandling av personuppgifter från
	primärvården, av uppgifter om väntetider och vårdköer, av uppgifter om
	samtliga patienter som behandlas inom den specialiserade öppenvården
	samt föreslå regler för behandling av personuppgifter som avser
	rekvisitionsläkemedel (dir. 2023:48). Insamling av individuppgifter från
	öppenvården kommer att bidra till möjligheten att följa upp vårdens
	kvalitet i olika verksamheter. Uppdraget redovisades den 30 augusti 2024.
	Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ändra E-hälsomyndighetens
	pågående uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt
	vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi till att
	myndigheten ska ta fram och tillhandahålla ett nationellt vårdsöksystem
	(S2022/01372). Vårdsöksystemet ska möjliggöra för regioner och
	vårdgivare med avtal med regioner, inklusive deras olika funktioner såsom
	vårdlotsar, att söka efter andra vårdgivare i landet som snabbare kan utföra
	den vård som väntande patienter är i behov av. På sikt väntas
	vårdsöksystemet även underlätta för patienter att hitta möjliga vårdgivare
	genom att delge nödvändig information om vårdgivare på ett samlat och
	enhetligt sätt. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2025. En
	grundläggande information som behövs i vårdsöksystemet är vårdgivar-
	och vårdutbudsinformation. E-hälsomyndigheten fick därför den 22 juni
	2023 ett uppdrag att ta fram en nationell katalog över vårdgivare och
	utförare av socialtjänst (S2023/02118). Uppdraget ska slutredovisas senast
	den 30 april 2025.
	Regeringen gav den 22 juni 2023 E-hälsomyndigheten och Social-
	styrelsen ett uppdrag att omgående genomföra insatser som stöder och
	stärker regionernas arbete med att möjliggöra för patienter som väntar på
	vård att få vården utförd på annat håll i landet hos vårdgivare med ledig
	kapacitet eller kortare väntetider (S2023/02119). I uppdraget ingår att
	skapa en nationell lägesbild av både offentliga och privata vårdgivares
	möjlighet att ta emot patienter från andra vårdgivare för operation eller
	behandling. Fokus bör inledningsvis vara på några av de vanligaste
	cancerdiagnoserna i Sverige så som kolorektal-, bröst- och prostatacancer.
	Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2025.
	Regeringskansliet (Socialdepartementet) har även den 3 juli 2024
	beslutat ett tilläggsuppdrag till Uppdraget att möjliggöra en nationell
	digital infrastruktur för hälsodata (S 2024:A). Utifrån tilläggsuppdraget
	ska utredaren analysera de rättsliga förutsättningarna för att inrätta en
	nationell vårdförmedling. Utredningen ska redovisa författningsförslag
	senast den 31 mars 2025.
	Den 23 maj 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven Bättre
	styrning för en tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård med god
	kontinuitet (dir. 2024:05). I direktiven ingår bl.a. att utredaren ska
	analysera och föreslå en reglering som ger patienten möjlighet att utan
	extra kostnad fritt välja utförare i den offentligt finansierade vården i hela
	landet, i de fall vårdgarantin inom den specialiserade vården inte bedöms
226

kunna uppfyllas av hemregionen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 25 maj 2026.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 23) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 11 om en långsiktig patientdatareform*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en långsiktig patientdatareform (bet. 2021/22:SoU17 s. 27 f.). Utskottet anser att det behöver genomföras en långsiktig patientdatareform som tar ett samlat grepp om patientdatafrågorna. Grundläggande för en sådan reform bör enligt utskottet vara att säkerställa att det är patienten som äger sin patientdata men utan att detta förhindrar behandling för ändamål såsom forskning och förebyggande hälso- och sjukvård. En del av reformen bör enligt utskottet vara att även egeninsamlade hälsodata ska kunna användas för sådana ändamål. Det är enligt utskottet väsentligt att utreda möjligheten att kunna klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna bedöma behovet av skydd för patienternas integritet. Utskottet anser att regeringen bör utreda frågan.

Den 3 maj 2022 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag till det europeiska hälsodataområdet (COM 2022 197 final). Förslaget ställer bl.a. krav på att hälsodata ska kunna delas för primäranvändning, det vill säga inom hälso- och sjukvården, samt ge patienter flera rättigheter gällande hantering av deras hälsodata, såsom t.ex. rätt till tillgång och att rätt att överföra den egna hälsodatan från en vårdgivare till en annan.

Den 12 maj 2022 beslutade regeringen att tillsätta Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) med uppdrag att analysera befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata och föreslå utökade sådana möjligheter (dir. 2022:41). Den 21 november 2023 lämnade utredningen slutbetänkandet Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning (SOU 2023:76). Betänkandet har remissbehandlats.

EHDS kommer att antas vintern 2025 och den 3 juli 2024 fick utredningen med uppdraget att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata (S2024:A) ett tilläggsuppdrag att anpassa svensk rätt till EHDS (S2024/01340). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 25–26) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 16 om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjuk- domar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar (bet. 2021/22:SoU17 s. 37). Utskottet har angett att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda behov av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar. Enligt utskottet bör registret underlätta information om väntetider och utvärdering av vårdinsatser, processer, behandlingar och medicinering till patienter.

I oktober 2022 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet. I kartläggningen framkom behov av att kunna följa barn och ungas allmänna utveckling (inbegripet tillväxt, språkutveckling, psykiska och kognitiva funktioner) för tidig upptäckt av fysisk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

227

Skr. 2024/25:75	konstaterar att förutsättningarna för att genomföra en bred och omfattande
Social-	datainsamling på nationell nivå behöver utredas vidare. Socialstyrelsen har
departementet	inom ramen för ett annat regeringsuppdrag om data som samlas in till
	Nationellt kvalitetsregister för Elevhälsans medicinska insats (EMQ)
	analyserat om uppgifterna i stället skulle kunna samlas in av
	Socialstyrelsen i ett hälsodataregister. Myndigheten konstaterar i sin
	slutrapport att de juridiska förutsättningarna saknas för att direkt överta
	uppgifterna från EMQ och föreslår att behovet och ändamålet ses över
	nationellt för att möjliggöra en bredare uppföljning inom elevhälsans
	medicinska insatser. E-hälsomyndigheten har haft ett uppdrag att göra en
	förstudie om en gemensam digital infrastruktur för nationella
	kvalitetsregister. Uppdraget slutredovisades den 1 februari 2023.
	Regeringen beslutade i juni 2023 att ge E-hälsomyndigheten ett upp-
	följande uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för utveckling av en
	nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöver-
	föring till nationella kvalitetsregister. Regeringen beslutade även i juni
	2023 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att analysera och lämna förslag på
	hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella
	kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering
	och datautlämnande. Båda uppdragen redovisades i oktober 2024.
	Regeringen ingick i december 2023, för statens räkning, en överens-
	kommelse med Statens Kommuner och Regioner om stöd till Nationella
	Kvalitetsregister för 2024.
	Utredningen om hälsodataregister lämnade den 31 augusti 2024 sitt
	slutbetänkande Ett nytt regelverk för hälsodataregister (SOU 2024:57).
	Utredningen har sett över regelverket om hälsodataregister i syfte att
	möjliggöra insamling av uppgifter från primärvården, uppgifter om
	väntetider, uppgifter om samtliga patienter som behandlas inom den
	specialiserade öppenvården, samt uppgifter om rekvisitionsläkemedel.
	Utredningens förslag innefattar därmed uppgifter om patienter med
	kognitiva sjukdomar, inbegripet uppgifter om väntetider och vårdinsatser.
	Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop.
	2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 26) redovisades vidtagna åtgärder och
	tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten
	är slutbehandlad.
	41. Rskr. 2021/22:315
	Nya regler för organdonation
	Prop. 2021/22:128, bet. 2021/22:SoU26
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 75) och skr. 2023/24:75 (S 53).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om det nordiska njurbytesprogrammet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det nordiska
	njurbytesprogrammet (bet. 2021/22:SoU26 s. 15). Av tillkännagivandet
	följer att regeringen bör se över hur det nordiska njurbytesprogrammet kan
	stärkas och utökas. Av Socialstyrelsens rapport Organdonation och
	transplantation i Sverige 2023 som publicerades i juni 2024 framgår att
	Socialstyrelsen medverkar i det s.k. STEP-programmet (ScandiaTrans-
228	plant kidney Exchange Programme). Vidare framgår att det under 2023
228

utfördes sex av njurtransplantationer från levande givare inom STEP, vilket är två fler än året innan. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2025 ta fram en nationell handlingsplan för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med donation av organ och vävnader för transplantation (2023/01429). Uppdraget ska slutredovisas den 23 oktober 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

42. Rskr. 2021/22:320

Socialtjänstfrågor – barn och unga

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 76) och skr. 2023/24:75 (S 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om tidigare tillkännagivanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidigare tillkännagivanden (bet. 2021/22:SoU18). Utskottet anser att det är viktigt att kontinuerligt verka för att utsatta barn och unga ska få en bättre och tryggare tillvaro. Som ett led i detta har utskottet och riksdagen beslutat om 27 tillkännagivanden under riksmötet 2020/21 som rör utsatta barn och unga på olika sätt. Enligt utskottets mening har regeringen inte i tillräcklig grad vidtagit åtgärder i enlighet med tillkännagivandena. Utskottet vill därför påminna regeringen om vikten av att snarast vidta dessa åtgärder och genomföra tillkännagivandena. Situationen inom den sociala barn- och ungdoms- vården kräver enligt utskottet insatser i närtid (bet. 2021/22:SoU18 s. 23 f.).

Regeringen har påbörjat åtgärder för att svara upp mot de 27 tillkännagivanden som avses i denna punkt. Vidtagna åtgärder redovisas under respektive punkt i de ursprungliga tillkännagivandena. Resultatet av det arbetet behöver inväntas. Punkten är inte slutbehandlad.

43. Rskr. 2021/22:322

Barnets bästa när vård enligt LVU upphör – lex lilla hjärtat Prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 77) och skr. 2023/24:75 (S 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2021/22:SoU33 s. 16). Av tillkännagivandet följer att det i februari 2021 var mer än fem år sedan utredningen föreslog en ny lag om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71). Enligt utskottet skulle utredningens förslag innebära ett stärkt barnperspektiv och en ökad rättssäkerhet för barn i samhällets vård och särskilt för dem som behöver tvångsvård. Utskottet uttalade att det ansåg att det var angeläget att förslaget bereddes skyndsamt. Utskottet konstaterar att det nu har gått ännu ett år och påminner om det tidigare tillkännagivandet.

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

229

Skr. 2024/25:75	syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsågr att som ett led i
Social-	detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades
departementet	i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU
	(SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets
	bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes
	medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och
	anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9
	från och med 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i
	frågan. Ett utkast till lagrådsremiss planeras att remitteras under 2025.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig
	och genomgripande förändring*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om den framtida utformningen av
	bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring (bet.
	2021/22:SoU33 s. 17 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns ett behov
	av att i lagtext utveckla och förtydliga innebörden av varaktig och
	genomgripande förändring, liksom att förtydliga den information som ges
	till föräldrarna i samband med beslutet om tvångsvård om skälen för
	omhändertagandet och förutsättningarna för att omhändertagandet ska
	kunna upphöra.
	Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt
	barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir.
	2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för
	att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över
	grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet
	och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens
	upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv
	till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till
	den 30 januari 2026 (dir.2024:114). Ett delbetänkande som avser
	uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de
	ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 10 april 2025. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård (bet. 2021/22:SoU33 s.
	31). Av tillkännagivandet följer att socialnämndens uppföljning av den
	unges situation bör pågå under minst ett år när vård enligt LVU upphör för
	den som är under 18 år i stället för att som i dag ha en uppföljning som ska
	avslutas senast efter sex månader.
	Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt
	barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir.
	2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för
	att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över
	grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet
	och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens
	upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv
	till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till
	den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Ett delbetänkande som avser
	uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de
	ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 10 april 2025. Punkten
230	är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande (bet. 2021/22:SoU33 s. 35). Av tillkännagivandet följer att i de fall det är någon form av skadligt bruk hos föräldrarna som utgör grunden för tvångsomhändertagandet bör det framgå av lagen att drogtester ska vara obligatoriska för att bidra till en bedömning av huruvida omständigheterna har förändrats varaktigt och genomgripande.

Regeringen beslutade den 30 november 2023 kommittédirektiven Stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård (dir. 2023:160). Enligt direktiven ska en särskild utredare föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet i LVU. I uppdraget ingår bl.a. att se över grunderna för vård enligt LVU samt lämna förslag för att stärka skyddet och rättssäkerheten i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande. Den 21 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes till den 30 januari 2026 (dir. 2024:114). Ett delbetänkande som avser uppdraget om en översyn av grunderna för vård enligt LVU i de ursprungliga direktiven ska dock lämnas senast den 10 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 6, 14 och 20.

44. Rskr. 2021/22:352

Fri- och rättigheter m.m.

Mot. 2021/22:80 yrkande 12, 995 yrkandena 1 och 2, 2465 yrkande 5, 2526 yrkande 2, 2980 yrkande 2, 3224 yrkande 20, 3783 yrkande 18, 3789 yrkande 3, 3965 yrkande 56 och 4191 yrkande 6, bet.

2021/22:KU29

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 80) och skr. 2023/24:75 (S 56). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 24 om utländsk finansiering av religiös verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige (bet. 2021/22:KU29 s. 101 f.). Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) fick den 28 juli 2022 i uppdrag att göra en förstudie inför en kommande utredning om utländsk finansiering av trossamfund. SST redovisade sitt uppdrag den 15 januari 2023 (S2023/00198). Frågan om direktiv till en utredning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

45. Rskr. 2021/22:383

Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU15

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 83) och skr. 2023/24:75 (S 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om hälso- och sjuk- vårdens anhörigstöd (bet. 2021/22:SoU15 s. 28 f.).

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

231

Skr. 2024/25:75	Regeringen beslutade den 8 juni 2023 att ge en särskild utredare i
Social-	uppdrag att analysera behovet av och lämna förslag i syfte att stärka stödet
departementet	till anhöriga, såväl vuxna som barn (dir. 2023:77). Uppdraget redovisades
	den 28 augusti 2024 i betänkandet Ett stärkt stöd för anhöriga (SOU
	2024:60). Utredningen har analyserat och lämnat förslag om ett
	ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är
	långvarigt sjuka, till anhöriga till personer som är kortvarigt allvarligt
	sjuka och till anhöriga som är barn. Betänkandet har remissbehandlats och
	ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen
	för 2025 bedömt att det är angeläget att stödet till anhöriga stärks, och
	föreslår att det satsas 150 miljoner kronor på stärkt anhörigstöd för 2026
	och 300 miljoner kronor från 2027 och framåt (prop. 2024/25:1 utg. omr.
	9 sid. 181 och 182). Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett
	nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15 s.
	29).
	Regeringen gav den 20 april 2023 Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram
	ett samlat nationellt kunskapsstöd för diagnostik, vård och rehabilitering
	av postcovid och andra postinfektiösa tillstånd som riktar sig till både
	primär- och specialistvård, inbegripet kommunal hälso- och sjukvård samt
	socialtjänst. Socialstyrelsen lämnade den 30 november 2023 en muntlig
	delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).
	Uppdraget slutrapporterades den 14 augusti 2024 (S2023/01431). Rege-
	ringen gav den 20 april 2023 Statens beredning för medicinsk och social
	utvärdering (SBU) ett uppdrag att genomföra en kunskapssamman-
	ställning inom området postcovid och andra postinfektiösa tillstånd. SBU
	lämnade den 30 november 2023 en muntlig delredovisning av uppdraget.
	Uppdraget slutrapporterades den 14 augusti 2024 (S2023/01432).
	Slutredovisningen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 11 om primärvården och psykisk hälsa*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvården och
	psykisk hälsa (bet. 2021/22:SoU15 s. 35).
	Regeringen har under flera år stimulerat utvecklingen mot en god och
	nära vård genom dels lagstiftning, dels riktade statsbidrag till kommuner
	och regioner inom vilket arbetet med psykisk hälsa i primärvården ingår.
	Vad gäller arbetet med psykisk hälsa i primärvården har utredningen
	Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01), som en del av
	primärvårdsreformen, haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för att
	utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom
	primärvården vid lättare psykisk ohälsa. Utredningens slutbetänkande God
	och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) redovisades till
	regeringen i januari 2021. Betänkandet har remissbehandlats och bereds
	för närvarande i Regeringskansliet. Med anledning av förslagen i
	betänkandet har flera insatser vidtagits för att stärka primärvårdens arbete
	med psykisk hälsa i syfte att förstärka det förebyggande och främjande
	arbetet samt arbetet med tidiga insatser. Under 2021–2023 har medel för
	att utveckla primärvårdens arbete med psykisk hälsa avsatts dels genom
	överens-kommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner
232	(SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention, dels genom

överenskommelsen mellan staten och SKR om en God och nära vård. SKR har även, inom ramen för dessa överenskommelser, årligen tilldelats medel för att stärka och utveckla primärvårdens arbete med att bl.a. främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa omställningen till en god och nära vård för att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa (S2022/02309). Syftet med uppdraget är att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa och stärka det förebyggande och främjande arbetet inklusive arbetet med suicidprevention. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen har vidare gett Socialstyrelsen ett uppdrag att utveckla och presentera statistik avseende hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom primärvården (S2022/03179). Uppdraget har särskilt fokus på personal som arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026.

Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett fortsatt uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2028.

Med anledning av förslagen från utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) i delbetänkandet Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) har regeringen gett Socialstyrelsen ett uppdrag att, i samverkan med ett flertal berörda myndigheter, ta fram ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga (S2023/02379). Målsättningen med uppdraget är att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård där det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet får större genomslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2026.

Suicidanalysutredningen (S 2023:01) gavs den 19 januari 2023 i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området (dir. 2023:3). Syftet med uppdraget är att stärka det förebyggande arbetet vid självmord genom ett ökat lärande och stärkt samverkan mellan berörda aktörer. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ordning för breda händelseanalyser vid suicid samt att analysera regelverken angående hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete och socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 oktober 2024 och har därefter remissbehandlats.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 aviserat en riktad satsning på primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa under perioden 2025–2027 i syfte att skapa förutsättningar för att primärvårdsnivån ska vara första ingång vid psykisk ohälsa, för såväl barn och unga som vuxna (prop. 2024/25:1, utg. omr. 9, avsnitt 4.5). Regeringen har även aviserat en förstärkning av den pågående satsningen för att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, under perioden 2025–2027, genom en BUP-miljard (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 avsnitt 4.5). Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om jämställd vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämställd vård (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa har

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

233

Skr. 2024/25:75	flera insatser genomförts för att stödja utvecklingen av en mer jämställd
Social-	vård. Staten har bl.a. ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner
departementet	och Regioner för att skapa en mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad
	förlossningsvård. I december 2023 ingick regeringen för statens räkning
	en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om en
	personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossnings-
	vård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa för 2024. Inom ramen för
	satsningen har Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinska och
	social utvärdering fått flera uppdrag som ska bidra till en mer
	kunskapsbaserad vård när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar
	kvinnor. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 50)
	har regeringen aviserat ytterligare satsningar på en jämställd vård och
	insatser för att stärka kunskapsutveckling när det gäller sjukdomar och
	symtom som drabbar kvinnor.
	Regeringen har beslutat om ett ramuppdrag till Socialstyrelsen att
	genomföra insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på
	sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor (S2023/00969). I
	uppdraget ingår att följa upp och utvärdera vården ur ett jämställdhets-
	perspektiv samt att ta fram relevanta kunskapsstöd och informations-
	insatser på området. Uppdraget syftar till att öka kunskapen om sjukdomar
	och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor och att stärka en
	jämlik vård. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2026. Vidare har
	Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd haft ett uppdrag att, i
	samarbete med Vetenskapsrådet, göra en analys av forskningsbehovet
	inom området kvinnors hälsa och sjukdomar (S2022/04810). Uppdraget
	redovisades den 1 november 2023.
	Folkhälsomyndigheten har i myndighetens regleringsbrev för budgetåret
	2023 fått ett uppdrag att ta fram fördjupade kunskapsunderlag om kvinnors
	hälsa inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa.
	Arbetet ska fokusera särskilt på att öka kunskapen om kvinnors sexualitet
	och sexuella hälsa i samband med reproduktiva händelser samt
	klimakteriets påverkan på kvinnors fysiska, psykiska och sexuella hälsa
	och utgå från en vetenskaplig grund. I uppdraget ingår även att fördjupa
	kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre
	socioekonomiska förutsättningar samt att följa upp screening och HPV-
	vaccinationer och vaccin under graviditeten i olika grupper. Underlaget
	ska kunna användas som ett stöd för hälso- och sjukvårdens och andra
	berörda aktörers arbete inom området och även bidra till att öka kunskapen
	i dessa frågor bland kvinnor. Uppdraget ska delredovisas den 1 juni 2025
	och slutredovisas den 1 juni 2026.
	Myndigheten för vård och omsorgsanlys har fått ett uppdrag att följa upp
	satsningen på området förlossningsvård och kvinnors hälsa ur ett system-
	och patientperspektiv under perioden 2023–2025 (S2023/02001). I detta
	ingår att analysera om satsningen bidragit till att hälso- och sjukvården,
	inbegripet förlossningsvården har utvecklats och anpassats till flickors och
	kvinnors vårdbehov. I uppdraget ingår även att göra fördjupade analyser
	av utvecklingen inom området hälso- och sjukvården för flickor och
	kvinnor brett, inbegripen förlossningsvård, samt att identifiera områden
	där den medicinska kvaliteten och riktlinjer behöver utvecklas. Uppdraget
	ska delredovisas den 29 maj 2025 och slutredovisas den 29 maj 2026. I
234	budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s.

30–31) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs	Skr. 2024/25:75
därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.	Social-
Punkt 16 om brukarinflytande*: Riksdagen har tillkännagett för rege-	departementet
ringen det som utskottet anför om brukarinflytande (bet. 2021/22:SoU15
s. 42). Regeringen har den 8 juni 2023 gett Socialstyrelsen ett fortsatt
uppdrag att främja, stödja och följa upp omställningen i hälso- och
sjukvården till en god och nära vård (S2023/01930). Uppdraget ska
redovisas senast den 30 augusti 2028. Socialstyrelsen ska stödja regioner,
kommuner och verksamheter i omställningsarbetet och insatserna ska
bidra till att uppnå de fastlagda målen för omställningen samt för
primärvårdsreformen, varav ett är en mer delaktig patient och en
personcentrerad vård.
Patientrådet (S 2018:C) – vars syfte är att föra en dialog med civilsam-
hällesorganisationer kring angelägna hälso- och sjukvårdsfrågor för att
fördjupa och bredda regeringens kunskap och perspektiv i olika frågor som
rör patienternas intressen – har sammankallats sex gånger under 2023. Det
är en ökning av mötesfrekvensen som har föranletts av önskemål från
medlemmarna i rådet. Vidare har upplägget justerats så att även
organisationer som inte representeras av rådets 13 ledamöter bjuds in till
ett möte per halvår för att skapa en bredare delaktighet.
Regeringen beslutade den 21 september 2023 att ge Funktionsrätt
Sverige 1 994 000 kronor för arbetet med att förbättra patientdelaktigheten
och hälsan på kommunal, regional och nationell nivå för personer med
funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3

s.20–21) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 20 om vårdköer (reservation 58)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om vårdköer (bet. 2021/22:SoU15 s. 101).

Den 22 juni 2023 gav regeringen i uppdrag till E-hälsomyndigheten att genomföra en förstudie om en sammanhållen intygshantering inom hälso- och sjukvård och omsorgen. I uppdraget ingår bl.a. att E-hälso- myndigheten ska beakta hur befintlig funktionalitet för intygsöverföring mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan kan harmonisera med eller integreras i en sammanhållen intygshantering. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2024.

I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården (skr. 2023/24:48) angavs att regeringen, i likhet med Riksrevisionen, anser att det finns behov av att se över effektiviteten i vårdgarantin i syfte att stärka patientens ställning och vårdgarantins betydelse som statligt styrmedel på tillgänglighetsområdet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.3 s. 23) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6 och 11.

46. Rskr. 2021/22:403

Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till

Ukraina

235

Skr. 2024/25:75	Prop. 2021/22:99 och 255, bet. 2021/22:FiU21
Social-	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 86) och skr. 2023/24:75 (S 58).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om införandet av en s.k. gas i pensionssystemet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den s.k. gasen i
	pensionssystemet (bet. 2021/22:FiU21 s. 10 f.).
	Frågan om en s.k. gas i pensionssystemet är avhängig den parlamen-
	tariskt sammansatta Arbetsgruppen för vårdande av pensionsöverens-
	kommelsens (Pensionsgruppen) (S 2007:F) ställningstagande. Regeringen
	beslutade i oktober 2023 om en utvidgning av Pensionsgruppen till
	riksdagens samtliga partier och därefter återupptogs reformarbetet.
	Pensionsgruppen har i februari 2024 ställt sig bakom att utreda bl.a. hur
	överskott i pensionssystemet kan hanteras. Den 27 februari 2024 inrättades
	en arbetsgrupp i Regeringskansliet (Socialdepartementet) med uppdrag att
	ta fram förslag till hantering av överskott i pensionssystemet
	(S2024/00456). Arbetsgruppen har föredragit sitt arbete i Pensions-
	gruppen och frågan bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	47. Rskr. 2021/22:418
	Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem
	Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 88) och skr. 2023/24:75 (S 60).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om sammanhållna vårdinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om placerade barns och ungas tillgång
	till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård (bet. 2021/22:SoU37 s.
	15 och 16). Regeringen tog den 6 november emot betänkandet För barn
	och unga i samhällsvård (SOU 2023:66). Utredningen lämnade flera
	förslag som syftar till att stärka tillgången till hälso- och sjukvård för barn
	och unga som placeras på hem för vård eller boende (HVB) och hos
	Statens institutionsstyrelse. Betänkandet har remissbehandlats och bereds
	nu i Regeringskansliet.
	Ett regeringsuppdrag till Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen
	om pilotprojektet Integrerad vårdform pågår också t.o.m. 2025
	(S2019/03898). Regeringen gav i november 2024 Socialstyrelsen och
	Statens institutionsstyrelse, SiS, i uppdrag att förstärka och utveckla
	arbetet med en integrerad vårdform för barn som vårdas på SiS och som
	även har stora behov av psykiatrisk vård (S2024/02037). Den 1 februari
	2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En reform av den statliga
	barn- och ungdomsvården för en trygg och kvalitativ vård (dir. 2024:13).
	I uppdraget ingår att bl.a. analysera och föreslå hur tillgången och rätten
	till hälso- och sjukvård och tandvård för barn och unga placerade i den
	statliga barn- och ungdomsvården kan säkerställas samt hur samverkan
	mellan statliga barn- och ungdomsvården och andra berörda aktörer kan
	stärkas. Utredaren ska göra detta med utgångspunkt i de förslag som
	lämnats i betänkandet För barn och unga i samhällsvård (SOU 2023:66)
236

samt lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 141) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 4 om samverkan med kommunerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering (bet. 2021/22:SoU37 s. 16). Regeringen beslutade i december 2023 att tillsätta en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården som syftar till att skapa fler kvalitativa vårdplatser inom hela vårdkedjan (S 2023/03211). Ett ytterligare syfte är att samordnaren genom utåtriktat arbete ska bidra till att kvaliteten i vården av barn och unga säkerställs i hela vårdkedjan. Samordnaren ska slutredovisa uppdraget senast den 31 december 2025.

Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att tillsätta en utredning om reform av den statliga barn- och ungdomsvården. Utredaren ska analysera en mer ändamålsenlig utslussning och eftervård efter en placering inom den statliga barn- och ungdomsvården (dir. 2024:13). Uppdraget ska redovisas senast den 25 april 2025.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3

s.140–141) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården som ska överta ansvaret från socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott (bet. 2021/22:SoU37 s. 22 f.). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17) har haft i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Utredningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 genom betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). Betänkandet har remissbehandlats och arbetet med en lagrådsremiss pågår. Regeringen gav den 28 september 2023 Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för barn och unga i åldern 15–17 år, med förbehåll för riksdagens ställningstagande, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026 (Ju2023/02157). Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå ändringar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare (dir. 2023:112). I uppdraget ingår att överväga ytterligare åtgärder för att öka det statliga ansvaret för barn och unga som begår grova brott. Uppdraget redovisades den 28 januari 2025. Slutbetänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 8.

48. Rskr. 2021/22:423

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025

Skr. 2021/22:213, bet. 2021/22:SoU25

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

237

Skr. 2024/25:75	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (S 89) och skr. 2023/24:75 (S 61).
Social-	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
departementet
	Punkt 1 om riksdagens tillkännagivanden om ANDTS-strategin i juni
	2021*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför
	om att regeringen skyndsamt bör genomföra de beslut som riksdagen
	fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin (bet. 2021/22:SoU25 s. 24).
	Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medi-
	cinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen ett uppdrag att
	sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och
	nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Den 23 februari 2023
	beslutade regeringen att ändra uppdraget. Ändringen innebar att
	myndigheterna, i sin gemensamma redovisning av uppdraget, även skulle
	beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra, utifrån
	tillgänglig kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Uppdraget
	redovisades den 30 juni 2023. Utredningen om lustgas och vissa frågor
	inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har haft i uppdrag att se
	över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande
	frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av
	regelverken (dir. 2022:111). I utredningens uppdrag ingick att analysera
	konsekvenserna av en eventuell förändring av det övergripande målet för
	ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som
	olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, bl.a. i förhållande till
	Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten. Beredningsunderlag för
	ett nytt övergripande mål lämnades av utredningen den 25 mars 2024 i
	betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas (SOU
	2024:23) som har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2025 (prop.
	2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.1.1 s. 71) föreslogs att målet för alkohol-,
	narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken ska ändras avseende
	tobakspolitiken i enlighet med riksdagens tillkännagivande.
	Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har den 15 november 2024
	inkommit med förslag som kan utgöra underlag för utformningen av den
	fortsatta ANDTS-politiken (S2021/03341 samt S2021/03343). Frågan
	bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 21 om tillgängliggörande av naloxon*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen, utan
	dröjsmål, bör vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat
	tillgängliggörande av naloxon (bet. 2021/22:SoU25 s. 71).
	Narkotikautredningen (S 2022:01) har haft i uppdrag att bl.a. analysera
	om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal och i så fall vilka,
	ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna
	författningsförslag för hur det bör regleras (dir. 2022:24). I utredningens
	uppdrag ingick vidare att föreslå en modell för en ändamålsenlig
	uppföljning av missbruks- och beroendevården, som ska inkludera
	uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur
	uppföljningen	ska	utvecklas över tid. Uppdraget redovisades den
	26 oktober 2023 genom slutbetänkandet Vi kan bättre! Kunskapsbaserad
	narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus (SOU 2023:62).
	Narkotikautredningens slutbetänkande har remissbehandlats. Betänkandet
	bereds i Regeringskansliet. Regeringen har också gett Socialstyrelsen ett
238	uppdrag att	aktivt	stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon

(S2021/04973) och Läkemedelverket ett uppdrag att bistå Socialstyrelsen	Skr. 2024/25:75
i det arbetet (S2023/00677). I uppdraget ingick bl.a. att bidra till att	Social-
utveckla och implementera ett systematiskt arbete med att tillhandahålla	departementet
naloxon för att minska antal dödsfall till följd av opioider. Socialstyrelsen
skulle även föreslå insatser som kan genomföras för att tillgängliggöra
naloxon till fler personer som har behov av läkemedlet och arbeta för att
tillgängliggöra naloxon ytterligare i hela landet. Uppdraget slutredovisa-
des i mars 2024.
Den 19 mars 2024 meddelade Läkemedelsverket att det har godkänt
receptfrihet för läkemedel med naloxon i form av nässpray. Det innebär
att naloxon kan köpas utan recept på apotek. I budgetpropositionen för
2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 93) redovisades vidtagna
åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slut-
behandlat. Punkten är slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2022/23

49. Rskr. 2022/23:114

Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU

Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:SoU9

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 66).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen med utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU, och med beaktande av remissvaren, ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäker- heten för barn och unga samt att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med information om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper.

I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5 s. 171) anförde regeringen att lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU, behöver reformeras och ersättas med en ny, mer överskådlig och pedagogisk lag som utgår från barnkonventionens syn på barnet som rättighetsbärare. Regeringen avsåg att som ett led i detta genomföra vissa av de ännu inte genomförda förslag som lämnades i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård – Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) och förslag som lämnas i riksdagens utredning Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU (S2022/0472). I detta syfte tillfördes medel anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och anslaget 4.7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9 från och med år 2025. Regeringen avser att återkomma med lagförslag i frågan. Ett utkast till lagrådsremiss planeras att remitteras under 2025.

En redovisning av hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrätts- perspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöpte under 2023 finns i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt

6.3 s. 136–143). I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr.

239

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

240

9 avsnitt 6.3 s. 135–143) redovisas hur arbetet har fortlöpt under 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

50. Rskr. 2022/23:115

En ny biobankslag

Prop. 2021/22:257, bet. 2022/23:SoU4

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 67).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om forskning på prover från beslutsoförmögna personer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om forskning på prover från beslutsoförmögna personer (bet. 2022/23:SoU4 s. 10).

Frågan om beslutsoförmögna personers ställning i vården är viktig för regeringen och har utretts några gånger tidigare. Det som utskottet nu anför om ändrad reglering för just forskning på prover från beslutsoförmögna personer kan kräva ytterligare utredning då detta är en komplex fråge- ställning. Regeringen ser över möjligheterna att göra detta under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

51. Rskr. 2022/23:192

Prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (S 77).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar (bet. 2022/23:SoU13 s. 11). I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 42) aviserade regeringen avsikten att ta fram en nationell strategi för sällsynta diagnoser. Regeringen initierade arbetet under hösten 2023 genom att bjuda in patientorganisationer, professioner, myndigheter och andra organisationer för att diskutera vad som bör ingå respektive inte ingå i strategin. Regeringen har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett förslag på en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Enligt uppdraget ska den nationella strategin bl.a. utgå från patientgruppernas behov och bidra till att skapa samsyn kring mål och prioriteringsområden för inriktningen framåt, bygga vidare på befintliga hälso- och sjukvårdsstrukturer samt fokusera på att tydliggöra samordnande och kunskapsspridande funktioner. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Arbetet med uppdraget har under året fortlöpt enligt tidsplan. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2023/24

52. Rskr. 2023/24:119

En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet Prop. 2023/24:29, bet. 2023/24:SfU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 januari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 13).

53. Rskr. 2023/24:124

En skyldighet att lämna uppgifter till Adoptionskommissionen Prop. 2023/24:20, bet. 2023/24:SoU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 31 och 32).

54. Rskr. 2023/24:130

Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Prop. 2023/24:31, bet. 2023/24:SoU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 79- 91).

55. Rskr. 2023/24:141

Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället Skr. 2023/24:22, bet. 2023/24:KrU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

56. Rskr. 2023/24:150

Genomförande av nya krav på upphettade tobaksvaror

Prop. 2023/24:54, bet. 2023/24:SoU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 197).

57. Rskr. 2023/24:159

Förbättrade möjligheter att ändra kön

Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU22

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, a) 1–5 och 10: Den 25 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 237–241 och 246).

Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, b) 1*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av föreskrifter (bet. 2023/24:SoU22 s. 149).

Den 30 maj 2024 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda framtagandet av föreskrifter om vad en ansökan om fastställande av kön ska innehålla, vilka underlag som ska bifogas ansökan, vilka yrkes-

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

241

Skr. 2024/25:75	kategorier som ska vara behöriga att skriva ut intyg samt om hur en
Social-	ansökan ska göras (S2024/01110). Föreskrifterna ska träda i kraft den
departementet	1 juli 2025. Uppdraget ska, i de delar som avser kunskapsstöd och en
	lösning som möjliggör ett effektivt och säkert förfarande för ansökan och
	identitetskontroll, redovisas vid samma tidpunkt. Informationsinsatserna
	ska redovisas den 1 december 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön b) 2*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av
	nationellt kunskapsstöd (bet. 2023/24:SoU22 s. 150).
	Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev för 2024 gett
	Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett nationellt kunskapsstöd för hälso-
	och sjukvårdens prövning av könsidentiteten utifrån den nya lagen om
	fastställande av kön i vissa fall. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli
	2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om förebyggande av brottsligt agerande*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande av
	brottsligt agerande (bet. 2023/24:SoU22 s. 150).
	Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev för 2024 gett
	Socialstyrelsen i uppdrag att analysera om det finns behov av
	sekretessbrytande bestämmelser för att myndigheten ska kunna hämta in
	uppgifter från andra myndigheter, t.ex. Polismyndigheten eller
	Bolagsverket, för att förhindra att byte av personnummer sker i brottsligt
	syfte och i så fall återkomma till regeringen. Socialstyrelsen ska även ta
	fram en lösning som möjliggör ett effektivt och säkert förfarande för
	ansökan och identitetskontroll. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli
	2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om uppföljning av tillämpningen*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av tillämpningen
	(bet. 2023/24:SoU22 s. 150).
	Ett uppdrag har getts till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att
	följa upp tillämpningen av lagen i regleringsbrevet för 2025. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b) 1, 1 b) 2, 2 och 3.
	58. Rskr. 2023/24:164
	Ytterligare anpassningar till EU:s förordningar om medicinteknik
	Prop. 2023/24:66, bet. 2023/24:SoU23
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 25 april 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	231–236).
	59. Rskr. 2023/24:171
	Riksrevisionens rapport om statens arbete med väntetider i vården
	Skr. 2023/24:48, bet. 2023/24:SoU8
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
242

60. Rskr. 2023/24:172

Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikations- tjänster och besök på särskilda ungdomshem

Prop. 2023/24:81, bet. 2023/24:SoU25 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 259 och 260).

61. Rskr. 2023/24:173

Ett utvidgat utreseförbud för barn

Prop. 2023/24:72, bet. 2023/24:SoU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 8 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 271–273).

62. Rskr. 2023/24:174

Riksrevisionens rapport om det nationella smittskyddet

Skr. 2023/24:39, bet. 2023/24:SoU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

63. Rskr. 2023/24:208

Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör

Prop. 2023/24:83 och skr. 2023/24:69, bet. 2023/24:SfU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens lagförslag och punkt 2 om skrivelsen: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 400 och 401).

64. Rskr. 2023/24:213

Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

Prop. 2023/24:83, bet. 2023/24:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

65. Rskr. 2023/24:246

Vårändringsbudget för 2024

Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

243

Skr. 2024/25:75	Punkt 1 om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 20 juni 2024
Social-	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024.
departementet	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 om ytterligare förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till
	barnfamiljer inom bostadsbidraget: Den 13 juni 2024 utfärdade rege-
	ringen den lag riksdagen antagit (SFS 471).
	66. Rskr. 2023/24:256
	Stöd till personer med funktionsnedsättning
	Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU13
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om insatsen ledsagning*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att se över förutsättningarna för
	avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning och reglera insatsen
	i en särskild lag (bet. 2023/24:SoU13 s. 41). Regeringen överväger vilka
	eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om uppräkning av assistansersättning*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppräkning av
	assistansersättning (bet. 2023/24:SoU13 s. 41). Regeringen har i budget-
	propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 9 s. 175) angett att man
	avser att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet för
	assistansersättningen i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmot-
	tagare och assistansanordnare. Punkten är inte slutbehandlad.
	67. Rskr. 2023/24:271
	Statens stöd till trossamfund och civilsamhället
	Prop. 2023/24:119, bet. 2023/24:KrU7
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 29 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS
	487–492).
	Riksmötet 2024/25
	68. Rskr. 2024/25:11
	En registerlag för Inspektionen för socialförsäkringen
	Prop. 2023/24:146, bet. 2024/25:SfU7
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 10 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
	926).
	69. Rskr. 2024/25:13
	Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivningen – statens styrning
	och tillsyn
	Skr. 2023/24:122, bet. 2024/25:SoU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
244

Den 28 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

70. Rskr. 2024/25:28

En registerlag för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Prop. 2023/24:147, bet. 2024/25:SoU3

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1006).

71. Rskr. 2024/25:41

Ändrad åldersgräns för avgiftsfri tandvård Prop. 2023/24:158, bet. 2024/25:SoU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1099).

72. Rskr. 2024/25:42

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2023

Skr. 2023/24:162, bet. 2024/25:SoU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

73. Rskr. 2024/25:54

Höständringsbudget för 2024

Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Punkten är slutbehandlad.

74. Rskr. 2024/25:67

Avskildhet i anslutning till dygnsvila – för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem

Prop. 2024/25:41, bet. 2024/25:SoU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1209 och 1210).

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

245

Skr. 2024/25:75 Social- departementet

246

75. Rskr. 2024/25:82

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17, a) anslag för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 och den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Myndigheten för stöd till trossamfund. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 17, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.

76. Rskr. 2024/25:87

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutad regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

77. Rskr. 2024/25:92

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SoU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om mål för folkhälsopolitiken inom utgiftsområde 9: Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, doping, tobak samt spel. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9 a) anslagen för 2025: Den 16 december 2024 och den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9 b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 16 december och den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 9 c) godkännande av en investeringsplan: Den 19 december 2024 beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2025 avseende Folkhälsomyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

248

2.6 Finansdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:144

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2), 2020/21:75 (Fi 2), 2021/22:75 (Fi 2), 2022/23:75 (Fi 1) och 2023/24:75 (Fi 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kultur- institutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet – hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades t.o.m. den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Delvis ny information har tillkommit i ärendet. En sakkunnig fick den 8 maj 2024 i uppdrag att göra en fördjupad analys av effekterna av kostnadshyresmodellen och föreslå nya principer för hyressättningen för de byggnader som i dag har kostnadshyra. Detta informerades riksdagen om i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3). Uppdraget redovisades den 3 december 2024 i promemorian Efter kostnadshyra – ändamålsenlig hyresmodell för fem centrala kulturinstitutioner (Ds 2024:32). Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 20 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

2. Rskr. 2009/10:162

Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m.

Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10

Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3), 2020/21:75 (N 3), 2021/22:75 (N 3), 2022/23:75 (Fi 2) och 2023/24:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpe- skillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 med- delades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fas- tigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och upp- delningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som inne- hade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Regeringen beslutade den 14 november 2024 att sälja samtliga aktier i bolaget till TÜV Rheinland AG genom köparens dotterbolag TÜV International GmbH – Unternehmensgruppe TÜV Rheinland. Aktie- överlåtelseavtalet undertecknades den 15 november 2024 och köparen tillträdde aktierna den 11 december 2024. Staten äger därmed inte längre några aktier i Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en slutredovisning av försäljningen under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2009/10:220

Nyemission i SAS AB (publ)

Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6), 2019/20:75 (N 4), 2020/21:75 (N 4), 2021/22:75 (N 4), 2022/23:75 (Fi 3) och 2023/24:75 (Fi 3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB (SAS). Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

249

Skr. 2024/25:75	13,8 miljoner stamaktier i bolaget för sammanlagt 213,9 miljoner kronor.
Finans-	Genom	försäljningen		minskade	svenska statens ägarandel från ca
departementet	21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genom-
	fördes	tillsammans med norska			staten.	Tillsammans sålde staterna
	23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet
	stamaktier i SAS. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner
	stamaktier i SAS. Bolaget genomförde under 2017 en företrädesemission
	där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade
	därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni
	2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller
	andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera
	SAS med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka
	statens	röst-	och	ägarandel	i	bolaget	(prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av
	SAS slutförts		under	hösten 2020	ägde	svenska	staten 1 584 296 144

stamaktier, vilket motsvarade ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringen har haft som ambition att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS. Bolaget inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 3 oktober 2023 offentliggjorde SAS att bolaget utsett ett konsortium bestående av Castlelake L.P., Air France-KLM S.A., danska staten och Lind Invest ApS som det vinnande budkonsortiet i bolagets kapitalanskaffningsprocess. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruk- tionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS- konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruk- tionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. I enlighet med rekon- struktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybrid- instrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Svenska staten äger därmed inte längre några aktier i SAS. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2015/16:90 (jfr Fi 7). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2012/13

4. Rskr. 2012/13:103

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9), 2020/21:75 (N 8), 2021/22:75 (N 8), 2022/23:75 (Fi 6) och 2023/24:75 (Fi 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

250

Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen be-				Skr. 2024/25:75
myndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra				Finans-
statens	aktier i Lernia	AB och i Aktiebolaget	Bostadsgaranti (ABO).	departementet
Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO
genom	likvidation	(prop. 2013/14:125,	bet. 2013/14:CU25,

rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Regeringen beslutade den 30 januari 2025 att sälja samtliga aktier i Lernia AB till Aurelius genom köparens dotterbolag AURELIUS Investment Lux Fourteen SARL. Aktieöverlåtelseavtalet undertecknades den 31 januari 2025 och köparen har ännu inte tillträtt aktierna. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2013/14

5. Rskr. 2013/14:56

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5), 2020/21:75 (Fi 5), 2021/22:75 (Fi 5), 2022/23:75 (Fi 8) och 2023/24:75 (Fi 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen har gett Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (Fi 2022:04) i uppdrag att göra en uppföljning. Kommittén har i två tilläggsdirektiv fått ett utvidgat uppdrag och förlängd utredningstid (dir. 2023:10 som beslutades den 26 januari 2023 och dir. 2023:128 som beslutades den 7 september 2023). Kommittén redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2024 genom betänkandet Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 oktober 2024. Betänkandet bereds vidare i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

6. Rskr. 2013/14:186

Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24

Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 (Fi 7), 2020/21:75 (Fi 7), 2021/22:75 (Fi 7), 2022/23:75 (Fi 10) och 2023/24:75 (Fi 6).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

251

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

252

Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade om- världsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Under 2024 har det pågått diskussioner mellan Järfälla kommun och den kommande hyresgästen. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

7. Rskr. 2015/16:90

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34), 2019/20:75 (N 14), 2020/21:75 (N 11), 2021/22:75 (N 10), 2022/23:75 (Fi 12) och 2023/24:75 (Fi 7). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stam- aktier i SAS AB (SAS) för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försälj- ningskostnaderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. Bolaget genom- förde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS slutförts under hösten 2020 ägde svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarade ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringen har haft som ambition att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS. Bolaget inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska

företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. I	Skr. 2024/25:75
enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och	Finans-
efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och	departementet
indragna utan ersättning. Svenska staten äger därmed inte längre några
aktier i SAS. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025
(prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2009/10:220 (jfr
Fi 3). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

8. Rskr. 2016/17:333

Statligt ägda bolag i omvandling

Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53), 2019/20:75 (N 22), 2020/21:75 (N 15), 2021/22:75 (N 13), 2022/23:75 (Fi 13) och 2023/24:75 (Fi 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen be- slutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndi- gande. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

9. Rskr. 2018/19:288

Vårändringsbudget för 2019

Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75), 2020/21:75 (Fi 36), 2021/22:75 (Fi 24), 2022/23:75 (Fi 19) och 2023/24:75 (Fi 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst- beräkning, i) och j): När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårds- bron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk under 2022. Underlaget ingår i den fortsatta beredningen av ärendet. Ny information om den nämnda fastigheteten har därefter tillkommit. Ärendet bereds därför alltjämt i Regeringskansliet. Punkterna är inte slutbehand- lade.

253

Skr. 2024/25:75	Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,		e): Den
Finans-	19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
departementet	2025 avseende Lunds universitet. Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2019/20
	10. Rskr. 2019/20:74
	Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning
	Prop. 2019/20:15, bet. 2019/20:TU4
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50), 2020/21:75 (I 26),
	2021/22:75 (I 25), 2022/23:75 (Fi 23) och 2023/24:75 (Fi 13).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se
	över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga
	beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat
	utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts
	inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv
	(EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk
	kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs
	dock, varför frågan inte behandlades i propositionen Genomförande av
	direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk
	kommunikation (prop. 2021/22:136). Under 2023 initierades en närmare
	dialog mellan de berörda departementen i syfte att fastställa hur
	tillkännagivandet bör tillmötesgås. Ärendet har under 2024 beretts vidare.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	11. Rskr. 2019/20:340
	Vårändringsbudget för 2020
	Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 84), 2021/22:75 (Fi 38),
	2022/23:75 (Fi 27) och 2023/24:75 (Fi 14).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,		c): Den
	19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev	för	budget-
	året 2025 avseende Lunds universitet. Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2020/21
	12. Rskr. 2020/21:12
	Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket
	Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102), 2021/22:75 (Fi 41),
	2022/23:75 (Fi 29) och 2023/24:75 (Fi 15).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om	att ytterligare

254

stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639.

Den 23 juni 2021 beslutade riksdagen propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192). I propositionen ansåg regeringen att förslagen om att Tullverket ges en möjlighet att ingripa mot brott som inte faller inom myndighetens verksamhetsområde samt genom tillsättandet av Tullbefogenhetsutredningen som bl.a. har till uppgift att lämna förslag om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter, att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slut- behandlat.

I justitieutskottets betänkande över propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) angav utskottet att utskottet inte hade något att invända mot den redovisning som regeringen lämnat om beredningen av utskottets tidigare tillkänna- givanden (2020/21:JuU37 s. 17). Detta uppfattade regeringen som att riksdagen accepterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i skrivelsen 2021/22:75, Fi 41.

I konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU21 anför justitie- utskottet att utskottet inte anser att tillkännagivandet är tillgodosett. Skälen för detta är enligt utskottet att den nya regleringen enbart ger Tullverket rätt att agera när den av en slump hittar smuggelgods. Tillkännagivandet innebär enligt utskottet att Tullverket ska kunna vara brottsbekämpande och på egen hand agera för att hindra smuggelgods från att föras ut ur landet, vilket myndigheten i dag fortfarande inte kan. Den omständigheten att regeringen tillsatt en utredning om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter ändrar inte utskottets bedömning. Punkten står därför åter som öppen.

Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tull- befogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades ut på remiss och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen beslutade lagrådsremissen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods den 13 februari 2025.

Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2020/21:163

Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser

Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 48), 2022/23:75 (Fi 34) och 2023/24:75 (Fi 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

255

Skr. 2024/25:75	skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta
Finans-	för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den
departementet	10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 –
	Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur,
	idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av corona-
	viruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till
	lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som
	gällde	under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med
	ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a.
	tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förläng-
	ningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större
	hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter
	(prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en
	kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79).
	Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra
	det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för
	olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende
	verksamhet beaktas. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt
	slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart,
	förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har
	remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	14. Rskr. 2020/21:267
	Konsumenträtt
	Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU12
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 70), 2022/23:75 (Fi 38) och
	2023/24:75 (Fi 18).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 25 om konsumentvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över hur den
	kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas (bet.
	2020/21:CU12 s. 99 f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge
	Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer
	som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med
	att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera
	privatekonomiska problem. Konsumentverket redovisade den 27 februari
	2023 genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts. En första
	lägesrapport lämnades i Konsumentverkets årsredovisning för 2020 och
	ytterligare en lägesrapport lämnades i		årsredovisningen för 2021.
	Ansvarigt statsråd genomförde i oktober 2021 flera möten med
	representanter från kommuner och civilsamhället för att diskutera
	konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med
	Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroende-
	valda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Under våren 2022 hade
	ansvarigt statsråd ytterligare kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas
	förening, och inhämtade information om verksamheten och tog del av
	föreningens synpunkter på behov av stöd till konsumenter. I september
256	2023	hade ansvarigt statsråd ett möte	med Konsumentvägledarnas

förening. Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge Konsu-	Skr. 2024/25:75
mentverket i uppdrag att stärka och utveckla stödet till den kommunala	Finans-
konsumentvägledningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025.	departementet

Inför redovisningen ska myndigheten genomföra ett seminarium till vilket berörda aktörer kommer att bjudas in för att ta del av resultatet. Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.3.5). I budgetpropositionen redo- gjorde regeringen för det nämnda uppdraget till Konsumentverket att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

15. Rskr. 2020/21:302

En utvidgad bidragsbrottslag Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 79), 2022/23:75 (Fi 39) och 2023/24:75 (Fi 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26 s. 5). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (dir. 2022:25). Enligt direktiven skulle en särskild utredare undersöka hur ett straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidrags- brottslagen (2007:612) finns för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren skulle bl.a. kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd i förhållande till vad som gäller i dag samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utformas. Utredaren skulle samtidigt överväga om tillämpningsområdet för lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas och t.ex. omfatta felaktiga utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Syftet med utredningen var att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system. Utredaren överlämnade den 26 mars 2024 betänkandet Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (SOU 2024:24). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 19 augusti 2024. Arbete med att ta fram en lagrådsremiss pågår. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.4) aviserades att regeringen avser att lämna förslag om ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och att förslagen beräknas innebära ökade kostnader för Ekobrottsmyndigheten fr.o.m. 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2020/21:321
Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete
Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30	257
	257

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

258

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 82), 2022/23:75 (Fi 40) och 2023/24:75 (Fi 20).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av corona- viruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggnings- tiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slut- betänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad proportionalitet vid avstämningar och återkrav (bet. 2020/21:NU30

s.16 f.). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt utreda hur proportiona- liteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas.

Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över bestäm- melserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet.

Regeringen lämnade den 23 september 2021 propositionen En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit återbetalnings-

skyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom får de arbets- givare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalnings- skyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning för att öka förutse- barheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Riksdagen har antagit regeringens förslag (bet. 2021/22:NU6, rskr. 2021/22:16). Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3.

17. Rskr. 2020/21:414

Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 102), 2022/23:75 (Fi 42) och 2023/24:75 (Fi 22).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om en ny samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökning av Tullverkets befogenheter (bet. 2020/21:JuU37 s. 16 f.). Den 29 april 2021 beslutade regeringen direktiven En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven redovisas senast den 16 maj 2022. Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Delbetänkandet har remitterats och regeringen beslutade i anledning av delbetänkandet den 11 april 2024 propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132). I propositionen föreslog regeringen att Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter samlas i en ny lag, tullbefogenhetslagen. Bland de nya befogenheterna kan nämnas att tulltjänstemännens våldsbefogenheter utökades, möjligheterna att stoppa fordon utökades samt att tulltjänstemännen fick ökade möjligheter till skyddsvisitation. Genom förslagen i nämnda proposition om en ny samlad lagstiftning och utökning av Tullverkets befogenheter ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen antog regeringens förslag den 2 oktober 2024 (bet. 2024/25:SkU2, rskr. 2024/25:8) och lagändringarna trädde i kraft den 7 november 2024. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor (bet. 2020/21:JuU37 s. 17). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

259

Skr. 2024/25:75	överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta
Finans-	åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades
departementet	ut på remiss och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen
	beslutade lagrådsremissen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods den
	13 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt
	smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt
	smugglingslagen (bet. 2020/21:JuU37 s. 17 f.). Den 13 april 2022 beslu-
	tade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi
	2021:04) förlängs. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den
	14 juli 2023. Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren analysera och ta
	ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler
	kontroller av utförsel av varor, analysera behovet och möjligheterna att
	göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff
	för smuggling, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag (dir.
	2022:29). Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till
	Tullbefogenhetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektivet innebär att
	utredaren ska lämna författningsförslag på hur utförsel av stöldgods kan
	kriminaliseras oavsett ställningstagande i sak. Den 18 december 2023
	överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga sanktioner och skärpta
	åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99). Betänkandet skickades
	ut på remiss och remisstiden löpte ut den 28 mars 2024. Regeringen
	beslutade lagrådsremissen Skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods den
	13 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 7.
	18. Rskr. 2020/21:416
	Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjuk-
	försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt
	andra åtgärder
	Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 103), 2022/23:75 (Fi 43) och
	2023/24:75 (Fi 23).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs- varierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid kort- tidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den

29november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete

– ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

260

Riksmötet 2021/22

19. Rskr. 2021/22:16

En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning

Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 109), 2022/23:75 (Fi 44) och 2023/24:75 (Fi 24).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

20. Rskr. 2021/22:27

Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter Skr. 2020/21:218, bet. 2021/22:FiU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 111), 2022/23:75 (Fi 45) och 2023/24:75 (Fi 25).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter: Punkten slutbehandlades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.3.1).

Punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22:FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbreven avseende Statens servicecenter för budgetåren 2023 och 2024 angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e-handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025 respektive 2027. Den 7 juli 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En effektivare

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

261

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

262

samordning av administrativa tjänster genom Statens Servicecenter (dir. 2022:107). Enligt direktiven gavs en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera hur centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, förutsättningarna för en ökad anslutning till Statens servicecenters tjänster och vilka ytterligare tjänster som kan samordnas genom myndigheten och som leder till en ökad effektivitet i den statliga administrationen. Vidare skulle förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenters administrativa tjänster utredas. Utredningen lämnade den 4 september 2023 sitt betänkande Centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter – en utvärdering (SOU 2023:54). Tillkännagivandet behandlades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.3.1). I budgetpropositionen anförde regeringen, mot bakgrund av slutsatserna i det ovan nämnda betänkandet, att den inte avsåg att införa någon författningsreglerad skyldighet för de statliga myndigheterna att redovisa skäl för att inte ansluta sig till Statens servicecenter eller att vidare utreda frågan om en kommunal och regional anslutning till Statens servicecenter. Regeringen bedömde vidare att frivilliga anslutningar främjar en mer kostnadseffektiv administrativ hantering i statsförvaltningen och avsåg därför inte vidta några ytterligare åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

21. Rskr. 2021/22:101

Riskskatt för kreditinstitut

Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 126), 2022/23:75 (Fi 48) och 2023/24:75 (Fi 28).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (bet. 2021/22:SkU11 s. 15 f.). Regeringen för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut där olika handlingsalternativ har lyfts fram. Dialogen är ännu inte avslutad. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (bet. 2021/22:SkU11 s. 18). Regeringen har för avsikt att analysera frågan, men har fokuserat på den dialog som förs med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. De handlings- alternativ som diskuteras med Europeiska kommissionen avseende undantag för Kommuninvest har också bäring på analysen av frågan om lokalt förankrad bankverksamhet. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med

anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Punkten är inte slut- behandlad.

Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om skadliga effekter (bet. 2021/22:SkU11 s. 18 f.). Regeringen har för avsikt att följa frågan. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.2) aviserade regeringen att en översyn av riskskatten ska initieras med anledning av tillkännagivanden från riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4.

22. Rskr. 2021/22:119

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 129), 2022/23:75 (Fi 50) och 2023/24:75 (Fi 29).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter: Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under 2022– 2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen får betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad.

23. Rskr. 2021/22:122

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 132), 2022/23:75 (Fi 51) och 2023/24:75 (Fi 30).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 7). Punkten är slutbehandlad.

24. Rskr. 2021/22:213

Konsumenträtt

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU8 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 69) och 2023/24:75 (Fi 32). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om konsumentvägledning (reservation 3)*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som anförs i reservationen om konsument- vägledning. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att regeringen

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

263

Skr. 2024/25:75	skyndar på	arbetet med att stärka och utveckla den kommunala
Finans-	konsumentvägledningen. I detta arbete kan det finnas anledning att särskilt
departementet	uppmärksamma hur samarbetet mellan den kommunala konsumentväg-
	ledningen och budget- och skuldrådgivningen kan utvecklas samt hur
	kommuner och statliga aktörer, exempelvis de statliga servicekontoren,
	kan samverka på området. Det kan också finnas anledning att undersöka
	möjligheten att införa ett bidrag liknande det som ges till den kommunala
	energi- och klimatrådgivningen för att stärka den kommunala konsument-
	verksamheten	(bet. 2021/22:CU8 s. 37 f.). Regeringen			beslutade den
	20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och
	stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa
	konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i
	samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem.
	Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av
	uppdraget och det resultat som uppnåtts. Ansvarigt statsråd genomförde i
	oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och
	civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett
	seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober
	2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga
	kommuner. Under våren 2022 hade ansvarigt statsråd ytterligare kontakter
	med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtade information om
	verksamheten och tog del av föreningens synpunkter på behov av stöd till
	konsumenter. I september 2023 hade ansvarigt statsråd ett möte med
	Konsumentvägledarnas förening. Regeringen beslutade den 25 januari
	2024 att ge Konsumentverket i uppdrag att stärka och utveckla stödet till
	den kommunala konsumentvägledningen. Uppdraget ska redovisas senast
	den 1 mars 2025. Inför redovisningen ska myndigheten genomföra ett
	seminarium till vilket berörda aktörer kommer att bjudas in för att ta del
	av resultatet. Regeringen behandlade tillkännagivandet i budget-
	propositionen	för	2025 (prop. 2024/25:1	utg.omr. 18 avsnitt 4.3.5). I
	budgetpropositionen redogjorde regeringen för det nämnda uppdraget till
	Konsumentverket att stärka och utveckla stödet till den kommunala
	konsumentvägledningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.
	25. Rskr. 2021/22:236
	Mervärdesskatt
	Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 72) och 2023/24:75 (Fi 33).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om omvandling av lokaler och kontor till bostäder*: Riksdagen
	har tillkännagett det som utskottet anför om att skyndsamt se över
	skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar
	incitamenten	att	omvandla lokaler	och kontor	till	bostäder
	(bet. 2021/22:SkU16 s. 26 f.). Regeringen			beslutade den	13	december
	2023 förordningen (2023:903) om stöd till kommuner för detaljplaner som

264

möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder. Enligt förordningen kan kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandlingar från lokaler till bostäder erhålla stöd. Regeringen beslutade

den 12 februari 2025 om en höjning av stödnivån från 150 kronor till 300 kronor per kvadratmeter lokalarea som kan omvandlas till boarea (förordningen [2025:90] om ändring i förordningen [2023:903] om stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse och omvandlingar från lokaler till bostäder). Frågan om skattelagstiftningen analyseras vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2021/22:268

Företag, kapital och fastighet

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 78) och 2023/24:75 (Fi 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om avdrag för sponsring av idrott (reservation 23)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om avdrag för sponsring av idrott. Enligt tillkännagivandet ska regeringen göra en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk (bet. 2021/22:SkU14 s. 73 f.). Regeringen har den 4 november 2024 beslutat tilläggsdirektiv till utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet (Fi 2024:103). Utredaren ska bl.a. analysera om det finns behov av särskilda bestämmelser om avdrag eller annan skattelättnad för utgifter för sponsring i inkomstskattelagen. I sin analys ska utredaren göra en bedömning bl.a. av om det finns behov av lagändringar för att göra sponsring mer jämställd. Utredningen ska slutredovisas den 19 januari 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om tonnageskatt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 s. 42 f.). Infrastruktur- och bostadsministern har den 29 juni 2023 utsett en bokstavsutredare som ska analysera om det finns skäl att avskaffa stämpelskatt vid beviljande av ansökan om inteckning i skepp samt utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla systemet med tonnagebeskattning. Uppdraget redovisades i promemorian Vågade skatter till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 11 januari 2024 (LI2024/00068). Promemorian innehåller inga lagförslag, men har skickats på remiss. Remisstiden gick ut den 25 mars 2024. Remissinstansernas synpunkter avseende systemet med tonnage- beskattning analyseras nu vidare i Finansdepartementet. Finans- departementet har den 18 oktober 2024 remitterat promemorian Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp. Remisstiden löpte ut den 20 december 2024. En proposition planeras till 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

27. Rskr. 2021/22:271

Polisfrågor

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:JuU22

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 79) och 2023/24:75 (Fi 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

265

Skr. 2024/25:75	Punkt 58 om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för
Finans-	regeringen det som utskottet anför om Tullverkets befogenheter (bet.
departementet	2021/22:JuU22 s. 110 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att
	utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) skulle
	förlängas. Uppdraget skulle i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023.
	Den 30 mars 2023 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Tullbefogen-
	hetsutredningen (dir. 2023:43). Tilläggsdirektiven innebär att utredaren,
	oavsett ställningstagande i sak, ska lämna författningsförslag som innebär
	att utförsel av stöldgods kriminaliseras.
	Tullbefogenhetsutredningen har den 2 september 2022 lämnat delbetän-
	kandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Del-
	betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade utifrån förslagen i
	betänkandet den 11 april 2024 propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop.
	2023/24:132). Riksdagen antog regeringens förslag den 2 oktober 2024
	(bet. 2024/25:SkU2, rskr. 2024/25:8) och lagändringarna trädde i kraft den
	7 november 2024.
	Den 18 december 2023 överlämnades betänkandet Nya tullrättsliga
	sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods (SOU 2023:99).
	Betänkandet skickades ut på remiss den 29 december 2023 och remisstiden
	löpte ut den 28 mars 2024. Angående den del av tillkännagivandet som
	gäller översyn av tulltjänstemännens utbildning angav regeringen i
	propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132) följande. Tull-
	tjänstemän har, inom Tullverkets verksamhetsområden, lika långtgående
	befogenheter som polismän och god kompetens, kunskap och erfarenhet
	av att agera polisärt. Tullverket bedriver utbildning av sina tjänstemän i
	egen regi och regeringen ser i nuläget inte några skäl för en annan ordning.
	Regeringen angav därvid att den inte avser att vidta några ytterligare
	åtgärder med anledning av tillkännagivandet i denna del.
	Vad gäller den del av tillkännagivandet som rör utförsel av stöldgods så
	beslutade regeringen den 13 februari 2025 lagrådsremissen Skärpta
	åtgärder mot utförsel av stöldgods.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	28. Rskr. 2021/22:295
	Socialförsäkringsfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SfU17
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 82) och 2023/24:75 (Fi 37).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 27 om informationsutbyte*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om ett informationsutbyte mellan
	myndigheter (bet. 2021/22:SfU17 s. 60 f.). Inom Regeringskansliet har
	promemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13) tagits fram. Prome-
	morian innehåller förslag som syftar till att få till stånd ett mer
	ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte mellan berörda myndig-
	heter, kommuner och arbetslöshetskassor för att säkerställa att de kan fatta
	korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att
	motverka arbetslivskriminalitet. Promemorian remitterades och remiss-
	tiden gick ut den 24 november 2022. Regeringen beslutade den 14 mars
266	2024 propositionen En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka
266

felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöver- trädelser och brottslighet i arbetslivet (prop. 2023/24:85). I propositionen behandlades förslag som lämnades i den ovan nämnda promemorian om införande av nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Regeringen anförde i propositionen att de uppgiftsskyldig- heter som föreslås syftar till dels att säkerställa att kommuner, arbetslöshetskassor och berörda statliga myndigheter har tillgång till uppgifter som behövs för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, dels att säkerställa att statliga myndigheter som deltar i samverkan mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet har tillgång till uppgifter som behövs för att genomföra myndighets- gemensamma kontroller av arbetsplatser. Genom förslaget om uppgifts- skyldigheter bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehand- lad.

29. Rskr. 2021/22:304

En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2021/22:74, bet. 2021/22:FiU36

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 86) och 2023/24:75 (Fi 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om att utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (bet. 2021/22:FiU36 s. 7) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 1. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om att utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rege- ringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 s. 8) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 2. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen gav också i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensions- försäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redo- visades den 15 september 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2021/22:308

Ett moderniserat konsumentskydd

Prop. 2021/22:174, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU19

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 87) och 2023/24:75 (Fi 39).

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

267

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

268

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om informationskravet vid prissänkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om informationskravet vid prissänkning (bet. 2021/22:CU19 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:4530 yrkandena 1 och 2 samt motion 2021/22:4576. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 2023 ge Konsumentverket i uppdrag att redovisa vilka konse- kvenser införandet av bestämmelser om information vid prissänkningar i 7 a § prisinformationslagen (2004:347) har fått för konsumentmark- naderna. Uppdraget redovisades den 1 september 2024. Av redovisningen framgår bl.a. att myndigheten har granskat en stor mängd produkter och företag inom olika branscher. Därvid har framgått att 7 av 10 granskade bolag brustit i sin prismarknadsföring gentemot konsumenter. Dessutom har myndigheten varit i kontakt med branschorganisationer och dialogen med dessa kommer att fortsätta. Konsumentverket har tagit fram en vägledning om prisinformation som riktar sig till företag för att underlätta arbetet med prisinformation. Konsumentverket har dessutom publicerat ett ställningstagande om rea och andra tillfällen då sänkt pris används i marknadsföringen (KOVRS 2023:1). Punkten är inte slutbehandlad.

31. Rskr. 2021/22:372

Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 99) och 2023/24:75 (Fi 40). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om folkbokföringsbrott m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag på förändringar i fråga om folkbokföringsbrott som är effektiva men också ändamålsenliga (bet. 2021/22:SkU28 s. 23 f.).

Regeringen beslutade direktiven Utökade befogenheter för Skatteverket inom brottsbekämpning och folkbokföring (dir. 2023:134) den 28 september 2023. Utredaren ska bl.a. analysera och ta ställning till om, och i sådana fall hur, ett utvidgat straffansvar i folkbokföringslagen bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

32. Rskr. 2021/22:388

Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor

Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 102) och 2023/24:75 (Fi 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 15 om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livs- medel (bet. 2021/22:MJU29 s. 54 f.). Regeringen beslutade den 9 februari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga i vilken

utsträckning krav på djurskydd ställs vid offentlig upphandling (dir. 2023:19). Utredningen om en konkurrenskraftig animalieproduktion (LI 2023:01) överlämnade den 29 augusti 2024 sitt betänkande Animalie- produktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56). Av betänkandet framgår att andelen svenskt ursprung är relativt hög vid kommunernas offentliga inköp av livsmedel vilket enligt utredningen kan bero på att det ställs djurskyddskrav. Upphandlingsmyndighetens kriterie- databas med förslag på kravformuleringar kopplade till bl.a. djurskydd underlättar också för den som ska upphandla att ställa sådana krav. Av kommunernas måltidspolicyer framgår att det i hög grad finns ambitioner om att ställa djurskyddskrav vid offentlig upphandling. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 1 april 2025. Punkten är inte slut- behandlad.

33. Rskr. 2021/22:402

Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:99 och 2021/22:255, bet. 2021/22:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 105) och 2023/24:75 (Fi 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om skatt för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 2023*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FiU21 s. 9 f.). Tillkännagivandet innebär att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas fr.o.m. den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med 6 miljarder kronor. Den 28 september 2023 beslutade regeringen propositionen Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension (prop. 2023/24:13). I propositionen föreslogs bl.a. att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 2,18 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2024 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 2,41 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2025 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång har fyllt 66 år (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.1.4). Punkten är inte slutbehandlad.

34. Rskr. 2021/22:438

Extra ändringsbudgetar för 2022 – Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB

Prop. 2021/22:252 och 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 109) och 2023/24:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om bemyndiganden i samband med rekapitalisering av SAS: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2022 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybrid- instrument i SAS AB (publ), som uppgår till ett belopp om 2 500 000 000

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

269

Skr. 2024/25:75	kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ), under 2022
Finans-	för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående
departementet	lånefordringar		på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–
	Norway–Sweden, som uppgår till ett belopp om 1 500 000 000 kronor plus
	upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ) samt vidta de åtgärder i
	övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna. SAS AB inledde
	den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den
	19 mars	2024	godkände den amerikanska domstolen en rekon-
	struktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska
	staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på
	konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det
	amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige.
	Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna
	svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a.
	nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet
	(C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att
	godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruk-
	tionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. Svenska staten har efter
	beslut av regeringen, och i enlighet med riksdagens bemyndigande,
	tillskjutit en andel av svenska statens tidigare lånefordran på SAS-
	konsortiet till SAS, motsvarande teckningskursen för de aktier i bolaget
	som svenska		staten är berättigad till enligt rekonstruktionsplanen
	(prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24:167). De tecknade
	aktierna kommer under en kortare tid att ägas av en s.k. trust och svenska
	staten är berättigad till det slutliga ekonomiska värdet av aktierna när de
	säljs. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier
	och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och
	indragna utan ersättning. Utöver utdelningen på lånefordran på SAS-
	konsortiet	har	svenska staten även fått en kontant ersättning om ca

270

58miljoner kronor. Sammanlagt är svenska staten inledningsvis berättigad till utdelningar motsvarande ca 94 miljoner kronor, men staten kan under vissa förutsättningar få ytterligare utdelning i framtiden. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 av- snitt 3.5.2). Se även rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 37), rskr. 2023/24:108 (jfr Fi 45) och rskr. 2023/24:167 (jfr Fi 59). Punkten är slutbehandlad.

35. Rskr. 2021/22:466

Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina

Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 111) och 2023/24:75 (Fi 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Den 1 september 2022 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktie- bolaget om 476 miljoner kronor för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet. Den 7 september 2023 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott om ytterligare 212 miljoner kronor och den 5 december 2024 om ytterligare 77 miljoner kronor för samma ändamål. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2022/23

36. Rskr. 2022/23:51

Statens budget 2023 – Rambeslutet

Prop. 2022/23:1, 2021/22:245, 2022/23:15, 2022/23:17 och 2022/23:18, bet. 2022/23:FiU1

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 129) och 2023/24:75 (Fi 49). Skrivelsen är slutbehandlad.

inkomster i statens budget 2023, j) ålderspensionssystemets utgifter 2023 och punkt 6 om bemyndiganden om att överskrida anslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 2). Punkterna är slutbehandlade.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2023: Den

19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslags- behållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023. Den 23 januari 2023 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 till Riksgälds- kontoret för kännedom och beaktande. Skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2023 behandlades i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

37. Rskr. 2022/23:99

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 134) och 2023/24:75 (Fi 50). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar att Telia Company AB drar in egna aktier som bolaget äger, och att därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst 43,9 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att göra detta. Den 5 april 2023 beslutade årsstämman i Telia Company AB om en minskning av aktiekapitalet genom indragning av egna aktier och en ökning av aktiekapitalet genom fondemission. Statens röst- och ägarandel i Telia Company AB ökade därmed och uppgår i nuläget till 41,1 procent. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) SAS AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2023 för statens räkning,

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

271

Skr. 2024/25:75	helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga
Finans-	hybridinstrument i SAS AB (publ), förkortat SAS, som uppgår till ett
departementet	belopp om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS,
	under 2023 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens
	utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System
	Denmark–Norway–Sweden, som uppgår till ett belopp om 1 500 000 000
	kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS samt vidta de åtgärder i
	övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna. SAS inledde den
	5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den
	19 mars	2024	godkände den amerikanska domstolen en rekon-
	struktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska
	staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-
	konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det
	amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige.
	Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna
	svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a.
	nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet
	(C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att
	godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekon-
	struktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. Svenska staten har
	efter beslut av regeringen, och i enlighet med riksdagens bemyndigande,
	tillskjutit en andel av svenska statens tidigare lånefordran på SAS-
	konsortiet till SAS, motsvarande teckningskursen för de aktier i bolaget
	som svenska		staten är berättigad till enligt rekonstruktionsplanen
	(prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35, rskr. 2023/24:167). De tecknade
	aktierna kommer under en kortare tid att ägas av en s.k. trust och svenska
	staten är berättigad till det slutliga ekonomiska värdet av aktierna när de
	säljs. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier
	och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och
	indragna utan ersättning. Utöver utdelningen på lånefordran på SAS-
	konsortiet	har	svenska staten även fått en kontant ersättning om ca

58miljoner kronor. Sammanlagt är svenska staten inledningsvis berättigad till utdelningar motsvarande ca 94 miljoner kronor, men staten kan under vissa förutsättningar få ytterligare utdelning i framtiden. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 av- snitt 3.5.2). Se även rskr. 2021/22:438 (jfr Fi 34), rskr. 2023/24:108 (jfr Fi 45) och rskr. 2023/24:167 (jfr Fi 59). Punkten är slutbehandlad.

38. Rskr. 2022/23:105

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU5

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Fi 138) och 2023/24:75 (Fi 51).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.2). Punkten är slutbehandlad.

272

39. Rskr. 2022/23:118

Extra ändringsbudget för 2023 – Stöd till Ukraina samt åtgärder riktade till företag och hushåll till följd av höga energipriser

Prop. 2022/23:52, bet. 2022/23:FiU31 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 54). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2023, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

40. Rskr. 2022/23:125

Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter

Prop. 2022/23:58, bet. 2022/23:FiU33 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 56). Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändringar i statens budget för 2023: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023 (skr. 2023/24:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad.

41. Rskr. 2022/23:190

Företag, kapital och fastighet

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:SkU12 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 72).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om investeringssparkonto*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (bet. 2022/23:SkU12 s. 14 f.). Regeringen har för avsikt att analysera frågan. Punkten är inte slutbehandlad.

42. Rskr. 2022/23:254

Vårändringsbudget för 2023

Prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 85).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2023, utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning, d): Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 ska ingås. Den 21 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

273

Skr. 2024/25:75	Punkt 5 om justering av uppdrag för Lernia AB: Regeringskansliet
Finans-	beslutade den 12 september 2023 att begära att en extra bolagsstämma
departementet	skulle sammankallas och föreslå en förändrad bolagsordning för Lernia
	AB. Vid bolagsstämma den 17 oktober 2023 beslutades den ändrade
	bolagsordningen. Bolagets uppdrag är därmed ändrat. Detta redovisades i
	budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2).
	Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2023/24
	43. Rskr. 2023/24:7
	Extra ändringsbudget för 2023 – Ytterligare försvarsmateriel till Ukraina
	Prop. 2023/24:25, bet. 2023/24:FiU27
	Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 92).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Skrivelsen slutbehandlades i 2024 års ekonomiska vårproposition
	(prop. 2023/24:100 avsnitt 7).
	44. Rskr. 2023/24:47
	Statens budget 2024 – Rambeslutet
	Prop. 2023/24:1, 2023/24:13, 2023/24:14 och 2023/24:16,
	skr. 2023/24:128, bet. 2023/24:FiU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 105).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken,
	punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget, a) utgiftstak för staten 2024–2026, d) beräkningen av
	inkomster i statens budget 2024, i) ålderspensionssystemets utgifter 2024
	och punkt 6 om bemyndigande att överskrida anslag: Avsikten är att
	skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse
	Årsredovisning för staten 2024. Punkterna är inte slutbehandlade.
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2024: Den 18 januari
	2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser
	godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och
	Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2024. Den 23 januari 2024 översände
	Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets
	nettoutlåning för 2024 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande.
	Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga
	korrigeringen för 2024 kommer att behandlas i regeringens skrivelse
	Årsredovisning för staten 2024. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i
	statens budget, j) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster
	i statens budget 2025 och 2026: Skrivelsen har i denna del behandlats i
	budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget,
	finansplan m.m. avsnitt 5 och 6). Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), 2 c), 2 d), 2 i) och 6.
274

45. Rskr. 2023/24:108

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU1

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 117).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) SAS AB, 1–3: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2024 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), förkortat SAS, inklusive upplupen ränta till nya aktier i bolaget eller, helt eller delvis, skriva ner fordringarna inklusive upplupen ränta, att under 2024 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden, inklusive upplupen ränta till nya aktier i SAS eller, helt eller delvis, skriva ner fordringarna inklusive upplupen ränta, samt att vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna eller nedskrivningarna, var för sig eller i kombination. SAS inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 3 oktober 2023 offentliggjorde SAS att bolaget utsett ett konsortium bestående av Castlelake L.P., Air France- KLM S.A., danska staten och Lind Invest ApS som det vinnande budkonsortiet i bolagets kapitalanskaffningsprocess. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-konsortiet. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kom- missionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i SAS rekonstruktion genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den 19 juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruktionsplan i den svenska företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2021/22:438 (jfr Fi 34), rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 37) och rskr. 2023/24:167 (jfr Fi 59). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) Almi AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2024 för anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation besluta om kapitaltillskott till Almi AB på högst 410 000 000 kronor. Något beslut om kapitaltillskott till Almi AB har inte fattats under 2024. Motsvarande bemyndigande har inte föreslagits i budgetpropositionen för 2025. Regeringen beslutade den 13 februari 2025 att skriva av ärendet i fråga om punkt 3 c i betänkandet. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

46. Rskr. 2023/24:113
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen	275
	275

Skr. 2024/25:75	Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU5
Finans-	Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Fi 121).
departementet	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska
	behandlas i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
	47. Rskr. 2023/24:125
	Avgift vid prövning av en tvist hos Allmänna reklamationsnämnden
	Prop. 2023/24:5, bet. 2023/24:CU7
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 8 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen	antagit
	(SFS 54).
	48. Rskr. 2023/24:128
	2023 års redogörelse för företag med statligt ägande
	Skr. 2022/23:140, bet. 2023/24:NU4
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 29 augusti 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	49. Rskr. 2023/24:129
	Riksrevisionens rapport om etablering av myndigheter utanför Stockholm
	Skr. 2022/23:125, bet. 2023/24:NU6
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 12 september 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	50. Rskr. 2023/24:135
	Ökad motståndskraft i betalningssystemet
	Prop. 2023/24:8, bet. 2023/24:FiU15
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 7 mars 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen	antagit
	(SFS 114–126).
	51. Rskr. 2023/24:137
	Behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om en gemensam digital
	ingång
	Prop. 2023/24:40, bet. 2023/24:TU8
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 14 mars 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen	antagit
	(SFS 145).

276

52. Rskr. 2023/24:144

Extra ändringsbudget för 2024 – Försvarsmateriel och ekonomiskt stöd till Ukraina

Prop. 2023/24:76, bet. 2023/24:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen slutbehandlades i 2024 års ekonomiska vårproposition (prop. 2023/24:100 avsnitt 7).

53. Rskr. 2023/24:147

En telesamverkansgrupp för fredstida kriser och höjd beredskap Prop. 2023/24:60, bet. 2023/24:TU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 27 mars 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 191 och 192).

54. Rskr. 2023/24:149

Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Skr. 2023/24:63, bet. 2023/24:FiU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 16 maj 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

55. Rskr. 2023/24:151

Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 Skr. 2023/24:42, bet. 2023/24:SkU18

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den13 juni 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

56. Rskr. 2023/24:155

Information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar

Prop. 2023/24:55, bet. 2023/24:CU19 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 18 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 221).

57. Rskr. 2023/24:161

Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet

Prop. 2023/24:52, bet. 2023/24:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 247).

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

277

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

278

58. Rskr. 2023/24:165

Spelfrågor

Prop. 2023/24:53, bet. 2023/24:KrU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 2 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 255).

59. Rskr. 2023/24:167

Extra ändringsbudget för 2024 – Åtgärder i samband med rekonstruktion av SAS AB

Prop. 2023/24:134, bet. 2023/24:FiU35 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt a) och b): SAS AB (SAS) samt det verksamhetsdrivande konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark–Norway–Sweden (SAS- konsortiet) inledde den 5 juli 2022 ett rekonstruktionsförfarande vid amerikansk domstol. Den 19 mars 2024 godkände den amerikanska domstolen en rekonstruktionsplan för SAS och SAS-konsortiet, som bl.a. innebär att svenska staten är berättigad till viss utdelning på statens lånefordringar på SAS-konsortiet. Den initiala utdelningen under 2024 avsågs lämnas i form av aktier i SAS. SAS meddelade den 27 mars 2024 att bolaget, i linje med det amerikanska förfarandet, även ansökt om företagsrekonstruktion i Sverige. Europeiska kommissionen beslutade den 28 juni 2024 att godkänna svenska och danska statens deltagande i rekonstruktionen av SAS och SAS-konsortiet genom bl.a. nedskrivning av befintliga lånefordringar på SAS och SAS-konsortiet (C[2024] 4623). Den

19juli 2024 beslutade Stockholms tingsrätt att godkänna SAS rekonstruk- tionsplan i den svenska företagsrekonstruktionen. Planen vann laga kraft den 9 augusti 2024. Svenska staten har efter beslut av regeringen, och i enlighet med riksdagens bemyndigande, tillskjutit en andel av svenska statens tidigare lånefordran på SAS-konsortiet till SAS, motsvarande teckningskursen för de aktier i bolaget som svenska staten är berättigad till enligt rekonstruktionsplanen. De tecknade aktierna kommer under en kortare tid att ägas av en s.k. trust och svenska staten är berättigad till det slutliga ekonomiska värdet av aktierna när de säljs. I enlighet med rekonstruktionsplanen blev SAS befintliga stamaktier och efterställda hybridinstrument vid utgången av augusti 2024 inlösta och indragna utan ersättning. Utöver utdelningen på lånefordran på SAS-konsortiet har svenska staten även fått en kontant ersättning om ca 58 miljoner kronor. Sammanlagt är svenska staten inledningsvis berättigad till utdelningar motsvarande ca 94 miljoner kronor, men staten kan under vissa förut- sättningar få ytterligare utdelning i framtiden. Detta redovisades i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se även rskr. 2021/22:438 (jfr Fi 34), rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 37) och rskr. 2023/24:108 (jfr Fi 45). Punkterna är slutbehandlade.

60. Rskr. 2023/24:169

Höjd spelskatt

Prop. 2023/24:74, bet. 2023/24:SkU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75

Den 8 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 276). Finans- departementet

61. Rskr. 2023/24:185

Ändrade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet Prop. 2023/24:71, bet. 2023/24:SkU20 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt a): Den 12 september 2024 beslutade regeringen att underrätta rådets generalsekretariat om att protokollet om ändring i avtalet av den 9 februari 1994 om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar godkänts. Punkten är slutbehandlad.

Punkt b): Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 292–294).

62. Rskr. 2023/24:186

Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar

Prop. 2023/24:110, bet. 2023/24:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 370).

Punkt 2 om anmälan om finansiella instrument för vissa av Riksbankens befattningshavare: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 371).

63. Rskr. 2023/24:187

Samverkan om kontracykliska buffertvärden

Prop. 2023/24:65, bet. 2023/24:FiU31

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om samverkan om kontracykliska buffertvärden: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 390).

Punkt 2 om anpassningar till unionsrätten: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 391–393).

64. Rskr. 2023/24:195

En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Prop. 2023/24:85, bet. 2023/24:KU27 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 297 och 307).

279

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

280

65. Rskr. 2023/24:209

Anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler om statligt stöd

Prop. 2023/24:80, bet. 2023/24:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om anpassning av investeraravdraget med anledning av ändrade EU-regler om statligt stöd: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 366).

Punkt 2 om rättelse i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta: Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 367).

66. Rskr. 2023/24:210

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen

Prop. 2023/24:77, bet. 2023/24:SkU22 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 364).

67. Rskr. 2023/24:214

Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

Prop. 2023/24:83 och 2023/24:91, bet. 2023/24:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 404, 405 och 407).

68. Rskr. 2023/24:215

Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Prop. 2023/24:86, bet. 2023/24:SkU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 415–420).

69. Rskr. 2023/24:239

Digitaliserings- och postfrågor

Prop. 2023/24:73 och skr. 2023/24:7, bet. 2023/24:TU16 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om kompletterande bestämmelser till EU:s dataförvaltnings- förordning och punkt 4 om digitalisering i offentlig verksamhet: Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 500 och 501).

70. Rskr. 2023/24:241	Skr. 2024/25:75
Vårändringsbudget för 2024	Finans-
Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21	departementet

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade

anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kammarkollegiet, Ekonomi- styrningsverket, Statens servicecenter, Skatteverket, Tullverket, Krono- fogdemyndigheten, Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentverket respektive Post- och telestyrelsen. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslagen 1:14 (utg.omr. 02) och 1:2 (utg.omr. 26) respektive Utbetalningsmyndigheten. Den 18 juli 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning, a): Regeringen beslutade den 17 oktober

2024 att	öka Sveriges kvot	i	Internationella valutafonden	med
2 215 000 000 särskilda dragningsrätter. Punkten är slutbehandlad.
71. Rskr. 2023/24:259
Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och
effekter
Skr. 2023/24:125, bet. 2023/24:SkU28
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 22 augusti 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
72. Rskr. 2023/24:265
Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare försvarsmateriel och
ekonomiskt stöd till Ukraina
Prop. 2023/24:155, bet. 2023/24:FiU36
Skrivelsen är slutbehandlad.
Skrivelsen	slutbehandlades	i	budgetpropositionen för	2025

(prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6).

73. Rskr. 2023/24:268

Justerad skatt på tobak och nikotin

Prop. 2023/24:120, bet. 2023/24:SkU27

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 493–496).

74. Rskr. 2023/24:269

Redovisning av skatteutgifter 2024

Skr. 2023/24:98, bet. 2023/24:SkU29

281

Skr. 2024/25:75	Skrivelsen är slutbehandlad.
Finans-
departementet	Den 22 augusti 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	75. Rskr. 2023/24:270
	Undantag från mervärdesskatt för väpnade styrkor inom Nato
	Prop. 2023/24:137, bet. 2023/24:SkU26
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 20 juni	2024 utfärdade	regeringen de	lagar riksdagen antagit
	(SFS 497 och 498).
	76. Rskr. 2023/24:273
	Riktlinjer för den ekonomiska politiken
	Prop. 2023/24:100, skr. 2023/24:96, bet. 2023/24:FiU20
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och punkt 2 om
	Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska
	ramverket 2023: Skrivelsen har behandlats i budgetpropositionen för 2025
	(prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6).
	Punkterna är slutbehandlade.
	77. Rskr. 2023/24:277
	Riksbankens framställning om återställning av eget kapital – ändring i
	statens budget för 2024
	Framst. 2023/24:RB4, bet. 2023/24:FiU28
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om	återställning av	Riksbankens	eget kapital, b): Den
	19 september 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2024 avseende anslag 2:1. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om förutsättningar för återställning av Riksbankens eget
	kapital*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast ska återkomma
	till riksdagen med lagförslag som klargör förutsättningarna för
	Riksbankens framställningar om återställning av eget kapital till riks-
	dagen, där kravet på framställning ersätts med en möjlighet till detsamma,
	och särskilt förtydligar hur asymmetrin i redovisningsprinciperna för
	orealiserade vinster och förluster ska hanteras vid återställning av
	Riksbankens eget kapital. Promemorian Nya förutsättningar för
	Riksbankens finansiering har tagits fram inom Finansdepartementet och
	remitterats. Regeringen beslutade den 14 november 2024 propositionen
	Riksbankens finansiering (prop. 2024/25:50). I propositionen föreslogs
	bl.a. att orealiserade vinster på värderegleringskonton, utom det konto som
	avser guld, ska beaktas fullt ut vid återställning av Riksbankens eget
	kapital. Regeringen konstaterade i propositionen att den remitterade
	promemorian innehöll de lagförslag som krävdes för att tillgodose
	tillkännagivandet. Lagförslagen i propositionen motsvarar i allt väsentligt
	lagförslagen	i promemorian. Genom förslagen		i propositionen ansågs

282

tillkännagivandet	slutbehandlat. Tillkännagivandet skrevs			därför av.	Skr. 2024/25:75
Punkten är slutbehandlad.					Finans-
Punkt 3 om riksbankens självfinansiering*: Riksdagen har tillkännagett					departementet
att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med lagförslag som
tillgodoser Riksbankens behov av stärkta möjligheter till självfinansiering.
Promemorian Nya förutsättningar för Riksbankens finansiering har tagits
fram inom Finansdepartementet och remitterats. Regeringen beslutade den
14 november	2024	propositionen	Riksbankens	finansiering
(prop. 2024/25:50). I propositionen föreslogs att Riksbanken ska få kräva
att en andel av ett kreditinstituts inlåning och skuldförbindelser ska
motsvaras av institutets inlåning i Riksbanken, om Riksbankens eget
kapital understiger målnivån för det			egna kapitalet.	Regeringen

konstaterade i propositionen att den remitterade promemorian innehöll de lagförslag som krävdes för att tillgodose tillkännagivandet. Lagförslagen i propositionen motsvarar i allt väsentligt lagförslagen i promemorian. Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Tillkännagivandet skrevs därför av. Punkten är slutbehandlad.

78. Rskr. 2023/24:279

Årsredovisning för staten 2023

Skr. 2023/24:101, redogörelse 2023/24:RR4, bet. 2023/24:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

79. Rskr. 2023/24:281

Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2019–2023

Skr. 2023/24:104, bet. 2023/24:FiU32

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Riksmötet 2024/25

80. Rskr. 2024/25:1

Extra ändringsbudget för 2024 – Ytterligare materiel och ekonomiskt stöd till Ukraina

Prop. 2024/25:6, bet. 2024/25:FiU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Avsikten är att slutbehandla skrivelsen i 2025 års ekonomiska vårpropo- sition. Skrivelsen är inte slutbehandlad.

81. Rskr. 2024/25:8

Ny tullbefogenhetslag

Prop. 2023/24:132, bet. 2024/25:SkU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 4 oktober 2024 utfärdade regeringen	de lagar riksdagen antagit
(SFS 710–758).	283

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

284

82. Rskr. 2024/25:12

Nya regler om mervärdesskatt för små företag och ändrade regler för vissa tjänster och konstverk

Prop. 2023/24:149, bet. 2024/25:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 942).

83. Rskr. 2024/25:16

Flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto

Prop. 2023/24:159, bet. 2024/25:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 974).

84. Rskr. 2024/25:20

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digitala tjänster Prop. 2023/24:160, bet. 2024/25:NU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 954–957).

85. Rskr. 2024/25:26

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023

Skr. 2023/24:130, bet. 2024/25:FiU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

86. Rskr. 2024/25:27

Justeringar vad gäller det automatiska utbytet av upplysningar om finansiella konton

Prop. 2023/24:167, bet. 2024/25:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1017–1019).

87. Rskr. 2024/25:33

Europeiska gröna obligationer

Prop. 2024/25:21, bet. 2024/25:FiU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1085).

88. Rskr. 2024/25:49

Statens budget 2025 – Rambeslutet

Prop. 2024/25:1, 2024/25:15, 2024/25:25, 2024/25:26 och 2024/25:30, bet. 2024/25:FiU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2025–2027, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2025 och j) ålderspensionssystemets utgifter 2025 samt punkt 6 bemyndigande att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025. Punkterna är inte slutbehandlade.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2025: Den 6 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2025: Den 6 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser god- kännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2025. Den 19 februari 2025 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2025 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2025 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:1: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1127–1141).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:15 Avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, a och b: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1206–1208). Samma dag beslutade regeringen att underrätta Danmark om godkännande av avtalet. Den 12 december 2024 beslutade regeringen förordning om ikraftträdande av lagen (2024:1206) om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna (SFS 1276). Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:25 Utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifterna för upp till två anställda: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1152–1158).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:26 Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1177–1179).

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

285

Skr. 2024/25:75 Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i

Finans-statens budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition

departementet 2024/25:30 Sänkt skatt på bensin och diesel: Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1142–1145).

Punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2026 och 2027: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om bemyndiganden om upplåning, punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 6 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Den 19 februari 2025 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Punkterna är slutbehandlade.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), 2 c), 2 d), 2 j), 2 k) och

89. Rskr. 2024/25:50

Höständringsbudget för 2024

Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om höständringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 28 november 2024 beslutade regeringen om ändring av reglerings- brev för budgetåret 2024 avseende Skatteverket, Tullverket respektive anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24. Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungliga hov- och slottsstaten, anslag 1:14 inom utgiftsområde 2, Riksgäldskontoret respektive anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Den 12 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Konsumentverket. Punkten är slutbehandlad.

90. Rskr. 2024/25:61

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar

Prop. 2024/25:43, bet. 2024/25:FiU12

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1159–1166).

91. Rskr. 2024/25:66

En rätt för licenshavare att behandla uppgifter om lagöverträdelser

Prop. 2024/25:5, bet. 2024/25:KrU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1310).

286

92. Rskr. 2024/25:69

Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Prop. 2024/25:7, bet. 2024/25:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 5 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1246–1248).

93. Rskr. 2024/25:70

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SkU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 3: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

94. Rskr. 2024/25:73

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2025 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad.

95. Rskr. 2024/25:83

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2025 avseende Spelinspektionen. Punkten är slutbehandlad.

96. Rskr. 2024/25:91

Suspension av skatteavtalet med Ryssland

Prop. 2024/25:38, bet. 2024/25:SkU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1313).

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

287

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

288

97. Rskr. 2024/25:93

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om konsumentpolitiskt mål och punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Konsument- verket, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen respektive anslag 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter inom utgiftsområde 18. Punkterna är slutbehandlade.

98. Rskr. 2024/25:96

Digital operativ motståndskraft för finanssektorn

Prop. 2024/25:44, bet. 2024/25:FiU13

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1278–1291).

99. Rskr. 2024/25:97

Uppgifter som ska lämnas i samband med arbetsgivardeklarationen Prop. 2024/25:36, bet. 2024/25:SfU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 12 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1300–1302).

100. Rskr. 2024/25:100

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:TU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 22, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2025 avseende Post- och telestyrelsen, anslag 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive Myndigheten för digital förvaltning. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 22, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Post- och telestyrelsen respektive anslag 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 22, d) övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål, 6: Den 19 december 2024 beslutade regeringen förordning om ändring i förordningen (2016:602) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet (SFS 1336). Punkten är slutbehandlad.

101. Rskr. 2024/25:116	Skr. 2024/25:75
Utgiftsområde 24 Näringsliv	Finans-
Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU1	departementet

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal inom utgiftsområde 24 Näringsliv, anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv, anslag 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv respektive Revisorsinspektionen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1: Den 19 december 2024 beslutade rege- ringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, c) AB Göta kanalbolag: Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkt är inte slutbehandlad: 3 c).

102. Rskr. 2024/25:120

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU2

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om mål för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

inom utgiftsområde 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Utbetalningsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statskontoret, anslag 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling inom utgiftsområde 2, Kammarkollegiet, Finansinspektionen, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån, Statens fastighetsverk, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Bokföringsnämnden, anslag 1:14 inom utgifts- område 2, Statens servicecenter, anslag 1:16 Finansmarknadsforskning inom utgiftsområde 2, Upphandlingsmyndigheten respektive Utbetal- ningsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
ekonomiska åtaganden, 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen
regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens fastighetsverk
respektive anslag 1:16 Finansmarknadsforskning inom utgiftsområde 2.
Punkten är slutbehandlad.
Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
ekonomiska åtaganden, 2–4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen
regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten
är slutbehandlad.	289
	289

Skr. 2024/25:75	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
Finans-	ekonomiska åtaganden, 5: Den 19 december 2024 beslutade regeringen
departementet	regleringsbrev	för	budgetåret	2025	avseende		anslag 1:14 inom
	utgiftsområde 2 respektive anslag 1:1 Biståndsverksamhet inom utgifts-
	område 7. Regeringen beslutade den 6 februari 2025 att Sverige under
	2025–2029 ska medverka i kapitalhöjningen till Europeiska banken för
	återuppbyggnad och utveckling som sker genom teckning av aktier som
	tilldelas medlemsländerna. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 6 och 7: Den 19 december 2024 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kammarkollegiet.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 8: Den 19 december 2024 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens tjänstepensionsverk.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 9: Den 19 december 2024 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Fortifikationsverket. Punkten
	är slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden, 10: Den 19 december 2024 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens fastighetsverk.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av
	investeringsplaner,		1: Den 19 december			2024 beslutade regeringen
	regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Fortifikationsverket. Punkten
	är slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av
	investeringsplaner, 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regle-
	ringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) riksdagens tidigare
	ställningstagande i fråga om Statskontoret: Ärendet bereds i Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 d).
	103. Rskr. 2024/25:121
	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
	Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU3
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 25, a) anslagen för 2025: Den
	19 december	2024	beslutade regeringen			regleringsbrev för budget-
	året 2025 avseende		anslagen 1:1,	1:2	och	1:3 inom utgiftsområde 25
	respektive anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slut-
	behandlad.
	Om statens budget inom utgiftsområde 25, b) bemyndiganden om
	ekonomiska åtaganden: Den 19 december					2024	beslutade regeringen

290

regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:4 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad.

104. Rskr. 2024/25:122

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 26: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret respektive anslag 1:2 inom utgiftsområde 26. Punkten är slutbehandlad.

105. Rskr. 2024/25:123

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU5

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2025: Den 19 december 2025 beslutade regeringen regleringsbrev för budget- året 2025 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen inom utgiftsområde 27. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2027. Punkten är inte slutbehandlad.

106. Rskr. 2024/25:124

Riksbankens finansiering

Prop. 2024/25:50, bet. 2024/25:FiU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Riksbankens finansiering: Den 19 december 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1372).

Punkt 2 om deltagande i avvecklingssystem: Den 19 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1369–1371).

107. Rskr. 2024/25:125

Statens budget för 2025

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 6 februari 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

Skr. 2024/25:75 Finans- departementet

291

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

292

2.7 Utbildningsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2015/16

1. Rskr. 2015/16:228

Skolväsendet

Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11), 2019/20:75 (U 7), 2020/21:75 (U 5), 2021/22:75 (U 3), 2022/23:75 (U 3) och skr. 2023/24:75 (U 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt – ett nytt nationellt system för kunskapsbedöm- ning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och den 14 september 2017 beslutade regeringen proposi- tionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstate- rat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budget- propositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland (U2021/01447). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut

den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den						Skr. 2024/25:75
15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslog Skolverket bl.a.						Utbildnings-
att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan						departementet
och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari
2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning
av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som
andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande
kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de
högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket skulle
även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör
införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande
och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag skulle
redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den
15 mars 2024. Skolverket skulle enligt det nya uppdraget även analysera
och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigare-
läggas. Denna del av uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet
(Utbildningsdepartementet)	senast	den	15	september	2023

(U2023/00237). Skolverket har inkommit med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning beslutades den 11 januari 2024. Skolverket skulle i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden undanta lågstadiet från digitaliseringen. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd förlängdes och ska slutredovisas senast den 1 december 2026 (U2024/00057). Skolverket arbetar vidare i enlighet med beslutat uppdrag och har under 2024 lämnat tre redovisningar. Skolverket redovisade den 7 februari 2024 uppdraget om den centrala rättningens och den externa bedömningens effekter på likvärdigheten i bedömningen (dnr 2021:1673). Samma datum redovisade Skolverket även uppdraget att digitalisera de nationella proven, arbetet med central rättning och arbetet med försöksverksamheten enligt förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning (dnr 2021:357). Slutligen redovisade Skolverket den 15 mars 2024 uppdraget om utökning av central rättning (dnr. 2023:2). Regeringen beslutade den 23 januari 2025 ändring av uppdraget till Statens skolverk att digitalisera de nationella proven m.m. Ändringen innebär att Skolverket i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden även ska, helt eller delvis, digitalisera bedömningsstöden i lågstadiet, om myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

2. Rskr. 2016/17:250

Skolväsendet – grundläggande om utbildningen

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17

293

Skr. 2024/25:75	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14),
Utbildnings-	2019/20:75 (U 10), 2020/21:75 (U 8), 2021/22:75 (U 5), 2022/23:75 (U
departementet	4) och skr. 2023/24:75 (U 3).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som
	utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska
	införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade
	regeringen propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala
	(prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkänna-
	givandet om digitala och centralt rättade nationella prov var slutbehandlat.
	Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i
	propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsut-
	skottet konstaterade att frågan inte hade hanterats i enlighet med riksda-
	gens tillkännagivande och att det därmed inte var tillgodosett (bet.
	2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen
	konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr.
	16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter var öppen. Den 7 november 2019
	beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019
	avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i
	uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt
	förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget
	redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket
	redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och
	bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k.
	Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-
	311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor
	om överföring av personuppgifter till tredjeland. Genom en ändring av
	uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739,
	U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur
	central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska,
	svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med
	uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan
	central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346).
	Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut
	den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den
	15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslog Skolverket bl.a.
	att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan
	och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket fick den 26 januari
	2023 i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning
	av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som
	andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande
	kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de
	högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket skulle
	även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör
	införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande
	och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag skulle
	redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den
	15 mars 2024. Enligt Skolverkets förslag i den tidigare delredovisningen
294	skulle central rättning införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan

och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket skulle enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Skolverket inkom med en redovisning i vilken det framgår att central rättning kan införas ett år tidigare än man tidigare sagt, dvs. hösten 2026 avseende nationella prov i gymnasieskolan och våren 2028 avseende prov i årskurs 9 (U2023/02645). Ett ändrat uppdrag till Skolverket för att tidigarelägga genomförandet av central rättning beslutades den 11 januari 2024. Skolverket skulle i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden undanta lågstadiet från digitaliseringen. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd förlängdes och ska slutredovisas senast den 1 december 2026 (U2024/00057). Skolverket lämnade under 2024 tre redovisningar. Skolverket redovisade den 7 februari 2024 uppdraget om den centrala rättningens och den externa bedömningens effekter på likvärdigheten i bedömningen (dnr. 2021:1673). Samma datum redovisade Skolverket även uppdraget att digitalisera de nationella proven, arbetet med central rättning och arbetet med försöksverksamheten enligt förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning (dnr. 2021:357). Slutligen redovisade Skolverket den 15 mars 2024 uppdraget om utökning av central rättning (dnr. 2023:2). Regeringen beslutade den 23 januari 2025 ändring av uppdraget till Statens skolverk att digitalisera de nationella proven m.m. Ändringen innebär att Skolverket i arbetet med att digitalisera de nationella proven och bedömningsstöden även ska, helt eller delvis, digitalisera bedömningsstöden i lågstadiet, om myndigheten bedömer att det finns ett sådant behov. Uppdragstiden för införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad.

3. Rskr. 2016/17:251

Skolväsendet – lärare och elever

Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15), 2019/20:75 (U 11), 2020/21:75 (U 9), 2021/22:75 (U 6),2022/23:75 (U

5)och skr. 2023/24:75 (U 4). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkes- vägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbild- nings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesväg-

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

295

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

296

ledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den

20juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet remitterades. Regeringen gick vidare med förslaget om digitala verktyg och föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) att medel skulle avsättas för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den

19december 2019 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Den 14 december 2023 beslutade regeringen att skriva av betänkandet (U2019/00243). Skolverket redovisade uppdraget den 16 januari 2024. Skolverket har utvecklat och lanserat tolv digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning på webbplatsen Utbildningsguiden. Målgrupperna är elever som ska välja grund- eller gymnasieskola, vårdnadshavare som söker förskola eller skola för sitt barn, vuxna som söker efter utbildning eller yrke samt studie- och yrkesvägledare. Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.13 s. 66 och 67) framgår att regeringen bedömde att de digitala verktygen som Statens skolverk tagit fram kommer att underlätta och förbättra såväl studie- och yrkesvägled- ningens arbete som målgruppernas möjlighet till val av utbildning. Det finns även stöd på Skolverkets webbplats som ger exempel på hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i undervisningen. Dessa stöd kan bidra till att öka elevernas motivation för skolan och till att minska elevernas avhopp. Enligt regeringen kan detta även leda till att studie- och yrkesvägledningen som helhet stärks. Regeringen bedömde att ytterligare insatser inom området inte är nödvändiga utan ansåg att tillkännagivandet med dessa insatser var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

4. Rskr. 2017/18:221

Lärare och elever

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13), 2020/21:75 (U 10), 2021/22:75 (U 7),2022/23:75 (U 6) och skr. 2023/24:75 (U 5).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskaps- underlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020.

Regeringen meddelade 2021 att arbetet inte kunnat prioriteras med	Skr. 2024/25:75
anledning av den då pågående pandemin. Regeringen har inte heller	Utbildnings-
därefter haft möjlighet att prioritera arbetet. Regeringen har för avsikt att	departementet
fortsätta den påbörjade analysen av frågan under 2025. Punkten är inte
slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

5. Rskr. 2018/19:44

Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34), 2019/20:75 (U 16), 2020/21:75 (U 13), 2021/22:75 (U 9), 2022/23:75 (U 8) och 2023/24:75 (U 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutfö- rare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utred- ningen behandlade motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av denna utredning inväntades för att frågan skulle kunna beredas vidare inom Regeringskansliet. Utredningens slutbetänkande lämnades den 18 december 2019 (SOU 2019:58). Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16 avsnitt 6.2.2, s. 216) angav regeringen att den bedömde att ytterligare överväganden behövde göras och därför avsåg att återkomma i frågan. Frågan behand- lades i propositionen Långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser (prop. 2024/25:19) som regeringen beslutade den 26 september 2024. I propositionen behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om villkoren för offentliga och privata forskningsutförare. Mot bakgrund av de skäl som redovisades i propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat (s. 220–222). Punkten är slut- behandlad.

6. Rskr. 2018/19:104

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19), 2020/21:75 (U 16), 2021/22:75 (U 11), 2022/23:75 (U 9) och skr. 2023/24:75 (U 7).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16

d)Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och

297

Skr. 2024/25:75	återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44).
Utbildnings-	Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i
departementet	uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen
	redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig
	grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan,
	specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet remitterades.
	Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 Skolverket i uppdrag att inför
	ett införande av en tioårig grundskola, erbjuda förskollärare verksamma i
	förskoleklassen fortbildningsinsatser (dnr U2020/06613). Uppdraget har
	lämnats även i regleringsbreven för 2022 och 2023 (dnr U2021/04941 och
	U2022/04067). I budgetpropositionen för 2024 har medel avsatts för 2025
	och 2026 för förberedande insatser för införande av en tioårig grundskola
	(prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.2, s. 66, bet. 2023/24:UbU1, rskr.
	2023/24:103). Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr
	16 avsnitt 3.5.3 s. 71 och 72, bet. 2024/25/UbU1, rskr. 2024/25:110)
	framgår att regeringen beräknar att medel behöver avsättas till kommu-
	nerna för genomförandet av reformen från och med 2028. Den 30 januari
	2025 beslutade regeringen lagrådsremissen En tioårig grundskola.
	Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under
	våren 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2018/19:171
	Gymnasieskolan
	Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21), 2020/21:75 (U 17) och
	2021/22:76 (U 12), 2022/23:75 (U 10) och skr. 2023/24:75 (U 8).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en
	ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie
	utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen beslutade
	den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder
	för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01, dir.
	2021:23). I kommittédirektiven angav regeringen att uppdraget att utreda
	hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin
	utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Den 3 juni 2022 redovisades
	etänkandet I mål – vägar vidare för att flera unga ska nå målen med sin
	gymnasieutbildning (SOU 2022:34). Betänkandet remitterades. Den 9 juni
	2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna
	förslag som bidrar till att trygga kompetensförsörjningen och att fler elever
	får med sig de kunskaper de behöver för att kunna försörja sig själva (dir.
	2022:74). Utredningen tog sig namnet Utredningen om fler vägar till
	arbetslivet. Regeringen beslutade den 13 juli 2023 tilläggsdirektiv enligt
	vilket utredningen bl.a. skulle lämna förslag om nya valbara gymnasiala
	yrkesutbildningar – yrkesskola – som kan ge elever en snabbare etablering
	på arbetsmarknaden (dir. 2023:114). Utredningen lämnade betänkandet
	Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) den 20 november 2024.
	Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut den 22 maj 2025.
298	Beredning pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
298

8. Rskr. 2018/19:194

Grundläggande om utbildning

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22), 2020/21:75 (U 18), 2021/22:75 (U 13), 2022/23:75 (U 11) och skr. 2023/24:75 (U 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen beslutade den 2 november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat analysera förutsättningarna för och möjliga effekter av skriftliga ordningsomdömen samt vid behov föreslå en lämplig reglering och vilka skolformer och årskurser som den i så fall bör omfatta (dir. 2023:154). Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förut- sättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

9. Rskr. 2018/19:269

Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier

Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25),2020/21:75 (U 19), 2021/22:75 (U 14), 2022/23:75 (U 12) och skr. 2023/24:75 (U 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet remitterade den 17 juli 2020 en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrotts- gymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. Regeringen har inte haft möjlighet att prioritera arbetet. Avsikten är att återkomma till riksdagen i frågan så snart som möjligt. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

Riksmötet 2020/21

10. Rskr. 2020/21:14

Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten – regler, tillämpning och tillsyn

Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32), 2021/22:75 (U 17),

2022/23:75 (U 15) och skr. 2023/24:75 (U 11).

299

Skr. 2024/25:75	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Utbildnings-
departementet	Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag
	från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att rege-
	ringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till
	regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar rege-
	ringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då
	beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i
	skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om
	bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig
	för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen
	meddelande 2021 att den avsåg att påbörja en analys av Riksrevisionens
	rekommendationer under 2022. Som ett led i arbetet med elevers närvaro
	i skolan beslutade regeringen den 2 november 2023 kommittédirektiv
	Varaktigt förbättrad trygghet och studiero (dir. 2023:154). I utredningens
	uppdrag ingår bland annat att lämna förslag om ett nationellt
	frånvaroregister som möjliggör systematiska uppföljningar av elevers
	skolfrånvaro. I uppdraget ingår även att föreslå definitioner av giltig
	respektive ogiltig frånvaro på lämplig nivå i skolförfattningarna, som vid
	behov även förtydligar förhållandet till anmäld och oanmäld frånvaro.
	Utredningen överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre
	förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8).
	Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 14 maj 2025.
	Regeringen avser att under 2025 tillsätta en utredning om undantag från
	skolplikten. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt
	frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk
	i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister
	och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades
	den 16 december 2021 (U2021/04976). Regeringskansliets analys visade
	att frågan kräver ändringar i skollagen. Regeringen beslutade den
	2 november 2023 kommittédirektiv Varaktigt förbättrad trygghet och
	studiero (dir. 2023:154). I utredningens uppdrag ingår bland annat att
	lämna förslag om ett nationellt frånvaroregister som möjliggör
	systematiska uppföljningar av elevers skolfrånvaro. Utredningen skulle
	redovisa sitt uppdrag senast den 20 december 2024. Utredningen tog sig
	namnet Stärkt trygghet och studiero i skolan. Den 20 december 2023
	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende
	Skolverket (U2023/03701). I regleringsbrevet ingår ett uppdrag att kart-
	lägga elevfrånvaron i de obligatoriska skolformerna. Syftet med kart-
	läggningen är att ge en uppföljande nationell bild över omfattningen av
	elevfrånvaron sedan Skolverkets kartläggning 2021. Skolverket redo-
	visade uppdraget den 20 november 2024 (U2024/02605). Utredningen
	överlämnade den 29 januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för
	trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Betänkandet har remitterats
	och remisstiden går ut den 14 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	11. Rskr. 2020/21:196
300	Förskolan
300

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:UbU7 Skr. 2024/25:75 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 20), 2022/23:75 (U 17) och skr. Utbildnings-

2023/24:75 (U 12).	departementet
Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att det är hög tid att regeringen tillsätter en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning (rskr. 2020/21:196 och bet. 2020/21:UbU7 s. 28). Regeringen beslutade den 21 november 2024 kommittédirektiv En likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola (dir. 2024:113). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att lämna förslag i syfte att alla förskolor i Sverige ska ges likvärdiga förutsättningar att erbjuda barnen en utbildning av god kvalitet. Genom direktiven ansågs

tillkännagivandet slutbehandlat (U2021/01322). Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

12. Rskr. 2021/22:136

Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister Prop. 2021/22:45, bet. 2021/22:UbU10

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 21) och skr. 2023/24:75 (U 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om förtydligande av särskilda skäl när det gäller den s.k. tvåårsregeln*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de särskilda skälen för att återkalla ett godkännande när det gäller den s.k. tvåårsregeln bör förtydligas (bet. 2021/22:10, s. 38). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2022. Den analys som Regeringskansliet har gjort visar att ett ytterligare förtydligande av vad som anses vara sådana särskilda skäl att ett outnyttjat godkännande inte bör återkallas kräver lagändring och att erfarenheter från tillämpningen av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan behovet av en lagändring övervägs. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2021/22:145

Riksrevisionens rapport om urvalet av elever till Pisaundersökningen Skr. 2021/22:39, bet. 2021/22:UbU5

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 23) och skr. 2023/24:75 (U 16).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om Pisaundersökningens tillförlitlighet och förtroendet för undersökningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska säkra tillförlitligheten i genomförandet av internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan samt genomföra en analys av hur förtroendet för Pisastudien kan återupprättas (bet. 2021/22:UbU5 s. 18). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå hur uppgifter om exkluderade elever kan

särredovisas i Pisaundersökningen. I uppdraget ingick även att analysera

301

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

302

och, vid behov, föreslå hur kunskapsresultaten för olika grupper av elever på andra sätt bättre kan följas upp i olika internationella undersökningar samt lämna nödvändiga författningsförslag (U2022:02, dir. 2022:73). Utredningen överlämnade den 18 december 2023 betänkandet Uppfölj- ning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95) till regeringen. I betänkandet framför utredningen att regeringen och dess förvaltningsmyndighet Skolverket har vidtagit nödvändiga åtgärder för att exkluderingen av elever i Pisa-undersökningen ska ske enligt gällande rätt. Mot den bakgrunden lämnar därför utredningen frågan utan vidare åtgärd. Av budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.13 s. 67) framgår att regeringen bedömde att tidigare problem med redovisningen av exkluderingen och därmed tillförlitligheten av PISA-undersökningen har åtgärdats. Regeringen hade inte heller fått några signaler på att det fanns problem med tillförlitligheten i genomförandet när det gäller andra internationella kunskapsmätningar. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

14. Rskr. 2021/22:205

Övergripande skolfrågor

Motion från allmänna motionstiden 2021/22:3990, bet. 2021/22:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 28) och skr. 2023/24:75

(U 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om färre riktade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska minska antalet riktade statsbidrag som avser

gymnasieskolan till förmån för generella bidrag (bet. 2021/22:UbU14 s. 20). Utredningen En ändamålsenlig kommunal- ekonomisk utjämning (Fi 2022:03) har bl.a. haft i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämnings- systemet och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet. Utred- ningstiden förlängdes till 3 juli 2024 (dir. 2024:17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 16 avsnitt 3.6.5 s. 67) angav regeringen att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslags- struktur och anslagsändamål. I propositionen angavs också att syftet med det är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. I budgetpropostionen för 2024 angav regeringen att ambi- tionen i budgetpropositionen för 2023 kvarstår och konstaterade samtidigt att den ekonomiska styrningen av skolväsendet behöver utvecklas (prop. 2023/24:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.3 s. 68). Utredningen En ändamåls- enlig kommunalekonomisk utjämning lämnade sitt betänkande den 2 juli 2024. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte t.o.m. den 8 november 2024. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop.

2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.4 s. 72) föreslagit ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar på skolområdet. Förslaget innebär att fyra statsbidrag som bl.a. fördelas till gymnasieskolan stegvis slås samman under 2025 och 2026. Det samlade statsbidraget är ett led i regeringens arbete för att minska antalet riktade statsbidrag i syfte att underlätta huvudmännens administrativa arbete med statsbidragen. Punkten är inte slutbehandlad.

15. Rskr. 2021/22:340

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Prop. 2021/22:156, bet. 2021/22:UbU31

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 32) och skr. 2023/24:75 (U 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om utredning om finansiering av resursskolor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag (bet. 2021/22:UbU31 s. 35). I regeringens skrivelse Riksrevi- sionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp. Det framgick av skrivelsen att den utredningen även bör se över finansieringen av resursskolorna. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En natio- nell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I utredningens uppdrag ingår bland annat att utreda och lämna förslag till ett system för finansiering av fristående resursskolor som är utformat på ett sätt som är anpassat till resurskolornas särskilda karaktär och förutsättningar, och att utreda och föreslå hur finansieringen av fristående resursskolor kan hanteras inom ramen för ett system med en nationellt bindande skol- pengsnorm. Utredningen ska redovisa dessa delar senast den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

16. Rskr. 2021/22:362

Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:UbU32

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 33) och skr. 2023/24:75 (U 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med ett förslag på ett resursfördelningssystem till skolan (bet. 2021/22:UbU32 s. 26). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviserades att en utredning skulle tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen hade tagit upp samt att regeringen vid utformningen av kommittédirektiven hade för avsikt att beakta vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller finansieringen av svensk skola. Skrivelsen lämnades till riksdagen den 28 december 2022. Den

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

303

Skr. 2024/25:75 2 november 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell

Utbildnings- skolpengsnorm för ökad likvärdighet (dir. 2023:153). I uppdraget ingår

departementet bland annat att föreslå en modell för att fastställa en nationell skolpengsnorm för kommunala och enskilda huvudmän som tar hänsyn till olika huvudmäns strukturella förutsättningar och behov. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 april 2025. Uppdraget att föreslå ett nytt resursfördelningssystem för gymnasieskolan och anpassade gym- nasieskolan, inklusive för fristående resursskolor i dessa skolformer, ska redovisas senast den 1 november 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

304

Punkt 9 om utredning om skolpengen*: Riksdagen har tilkännagett för regeringen att den bör utreda vissa frågor om skolpengen, bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet och på vilka grunder skolpengen ska kunna dras tillbaka om det förekommer brottslighet i huvudmannens verksamhet (bet. 2021/22:UbU32 s. 29). Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan genom att den 6 juli 2023 besluta tilläggsdirektiv (dir. 2023:109) till Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08). Utredaren har bl.a. i uppdrag att utreda och föreslå hur utbetalda kommunala bidrag till en enskild huvudman ska kunna återkrävas om en ställföreträdare för huvudmannen blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, och att utreda och föreslå i vilka andra fall utbetalda kommunala bidrag ska kunna återkrävas. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

17. Rskr. 2021/22:406

Ett mer likvärdigt skolval

Prop. 2021/22:158, bet. 2021/22:UbU33

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 38) och skr. 2023/24:75 (U 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på ett utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som möjlig urvalsgrund (bet. 2021/22:UbU33 s. 32). Regeringen lämnade den 30 juni 2022 ett uppdrag till Skolverket att med utgångspunkt i relevanta analyser, slutsatser och förslag i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola (numera anpassad grundskola) administre- rat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag (U2022/02561). Skolverket skulle analysera de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för ett sådant system. I uppdraget angavs att regeringen parallellt med att Skolverket genomförde uppdraget hade för avsikt att överväga på vilket sätt urvalsgrunderna bör förändras. Skolverket redovisade uppdraget den 6 september 2023. Med hänsyn till rådande juridiska förhållanden bedömde Skolverket att det inte är möjligt att införa ett gemensamt

skolvalssystem i enlighet med den modell som föreslagits i betänkandet	Skr. 2024/25:75
(SOU 2020:28). Enligt Skolverket är underlaget i betänkandet otillräckligt	Utbildnings-
för att myndigheten ska kunna lämna konkreta författningsförslag. För att	departementet
sådana ska kunna lämnas behöver ett antal områden utredas vidare. Frågan
bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
18. Rskr. 2021/22:412
In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet
Prop. 2021/22:155, bet. 2021/22:UbU26
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 40) och skr. 2023/24:75 (U 22).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om in- och utpasseringskontroller (reservation 2)*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om in- och
utpasseringskontroller. Enligt tillkännagivandet bör regeringen överväga
nya arbetssätt och andra tekniska lösningar som kan bidra till att motverka
fusk vid högskoleprovet (bet. 2021/22:UbU26 s. 41). Lagen (2022:1101)
om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet trädde i kraft den
1 juli 2023 och in- och utpasseringskontroller genomfördes för första
gången vid det högskoleprov som anordnades i oktober 2023. Regeringen
beslutade den 20 december 2023 regleringsbrev för budgetåret 2024
avseende Universitets- och högskolerådet (UHR). Myndigheten fick då i
uppdrag att analysera om det finns behov av ytterligare åtgärder för att
motverka fusk på högskoleprovet, och i så fall föreslå sådana åtgärder
(U2023/03655). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbild-
ningsdepartementet) den 11 december 2024. Regeringen avser att åter-
komma till riksdagen under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2022/23

19. Rskr. 2022/23:56

Höständringsbudget för 2022

Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 44) och skr. 2023/24:75 (U 23). Skrivelsen är slutbehandlad.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022– 2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Den 20 december

2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende

305

Skr. 2024/25:75	Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Den 19 december
Utbildnings-	2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Stockholms
departementet	universitet. Punkten är slutbehandlad.
	20. Rskr. 2022/23:108
	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
	Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (U 47) och skr. 2023/24:75 (U 24).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16:

b)Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen:

1. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad.

3. bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Uppsala univer- sitet. Punkten är slutbehandlad.

4. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2023– 2025 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Linköpings universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Linköpings universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Linköpings universitet. Punkten är slutbehandlad.

5. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, Infrafrontier ERIC, och bemyndigar regeringen att under 2023–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Karolinska institutet. Den 19 december 2024

306

beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad.

6.bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Karolinska institutet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Se även U33 punkten b) 5. Punkten är slutbehandlad.

7.bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.

8.bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.

9.bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom it- området under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC Digital) på högst 400 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad.

10.bemyndigar regeringen att under 2023–2025 för anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Luleå tekniska universitet. Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Luleå tekniska universitet. Den 19 december

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

307

Skr. 2024/25:75	2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Luleå
Utbildnings-	tekniska universitet. Punkten är slutbehandlad.
departementet	Följande punkt är inte slutbehandlad: 1 b) 5.
	21. Rskr. 2022/23:182
	Övergripande skolfrågor
	Motion från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:UbU5.
	Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (U 27).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 15 om tillstånd och tillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att den bör överväga att se över för- och nackdelarna med att
	ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn även för enskilda
	förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg. Regeringen har i budget-
	propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utgiftsområde 16 avsnitt 3.3.13 s.
	67–69) behandlat tillkännagivandet. Regeringen har bedömt att för- och
	nackdelarna med att ge Skolinspektionen ansvar för tillstånd och tillsyn
	även för enskilda förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg har
	övervägts i propositionen. Mot bakgrund av de skäl som redovisas i
	propositionen har regeringen bedömt att tillkännagivandet därmed är
	slutbehandlat (s. 69). Punkten är slutbehandlad.
	Riksmötet 2023/24
	22. Rskr. 2023/24:103
	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
	Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:UbU1
	Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (U 38).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16:

b)Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen:

1.godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i kunskaps- och innovationsplattformen inom kultur och kreativa näringar under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Culture and Creativity) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 300 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Uppsala universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad.

2.godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i konsortiet The Academic Model Providing Access to Healthcare (AMP ATH) och bemyndigar regeringen att under 2024–2027 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 200 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Linköpings universitet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen

308

regleringsbrev för 2025 avseende Linköpings universitet. Punkten är inte slutbehandlad.

3.bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging- ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad.

4.bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om

en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst

1600 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den

19december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska höskolan. Punkten är inte slutbehandlad.

5.bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 540 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad.

7.bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att bilda eller förvärva ett aktiebolag och tillse att den verksamhet som bedrivs i den ideella föreningen EISCAT Scientific Association (EISCAT) överförs till bolaget: Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Vetenskapsrådet ska i januari 2026 lämna rapport om hur arbetet fortskridit. Punkten är inte slutbehandlad.

8.bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att för svenska statens räkning teckna aktier i det bolag som avses i punkt 7 och att delvis överlåta aktier i bolaget till norska och finska staten: Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den 25 november 2024 tecknade Vetenskapsrådet aktier

iEISCAT AB samtidigt som norska och finska staten gjorde motsvarande. Någon överlåtelse av aktier i bolaget från svenska staten till norska och finska staten med stöd av bemyndigandet behövdes därmed inte. Punkten är slutbehandlad.

9.bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2024 tillse att tillgångar och skulder i EISCAT överförs till det bolag som avses i punkt 7: Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Vetenskapsrådet ska i januari 2026 lämna rapport om hur arbetet fortskridit. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

309

Skr. 2024/25:75	10. godkänner att verksamheten i det bolag som avses i punkt 7 ska
Utbildnings-	bedrivas utan vinstsyfte, med beaktande av Sveriges säkerhet och andra
departementet	utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intressen och innefatta
	finansiering, drift, förvaltning och utveckling av infrastruktur för under-
	sökningar av georymdmiljön samt tillhandahållande av data för forskning:
	Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag
	till Vetenskapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308).
	EISCAT AB registrerades av Bolagsverket den 25 november 2024.
	Bolagets verksamhet framgår av dess bolagsordning. Punkten är
	slutbehandlad.
	11. bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen
	bestämmer, att vidta de övriga åtgärder som är nödvändiga för att
	genomföra punkterna 7–10 ovan:). Den 10 oktober 2024 beslutade
	regeringen om bemyndigande och uppdrag till Vetenskapsrådet att bilda
	och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Vetenskapsrådet ska i januari
	2026 lämna rapport om hur arbetet fortskridit. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	13. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i
	European Solar Telescope (EST-ERIC) och bemyndigar regeringen att
	under 2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsk-
	ningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000
	kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för
	budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 be-
	slutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	14. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i
	Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities (DARIAH
	ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1
	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en
	årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 20 december 2023
	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende
	Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 beslutade regeringen reglerings-
	brev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad.
	15. godkänner att regeringen under 2024 beslutar om medlemskap i Low
	Frequency Array (LOFAR ERIC) och bemyndigar regeringen att under
	2024–2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings-
	information besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor:
	Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
	2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 beslutade
	regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är
	inte slutbehandlad.
	16. bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 3:1
	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om årliga
	medlemsavgifter i följande ERIC-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace
	Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en medlemsavgift på
	högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center
	(EMBRC-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor,
	European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift
	på högst 1 500 000 kronor, European Open Screen Infrastructure (EU-
	OPENSCREEN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor,
310	Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med

en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor och Integrated Carbon Obser- vation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 20 december 2023 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Den 19 december 2024 be- slutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: Punkt 1 b) 1–5, 7, 9, 11, 13–16.

23. Rskr. 2023/24:189

Att få läsa i snabbare takt och på en högre nivå

Prop. 2023/24:79, bet. 2023/24:UbU16

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 410–412).

24. Rskr. 2023/24:247

Vårändringsbudget för 2024

Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024:

Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Centrala studie- stödsnämnden och Statens skolverk. Punkten är slutbehandlad.

Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan och Rymdstyrelsen. Punkten är slut- behandlad.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen:

a)bemyndigar regeringen att under 2024–2026 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift till European Research Infrastructure för Imaging Tech- nologies in Biological and Biomedical Sciences (Euro-Bioimaging -ERIC) på högst 2 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

311

Skr. 2024/25:75	regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Kungl. Tekniska högskolan.
Utbildnings-	Punkten är inte slutbehandlad.
departementet	b) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 3:1 Vetenskaps-
	rådet: Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16
	Utbildning och universitetsforskning: Punkten är slutbehandlad.
	c) bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen
	bestämmer, att under 2024 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet; Forskning
	och forskningsinformation inom utgiftsområde 16 Utbildning och univer-
	sitetsforskning för statens räkning förvärva aktier till ett belopp om högst
	10 000 000 kronor i samband med att aktier tecknas i det bolag som
	övertar verksamheten i EISCAT Scientific Association: Den 10 oktober
	2024 beslutade regeringen om bemyndigande och uppdrag till Veten-
	skapsrådet att bilda och förvalta aktiebolag (U2024/01308). Den
	25 november 2024 förvärvade Vetenskapsrådet aktier i EISCAT AB.
	Punkten är slutbehandlad.
	Följande punkt är inte slutbehandlad: Punkt 1 a).
	25. Rskr. 2023/24:260
	Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet vid universitet och
	högskolor
	Skr. 2023/24:118, bet. 2023/24:UbU17
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	Riksmötet 2024/25
	26. Rskr. 2024/25:30
	Ett effektivare omställningsstudiestöd
	Prop. 2023/24:168, bet. 2024/25:UbU5
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 21 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 1087 och 1088).
	27. Rskr. 2024/25:39
	Stärkta skolbibliotek
	Prop. 2023/24:164, 2024/25:UbU3
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 21 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit
	(SFS 1072 och 1073).
	28. Rskr. 2024/25:40
	Ändringar i ikraftträdandet av bestämmelser om det nationella
	professionsprogrammet
	Prop. 2023/24:166, bet. 2024/25UbU4
	Skrivelsen är slutbehandlad.
312

Den 21 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1074).

29. Rskr. 2024/25:48

Långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser

Prop. 2023/24:19, bet. 2024/25:UbU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1146–1149).

30. Rskr. 2024/25:55

Höständringsbudget för 2024

Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

31. Rskr. 2024/25:84

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17:

a)Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen. Punkten är slut- behandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, punkt 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 14:3 Bidrag till tolkutbildning. Punkten är slutbehandlad.

32. Rskr. 2024/25:103

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UbU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 15:

a)Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen. Punkten är slut- behandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden:

Riksdagen bemyndigar regeringen att:

1.under 2025 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 309 500 000 000 kronor: Den

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

313

Skr. 2024/25:75	19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret
Utbildnings-	2025 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad.
departementet	2. under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare
	åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom
	de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 19 december 2024 beslutade
	regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslag 1:6.
	Punkten är slutbehandlad.
	33. Rskr. 2024/25:110
	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
	Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:UbU1
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 16:

a)Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen. Punkten är slut- behandlad.

b)Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen:

1.bemyndigar regeringen att under 2025–2035 göra sådana utfästelser som krävs för att Lunds universitet och Uppsala universitet ska kunna administrera och utbetala studiemedel till amerikanska studenter för amerikanska statens (Amerikas förenta staters) räkning inom ramen för Free Application for Federal Student Aid (FAFSA): Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Lunds och Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad.

2.bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom klimat- området under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Climate-KIC) på högst 350 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025avseende Lunds universitet. Punkten är slutbehandlad.

3.bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Cancer Core Europe på högst 800 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad.

4.bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till den ideella föreningen Ebrains på högst 350 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad.

5.bemyndigar regeringen att under 2025–2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till en kunskaps- och innovationsplattform inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen

314

regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad.

6.bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel på högst 11 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linné- universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad.

7.bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag till European Spallation Source ERIC (ESS) på högst 1 176 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

8.godkänner att regeringen under 2025 beslutar om medlemskap i European Solar Telescope (EST-ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation besluta	om en årlig medlemsavgift på högst
6 000 000 kronor: Den 19	december 2024 beslutade regeringen

regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad.

9.godkänner att regeringen under 2025 beslutar om medlemskap i Low Frequency Array (LOFAR ERIC) och bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och

forskningsinformation besluta om en årlig medlemsavgift på högst

1500 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen reglerings- brev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad.

10.bemyndigar regeringen att under 2025 och 2026 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om årliga medlemsavgifter i följande ERIC-konsortier: European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor och Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 700 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är inte slutbehandlad.

11.bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget 3:1 Veten- skapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlems- avgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad.

12.bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att under 2025 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för statens räkning förvärva aktier till ett belopp om högst 10 000 000 kronor i samband med att aktier tecknas i det bolag som övertar verksamheten i den ideella föreningen EISCAT

Skr. 2024/25:75 Utbildnings- departementet

315

2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2007/08

1. Rskr. 2007/08:24

Tilläggsbudget 2 för 2007

Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11

Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4), 2019/20:75 (N 2), 2020/21:75 (N 2), 2021/22:75 (N 2), 2022/23:75 (KN 1) och 2023/24:75 (KN 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussam- arbetet.

Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB.

Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå för- slag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utveckl- ingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan.

Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgälds- kontoret i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgälds- kontoret att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstäm- melse med innehållet i det förslag som Riksgäldskontoret överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalade 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN).

I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgäldskontoret om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

317

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

318

av avtalet om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN kvartalsvis erlägger till Riksgäldskontoret. I juni 2021 återkallade GKN skriftligen denna hemställan.

I oktober 2023 inkom Riksgäldskontoret med en hemställan om att regeringen ska ändra uppdragen till myndigheten för att tydliggöra att myndigheten har mandat att hantera de frågor som uppkommer i enlighet med och som en följd av avtalen mellan GKN och staten. Regeringen gav i mars 2024 Riksgäldskontoret i uppdrag (KN2024/00664) att för statens räkning förvalta de avtal som Riksgäldskontoret, för statens räkning, har ingått med GKN. Härigenom förtydligades att Riksgäldskontoret även ska förvalta avtalen och på ett ändamålenligt sätt löpande hantera de frågor som uppkommer i enlighet med och som en följd av avtalen samt därutöver träffa avtal om nödvändiga ändringar i avtalen mellan staten och GKN.

Riksgäldskontoret inkom i januari 2025 med en skrivelse där myndigheten konstaterar att den inte längre behöver nyttja medel för kostnader i samband med delfinansiering av de aktuella flygprojekten. Eftersom regeringen därför inte längre har behov av att använda bemyndigandet om låneram kräver riksdagsskrivelsen inte något vidare ställningstagande från regeringens sida. Den 20 februari 2025 beslutade regeringen därför att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2009/10

2. Rskr. 2009/10:223

Sveriges hantering av utsläppsrätter

Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1), 2019/20:75 (M 1), 2020/21:75 (M 1), 2021/22:75 (M 1), 2023/23:75 (KN

2)och 2023/24:75 (KN 2). Skrivelsen är slutbehandlad.

Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av ut- släppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11).

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.8, s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riks- dagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläpps- utrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsut- rymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläpps- utrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla

åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen God- kännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regerings- beslut för uppdrag till Statens energimyndighet att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Statens energimyndighet genomförde full- görande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015.

Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 avsnitt 1 s. 9, och avsnitt 3.10 s. 96 och 97) riksdagens bemyn- digande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Program- met för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran.

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energi- myndighet att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen före- slog i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.7s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyoto- protokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013– 2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för inter- nationella klimatinsatser.

Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016.

Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoproto- kollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016 var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.8 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har gene- rerats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levere- rats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122).

Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.6s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitions- nivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

319

Skr. 2024/25:75	Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energi-
Klimat- och	myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under
näringslivs-	Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatin-
departementet	satser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyoto-
	protokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra
	åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018.
	Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om
	att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokol-
	lets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var
	genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop.
	2020/21:1 utg.omr. 20, avsnitt 3.24 s. 83 och 84) att de Kyotoenheter som
	har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har
	levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med
	regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143).
	Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energi-
	myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under
	Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatin-
	satser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyoto-
	protokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019.
	Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om
	att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokol-
	lets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört.
	Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1
	utg.omr. 20 avsnitt 3.25 s. 77) att annullera Sveriges innehav av ut-
	släppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för inter-
	nationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används
	för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till
	2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering.
	Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet.
	2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97).
	I samband med avräkningen av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod
	kommer även överskott av tilldelade utsläppsenheter (AAU) från åtagan-
	deperioden att annulleras. Detta följer av den löpande borttagningen av
	överskott från utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut (ESD)
	som regeringen bemyndigats till. Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att
	ge Statens energimyndighet i uppdrag att genomföra avräkningen av
	Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod. I uppdraget ingick att återlösa
	nödvändiga s.k. kyotoenheter för att uppfylla Sveriges åtaganden och
	annullera innehav som fanns kvar efter återlösen. Statens energimyndighet
	redovisade uppdraget den 5 september 2023.
	Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i
	uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter
	utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har för-
	värvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens
	energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Av redo-
	visningen framgår att totalt annullerades 5 720 666 utsläppsminsknings-
	enheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till målupp-
	fyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande
	5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimat-
	finansiering.
320

Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare	Skr. 2024/25:75
utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa Klimat- och
utsläppsminskningsenheter har inte annullerats.	näringslivs-
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1	departementet
utg.omr. 20 avsnitt 3.6.2 s. 27) att 1,5 miljoner utsläppsenheter kopplade
till Kyotoprotokollets flexibla mekanismer väntas levereras till Statens
energimyndighet 2023–25.
Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1
utg.omr. 20 avsnitt 3.6.2 s. 25 f.) att det nu enbart återstår ett fåtal
utsläppsminskningsenheter och att regeringen avser att annullera dessa
resterande enheter. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är
tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Riksmötet 2014/15
3. Rskr. 2014/15:182
Naturvård och biologisk mångfald
Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12
Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8),
2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5), 2019/20:75 (M 2), 2020/21:75
(M 2), 2021/22:75 (M 2), 2022/23:75 (KN 3) och 2023/24:75 (KN 3).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett
för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelega-
tionerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29.).
Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter
inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele-
gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb-
ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele-
gationer. Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna
företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av
en ledamot.
I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehand-
lat. Miljö- och jordbruksutskottet anförde dock i sitt yttrande över skrivelsen
(bet. 2016/17:KU21) att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet
ansåg att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga
viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt
förstärka deras befogenheter. Punkten står därför åter som öppen. Rege-
ringen beslutade den 6 juli 2023 kommittédirektiven En ny jakt- och
viltvårdsmyndighet (dir. 2023:108). Regeringen beslutade den 7 november
2024 att förlänga uppdraget så att det ska redovisas senast den 30 april 2025
(dir. 2024:105). Viltförvaltningsdelegationerna är en central del av läns-
styrelsernas arbete med viltförvaltning och ingår därför i uppdraget. Punkten
är inte slutbehandlad.
Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamåls-
enligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande,
boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60).
Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp-
drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att	321

Skr. 2024/25:75	utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför
Klimat- och	att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som
näringslivs-	tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom
departementet	befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a.
	att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.
	Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för-
	utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare,
	besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck,
	dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna
	obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i
	starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet
	ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Till-
	gängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var
	ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade
	regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den
	17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering
	av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka
	differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens
	varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och
	näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar
	av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. För-
	slagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i
	områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där
	bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbe-
	byggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet.
	2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).
	Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-
	drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella
	näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utred-
	ningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå för-
	fattningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar
	undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första
	stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig
	hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika närings-
	idkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förut-
	sättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lant-
	brukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål
	om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet.
	Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvali-
	tetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med
	likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som
	leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redo-
	visades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Betänkandet
	har remissbehandlats.
	Promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag
	(KN2024/02252) med förslag om bland annat att generellt strandskydd
	inte ska gälla vid små insjöar eller smala sträckor av vattendrag
	remitterades den 12 november 2024. Den 6 februari 2025 beslutade
	regeringen propositionen Lättnader i strandskyddet – ett första steg (prop.
	2024/25:102) med förslag baserade på promemorian, betänkandet Areella
322	näringar vid vatten (SOU 2023:103), betänkandet En enklare hantering av

vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72) och Skr. 2024/25:75 betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd Klimat- och (SOU 2020:78) . I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet näringslivs-

är slutbehandlat genom förslagen i propositionen. Punkten är slutbe- departementet handlad.

Riksmötet 2015/16

4. Rskr. 2015/16:103

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7), 2019/20:75 (M 4), 2020/21:75 (M 4), 2021/22:75 (M 4), 2022/23:75 (KN 5) och 2023/24:75 (KN 4). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11.).

Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vatten- vårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Rege- ringen har också reviderat förordningen (2009:381) om lokala vatten- vårdsprojekt (Lova) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.26.11s. 95) aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vatten- relaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2023–2025. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.3 s. 83).

Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Upp- draget redovisades den 31 mars 2021.

Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergöd- ningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärds- arbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. I skr. 2018/19:75 bedömde regeringen att punkten hade slutbehandlats i denna del genom tillsättande av utredningen om hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11), och genom utvecklingen av indikatorer för att göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare. Riksdagen

delade dock inte regeringens bedömning och angav i betänkande

323

Skr. 2024/25:75	2018/19:KU21 att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området
Klimat- och	och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara
näringslivs-	slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter
departementet	som öppen.
	För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens
	utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra
	indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020
	i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vatten-
	förekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021.
	I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag
	att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter
	utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för
	att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett inter-
	nationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den
	30 juni 2021.
	Miljömålsberedningen (M 2010:04) överlämnade betänkandet Havet
	och människan (SOU 2020:83) till regeringen den 15 januari 2021. Det
	remitterades den 22 februari 2021 t.o.m. den 23 maj 2021.
	Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differen-
	tiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att reger-
	ingen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller
	vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att
	minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog
	propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).
	I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023–2027 för
	åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop.
	2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.9.17 s. 75 och avsnitt 2.9.30 s. 90). Den
	22 september 2022 beslutade regeringen om Sveriges strategisk plan för
	den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Den godkändes av EU-
	kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jord-
	bruket som kommer ha betydelse för att minska växtnäringsförlusterna
	från jordbruket och för att minska övergödningen.
	I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig-
	heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning
	utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet
	Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den
	25 september 2024.
	I regleringsbrevet för 2023 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag
	att analysera och vid behov föreslå hur en bättre uppföljning och effek-
	tivitet kan uppnås i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, särskilt av-
	seende målet Ingen övergödning, vad gäller de medel som fördelas till
	lokala vattenvårdsprojekt	(Lova).	Uppdraget redovisades den
	27 november 2023.
	I tillägg till den satsning som aviserades i budgetpropositionen för 2023,
	aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2024 ytterligare medel för
	vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2024–
	2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.11 s. 107).
	I budgetpropositionen	för 2024	(prop. 2023/24:1 utg.omr. 20
	avsnitt 3.12.3 s. 47) gjordes bedömningen att statens insatser har haft en

viktig, men otillräcklig effekt i relation till behoven.

324

Regeringen har i propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad	Skr. 2024/25:75
övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156, avsnitt 3, 5 och 6)	Klimat- och
föreslagit åtgärder för havsmiljöpolitiken, för havs- och vattenmiljön och	näringslivs-
för minskad övergödning. I propositionen bedömde regeringen att	departementet
tillkännagivandet i delar därmed var tillgodosett. Samtidigt beslutade
regeringen den 3 juni 2024 ett etappmål för minskad övergödning
(KN2023/24:156). Genom dessa åtgärder och med hänvisning till ökade
anslag inom övergödningsområdet samt regeringens utvecklade
resultatredovisning, redovisade regeringen tillkännagivandet i budget-
propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12.2 s. 48)
som tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2016/17

5. Rskr. 2016/17:116

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12), 2018/19:75 (M 11), 2019/20:75 (M 6), 2020/21:75 (M 5), 2021/22:75 (M 5), 2022/23:75 (KN 6) och 2023/24:75 (KN 5).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riks-
dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om rege-
ringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 10).
På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan
bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom
Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärde-
ringar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen beslutade
den 18 december 2014		tilläggsdirektiv	till Miljömålsberedningen
(M 2010:04, dir. 2014:165) om att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som
reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016
ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbe-
tänkandet föreslår beredningen bl.a. ett planerings- och uppföljnings-
system för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathand-
lingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för rege-
ringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga ut-
vecklingen gentemot riksdagen. Regeringen remitterade Miljömålsbered-
ningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att
överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop.
2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en
klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni				2017	(bet.
2016/17:MJU24,	rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i			kraft	den
1 januari 2018.	Enligt	4 § klimatlagen	(2017:720) ska	regeringen
presentera en årlig klimatredovisning. I samband med budgetproposi-
tionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning)
presenterade regeringen en första klimatredovisning i enlighet med
bestämmelserna i klimatlagen.
Riksdagen angav i betänkande 2018/19:KU21 att det som riksdagen
efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på kli-						325

Skr. 2024/25:75	matområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivan-
Klimat- och	det kan anses vara slutbehandlat.
näringslivs-	Under 2018 beslutade regeringen om ändring i förordningen (2000:605)
departementet	om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bl.a. att myndig-
	heterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen
	har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och
	tillämpades första gången på årsredovisningar för 2019.
	Regeringen	presenterade	i	budgetpropositionen	för	2020
	(prop. 2019/20:1	utg.omr. 20	bilaga 1) en andra klimatredovisning till
	riksdagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20
	bilaga 1) redovisade regeringen i klimatredovisningen mer i detalj bedöm-
	ningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet än i tidigare
	klimatredovisningar.
	Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Natur-
	vårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet fanns ett återrapporte-
	ringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utveck-
	lats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder,
	analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter
	samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det
	klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås.
	Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Natur-
	vårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur
	klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda
	myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten
	med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt
	hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimat-
	målen nås.
	Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Natur-
	vårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I upp-
	draget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i
	regeringens budgetproposition för 2021 (prop. 2020/21:1). Uppdraget
	redovisades i mars 2021.
	I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 avsnitt
	3.22.3 s. 74) konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbe-
	dömningar i klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget
	till Naturvårdsverket ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräk-
	nades öka med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor
	2023. Trafikverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick
	också ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedöm-
	ningar. I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i
	uppdrag att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att till-
	sammans ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att
	beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder.
	Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1
	utg.omr. 20 avsnitt 3.6.1 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1
	punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y)
	om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av
	de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas
	på resultatet var tillgodosett och därmed kunde anses slutbehandlat. Riks-
	dagen ansåg dock inte att detta tillkännagivande var slutbehandlat och ville
326	att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga

insatserna på klimatområdet och ansåg att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13, rskr. 2021/22:110).

Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimatredo- visningen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 bilaga 1).

På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Natur- vårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimat- redovisningen i budgetpropositionen för 2023.

Regeringen tog i samband med budgetpropositionen för 2023 fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas. Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning. Redovisningen innehåller klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen.

Regeringen tog i samband med budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 bilaga 1) fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen. Bedömningen att utvecklingsarbetet i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning kvarstår. Liksom föregående år innehåller redovisningen klimateffekt- bedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i för- hållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläpps- utvecklingen. Jämfört med föregående år redovisas ytterligare indikatorer för bland annat el- och fjärrvärmesektorn samt utvecklade indikatorer för industri- och transportsektorn.

Regeringen tog i samband med budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 volym 1 bilaga 4) fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen. Redovisningen innehåller liksom föregående år klimateffekt- bedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Jämfört med föregående år redovisas även bland annat en bedömning av acceptansen för klimatpolitiken, tydligare bedömningar av hur förutsättningarna för klimatomställningen utvecklats och ett scenario för vad åtgärderna innebär i termer av utsläpp. I budget- propositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 20 s. avsnitt 3.6.2. s.

23)angavs att budgetpropositionen för klimatområdet numera innehåller väl utvecklade redovisningar av effekterna av den förda politiken och att redovisningen har utvecklats kontinuerligt och innehåller information om historiska utsläpp, beslut under det gångna året och vilken effekt dessa har

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

327

Skr. 2024/25:75	på utsläpp av växthusgaser, indikatorer för omställningen och scenarier för
Klimat- och	hur utsläppen kommer utvecklas framöver.
näringslivs-	I frågan om Ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att min-
departementet	ska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fort-
	satt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal
	nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova)
	är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen reviderade
	förordningen (2009:381) om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) för att fler
	projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet.
	I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20, avsnitt
	3.26.11 s. 95) aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vatten-
	relaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2023–2025.
	Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad
	övergödning (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.26.3 s. 83). I tillägg
	till den satsning som aviserades i budgetpropositionen för 2023, aviserade
	regeringen i budgetpropositionen för 2024 ytterligare medel för vatten-
	relaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning för 2024–2026
	(prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.23.11 s. 107).
	Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergöd-
	ningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt
	åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta
	styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder.
	Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärds-
	arbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari
	2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den
	31 augusti 2020. I skr. 2018/19:75 bedömde regeringen att punkten hade
	slutbehandlats i denna del genom tillsättande av utredningen om hur
	övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för
	lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11), och utvecklingen av indikatorer för att
	göra redovisningen i budgetpropositionen tydligare. Riksdagen delade
	dock inte regeringens bedömning och angav i betänkande 2018/19:KU21
	att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovis-
	ning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat.
	Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen.
	För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens
	utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra
	indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020
	i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vatten-
	förekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021.
	I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag
	att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter
	utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för
	att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett inter-
	nationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den
	30 juni 2021.
	Miljömålsberedningen (M 2010:04) överlämnade betänkandet Havet
	och människan (SOU 2020:83) till regeringen den 15 januari 2021. Det
	remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Betänkandet bereds.
	Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differen-
	tiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att reger-
328	ingen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller

vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).

I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023–2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.9.17 s. 75 och avsnitt 2.9.30 s. 90). Den 22 september 2022 beslutade regeringen om Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Den godkändes av EU- kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jord- bruket som kommer ha betydelse för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket och för att minska övergödningen.

I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig- heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den 25 september 2024.

I regleringsbrevet för 2023 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att analysera och vid behov föreslå hur en bättre uppföljning och effek- tivitet kan uppnås i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen, särskilt avseende målet Ingen övergödning, vad gäller de medel som fördelas till lokala vattenvårdsprojekt (Lova). Uppdraget redovisades den 27 november 2023.

Ibudgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12.3 s. 47) gjordes bedömningen att statens insatser har haft en viktig, men otillräcklig effekt i relation till behoven. Med de insatser som görs och är planerade kommer det fortsatt att ta tid innan positiva effekter kan förutses. Arbete med att minska övergödningen fortgår på flera områden.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.12 s. 23 f.) konstaterade regeringen bl.a. följande. Budgetpropositionen innehåller numera väl utvecklade redovisningar av effekterna av den förda politiken. Redovisningen för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning innehåller beskrivningar av de statliga insatserna och resultatet av dessa samt nya indikatorer med tidserier om tillförsel av fosfor och kväve till Egentliga Östersjön. Till detta kommer de förslag på åtgärder för havsmiljöpolitiken, för havs- och vattenmiljön och för minskad över- gödning som regeringen lämnade i propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156, avsnitt 3, 5 och 6). I den propositionen bedömde regeringen att tillkänna- givandet i delar var tillgodosett. Samtidigt beslutade regeringen den 3 juni 2024 ett etappmål för minskad övergödning (KN2023/24:156). Genom de samlade åtgärder som regeringen vidtagit ansåg regeringen i budgetpropo- sitionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

329

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

330

6. Rskr. 2016/17:153

Giftfri vardag

Skr. 2015/16:169, bet. 2016/17:MJU7

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12), 2019/20:75 (M 7), 2020/21:75 (M 6), 2021/22:75 (M 6), 2022/23:75 (KN 7) och 2023/24:75 (KN 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7 s. 32).

Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av vissa PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200–400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemika- liemyndighet Echa i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalie- inspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regerings- kansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan.

Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som allmän- heten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen beslutade den 24 mars 2021 om en ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. Änd- ringen innebär ett förbud mot användning av växtskyddsmedel i vissa områden som allmänheten har tillträde till. Förbudet började att gälla den 1 oktober 2021.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinations- effekter från exponering för olika kemiska ämnen.

Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria ”Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP”. Projektet genom- fördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet.

Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Rege- ringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett rege- ringsuppdrag om bisfenoler – en kartläggning och analys, som en del- rapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest

relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa	Skr. 2024/25:75
delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa	Klimat- och
inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare	näringslivs-
kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har lik-	departementet
nande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in
förslag till användningsbegränsning för ”C9-C14 PFCA:s (inkl. deras
relaterade ämnen)” till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Försla-
get omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. För-
slaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer,
dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1
utg.omr. 20 avsnitt 3.5.5 s. 49) gett riksdagen viss information om
utvecklingen på området. Regeringen ansåg att det behövs ett system som
tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter,
så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Den 29 mars 2019
tillsatte regeringen därför en utredning om detta (dir. 2018:25) som fick i
uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer
av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande
Framtidens kemikaliekontroll – Hantering av kombinationseffekter och
gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen föreslår
främst åtgärder för utvecklingen av europeisk kemikaliekontroll.
Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio med-
lemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS –
”Elements for an EU-strategy for PFASs”. Strategin omfattar konkreta för-
slag till åtgärder. Strategin har överlämnats till EU-kommissionen i
december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid
miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram be-
gränsningsförslag för hela PFAS-gruppen.
Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot använd-
ning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade
parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en
begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på
global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade
med PFOA. Sverige har genom Kemikalieinspektionen tillsammans med
fyra andra europeiska myndigheter lämnat in ett förslag till EU:s kemika-
liemyndighet Echa om att förbjuda PFAS-kemikalier inom EU. Den gäller
för all användning som inte är nödvändig för samhället. EU-kommissionen
har i sin tur under perioden beslutat om att förbjuda 200 PFAS.
Översynen av den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen Reach-för-
ordningen har påbörjats. Regeringen har svarat på EU-kommissionens
inledande konsekvensanalys om översynen av förordningen. Som under-
lag till översynen har Kemikalieinspektionen tagit fram en rapport om
bedömningsfaktorer och behovet av en ytterligare blandningsbedömnings-
faktor för att ta hänsyn till kombinations- och blandningseffekter under
utvärderingen av risker för människors hälsa och miljön.
I regleringsbrevet för 2022 angav regeringen att Kemikalieinspektionen
ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av EU:s kemi-
kaliestrategi inklusive hur myndigheten har bidragit till införande av
bedömningsfaktor/-er för att hantera kombinationseffekter under Europa-
parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering,
utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförord-	331

Skr. 2024/25:75	ningen) samt till effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen i konsu-
Klimat- och	mentprodukter genom bl.a. gruppvisa bedömningar och begränsningar.
näringslivs-	Myndigheten ska vidare redovisa arbetet för att minska spridning och
departementet	risker med PFAS och särskilt hur arbetet med en gruppbegränsning av
	PFAS har fortsatt.
	Sammanfattningsvis har en rad åtgärder vidtagits för att kemiska ämnen
	ska hanteras gruppvis i större utsträckning, med fokus på att utveckla EU-
	reglerna.
	Regeringen och Kemikalieinspektionen har främst genom påverkans-
	arbete inom EU verkat för att likartade kemikalier ska hanteras i grupp.
	Arbetet går framåt i denna riktning vilket redovisats ovan, t.ex. i fråga om
	åtagandet att säkerställa att användningen av PFAS som grupp fasas ut i
	EU om det inte visats att den är nödvändig för samhället. Det är ett
	åtagande som EU-kommissionen gjort i sin Kemikaliestrategi för hållbar-
	het. Strategin innehåller också ett åtagande att bedöma hur man i Reach-
	förordningen bäst inför en eller flera bedömningsfaktorer för blandningar
	när ämnen ska kemikaliesäkerhetsbedömas. Utredningen Framtidens
	kemikaliekontroll (SOU 2019:45) skrevs av 2022 med hänvisning till att
	rekommendationerna hanteras på EU-nivå bl.a. genom översynen av
	Reach-förordningen (M2020/00226). Regeringen har redovisat insatser i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2
	s. 35 och 36). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet
	genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat.
	Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav i
	betänkandet 2022/23:KU21 att i det nuvarande beredningsläget är det inte
	möjligt att göra en bedömning av om hanteringen och bedömningen av
	grupper av ämnen kommer att bli effektivare i enlighet med tillkänna-
	givandet och tillkännagivandet kan därför inte anses vara slutbehandlat.
	Punkten står därför åter som öppen.
	Under det svenska ordförandeskapet i EU inleddes rådsförhandlingar för
	att revidera Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008
	av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av
	ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven
	67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr
	1907/2006 (CLP-förordningen). Den 30 juni 2023 antog rådet ett mandat
	för förhandlingarna. Under våren infördes också via en delegerad akt nya
	faroklasser för bl.a. hormonstörande ämnen samt persistenta och mobila
	ämnen i CLP-förordningen. I och med dessa uppdateringar av CLP-
	förordningen finns det fortsättningsvis betydligt bättre förutsättningar att
	införa åtgärder gruppvis för denna typ av ämnen, t.ex. för att begränsa
	hormonstörande ämnen som grupp i konsumentprodukter.
	I början av 2023 lämnade Kemikalieinspektionen, tillsammans med
	myndigheter från fyra andra länder, in sitt breda begränsningsförslag för
	PFAS och under perioden har synpunkter på förslaget samlats in från
	intressenter via ett öppet samråd och börjat hanteras av myndigheterna och
	av Echas vetenskapliga kommittéer. I regleringsbrevet för 2024 gav rege-
	ringen i uppdrag till Kemikalieinspektionen att ta fram förslag på väsent-
	liga ändringar i Reach-förordningen och dess bilagor för genomförandet
	av EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet. Myndigheten ska eftersträva
	dialog och samarbete med kemikaliemyndigheter i andra länder för att
332	driva på EU-arbetet.

Regeringen har fortsatt att driva på för att se till att kommissionen lämnar ett konkret förslag till ändringar av Reach-förordningen som innebär en effektivare hantering och bedömning av grupper av kemiska ämnen.

I september 2024 redovisade Kemikalieinspektionen ett uppdrag med förslag på revidering av tillstånds- och begränsningsprocesserna i Reach- förordningen. Sverige har med stöd från andra länder överlämnat ett förslag till EU-kommissionen om områden som revideringen av Reach- förordningen bör omfatta. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2 s. 38) redovisade regeringen vidtagna och pågående åtgärder och ansåg mot bakgrund av dessa åtgärder att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

7. Rskr. 2016/17:180

Naturvård och områdesskydd

Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13), 2019/20:75 (M 8), 2020/21:75 (M 7), 2021/22:75 (M 7), 2022/23:75 (KN

8)och 2023/24:75 (KN 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23).

Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp- drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att ut- redaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för- utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Till- gängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet.

Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differen- tiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag före- slogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtyd- ligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

333

Skr. 2024/25:75	där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshus-
Klimat- och	bebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet.
näringslivs-	2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).
departementet	Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-
	drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella
	näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utred-
	ningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå för-
	fattningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar
	undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första
	stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig
	hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika närings-
	idkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förut-
	sättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lant-
	brukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål
	om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet.
	Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvali-
	tetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med
	likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som
	leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redo-
	visades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Betänkandet
	har remissbehandlats.
	Promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag
	(KN2024/02252) med förslag om bland annat att generellt strandskydd
	inte ska gälla vid små insjöar eller smala sträckor av vattendrag
	remitterades den 12 november 2024.
	Den 6 februari 2025 beslutade regeringen propositionen Lättnader i
	strandskyddet – ett första steg (prop. 2024/25:102) med förslag baserade
	på promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag
	(KN2024/02252), betänkandet Areella näringar vid vatten (SOU
	2023:103), betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid
	planläggning och byggande (SOU 2023:72) och betänkandet Tillgängliga
	stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78). I
	propositionen bedömde regeringen att förslagen i propositionen
	tillgodoser tillkännagivandet i fråga om vad utskottet anför om att det ska
	vara möjligt att bygga och bedriva verksamhet strandnära och att fler
	undantag från strandskyddsbestämmelserna bör möjliggöras i syfte att
	kunna skapa såväl mer socialt blandade bostadsområden som fler
	attraktiva bostadsområden i glesbygdskommuner.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	8. Rskr. 2016/17:289
	Övergripande miljöfrågor
	Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14),
	2019/20:75 (M 9), 2020/21:75 (M 8), 2021/22:75 (M 8), 2022/23:75 (KN
	9) och 2023/24:75 (KN 8).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regering-
334	en att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade
334

och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt KN 8.

Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38).

Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Natur- vårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med.

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 direktiven En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslu- tade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren ska utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verk- ningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utred- ningen redovisade betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022 och det remitterades sedan.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds- myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur- vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog reger- ingens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110).

Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge länsstyrelserna i upp- drag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Uppdraget redovisades den 29 december 2023.

Regeringen beslutade den 22 juli 2021 att ge länsstyrelserna och Dom- stolsverket i uppdrag att att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av till- ståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Domstolsverket och länsstyrelserna i uppdrag att gå vidare och utveckla e-tjänster för till- ståndsansökningar enligt miljöbalken. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2025.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

335

Skr. 2024/25:75	reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sam-
Klimat- och	mansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller
näringslivs-	ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursut-
departementet	nyttjande i Mark- och miljööverdomstolen.
	I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag att förbereda ett
	ansvar för en samlad statistik för miljötillståndsprövningen. I avvaktan på
	en sådan permanent ordning har Naturvårdsverket, utifrån särskilda rege-
	ringsbeslut, i maj 2022 respektive juni 2023 redovisat samlad statistik för
	miljötillståndsprövningen avseende 2021 respektive 2022. I reglerings-
	brevet för 2024 fick Naturvårdsverket samma uppdrag avseende 2023,
	men även i uppdrag att analysera om det finns behov av och möjligheter
	att utveckla statistiken. Uppdragen redovisades den 15 maj 2024.
	Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om rege-
	ringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöpröv-
	ning (dir. 2022:26). Utredningen har antagit namnet Regeringsprövnings-
	utredningen (M2022:02). Uppdraget är att utreda regeringens roll som
	överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en
	prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det
	krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba pröv-
	ningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som
	får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Rege-
	ringen beslutade den 25 maj 2023 tilläggsdirektiv till Regeringspröv-
	ningsutredningen (dir. 2023:69). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen
	utreda under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör ha
	möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. bl.a. mot bak-
	grund av att det kan finnas ett behov att snabbt kunna hantera vissa frågor
	som innefattar politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen.
	Utredningstiden har förlängts. Uppdraget redovisades den 5 februari 2024
	(SOU 2024:11). Betänkandet har remitterats. Remisstiden löpte ut den
	31 maj 2024.
	Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade
	och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78).
	Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljöpröv-
	ning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att effek-
	tivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutred-
	ningen (KN 2023:02). Regeringen beslutade den 16 januari 2025
	tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Enligt
	tilläggsdirektiven ska utredningen bland annat utreda möjligheterna att
	samla bestämmelser om hushållning i en särskild lag och ta ställning till
	hur ett besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en
	viss verksamhet på en viss plats kan lämnas i ett tidigt skede. Utredningen
	ska även klarlägga om den totala handläggningstiden för tillstånds-
	prövningen enligt miljöbalken kan förkortas genom till exempel ökade
	krav på prövningstillstånd eller ändrad instansordning och analysera hur
	regelverket kan förändras i syfte att inte sälla högre krav än ramdirektivet
	för vatten kräver, särskilt i fråga om processuella krav och i fråga om
	möjligheterna att nyttja befintlig flexibilitet i EU-regelverken för att öka
	förutsebarheten och minska tidsåtgången i miljötillståndsprocessen.
	Utredningstiden har förlängts till den 31 mars 2026.
	I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt
336	3.22 s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs för Sveriges

Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att genomföra beslu-	Skr. 2024/25:75
tade förändringar i fråga om bl.a. föreslagna och kommande förändringar	Klimat- och
av miljötillståndsprocessen. Förstärkningen ger de berörda myndigheterna	näringslivs-
bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesserna.	departementet
Riksdagen antog regeringens förslag.
I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag
att utveckla vägledningen som finns på myndighetens hemsida avseende
miljötillståndsprövning och anmälan. I regleringsbrevet för 2023 gavs
Naturvårdsverket också i uppdrag i uppdrag att, tillsammans med Tillväxt-
verket, utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd
och anmälan enligt miljöbalken. Uppdragen redovisades den 15 februari
2024.
I regleringsbrevet för 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera
hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer och utveckla
effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genom-
förandet av myndighetens uppgift. Uppdraget redovisades den 25 januari
2023. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Naturvårdsverket i
uppdrag att genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av
rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i Natur-
vårdsverkets redovisning av det tidigare uppdraget.
I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20 avsnitt

3.3s. 14–16) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om för- enklade och förkortade tillståndsprocesser. Regeringen ansåg, mot bak- grund av vidtagna och pågående åtgärder, att tillkännagivandet var slutbe- handlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning i den frågan (bet. 2022/23:KU21). Riksdagen konstaterade att de åtgärder som genomförts var ett led i beredningen av tillkännagivandet, men framhöll att det inte var tillräckligt att en utredning har lämnat sitt betänkande eller att ett uppdrag har redovisats för att tillkännagivandet ska kunna anses tillgodosett. Punkten står därför åter som öppen.

Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen baserades på betänkandet Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33). Förslagen syftar till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. De innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av tillståndsansökningar effektiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.22s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna i syfte att ge bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesser och tillsyn för att genomföra klimatomställningen och stärka svensk konkurrenskraft.

Regeringens arbete för att tillgodose tillkännagivandet fortsätter med särskilt fokus på att hantera betänkandet från Regeringsprövnings- utredningen och kommande betänkande från Miljötillståndsutredningen.

Punkten är inte slutbehandlad.

337

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

338

Riksmötet 2017/18

9. Rskr. 2017/18:20

Miljöbedömningar

Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16), 2019/20:75 (M 10), 2020/21:75 (M 9), 2021/22:75 (M 9), 2022/23:75 (KN 10) och 2023/24:75 (KN 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpå- verkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regering- en vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksam- heter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåver- kan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.).

Naturvårdsverket hade under 2017 i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårds- verket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har därefter remitterats och beretts inom Regeringskansliet. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Remissvaren har sammanställts. Frågan har hanterats inom ramen för ett arbete med en formell underrättelse som EU-kommissionen lämnade hösten 2019 till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet där kritiken bl.a. tangerade kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen i februari 2020. I mars 2021 remitterades departementspromemorian Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet. Promemorian innehåller för- fattningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av överträdelseärendet. Remissen besvarades av ett stort antal remiss- instanser. Under 2023 har ytterligare en departementspromemoria med förslag som syftar till att ytterligare förbättra genomförandet av direktivet beretts inom Regeringskansliet. Promemorian remitterades den 22 december 2023. Remisstiden löpte ut den 5 april 2024. Den 28 oktober 2024 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, miljöprövningsförordningen (2013:251) och miljöbedömningsförordningen (2017:966). Ändringarna innebär att det svenska regelverket anpassas till bilaga 1 och 2 i MKB- direktivet. Ändringarna går inte utöver vad MKB-direktivet kräver. Punkten är inte slutbehandlad.

10. Rskr. 2017/18:115

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18), 2019/20:75 (M 11), 2020/21:75 (M 10), 2021/22:75 (M 10), 2022/23:75 (KN 11) och 2023/24:75 (KN 10).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.10 s. 9, 96 och 97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran.

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energi- myndighet att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Statens ener- gimyndighet redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Re- geringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9 s. 120) att annullera de Kyotoenheter som har gene- rerats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har leve- rerats under 2013–2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndig- het att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013–2016. Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.8, s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med rege- ringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122).

Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 avsnitt

Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energi- myndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimat- insatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018.

Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoproto- kollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.24 s. 83 och 84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

339

Skr. 2024/25:75	regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen
Klimat- och	beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att
näringslivs-	annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet
departementet	genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser
	de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra
	åtagandeperiod och har levererats under 2019.
	Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om
	att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoproto-
	kollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört.
	Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1
	utg.omr. 20 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som
	har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser.
	En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå
	etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel
	rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i
	enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97).
	Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i
	uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskingsenheter
	utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har för-
	värvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens
	energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Av redo-
	visningen framgår att totalt annullerades 5 720 666 utsläppsminsknings-
	enheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till målupp-
	fyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande
	5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimat-
	finansiering.
	Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare
	utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa
	utsläppsminskningsenheter har inte annullerats.
	Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1
	utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 25 f.) redovisat att ytterligare ca 1,5 miljoner
	utsläppsenheter kopplade till Kyotoprotokollets flexibla mekanismer
	väntas levereras till Statens Energimyndighets konton från 2024 fram till
	2025, och konstaterat att det nu endast återstår ett fåtal utsläppsminsk-
	ningsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer,
	vilka enheter regeringen avser att annullera. Regeringen bedömde därför
	att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	11. Rskr. 2017/18:359
	En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder
	Prop. 2017/18:179, bet. 2017/18:NU19
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33), 2019/20:75 (M 17),
	2020/21:75 (M 16), 2021/22:75 (M 15), 2022/23:75 (KN 15) och
	2023/24:75 (KN 11).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet.
340

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett	Skr. 2024/25:75
reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 78.).	Klimat- och
Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i upp-	näringslivs-
drag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att	departementet
utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför
att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som
tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom
befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a.
att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden.
Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra för-
utsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare,
besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck,
dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna
obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i
starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet
ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Till-
gängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var
ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade
regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet.
Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differen-
tiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till
att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika
områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder
och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även
ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag före-
slogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtyd-
ligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden
där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbe-
byggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet.
2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337).
Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-
drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella
näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utred-
ningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå för-
fattningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar
undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första
stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig
hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika närings-
idkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förut-
sättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lant-
brukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål
om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet.
Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvali-
tetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med
likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som
leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget redo-
visades till regeringen den 23 januari 2024 (SOU 2023:103). Betänkandet
har remissbehandlats.
Promemorian Strandskyddet vid små sjöar och smala vattendrag
(KN2024/02252) med förslag om bland annat att generellt strandskydd
inte ska gälla vid små insjöar eller smala sträckor av vattendrag	341

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

342

remitterades den 12 november 2024. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen propositionen Lättnader i strandskyddet – ett första steg (prop. 2024/25:102) med förslag från promemorian, betänkandet Areella näringar vid vatten (SOU 2023:103), betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72) och betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat genom förslagen i propositionen. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2018/19

12. Rskr. 2018/19:166

Näringspolitik

Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1 och 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36), 2020/21:75 (N 24), 2021/22:75 (N 21), 2022/23:75 (KN 16) och 2023/24:75 (KN 12). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetproposi- tionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7 s. 56 f.) anfördes att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implemente- ringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Regeringen beslutade och redovisade nya mål för förenk- lingspolitiken i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen den 21 september 2021. En av utgångspunk- terna för de mål som har beslutats är att stärka svensk konkurrenskraft, och regeringen har angett att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 46) anför regeringen att EU-reglering behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och admi- nistrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Implemen- tering i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras då den bedöms nödvändig för att uppfylla nationella svenska mål. Vidare föreslås i finansplanen (avsnitt 1.4 s. 21) i samma proposition att ett implementeringsråd inrättas med målet att minska regelbördan för företag.

Implementeringsrådets uppgifter beskrivs i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39). Rådet ska lämna rekommendationer vid implementering av EU-direktiv för att därigenom motverka omotiverade regelbördor. Rådet ska ha möjlighet att uppmärk- samma regeringen på frågor av särskilt intresse från ett företagsperspektiv i kommande lagstiftning på EU-nivå.

Implementeringsrådet inrättades som en kommitté genom att regeringen den 23 maj 2024 beslutade kommittédirektiven Ett implementeringsråd för

genomförande av EU-rättsakter med konsekvenser för företag i Sverige (dir. 2024:51). Av kommittédirektiven framgår att implementeringsrådet ska bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrens- kraft genom att undvika implementering över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor samt minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regelverk i svensk rätt. Dess arbete ska utgår från ett företagsperspektiv. Implementeringsrådet ska bl.a. ta fram underlag med analyser av frågor i kommande EU- rättsakter av särskilt intresse för företag i Sverige samt ta fram rekommendationer till regeringen om genomförandet av nya eller ändrade EU-rättsakter som rådet bedömer är av särskilt intresse för företag i Sverige. Enligt kommittédirektiven ska Implementeringsrådet bestå av en ordförande och högst åtta ledamöter. Rådets ordförande och ledamöter ska utgöras bland annat av personer från näringslivet, men kan även omfatta personer från akademin eller personer med annan lämplig kompetens. I rådet ska det bland annat ingå personer med särskild erfarenhet av reglers effekt för företag. Genom beslutet om kommittédirektiven ansåg rege- ringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2018/19:172

Naturvård och biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21), 2020/21:75 (M 18), 2021/22:75 (M 16), 2022/23:75 (KN 17) och 2023/24:75 (KN 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lag- stiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 och 21).

En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. EU-kom- missionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020.

EU-kommissionens studie om nya genomiska tekniker publicerades den 29 april 2021. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2020/21:2832) från Betty Malmberg (M) den 19 maj 2021. I svaret framgår bl.a. att regeringen instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen) behöver ses över när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruk- tiva förslag från EU-kommissionen.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

343

Skr. 2024/25:75	Förberedelserna för en ny lagstiftning inom EU för grödor producerade
Klimat- och	med nya gentekniker har fortsatt. EU-kommissionen har påbörjat samråd
näringslivs-	med allmänheten gällande konsekvensanalysen av en ny lagstiftning.
departementet	Under sommaren 2022 svarade Sverige på EU-kommissionens enkät om
	nya genomiska tekniker. Svaren ska användas av EU-kommissionen för
	konsekvensbeskrivning av kommande förslag om hantering av nya geno-
	miska tekniker.
	En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet
	lämnades i svar på en skriftlig fråga (2022/23:631) från Stina Larsson (C)
	den 5 maj 2023. I svaret framgår att regeringen under det svenska
	ordförandeskapet tog initiativ till en informell diskussion bland EU:s jord-
	bruksministrar den 25 april 2023, för att lyfta frågorna till stöd för kom-
	missionens interna arbete och kommande förhandlingar.
	Den 5 juli 2023 lämnade Europeiska kommissionen ett förslag till en ny
	förordning om växter som framställts med vissa nya genomiska tekniker
	och därav framställda livsmedel och foder. Det huvudsakliga syftet med
	förslaget är att vidmakthålla en hög nivå av säkerhet för människors och
	djurs hälsa och för miljön, samt att styra utvecklingen mot förädling av
	växtsorter som kan bidra till att möta hållbarhetsmålen men också att skapa
	en gynnsam miljö för forskning och innovation, särskilt för små och
	medelstora företag. En faktapromemoria om förslaget överlämnades till
	riksdagen den 30 augusti 2023. Vid överläggningar i miljö- och jordbruks-
	utskottet den 14 september 2023 och den 7 december 2023 har den svenska
	ståndpunkten fastställts. Den svenska ståndpunkten innebär att Sverige ger
	stöd åt kommissionens förslag att växter framtagna med vissa nya
	genomiska tekniker delas in i två kategorier där den ena mestadels
	behandlas som en konventionellt förädlad växt medan den andra genomgår
	en anpassad tillståndsprövning i enlighet med Europaparlamentets och
	rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning
	av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av
	rådets direktiv 90/220/EEG eller Europaparlamentets och rådets
	förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt
	modifierade livsmedel och foder. Regeringen bedömer att förslagets
	principer är i linje med riksdagens tillkännagivande om att det är grödans
	förändrade egenskaper och dess potentiella miljö-, avkastnings- och
	hälsoeffekter som är viktiga att ta ställning till, inte förädlingsmetoden
	som sådan.
	Förslaget förhandlas i rådet, och regeringen arbetar i linje med den fast-
	ställda ståndpunkten som senast förankrades den 7 december 2023 och för
	att den föreslagna EU-förordningens principer behålls.
	Förhandlingarna i rådet har pausats under 2024. Regeringen har för
	avsikt att bibehålla den tidigare inriktningen när förhandlingarna
	återupptas. Punkten är inte slutbehandlad.
	14. Rskr. 2018/19:209
	Mineralpolitik
	Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet.
	2018/19:NU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40), 2020/21:75 (N 28),
344	2021/22:75 (N 25), 2022/23:75 (KN 19) och 2023/24:75 (KN 15).
344

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvän- diga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.).

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning (Miljöprövningsutredningen) som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) överlämnade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet Om prövning och omprövning

–en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) har remissbehandlats. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen i propositionen innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsnings- samrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av tillståndsansökningar effek- tiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Genom förslagen och den redovisning av åtgärder som gjordes i propo- sitionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

15. Rskr. 2018/19:210

Elmarknadsfrågor

Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36), 2020/21:75 (I 21), 2021/22:75 (I 20), 2022/23:75 (KN 20) och 2023/24:75 (KN 16). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med.

Enligt Tidöavtalet ska det tas fram ett tydligt mål för leveranssäkerheten där systemoperatören (Affärsverket svenska kraftnät) ansvarar för mål- uppfyllelsen på lång och kort sikt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el besluta om en nationell tillförlitlighets- norm. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

345

Skr. 2024/25:75	nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet. Regeringen
Klimat- och	uppdrog i regleringsbrevet för 2020 åt Energimarknadsinspektionen att
näringslivs-	föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förord-
departementet	ningen. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 28 maj
	2021 i rapporten Ei:s förslag till tillförlitlighetsnorm för Sverige – artikel
	25 i EU:s elmarknadsförordning (Ei R2021:05). Regeringen fastställde i
	beslut den 17 november 2022 tillförlitlighetsnormen för Sverige till en
	timme per år. I samma beslut fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag
	att årligen beräkna tillförlighetsnormen (I2022/02983).
	Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ge Affärsverket svenska
	kraftnät (Svenska kraftnät) i uppdrag att föreslå en ny driftsäkerhetsnorm
	(KN2023/03507). Ett ökat fokus på uppföljning av driftsäkerheten är ett
	viktigt steg i arbetet att öka leveranssäkerheten och robustheten i det
	svenska elsystemet. Uppdraget består av två deluppdrag. Det första
	deluppdraget redovisade Svenska kraftnät 2023 i rapporten Uppdrag att
	lämna förslag till norm för driftsäkerhet i fredstida normalläge, deluppdrag
	1 (KN2023/04405). Det andra deluppdraget redovisade Svenska kraftnät
	2024 i rapporten Uppdrag att lämna förslag till norm för driftsäkerhet i
	fredstida normalläge, deluppdrag 2 (KN2023/04405).
	I propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning (prop.
	2023/24:105) föreslog regeringen ett leveranssäkerhetsmål som innebär att
	det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan
	finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är
	samhällsekonomiskt effektivt samt att omotiverade hinder i elsystemet ska
	undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som
	främjar konkurrenskraftiga priser. Vidare bedömde regeringen att Svenska
	kraftnät bör få ett övergripande ansvar för en regelbunden uppföljning av
	leveranssäkerhetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder
	för att leveranssäkerhetsmålet uppnås samt att en fördjupad uppföljning
	bör ske vid regelbundna kontrollstationer med start 2030. Regeringen
	bedömde att de förslag som lämnades i propositionen om ett leverans-
	säkerhetsmål innebär att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehand-
	lat. Punkten är slutbehandlad.
	16. Rskr. 2018/19:275
	Miljömålen – med sikte på framtiden
	Skr. 2017/18:265, bet. 2018/19:MJU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26), 2020/21:75 (M 20),
	2021/22:75 (M 18), 2022/23:75 (KN 22) och 2023/24:75 (KN 17).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett
	för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser
	(bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt KN 8.
	Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella
	frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning
	för en grön omställning (Ds 2018:38).
	Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att
	fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Natur-
346	vårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021
346

kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med.

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 direktiven En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslu- tade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57). som innebar att utredaren skulle utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verk- ningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Miljö- prövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) den 14 juni 2022. Betänkandet remitterades.

I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillstånds- myndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Natur- vårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog rege- ringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110).

Regeringen beslutade den 22 juli 2021 att ge länsstyrelserna och Dom- stolsverket i uppdrag att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsan- sökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Domstolsverket och läns- styrelserna i uppdrag att gå vidare och utveckla e-tjänster för tillstånds- ansökningar enligt miljöbalken. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2025.

Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om proposi- tionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljö- domstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättnings- reglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra ett effektivare resurs- utnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen.

I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag att förbereda ett ansvar för en samlad statistik för miljötillståndsprövningen. I avvaktan på en sådan permanent ordning har Naturvårdsverket, utifrån särskilda rege- ringsbeslut, i maj 2022 respektive juni 2023 redovisat samlad statistik för

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

347

Skr. 2024/25:75	miljötillståndsprövningen avseende 2021 respektive 2022. I reglerings-
Klimat- och	brevet för 2024 har Naturvårdsverket fått samma uppdrag avseende 2023,
näringslivs-	men även i uppdrag att analysera om det finns behov av och möjligheter
departementet	att utveckla statistiken. Dessa uppdrag redovisades den 15 maj 2024.
	Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om rege-
	ringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöpröv-
	ning (dir. 2022:26). Utredningen har antagit namnet Regeringsprövnings-
	utredningen (M2022:02). Uppdraget är att utreda regeringens roll som
	överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en
	prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det
	krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba pröv-
	ningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som
	får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken.
	Regeringen beslutade den 25 maj 2023 tilläggsdirektiv till Regerings-
	prövningsutredningen (dir. 2023:69). Enligt tilläggsdirektiven ska utred-
	ningen utreda under vilka ytterligare omständigheter som regeringen bör
	ha möjlighet att pröva frågor om tillstånd enligt miljöbalken. bl.a. mot bak-
	grund av att det kan finnas ett behov att snabbt kunna hantera vissa frågor
	som innefattar politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen.
	Uppdraget redovisades till regeringen den 5 februari 2024. Betänkandet
	remitterades. Remisstiden löpte ut den 31 maj 2024.
	Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade
	och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78).
	Utredningen fick i uppgift att ta ett större grepp om frågan om miljö-
	prövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte att
	effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljötillstånds-
	utredningen (KN 2023:02). Regeringen beslutade den 16 januari 2025
	tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Enligt
	tilläggsdirektiven ska utredningen bland annat utreda möjligheterna att
	samla bestämmelser om hushållning i en särskild lag och ta ställning till
	hur ett besked om det allmännas grundläggande syn på lämpligheten av en
	viss verksamhet på en viss plats kan lämnas i ett tidigt skede, klarlägga om
	den totala handläggningstiden för tillståndsprövningen enligt miljöbalken
	kan förkortas genom till exempel ökade krav på prövningstillstånd eller
	ändrad instansordning och analysera hur regelverket kan förändras i syfte
	att inte ställa högre krav än ramdirektivet för vatten kräver, särskilt i fråga
	om processuella krav och i fråga om möjligheterna att nyttja befintlig
	flexibilitet i EU-regelverken för att öka förutsebarheten och minska
	tidsåtgången i miljötillståndsprocesser. Utredningstiden har förlängts till
	den 31 mars 2026.
	I budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt
	3.22 s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs för Sveriges
	Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att genomföra beslu-
	tade förändringar i fråga om bl.a. föreslagna och kommande förändringar
	av miljötillståndsprocessen. Förstärkningen ger de berörda myndigheterna
	bättre förutsättningar att arbeta effektivt med miljötillståndsprocesserna.
	Riksdagen antog regeringens förslag.
	I regleringsbrevet för 2023 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag
	att utveckla vägledningen som finns på myndighetens hemsida avseende
	miljötillståndsprövning och anmälan. I regleringsbrevet för 2023 gavs
348	Naturvårdsverket också i uppdrag att, tillsammans med Tillväxtverket,

utveckla en vägledning på verksamt.se om reglerna för tillstånd och	Skr. 2024/25:75
anmälan enligt miljöbalken. Uppdragen redovisades den 15 februari 2024.	Klimat- och
I regleringsbrevet för 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utvärdera	näringslivs-
hur myndigheten arbetar med att komma in tidigt i processer och utveckla	departementet
effektiva och förutsägbara metoder och samverkansformer för genom-
förandet av myndighetens uppgift. Uppdraget redovisades den 25 januari
2023. Regeringen har i regleringsbrev för 2024 gett Naturvårdsverket i
uppdrag att genomföra de åtgärder i fråga om kommunikation, ändring av
rutiner samt agerande vid samråd och förhandlingar som föreslås i Natur-
vårdsverkets redovisning av det tidigare uppdraget.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.22s. 85) föreslog regeringen att förvaltningsanslagen höjs till Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. En effektiv tillstånds- process och tillsyn behövs för att genomföra klimatomställningen och stärka svensk konkurrenskraft.

Riksmötet 2019/20

17. Rskr. 2019/20:221

Energipolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 21), 2021/22:75 (M 19), 2022/23:75 (KN 23) och 2023/24:75 (KN 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med
att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna
den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 41).
Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna
miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan
om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett sam-
ordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell	349

Skr. 2024/25:75	effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myn-
Klimat- och	digheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska
näringslivs-	bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas samman-
departementet	tagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel
	ska hållas till ett minimum.
	Samma dag beslutade regeringen om ändring i förordningen
	(1998:1388) om vattenverksamheter. Genom ändringen regleras formerna
	för samverkan inför det att en ansökan om prövning för moderna miljö-
	villkor ges in till prövningsmyndigheten. Detta i syfte att säkerställa den
	regionala samverkansprocess samt den översyn av miljökvalitetsnormer
	som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär
	också att indelningen i prövningsgrupper samt den tidpunkt när ansökan
	om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövnings-
	grupp, framgår av bilagan till förordningen.
	Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
	heten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket
	svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella pla-
	nen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur
	fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrinningsområden har
	gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse
	vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget redovisades den
	14 april 2021.
	Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2021 i
	uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt upp-
	draget skulle Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket
	och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag till-
	handahålla en kunskapssammanställning av vattenkraftdammars och
	andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald
	samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning
	och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Upp-
	draget redovisades den 30 september 2021.
	Den 17 juni 2021 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i upp-
	drag, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, att utarbeta
	vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till
	myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att
	förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet
	är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och
	besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska
	användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021.
	Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag
	att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala
	och regionala nyttor för kraftsystemet. Andra berörda myndigheter samt
	bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet.
	Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre
	vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet
	på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses
	verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Den 16 februari 2023
	beslutade regeringen att återkalla uppdraget och att de slutsatser som
	myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i
	redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt beslutade om.
350

Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att	Skr. 2024/25:75
tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig-	Klimat- och
het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med	näringslivs-
moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet	departementet
av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de
enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att
få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och
för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med proposi-
tionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda
myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges
möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av
resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången
den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tid-
punkter för redovisning.
Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet
inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av
ytvatten. Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyn-
dighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer av-
seende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande
vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande
till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för
vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den
23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på
vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommenda-
tioner från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av
undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modi-
fierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023.
Den 12 januari 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen
(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en
ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in
senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge
in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den
30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmark-
naden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att
snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills
genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av
nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Om-
prövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid
för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar
av systemet som analysen kunde komma att leda till.
Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i
uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och
vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som ompröv-
ningarna kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023.
Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom änd-
ring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts
för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses
i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter.
Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrel-
serna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan	351

Skr. 2024/25:75	enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på
Klimat- och	annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut
näringslivs-	om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och
departementet	10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och
	vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och
	miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska göras för
	vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den
	nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta
	exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte
	har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget
	redovisades den 15 mars 2024.
	Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024
	ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit
	med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljö-
	kvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undan-
	tag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförord-
	ningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns
	verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljö-
	villkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporte-
	ringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarande-
	planerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen
	för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska läns-
	styrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens
	energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-
	områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet.
	Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet fick i sina
	respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive
	myndighet har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndig-
	heter med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som
	följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförord-
	ningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk
	som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för elsystemet.
	Den 21 december 2023 beslutade regeringen en ändring i förordningen
	(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
	när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
	in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
	av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
	senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29
	januari 2024. Ändringen syftar till att färdigställa analysen av behovet av
	ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och
	fatta de beslut som analysen föranleder.
	Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
	(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
	när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
	in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
	av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
	senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars
	2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av
	behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna
	miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
352

Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj 2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt.

Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vatten- kraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar som följer av dessa föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna pågår. Punkten är inte slutbehandlad.

18. Rskr. 2019/20:287

Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföre- tagande genom digitalisering

Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 41), 2021/22:75 (N 31), 2022/23:75 (KN 24) och 2023/24:75 (KN 19).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24) föreslogs en förstärkning av finansieringen av verksamt.se med 15 miljoner kronor och i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) föreslogs en förstärkning med 14,5 miljoner kronor för 2024.

Ett antal myndigheter omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Skrivelsen utgör grund för överväganden om ett uppdrag rörande uppfölj- ning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

353

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

354

Regeringen gav den 28 oktober 2021 Statskontoret i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitali- sering. Statskontoret slutredovisade uppdraget i maj 2022.

Vidare gav regeringen den 18 augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företagen. Stats- kontoret slutredovisade uppdraget i april 2023. Regeringen analyserar rapportens förslag och har gett ett uppdrag till Bolagsverket i regleringsbrevet för 2024. Bolagsverket har fått i uppdrag att dels öka sina insatser för att sprida kunskap om myndighetens sammansatta bastjänst i syfte att öka anslutningsgraden till tjänsten, dels att identifiera och föreslå vilka ytterligare myndigheter som bör ansluta sig till tjänsten i syfte att underlätta företagens uppgiftslämnande och därmed förenkla för företag. Bolagsverket ansvarar för den sammansatta bastjänsten. Tjänsten tillhandahålls av Bolagsverket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån (SCB) och innebär att vissa företagsuppgifter kan återanvändas av fler myndigheter och kommuner. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s. 32). Regeringen bedömde i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) att det är mer lämpligt att hantera frågan om utvärderingar av regler på annat sätt än genom generella och automatiska solnedgångsklausuler, men på ett sätt som möter de grundläggande behoven av mer systematiska ex post-utvär- deringar av relevanta regler. Vidare anfördes att regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas, t.ex. genom en vidareutveckling av konsekvensutredningarna. Tillkännagivandet bedömdes vara slutbe- handlat. Riksdagen instämde inte i bedömningen att tillkännagivandet var slutbehandlat och riktade samtidigt ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16 punkt 16, rskr. 2021/22:191). Punkten står därför åter som öppen.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) att den avser inrätta ett förenklingsråd, som ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder som följer av befintlig svensk lagstiftning. Här ingår att identifiera existerande regler som bör förenklas. Den 11 april 2024 beslutade rege- ringen förordningen (2024:201) om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket. Genom förordningen inrättas Förenklingsrådet som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

19. Rskr. 2020/21:83

Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar Skr. 2019/20:170, bet. 2020/21:MJU3

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 28), 2021/22:75 (M 20), 2022/23:75 (KN 26) och 2023/24:75 (KN 21).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 och 16).

I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat en promemoria (Klimatbonusbilar ska vara registrerade i fem år, M2020/01180) med ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli återbetal- ningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november 2020.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.26.8s. 91) aviserade regeringen att klimatbonusen ska avvecklas i sam- band med att propositionen lämnas till riksdagen, det vill säga senast den 8 november 2022. Klimatbonusen fasas ut helt under 2023 och 2024. Med anledning av att klimatbonusen avvecklas behöver några åtgärder för att hindra exporten av subventionerade miljöbilar således inte vidtas. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:25) om ändring i förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar och förordningen (2023:26) om upphävande av förordningen (2017:1334) om klimatbonus- bilar.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.6.2s. 23 f.) konstaterade regeringen att klimatbonusen avvecklats och att det därför inte behöver vidtas några åtgärder för att hindra exporten av subventionerade miljöbilar. Regeringen ansåg därmed att tillkänngivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

20. Rskr. 2020/21:154

Sveriges genomförande av Agenda 2030 Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 34), 2021/22:75 (M 22), 2022/23:75 (KN 28) och 2023/24:75 (KN 22).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 och 17).

Regeringen lämnade den 24 maj 2022 den första skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247) till riksdagen. Den 23 november 2022 behandlade riksdagen skrivelsen i betänkande 2022/23:FiU7. Riksdagen beslutade att bifalla utskottets förslag och lägga skrivelsen till handlingarna.

Regeringen avser att återkomma vartannat år med en skrivelse till riks- dagen. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2 avsnitt 4 s. 64) att regeringen avser att överlämna en ny skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 till riksdagen under 2024.

Regeringen lämnade den 10 december 2024 den andra skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2024/25:66) till riksdagen.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

355

Skr. 2024/25:75	I skrivelsen ansåg regeringen att formerna för redovisningen därmed blivit
Klimat- och	så etablerade att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat.
näringslivs-	Punkten är slutbehandlad.
departementet
	21. Rskr. 2020/21:228
	Mineralpolitik
	Mot. 2020/21:3485 yrkande 2, bet. 2020/21:NU18
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 49),och 2022/23:75 (KN 29)
	och 2023/24:75 (KN 23).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om tillståndsprocesser och handläggningstider*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen
	senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag
	på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv-
	och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18 s. 8).
	Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild
	utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att
	säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och
	mineral (dir. 2021:16). Tilläggsdirektiv till utredningen om prövnings-
	processer och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av
	innovationskritiska	metaller och	mineral (N 2021:01)		beslutades	den
	7 juni 2022 (dir. 2022:61). Utredningen överlämnade sitt betänkande En
	tryggad försörjning	av metaller	och mineral	(SOU	2022:56)	den
	31 oktober 2022. En promemoria med förslag till vissa förenklingar i
	regelverket för prospektering (KN2023/03318)			har	remitterats	och

356

regeringen beslutade den 16 november 2023 om ändringar i terräng- körningsförordningen (1978:594) och i miljöprövningsförordningen (2013:251). Förordningsändringarna genomför några av utredningens förslag om ett förenklat regelverk för prospektering.

Regeringen har vidare beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbedömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig pröv- ningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningen. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 juni 2022.

Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet för miljö- prövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv (dir. 2021:57). Utredningen lämnade sitt betänkande, Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) den 14 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats. Den 23 maj 2024 beslutade regeringen propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen i propositionen innebär bl.a. att ändringstillstånd kan användas i större utsträckning än tidigare, att giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kan förlängas med tre år, att länsstyrelsernas uppgifter under avgränsningssamrådet utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag, att prövningsmyndigheternas handläggning av

tillståndsansökningar effektiviseras samt att fler mål kan avgöras utan huvudförhandling och handläggas digitalt. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Genom förslagen bedömde regeringen att tillkänna- givandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2023/24:152 s 92). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. Punkten är slutbe- handlad.

22. Rskr. 2020/21:257

Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU16

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 52), 2022/23:75 (KN 30) och 2023/24:75 (KN 24).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskon- cession*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16 s. 16 f.). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövnings- processer och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Uppdraget redo- visades den 31 oktober 2022 i betänkandet En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56).

Näringsdepartementet gav den 6 maj 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda frågan om prövning av Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Riksdagen infor- merades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.2 s. 36). Uppdraget redovisades till Regerings- kansliet den 28 februari 2023 (KN2023/02524). Promemorian Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt mineral- lagen (Ds 2023:5) har remitterats. En lagrådsremiss beslutades den 29 februari 2024. Den 4 april 2024 beslutade regeringen propositionen Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen (prop. 2023/24:126). Förslagen i propositionen innebär att ett Natura 2000-tillstånd inte är en förutsättning för att en bearbetningskoncession ska kunna beviljas. Genom förslagen bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2023/24:126 s. 8). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2024. Punkten är slutbehandlad.

23. Rskr. 2020/21:268

Hushållningen med mark- och vattenområden

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 24), 2022/23:75 (KN 31) och 2023/24:75 (KN 25).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om anslutning till kommunalt vatten och avlopp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet (bet. 2020/21:CU14 s. 57.).

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

357

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

358

I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. I propo- sitionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat genom de föreslagna ändringarna i 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446) och har kommit med ett nytt tillkänna- givande i frågan (se rskr. 2021/22:446). Punkten står därför åter som öppen.

I regleringsbrevet för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna beslutade regeringen om ett återrapporteringskrav enligt vilket länsstyrelserna ska redovisa hur tillsynen av att kommunerna fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6 § lagen (2022:1249) om allmänna vattentjänster har utförts. Av redovisningen ska det framgå hur tillsynen av hur det fortlöpande skyddet för människors hälsa eller miljön tillgodoses av kommunen har genomförts. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

24. Rskr. 2021/22:2

Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU5

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 25) 2022/23:75 (KN 34) och 2023/24:75 (KN 27).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5 s. 33.).

Av tillkännagivandet följer att regeringen ska pröva vattenmyndigheter- nas åtgärdsprogram 2021–2027 samt säkerställa platsspecifika bedöm- ningar av alla nyttor och konsekvenser (bet. 2021/22:MJU5 s. 33–34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2). Regeringen har prövat förslagen till åtgärds- program för vatten 2021–2027 genom beslut den 7 juni 2022 (M2022/00906). I beredningen av ärendet kunde regeringen konstatera att den ekonomiska analysen uppfyller kraven i 6 kap. 6 § vattenförvaltnings- förordningen (2004:660) samt att en konsekvensutredning genomförts som uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konse- kvensutredning vid regelgivning. I regeringsbeslutet anges att regeringen anser att den del av riksdagens tillkännagivande (bet. 2021/22:MJU5 s. 33– 34 resp. 38–39, rskr. 2021/22:2) som avser prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021–2027 respektive den del som rör platsspecifika bedömningar är tillgodosedda.

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 45) under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag hanteras den del av tillkännagivandet som avser utnyttjande av undantag. Regeringen bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett även i den del som avser utnyttjande av undantag.

Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen ska säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i

befintlig vattenkraft	(bet. 2021/22:MJU5 s. 35–38)	.	Den 9 juni 2022 upp-	Skr. 2024/25:75
drog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med				Klimat- och
Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och				näringslivs-
analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor.				departementet
Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella
planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna
leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad pröv-
ning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv
tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och
vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner
samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i
arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet redovisa-
des första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 decem-
ber 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redo-
visning.
Den 12 januari 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen
(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en
ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in
senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge
in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningsändringenen trädde i
kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på
elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår
att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills
genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuva-
rande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Ompröv-
ningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för
sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av
systemet som analysen kunde komma att leda till.
Den 21 december 2023 beslutade regeringen en ändring i förordningen
(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den
29 januari 2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa
analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av
moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars
2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av
ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och
fatta de beslut som analysen föranleder.
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de
prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast				359

Skr. 2024/25:75	den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde
Klimat- och	övriga prövningsgrupper. Förordningen trädde i kraft den 31 maj 2024.
näringslivs-	Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att
departementet	slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder
	som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse
	vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt.
	Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre
	förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I
	promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avväg-
	ningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och
	behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande
	av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna
	syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå
	och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av
	verksamheterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vatten-
	kraftsel utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs
	träda i kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de
	förordningsändringar som följer av dessa föreslås träda i kraft den 1 juli
	2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de
	förslagna ändringarna pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
	25. Rskr. 2021/22:60
	Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön
	Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 29), 2022/23:75 (KN 35) och
	2023/24:75 (KN 28).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 9 om	kunskapsunderlaget om	vattenkraftverkens	ekologiska
	betydelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om behovet av bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens eko-
	logiska betydelse (bet. 2021/22:MJU6 s. 52.).
	Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna
	miljövillkor för vattenkraften. Den nationella planen för moderna miljö-
	villkor för vattenkraften syftar till att få en samordnad prövning med
	största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till
	vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft
	(prop. 2017/18:243). Genomförandet av den nationella planen och utfallet
	av de enskilda prövningarna förväntas leda till bl.a. ökade åtgärder i fråga
	om vattenkraftens påverkan på hotade arter.
	Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att
	tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig-
	het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med
	moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet
	av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de
	enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att
	få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och
	för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med proposi-
	tionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Resultatet av upp-
360	följningen och	en analys av resultatet	redovisades första	gången den

1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Bedömning av lämp- liga åtgärder för att förbättra kunskapen om vattenkraftens ekologiska betydelse pågår inom Regeringskansliet.

Den 19 december 2024 gav regeringen, i regleringsbrevet för budgetåret 2025, Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utifrån befintligt kunskapsunderlag göra en sammanställning av kunskapen om vatten- kraftens påverkan på ekosystem och hotade arter, bland annat ål, och om möjliga lösningar för fiskpassager. Myndigheten ska även belysa eventuella luckor eller brister i befintligt underlag samt föreslå hur kunskapen vid behov kan utvecklas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2021/22:110

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 33) 2022/23:75 (KN 36) och 2023/24:75 (KN 29).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rege- ringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydliga indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13 och 14).

Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.1 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock inte att tillkännagivandet var slutbehandlat och ville att rege- ringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Punkten står därför åter som öppen.

Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2023 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

361

Skr. 2024/25:75	för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner
Klimat- och	mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i för-
näringslivs-	hållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas. Det
departementet	redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och detta
	arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Regerings-
	kansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimat-
	redovisning. Redovisningen som ingår i budgetpropositionen för 2023
	(prop. 2022/23:1, utg.omr. 20 bilaga 1) innehåller klimateffektbedöm-
	ningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i för-
	hållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläpps-
	utvecklingen. Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och
	avser att återkomma till riksdagen om det fortsatta arbetet.
	Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2024 tagit fram
	en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2023/24:1
	utg.omr. 20 bilaga 1). Jämfört med föregående år redovisas ytterligare
	indikatorer för bland annat el- och fjärrvärmesektorn samt utvecklade
	indikatorer för industri- och transportsektorn.
	Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2025 tagit fram
	en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2024/25:1, volym
	1, bilaga 4). Denna klimatredovisning innehåller, utöver föregående års
	klimatredovisningar, bland annat en bedömning av acceptansen för
	klimatpolitiken, tydligare bedömningar av hur förutsättningarna för
	klimatomställningen utvecklats och ett scenario för vad åtgärderna i
	budgetpropositionen för 2025 innebär i termer av utsläpp. Mot denna
	bakgrund konstaterade regeringen följande i budgetpropositionen. Klimat-
	redovisningen har kontinuerligt förbättrats med fler beräkningar av
	utsläppseffekter och införande av indikatorer som mäter omställnings-
	takten i samhället. Sättet effekten av styrmedelspaket redovisas på har
	utvecklats i förhållande till utsläppsscenarier så att risken för dubbel-
	räkning minskas. Redovisningen har också utvecklats med indikatorer för
	industri- och transportsektorn samt el- och fjärrvärmesektorn. Regeringen
	ansåg mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder att tillkänna-
	givandet är tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20
	avsnitt 3.6 s. 23). Punkten är slutbehandlad.
	27. Rskr. 2021/22:131
	Krav på rapportering av betalningstider
	Prop. 2021/22: 50, bet. 2021/22:NU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 37) och 2023/24:75 (KN 30).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen att den bör följa upp och utvärdera den nya lagen och de system
	som inrättas till följd av reglerna (bet. 2021/22:NU13 s. 9). Enligt till-
	kännagivandet bör regeringen göra detta inom en lämplig tid – med fördel
	i enlighet med det som nämns i propositionen – efter den första rapporte-
	ringen. I propositionen anges att lagen bör följas upp och systemet utvär-
	deras tre år efter att den första rapporteringen enligt lagen har ägt rum.
	Rapportering skulle ske första gången den 30 september 2023. Punkten är
362	inte slutbehandlad.
362

28. Rskr. 2021/22:177

Jakt och viltvård

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 41) och 2023/24:75 (KN 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om terrängkörning vid jakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att jaga (bet. 2021/22:MJU16, s. 25 f.).

Utredningen Hållbar terrängkörning (SOU 2019:67) har föreslagit att det ska införas en möjlighet att söka tillstånd att använda motordrivet fordon för körning i terräng på barmark som inte omfattas av områdesskydd enligt miljöbalken eller terrängkörningslagstiftningen för dem som på grund av funktionsnedsättning, som inte endast är tillfällig, har väsentliga svårig- heter att förflytta sig och som för att kunna jaga, fiska eller bedriva annat friluftsliv behöver använda motordrivet fordon i terräng. Betänkandet remitterades under år 2020 och är alltjämt under beredning inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

29. Rskr. 2021/22:191

En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovations- förmåga

Skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 42) och 2023/24:75 (KN 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 16 om solnedgångsklausuler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solnedgångsklausuler (bet. 2021/22:NU16 s. 62 f.). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkänna- givande på området (bet. 2019/20:NU16 punkt 7, rskr. 2019/20:287). Inom Regeringskansliet övervägs vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t.ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 39) att den avser inrätta ett förenklingsråd som ska lämna konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder i svensk lagstiftning. I rådets uppdrag ska det bl.a. ingå att identifiera existerande regler som bör förenklas.

Den 11 april 2024 beslutade regeringen förordningen (2024:201) om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket. Genom förordningen inrättas Förenklingsrådet som ett särskilt besluts- organ inom Tillväxtverket. Regeringen avser att återkomma i budget- propositionen för 2026. Punkten är inte slutbehandlad.

30. Rskr. 2021/22:192

Den nationella planen för omprövning av vattenkraft Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:CU33

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 43) och 2023/24:75 (KN 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

363

Skr. 2024/25:75	Den nationella planen för omprövning av vattenkraft*: Riksdagen har till-
Klimat- och	kännagett för regeringen det som utskottet anför om den nationella planen
näringslivs-	för omprövning av vattenkraft (bet. 2021/22:CU33, s. 15 f.).
departementet	Av tillkännagivandet följer att regeringen bör senarelägga tidsfristen för
	kommande prövningsgruppers ansökningar för att undvika att flera pröv-
	ningsgrupper bedöms utan att åtgärdsprogrammen för 2021–2027 har fast-
	ställts. Denna del av tillkännagivandet redovisades som tillgodosedd i
	regeringens beslut den 7 juni 2022 om vattenmyndigheternas förslag till
	åtgärdsprogram för vatten 2021–2027. I beslutet konstaterade regeringen
	att det inte finns något hinder för att påbörja omprövningarna före det att
	vattenmyndigheterna har fastställt de åtgärdsprogram som ska gälla för
	2021–2027. Detta beror på att åtgärder i vattenkraft hanteras i den
	nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften och inte
	genom åtgärdsprogrammen för vatten.
	Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen bör se till att alla nöd-
	vändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på
	vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används
	fullt ut. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
	heten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens
	energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vatten-
	kraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida
	genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och
	utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det
	vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för
	vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet
	med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243).
	Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisa-
	tioner ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och
	en analys av resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och
	andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställ-
	ning till tidpunkter för redovisning.
	Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
	heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet
	inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av
	ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs-
	och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitets-
	normer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt
	anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i
	förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660),
	ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv
	2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemen-
	skapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar
	och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till
	tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller
	kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023.
	Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om
	ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen
	innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor
	senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper
	där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen
364	trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade

situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energi- system som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de för- ändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Åtgärder som rör analysen och översynen bereds i Regeringskansliet.

Den 16 februari 2023 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som ompröv- ningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget redovisades den 27 september 2023.

Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom änd- ring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrel- serna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska göras för vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget redovisades den 15 mars 2024.

Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024 ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltnings- förordningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporte- ringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarande- planerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska läns- styrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000- områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet.

Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de läns- styrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpass- ningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

365

Skr. 2024/25:75	fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild
Klimat- och	betydelse för elsystemet.
näringslivs-	Den 21 december 2023 beslutade regeringen förordning (2023:950) om
departementet	ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen
	innebar att den tidpunkt när en ansökan om prövning för moderna miljö-
	villkor senast ska ha getts in senarelades med två månader för de
	verksamheter som tillhörde någon av de 18 prövningsgrupper som skulle
	ha gett in en ansökan om prövning senast den 1 februari 2024.
	Förordningen trädde i kraft den 29 januari 2024. Ändringen syftar till att
	färdigställa analysen av behovet av ändringar av nuvarande system för
	prövning av moderna miljövillkor och fatta de beslut som analysen
	föranleder.
	Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
	(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
	när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
	in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
	av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
	senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars
	2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av
	behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna
	miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
	Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
	(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
	då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
	in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de
	prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast
	den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde
	övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj
	2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att
	slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder
	som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse
	vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt.
	Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre
	förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I prome-
	morian föreslås ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen
	mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en
	nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna
	miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att
	säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det
	utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra
	en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut.
	Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1
	januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar
	som följer av dessa föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden gick
	ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna pågår.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	31. Rskr. 2021/22:206
	Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för natur-
366	vården i skogen med frivillighet som grund
366

Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 44) och 2023/24:75 (KN 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 12 om redovisning av skyddad natur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapportering till Europeiska miljöbyrån (bet. 2021/22:MJU18, s. 61 f.).

Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) till Miljömålsberedningen (M 2010:04). Miljömålsbered- ningen ska bl.a. föreslå en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthus- gaser från markanvändningssektorn. Av direktiven framgår att Natur- vårdsverket 2021 redovisade ett uppdrag om hur Sveriges rapportering av skyddad mark till Europeiska miljöbyrån skiljer sig från andra länders (Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att jämföra, redovisa och föreslå förändringar i den internationella rapporteringen av skyddad natur, M2021/01263). Naturvårdsverket föreslår i redovisningen att även andra typer av områden bör redovisas i de svenska rapporteringarna, jämfört med tidigare års rapporteringar. Naturvårdsverket har därefter under 2022 och 2023 rapporterat andra typer av områden i rapporteringen till Europeiska miljöbyrån jämfört med tidigare år. Som en del i tilläggsuppdraget ska Miljömålsberedningen föreslå om beräkningsmetoder för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån, med beaktande av riksdagens tillkännagivande om beräkningsmetoder för skyddad natur och i syfte att säkerställa att Sveriges åtaganden på ett rätt- vist sätt kan jämföras med andra länders. Regeringen beslutade den 3 oktober 2024 i tilläggsdirektiv (dir. 2024:94) om förlängd tid för uppdraget. Uppdraget redovisades den 14 februari 2025. Miljömålbered- ningens betänkande (SOU 2025:21) bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om flexibla skyddsformer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar (bet. 2021/22:MJU18 s. 100 f).

Regeringen gav den 2 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen (M2022/01190) att tillsammans och i enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) utreda och föreslå ändringar av den formella skyddsformen biotopskyddsområden. Syftet var att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. I uppdraget ingick även att, i enlighet med propositionen om tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (prop. 2021/22:207), utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer särskilt anpassade för det fjällnära området som kan vara attraktiva för markägare, t.ex. större biotopskyddsområden eller avtal för anpassat brukande. Uppdraget redovisades i juni 2023 i rapporten Förslag på mer flexibla biotopskydd samt anpassade skydds- och ersättningsformer för det

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

367

Skr. 2024/25:75	fjällnära området (KN2023/03467). När det gäller tidsbegränsade
Klimat- och	biotopskydd bedömer myndigheterna att det inte skulle vara ända-
näringslivs-	målsenligt att införa ett sådant tidsbegränsat områdesskydd. I rapporten
departementet	lämnades nio åtgärdsförslag som syftar till att göra skyddsformerna bio-
	topskydd och naturvårdsavtal mer flexibla, ändamålsenliga och attraktiva.
	Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
	Möjligheten att införa tidsbegränsade biotopskydd har också utretts av
	Artskyddsutredningen (M 2020:03). Förslagen i betänkandet Skydd av
	arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) bereds inom Regerings-
	kansliet. Regeringen ansåg mot bakgrund av att bl.a. tidsbegränsade bio-
	topskydd har utretts att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat
	vilket redovisades i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1
	utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har angett att riksdagen inte
	delar regeringens bedömning (rskr. 2023/24:104, bet. 2023/24:MJU1).
	Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds inom Regerings-
	kansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 51 om angrepp av granbarkborren i skyddade områden*: Riks-
	dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytter-
	ligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden och
	kompensation till enskilda skogsägare (bet. 2021/22:MJU18, s. 192 f.).
	Regeringen gav den 30 juni 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att se över
	behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborre i
	formellt skyddade områden (såsom nationalparker och naturreservat)
	(M2022/01450). Naturvårdsverket ska också tydliggöra i vilka fall det ska
	vara statens ansvar att vidta nödvändiga åtgärder samt se över möjligheten
	att införa en kompensationsmodell för skador på egendom som kan kopp-
	las till spridning av granbarkborre från skyddade områden. Uppdraget
	skulle genomföras med stöd av Skogsstyrelsen och redovisas senast den
	30 september 2023. Genom uppdraget ansåg regeringen att tillkännagivan-
	det var tillgodosett. Konstitutionsutskottet har i betänkande
	2022/23:KU21 angett att utskottet anser att de åtgärder som har vidtagits
	inte är tillräckliga för att tillgodose det som efterfrågats i tillkänna-
	givandet. Punkten står därför åter som öppen. Naturvårdsverket
	redovisade regeringsuppdraget om åtgärder för att bekämpa granbarkborre
	i formellt skyddade områden den 30 september 2023 (KN2023/04006). I
	sin redovisning av uppdraget har Naturvårdsverket tydliggjort statens
	ansvar för att vidta nödvändiga åtgärder vid spridning av granbarkborre
	från formellt skyddade områden.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt
	3.17.2 s. 67 f) konstaterade regeringen att Naturvårdsverket i sin
	redovisning av uppdraget, med stöd av Skogsstyrelsen, gjort bedömningen
	att det inte är motiverat att införa en kompensationsmodell för skador på
	egendom som kan kopplas till spridning av granbarkborre från skyddade
	områden, baserat på att det finns pågående domstolsprocesser som
	behandlar frågan om skadestånd, risken för uppkomsten av parallella
	kompensationssystem samt att det finns begränsade förutsättningar att
	utforma en ersättningsmodell som blir transparent och kostnadseffektiv.
	Regeringen konstaterade även att Naturvårdsverket har uppdaterat sin
	vägledning till förvaltare av skyddade områden utifrån nya kunskaper om
	lämpliga bekämpningsåtgärder.
368

Vidare angav regeringen i budgetpropositionen för 2025 att Naturvårds- verket redovisar ett antal åtgärder som regeringen bedömer kan genomföras av berörda myndigheter inom deras befintliga uppdrag, att den formellt skyddade granskogen omfattar en mindre del av den äldre granskogen och har en varierad struktur som inte är lika attraktiv för granbarkborren samt att Skogsstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 2024 har fått i uppdrag att förebygga och övervaka skogsskador och att samordna berörda myndigheters arbete med att bekämpa granbarkborre samt samverka med berörda intressenter. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 21.

32. Rskr. 2021/22:214

Energipolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:NU15 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 45) och 2023/24:75 (KN 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om värnande om vattenkraften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om värnande om vattenkraften (bet. 2021/22:NU15 s. 49 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresse- organisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanlägg- ningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att återkalla uppdraget. Regeringen beslutade även att de slutsatser som myndigheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redovisningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt gav till Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyn- dighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningen av miljötillstånd kan medföra (se nedan).

Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig- het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med proposi- tionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Havs- och vattenmyndigheten redovisade resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet första gången den 1 februari 2023 och andra gången den 1 december 2023. Regeringen avser ta förnyad ställning till tidpunkter för redovisning.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

369

Skr. 2024/25:75	Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
Klimat- och	heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet
näringslivs-	inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av
departementet	ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs-
	och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitets-
	normer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt
	anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i
	förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660),
	ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv
	2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemen-
	skapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar
	och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till
	tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller
	kraftigt modifierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023.
	Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om
	ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen
	innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor
	senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper
	där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen
	trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade
	situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energi-
	system som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde
	effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av
	ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses
	över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att
	medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de för-
	ändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till.
	Den 16 februari 2023 uppdrog regeringen åt Affärsverket svenska kraft-
	nät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vatten-
	myndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna
	kan medföra. Uppdraget redovisades den 27 september 2023.
	Den 22 juni 2023 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag, genom änd-
	ring i regleringsbrevet för 2023, att redovisa vilka insatser som har gjorts
	för att för berörda aktörer förtydliga syftet med den samverkan som avses
	i 42 a och 42 b §§ förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter.
	Länsstyrelserna ska även redovisa effekten av gjorda insatser. Länsstyrel-
	serna ska vidare redovisa hur nya underlag som framkommer i samverkan
	enligt förordningen om vattenverksamheter, eller som framkommer på
	annat sätt, används för översyner av miljökvalitetsnormer och för beslut
	om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 9 och
	10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och
	vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och
	miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Redovisningen ska göras för
	vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den
	nationella planen för moderna miljövillkor och ska bl.a. bestå av konkreta
	exempel på både hur nya underlag har använts och när nya underlag inte
	har använts och vilka överväganden som då har gjorts. Uppdraget ska
	redovisas senast den 15 mars 2024.
	Den 21 december 2023 fick länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2024
	ett återrapporteringskrav om att redovisa hur länsstyrelserna har bidragit
370	med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljö-

kvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undan-	Skr. 2024/25:75
tag och mindre stränga kvalitetskrav enligt bl.a. vattenförvaltningsförord-	Klimat- och
ningen. Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns	näringslivs-
verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljö-	departementet
villkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporte-
ringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarande-
planerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen
för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska läns-
styrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens
energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-
områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet.
Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens
energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att
redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de läns-
styrelser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpass-
ningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav
enligt vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i
fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild
betydelse för elsystemet.
Den 21 december 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen
(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29
januari 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av
ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och
fatta de beslut som analysen föranleder.
Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
senast den 1 april 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 mars
2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för att färdigställa analysen av
behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna
miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt
då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de
prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast
den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde
övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj
2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att
slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder
som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse
vattenkraften med moderna miljövillkor på ett rättssäkert sätt.
Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre
förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I
promemorian föreslogs ändrade bestämmelser av betydelse för avväg-	371

Skr. 2024/25:75	ningen mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och
Klimat- och	behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande
näringslivs-	av moderna miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna
departementet	syftar till att säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå
	och att det utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksam-
	heterna säkra en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel
	utnyttjas fullt ut. Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i
	kraft den 1 januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de
	förordningsändringar som följer av dessa föreslås träda i kraft den 1 juli
	2025. Remisstiden gick ut den 22 november 2024. Beredning av de
	förslagna ändringarna pågår. Punkten är inte slutbehandlad.
	33. Rskr. 2021/22:262
	Hushållning med mark- och vattenområden
	Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU13
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 48) och 2023/24:75 (KN 37).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om småskalig vattenkraft (bet.
	2021/22:CU13, s. 32 f.).
	Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag
	att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala
	och regionala nyttor för kraftsystemet. Andra berörda myndigheter samt
	bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet.
	Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre
	vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet
	på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses
	verk med en samlad effekt på högst 10 megawatt. Den 16 februari 2023
	beslutade regeringen att återkalla uppdraget och att de slutsatser som myn-
	digheterna har dragit under arbetet med uppdraget ska integreras i redo-
	visningen av det nya uppdrag som regeringen samtidigt beslutade om.
	Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att
	tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndig-
	het följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med
	moderna miljövillkor. Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet
	av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de
	enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att
	få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och
	för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med proposi-
	tionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda
	myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges
	möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av
	resultatet redovisades första gången den 1 februari 2023 och andra gången
	den 1 december 2023. Regeringen avser att ta förnyad ställning till tid-
	punkter för redovisning.
	Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndig-
	heten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet
	inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av
372	ytvatten. Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyn-
372

dighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommenda- tioner från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modi- fierade. Uppdraget redovisades den 1 december 2023.

Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senarelades med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energi- system som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behövde effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausades för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de för- ändringar av systemet som analysen kunde komma att leda till.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

373

Skr. 2024/25:75	miljövillkor. I samma regleringsbrev fick länsstyrelserna ett återrapporte-
Klimat- och	ringskrav om att redovisa de översyner som genomförts av bevarande-
näringslivs-	planerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen
departementet	för moderna miljövillkor. Enligt det återrapporteringskravet ska läns-
	styrelserna, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens
	energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-
	områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet.
	Den 21 december 2023 fick Affärsverket svenska kraftnät och Statens
	energimyndighet i sina respektive regleringsbrev för 2024 i uppgift att
	redovisa hur respektive myndighet har arbetat med att förse de länsstyrel-
	ser som är vattenmyndigheter med underlag om hur miljöanpassningarna
	av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt
	vattenförvaltningsförordningen påverkar vattenkraftens förmågor i fråga
	om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha särskild betydelse för
	elsystemet.
	Den 21 december 2023 beslutade regeringen om ändring i förordningen
	(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
	när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
	in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
	av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
	senast den 1 februari 2024. Förordningsändringen trädde i kraft den 29
	januari 2024. Ändringen syftade till att färdigställa analysen av behovet av
	ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor och
	fatta de beslut som analysen föranleder.
	Den 27 mars 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
	(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebar att den tidpunkt
	när en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
	in senarelades med två månader för de verksamheter som tillhörde någon
	av de 18 prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning
	senast den 1 april 2024. Förordningsändringenen trädde i kraft den 31 mars
	2024. Ändringen syftar till att ge mer tid för färdigställa analysen av
	behovet av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna
	miljövillkor och fatta de beslut som analysen föranleder.
	Den 23 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i förordningen
	(1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tidpunkt
	då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts
	in senarelades med 13 månader för de verksamheter som tillhörde de
	prövningsgrupper som skulle ha gett in en ansökan om prövning senast
	den 1 juni 2024 och med tolv månader för verksamheter som tillhörde
	övriga prövningsgrupper. Förordningsändringen trädde i kraft den 31 maj
	2024. Ändringen syftar till att medge tillräckligt med tid för regeringen att
	slutföra arbetet med att ta fram de författningsändringar och andra åtgärder
	som bedöms nödvändiga för att förbättra omprövningsprocessen och förse
	vattenkraften med moderna miljövillkor på ett ordnat och rättssäkert sätt.
	Den 22 augusti 2024 remitterade Regeringskansliet promemorian Bättre
	förutsättningar för vattenkraftens omprövning (KN2024/01642). I
	promemorian föreslås ändrade bestämmelser av betydelse för avvägningen
	mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en
	nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna
	miljövillkor för vattenkraftverk och dammar. Ändringarna syftar till att
374	säkerställa att berörda verksamheter prövas mot rätt kravnivå och att det

utrymme EU-rätten ger att vid miljöanpassning av verksamheterna säkra Skr. 2024/25:75 en fortsatt nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel utnyttjas fullt ut. Klimat- och

Huvuddelen av författningsändringarna föreslogs träda i kraft den 1	näringslivs-
januari 2025. De föreslagna lagändringarna och de förordningsändringar	departementet
som följer av dessa, föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Remisstiden går
ut den 22 november 2024. Beredning av de förslagna ändringarna pågår.
Punkten är inte slutbehandlad.
34. Rskr. 2021/22:281
Vattenvård
Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU23
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 50) och 2023/24:75 (KN 38).
Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 7 om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska reningsverk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska renings- verk (bet. 2021/22:MJU23, s. 28 f.).

Av tillkännagivandet följer att det är angeläget att regeringen på EU- nivå verkar för att kraven i ramdirektivet för vatten och avloppsdirektivet är tydliga och samstämmiga och att de utformas på ett sådant sätt att de lämnar utrymme för kapacitetsutbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i befintliga avloppsreningsverk. Den 26 oktober 2022 presenterade EU-kommissionen förslag till nytt avloppsdirektiv (Proposal for a revised Urban Wastewater Treatment Directive). I faktapromemorian Ett reviderat avloppsdirektiv som överlämnades till riksdagen den 29 november 2022 anger regeringen som preliminär svensk ståndpunkt att det är viktigt att gränsdragningen är tydlig gentemot andra direktiv och att regeringen avser att verka för att kraven i avloppsdirektivet är samstämmiga med kraven i ramdirektivet för vatten. Direktivet bör utformas på ett sådant sätt att befolkningstillväxt inte hindras (2022/23:FPM21 s. 13). En allmän inrikt- ning antogs vid miljörådet i oktober 2023. Trilogfasen i förhandlingen inleddes i november 2023 och slutfördes under 2024.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.12.2s. 48 f) konstaterade regeringen att man i förhandlingen om det reviderade avloppsvattendirektivet verkat för att det ska finnas utrymme för kapacitetsutbyggnad och investeringar av miljövänlig teknik i befintliga avloppsreningsverk. Eftersom det förts in en sådan möjlighet i artikel 15 i den slutliga överenskommelsen om direktivet som, då budgetpropositionen beslutades, preliminärt hade godkänts av Coreper och Europaparlamentet, ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Den 12 december 2024 publicerades den slutliga versionen av det reviderade direktivet (EU 2024/3019) där bestämmelserna i artikel 15 är oförändrade jämfört med den slutliga överenskommelsen. Direktivet trädde i kraft den 1 januari 2025. Punkten är slutbehandlad.

375

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

376

35. Rskr. 2021/22:296

Naturvård och biologisk mångfald

Utskottsinitiativ och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU24

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 51) och 2023/24:75 (KN 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om artskydd och skogsbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om artskydd och skogsbruk (bet. 2021/22:MJU24, s. 10 f.).

För den del av tillkännagivandet som handlar om att de olika naturvårds- direktiven ska regleras i separata bestämmelser i artskyddsförordningen har regeringen den 16 juni 2022 ändrat i artskyddsförordningen så att skyddsbestämmelserna i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv har införlivats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 928). Övriga delar av tillkännagivandet planeras att hanteras i beredningen av Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiv för en utredning om en robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16, LI 2024:02). I direktiven finns ett uppdrag om att tydliggöra det kunskapskrav som gäller för skogsbruk. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025. I augusti 2024 gavs en utredare i uppdrag att biträda Klimat- och näringslivsdepartementet med att analysera bestämmelserna om nationell fridlysning och regleringen av rätten till ersättning vid rådighetsinskränk- ningar till följd av fridlysningsbestämmelserna, i syfte att komplettera Artskyddsutredningens betänkande (KN 2024:D). Den kompletterande utredningen ska vara färdig snarast möjligt, dock senast under våren 2025. Beredningen av Artskyddsutredningens betänkande pågår samtidigt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om ålgräsängar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ålgräsängar (bet. 2021/22:MJU24, s. 59 f.).

Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan (SOU 2020:83) innehåller flera förslag som syftar till att bidra till att skydda och restaurera ålgräsängar. Betänkandet remitterades under våren 2021.

Regeringen avser att stärka arbetet med att återskapa viktiga livsmiljöer, exempelvis ålgräsängar, och aviserade en treårig satsning på akvatiskt områdesskydd och akvatisk restaurering i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.11 s. 107). Regeringen gav Havs- och vattenmyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att stärka arbetet med akvatisk restaurering.

I regeringens proposition Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156) föreslog regeringen en inriktning för havsmiljöpolitiken med övergripande principer och åtgärder för en god havsmiljö. Av särskild betydelse för ålgräsängar kan nämnas förslaget om ett utökat och förstärkt skydd av marina områden (avsnitt 10.1, s. 62 f.) och förslaget om åtgärder för att begränsa övergödningen (avsnitt 3.2, s 10 f.). Regeringen konstaterade i proposi- tionen att dessa åtgärder betydligt ökar förutsättningarna för att ålgräsängar ska kunna skyddas, återställas och breda ut sig och ansåg mot

den bakgrunden att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 12 om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU24, s. 89 f.).

När det gäller referensvärdet för varg, gav regeringen den 25 maj 2022 Naturvårdsverket i uppdrag) att utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskaplig expertis analysera om, och i så fall under vilka förutsätt- ningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirek- tivet) skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget skulle redovisas senast den 11 oktober 2024. Regeringen ändrade den 13 juli 2023 detta uppdrag i den delen som avser en analys av referensvärde på följande sätt. Naturvårdsverket skulle utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskapliga expertis analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkänna- givande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propo- sitionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Vid genomförandet av uppdraget skulle Natur- vårdsverket löpande informera Landsbygds- och infrastrukturdepartemen- tet. Uppdraget avseende den ändrade delen av uppdraget skulle redovisas senast den 30 juni 2024 till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. I övrigt gällde uppdraget oförändrat.

Den 20 juni 2024 redovisade Naturvårdsverket uppdraget om referensvärde för varg i rapporten Analys av vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus (NV-05942-22). Regeringen gav den 28 november 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer. Naturvårdsverket ska även beräkna kostnader för genomförandet av dessa förvaltnings- åtgärder (LI 2024/02201). Uppdraget ska redovisas den 15 mars 2025.

När det gäller regionala förvaltningsplaner finns det i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn en bestämmelse om att länsstyrelsen ska upprätta en rovdjursförvaltningsplan för länet. En sådan rovdjursförvaltningsplan kan innehålla förvaltningsmål för varg. Regeringen kommer att inom den fortsatta beredningen av ärendet att överväga om förutsättningarna för regionala förvaltningsplaner bör ändras. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om gemensam skandinavisk förvaltning*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om gemensam skandina- visk förvaltning (bet. 2021/22:MJU24, s. 89 f.).

Sverige har i dag ett väl fungerande samarbete med Norge inom varg- förvaltningen. Eftersom varg är en strikt skyddad art enligt art- och habitat- direktivet, som inte är bindande för Norge eftersom landet inte är med i EU, behöver möjligheterna och förutsättningar för en genomgripande

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

377

Skr. 2024/25:75	samförvaltning med Norge analyseras noggrant. Norge har, genom
Klimat- och	undertecknandet av Bernkonventionen, förbundit sig att verka för
näringslivs-	bevarande av de arter som omfattas av konventionen. Vid det 44:e mötet i
departementet	Bernkonventionens stående kommitté i december 2024 beslutades att
	bilagorna till Bernkonventionen justeras så att vargens skyddsstatus ändras
	från strikt skyddad till skyddad. Innan eventuella ändringar av EU:s art-
	och habitatdirektiv kan föreslås och beslutas är skillnaden i skyddskravet
	avseende varg, efter att beslutet om vargens skyddsstatus i
	Bernkonventionen har trätt i kraft, större än tidigare. En analys av
	situationen bör genomföras innan regeringen kan ta ställning till om det
	bör tas fram en gemensam förvaltningsplan med Norge.
	Naturvårdsverket uppdaterar för närvarande Sveriges nationella förvalt-
	ningsplan för rovdjur inom ramen för sitt mandat. En fortsatt dialog med
	Norge aktualiseras ytterligare med anledning av den nya planen.
	Svårigheter kvarstår dock avseende en gemensam vargförvaltning med
	Norge, bl.a. med anledning av att Norge inte omfattas av t.ex. art- och
	habitatdirektivet. Frågan om en gemensam skandinavisk förvaltning
	bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 12 och 13.
	36. Rskr. 2021/22:335
	En ny växtskyddslag
	Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 56) och 2023/24:75 (KN 41).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 5 om tillståndsprövning av växtskyddsmedel*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om tillståndsprövning av
	växtskyddsmedel (bet. 2021/22:MJU25 s. 59)
	Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regle-
	ringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska
	redovisa hur myndigheten arbetar med att effektivisera godkännande-
	processen för växtskyddsmedel och biocidprodukter för att säkerställa att
	beslut om godkännande fattas inom de frister som gäller enligt EU-lag-
	stiftningen.
	Kemikalieinspektionen redovisade i årsredovisningen för 2023 ett
	förändrings- och effektivitetsarbete som lett till att myndigheten beslutar
	cirka 95 procent av ansökningarna inom EU-lagstiftningens tidsfrister.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.9.2
	s. 37 f.) bedömde regeringen mot den bakgrunden att tillkännagivandet är
	tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 6 om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det
	ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden (bet. 2021/22:MJU25,
	s. 59 f.).
	Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regle-
	ringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska
	redovisa hur myndigheten arbetar med ömsesidigt erkännande av växt-
	skyddsmedel och biocidprodukter samt hur myndigheten kan utöka och
378	förbättra samarbetet med behöriga myndigheter i andra medlemsstater.
378

Kemikalieinspektionen redovisade i årsredovisningen för 2023 att drygt 40 procent av alla nya växtskyddsmedel och drygt 50 procent av alla nya biocidprodukter sedan 2018 har godkänts genom ömsesidigt erkännande. För att underlätta för sökande företag ges även möjligheten att enbart komplettera med underlag för svenska miljö- och jordbruksförhållanden. Kemikalieinspektionen deltar aktivt i Echas samordningsgrupp för biocidprodukter för att lösa oenigheter som kan uppstå i samband med ömsesidiga erkännanden. Under 2023 löste gruppen 30 oenigheter.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.9.2s. 38) bedömde regeringen mot den bakgrunden att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 7 om godkännandeprocessen för glyfosat*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om godkännande- processen för glyfosat (bet. 2021/22:MJU25 s. 44 och 45).

Ämnets godkännandeperiod var på väg att löpa ut den 15 december 2022. Utvärderingen av ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel som utförs av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) var försenad. Vid sammanträde i Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i oktober 2022 och vid det extrainsatta mötet i omprövningskommitten den 15 november 2022 röstade Sverige ja till EU-kommissionens förslag till administrativ förlängning. Europeiska kommissionen förlängde det tidigare god- kännandet till den 15 december 2023. Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) hade bekräftat att det inte finns grund att klassificera ämnet som cancerogent och bedömt att dess dåvarande klassificering borde fortsätta gälla.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet presenterade i juli 2023 sina slutsatser gällande utvärderingen av glyfosat, och i september publi- cerades den slutiga utvärderingsrapporten. Baserat på denna utvärdering av det omfattande faktabaserade materialet presenterade Europeiska kom- missionen ett förslag till beslut om förnyat godkännande av glyfosat. Vid sammanträde i Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i oktober 2023 och vid det extrainsatta mötet för omprövningskommittén den 16 november 2023 röstade Sverige för Europeiska kommissionens för- slag. Det fanns inte kvalificerad majoritet för eller emot förslaget. Europeiska kommissionen beslutade den 28 november 2023 att förnya godkännandet för glyfosat baserat på den vetenskapliga utvärderingen. Det förnyade godkännandet gäller i 10 år.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.9.2s. 37) redovisade regeringen de vidtagna åtgärderna och ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 10 om PFAS (reservation 10)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om PFAS (bet. 2021/22:MJU25 s. 93 och 94). Enligt tillkännagivandet ska regeringen och Sverige verka för en harmoniserad lagstiftning i EU med strikta gränsvärden för PFAS i konsumentprodukter samt för PFAS i papp, kartong, bläck, lim och binde- medel genom en starkare koppling till Reach-förordningen. Regeringen bör därtill verka för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter samt verka för att åtgärder vidtas för att successivt fasa ut PFAS i förpack- ningsmaterial som är avsett för livsmedelsändamål inom hela EU. Vidare

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

379

Skr. 2024/25:75	bör regeringen verka för att snabbare fasa ut samt sänka gränsvärdena för
Klimat- och	hormonstörande ämnen, i synnerhet på EU-nivå.
näringslivs-	EU:s kemikaliestrategi – som regeringen ofta upprepat sitt stöd för –
departementet	innehåller bland annat åtgärder som rör hormonstörande ämnen, farliga
	ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU, kombinations-
	effekter och svårnedbrytbara kemikalier såsom PFAS. Till exempel har
	svenska svar på offentliga samråd om revideringarna av kosmetikaförord-
	ningen och leksaksdirektivet skickats in under perioden där vikten av att
	fasa ut bl.a. ämnen som PFAS och hormonstörande ämnen lyfts. Kemi-
	kalieinspektionen har gjort ett stort arbete för Sverige inom EU för en bred
	begränsning av användningen av PFAS. Kommissionens förslag till
	revidering av förpackningsregler lades fram den 30 november 2022 och
	förslag om revidering av Reach väntades under 2023. Kommissionen har
	dock inte lämnat något ändringsförslag av Reach-förordningen.
	Sverige har i januari 2023 genom Kemikalieinspektionen, tillsammans
	med fyra andra länder, lämnat in ett underlag till Europeiska
	kemikaliemyndigheten (Echa) med förslag på att begränsa användningen
	av drygt 10 000 PFAS-ämnen inom ramen för Reach-förordningen.
	Förslaget offentliggjordes i början av februari 2023. Förslaget granskas nu
	av Echas vetenskapliga kommittéer. Kommittéerna kommer sedan att
	lämna ett yttrande till Europeiska kommissionen. Baserat på detta yttrande
	tar Europeiska kommissionen fram ett förslag på begränsning för
	omröstning i Reachkommittén där alla medlemsländer finns represen-
	terade.
	I Europeiska kommisionens förslag till reviderat leksaksdirektiv som
	presenterades 28 juli 2023 föreslås en generell begränsning av hormon-
	störande ämnen. Sverige stöder det förslaget.
	Förhandlingar om	EU-förordning om förpackningar och
	förpackningsavfall avslutades i början av 2024. Förordningen kommer att
	innehålla ett förbud för PFAS i livsmedelsförpackningar i halter över
	detektionsgränsen.
	Klassificeringskriterier för hormonstörande ämnen och ämnen med
	särskilt miljöfarliga egenskaper (persistenta, bioackumulerande, mobila
	och toxiska) har förts in i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
	nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och
	förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av
	direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG)
	nr 1907/2006 (CLP-förordningen), vilket ger bättre förutsättningar att
	identifiera, reglera och fasa ut PFAS.
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt
	3.9.2 s. 38 f.) ansåg regeringen mot bakgrund av vidtagna och pågående
	åtgärder att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 14 om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i
	kemiska produkter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikro-
	plast i kemiska produkter (bet. 2021/22:MJU25, s. 73 och 74).
	Sverige gav övergripande stöd till Europeiska kemikaliemyndighetens
	(Echa) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska
	produkter vid de första diskussionerna om detta förslag i Reachkommittén
380	under hösten 2022. Under våren 2023 har regeringen fortsatta att stödja

förslaget i den fortsatta processen i Reachkommittén. Beslut i frågan har fattats genom kommittéförfarande och begränsningen av avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter är nu publicerad, se kommissionens förordning (EU) 2023/2055 av den 25 september 2023 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller mikropartiklar av syntetiska polymerer. Detta har inte redovisats till riksdagen då det är fråga om ett sådant kommittébeslut som inte regelmässigt redovisas.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt

3.9.2s. 39) angav regeringen att stöd har getts till Echas förslag genom hela processen och att beslutet nu är formellt antaget och publicerat. Regeringen ansåg mot den bakgrunden att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

37. Rskr. 2021/22:389

Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och över- gripande miljöfrågor

Prop. 2021/22:167, bet. 2021/22:MJU29

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 58) och 2023/24:75 (KN 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om klassificering av jordbruket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om klassificering av jordbruket (bet. 2021/22:MJU29, s. 22 f.).

Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning – en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. I betänkandet resonerar utredningen om bl.a. jordbruksverksamheter och deras påverkan. Betänkandet remitterades.

Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78). Utredningen har antagit namnet Miljötillståndsutredningen (KN 2023:02). Utredningen ska bl.a. utreda möjligheterna att ändra uttrycket miljöfarlig verksamhet till miljöpåverkande verksamhet eller något motsvarande lämpligt begrepp. Uppdraget ska i denna del delredovisas den 21 januari 2025. Regeringen beslutade den 16 januari 2025 tilläggsdirektiv till Miljötillståndsutredningen (dir. 2025:2). Utredningstiden har förlängts till den 31 mars 2026.

Regeringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen baserades på betänkandet SOU 2022:33. Förslagen syftar till att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Regeringens avser att återkomma angående tillkännagivandet i samband med förslag med anledning av Miljötillståndsutredningens första betän- kande. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om propor- tionalitetsprincipen och rätten till ersättning (bet. 2021/22:MJU29, s. 33 f.).

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

381

Skr. 2024/25:75	Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och
Klimat- och	Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i
näringslivs-	propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade
departementet	incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop.
	2021/22:58) – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog
	och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya
	skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas
	samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget anmo-
	dar regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på sätt som överens-
	stämmer med tillkännagivandet. Uppdraget ska redovisas senast den
	31 mars 2025. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkänna-
	givandet var tillgodosett och slutbehandlat, vilket redovisades i
	budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2
	s. 66). Riksdagen har dock angett att den inte delar regeringens bedömning
	(bet. 2023/24:MJU1, rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som
	öppen. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 5 om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetal-
	ning av ersättning vid beslut om formellt skydd*: Riksdagen har tillkänna-
	gett för regeringen det som utskottet anför om äganderätten i beslut och
	ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt
	skydd (bet. 2021/22:MJU29, s. 33 f.).
	Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och
	Skogsstyrelsen att – i enlighet med den inriktning som finns beskriven i
	propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade
	incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop.
	2021/22:58) – se över den nationella strategin för formellt skydd av skog
	och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skydds-
	former användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt
	som skogar med höga naturvärden skyddas. I uppdraget anmodar
	regeringen myndigheterna att bedriva arbetet på sätt som överensstämmer
	med tillkännagivandet (M2022/01241). Uppdraget ska redovisas senast
	den 31 mars 2025. Regeringen har vidare den 12 juni 2023 beslutat att
	tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som bl.a. ska bedöma
	vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i
	näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar (dir. 2023:83).
	Regeringen ansåg mot denna bakgrund att tillkännagivandet var
	tillgodosett och slutbehandlat, vilket redovisades i budgetpropositionen
	för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.17.2 s. 66). Riksdagen har
	dock angett att den inte delar regeringens bedömning (bet. 2023/24:MJU1,
	rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 9 om tidsfrist*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om tidsfrist (bet. 2021/22:MJU29, s. 36 f.).
	Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande Om prövning och om-
	prövning (SOU 2022:33) resonerat kring frågan om tidsfrister för miljö-
	prövningsmyndigheterna. Betänkandet har remitterats. Länsstyrelserna
	fick även i sitt regleringsbrev för 2022 (uppdrag D.4) i uppdrag att
	redovisa förslag till målsättningar för handläggningstider inom miljö-
	prövningsprocessen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2023. Rege-
	ringen beslutade den 23 maj 2024 propositionen Steg på vägen mot en mer
382	effektiv miljöprövning (prop. 2023/24:152). Förslagen syftar till att skapa

en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer. Bland annat ska användningen av tidsplaner öka. Regeringen bedömde att tillkännagivan- det är delvis tillgodosett genom förslagen i propositionen (prop. 2023/24:152 s. 93).

Regeringen avser att återkomma angående tillkännagivandet i samband med förslag med anledning av Miljötillståndsutredningens betänkande. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 20 om Århuskonventionens talerättsregler*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om Århuskonventionens talerättsregler (bet. 2021/22:MJU29, s. 62 f.).

Även EU är part till konventionen. En ändring av konventionen förut- sätter (på grund av delad kompetens) att Sverige driver frågan inom ramen för rådsarbetsgruppen för internationella miljöfrågor i rådet och där får stöd av kommissionen och övriga medlemsstater. Frågan har tagits upp med flera medlemsstater och det saknas för närvarande stöd för att EU ska driva frågan inom ramen för Århuskonventionen. Punkten är inte slut- behandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4, 5, 9 och 20.

38. Rskr. 2021/22:415

Ordning och reda på avfallet

Prop. 2021/22:219, bet. 2021/22:MJU26

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 59) och 2023/24:75 (KN 43). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om tillsynsarbetet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsynsarbetet (bet. 2021/22:MJU26, s. 35 och 36).

Regeringen beslutade den 16 juni 2022 att tillsätta en utredning om skärpt miljöstraffrätt och en stärkt miljöbrottsbekämpning (M2022/01321). Syftet är att säkerställa att det miljörättsliga sanktionssystemet är effektivt och att samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstiftningen förbättras. Utredaren ska bl.a. analy- sera tillsynsmyndigheternas behov av information, ta ställning till om läns- styrelsens ansvar att ge stöd och råd till kommunerna ska utökas till enskilda ärenden samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder som krävs för att förbättra tillsynsmyndigheternas möjlighet att upptäcka brottslighet.

Den 16 juni 2022 beslutade regeringen även om ytterligare uppdrag avseende avfallsbrottslighet (M2022/00531). Naturvårdsverket, Polismyn- digheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och fem läns- styrelser ska fortsätta utveckla samverkan mellan myndigheterna vilket bland annat kommer att underlätta tillsynen. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2023, 2024 och 2025 samt slutredovisas senast den 1 mars 2026. Länsstyrelserna i bl.a. Gävleborgs och Stockholms län ska utreda befogenhet för tillsynsmyndigheterna att stoppa avfallstransporter och förhindra fortsatt färd. Även detta är verktyg för en effektivare tillsyn. Uppdraget redovisades den 1 mars 2023. Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2025. Regeringen har den 22 december 2022, i regleringsbrevet för 2023, gett Naturvårdsverket i uppdrag att sammanställa vilka resurser och förstärkningar inom tillsyns-

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

383

Skr. 2024/25:75	myndigheternas verksamhet som krävs för att förebygga och upptäcka
Klimat- och	avfallsbrottslighet inklusive driva ärenden där sådan brottslighet har
näringslivs-	upptäckts. Uppdraget redovisades den 26 februari 2024.
departementet	Naturvårdsverket, tillsammans med bl.a. Kemikalieinspektionen och
	länsstyrelserna, har sedan 2020 i uppdrag av regeringen att främja en mer
	effektiv och enhetlig tillsyn (M2020/01034). I uppdraget ingår bl.a. att
	föreslå åtgärder för att särskilt utveckla och förbättra uppföljning av
	kommunernas tillsynsarbete samt ta fram kriterier för vilken kompetens
	som behövs inom tillsynen.
	Naturvårdsverket har under 2022 och 2023 utarbetat tillsynsvägledning
	för uppsökande tillsyn riktad mot illegal avfallshantering.
	Naturvårdsverket har tillsammans med bl.a. Havs- och vattenmyndig-
	heten och Kemikalieinspektionen utarbetat en nationell strategi för tillsyn
	enligt miljöbalken. Strategin har publicerats på Naturvårdsverkets
	webbplats. Ett av strategins fokusområden är avfall. I fråga om illegal
	avfallshantering är några av effektmålen att tillsynsmyndigheternas
	förmåga att upptäcka illegal avfallshantering ökar och att tillsynsinsatser
	för att upptäcka avfallsbrottslighet sker koordinerat genom regional sam-
	verkan.
	Tillkännagivandet redovisades som tillgodosett och slutbehandlat i bud-
	getpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.5.3 s. 20
	och 21). Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning och angav att
	regeringen förutsätts återkomma i sin skrivelse om behandlingen av
	riksdagens skrivelser (skrivelse 75) med bl.a. en redogörelse för de
	ytterligare åtgärder som vidtagits i utestående delar (bet. 2023/24:MJU1,
	rskr. 2023/24:104). Punkten står därför åter som öppen.
	Naturvårdsverket fortsätter arbetet med att vägleda tillsynsmyndigheter
	om arbetet mot illegal avfallshantering. Som en del i arbetet med att öka
	materialåtervinningen har regeringen låtit genomföra en utredning som
	bland annat har haft i uppdrag att föreslå vilken myndighet som ska följa
	upp efterlevnaden av aktuella bestämmelser. Promemorian Reformering
	av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär
	ekonomi remitterades i november 2024. Remisstiden gick ut den
	14 februari 2025. Promemorian innehåller bland annat förslag för att
	stärka och effektivisera tillsynen på avfallsområdet.
	Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1
	utg.omr. 20 avsnitt 3.24 s. 93) att Naturvårdsverkets anslag ökas med
	10 miljoner kronor för att hantera frågan om illegal avfallshantering,
	inklusive gränsöverskridande avfallstransporter. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	39. Rskr. 2021/22:446
	Vägar till hållbara vattentjänster
	Prop. 2021/22:208 bet. 2021/22:CU29
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 62) och 2023/24:75 (KN 44).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna
	vattentjänster m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som
	utskottet anför om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av all-
384	männa vattentjänster m.m. (bet. 2021/22:CU29 s. 22).

Riksdagen tillkännagav i bet. 2020/21:CU14 (s. 57 f.) för regeringen det	Skr. 2024/25:75
som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet,	Klimat- och
vilket bifallits av riksdagen (rskr. 2020/21:268).	näringslivs-
I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208)	departementet
föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att
säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. Reger-
ingen angav att förslaget tillgodoser riksdagens tillkännagivande i den
utsträckning som är lämpligt med beaktande av kommunens grundlägg-
ande ansvar för att ordna vattentjänster, och att tillkännagivandet därmed
var slutbehandlat. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens
lagförslag om en flexiblare behovsbedömning (bet. 2021/22:CU29, rskr.
2021/22:446). Detta var enligt riksdagen ett steg i riktning mot att
tillgodose tillkännagivandet, men inte tillräckligt för att anse det som
slutbehandlat. Punkten står därför åter som öppen.
I regleringsbrevet för budgetåret 2025 avseende länsstyrelserna
beslutade regeringen om ett återrapporteringskrav enligt vilket
länsstyrelserna ska redovisa hur tillsynen av att kommunerna fullgör
skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6 § lagen
(2022:1249) om allmänna vattentjänster har utförts. Av redovisningen ska
det framgå hur tillsynen av hur det fortlöpande skyddet för människors
hälsa eller miljön tillgodoses av kommunen har genomförts.
Punkten är inte slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2022/23

40. Rskr. 2022/23:97

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:MJU1

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (KN 72) och 2023/24:75 (KN 45). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om annullering av Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Riksdagen bemyndigade regeringen att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för inter- nationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering.

Den 1 juni 2023 beslutade regeringen att ge Statens energimyndighet i uppdrag att annullera Sveriges innehav av utsläppsminskningsenheter utfärdade under Kyotoprotokollets flexibla mekanismer som har förvär- vats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Statens energimyndighet redovisade uppdraget den 22 september 2023. Enligt redovisningen har det totalt under 2023 annullerats 5 720 666 utsläpps- minskningsenheter, varav 641 388 enheter annullerades i syfte att bidra till måluppfyllelse av etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande 5 079 278 enheter kommer i möjligaste mån att rapporteras som klimatfinansiering.

385

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

386

Sedan regeringen beslutade om uppdraget den 1 juni 2023 har ytterligare utsläppsminskningsenheter överförts till Sveriges konton. Dessa utsläppsminskningsenheter har inte annullerats.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6.2 s. 27) att 1,5 miljoner utsläppsenheter kopplade till Kyotoprotokollets flexibla mekanismer väntas levereras till Statens Energimyndighets konton från 2024 fram till 2025.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.6 s. 25 f) att det nu enbart återstår ett fåtal utsläpps- minskningsenheter och att regeringen avser att annullera dessa resterande enheter. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

41. Rskr. 2022/23:145

Vattenvård

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 49).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 11 om anläggande av våtmarker*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att anlägga och restaurera våtmarker (bet. 2022/23:MJU7 s. 31).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.25.3 s. 96) föreslagit att anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ska ökas med 155 miljoner kronor för 2024 för återvätning av våtmarker. För 2025 beräknas anslaget öka med 235 miljoner kronor och för 2026–2030 beräknas anslaget öka med 375 miljoner kronor. Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2024 fått i uppdrag att utreda om det för att underlätta för klimat- och miljöåtgärder, utan att det påverkar produktiv jordbruksmark negativt, finns behov av att ändra reglerna för att ompröva och återkalla tillstånd till markavvattning i 24 kap. miljöbalken, lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet eller andra regler för markavvattning och vatten- verksamhet. Om utredningen föranleder det, ska förslag på ändringar av reglerna lämnas. Uppdraget ska genomföras i dialog med Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget redovisades den 28 februari 2025.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg omr 20 avsnitt 3.16 s. 62) konstaterade regeringen bl.a. att de budgetsatsningar som regeringen gjort på åtgärder för skydd av våtmarker och det förslag till stärkt regional åtgärdssamordning som lämnades i regeringens proposition Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156) kommer att bidra till ett ökat anläggande och restaurering av värdefulla våtmarker. Mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

42. Rskr. 2022/23:160

Mineralpolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2022/23, bet. 2022/23:NU13

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 50).	Skr. 2024/25:75
Skrivelsen är inte slutbehandlad.	Klimat- och
	näringslivs-
Punkt 5 om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser*: Riksdagen har	departementet
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om myndigheternas
roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13, s. 15).
Regeringen beslutade den 8 juni 2023 kommittédirektiven Förenklade
och förkortade miljötillståndsprocesser enligt miljöbalken (dir. 2023:78).
Utredningen har i uppgift att ta ett större grepp om frågan om
miljöprövning än vad som hittills har gjorts och vidta fler åtgärder i syfte
att effektivisera prövningen. Utredningen har antagit namnet Miljö-
tillståndsutredningen (KN 2023:02). Uppdraget redovisades den
21 januari 2025. Betänkandet (SOU 2024:98) bereds i Regeringskansliet.
Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2023/24
43. Rskr. 2023/24:94
Utgiftsområde 21 Energi
Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:NU3
Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 64).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Om Statens budget inom utgiftsområde 21, b) bemyndiganden om
ekonomiska åtaganden: Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att
skriva av ärendet.
44. Rskr. 2023/24:143
Riksrevisionens rapport om reduktionplikten för bensin och diesel
Skr. 2023/24:44, bet. 2023/24:MJU8
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
45. Rskr. 2023/24:152
Elmarknadsfrågor
Skr. 2023/24:58, bet. 2023/24:NU9
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
46. Rskr. 2023/24:182
Finansiering av kommuners medverkan i frågor om slutförvar
Prop. 2023/24:41, bet. 2023/24:FöU8
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
302).
47. Rskr. 2023/24:191
Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll	387
	387

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

388

Skr. 2023/24:59, bet. 2023/24:MJU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

48. Rskr. 2023/24:201

Energipolitikens långsiktiga inriktning

Prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

49. Rskr. 2023/24:202

En tydligare process för tillståndsprövning av elnät

Prop. 2023/24:88, bet. 2023/24:NU15

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj respektive den 3 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 338 och 421).

50. Rskr. 2023/24:211

Natura 2000-tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen Prop. 2023/24:126, bet. 2023/24:NU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 30 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 325).

51. Rskr. 2023/24:221

Cirkulär och giftfri ekonomi och Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad

Skr. 2023/24:49, bet. 2023/24:MJU17 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 24 oktober 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

52. Rskr. 2023/24:248

Vårändringsbudget för 2024

Prop. 2023/2024:99, bet. 2023/24:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Havs- och vattenmyndig- heten samt anslagen 1:5 Näringslivsutveckling, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer och 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av

riktlinjerna för statens bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Skr. 2024/25:75

Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för	Klimat- och
budgetåret 2024 avseende Naturvårdsverket. Den 27 juni 2024 beslutade	näringslivs-
regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende	departementet
Statens energimyndighet. Den 15 augusti 2024 beslutade regeringen om
ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 1:3
Institutens strategiska kompetensmedel inom utgiftsområde 24 Näringsliv.
Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade beställnings-
bemyndiganden: Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av
regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Verket för innovations-
system. Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av
regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten
och Naturvårdsverket. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring
av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Statens energimyndighet.
Punkten är slutbehandlad.
Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, utgiftsområde 24 Näringsliv
a): Den 13 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev
för budgetåret 2024 avseende anslag 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.
53. Rskr. 2023/24:282
Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning
Skr. 2023/24:97, bet. 2023/24:MJU18
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
Riksmötet 2024/25
54. Rskr. 2024/25:4
EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen
Prop. 2023/24:142, bet. 2024/25:MJU3
Skrivelsen är slutbehandlad.
Den 3 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
687).
55. Rskr. 2024/25:5
Kompletterande bestämmelser till nya unionsregler på
konkurrensområdet
Prop. 2023/24:154, bet. 2024/25:NU5
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 1 om kompletterande bestämmelser till nya unionsregler på
konkurrensområdet: Den 3 oktober 2024 utfärdade regeringe de lagar
riksdagen antagit (SFS 706–709).
	389

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

390

56. Rskr. 2024/25:21

Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Prop. 2023/24:152, bet. 2024/25:MJU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om ändringstillstånd: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 963).

Punkt 2 om giltighetsförlängning av tidsbegränsade tillstånd: Den

31oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 963). Punkt 3 om Kammarkollegiets roll som partsmyndighet: Den 31 oktober

2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 963).

Punkt 4 om lagförslagen i övrigt: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 964–972).

57. Rskr. 2024/25:32

Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske Prop. 2023/24:156, bet. 2024/25:MJU5

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 13 februari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

58. Rskr. 2024/25:34

Avskaffat krav på tillstånd för hotell- och pensionatsrörelser Prop. 2024/25:27, bet. 2024/25:NU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1082).

59. Rskr. 2024/25:35

Tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter på elmarknaden Prop. 2024/25:32, bet. 2024/25:NU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 28 november 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1187).

60. Rskr. 2024/25:56

Höständringsbudget för 2024

Proposition 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Ändrade ramar och ändrade anslag: Den 28 november 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Sveriges geologiska undersökning och Tillväxtverket samt anslagen 1:8 Klimatbonus inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur och anslag 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Naturvårds-

verket ochanslag 1:7 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Punkten är slutbehandlad.

61. Rskr. 2024/25:80

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Proposition 2024/25:1, bet. 2024/25:FöU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m., 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Strålsäkerhets- myndigheten. Punkten är slutbehandlad.

62. Rskr. 2024/25:94

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Proposition 2024/25:1, bet. 2024/25:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens geotekniska institut. Punkten är slutbehandlad.

63. Rskr. 2024/25:106

Utgiftsområde 21 Energi

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU3

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 21

a)anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad.

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2025 ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet. Punkten är slutbehandlad.

c)godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

391

Skr. 2024/25:75 Klimat- och näringslivs- departementet

392

d)finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad.

e)avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Affärsverket svenska kraftnät. Punkten är slutbehandlad.

64. Rskr. 2024/25:117

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registrerings- verket, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket och Verket för innovationssystem. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetens- medel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turismfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:18 Avgifter till vissa interna- tionella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation och 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 3 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning och Verket för innovationssystem samt anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad.

65. Rskr. 2024/25:119

Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:MJU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om Statens budget inom utgiftsområde 20

a)anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:7 Avgifter till internationella organisationer, 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn, 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, 1:17 Klimatpremier, 1:18 Industri- klivet och 1:20 Driftstöd för bio-CCS inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Punkten är slutbehandlad.

b)bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

394

2.9 Kulturdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2015/16

1. Rskr. 2015/16:136

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9), 2019/20:75 (Ku 8), 2020/21:75 (Ku 5), 2021/22:75 (Ku 3), 2022/23:75 (Ku 1) och 2023/24:75 (Ku 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137.

2. Rskr. 2015/16:137

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot vålds- bejakande extremism

Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4

Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10), 2019/20:75 (Ku 9), 2020/21:75 (Ku 6), 2021/22:75 (Ku 4), 2022/23:75 (Ku 2) och 2023/24:75 (Ku 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.).

Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching contro- versial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stöd- material för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontrover- siella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare.

Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för ut- redningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldig- heter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018.

Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet var slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet.

2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen.

Skolverket har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att under 2022 och 2023 tillsammans med Forum för levande historia utveckla ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna (U2021/04941). Uppdraget delredovisades den 6 september 2023. I del- redovisningen beskrivs det verktyg som utvecklats, Demokratistegen, som är en modell för stöd och handledning att organisera, planera och genomföra utvecklingsarbete med demokrati i skolan och inom folkbildningen. Uppdraget slutredovisades den 15 januari 2024.

Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Säkerheten i skolan ska förbättras (dir. 2022:86). Utredningen, som tagit namnet Skolsäkerhetsutredningen (U 2022:04), har i uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Utredaren skulle delredovisa uppdraget den 15 februari 2023 och slutredovisa uppdraget den 31 augusti 2023. Regeringen beslutade den 9 februari 2023 tilläggsdirektiv (dir. 2023:22) till utredningen. Uppdraget utvidgades och förlängdes. Uppdraget skulle i stället redovisas senast den 29 februari 2024. Uppdraget att lämna förslag till operativa samverkans- organ på lokal eller regional nivå skulle i stället delredovisas senast den 15 juni 2023. Utredaren skulle då också bl.a. föreslå hur ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas för skolväsendet. Skolsäkerhetsutredningen överlämnade den 15 juni 2023 delbetänkandet Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28) till regeringen. Den 31 oktober 2024 överlämnade regeringen propositionen Nya uppgifter för centrum mot våldsbejakande extremism (prop. 2024/25:46) till riksdagen. Förslag från delbetänkande Samhället mot skolattacker (SOU 2023:28) ingår i propositionen. Det gäller t.ex. förslag att sekretess ska gälla i verksamhet hos Brottsförebyggande rådet (Brå) som avser uppgifterna att ge råd och annat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar en oro för skolattacker.

Utredningen fick den 14 augusti 2023 tilläggsdirektiv (dir. 2023:120). Uppdraget ändrades och utvidgades och utredningstiden förlängdes. Utredaren skulle då också bl.a. kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter i brottsförebyggande syfte och föreslå författningsändringar som medför att sådana uppgifter kan utbytas. Det nya uppdraget skulle i stället redovisas senast den 29 september 2024.

Utredningen fick den 18 januari 2024 ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 2024:7). Uppdraget utvidgades och utredningstiden förlängdes. Utredaren skulle då också bl.a. kartlägga och analysera vilka uppgifter som kan behöva utbytas mellan skolor i brottsförebyggande syfte och vid behov lämna förslag som medför att sådana uppgifter kan utbytas. Uppdraget att utreda hur förutsättningarna för att utbyta uppgifter mellan skola, socialtjänst och brottsbekämpande myndigheter kan förbättras skulle i stället redovisas senast den 20 december 2024. Då skulle också det nya uppdraget redovisas. Övriga uppdrag delredovisades den 29 februari 2024. Skolsäkerhetsutredningen överlämnade den 18 december 2024 slutbetän- kandet Ökat uppgiftsutbyte i det brottsförebyggande arbetet– skolans och socialtjänstens behov (SOU 2024:87) till regeringen.

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

395

Skr. 2024/25:75	Vidare har ett uppdrag lämnats till Brå att genomföra en kartläggning av
Kultur-	omfattningen och utvecklingen av grövre våldsbrott i skolan
departementet	(Ju2022/02223). Kartläggningen ska också omfatta en beskrivning av
	våldet i skolan, exempelvis vem som begår det, hur det yttrar sig och vem
	det riktar sig mot. Syftet är att öka kunskapen om våld i skolan och hur det
	tar sig uttryck, för att ytterligare kunna stärka det brottsförebyggande
	arbetet. Uppdraget redovisades den 27 mars 2024 (Brå, Rapport 2024:3).
	Regeringen har även lämnat ett uppdrag till Brå om att stärka skolans
	förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (Ju2022/02222). I
	uppdraget ingår att ta fram ett metodstöd och ett informationsmaterial som
	ska vara särskilt anpassat för att kunna användas inom skolväsendet. I
	uppdraget ingår även att genomföra riktade informationsinsatser till
	skolpersonal och andra relevanta aktörer samt att vid behov och kopplat
	till frågor om våldsbejakande extremism ge lokala aktörer stöd att utveckla
	lokal samverkan mellan t.ex. skola, socialtjänst och polis. Myndigheten
	ska inom ramen för uppdraget inhämta synpunkter och erfarenheter från
	relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska genomföras inom
	ramen för verksamheten vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE)
	vid Brå. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. I redovisningen
	beskriver CVE metodstödet som dels består av en kunskapsöversikt, dels
	ett samtalsstöd. Metodstödet fokuserar på olika delar av skolans
	förebyggande arbete där stöd kan behövas – från vad skolpersonal kan
	tänka på vid samtal med elev till vad som gäller vid orosanmälan och
	polisanmälan.
	Regeringen har den 22 december 2022 beslutat propositionen
	Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). I
	propositionen föreslås att det ska införas en ny lag som ställer krav på
	kommunerna att arbeta med och ta ansvar för de brottsförebyggande
	frågorna på ett sätt som främjar effektivitet i samhällets samlade
	brottsförebyggande arbete. Varje kommun ska också verka för att
	strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett särskilt forum
	(strategiskt råd) där kommunen och relevanta aktörer ingår. Rådet ska
	ledas av kommunen och ska utgöra ett forum för dialog mellan de aktörer
	som är närmast berörda, exempelvis Polismyndigheten, skolväsendet,
	socialtjänsten och andra offentliga aktörer samt aktörer inom näringslivet
	och det civila samhällets organisationer. Av propositionen framgår att bl.a.
	skolväsendet har en särställning i det brottsförebyggande arbetet.
	Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag i propositionen
	(bet. 2022/23:JuU9, rskr. 2022/23:161) och lagen (2023:196) om
	kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft den 1 juli
	2023.
	Regeringen har även i regleringsbrevet för 2023 (U2022/04068) gett
	Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning
	av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skol-
	inspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende extremism och
	islamism, eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar
	till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska
	styrelseskicket samt redovisa erfarenheter och slutsatser från denna tillsyn
	och granskning. Skolinspektionen ska sträva efter att tillsynen i hög grad
	sker genom oanmälda besök. Redovisningen ska även innehålla
396	erfarenheter och slutsatser från myndighetens tillsyn över hur kommuner

uppfyller sitt tillsynsansvar över enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet. Uppdraget ska redovisas årligen, senast den 25 november, till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Av Skolinspektionens redovisning av uppdraget i november 2023 framgår att myndigheten har genomfört flera olika insatser. Myndigheten har t.ex. granskat skolverk- samheters kvalitet ur flera perspektiv med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag (genom flera tematiska kvalitetsgranskningar) och återkallat tillstånd för åtta skolor där myndigheten bedömt ägaren som olämplig genom dess koppling till våldsbejakande extremism. Myndigheten har även tagit fram ett stödmaterial riktat till kommuner rörande ägar- och ledningsprövning, och startat en tillsyn av kommuners ägar- och ledningsprövning av förskolor.

I Skolverkets regleringsbrev för 2024 (U2023/03701) har Skolverket fått ett uppdrag om demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Uppdraget delredovisades den 16 oktober 2024 och ska slutredovisas senast den 15 januari 2026. I redovisningarna ska det ingå uppgifter om i vilken utsträckning och utifrån vilka utmaningar som förskolor och skolor har tagit del av det stöd som erbjuds inom ramen för uppdraget. Skolverket har i samma regleringsbrev också fått ett uppdrag om en nationell studie om antisemitism i skolväsendet. Uppdraget delredovisades den 2 december 2024 och ska slutredovisas senast den 1 december 2025.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.3.5, s. 64–65) bedömde regeringen att tillkännagivandet tillgodosetts mot bakgrund av den reglering som redan finns i skollagen och regeringens samlade insatser att förtydliga ansvaret för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.).

I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats.

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

397

Skr. 2024/25:75	En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet
Kultur-	föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska
departementet	införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till
	en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar
	till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga
	rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade
	Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag
	till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas
	förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till
	verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar
	såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konven-
	tionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats.
	Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutred-
	ningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades
	behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess
	i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt
	frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med
	samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021
	överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället
	delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU
	2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till
	regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett	sakråd som
	kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civil-
	samhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slut-
	betänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99)
	till regeringen.
	Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till
	trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop.
	2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen
	att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens
	proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt
	demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd
	(Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civil-
	samhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna
	organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till
	demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder
	frågan vidare.
	Regeringen beslutade den 27 mars 2024 propositionen Statens stöd till
	trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop.
	2023/24:119). I propositionen lämnades inga förslag om metoder och
	redskap för kommuner att identifiera samfund och organisationer som inte
	bör få stöd från det allmänna. Vad gäller kommunal bidragsgivning
	uttryckte regeringen i propositionen (s. 69): ”Demokrativillkorsutred-
	ningen har inte haft i uppdrag att föreslå ett demokrativillkor för den
	kommunala bidragsgivningen. Utredningen har dock ansett att det finns
	skäl för kommuner och regioner att verka för att tydliga och likalydande
	demokrativillkor ställs i den kommunala bidragsgivningen gällande såväl
	demokratisk uppbyggnad som organisationens verksamhet. Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen att regeringen ska utarbeta en strategi för att
	säkerställa att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja
398	radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism	inte ska få

statliga eller kommunala medel (bet. 2016/17:KU23 punkt 5, rskr. 2016/17:294). Regeringen förväntar sig att de demokrativillkor som föreslås för den statliga bidragsgivningen kommer att vara normerande även för kommuners och regioners bidragsgivning. Om det visar sig att så inte blir fallet, kan det bli aktuellt för regeringen att återkomma i frågan.”

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024, utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2025 inkomma med motsvarande redovisning.

MUCF har enligt regleringsbrev för 2021, 2023 och 2024 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidrags- förordningarna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 förstärktes MUCF:s förvaltningsanslag med fyra miljoner kronor för myndighetens arbete med att vara ett stöd för bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 16.5 s. 162, bet. 2024/25:KrU1, rskr. 2024/25:82). MUCF ska enligt regleringsbrev för 2025 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att

stödja bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen. Myndigheten ska vidare lämna en analys av hur bidragsgivande aktörer har tillämpat det nya demokrativillkoret och bestämmelser för att motverka felaktiga utbetalningar samt redogöra för eventuella behov av ytterligare åtgärder för att stärka regelverk inom bidragsgivningen och för att säkerställa att demokrativillkoret efterlevs och felaktiga utbetalningar motverkas.

Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen förordning om vissa fördjupade granskningar som utförs av Brottsförebyggande rådet, förordning om ändring i förordningen (2016:1201) med instruktion för Brottsförebyggande rådet och förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) (SFS 699–701). Ändringarna innebär att CVE ska vara kontaktpunkt för myndigheter och andra beslutsorgan som inom ramen för sina respektive myndighetsuppdrag fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter. Inom ramen för uppgiften som kontaktpunkt ska centrumet, i fall som regleras särskilt, bistå med fördjupade granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Även kommunala myndigheter som fördelar offentliga medel ges möjlighet att vända sig till centrumet. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

399

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

400

Riksmötet 2016/17

3. Rskr. 2016/17:294

Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16), 2019/20:75 (Ku 13), 2020/21:75 (Ku 9), 2021/22:75 (Ku 7), 2022/23:75 (Ku 5) och 2023/24:75 (Ku 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.).

Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventio- nerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats.

Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutred- ningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare – Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till rege- ringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisa- tioner. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare – Granskning och integritet (SOU 2021:99).

Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop.

2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrati- villkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhälles- organisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare.

Regeringen beslutade den 27 mars 2024 propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor (prop. 2023/24:119). I propositionen lämnades inga förslag om metoder och redskap för kommuner att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna. Vad gäller kommunal bidragsgivning uttrycker regeringen i propositionen (s. 69): ”Demokrativillkors- utredningen har inte haft i uppdrag att föreslå ett demokrativillkor för den kommunala bidragsgivningen. Utredningen har dock ansett att det finns skäl för kommuner och regioner att verka för att tydliga och likalydande demokrativillkor ställs i den kommunala bidragsgivningen gällande såväl demokratisk uppbyggnad som organisationens verksamhet. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska utarbeta en strategi för att säkerställa att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel (bet. 2016/17:KU23 punkt 5, rskr. 2016/17:294). Regeringen förväntar sig att de demokrativillkor som föreslås för den statliga bidragsgivningen kommer att vara normerande även för kommuners och regioners bidragsgivning. Om det visar sig att så inte blir fallet, kan det bli aktuellt för regeringen att återkomma i frågan”.

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021, 2022, 2023 och 2024 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2025 inkomma med motsvarande redovisning.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt regleringsbrev för 2021, 2023 och 2024 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2025 förstärktes MUCF:s förvaltningsanslag med fyra miljoner kronor för myndighetens arbete med att vara ett stöd för bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 16.5 s. 162, bet. 2024/:25:KrU1, rskr. 2024/25:82). MUCF ska enligt regleringsbrev för 2025 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja bidragsgivande aktörer och civilsamhällesaktörer i bidragsgivningen. Myndigheten ska vidare lämna en analys av hur bidragsgivande aktörer har tillämpat det nya demokrativillkoret och bestämmelser för att motverka felaktiga utbetalningar samt redogöra för eventuella behov av ytterligare åtgärder för att stärka regelverk inom bidragsgivningen och för att säkerställa att demokrativillkoret efterlevs och felaktiga utbetalningar motverkas.

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

401

Skr. 2024/25:75	Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen förordning (2024:699) om
Kultur-	vissa fördjupade granskningar som utförs av Brottsförebyggande rådet,
departementet	förordning om ändring i förordningen (2016:1201) med instruktion för
	Brottsförebyggande rådet (SFS 2024:701) och förordning om ändring i
	offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) (SFS 699–701).
	Ändringarna innebär att det nationella centrumet mot våldsbejakande
	extremism (CVE) ska vara kontaktpunkt för myndigheter och andra
	beslutsorgan som inom ramen för sina respektive myndighetsuppdrag
	fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt
	finansierade verksamheter. Inom ramen för uppgiften som kontaktpunkt
	ska centrumet, i fall som regleras särskilt, bistå med fördjupade
	granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till
	våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Även
	kommunala myndigheter som fördelar offentliga medel ges möjlighet att
	vända sig till centrumet. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 mars
	2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare
	och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet
	och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om
	behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. Av
	tillkännagivandet följer att regeringen ska verka för att öka kunskapen hos
	kommuner, skolan och andra aktörer om det förebyggande arbetet mot
	våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas samt
	om hur kommunerna bör arbeta med återvändare (bet. 2016/17:KU23,
	s. 66).
	I budgetpropositionen för 2021 gjordes en redogörelse av genomförda
	insatser som har bidragit till att kunskapen om våldsbejakande extremism
	har ökat hos berörda aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 35).
	Sedan 2014 har cirka 170 miljoner kronor satsats på förebyggande
	insatser. Uppdrag har getts till flera myndigheter att ta fram kunskap och
	utveckla stöd till och utbildning av relevant personal, däribland ett uppdrag
	till Statens skolverk att ta fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de
	ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). Sedan
	inrättandet av CVE vid Brottsförebyggande rådet (Brå) finns en permanent
	struktur för ett kunskapsbaserat förebyggande arbete. En av CVE:s
	viktigaste uppgifter är att ge stöd till yrkesverksamma på lokal nivå. I
	budgetpropositionen för 2021 ansågs att tillkännagivandet var tillgodosett
	i den del som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna,
	skolan och andra aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7, s. 35).
	I syfte att förbättra myndigheters och kommuners insatser för att få fler
	att lämna våldsbejakande extremistmiljöer har ett antal myndigheter fått i
	uppdrag att utveckla kunskap, stöd och vägledning för olika yrkesgrupper.
	Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och
	unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i vålds-
	bejakande extremism (Ku2016/0130). Myndigheten har även utvecklat ett
	kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som
	återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Statens
	institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för
	personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och miss-
402	bruksvården (Ku2016/02296, Ju2018/02957). Kriminalvården har ut-

vecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. På EU-nivå har Kriminalvården bidragit till att utveckla kunskapen om det förebyggande arbetet inom fängelser och frivård genom att ge stöd till genomförandet av studien Prisons and Terrorism – Extremist Offender Management in 10 European Countries (King’s College, Storbritannien 2020). Myndigheten har också långsiktigt förankrat det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663).

Den 19 december 2019 fick Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska eller hedersrelaterade miljöer (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021. Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget fattades beslut om att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag som syftar till att utveckla långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till stöd för att lämna kriminella,

våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer (Ju2021/03331). Parallellt fick en utredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Utredaren lämnade den 28 april 2022 förslaget att Polismyndigheten bör få ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med avhopparverksamhet. Mot denna bakgrund beslutades om en ändring i myndigheternas uppdrag och Polismyndigheten fick, i enlighet med ut- redarens förslag, ett nationellt samordnande ansvar för det myndig- hetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet (Ju2021/03331). Samordningsansvaret gäller fr.o.m. den 1 oktober 2022 och innebär att Polismyndigheten från och med detta datum, ska leda, driva och vara sammankallande för det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndig- heten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ska gemensamt fördela övriga eventuella uppgifter som rör avhoppar- verksamhet utifrån respektive myndighets kompetens- och ansvars- område. Myndigheterna delredovisade vidtagna och planerade åtgärder den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023. Uppdraget slutredovisades den 29 januari 2024.

Ett antal allvarliga våldsattentat i skolan visar på vikten av att yrkesverksamma inom skolväsendet kan få stöd i hur de ska bemöta och

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

403

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

404

hantera elever som uttrycker intresse för våldsbejakande extremism. Brå har därför fått i uppdrag att ta fram ett metodstöd, särskilt anpassat för skolväsendet, för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism samt ett informationsmaterial om våldsbejakande extremism och radikaliserings- och rekryteringsprocesser (Ju2022/02222). Ett ökat fokus behöver läggas på det förebyggande arbetet och på samverkan mellan relevanta aktörer och myndigheter. Uppdraget redovisades den 1 december 2023. Den 10 oktober 2024 beslutade regeringen att CVE vid Brå ska ha i uppgift att ge stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer när det finns en oro i verksamheten för att en eller flera personer ska genomföra en skolattack. Uppgiften gäller från den 1 mars 2025. Den del av tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

4. Rskr. 2021/22:265

Kulturarvsfrågor

Mot. 2021/22:2601 yrkande 5, 3217 yrkande 8, 3369 yrkande 3, 3792 yrkande 13, 4003 yrkande 12, 4109 yrkande 3, 4162 yrkande 8 och delvis 3355 yrkande 11, bet. 2021/22:KrU6

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (Ku 13) och 2023/24:75 (Ku 7). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om identifiering, repatriering och restitution av samiska kvarlevor och föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor (bet. 2021/22:KrU6 s. 11 f.). Riksantikvarieämbetet har i sitt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01884) fått i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar möjliggör, eller utgör ett hinder, för processen att identifiera och återbörda samiska föremål och mänskliga kvarlevor. Myndigheten ska även undersöka förutsättningarna för ett sammanhållet regelverk kring detta. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bland andra Sametinget. En redovisning av uppdragets första del lämnades till Kulturdepartementet i oktober 2023 och uppdraget slutredovisades den 31 mars 2024. I redovisningen konstaterar Riksantikvarieämbetet att det finns ett fungerande regelverk för återlämnande i Sverige och bedömer att det inte föreligger några betydande juridiska hinder för dessa processer. En del av det regelverk och de funktioner som redan finns på plats i Sverige kan anses utgöra delar av de mekanismer som nämns i FN:s deklaration om urfolksrättigheter i artikel 11 och 12. Det är konsultationsordningen enligt lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket, museilagen (2017:563) och budgetlagen (2011:203), Sametingets ansvar för kulturfrågor, Riksantikvarieämbetets ansvar för museifrågor samt den pågående dialogen mellan parterna. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.3 s. 97) bedömde regeringen att tillkännagivandet tillgodosetts i och med Riksantikvarieämbetets rapport. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

	Nyare riksmöten	Skr. 2024/25:75
	Riksmötet 2023/24	Kultur-
	Riksmötet 2023/24	departementet
	5. Rskr. 2023/24:24	departementet
	5. Rskr. 2023/24:24
	Ett hållbart mediestöd för hela landet
	Prop. 2022/23:133, bet. 2023/24:KU3
	Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ku 10).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en årlig uppföljning, dels en utvärdering av det nya mediestödet (bet. 2023/24:KU3 s. 19). Regeringen beslutade den 20 december 2023 regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Medie- myndigheten. Regeringen beslutade den 16 december 2024 regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Mediemyndigheten. Myndigheten ska enligt regleringsbreven redovisa hur det nya mediestödet har fördelats uppdelat på olika kategorier av nyhetsmedier och geografisk spridning över landet. Punkten är inte slutbehandlad.

6. Rskr. 2023/24:79

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:KrU1

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (Ku 12).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om ändrad inriktning för taltidningsverksamheten: Den 29 oktober 2024 remitterades promemorian En moderniserad taltidnings- verksamhet (Ds 2024:22) med förslag som innebär att taltidnings- verksamheten moderniseras och breddas för att följa medieutvecklingen och ge personer med syn- eller annan läsnedsättning god tillgång till nyheter och samhällsinformation. Remisstiden gick ut den 31 januari 2025 och ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

7. Rskr. 2023/24:226

Tydligare regler för val till Sametinget

Prop. 2023/24:92, bet. 2023/24:KU24

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 26 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 523–525).

8.Rskr. 2023/24:249

Vårändringsbudget för 2024

Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag, utgiftsområde 1 Rikets styrelse: Den 20 juni 2024 beslutade

405

Skr. 2024/25:75	regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende
Kultur-	anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati. Punkten är slutbehandlad.
departementet	Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade
	anslag, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den
	20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för
	budgetåret 2024 avseende anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 om vårändringbudget för 2024, ändrade beställningsbemyn-
	diganden, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den
	20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev avseende
	anslaget 1:2, Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
	internationellt kulturutbyte och samarbete. Punkten är slutbehandlad.
	9. Rskr. 2023/24:255
	Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher
	Skr. 2023/24:111, bet. 2023/24:NU19
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 12 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	10. Rskr. 2023/24:257
	Det kyrkliga kulturarvet
	Skr. 2023/24:109, bet. 2023/24:KrU11
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 12 september 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	Riksmötet 2024/25
	11. Rskr. 2024/25:57
	Höständringsbudget för 2024
	Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om höständringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade
	anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av
	regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslaget 8:1 Mediestöd inom
	utgiftsområde 1. Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring
	av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslaget 2:1 Bidrag till
	vissa scenkonstinstitutioner inom utgiftsområde 17. Punkten är slut-
	behandlad.
	Punkt 1 om höständringsbudget för 2024, ändrade beställnings-
	bemyndiganden: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring
	av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende beställningsbemyn-
	digande för anslaget 8:1 Mediestöd inom utgiftsområde 1. Den 5 december
	2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret
	2024 avseende beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Bidrag till
	litteratur och kulturtidskrifter inom utgiftsområde 17. Punkten är slut-
	behandlad.
406

12. Rskr. 2024/25:74

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 för anslagen 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:5 Stöd till politiska partier och 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 för anslagen 3:1 Sametinget, 6:4 Valmyndigheten, 8:1 Mediestöd och 8:2 Mediemyndigheten. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 med beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier. Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 med beställningsbemyn- digande för anslaget 8:1 Mediestöd. Punkten är slutbehandlad.

13. Rskr. 2024/25:85

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KrU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2025 för anslaget

3.3Institutet för språk och folkminnen och delar av anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter. Den 16 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för delar av anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagen 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:3 Statens musikverk, 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, återstående delar av anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observa- toriet och anslag 11:4 Stöd till taltidningar. Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för anslag 1:1 Statens kulturråd, återstående delar av anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagen 1:3 Skapande skola, 1:6 Bidrag till

Skr. 2024/25:75 Kultur- departementet

407

Skr. 2024/25:75	regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och
Kultur-	musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, 4:4 Bidrag
departementet	till bild- och formområdet och anslag 8:4 Forum för levande historia.
	Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden
	om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen
	beträffande punkt 1–3 regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende
	Riksgäldskontoret. Den 16 december 2024 beslutade regeringen
	beträffande punkt 4 regleringsbrev för budgetåret 2025 med
	beställningsbemyndiganden för anslagen 1:5 Stöd till icke-statliga
	kulturlokaler, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer och anslag 7:2
	Bidrag till kulturmiljövård. Den 19 december 2024 beslutade regeringen
	vidare regleringsbrev för budgetåret 2025 med beställningsbemyndi-
	ganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling
	samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:6 Bidrag till regional
	kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål,
	3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter och anslag 4:4 Bidrag till bild-
	och formområdet. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänheten tjänst, a)
	Lagförslag: Den 12 december 2024 utfärdade regeringen den lag
	riksdagen antagit (SFS 1251).
	Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b)
	Medelstilldelning för 2025 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB
	och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för
	utbetalningarna till public service-bolagen för 2025 regleras i lagen
	(2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och i
	förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänheten
	tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020–
	2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges
	Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB
	(Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/002011). Punkten är slut-
	behandlad.
	Punkt 3 om upphävande av riksdagsbindning när det gäller inköpsstöd
	till folk- och skolbibliotek: Riksdagen har godkänt vad regeringen
	föreslagit om att tidigare ställningstagande i fråga om statligt stöd för
	inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken inte längre ska gälla.
	Eftersom upphävandet avser ställningstaganden som inte har antagits i lag
	eller förordning, förutsätter riksdagsbeslutet inte några åtgärder från
	regeringens sida. Punkten är slutbehandlad.

408

2.10 Arbetsmarknadsdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 2009/10

1. Rskr. 2009/10:275

Trygghetssystem för företagare – arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75

(A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2), 2019/20:75 (A 2), 2020/21:75 (A 1), 2021/22:75 (A 1), 2022/23:75 (A 1) och 2023/24:75 (A 1).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Upp- dragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remiss- behandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkrings- skydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade

den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehand- lades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtats genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Propositionen En arbetslöshetsförsäkring baserad på

Skr. 2024/25:75 Arbetsmarknads- departementet

409

Skr. 2024/25:75 Arbetsmarknads- departementet

410

inkomster (prop. 2023/24:128) överlämnades till riksdagen den 9 april 2024. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med propositionen (bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267). I propositionen bedömde regeringen att en tydligare lagreglering med uttryckliga kriterier snabbt riskerar att vara daterad. Det är i stället viktigt att frågan om gränsdragningen mellan arbetstagare och företagare i arbetslöshetsförsäkringen kan avgöras genom en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Regeringen ansåg därför att det inte skulle vara lämpligt att frångå det som gäller enligt praxis om uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen, dvs. att gränsdragningen mellan självständiga och osjälvständiga uppdragstagare görs efter en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Det avgörande är hur självständig uppdragstagaren är i förhållande till uppdragsgivaren. Regeringen bedömde därför att självständiga uppdragstagare, liksom i dag, bör betraktas som företagare enligt den nya lagen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slut- behandlad.

Riksmötet 2010/11

2. Rskr. 2010/11:279

Arbetslöshetsförsäkringen

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3), 2019/20:75 (A 3), 2020/21:75 (A 2), 2021/22:75 (A 2), 2022/23:75 (A 2) och 2023/24:75 (A 2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv den 19 juni 2019 och 30 april 2020. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I prome- morian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om

arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Skr. 2024/25:75 Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Propositionen En arbetslöshets- Arbetsmarknads- försäkring baserad på inkomster (prop. 2023/24:128) överlämnades till departementet riksdagen den 9 april 2024. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med

propositionen (bet. 2023/24:AU9, rskr. 2023/24:267). I propositionen bedömde regeringen, särskilt mot bakgrund av att arbetslöshetsförsäk- ringen ska bidra till att tiden i arbetslöshet blir så kort som möjligt, att det inte bör återinföras en s.k. 100-dagarsregel. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2017/18

3. Rskr. 2017/18:148

Offentlighet, sekretess och integritet

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8), 2019/20:75 (A 8), 2020/21:75 (A 4), 2021/22:75 (A 4), 2022/23:75 (A 4) och 2023/24:75 (A 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betän- kandet Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehand- lad.

Riksmötet 2020/21

4. Rskr. 2020/21:242

Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 16), 2022/23:75 (A 9) och 2023/24:75 (A 6).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 10 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2020/21:JuU17 s. 17). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 85 och utg.omr. 16 avsnitt 6.6.64 s. 245–246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. I regleringbreven för 2022–2025 har 5 miljoner kronor fördelats från anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till Karolinska Institutet. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att lämna förslag på vilka aktörer som ska bidra i arbetet med återfallsförebyggande arbete med våldsutövare (S2022/03178 och

S2022/04810). Preventell nämns i Socialstyrelsens förslag som en sådan

411

Skr. 2024/25:75 aktör (A2023/01411) och myndigheten har en långsiktig samverkan med

Arbetsmarknads- de aktörer som driver Preventell. Vidare hade Kriminalvården i regle-

departementet ringsbrevet för 2023 ett återrapporteringskrav om myndighetens arbete med sexualbrottsdömda. Av Kriminalvårdens årsredovisning för 2023 framgår att myndigheten har ett etablerat samarbete med ANOVA- kliniken vid Karolinska sjukhuset och att nyinskrivna klienter informeras om verksamheten. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 53) bedömt att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat genom de åtgärder som vidtagits och redovisats. Punkten är slutbehandlad.

5. Rskr. 2020/21:367

Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft

Skr. 2020/21:169, bet. 2020/21:AU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 22), 2022/23:75 (A 11) och 2023/24:75 (A 7).

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om ändrade sekretessregler för att motverka exploatering av arbetskraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretess- reglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor. Den 20 juni 2021 beslutade Finansdepartementet att tillsätta en utredning för att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021:B). Den 31 januari 2022 överlämnade utredningen delrapporten Informationsutbyte för att säkerställa beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen och för samverkan vid kontroll av arbetsplatser – Kartläggning av behov för myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02991). Upp- draget slutredovisades i juni 2022 genom departementspromemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13). Promemorian remitterades den 24 augusti 2022. Remisstiden löpte ut den 24 november 2022. Regeringen beslutade den 14 mars 2024 propositionen En ny lag om uppgifts- skyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet (prop.

2023/24:85). I propositionen anförde regeringen att de uppgiftsskyldigheter som föreslogs syftar till att säkerställa att kommuner, arbetslöshetskassor och berörda statliga myndigheter har tillgång till uppgifter som behövs för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Regeringen bedömde att tillkännagivandet, genom förslaget om att införa särskilda uppgiftsskyldigheter, var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

6.Rskr. 2021/22:247 Kriminalvårdsfrågor

412

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU25	Skr. 2024/25:75
Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (A 13) och 2023/24:75 (A 8).	Arbetsmarknads-
Skrivelsen är slutbehandlad.	departementet

Punkt 7 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2021/22:JuU25 s. 25). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5

s.85 och utg.omr. 16 avsnitt 6.6.64 s. 245–246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. I regleringbreven för 2022–2025 har 5 miljoner kronor fördelats från anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till Karolinska Institutet. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att lämna förslag på vilka aktörer som ska bidra i arbetet med återfallsförebyggande arbete med våldsutövare (S2022/03178 och S2022/04810). Preventell nämns i Socialstyrelsens förslag som en sådan aktör (A2023/01411) och myndigheten har en långsiktig samverkan med de aktörer som driver Preventell. Vidare hade Kriminalvården i regleringsbrevet för 2023 ett återrapporteringskrav om myndighetens arbete med sexualbrottsdömda. Av Kriminalvårdens årsredovisning för 2023 framgår att myndigheten har ett etablerat samarbete med ANOVA- kliniken vid Karolinska sjukhuset och att nyinskrivna klienter informeras om verksamheten. Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 53) bedömt att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat genom de åtgärder som vidtagits och redovisats. Punkten är slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2022/23

7. Rskr. 2022/23:166

Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2022/23:AU7

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (A 9).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om nollvision för våld i nära relationer*: Riksdagen har
tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en nollvision
för våld i nära relationer ska införas (bet. 2022/23:AU7 s. 25–26) och
därmed delvis bifallit motionerna 2022/23:958 yrkande 1, 2022/23:2034,
2022/23:2053 yrkande 4 och 2022/23:2139 yrkande 54. Regeringen gav i
september 2023 Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att göra en förstudie
mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande. Studien skulle analysera
och bedöma lärdomar från arbetet med andra nollvisioner och innehålla
rekommendationer om hur åtgärder för en nollvision kan utformas.
Uppdraget redovisades till Arbetsmarknadsdepartementet den 15 februari
2024 (A2023/01276). Regeringen inväntar slutbetänkandet från
Utredningen om köns- och hedersrelaterat våld (A 2023:04), som har i
uppdrag bl.a. att föreslå ett särskilt delmål om hedersrelaterat våld och
förtryck och en ny målformulering för delmålet om att mäns våld mot	413

Skr. 2024/25:75 kvinnor ska upphöra samt att ta fram förslag till en eller två strategier på

Arbetsmarknads- området. Delbetänkandet Ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål

departementet mot våld (SOU 2024:21) överlämnades den 8 mars 2024 och har remitterats. Remisstiden löpte ut den 15 september 2024 och ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2023/24

8. Rskr. 2023/24:138

Riksrevisionens rapport om Samhalls samhällsuppdrag

Skr. 2023/24:51, bet.2023/24:AU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 25 april 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

9. Rskr. 2023/24:160

Förbättrade möjligheter att ändra kön

Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:SoU22

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om förbättrade möjligheter att ändra kön, a) 6: Den 25 april 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 242).

10. Rskr. 2023/24:166

Arbetsmiljö och arbetstid

Utskottsinitiativ, bet. 2023/24:AU8

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att minska riskerna för dödsolyckor i arbetslivet. Frågan omhändertas i kommittédirektiven (dir. 2024:56) till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv (A2024:05) som beslutades den 5 juni 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

11. Rskr. 2023/24:250

Vårändringsbudget för 2024

Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av reglerings- breven för budgetåret 2024 avseende Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt anslag 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande inom utgifts- område 13 Integration och jämställdhet. Punkten är slutbehandlad.

414

12. Rskr. 2023/24:263

Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar Skr. 2023/24:82, bet. 2023/24:AU10

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 januari 2025 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

13. Rskr. 2023/24:267

En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster

Prop. 2023/24:128, bet. 2023/24:AU9

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 506–517).

Riksmötet 2024/25

14. Rskr. 2024/25:22

Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning

Skr. 2023/24:165, bet. 2024/25:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.

15. Rskr. 2024/25:58

Höständringsbudget för 2024

Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om höständringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 27 november 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2024 avseende Arbetsmiljöverket, anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) och anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt anslag 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Integration och jämställhet. Punkten är slutbehandlad.

16. Rskr. 2024/25:75

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:KU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2025: Den 12 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehand- lad.

Skr. 2024/25:75 Arbetsmarknads- departementet

415

Skr. 2024/25:75 Arbetsmarknads- departementet

416

17. Rskr. 2024/25:107

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:AU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbreven för budgetåret 2025 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Arbetsdomstolen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Medlingsinstitutet, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m., anslag 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning, anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom offentliga omställ- ningsorganisationen och anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO). Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 14, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljö- verket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och anslag 1:15 Omställ- nings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisa- tionen. Punkten är slutbehandlad.

18. Rskr. 2024/25:108

Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin Prop. 2024/25:11, bet. 2024/25:AU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 19 december 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1327 och 1328).

19. Rskr. 2024/25:109

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:AU1

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Diskrimineringsombudsmannen, anslag 1:1 Integrations- åtgärder, anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. och anslag 4:1 Åtgärder mot utanförskap. Punkten är slutbehandlad.

Om statens budget inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Jämställhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskri- minering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad.

2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Äldre riksmöten

Riksmötet 1999/2000

1. Rskr. 1999/2000:253

Jaktens villkor

Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17

Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75

(Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11:75 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1), 2019/20:75

(N 1), 2020/21:75 (N 1), 2021/22:75 (N 1), 2022/23:75 (LI 1) och 2023/24:75 (LI 1).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkänna- gett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jakt- frågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsak- ligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkänna- givande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (bet. 2014/15:MJU9 punkt 1, rskr. 2014/15:154).

Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela- des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18, NJA 2020 s. 3). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté – Renmarkskommittén (N 2021:02) – som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning (dir. 2021:35). I budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed att tillkännagivandet med den redovisningen och tidigare lämnade redovisningar är slutbehandlat.

Riksdagen delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, yttr. 2021/22:MJU5y). Punkten står därför åter som öppen. Riksdagen anser att det t.ex. inte är tillräckligt att en parlamentarisk kommitté har tillsatts utan att man bör invänta kommitténs förslag och den avslutande beredningen innan ställning kan tas till om tillkännagivandet är tillgodosett. Den 31 augusti 2023 överlämnade Renmarkskommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). I betänkandet lämnar kommittén förslag till reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats. Delbetänkandet har remitterats.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

417

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

418

Den 19 december 2024 beslutade regeringen att Renmarkskommitténs (N 2021:02) arbete skulle upphöra. Regeringen avser att tillsätta en ny utredning och inriktningen är att det ska ske under 2025. Den slutliga behandlingen av tillkännagivandet måste därmed avvakta. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2004/05

2. Rskr. 2004/05:178

Sjösäkerhet m.m.

Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2), 2019/20:75 (I 1), 2020/21:75 (I 1), 2021/22:75 (I 1), 2022/23:75 (LI 2) och 2023/24:75 (LI 2).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om be- hörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Närings- departementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning.

Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordnings- ändringen trädde i kraft den 1 juni 2019.

Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den

föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som	Skr. 2024/25:75
trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras	Landsbygds- och
endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den	infrastruktur-
som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt	departementet
resultat (SFS 626).
Regeringen anser, vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den
tid som förflutit sedan tillkännagivandet beslutades, att det inte framstår
som motiverat att tillmötesgå tillkännagivandet. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under
2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2005/06

3. Rskr. 2005/06:308

Moderna transporter

Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5

Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3), 2019/20:75 (I 2), 2020/21:75 (I 2), 2021/22:75 (I 2), 2022/23:75 (LI 3) och 2023/24:75 (LI 3).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departements- promemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp

(Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har
gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom
Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktuali-
serades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovis-
ning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar
och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av
särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013
(M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett
förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss
har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare
inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till
någon lagstiftning.
Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen
(1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en
vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordnings-
ändringen trädde i kraft den 1 juni 2019.
Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för
vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en
ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den
föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som
trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras
endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den
som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt
resultat (SFS 626).	419

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

420

Regeringen anser, vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den tid som förflutit sedan tillkännagivandet beslutades, att det inte framstår som motiverat att tillmötesgå tillkännagivandet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2010/11

4. Rskr. 2010/11:49

Älgförvaltningen

Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6

Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7), 2019/20:75

(N 5), 2020/21:75 (N 5). 2021/22:75 (N 5), 2022/23:75 (LI 4) och 2023/24:75 (LI 4).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.). Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakt- rätten.

Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté, Renmarkskommittén (N 2021:02), som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning (dir. 2021:35). Av direktiven framgår bland annat att kommittén ska analysera de kolliderande rättigheterna mellan samernas och enskilda markägares egendomsskyddade jakträtt, klargöra hur rennäringslagen förhåller sig till jaktlagstiftningen i det här avseendet samt föreslå åtgärder som kan lösa intressemotsättningar och samtidigt ge förutsättningar för en hållbar älgjakt. Den 31 augusti 2023 överlämnade Renmarkskommittén delbetänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). I betänkandet lämnar kommittén förslag till reglering av upplåtelsebestämmelserna i rennäringslagen som ska gälla tillfälligt till dess att en ny permanent reglering finns på plats. Delbetänkandet har remitterats.

Riksmötet 2011/12

5. Rskr. 2011/12:261

Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21

Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12), 2018/19:75 (N 10), 2019/20:75 (N 8), 2020/21:75 (N 7), 2021/22:75 (N 7), 2022/23:75 (LI 5) och 2023/24:75 (LI 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.). Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012–2015), initiativ till en under- sökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kom- missionen skulle ha presenterats under 2013, men så har inte skett. Kom- missionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avliv- ningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Sverige deltar aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU- kommissionen i januari 2017. Kommissionen beslutade under 2021 att för- länga plattformen till den 30 juni 2025. Ett antal nya undergrupper till plattformen kommer att inrättas, bl.a. en om slakt. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djur- skyddsfrågor i EU-samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Under våren 2023 aviserade kommissionen att översynen skulle omfatta hållande av djur, djurtransporter, slakt samt djurvälfärdsmärkning. I december 2023 presenterade kommissionen emellertid endast förslag om skydd av djur under transport respektive hundars och katters välfärd i kommersiell verksamhet samt förbättrade spårbarhetsregler för hund och katt på den inre marknaden. Kommissionen har inte meddelat när övriga aviserade förslag ska presenteras. I början av september 2024 mottog kommissionen slutrapporten från den strategiska dialogen om EU:s jordbruk i framtiden och i rapporten görs bl.a. bedömningen att EU:s djurskyddslagstftning behöver ses över (rapporten En gemensam framtid för jordbruk och livsmedel i Europa). Regeringen har vid flera tillfällen, senast vid jordbruks- och fiskerådet den 9–10 december 2024, uppmannat kommissionen att fullfölja översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och presentera de återstående tidigare aviserade förslagen om slakt, hållande av djur och djurvälfärdsmärkning. Punkten är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

421

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

422

Riksmötet 2014/15

6. Rskr. 2014/15:144

Luftfartsfrågor

Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27), 2019/20:75 (I 12), 2020/21:75 (I 5), 2021/22:75 (I 5), 2022/23:75 (LI 8) och 2023/24:75 (LI 8).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318.

I skr. 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både detta första tillkännagivande (rskr. 2014/15:144) och det nya tillkännagivandet om en strategi för luftfarten som senare tillkom i rskr. 2016/17:185 i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropo- sitionen för 2018 att båda de nämnda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade.

Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafik- utskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2017/18:104). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104) Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna

skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2016/17:185 och rskr. 2027/18:104.

I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplats- översyn som hade aviserats i flygstrategin.

Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts- politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten rskr. 2016/17:101 i regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2022 (skr. 2022/23:75 s. 455 f.).

Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna rskr. 2016/17:101 och rskr. 2017/18:104.

Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar.

Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

423


Skr. 2024/25:75	Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-
Landsbygds- och	19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en
infrastruktur-	rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kredit-
departementet	garantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav
	högst	1,5	miljarder	kronor till		SAS AB	(prop. 2019/20:136,
	bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om
	5 miljarder		kronor	(prop.	2019/20:187,		bet.	2019/20:FiU62,
	rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder
	kronor	(prop. 2019/20:187,			bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364),
	tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga
	flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär
	allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa
	flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket
	att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner
	kronor	(prop. 2019/20:187,			bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366).
	Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i
	syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den
	pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr.
	2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket
	att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps-
	flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).
	Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar
	i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars
	2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler
	för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens
	flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och
	landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-
	arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien
	och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om
	kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet
	(SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020
	redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
	Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljö-
	styrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys
	redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighets-
	gemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket,
	Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklara-
	tioner i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor
	med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den
	7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185).
	Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska
	pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att
	komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare
	ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av
	tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och
	sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför
	åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära
424	beredskapsflygplatser			t.o.m. den 28		februari 2021		(I2020/03383 och

I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).

För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS- koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422).

Bland miljö- och klimatarbetet kan nämnas att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimat- påverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Ärendet har lagts till handlingarna utan att några ytterligare åtgärder har vidtagits.

Sedan Förenade kungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade kungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade kungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade kungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade kungariket.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

425

Skr. 2024/25:75	och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva
Landsbygds- och	arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och
infrastruktur-	prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017.
departementet	Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens
	förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under
	2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44,
	rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavs-
	utredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida
	utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten
	Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022
	och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj
	2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till
	inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren
	redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar
	för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds
	2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2
	s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för
	tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet,
	vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och
	företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska
	bevaras.
	På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55-
	procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i
	december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s
	utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets
	och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av
	direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för
	växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande
	och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens
	utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det
	svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär
	överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara
	flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen
	(Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den
	18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport
	beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara
	flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och
	leverans av hållbara flygbränslen.
	Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har
	fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet,
	Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det
	svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första
	gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan
	rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första
	halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och
	Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och
	rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om
	genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i
	oktober 2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som
426	ger möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa

effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression).

Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos general- församling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030.

I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenkraft kan stärkas.

Den 20 december 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare, som ska fungera som samordnare, i uppdrag att föra dialog med berörda aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats (dir. 2023:178). Syftet med samordnarens uppdrag är att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. Samordaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2025.

Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 ökades anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 000 000 kronor för att i möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen som annars hade varit nödvändiga inom det gemensamma avgiftsutjämnings- systemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS- systemet) (prop. 2023/24:99 utg. omr. 22, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:25).

Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

427

Skr. 2024/25:75	2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr.
Landsbygds- och	2024/25:49).
infrastruktur-	Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 återigen aviserat att den
departementet	avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrens-
	kraft (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41).
	Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	7. Rskr. 2014/15:154
	Jakt och viltvård
	Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9
	Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38),
	2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28), 2019/20:75 (N 13), 2020/21:75
	(N 10), 2021/22:75 (N 9), 2022/23:75 (LI 9) och 2023/24:75 (LI 9).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda
	vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att
	regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlags-
	utredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den
	s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan
	odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon,
	förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårds-
	områden och allmän regelförenkling.
	Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen
	har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen
	av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr.
	1999/2000:253. Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Natur-
	vårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kron-
	hjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och
	rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket komplette-
	rade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har för-
	anlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvalt-
	ningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen
	en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att
	Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att
	effektivisera hanteringen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårds-
	verket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt,
	främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade i en skrivelse den
	15 oktober 2020 förslag på hur ett system med avgift per registrerade
	områden (områdesfinansiering) kan genomföras. Naturvårdsverket analy-
	serar i skrivelsen möjligheten att övergå till flerartsförvaltning som
	finansieras med s.k. områdesavgifter som betalas av fastighetsägaren i
	stället för fällavgifter. Frågan om en sådan finansiering kan ske genom
	avgift, eller om den kommer att ha karaktären av en skatt som kräver
	reglering i lag, bör utredas ytterligare. Regeringen beslutade den
	25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn
	av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11). I uppdraget ingår att göra
	en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full
428	kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning.
428

Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 augusti 2025. Naturvårds- verket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Regeringen beslutade den 6 maj 2021 en förordning med nya jakttider som trädde i kraft den 1 juli 2021 (SFS 334). Beslutet innebär att allmän jakt på kronhjort införs, dvs. jakt på årskalv under perioden 16 augusti–31 januari. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd.

Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjlig- göra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analy- seras alltjämt inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möj- lighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i upp- drag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en veten- skaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redo- visades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Den 26 mars 2021 fattade Naturvårdsverket beslut om säljakt under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket rapporterade en vetenskaplig ut- värdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt på knubbsäl. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd.

Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11), Jaktlagstiftningsutredningen (LI 2024:01). Syftet med över- synen är att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra arter än de som omfattas av EU-reglerna. Utredaren ska bl.a. utarbeta förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning, förbättra genomförandet i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet, ta ställning till om den straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras, ta ställning till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras, och lämna nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU- rättsliga åtaganden och annan internationell rätt. Regeringen beslutade den 23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom vilket bl.a. utredningstiden förlängs (dir. 2025:6). Uppdraget ska i stället för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även rskr. 2021/22:178). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen redovisa vissa delar av de ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7 april 2025. Utredningen ska i delbetänkandet föreslå förbättringar för genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

429

Skr. 2024/25:75	genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-
Landsbygds- och	reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt,
infrastruktur-	med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till
departementet	utformning av finansieringen, analysera om det behövs ytterligare
	författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av
	klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning, inhämta faktaunderlag
	rörande jaktsabotage och överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig
	för att tillgodose intresset av att jakt ska kunna genomföras utan störningar
	samt utifrån Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar
	föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges
	ekonomiska zon kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan
	jakt effektiviseras. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen
	vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med
	ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.).
	Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet – jakt
	och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet
	har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell
	ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har
	varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels
	den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Natur-
	vårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk vilt-
	förvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående
	utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket gavs i uppdrag
	att främja landets viltvård, vilket innebär att Naturvårdsverket från och
	med den 1 januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör
	viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta
	får medel ur viltvårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska
	beaktas. Vidare blev Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva
	frågor om bidrag och besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen
	(2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av
	viltstrategin genomfördes i december 2019. Med utgångspunkt i
	utvärderingen har Naturvårdsverket beslutat om en ny strategi för svensk
	viltförvaltning 2022–2029.
	Regeringen beslutade den 10 mars 2022 om ändring i förordningen
	(2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a.
	att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som
	resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för
	2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 23, avsnitt 2.8.2, s. 53) anges att en
	utredning ska tillsättas i syfte att främja en hållbar jakt och viltvård bl.a.
	genom att utreda formerna för en jakt- och viltvårdsmyndighet.
	Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag
	att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga
	förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet
	(dir. 2023:108). I uppdraget ingår att analysera om det statliga åtagandet
	inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för
	samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för
	viltförvaltningen på nationell nivå. Regeringen beslutade den 7 november
	2024 att utredningstiden förlängs och att uppdraget ska redovisas senast
	den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Punkten är inte slutbehandlad.
430

8. Rskr. 2014/15:180

Planering och byggande

Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12), 2020/21:75 (Fi 11), 2021/22:75 (Fi 9), 2022/23:75 (LI 10) och 2023/24:75 (LI 10).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Av skr. 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat.

Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen.

I syfte att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder gav regeringen den 16 mars 2023 Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av sådana bostäder genom att föreslå betydande lättnader avseende de tekniska egenskapskraven avseende tillgänglighet och användbarhet, lämplighet för det avsedda ändamålet och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö avseende dags- och solljus samt skydd mot buller. Boverket skulle lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. När uppdraget utfördes skulle Boverket inhämta behovsbeskrivningar, förslag på ändringar i regelverket samt andra relevanta underlag och synpunkter från bl.a. studentorganisationer och studentbostadsföretag.

Uppdraget redovisades den 29 april 2024 i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (Boverkets rapport 2024:9). Rapporten remissbehandlades under hösten 2024. Boverket skriver i rapporten bl.a. att de förslag som verket bedömt motiverade i förhållande till byggkostnaderna och utan att kraven sänks mer än nödvändigt är lättnader i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Den 6 februari 2025 beslutade regeringen lagrådsremissen Lättnader i byggkraven för studentbostäder. I lagrådsremissen föreslås att det görs ändringar i plan- och bygglagen (2010:900). Ändringarna innebär bl.a. att det får göras vissa undantag från

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

431

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

432

kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en proposition under våren 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2015/16

9. Rskr. 2015/16:79

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:CU1

Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15), 2020/21:75 (Fi 14), 2021/22:75 (Fi 12), 2022/23:75 (LI 12) och 2023/24:75 (LI 11).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen (2010:900) respektive plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft, som innebar flera undantag från bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar.

Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol- cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen.

Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två- bostadshus.

Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter.

Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och arbetet med att ta fram en lagrådsremiss pågår inom Regeringskansliet. Med anledning av riksdagens tillkännagivande har beredningsunderlaget till lagrådsremissen behövt kompletteras och promemorian Kravet på anmälan för komple- mentbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666) har därför tagits fram och remitterats. I promemorian föreslås ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär bl.a. att uppförande av ett komplementbostadshus och

inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus inte ska kräva en	Skr. 2024/25:75
särskild anmälan till byggnadsnämnden innan åtgärderna får vidtas.	Landsbygds- och
Förordningsändringarna föreslås träda i kraft samtidigt med de förslag som	infrastruktur-
följer av Bygglovsutredningen.	departementet
Regeringen avser att överlämna en proposition som behandlar
Bygglovsutredningens och promemorians förslag till riksdagen under
våren 2025 och i den återkomma till tillkännagivandet. Punkten är inte
slutbehandlad.
10. Rskr. 2015/16:227
Jakt och viltvård
Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47),
2018/19:75 (N 38), 2019/20:75 (N 17), 2020/21:75 (N 12), 2021/22:75
(N 11), 2022/23:75 (LI 14) och 2023/24:75 (LI 12).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett
för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra
tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet.
2015/16:MJU19 s. 14). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta
utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i
uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakt-
rätten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt
på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt
på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän
regelförenkling.
Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2014/15:154.
Punkten är inte slutbehandlad.
Riksmötet 2016/17
11. Rskr. 2016/17:101
Infrastruktur för framtiden
Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, bet. 2016/17:TU4
Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54),
2018/19:75 (N 43), 2019/20:75 (I 16), 2020/21:75 (I 9), 2021/22:75 (I 9),
2022/23:75 (LI 15) och 2023/24:75 (LI 13).
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
ringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi
bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed
bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8,
2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis
bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och
2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om
en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens
transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen
de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå	433
	433

Skr. 2024/25:75	en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga
Landsbygds- och	flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa
infrastruktur-	flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket
departementet	innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas
	tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett
	komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter.
	Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga
	flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till
	effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska
	behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen
	antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget
	(GBER – general block exemption regulation) reviderade regler för stöd
	till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige
	lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges
	till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budget-
	propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6.2 s. 49)
	konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är
	slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade
	dock trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att
	tillkännagivandet var slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med
	utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen
	om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flyg-
	platserna, se redogörelsen under rskr. 2017/18:104.
	Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke
	statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flyg-
	strategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund
	av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående
	pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om
	100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop.
	2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av
	den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet
	av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskaps-
	flygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga
	luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december
	2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå
	överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m.	den
	28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts
	flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september
	2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674,
	I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt
	Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser
	ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301) och	den
	22 december 2022 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och
	ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser
	under 2023 (I2022/02414). Den 14 december 2023 gav regeringen
	Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att

flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2024 (LI2023/03890) och den 19 december 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskaps- flygplatser under 2025 (LI2024/02408).

434

Den 23 november 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förbereda en funktion för att koordinera öppnande av beredskaps- flygplatser. Uppdraget redovisades den 8 april 2024. Regeringen beslutade den 7 november 2024 om en ändring av förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket som anger att Trafikverket ska ansvara för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser och ge service och och information till operatörer av samhällsviktigt flyg (SFS 1003). Förordningsändringen trädde i kraft den 15 december 2024.

Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remissbehandlats.

Den 18 april 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda, förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt. Uppdraget redovisades den 31 januari 2025.

Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 har det statliga bidraget för driftstöd till regionala icke-statliga flygplatser ökat med 107 miljoner kronor (prop. 2023/24:1 utg. omr. 22, bet. 2023/24:TU1, rskr. 2023/24:93). Regeringen beslutade den 20 juni 2024 förordningen (2024:532) om statsbidrag för icke-statliga flygplatser. Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag till kommuner för att finansiera delar av icke-statliga flygplatsers driftunderskott. Genom förordningen, som trädde i kraft den 1 januari 2025, upphävdes förordningen (2006:1577) om statsbidrag för icke statliga flygplatser. Punkten är inte slutbehandlad.

12. Rskr. 2016/17:185

Luftfartsfrågor

Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46), 2019/20:75 (I 18), 2020/21:75 (I 10), 2021/22:75 (I 10), 2022/23:75 (LI 16) och 2023/24:75 (LI 14).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2016/17:TU10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 18 och 2016/17:3374 yrkande 15.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

435

Skr. 2024/25:75	därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med
Landsbygds- och	anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt
infrastruktur-	yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att
departementet	regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat.
	Regeringen kommenterade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop.
	2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) både det första tillkännagivandet
	(se rskr. 2014/15:144) och detta andra tillkännagivande om en strategi för
	luftfarten efter att utskottet menat att den flygstrategi som regeringen
	presenterade 2017 inte kunde bedömas vara tillräcklig och att de former
	och riktlinjer som regeringen hade som inriktning i arbetet för en
	flygstrategi borde ändras och ges en ny inriktning. Regeringen lämnade
	följande redogörelse i budgetpropositionen. Flygstrategin innehåller sju
	fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer
	av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i
	Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska
	minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande,
	rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda
	flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och
	tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom
	ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och
	initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta
	arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropo-
	sitionen att båda tillkännagivandena med detta var slutbehandlade.
	Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock
	trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkänna-
	givandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje
	gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet
	att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och
	att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela
	landet (bet.2017/18:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets
	förslag om ett nytt tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104) Inte något
	av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade
	och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna
	skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2014/15:144 och rskr.
	2017/18:104.
	I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de
	aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi.
	Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlings-
	arbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten.
	Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att
	främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare
	påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som
	hade aviserats i flygstrategin.
	Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en
	fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet
	(N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum
	2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av
	luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019.
	Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att
	främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att
436	Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till

fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under rskr. 2016/17:101.

Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke-statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under rskr. 2016/17:101 och rskr. 2017/18:104.

Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Inter- nationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt

ibåde förberedelserna och EU-koordineringen inför och under general- församlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar.

Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-

19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kredit- garantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav

högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

437

Skr. 2024/25:75	att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps-
Landsbygds- och	flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).
infrastruktur-	Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar
departementet	i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars
	2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler
	för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens
	flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och
	landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-
	arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien
	och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om
	kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet
	(SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020
	redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
	Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljö-
	styrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redo-
	visade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighets-
	gemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket,
	Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimat-
	deklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga
	resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys
	redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan
	(I2020/00185).
	Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska
	pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att
	komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare
	ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av
	tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och
	sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför
	åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära
	beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och
	I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den
	31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m.
	den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I
	december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå
	överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under
	2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022
	Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att
	flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).
	För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i
	december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av
	temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och
	vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till
	Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230).
	Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade
	därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den
	31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från
	regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-
	koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet.
	2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter
438	förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering

tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422).

Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017.

Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavs- utredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2 s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

439

Skr. 2024/25:75	företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska
Landsbygds- och	bevaras.
infrastruktur-	På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55-
departementet	procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i
	december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s
	utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets
	och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av
	direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för
	växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande
	och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens
	utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det
	svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär
	överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara
	flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen
	(Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den
	18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport
	beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara
	flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och
	leverans av hållbara flygbränslen.
	Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har
	fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet,
	Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det
	svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första
	gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan
	rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första
	halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och
	Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och
	rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om genom-
	förandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i oktober
	2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger
	möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa
	effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och
	militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG)
	nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av
	ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en
	epidemiologisk situation eller militär aggression).
	Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den
	internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en för-
	beredelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i
	juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om
	ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term
	Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos general-
	församling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a.
	beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp
	av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos
	tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och
	mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent växthus-
	gasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030.
	I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda
440	frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll

i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka förutsätt- ningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s.

42)att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur luftfartens konkurrenskraft kan stärkas.

Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop. 2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49).

Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41) återigen aviserat att den avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft.

Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

13. Rskr. 2016/17:234

Planering och byggande

Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24), 2020/21:75 (Fi 19), 2021/22:75 (Fi 14), 2022/23:75 (LI 17) och 2023/24:75 (LI 15).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av skr. 2020/21:75 framgår att regeringen

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

441

Skr. 2024/25:75	har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av
Landsbygds- och	tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för
infrastruktur-	studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är
departementet	lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder.
	Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva
	av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet
	som slutbehandlat.
	Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte
	är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet.
	2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det
	enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn
	till att var och en av de boende endast använder bostaden under en
	begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid
	de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och
	studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen.
	I syfte att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för
	studentbostäder gav regeringen den 16 mars 2023 Boverket i uppdrag att
	utreda möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av
	studentbostäder och möjliggöra ett ökat och mer differentierat utbud av
	sådana bostäder genom att föreslå betydande lättnader avseende de
	tekniska egenskapskraven avseende tillgänglighet och användbarhet,
	lämplighet för det avsedda ändamålet och skydd med hänsyn till hygien,
	hälsa och miljö avseende dags- och solljus samt skydd mot buller.
	Boverket skulle lämna förslag till nödvändiga författningsändringar. När
	uppdraget utfördes skulle Boverket inhämta behovsbeskrivningar, förslag
	på ändringar i regelverket samt andra relevanta underlag och synpunkter
	från bl.a. studentorganisationer och studentbostadsföretag. Uppdraget
	redovisades den 29 april 2024 i rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på
	byggkraven för studentbostäder (Boverkets rapport 2024:9). Rapporten
	remissbehandlades under hösten 2024. Boverket skriver i rapporten bl.a.
	att de förslag som verket bedömt motiverade i förhållande till
	byggkostnaderna och utan att kraven sänks mer än nödvändigt är lättnader
	i kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt
	rörelse- och orienteringsförmåga. Den 6 februari 2025 beslutade
	regeringen lagrådsremissen Lättnader i byggkraven för studentbostäder. I
	lagrådsremissen föreslås att det görs ändringar i plan- och bygglagen
	(2010:900). Ändringarna innebär bl.a. att det får göras vissa undantag från
	kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller
	studentbostäder. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i en
	proposition under våren 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	14. Rskr. 2016/17:338
	En livsmedelsstrategi för Sverige
	Prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23
	Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54),
	2019/20:75 (N 23), 2020/21:75 (N 16), 2021/22:75 (N 14), 2022/23:75
	(LI 19) och 2023/24:75 (LI 16).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
442

Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedels- kontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för för- säljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Upp- draget redovisades i december 2019. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets rapport beslutade regeringen i april 2020 om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedelsstrategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021–2025. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2 s. 49) förstärkte regeringen vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021–2025 bl.a. för att subventionera trikinanalyser. I juni 2021 beslutade regeringen att införa subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att de ackrediterade laboratorierna ersätts för analyser som utförts åt jägare. Genom bud- getproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2. s. 52) förstärktes satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor för 2022–2025. Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningen i bud- getpropositionen för 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når mark- naden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incita- ment för jägare att skjuta fler vildsvin. Regeringen har i propositionen Sekretess för uppgifter om jägare hos länsstyrelsen och Polismyndigheten (prop. 2023/24:61), som beslutades den 21 december 2023, föreslagit ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen bygger på Livsmedelsverkets rapport En jägares leveranser av små mängder vildsvin och kött av vildsvin. Ändringarna behövs för att regeringen ska kunna införa en möjlighet för jägare att överlåta små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumeter. Lagändringen innebär att de uppgifter som en länsstyrelse registrerar om jägares verksamhet som avser överlåtelser av små mängder vildsvin eller kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter under vissa förutsättningar ska omfattas av sekretess.Lagändringen trädde i kraft den 15 april 2024. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 30 f.) redogjorde regeringen för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet och konstaterade att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

443

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

444

Riksmötet 2017/18

15. Rskr. 2017/18:104

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1

Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56), 2019/20:75 (I 23), 2020/21:75 (I 15), 2021/22:75 (I 14), 2022/23:75 (LI 20) och 2023/24:75 (LI 17).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

I skr. 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten (se rskr. 2014/15:144) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten, se rskr. 2014/15:144, och det andra som tillkom i rskr. 2016/17:185 i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.5.2 s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund kon- kurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politik- områden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfarts- området. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda till- kännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkänna- givandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om detta tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104). Inte något av de tre tillkännagivandena om en strategi för luftfarten är slutbehandlade och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare redogörelserna under rskr. 2014/15:144 och rskr. 2016/17:185.

I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi.

Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlings- arbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10). Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin.

Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under rskr. 2016/17:101.

Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under rskr. 20016/17:101 och rskr. 2017/18:104.

Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins priorite- ringar.

Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luft- fartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda.

Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-

19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om

5 miljarder

kronor

(prop. 2019/20:187,

bet. 2019/20:FiU62,

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

445

Skr. 2024/25:75	rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder
Landsbygds- och	kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364),
infrastruktur-	tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
departementet	bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga
	flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187,
	bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär
	allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa
	flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket
	att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner
	kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366).
	Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i
	syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den
	pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62,
	rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt
	Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära
	beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och
	I2020/03417).
	Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar
	i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars
	2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler
	för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flyg-
	platser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och
	landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-
	arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien
	och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om
	kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet
	(SES2+) som presenterades den 22 september 2020.
	Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020
	redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet.
	Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljö-
	styrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redo-
	visade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighets-
	gemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket,
	Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklara-
	tioner i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor
	med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den
	7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185).
	Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins
	negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera
	det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal
	temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet
	för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex.
	ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket
	att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps-
	flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).
	Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter
	t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021
	(I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog
	regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om
	att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301).
446	Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att

förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414).

För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafik- verket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422).

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

447

Skr. 2024/25:75	utredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida
Landsbygds- och	utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten
infrastruktur-	Arlanda flygplats – en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022
departementet	och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj
	2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till
	inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren
	redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar
	för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds
	2023:3). Promemorian har remitterats. Vidare kan nämnas att regeringen i
	budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.3.2
	s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för till-
	gängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket
	betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet.
	Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras.
	På EU-nivå kan särskilt förhandlingarna rörande det s.k. 55-
	procentspaketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i
	december 2022 mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s
	utsläppshandelssystem (EU ETS). Lagstiftningen (Europaparlamentets
	och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av
	direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för
	växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande
	och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens
	utsläppshandelssystem) antogs formellt i maj 2023. Våren 2023, under det
	svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, nåddes vidare en preliminär
	överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om hållbara
	flygbränslen (Refuel EU Aviation) och den aktuella EU-förordningen
	(Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den
	18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport
	beslutades formellt i september 2023. EU-lagstiftningen om hållbara
	flygbränslen syftar till att säkerställa lika villkor för användning och
	leverans av hållbara flygbränslen.
	Förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har
	fortsatt att förhandlas kontinuerligt i trepartsförhandlingar mellan rådet,
	Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger. Under det
	svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd våren 2023 nåddes för första
	gången sedan trilogerna startade 2021 en preliminär uppgörelse mellan
	rådet och Europaparlamentet om ett kapitel i förslaget. Under det första
	halvan av 2024 nåddes en överenskommelse mellan rådet och
	Europaparlamentet. Den antagna förordningen – Europaparlamentets och
	rådets förordning (EU) 2024/2803 av den 23 oktober 2024 om genom-
	förandet av det gemensamma europeiska luftrummet – antogs i oktober
	2024. Vidare beslutades under hösten 2022 en EU-förordning som ger
	möjligheter till flygbolag och flygplatser att anpassa sig till de negativa
	effekterna av epidemiologiska situationer (t.ex. covid-19-pandemin) och
	militära angrepp (Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	2022/2038 av den 19 oktober 2022 om ändring av rådets förordning (EEG)
	nr 95/93 vad gäller tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av
	ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en
	epidemiologisk situation eller militär aggression).
	Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den
448	internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en

förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades	Skr. 2024/25:75
i juli 2022 ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om	Landsbygds- och
ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term	infrastruktur-
Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos general-	departementet
församling 2022 antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a.
beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp
av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. I november 2023 anordnades Icaos
tredje konferens om alternativa bränslen inom luftfarten (CAAF/3) och
mötet enades om ett globalt ramverk och mål om 5 procent
växthusgasreduktion genom alternativa flygbränslen till 2030.
I juli 2023 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda
frågeställningar som aktualiseras av användandet av drönare och dess roll
i transportsystemet i Sverige. Syftet med uppdraget är att stärka
förutsättningarna för en konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige och EU
samt främja en säker, hållbar och effektiv användning av drönare som tar
hänsyn till nationella förutsättningar och eventuella allmänna och enskilda
motstående intressen. Uppdraget redovisades i augusti 2024 och under
hösten 2024 har redovisningen remissbehandlats.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1
utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 42) att den avser att fortsätta det strategiska
arbetet avseende flygets konkurrenskraft och i november 2023 höll
infrastruktur- och bostadsministern ett dialogmöte med aktörer om hur
luftfartens konkurrenkraft kan stärkas.
Den 20 december 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare,
som ska fungera som samordnare, i uppdrag att föra dialog med berörda
aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl
kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och
från Arlanda flygplats (dir. 2023:178). Syftet med samordnarens uppdrag
är att ta fram underlag som kan bidra till att öka kapaciteten i
infrastrukturen och förbättra tillgängligheten till och från Arlanda
flygplats för att på så sätt stärka flygplatsens konkurrenskraft och bidra till
att flygplatsen ges bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt
hållbart sätt. Samordaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2025.
Efter regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2024 ökades
anslaget 1:12 Transportstyrelsen med 1 035 000 000 kronor för att i
möjligaste mån undvika kraftiga avgiftshöjningar för flygbolagen som
annars hade varit nödvändiga inom det gemensamma avgifts-
utjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage
(GAS-systemet) (prop. 2023/24:99 utg. omr. 22, bet. 2023/24:FiU21, rskr.
2023/24:25).
Vidare har riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för
2025 beslutat att avskaffa flygskatten från och med 1 juli 2025 (prop.
2024/25:1 volym 1b avsnitt 12.18 s. 331 f., bet. 2024/25:FiU1, rskr.
2024/25:49).
Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 återigen aviserat att den
avser att fortsätta det strategiska arbetet avseende luftfartens
konkurrenskraft (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.4 s. 41).
Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi
som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1	449

Skr. 2024/25:75	s. 21 f.). Trafikutskottet anför att de problem som de regionala
Landsbygds- och	flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig
infrastruktur-	belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar
departementet	även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för
	de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en
	översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna
	bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de
	svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den
	nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre
	prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd
	av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt
	driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser
	(prop. 2019/20:187, bet.	2019/20:FiU62,	rskr. 2019/20:366).	Med
	anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det
	nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal
	temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet
	för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex.
	ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket
	att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps-
	flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417).
	Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter
	t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021
	(I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog
	regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om
	att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301).
	och i december 2022 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och
	ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser
	under 2023 (I2022/02414). Den 20 december 2023 uppdrog regeringen åt
	Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser
	ska vara beredskapsflygplatser under 2024		(LI2023/03890) och	den
	19 december 2024 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att förhandla och
	ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser
	under 2025 (LI2024/02408).
	Den 23 november 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att
	förbereda en funktion för	att koordinera	öppnande av beredskaps-

flygplatser. Uppdraget redovisades den 8 april 2024. Regeringen beslutade den 7 november 2024 om en ändring av förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket som anger att Trafikverket ska ansvara för att koordinera öppnande av beredskapsflygplatser och ge service och och information till operatörer av samhällsviktigt flyg (SFS 1003). Förord- ningsändringen trädde i kraft den 15 december 2024.

Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172).

Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remiss- behandlats.

450

16. Rskr. 2017/18:174

Biologisk mångfald

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20), 2019/20:75 (M 13), 2020/21:75 (M 12), 2021/22:75 (M 12), 2022:23/75 (LI 21) och 2023/24:75 (LI 18).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.).

Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla dele- gater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 feb- ruari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdele- gationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårds- organisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och eko- turismföretagen av en ledamot. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av fördelningen av de uppgifter som de statliga förvaltningsmyndigheterna ansvarar för inom jakt- och viltvårdsområdet (dir. 2023:108). I uppdraget ingår att analysera om det statliga åtagandet inom jakt- och viltvårdsområdet bör omprövas och utreda formerna för samt föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet som ska ansvara för viltförvaltningen på nationell nivå. Regeringen beslutade genom tilläggsdirektiv den 7 november 2024 att utredningstiden förlängs och uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025 (dir. 2024:105). Viltförvaltningsdelegationerna är en central del av länsstyrel- sens arbete med viltförvaltning och ingår därmed i uppdraget. Punkten är inte slutbehandlad.

17.Rskr. 2017/18:182 Fiskeripolitik

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

451

Skr. 2024/25:75	Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52,
Landsbygds- och	2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13
infrastruktur-	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62), 2019/20:75 (N 25),
departementet	2020/21:75 (N 17), 2021/22:75 (N 15), 2022/23:75 (LI 22) och
	2023/24:75 (LI 19).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig
	bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som regle-
	rar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för
	det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet.
	2017/18:MJU13 s. 8). Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jord-
	bruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera
	processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett
	hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och
	förenklingar. Uppdraget redovisades, efter att regeringen förlängt
	uppdraget, den 30 september 2020. Den 31 maj 2021 redovisade Havs-
	och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk en ny gemensam
	strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt
	nya sektorsspecifika handlingsplaner, inklusive en specifik för vatten-
	brukssektorn.
	I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har rege-
	ringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kom-
	mande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. Genom budgetproposi-
	tionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 23) ökades anslaget 1:28
	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor
	per år, dvs. en förstärkning med totalt 474 miljoner kronor under program-
	perioden. Det årliga utfallet kommer att vara beroende av programmets
	genomförandetakt.
	Inom ramen för livsmedelsstrategin bedriver Tillväxtverket ett arbete för
	att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket
	rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider.
	Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En moder-
	niserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir.
	2022:92). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av
	regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lag-
	stiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya
	unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över hur
	bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer kon-
	kurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredaren redovisade delbetän-
	kandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU
	2023:74) den 6 december 2023. Delbetänkandet har remissbehandlats. Av
	de inkomna svaren framgår att en övervägande andel av remissinstanserna
	ser positivt på utredningens slutsatser och förslag. Den 27 februari 2025
	beslutade regeringen lagrådsremissen Förbättrade förutsättningar för ett
	hållbart vattenbruk. Punkten är inte slutbehandlad.
	18. Rskr. 2017/18:216
	Skogspolitik
452	Mot. 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17
452

Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66), 2019/20:75 (N 27), 2020/21:75 (N 18), 2021/22:75 (N 16), 2022/23:75 (LI 24) och 2023/24:75 (LI 21).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstift- ningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för rege- ringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur inter- nationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade den 30 november 2020 sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och natur- vård i skogen (SOU 2020:73). Regeringen beslutade vidare den 20 maj 2020 att tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Utredningen lämnade den 10 juni 2021 betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Betänkandet har remissbehandlats.

Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts. Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkänna- givandet som tillgodosett när det gäller inriktningen för att säkerställa en god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk.

Frågor om artskydd och översyn av artskyddförordningen (2007:845) bereds fortfarande. Regeringen gav den 13 april 2022 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förebyggande strategier, arbets- sätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen (M2022/00809). Uppdraget redovisdes den 28 september 2023. Regeringen har den 16 juni 2022 ändrat artskyddsförordningen (2007:845) så att skyddsbestämmel- serna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livs- miljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) har inför- livats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022.

Högsta domstolen har i en dom den 5 april 2023 konstaterat att det under speciella omständigheter kan finnas en rätt till ersättning enligt allmänna principer för den begränsning i markanvändningen som artskyddsförord- ningen medför (NJA 2023 s. 291).

Regeringen meddelade i budgetpropositionen för 2023 att den kommer att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 s. 74).

Regeringen avsåg att särskilt utreda nationell fridlysning och ersätt- ningsfrågor kopplade till artskyddet.

Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). En särskild

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

453

Skr. 2024/25:75	utredare ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet
Landsbygds- och	utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive
infrastruktur-	policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt
departementet	hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och
	investeringsviljan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti
	2025.
	Den 19 december 2024 redovisade utredaren delbetänkandet Ett tydligt
	regelverk för aktivt skogsbruk (SOU 2024:91). Delbetänkandet bereds i
	Regeringskansliet.
	Regeringen beslutade den 20 augusti 2024 att ge en s.k. bokstavs-
	utredare i uppdrag att bistå Klimat- och näringslivsdepartementet i arbetet
	med att utreda, ta fram och bereda förslag till dels ändrade bestämmelser
	om nationell fridlysning, dels bestämmelser om en rätt till ersättning för
	begränsningar i markanvändningen (rådighetsinskränkningar) till följd av
	bestämmelser om fridlysning (KN 2024:D). Utredningen ska vara färdig
	snarast möjligt, dock senast under våren 2025. Utredningen kommer att
	utgöra ett komplement till betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma
	arv (SOU 2021:51), som har remitterats och bereds inom
	Regeringskansliet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	19. Rskr. 2017/18:324
	Väg- och fordonsfrågor
	Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251
	och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76), 2019/20:75 (I 28),
	2020/21:75 (I 18), 2021/22:75 (I 17), 2022/23:75 (LI 25) och 2023/24:75
	(LI 23).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för rege-
	ringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta
	en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.).
	Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare
	i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en intro-
	duktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon
	på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänk-
	andet Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16).
	Betänkandet har remissbehandlats.
	När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av
	automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom
	UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje
	mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och
	uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har vidare i december 2020
	antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet. I strategin
	avviserades det förslag EU-kommissionen lämnade i december 2021
	(COM [2021] 813) som ändrar Europaparlamentets och rådets direktiv
	2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta
	transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra
	transportslag (ITS-direktivet). Direktivet utformades för att vara ramen för
454	att påskynda och samordna utbyggnaden och användningen av intelligenta
454

transportsystem som tillämpas på vägtransporter och gentemot andra trafikslag. Förslaget syftar också till att ytterligare öka nivåerna av säkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet på området. ITS-direktivet utgör exempelvis en legal bas för framtagandet av gemensamma system och standarder vad gäller uppkopplade och automatiserade fordon. Förhandlingarna om revideringen av direktivet avslutades i juni 2023 då en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet gjordes under svenskt ordförandeskap. Den 30 november 2023 publicerades beslutet om det reviderade ITS-direktivet i Europeiska unionens officiella tidning.

Inom Regeringskansliet har promemorian Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv (LI2024/02042). I promemorian föreslås hur det reviderade ITS-direktivet ska genomföras i svensk rätt. Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 15 mars 2025. Därefter fortsätter beredningen av genomförandet av direktivet.

Regeringen beslutade den 22 augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag var att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpnings- områdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete innefattadeauto- matiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet. I december 2022 publicerade kommittén sin slutrapport Förnya taktiken i takt med tekniken – förslag för en ansvarsfull, innovativ och samverkande förvaltning (SOU 2022:68).

I juni 2020 gav Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Bokstavs- utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehand- lats.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426 av den

5 augusti 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 vad gäller enhetliga förfaranden och tekniska specifikationer för typgodkännande av automatiska körsystem i helautomatiserade fordon innehåller tekniska krav för fordon som är helt automatiserade och som kan köras utan en förare på plats i fordonet vilket betyder att detta slag av fordon därmed kan sättas på marknaden. Hittills har inga sådana helt automatiserade fordon typgodkänts i Sverige.

Den 6 oktober 2023 remitterades promemorian Automatiserad körning (LI2023/02996), som innehåller ett förslag till förordning som syftar till att underlätta att automatiserade fordon utvecklas och sätts på marknaden i Sverige. I förordningen föreslås att väghållaren får mandat att föreskriva var typgodkända och helt automatiserade fordon får föras i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426.

Infrastruktur- och bostadsministern höll i augusti 2024 ett dialogmöte med en rad berörda aktörer på området automatiserade och självkörande fordon i syfte att ta emot synpunkter på den framtida inriktningen på området. Dessa synpunkter samt ovan redovisade strategiska över-

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

455

Skr. 2024/25:75	väganden och vidtagna åtgärder ligger till grund för regeringens fortsatta
Landsbygds- och	arbete på området.
infrastruktur-	I propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela
departementet	Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) redogjorde regeringen för de
	vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet med dessa är
	slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	20. Rskr. 2017/18:401
	Ny djurskyddslag
	Prop. 2017/18:147, bet. 2017/18:MJU24
	Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86), 2019/20:75 (N 31),
	2020/21:75 (N 20), 2021/22:75 (N 17), 2022/23:75 (LI 26) och
	2023/24:75 (LI 24).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riks-
	dagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (bet.
	2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och till-
	kännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om
	beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Punkten är inte slut-
	behandlad.
	Riksmötet 2018/19
	21. Rskr. 2018/19:147
	Skyddet av värdefull skog
	Skr. 2018/19:25, bet. 2018/19:MJU8
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35), 2020/21:75 (N 23),
	2021/22:75 (N 20), 2022/23:75 (LI 28) och 2023/24:75 (LI 25).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 20 om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (reservation
	27)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i
	reservationen om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (bet.
	2018/19:MJU8 s. 75). I propositionen En samlad politik för klimatet –
	klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetproposi-
	tionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23) angav regeringen att
	regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk
	bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och syssel-
	sättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet
	för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och
	vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lant-
	bruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå
	Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och
	därtill knutna handlingsplaner. Regeringen initierade en nära och
	fortlöpande dialog med de gröna näringarna. Inom ramen för arbetet med
	att ta fram Sveriges första nationella bioekonomistrategi höll regeringen
	under 2021 två dialogmöten med näringsföreträdare från bl.a. skogs-,
	jordbruks- och fiskerinäringen, forskningsaktörer samt myndigheter och
456	miljöorganisationer för att samla in erfarenheter och synpunkter kring vad
456

som krävs för att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen beslutade den 17 juni 2022 kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen tog namnet Bioekonomiutredningen.

Den 29 mars 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetän- kandet Förnybart i tanken (SOU 2023:15), som innehåller en analys av och förslag till åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige. Vidare finns förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den 1 december 2023 överlämnade Bioekonomi- utredningen slutbetänkandet En hållbar bioekonomistrategi – för ett väl- mående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84). Betänkandet innehåller förslag till en nationell strategi inklusive uppföljningsbara mål och åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi. Delbetänkandet och slutbetänkandet har remitterats. Remisstiden gick ut den 30 augusti 2024. Slutbetänkandet innehöll bl.a. ett förslag om en nationell forskarskola inom bioekonomiområdet. Regeringen har i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) angett att en nationell forskarskola bioekonomi etableras och vidare aviserat att det, inom ramen för Formas anslagsökning för forskning, avsätts 15 miljoner kronor 2026 för en forskarskola om bioekonomi och att därefter beräknas 20 miljoner kronor 2027 och 27 miljoner kronor 2028 för detta ändamål. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

22. Rskr. 2018/19:165

Trafiksäkerhet

Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7

Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33), 2020/21:75 (I 19), 2021/22:75 (I 18), 2022/23:75 (LI 29) och 2023/24:75 (LI 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.).

Trafikverket och Transportstyrelsen har genomfört en översyn av förar- utbildningen och överlämnade i januari 2019 en rapport till Regerings- kansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbild- ningssystem för personbil. Dessutom har Statens väg- och transport- forskningsinstitutet under 2018 utvärderat begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visade att begränsningen troligen inte hade haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

457

Skr. 2024/25:75	5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid
Landsbygds- och	förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att
infrastruktur-	överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en
departementet	person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets
	eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov. Transport-
	styrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Uppdrag
	att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildnings-
	verksamhet. Transportstyrelsens rapport (LI2023/01073) remissbehandla-
	des. Efter remissbehandlingen beslutade regeringen den 29 juli 2021 en
	ändring i körkortsförordningen (1998:980) som innebär att vid körprov för
	körkortsbehörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehas av
	Trafikverket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola.
	Regeringen beslutade samtidigt en ändring i vägtrafikdataförordningen
	(2019:382) som innebär ett krav på registrering av den elev som ett
	handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transportstyrelsen att
	ytterligare begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem. De
	båda förordningsändringarna trädde i kraft den 1 december 2021.
	Den 21 juni 2022 antog riksdagen de lagändringar som regeringen
	föreslog i propositionen Åtgärder mot fusk vid förarprov och mot illegal
	utbildningsverksamhet på transportområdet (prop. 2021/22:190, bet.
	2021/22:TU19, rskr. 2021/22:430). Lagändringarna innebär att regeringen
	eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter
	om avstängning från prov på transportområdet och att illegal utbildnings-
	verksamhet på transportområdet straffbeläggs i större utsträckning än
	tidigare samt att befintliga straffbestämmelser skärps. Som en följd av
	lagändringarna beslutade regeringen den 17 november 2022 ett antal
	förordningsändringar som innebär bl.a. att Trafikverket ska stänga av den
	som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker
	vilseleda vid olika typer av trafikprov hos verket från deltagande i prov
	som hålls enligt samma lag i antingen ett eller två år.
	Regeringen gav den 23 februari 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att
	göra en översyn av förarutbildningssystemet och föreslå nödvändiga
	författningsändringar som följer av översynen. Transportstyrelsen redo-
	visade uppdraget den 15 september 2024 i rapporten Översyn av
	förarutbildningen för behörighet B. Regeringen avser att återkomma till
	riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	23. Rskr. 2018/19:188
	Djurskydd
	Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39), 2020/21:75 (N 27),
	2021/22:75 (N 24), 2022/23:75 (LI 32) och 2023/24:75 (LI 27).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet
	på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska
	byggas (bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.). Regeringen bedömer att en konse-
458	kvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara
458

alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskydds-	Skr. 2024/25:75
aspekter. Den 9 februari 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven	Landsbygds- och
Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd	infrastruktur-
(dir. 2023:19). En särskild utredare ska analysera hur djurskydds-	departementet
bestämmelser påverkar konkurrenskraften och föreslå åtgärder, med
bibehållna högt ställda djurhållningskrav, för att stärka konkurrenskraften
för svenska livsmedelsproducenter. En del av utredningens uppdrag är att
analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt
med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta
bort kravet. Betänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft
och gott djurskydd (SOU 2024:56) överlämnades den 29 augusti 2024.
Utredningen föreslår bl.a. att kravet på förprövning av djurstallar ska
behållas men förbättras och förenklas. Utredningen bedömer att för-
prövningen har bidragit till ett gott djurskydd och att den besparat
djurägare kostsamma ombyggnationer i efterhand. Utredningen konsta-
terar vidare att det råder en samstämmighet bland näring, myndigheter,
branschorganisationer och intresseorganisationer om att behålla
förprövningen. Slutligen konstaterar utredningen att det fortsatt finns
förbättringspotential även om förprövningen utvecklats i rätt riktning och
att det huvudsakligen är samma förbättringsområden som framkommit i
tidigare utredningar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löper ut
den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
24. Rskr. 2018/19:259
Väg- och fordonsfrågor
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:TU16
Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41), 2020/21:75 (I 24),
2021/22:75 (I 23), 2022/23:75 (LI 34) och 2023/24:75 (LI 28).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för
regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta
lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av väg-
mätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om
fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrol-
leras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och
att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktnings-
protokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.).
Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående
inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om
tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av
Transportstyrelsen på föreskriftsnivå.
Regeringen gav den 4 april 2021 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda
och om det är lämpligt att föreslå författningsförslag så att manipulering
av mätarställningar kriminaliseras (I2021/01146). Inom ramen för
uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra åtgärder så att ett
fordons vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterad
vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare
mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet. Transportstyrelsen
redovisade uppdraget den 30 juni 2022 i rapporten Åtgärder mot	459
	459

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

460

manipulering av viss fordonsutrustning – avgasrening och vägmätare (I2022/01599). I rapporten bedömer Transportstyrelsen att det inte finns skäl till någon särskild reglering som specifikt kriminaliserar manipulering av mätarställningar och hänvisar i stället till att det redan finns reglering som täcker bedräglig manipulation av mätarställningar. Transport- styrelsens rapport har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt

3.3.3s. 24) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder och konstaterade att ingen av instanserna som besvarat remissen om Transportstyrelsens rapport ifrågasätter myndighetens bedömning vad avser förutsättningar för kriminalisering av manipulering av fordons mätarställningar samt att regeringen delar Transportstyrelsens bedömningar. I propositionen redogjorde regeringen även för att Transportstyrelsen den 21 oktober 2022 beslutade om en ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:54) om kontrollbesiktning som innebär att det av besiktningsprotokollet ska framgå information om mätarställningar från de tre senaste fullständiga besiktningarna och och att det särskilt ska noteras om den aktuella mätarställningen inte är högre än den som registrerats tidigare. Ändringsföreskrifterna trädde i kraft den 21 maj 2023. Regeringen anförde i propositionen att den anser att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Riksmötet 2019/20

25. Rskr. 2019/20:179

Spelfrågor

Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet. 2019/20:KrU6

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58), 2020/21:75 (Fi 58), 2021/22:75 (N 26), 2022/23:75 (LI 36) och 2023/24:75 (LI 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rege- ringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet har behandlats i Spelmarknadsutredningens delbetänkande Hästnäringens finansiering på den omreglerade spelmarknaden (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen gjorde bedömningen att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog inte någon ny finansieringsmodellför hästnäringen. Utredningen gjorde vidare be- dömningen att det finns behov av en översyn av ansvarsfördelningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansieringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS). Sveriges lantbruksuniversitet och HNS har inför nästa avtalsperiod enats om ett direktiv för att utreda hippologprogrammets framtida utveckling inklusive frågor om ekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade den 17 augusti 2023 en översyn av hippologprogrammet som pekar på några alternativa placeringslösningar. Regeringen ansåg vid tiden för Sveriges lantbruksuniversitets översyn att hanteringen av tillkännagivandet borde

avvaktas till dess att Sveriges lantbruksuniversitet hade redovisat ett slutgiltigt förslag för placering av hippologprogrammet, eftersom det skulle påverka kostnaden för programmet och en betydande andel av HNS finansiering används till det. Det pågick då ett samråd om dessa lösningar inom universitetet för att komma fram till ett slutgiltigt förslag.

Den 13 juni 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheterna att underlätta företagande inom hästnäringen och deltagande i hästsporten samt kartlägga behovet av kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom hästnäringen (dir. 2024:58). Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften i hela näringen och göra den tillgänglig för flera. Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2025.

Sedan 1970-talet har det funnits ett avtal mellan staten och de förbund som äger Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Avtalet reglerar bl.a. att staten ska ha viss kontroll över ATG och att ATG ska ställa ekonomiska resurser till hästsportens och HNS förfogande. I propositionen Avveckling av statliga kasinon (prop. 2024/25:73) gjorde regeringen bedömningen att kontrollen över ATG bör överlämnas till dess ägare, under förutsättning att den långsiktiga finansieringen av hästnäringen kan säkerställas utan sådan kontroll. Regeringen avser att mot denna bakgrund se över och vid behov revidera avtalet mellan staten och förbunden. Översynen ska bl.a. syfta till att den statliga kontrollen över ATG begränsas, samtidigt som en långsiktig finansiering av trav- och galoppsporten och HNS verksamhet säkerställs. Punkten är inte slutbehandlad.

26. Rskr. 2019/20:185

Fiskeripolitik

Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och 23 och 3267 yrkande 25, bet. 2019/20:MJU11

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 33), 2021/22:75 (N 28), 2022/23:75 (LI 37) och 2023/24:75 (LI 30).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 9 om förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytter- ligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skynd- samt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet. 2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till föränd- ringar och förenklingar. Uppdraget redovisades, efter att regeringen förlängt uppdraget, den 30 september 2020. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk även en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fiske- turismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inklusive en specifik strategi för vattenbrukssektorn.

I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har rege- ringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med budget-

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

461

Skr. 2024/25:75	propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 Areella
Landsbygds- och	näringar, landsbygd och livsmedel, avsnitt 2.9.28) ökas anslaget 1:28
infrastruktur-	Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 med 79 miljoner kronor
departementet	2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023–2027.
	Inom ramen för livsmedelsstrategin bedriver Tillväxtverket ett arbete för
	att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket
	rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider.
	Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En
	moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vatten-
	bruk (dir. 2022:92). En särskild utredare fick i uppdrag att göra en översyn
	av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen
	lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de
	nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren skulle även se
	över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett
	mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Utredaren redovisade del-
	betänkandet Förenklade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk (SOU
	2023:74) den 6 december 2023. Delbetänkandet har remissbehandlats. Av
	de inkomna svaren framgår att en övervägande andel av remissinstanserna
	ser positivt på utredningens slutsatser och förslag. Den 27 februari 2025
	beslutade regeringen lagrådsremissen Förbättrade förutsättningar för ett
	hållbart vattenbruk. Punkten är inte slutbehandlad.
	27. Rskr. 2019/20:186
	Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor
	Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61), 2021/22:75 (Fi 32),
	2022/23:75 (Fi 24) och 2023/24:75 (LI 31).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och
	hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det
	som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av
	makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att
	underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet.
	2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen gav den 20 december 2020 Finans-
	inspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av
	vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021.
	Utvärderingen visar att de åtgärder som Finansinspektionen vidtagit har
	bidragit till att bromsa både skuldtillväxten och bostadsprisutvecklingen
	och att fler hushåll amorterat på sina bolån. Åtgärderna har därutöver
	motverkat att långivare använder höga belåningsgrader eller låg
	amortering som konkurrensmedel. Sammantaget har Finansinspektionens
	åtgärder lett till att hushållen hade större motståndskraft att klara av både
	effekter till följd av pandemin och ränteuppgångar under 2021 än vad de
	annars skulle ha haft. I budgetpropositionen för 2023 behandlade
	regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedöm-
	ning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett när det gäller
	utvärdering av makrotillsynsåtgärder (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt
	3.3.1).
462

Regeringen beslutade den 3 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare) (dir. 2020:125). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge utredningen förlängd utredningstid (dir. 2021:66). Utredningen överlämnade den 4 april 2022 betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). I betänkandet lämnas förslag om ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 13 april 2023 kommittédirektiven Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder (dir. 2023:53). Enligt direktiven ska en kommitté se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Kom- mittén ska analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd och på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna. I syfte att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende, sänka tröskeln för inträde på den ägda bostadsmarknaden och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med lån utan säkerhet (blancolån) vid bostadsköp, gav regeringen den 25 januari 2024 Finans- inspektionen i uppdrag att ta ställning till en höjning av begränsningen av belåningsgraden vid krediter mot säkerhet i bostad (bolånetaket) från 85 procent till 90 procent (Fi2024/00170). Finansinspektionen redovisade uppdraget den 22 februari 2024.

Kommittén om översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder överlämnade betänkandet Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71) den 4 november 2024. Kommittén föreslår bland annat ett bolånetak på omkring 90 procent, att det skärpta amorteringskravet avskaffas och ersätts med ett enhetligt amorteringskrav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent och att det införs ett skuldkvotstak för bolånen på 550 procent av bruttoinkomsten tillsammans med en flexibilitetskvot på 10 procent av nyutlåningen. Av försiktighetsskäl föreslår kommittén att åtgärderna ska implementeras stegvis. Förslagen analyseras nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.

28. Rskr. 2019/20:222

Handelspolitik

Mot. 2019/20:593 yrkande 23, 904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 37), 2021/22:75 (N 29), 2022/23:75 (LI 38) och 2023/24:75 (LI 32).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett gemensamt svar på två skriftliga frågor (2021/22:710 och 714) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att ta upp frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter, men bedömer möjlig- heterna att i nuläget lyckas med detta som små.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

463

Skr. 2024/25:75	Regeringens avsikt är att lyfta frågan vid lämpliga och ändamålsenliga
Landsbygds- och	tillfällen inom ramen för EU-arbetet, vilket bl.a. skett under rådsmötet för
infrastruktur-	jordbruk och fiske den 17 mars 2022.
departementet	Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om
	handel med sälprodukter framgår att medlemsstaterna vart fjärde år ska
	överlämna en rapport till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits
	för att genomföra förordningen. Senaste rapporteringsperiod löpte ut den
	31 december 2022 och rapporterades den 26 januari 2023. Statens jord-
	bruksverk ansvarar för Sveriges rapportering och har tagit upp frågan om
	att häva förbudet. Kommissionen ska sedan, inom tolv månader från
	utgången av varje rapporteringsperiod, överlämna en samlad rapport om
	genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet. Även i
	hanteringen av kommissionens samlade rapport kommer det finnas
	möjlighet att ta upp frågan om att häva förbudet. Kommissionen
	presenterade i oktober 2023 rapporten Rapport från kommissionen till
	Europaparlamentet och rådet om genomförande av förordning (EG) nr
	1007/2009, ändrad genom förordning (EU) 2015/1775, om handel med
	sälprodukter (COM[2023] 633 final). Av slutsatsen i rapporten framgår att
	kommissionen under 2024 kommer att inleda en utvärdering av
	förordningen om handel med sälprodukter och av rådets direktiv
	83/129/EEG av den 28 mars 1983 om införsel i medlemsstaterna av skinn
	från vissa sälungar och produkter av sådana skinn. Syftet är att bedöma
	deras funktion, ändamålsenlighet och inverkan i förhållande till deras mål
	och huruvida de fortfarande är ändamålsenliga. Detta kommer att
	inbegripa en bedömning av deras socioekonomiska effekter och deras
	inverkan på sälbestånden. På grundval av utvärderingsresultaten kommer
	kommissionen att överväga om det behövs ytterligare åtgärder.
	I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och
	ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.6 s. 55) bedömde regeringen
	att Sverige behöver verka för att Europaparlamentets och rådets förordning
	(EG) nr 1007/2009 av den 16 september 2009 om handel med sälprodukter
	upphävs och att handel med sälprodukter från etisk jakt åter kan ske inom
	EU. Statens jordbruksverk, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårds-
	verket har under 2024 svarat på EU-kommissionens konsultation avseende
	utvärderingen av EU-förordningen om handel med sälprodukter. Parallellt
	med detta har kontakter tagits med kommissionen, på såväl politisk nivå
	som på tjänstemannanivå, vid vilka Sveriges inställning till handel med
	sälprodukter har framförts. Punkten är inte slutbehandlad.
	29. Rskr. 2019/20:223
	Väg- och fordonsfrågor
	Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993,
	2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80
	och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246
	yrkande 34, bet. 2019/20:TU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 34), 2021/22:75 (I 27),
	2022/23:75 (LI 39) och 2023/24:75 (LI 33).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
464

Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöks- verksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen.

Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) gav i juni 2020 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats.

Företrädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar.

Regeringen gav den 28 oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. I uppdraget ingick bl.a. att ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar och annan viktig vägutrustning i syfte att främja och stödja automatiserade fordon. Trafikverket redovisade uppdraget under sommaren 2022 i rapporten Vägens stöd till automatiserade fordon (I2022/01520). Rapporten utgör ett kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med frågan.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426 av den

5 augusti 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2144 vad gäller enhetliga förfaranden och tekniska specifikationer för typgodkännande av automatiska körsystem i helautomatiserade fordon innehåller tekniska krav för fordon som är helt automatiserade och som kan föras utan en förare på plats i fordonet. Automatiserade fordon som uppfyller de tekniska kraven kan därmed sättas på marknaden. Hittills har inga sådana fordon typgodkänts i Sverige.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

465

Skr. 2024/25:75	Den 6 oktober 2023 remitterades promemorian Automatiserad körning
Landsbygds- och	(LI2023/02996), som innehåller ett förslag till förordning som syftar till
infrastruktur-	att underlätta att automatiserade fordon utvecklas och sätts på marknaden
departementet	i Sverige. I förordningen föreslås att väghållaren får mandat att föreskriva
	var typgodkända och helt automatiserade fordon får föras i enlighet med
	kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1426. Efter avslutad
	remissbehandling har en remissammanställning upprättats. Ärendet bereds
	vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att
	dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a.
	genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till
	Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg
	(bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierat ett
	projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar
	utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är
	att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och
	infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare
	handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väg-
	infrastrukturen. Projektet utfördes av RISE Reseach Institutes of Sweden
	AB, som redovisade en rapport i oktober 2021. Rapporten innehåller en
	rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer. Några exempel
	på åtgärder är informationskampanjer, gemensamma it-system för
	Trafikverket och kommunerna, översyn av Transportstyrelsens förskrifter
	och att arbeta mot digital övervakning och uppföljning samt att genomföra
	en sanktionsväxling.
	Regeringen gav den 15 december 2022 Trafikverket i uppdrag att utreda
	hur väghållarens handläggning av ärenden om undantag från kraven på
	mått, längd och vikt kan underlättas och förenklas. I uppdraget ingick att
	Trafikverket skulle redogöra för hur de rättsliga och praktiska
	möjligheterna ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta
	ärendehandläggningen och fatta beslut om de undantag från trafik-
	förordningens (1998:1276) krav på mått, längd och vikt som i dag sköts
	av kommunala väghållare. Trafikverket skulle också utreda vilka möjliga
	förenklingar och effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras
	med bibehållen kvalitet i hanteringen och samtidigt inte riskera skador på
	infrastrukturen eller minska trafiksäkerheten. Trafikverket skulle vid
	uppdragets genomförande beakta gällande regler avseende väghållning i
	väglagen (1971:948). Trafikverket skulle också utreda om det krävs
	författningsförändringar och lämna nödvändiga författningsförslag samt
	utreda vilka kostnader som kan uppstå och hur dessa ska finansieras.
	Trafikverket redovisade uppdraget den 17 juni 2024 i rapporten Hantering
	av transportdispenser (LI2024/01327). Rapporten har remitterats.
	Remisstiden gick ut den 2 december 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	30. Rskr. 2019/20:236
	Naturvård och biologisk mångfald
	Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15
466

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 38), 2021/22:75 (N 30), 2022/23:75 (LI 40) och 2023/24:75 (LI 34).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 18 om licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Länsstyrelserna beslutade inför licensjakten 2022 att jakten ska riktas till vissa revir i sin helhet för att glesa ut koncentrationen av vargar i mellersta Sverige. Regeringen avsåg att följa utvecklingen och effekterna av läns- styrelsernas beslut.

Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om ändringar i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, lo, järv och kungsörn så att miniminivåer för varg fastställs per rovdjursförvaltningsområde i stället för både per rovdjursförvaltningsområde och vart och ett av länen. Syftet är att öka flexibiliteten i förvaltningen och ta hänsyn till populationens tät- het. För de övriga arterna fastställs nivåerna fortfarande per län. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2022.

Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket skulle undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Naturvårdsverket skulle även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bl.a. tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget redovisades i en rapport den 31 mars 2023. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I övrigt fortgår utredningsarbete hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt skulle även ta fram övergripande gemen- samma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige, med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget redovisades i april 2024 (NV-05942-22).

Regeringen ändrade den 13 juli 2023 uppdraget till Naturvårdsverket att utveckla vargförvaltningen i den delen som avser en analys av referensvärde på följande sätt. Naturvårdsverket skulle utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskapliga expertis analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Vid genomförandet av uppdraget skulle Naturvårdsverket löpande informera Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Parallellt verkade regeringen för att sänka vargens skyddsstatus genom att föreslå att vargen flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

467

Skr. 2024/25:75	Den 20 juni 2024 redovisade Naturvårdsverket uppdraget om
Landsbygds- och	referensvärde för varg i rapporten Analys av vargens referensvärde i fråga
infrastruktur-	om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus (NV-05942-22).
departementet	Regeringen gav den 28 november 2024 Naturvårdsverket i uppdrag att
	utreda och lämna förslag på vilka ytterligare förvaltningsåtgärder som
	krävs för att den svenska vargstammen ska bibehålla en gynnsam
	bevarandestatus vid ett referensvärde på 170 individer (LI2024/02201).
	Naturvårdsverket ska även beräkna kostnader för genomförandet av dessa
	förvaltningsåtgärder och lämna förslag på en tidsplan för genomförande
	av föreslagna åtgärder som innebär att de genomförs så snart som möjligt.
	Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2025.
	Vid det 44:e mötet i Bernkonventionens stående kommitté den
	3 december 2024 beslutades att bilagorna till Bernkonventionen ska
	justeras så att vargens skyddsstatus ändras från strikt skyddad till skyddad.
	När ändringen av bilagorna till Bernkonventionen träder i kraft kan EU-
	kommissionen föreslå att ändra motsvarande bilagor i art- och
	habitatdirektivet för att anpassa skyddsnivån för vargen i EU:s rätts-
	ordning. Punkten är inte slutbehandlad.
	31. Rskr. 2019/20:323
	Trafiksäkerhet
	Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14
	Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 39),2021/22:75 (I 28),
	2022/23:75 (LI 41) och 2023/24:75 (LI 35).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett
	simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt
	körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett
	nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör
	utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en
	analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en
	person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett
	säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag
	från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket
	inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den
	simulator som tidigare har använts. Den 16 september 2021 gav regeringen
	Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med
	Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla
	metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de
	medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort. I uppdraget
	ingick att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera
	simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av
	underlaget för att bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska
	kraven gällande horisontellt synfält för körkort ändå på ett säkert sätt kan
	framföra ett vägfordon på väg och därför med undantag från dessa krav
	kan få körkort. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2022. Redovis-
	ningen innehåller förslag om att ytterligare utredningsåtgärder vidtas.
468	Regeringen gav den 17 oktober 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att
468

utreda förutsättningarna för att ett körprov i verklig trafik för B-körkort	Skr. 2024/25:75
ska kunna användas som en del av bedömningen av undantag från de	Landsbygds- och
medicinska kraven för den som har synfältsbortfall. Transportstyrelsen ska	infrastruktur-
redovisa uppdraget senast den 15 juni 2025. Redovisningen av uppdraget	departementet
bör inväntas innan någon ytterligare åtgärd vidtas med anledning av
tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2020/21

32. Rskr. 2020/21:82

Skyddsjakt på varg Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5

Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 51), 2021/22:75 (N 36), 2022/23:75 (LI 42) och 2023/24:75 (LI 36).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för rege- ringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5

s.8). Enligt tillkännagivandet bör regeringen ge Naturvårdsverket i upp- drag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som också gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir, göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt, se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt, se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt och att utreda förutsätt- ningarna för att bekosta utbildning av certifierade hundar genom vilt- skadeanslaget.

Regeringen gav den 24 mars 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att utreda behov av författningsändringar i syfte att förhindra spridning av och skydda vissa uppgifter kopplade till jakt och jägare. Naturvårdsverket redovisade uppdraget i en rapport den 15 december 2022. Rapporten bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket skulle undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170–270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Regeringen ändrade den 13 juli 2023 uppdraget till Naturvårdsverket på så sätt att myndigheten skulle analysera hur vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus skulle kunna vara i enlighet med riksdagens tillkännagivande och inom det intervall på 170–270 individer som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik. I analysen skulle särskilt redovisas under vilka förutsättningar referensvärdet kan vara i den lägre delen av intervallet. Uppdraget redovisades den 30 juni 2024. Naturvårdsverket skulle även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bland annat tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget redovisades den 31 mars 2023. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. I övrigt fortgår utredningsarbete hos

Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens

469

Skr. 2024/25:75	veterinärmedicinska anstalt skulle även ta fram övergripande gemen-
Landsbygds- och	samma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har
infrastruktur-	invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom
departementet	Sverige med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador
	inom renskötseln. Uppdraget redovisades den 4 april 2024. Rapporten
	bereds för närvarande i Regeringskansliet.
	Regeringen gav den 13 juli 2023 Naturvårdsverket i uppdrag att, utifrån
	dagens förhållanden, ta fram uppdaterade riktlinjer, så kallade tumregler,
	som kan användas vid skyddsjakt efter varg. Uppdraget redovisades den
	22 mars 2024. Av de uppdaterade riktlinjerna för skyddsjakt efter varg
	framgår det bl.a. att antalet angrepp som krävs för att skyddsjakt ska kunna
	beviljas efter angrepp på får och get sänks från fyra angrepp i de tidigare
	riktlinjerna till två angrepp i ett område motsvarande storleken på ett
	genomsnittligt revir eller hemområde under en 12-månadersperiod.
	Av Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2025 framgår att myndigheten
	ska analysera och redovisa hur myndighetens reviderade riktlinjer för
	beslut om skyddsjakt på stora rovdjur har tillämpats av beslutande
	myndigheter och av domstol. Punkten är inte slutbehandlad.
	33. Rskr. 2020/21:224
	Fastighetsrätt
	Mot. 2020/21:1615 m.fl., bet. 2020/21:CU11
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 61), 2022/23:75 (LI 45) och
	2023/24:75 (LI 37).
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 12 om	tillgång till		geodata*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera att
	tillgängliggöra geodata och skynda på arbetet med standardiseringen av
	geodata (bet. 2020/21:CU11 s. 54 f.) och						därmed bifallit	motionerna
	2020/21:1615		yrkande 5,	2020/21:3408			yrkandena 40	och	41,
	2020/21:3585	yrkande 38		och	delvis	bifallit motion 2020/21:1547
	yrkande 1. Som framgår av civilutskottets betänkande antogs under 2019
	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni
	2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den
	offentliga sektorn (öppna data-direktivet). Direktivet är en omarbetning av
	direktiv 2003/98/EG och anger bl.a. att värdefulla datamängder, dvs.
	handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhälls-
	ekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara
	samt förenliga med villkor för öppna licenser. Europeiska kommissionen
	publicerade i januari 2023 en genomförandeakt där det preciseras vilka
	värdefulla datamängder som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. I genom-
	förandeakten är det endast en del av Lantmäteriets geodata som ska till-
	gängliggöras avgiftsfritt. Ett svenskt genomförande av öppna data-
	direktivet är en del i arbetet med tillkännagivandet om öppna geodata. Det
	svenska genomförandet bedrivs för närvarande med inriktningen att
	regeringen ska		ha tagit	fram förslag som kan genomföras till
	årsskiftet 2024/2025. Regeringen gav den 21 april 2022							Boverket i
	uppdrag att ta fram lösningar som främjar en enhetlig tillämpning av plan-
470	och bygglagen		(2010:900)	i en	digital	miljö, vilket bl.a. omfattar			en

förstudie om geografiskt relaterade planeringsunderlag. Genom en ändring								Skr. 2024/25:75
av regleringsbrevet för budgetåret 2022					avseende Lantmäteriet		den	Landsbygds- och
1 september 2022 tillfördes medel till Sveriges geologiska undersökning.								infrastruktur-
Medlen	får	användas	för	att	tillgängliggöra	geotekniskt		departementet
planeringsunderlag i den nationella geodataplattformen, där standardi-
serade dataset ska tillgängliggöras. Vidare gav regeringen den 19 maj
2022 länsstyrelserna i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och
Lantmäteriet ta fram och sammanställa underlag för en nationellt
heltäckande digital redovisning av gällande strandskyddsbestämmelser
(M2022/01080). Länsstyrelserna bedömde i en delredovisning av
uppdraget i juni 2023 att det utifrån nuläget är möjligt att leverera ett
digitalt skikt för generellt och utökat strandskydd inom uppdragets utsatta
tid. Uppdraget slutredovisades i december 2024. Efter regeringens förslag
i vårändringsbudgeten för 2023 tillfördes Lantmäteriets anslag 20 miljoner
kronor för att myndigheten ska kunna påbörja arbetet med att göra särskilt
värdefulla datamängder fritt tillgängliga för den som vill använda
uppgifterna (prop. 2022/23:99 utg.omr. 18, bet. 2022/23:FiU21,							rskr.
2022/23:254). Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024
har Lantmäteriet tillförts ytterligare 40 miljoner kronor för arbetet med att
anpassa de tekniska standarderna för de geografiska data som
myndigheten tillhandahåller och för att genomföra de it- och
verksamhetsutvecklingsåtgärder som krävs för att kunna tillhandahålla
myndighetens		geografiska	data	(prop. 2023/24:1		utg.omr.	18,
bet. 2023/24:CU1, rskr. 2023/24:87). Därefter beräknas						myndigheten
tillföras ytterligare 40 miljoner kronor årligen fram till 2030.
Anpassningarna krävs för att uppnå de krav som ställs i kommissionens
genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om
fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och
arrangemangen		för offentliggörande och			vidareutnyttjande av dessa. I

budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.5 s. 28) föreslog regeringen att medel tilldelas Lantmäteriet för att från februari 2025 fritt tillgängliggöra datamängder enligt öppna data- direktivet. Vidare anförde regeringen i budgetpropositionen att antalet specifikationer till den nationella geodataplattformen har ökat flera år i rad, att det så sent som 2024 villkorades 35 miljoner kronor för utgifter för att åstadkomma en fortsatt digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen samt att det för att stärka arbetet med att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen avsätts medel för att finansiera det fortsatta arbetet med att etablera en digitalt obruten samhällsbyggnadsprocess. Regeringen konstaterarade därefter att den med detta anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

34. Rskr. 2020/21:260

Skogspolitik

Mot. 2020/21:729 m.fl., bet. 2020/21:MJU15

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 53), 2022/23:75 (LI 46) och 2023/24:75 (LI 38).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

471

Skr. 2024/25:75	Punkt 19 om åtgärder mot almsjuka och askskottsjuka*: Riksdagen har
Landsbygds- och	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska
infrastruktur-	ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag
departementet	att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot alm-
	sjuka respektive askskottsjuka (bet. 2020/21:MJU15 s. 70). Forsknings-
	rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) fick i
	regleringsbrev för budgetåret 2022 i uppdrag att sammanställa pågående
	svensk forskning om almsjuka och askskottsjuka samt forsknings- och
	utvecklingsprojekt kring motståndskraftigt växt- och plantmaterial. Upp-
	draget redovisades till Regeringskansliet den 15 mars 2022. Formas rap-
	port innehåller en forskningssammanställning samt en rekommendation
	kring vidare arbete för att öka resistens mot almsjuka och askskottsjuka.
	Regeringen beslutade den 27 april 2023 att tillsätta en särskild utredare
	med uppdrag att identifiera inhemska skogsträd där förädling kan vara en
	kostnadseffektiv åtgärd för långsiktigt bevarande samt, om utredaren
	bedömer det ändamålsenligt, föreslå hur förädlingsverksamhet ska
	hanteras, exempelvis i form av ett förädlingsprogram (dir. 2023:60).
	Åtgärden svarar väl mot tillkännagivandet eftersom syftet är att öka
	motståndskraften hos hotade skogsträd såsom alm och ask mot skade-
	görare och långsiktigt bevara sådana arter.
	Utredningen om skogsträdsförädling för ökad motståndskraft
	överlämnade den 16 maj 2024 betänkandet En framtid för alm och ask –
	förädling, forskning och finansiering (SOU 2024:35). Betänkandet
	innehåller bl.a. förslag på åtgärder för att bevara skogsalm, lundalm och
	ask i Sverige med finansiering via statsbudgeten och förslag om
	lagstiftning. Delar av betänkandet remitterades den 27 augusti 2024
	tillsammans med ett förslag till förordning om ändring i växtskydds-
	förordningen (2022:795). Remissen avser huvudsakligen betänkandets
	delar om åtgärder mot almsjuka på Gotland, och förslag om lagstiftning
	samt nämnda förordningsändring. Remisstiden gick ut den 29 november
	2024. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att medel anvisas
	för skogsträdsförädling för ökad motståndskraft för att skapa mer
	resistenta skogsträd, inklusive alm och ask, till anslag 1:24
	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
	Forskning och samfinansierad forskning (prop. 2024/25:1 utg.omr.23,
	avsnitt 2.8.2 s. 65 och avsnitt 2.9.24 s. 96). Regeringen avser att
	återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under
	2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	35. Rskr. 2020/21:364
	Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livs-
	medelsprodukter
	Prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:MJU21
	Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 57), 2022/23:75 (LI 48) och
	2023/24:75 (LI 40).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 3 om utvärdering av lagens konsekvenser*: Riksdagen har till-
	kännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska
472	utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och
472

primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan (bet. 2020/21:MJU21 s. 21 f.).

I utskottets betänkande anges att utvärderingsarbetet ska bestå dels av en återrapportering två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, dels en slutrapportering fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025. Regeringen gav den 22 juni 2023 Konkurrensverket i uppdrag att utvärdera lagens konsekvenser och villkor. Konkurrensverket ska delredovisa uppdraget två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, och slutrapportera uppdraget fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025.

Inga åtgärder har vidtagits under 2024 eller planeras att vidtas i avvaktan på att Konkurrensverket slutredovisar sitt uppdrag. Punkten är inte slutbehandlad.

36. Rskr. 2020/21:379

Förarbevis för vattenskoter

Prop. 2020/21:190, bet. 2020/21:TU12

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 41), 2022/23:75 (LI 49) och 2023/24:75 (LI 41).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 2 om lagens omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon (bet. 2020/21:TU12 s. 15). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Det nu aktuella tillkännagivandet anknyter till tillkännagivandena om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar (rskr. 2004/05:178) och förarbevis för vissa fritidsbåtar (rskr. 2005/06:308). Liksom i båda dessa fall anser regeringen, vid en samlad bedömning och mot bakgrund av den tid som har förflutit sedan dessa båda tillkännagivanden beslutades, att det inte framstår som motiverat att tillmötesgå det här aktuella tillkännagivandet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i någon lämplig proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om utfärdare av förarbevis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 16). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som trädde i kraft den 1 maj 2022 innan en översyn av behovet av ytterligare regler görs. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

37. Rskr. 2020/21:410

Utfodring av vilt

Prop. 2020/21:183, bet. 2020/21:MJU22

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 59), 2022/23:75 (LI 51) och 2023/24:75 (LI 43).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

473

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

474

Punkt 10 om utvärdering av ändringarna i jaktlagen*: Riksdagen har till- kännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av lagändringarnas konsekvenser under nästa mandatperiod (bet. 2020/21:MJU22 s. 26). Regeringens bedömning i propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183) är att en utvärdering av ändringarna i jaktlagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av dessa ändringar bör göras några år efter ikraftträdandet. Enligt tillkännagivandet ska planerad utvärdering ske under innevarande mandatperiod. Lagändringen trädde i kraft den 1 oktober 2021. Länsstyrelsen i Jönköpings län fattade i januari 2022 beslut om villkor för utfodring av klövvilt med stöd av den nya lagstiftningen. Detta beslut överklagades. Den 5 december 2022 biföll förvaltningsrätten överklagandet och upphävde länsstyrelsens beslut. Kammarrätten i Jönköping beslutade den 1 november 2023 att inte bevilja prövningstillstånd. På grund av rättsprocessen har övriga länsstyrelser huvudsakligen avvaktat med att fatta beslut, vilket innebär att underlaget för att utvärdera effekterna av den nya lagstiftningen fortfarande är mycket begränsat. Regeringen följer rättsutvecklingen och avser att initiera en utvärdering av lagändringen så snart det är ändamålsenligt. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2021/22

38. Rskr. 2021/22:61

Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6

Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 65), 2022/23:75 (LI 52) och 2023/24:75 (LI 44).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om utflyttning av trålgränsen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att flytta ut trålgränsen (bet. 2021/22:MJU6 s. 33). Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vatten- myndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt pro- jekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. Havs- och vattenmyndigheten ska inom respektive försöks- område möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att utöka uppdraget för att inkludera samtliga förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten lämnade i april 2023 en skriftlig lägesrapport om hur arbetet med uppdraget fortgår. Havs- och vattenmyndigheten ska årligen i april delredovisa hur arbetet fortskrider. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2027.

I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.4 s. 53 f.) bedömde regeringen att det bör tas fram en permanent reglering avseende pelagiskt trålfiske inom hela området upp till 12 nautiska mil från baslinjen i svensk territorialzon i Östersjön från Skanör till Haparanda, inklusive Öland och Gotland. Vidare bedömde regeringen att det finns ett behov av att ta bort

eller drastiskt minska de s.k. inflyttningsområdena innanför trålgränsen	Skr. 2024/25:75
och att inrätta områden utanför 12 nautiska mil där visst fiske kan behöva	Landsbygds- och
begränsas, i synnerhet för att skydda lekansamlingar av strömming och	infrastruktur-
andra kustfiskbestånd. I propositionen konstaterade regeringen att vissa	departementet
steg i denna riktning redan har tagits genom pågående regeringsuppdrag
till Havs- och vattenmyndigheten, som innebär tidsbegränsade
vetenskapliga försök som motsvarar att flytta ut trålgränsen i
försöksområden. I propositionen anförde regeringen vidare att hela det
svenska sjöterritoriet i Östersjön bör omfattas på en permanent basis.
Regeringen bedömde vidare i propositionen att Havs- och
vattenmyndighetens pågående uppdrag kommer att bidra med kunskaper
för att göra det möjligt att införa effektiva permanenta regleringar som
stärker förvaltningen av fisk och havsmiljö i Östersjön, inklusive
försiktighetsåtgärder där det misstänks föreligga ekosystemeffekter
orsakade av pågående fiske. Havs- och vattenmyndigheten har i sitt
regleringsbrev för 2025 fått i uppdrag att ta fram underlag för
internationella samråd för att flytta ut trålgränsen för pelagiskt fiske för
fiskefartyg över 24 meter i längd som fiskar med aktiva redskap till
12 nautiska mil utanför baslinjen i svenska territorialhavet i Östersjön från
Skanör till Haparanda, inklusive Öland och Gotland. Uppdraget omfattar
även att identifiera områden utanför 12 nautiska mil där visst fiske kan
behöva begränsas för att skydda lekansamlingar av sill och
kustfiskbestånd. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025. Havs-
och vattenmyndigheten har vidare i sitt regleringsbrev för 2025 fått i
uppdrag att ta bort eller drastiskt minska de så kallade
inflyttningsområdena, dvs. avgränsade områden innanför trålgränsen där
trålfiske kan bedrivas med specifika tillstånd, i syfte att skydda
lekansamlingar av fisk, med möjlighet till begränsade undantag, till
exempel för regionalt kustfiske efter räka, havskräfta eller siklöja.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2025. Punkten är inte
slutbehandlad.
Punkt 2 om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd*:
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en
översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet.
2021/22:MJU6 s. 34). I samband med förhandlingen 2016 inför beslut om
en förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill verkade Sverige
för, och fick gehör för, att inkludera en översynsklausul i EU-förord-
ningen. Kommissionen presenterade sin första utvärderingsrapport i
september 2020 och drar slutsatsen att den fleråriga planen utgör ett stabilt,
långsiktigt instrument för genomförandet av den gemensamma fiskeri-
politiken i Östersjön. Planen ska utvärderas vart femte år. I september
2024 presenterade EU-kommissionen den andra utvärderingsrapporten om
genomförandet av den fleråriga planen för bestånden av torsk,
sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa
bestånd samt om delegering av befogenheter till kommissionen enligt
denna fleråriga plan (COM(2024) 703 final). Kommissionen anser
fortfarande att den fleråriga planen har visat sig vara ett användbart
verktyg för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt för
att fastställa fiskemöjligheter, även med beaktande av att både Östersjöns
marina miljö och fiskbestånden i Östersjön har fortsatt att försämras sedan
den första rapporten presenterades. Genomförandet av den fleråriga planen	475

Skr. 2024/25:75	för Östersjön har enligt kommissionen bidragit till ett minskat fisketryck.
Landsbygds- och	Kommissionen konstaterar att, enligt Internationella havsforskningsrådet
infrastruktur-	(ICES), andra dödlighetsfaktorer än fiske blivit förhärskande för vissa
departementet	bestånd, framför allt för de två torskbestånden, som fortfarande befinner
	sig på historiskt låga biomassanivåer. Kommissionens slutsats är att den
	fleråriga planen utgör ett stabilt långsiktigt instrument för att genomföra
	den gemensamma fiskeripolitiken i Östersjön. Kommissionen konstaterar
	att den fleråriga planen i) innebär mindre osäkerhet vid fastställandet av
	kvoter, ii) gör det möjligt att anta korrigerande åtgärder för bestånd som
	utsätts för tryck (även vid stängning av fisket), iii) gör förfarandet för
	fastställandet av kvoter mer insynsvänligt för intressenter och
	medlemsstater och iv) gör det möjligt för fiskeindustrin att bättre planera
	sitt fiske. Regeringen avser återkomma till riksdagen i någon lämplig
	proposition eller skrivelse under 2025. Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 4 om beaktande av det småskaliga fisket och fiske för direkt
	användning som livsmedel vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av
	fiskekvoter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet
	anför om att vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter
	beakta dels det småskaliga fisket, dels fiske för direkt användning som
	livsmedel vars landningar sorteras (bet. 2021/22:MJU6 s. 36).
	Havs- och vattenmyndigheten har i sitt regleringsbrev sedan tidigare mål
	om hållbart nyttjande och hållbar förvaltning med uppgift att särskilt
	belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket. Myndigheten redo-
	visar bl.a. hur det småskaliga fisket prioriteras vid den nationella fördel-
	ningen av fiskemöjligheter t.ex. avseende torsk och strömming.
	Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i upp-
	drag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar
	en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i
	Östersjön. I uppdraget ska särskild hänsyn tas till det småskaliga fisket
	genom att Havs- och vattenmyndigheten inom respektive försöksområde
	ska möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Sådan möjlighet bör
	kunna ges till försöksverksamhet, småskaligt fiske och fiske som är av
	lokal eller regional betydelse och som fiskar för direkt användning som
	livsmedel. Fiske ska dock endast tillåtas om syftet med det vetenskapliga
	projektet inte bedöms motverkas. Havs- och vattenmyndigheten lämnade
	i april 2023 en skriftlig lägesrapport om hur arbetet med uppdraget fortgår.
	Sverige verkar i förhandlingar i EU:s ministerråd för att regleringar inte
	oproportionerligt ska drabba det småskaliga fisket. I linje med detta har
	regeringen bl.a. verkat och fått gehör för att lekfredningsperioderna som
	syftar till att skydda torskens lek är utformade på så sätt att visst småskaligt
	fiske, exempelvis efter kvabbso/stenbit, och visst fiske för human-
	konsumtion, exempelvis efter sill, kan fortgå under dessa perioder också i
	syfte att tillhandahålla råvara till berörda beredningsföretag. I linje med
	detta har regeringen även verkat och fått gehör för att visst riktat fiske
	möjliggörs för småskaligt fiske av sill med passiva redskap i västra
	Östersjön. Inför ministerrådets beslut den 24 oktober 2023 om
	fiskemöjligheter i Östersjön verkade regeringen för att det småskaliga
	kustnära fisket skulle kunna fortsätta att fiska sill och strömming i hela
	Östersjön för att möjliggöra råvaruförsörjning till den svenska bered-
	ningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till human-
476	konsumtion.

Den 4 maj 2023 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter (demersalt fiske). Havs- och vattenmyndigheten skulle föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter som kan bidra till en anpassning av fiskekapaciteten till tillgängliga fiskemöjligheter, bättre förutsägbarhet och lönsamhet för företagen samt bättre förutsättningar för investeringar i modern och mer miljövänlig teknik. Samtidigt ska systemet möjliggöra att särskild hänsyn tas till småskaligt kustnära fiske och regional spridning samt möjligheter att bibehålla och stärka fiskerinäringens värdekedjor regionalt och lokalt. Vidare gav regeringen den 3 juli 2023 Statens jordbruksverk i uppdrag att ta fram en handlingsplan med förslag på en långsiktig vision för den blå värdekedjan i Sverige. Syftet är i linje med regeringens politik att mer av fångsterna ska kunna landas i svenska hamnar och beredas i Sverige. Uppdraget redovisades den 30 september 2024 och bereds inom Regeringskansliet. Havs- och vattenmyndigheten redovisade den 1 april 2024 sitt uppdrag att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i demersalt fiske. Remisstiden för redovisningen gick ut den 20 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 5 om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske*: Riks- dagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regel- lättnader vid licensgivning för småskaligt fiske (bet. 2021/22:MJU6 s. 37).

Havs- och vattenmyndigheten ger inte fiskelicens om det inte finns till- räcklig tillgång på fisk. I vissa fall kan det saknas regional och lokal upp- skattning av fångster samtidigt som datainsamlingen i dessa områden bris- ter. Regeringen beslutade därför i Havs- och vattenmyndighetens regle- ringsbrev för 2022 att myndigheten ska redovisa arbetet för att säkerställa att den fiskeriberoende fångststatistiken från sjöar och kustområden håller en hög kvalitet samt redovisa pågående insatser och resultatet av insatser som har gjorts för att förbättra och förenkla datainsamlingen och bestånds- uppskattningarna på detta område. Återrapportering gjordes i myn- dighetens årsredovisning för 2022. Den 22 december 2022 gav regeringen även Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att efter dialog med berörda myndigheter utreda hur beståndsuppskattningar utifrån fiskeriberoende och fiskerioberoende data tillsammans med dispens- och licensprövningar kan utvecklas för att, där beståndssituationen tillåter, möjliggöra nyetable- ringar av ett konkurrenskraftigt småskaligt fiske i våra insjöar och längs våra kuster. Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas. Beståndsupp- skattningarna ska även kunna bidra till miljöövervakning. Uppdraget redovisades den 30 december 2023 i rapporten Uppdrag om att utreda licensprövningar och beståndsuppskattningar för att möjliggöra nyetablering av småskaligt fiske. Av rapporten framgår att bedömningen av tillgång på fisk är avgörande för licensgivning. Som underlag till

rapporten utvärderade Sveriges lantbruksuniversitet beståndsuppskattningar i de stora sjöarna baserad på datainsamling från yrkesfisket och fritidsfisket. I den nämnda rapporten konstateras även att Havs- och vattenmyndigheten har fortsatt att utveckla och förbättra datainsamlingen avseende kustfiskbestånden. Samtidigt förväntas ändringar som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

477

Skr. 2024/25:75	(EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr
Landsbygds- och	1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets
infrastruktur-	förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU) 2019/473 vad
departementet	gäller fiskerikontroll samt förslag från Fiske- och vattenbruksutredningen
	(N 2022:06) leda till förbättrad fångststatistik. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Punkt 8 om förvaltningen av storspigg*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av storspigg (bet.
	2021/22:MJU6 s. 54).
	Havs- och vattenmyndigheten har sedan 2021 ett provtagningsprojekt
	som Sveriges lantbruksuniversitet genomför tillsammans med det
	pelagiska fisket. Under 2022 har sex pelagiska fartyg haft försökstillstånd
	för att utveckla ett fiske efter spigg i Östersjön. För närvarande analyserar
	myndigheterna tillförlitligheten i data och om ytterligare provtagning bör
	ske i syfte att kunna utvärdera åtgärdens effekt på att begränsa tillväxten
	av storspiggsbestånden.
	Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i
	uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som
	motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter
	pelagiska arter i Östersjön. Myndigheten ska årligen i april från och med
	2023 komma in med en lägesrapport om genomförandet av uppdraget.
	Havs- och vattenmyndigheten ska därefter senast den 30 april 2027 lämna
	en slutredovisning. Syftet är att utvärdera effekterna på sill- och
	strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och
	åldersstruktur. I det vetenskapliga projektet kommer även storspiggens roll
	i ekosystemen att utvärderas.
	I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och
	ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.2 s. 51) anförde regeringen
	att det behövs ett samlat kunskapsunderlag för en utvecklad rådgivning för
	att åstadkomma en hållbar förvaltning av fiskresurserna. Regeringen
	konstaterade i propositionen att ett sådant underlag bör ligga till grund för
	en bedömning av eventuella åtgärder för att minska spiggens påverkan på
	kustfiskbestånden. I propositionen hänvisade regeringen även till Havs-
	och vattenmyndighetens pågående uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat
	vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för
	fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. Punkten är inte
	slutbehandlad.
	Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2, 4, 5 och 8.
	39. Rskr. 2021/22:152
	Väg- och fordonsfrågor
	Skr. 2020/21:32, bet. 2021/22:TU7
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 57) och 2023/24:75 (LI 45).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 8 om miljökontroll i fordonsbesiktningen*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör
	utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll har fått i
	jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU (bet. 2021/22:TU7
478	s. 68.). Den 17 februari 2022 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag
478

att analysera vilka förutsättningar som skulle behöva ändras för att genom skärpt miljökontroll vid besiktning kunna förbättra luftkvaliteten. Uppdraget förutsätter att Transportstyrelsen analyserar konsekvenserna av de svenska kraven på miljökontroll i relation till relevanta och kända jämförelsepunkter. Uppdraget redovisades den 15 februari 2023. Ärendet bereds vidare.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt

3.3.3s. 28) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder. Vidare redovisade regeringen att Transportstyrelsen som ett led i att genomföra regeringsuppdraget har gjort bedömningar av konsekvenserna av den svenska miljökontrollen vid fordonsbesiktning, delvis i relation till andra länder inom EU och att slutsatsen är att de svenska kraven i vissa delar är högre ställda och vissa delar lägre ställda än kraven i jämförbara länder. Regeringen konstaterade att det dock finns områden där förbättrade mätmetoder kan göra miljökontrollen mer ändamålsenlig och att slutsatserna inkluderas i Transportstyrelsens fortsatta regelutveckling på föreskriftsnivå. Med detta anförde regeringen att den anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 24 om vinterväghållning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vinterväghållning (bet. 2021/22:TU7 s. 138 f.). Regeringskansliet har remitterat trafikutskottets betänkande till Trafikverket för att myndigheten skulle få lämna synpunkter på hanteringen av tillkännagivandet. Som svar på remissen inkom Trafikverket i augusti 2022 med en skrivelse till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). I skrivelsen redogör Trafikverket för hur verksamhet avseende vinterväghållning utförs och hur upphandlingar utformas och genomförs för att säkerställa en väl fungerande snöröjning av de statliga vägarna samtidigt som hänsyn tas till de enskilda vägarna. Den 15 juni 2023 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för planperioden 2026– 2037 (LI2023/02737). En del av uppdraget innebar att Trafikverket ska redogöra för pågående arbete med att stärka arbetssätt och metoder för underhållsverksamheten i syfte att förbättra genomförandet utifrån ett kostnads- och kapacitetsperspektiv samtidigt som verksamheten ska vara så lite trafikstörande som möjligt. Uppdraget redovisades den 15 januari 2024 och redovisningen bereddes inom Regeringskansliet. Redovisningen skulle ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen med förslag till nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan för transportinfrastrukturen.

Den 3 oktober 2024 överlämnade regeringen propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) till riksdagen. I propositionen föreslog regeringen en historiskt stor satsning på transportinfrastrukturen. Den ekonomiska ramen för perioden 2026–2037 föreslogs öka med 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden, till 1 171 miljarder kronor. Det innebär en stor utökad satsning på underhåll, vilket även inkluderar att återta eftersatt underhåll.

Den 7 september 2023 beslutade regeringen att ge en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att se över reglerna för statsbidrag till enskild väghållning. I uppdraget ingick också att analysera förordningens tillämpningsområde och Trafikverkets roll i den enskilda väghållningen

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

479

Skr. 2024/25:75	och lämna nödvändiga förslag till förändringar. Utredaren redovisade
Landsbygds- och	uppdraget den 30 juni 2024 i promemorian Statsbidrag till enskild
infrastruktur-	väghållning (LI2024/01755). Promemorian har remitterats och
departementet	remisstiden gick ut den 23 december 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten
	är inte slutbehandlad.
	40. Rskr. 2021/22:178
	Jakt och viltvård
	Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 60) och 2023/24:75 (LI 46).
	Skrivelsen är inte slutbehandlad.
	Punkt 2 om översyn av jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för
	regeringen det som utskottet anför om att göra en översyn av jaktlagstift-
	ningen (bet. 2021/22:MJU16 s. 14).
	Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att att ge en särskild utredare
	i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir.
	2024:11), Jaktlagsstiftningsutredningen (LI 2024:01). Syftet med
	översynen är att få till stånd dels en modern lagstiftning med tydlig
	systematik och moderna bestämmelser för långsiktigt hållbar jakt och
	viltvård, dels ett förbättrat genomförande av EU-rättsliga regler på
	jaktområdet och ett säkerställande av att genomförandet inte avser andra
	arter än dem som omfattas av EU-reglerna. Utredaren ska bl.a. utarbeta
	förslag till en ny jaktlag och en ny jaktförordning, förbättra genomförandet
	i svensk rätt av EU:s regelverk på jaktområdet, ta ställning till om den
	straffrättsliga regleringen i jaktlagstiftningen behöver ändras, ta ställning
	till om regleringen av överklagbarhet av beslut behöver ändras, och lämna
	nödvändiga författningsförslag som är förenliga med Sveriges EU-
	rättsliga åtaganden och annan internationell rätt. Regeringen beslutade den
	23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom
	vilka bl.a. utredningstiden förlängs (dir. 2025:6). Uppdraget ska i stället
	för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även
	rskr. 2023/24:175). Enligt tilläggsdirektiven ska utredningen redovisa
	vissa delar av de ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7
	april 2025. Utredningen ska i delbetänkandet föreslå förbättringar för
	genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att
	genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-
	reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt,
	med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till
	utformning, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en
	försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna
	förslag till lösning, inhämta faktaunderlag rörande jaktsabotage och
	överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset
	av att jakt ska kunna genomföras utan störningar samt utifrån
	Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur
	möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon
	kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt effektiviseras
	(se även rskr. 2014/15:154 punkt 1). Ärendet bereds vidare. Punkten är
	inte slutbehandlad.
480

Punkt 4 om jakt- och viltvårdsuppdraget*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jakt- och viltvårdsuppdraget (bet. 2021/22:MJU16, s. 17).

Den 7 januari 2021 beslutade regeringen om ändringar avseende vilt- vårdsfonden genom ett uppdrag till Naturvårdsverket att ombesörja delar av det allmänna uppdraget, en förordning genom vilken ideella organisa- tioner kan söka bidrag ur fonden samt en höjning av viltvårdsavgiften. Den 30 september 2021 beslutade regeringen att tilldela Svenska Jägareför- bundet ett treårigt organisationsbidrag motsvarande 150 kronor per betald viltvårdsavgift (ca 43 miljoner kronor per år). Den 1 juli 2022 började de av Naturvårdsverket upphandlade avtalen att gälla och samtliga tecknades med Svenska Jägareförbundet. Regeringen beslutade vidare den 4 augusti 2022 en ändring av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårds- fonden. Genom ändringen förtydligas att bidrag endast kan ges till organi- sationer som främjar jakt och annan viltvård. Regeringen beslutade även den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. Genom beslut den 17 maj 2023 ändrade regeringen Naturvårdsverkets pågående viltvårdsuppdrag. Ändringen består dels i att slutredovisningen av uppdraget flyttades fram till den 31 december 2024, dels i att Naturvårdsverket skulle lämna en delredovisning som bl.a. skulle innehålla en bedömning av om det är förenligt med upphandlingsreglerna om någon eller några av viltvårdsåtgärderna i stället kan utföras av en ideell organisation utan ett föregående upphandlingsförfarande. Naturvårdsverket delredovisade uppdraget den 11 januari 2024. Samman- fattningsvis konstaterar Naturvårdsverket i delredovisningen att myndigheten inte ser några möjligheter att med befintlig upp- handlingslagstiftning ändra vilka tjänster som Naturvårdsverkets har i uppdrag att upphandla utförandet av. Den 8 maj 2024 beslutade regeringen en ändring i jaktförordningen (1987:905) som innebär att Naturvårdsverket tills vidare har möjlighet att upphandla åtgärder för att främja landets viltvård. Åtgärderna får avse uppföljning och övervakning av viltstammarna, syfta till att minska lidandet för trafikskadat vilt eller bidra till en adaptiv klövviltsförvaltning. Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag har således inte återförts till sin ursprungliga utformning. Regeringen beslutade vidare den 8 maj 2024 om organisationsbidrag till Svenska Jägareförbundets rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet för perioden 2025–2027 med motsvarande

155kronor per erlagd viltvårdsavgift. Svenska Jägareförbundet får därmed fortsatt förtroende att leda delar av jakten och viltvården i landet.

Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 39 f.) att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

41. Rskr. 2021/22:179

Planering och byggande

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 61) och 2023/24:75 (LI 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

481

Skr. 2024/25:75
Landsbygds- och	Punkt 3 om	undantag från	energihushållningskraven för timmerhus
infrastruktur-	m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför
departementet	om undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering för
	fulltimmerhus och andra hustyper uppförda med traditionella byggnadssätt
	(bet. 2021/22:CU12 s. 24 f.).		Regeringen har i regleringsbrevet för
	budgetåret 2023 avseende Boverket gett myndigheten i uppdrag att utreda
	behovet av undantag från energireglerna för timmerhus. Boverket ska
	utvärdera hur skärpta kravnivåer i fråga om energihushållning och
	värmenivåer påverkar möjligheten att uppföra timmerhus och andra
	skyddsvärda byggnadstyper samt, beroende på utfallet av utvärderingen,
	överväga om undantag bör införas för de aktuella byggnadstyperna.
	Uppdraget redovisades den 27 februari 2023 i rapporten Utredning
	avseende behov av undantag från energireglerna för timmerhus och andra
	skyddsvärda byggnadstyper (LI2023/01913). Boverket gör i rapporten
	bl.a. bedömningen att antalet timmerhus som berörs uppskattningsvis är
	cirka 230 per år och att nybyggda timmerhus kan uppfylla Um-kravet, dvs.
	den genomsnittliga isolerförmågan hos en byggnads klimatskärm, även
	med oisolerade väggar, men med vissa begränsningar i utformningen.
	Boverket bedömer även att införandet av ett undantag för timmerhus och
	andra skyddsvärda byggnadstyper skulle kunna medföra en relativt svår
	gränsdragningsproblematik. Regeringen avser att behandla frågan om
	undantag från energihushållningskraven för timmerhus i samband med
	genomförandet av det reviderade direktivet om byggnaders energi-
	prestanda, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den
	24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning). Regeringen
	beslutade den 13 juni 2024 att ge Boverket i uppdrag att dels genomföra
	en översyn av systemet med energideklarationer enligt direktivet om
	byggnaders energiprestanda (KN2024/01303), dels fastställa metoder och
	definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda
	(KN2024/01304). I båda uppdragen anges att myndigheten bör beakta
	riksdagens	tillkännagivande	vid genomförandet. Uppdragen ska
	slutredovisas senast den 15 december 2025 respektive den 1 juni 2025.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 6 om undantag från kraven på bygglov och anmälan*: Riksdagen
	har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från
	kraven på bygglov och anmälan för takfönster och takkupor, komplement-
	bostadshus och obemannade butiker på landsbygden (bet. 2021/22:CU12
	s. 38 f.) och därmed bifallit motionerna 2021/22:3225 yrkande 22 och
	2021/22:3708 yrkandena 68 och 69. Bygglovsutredningens betänkande Ett
	nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades till regeringen
	den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds inom
	Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska lämnas till riks-
	dagen under 2025.
	Inom Regeringskansliet har promemorian Kravet på anmälan för
	komplementbostadshus och inredning av ytterligare en bostad i ett
	enbostadshus ska tas bort (LI2023/03666) tagits fram och remitterats. I
	promemorian föreslås ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338)
	som innebär bl.a. att uppförande av ett komplementbostadshus och
	inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus inte ska kräva en
482	särskild anmälan till byggnadsnämnden innan åtgärderna får vidtas.

Förordningsändringarna föreslås träda i kraft samtidigt med de förslag som följer av Bygglovsutredningens förslag. Regeringen avser att överlämna en proposition som behandlar Bygglovsutredningens och promemorians förslag till riksdagen under våren 2025 och i den återkomma till tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 7 om undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att göra avsteg från nybyggnadskraven vid flyttning av äldre byggnader (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:3708 yrkande 41. Regeringen har i reglerings- brevet för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna angett att läns- styrelserna ska sammanställa och till Boverket redovisa uppgifter från byggnadsnämnderna beträffande genomförda och nekade avsteg från kraven vad gäller flyttning av byggnader vid tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900). Regeringen har vidare i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Boverket gett myndigheten i uppdrag att sammanställa och redovisa de uppgifter som myndigheten får från länsstyrelserna om byggnadsnämndernas tillsynsarbete, uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen samt inriktningsmål för överklagade kommunala beslut om lov. Den 30 april 2024 redovisade Boverket myndighetens uppdrag i rapporten Redovisning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen år 2023 (Boverkets rapport 2024:10). Av rapporten framgår att Boverket bedömer att det faktum att ingen av de svarande byggnadsnämnderna har nekat några avsteg talar för att det inte föreligger något behov av fler möjligheter till avsteg. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.3.3 s. 18) redogjorde regeringen för vidtagna åtgärder. Regeringen konstaterade i propositionen att samtliga svarande byggnadsnämnder anger att de har beviljat avsteg när sådana har sökts och att det därför inte finns fog för att det skulle behöva beviljas ytterligare avsteg. Myndigheternas sammanställning visade dock på behov av ytterligare vägledning kring frågor om flytt av äldre byggnader, varför sådana initiativ bör tas. I propositionen konstaterade regeringen även att den efterfrågade utredningen har redovisats och att regeringen har tagit ställning till innehållet i den. Regeringen ansåg därmed att tillkänna- givandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

42. Rskr. 2021/22:189

Fiskeripolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 62) och 2023/24:75 (LI 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om samlad översyn av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en samlad utvärdering av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU17 s. 12).

Såväl de nationella ålförvaltningsplanerna som rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål har utvärderats. Internationella havsforsknings-

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

483

Skr. 2024/25:75	rådet (ICES) konstaterade 2013 (special request 2013) att flera länder inte
Landsbygds- och	hade rapporterat alla efterfrågade data (dock inte Sverige) varför bidraget
infrastruktur-	till beståndets återhämtning var omöjligt att uppskatta på internationell
departementet	nivå. Det medför att det även är svårt att utvärdera åtgärderna individuellt
	och i ett sammanhang. EU-kommissionen lät göra en andra extern
	utvärdering av förordningen som publicerades som ett ”Commission staff
	working document” i februari 2020 (SWD[2020] 36 final). Någon revide-
	ring av förordningen till följd av utvärderingen har kommissionen ännu
	inte föreslagit.
	Enligt rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007
	om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål ska varje
	medlemsstat rapportera om övervakning, effektivitet och resultat av de
	nationella	ålförvaltningsplanerna	under	2024.	Havs-	och
	vattenmyndigheten rapporterade Sveriges genomförande av den nationella
	ålförvaltningsplanen i augusti 2024. Utifrån samtliga medlemsstaters
	genomföranderapporter kommer EU-kommissionen att utvärdera om det
	finns behov av ändringar av förordningen. Regeringen har i olika
	sammanhang, bl.a. vid jordbruks- och fiskerådet i december 2022,
	december 2023 och senast i december 2024, påtalat för Europeiska
	kommissionen och andra medlemsstater att förordningen bör revideras.
	Punkten är inte slutbehandlad.
	Punkt 10 om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad i samtliga med-
	lemsstater (bet. 2021/22:MJU17 s. 41). Den 30 maj 2018 lämnade EU-
	kommissionen ett förslag till nya regler när det gäller stora delar av EU:s
	gemensamma fiskerikontroll. Förhandlingarna med anledning av förslaget
	avslutades under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd det
	första halvåret 2023. De nya reglerna, Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av
	rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förord-
	ningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets
	och rådets förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU)
	2019/473 vad gäller fiskerikontroll, trädde ikraft den 9 januari 2024. Syftet
	med det nya fiskerikontrollsystemet är bland annat att modernisera och
	förenkla reglerna för kontroll av fiskeverksamheten samt att säkerställa
	efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitiken. I förordningen ingår
	bl.a. att REM-system (Remote Electronic Monitoring), dvs. system där
	fångsten ombord övervakas med kameror och sensorer, kommer att införas
	på fartyg med en total längd på 18 meter eller mer där en hög risk för
	olovliga utkast föreligger. I och med att den nya EU-förordningen trätt i
	kraft kommer samtliga medlemsstater genomföra förändringar av sin
	fiskerikontroll vilket bl.a. innebär en striktare övervakning av att
	landningsskyldigheten efterlevs. Ansvaret att kontrollera respektive
	medlemsstats efterlevnad av regelverket åligger kommissionen. Nationellt
	har Fiske- och vattenbruksutredningen (N2022:06) i uppdrag bl.a. att
	analysera och föreslå eventuella behov av ändringar i svensk lagstiftning
	till följd av det reviderade EU-regelverket för fiskerikontroll (dir.
	2022:92).
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt
484	2.6.2 s. 34	f.) redogjorde regeringen	för de	vidtagna	åtgärderna	och

konstaterade att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

43. Rskr. 2021/22:207

Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för natur- vården i skogen med frivillighet som grund

Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 63) och 2023/24:75 (LI 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om regeringens förslag:

a)Överföring av ersättningsmark för skydd av skog samt fortsatt brukande: Sveaskog AB (publ) har i samverkan med Naturvårdsverket identifierat lämpliga arealer om 21 500 hektar och överfört dessa fastigheter till Ersättningsmark i Sverige 2 AB (ESAB2), som var ett av Sveaskog AB (publ) helägt dotterbolag.

Efter beslut på en extra bolagsstämma i Sveaskog AB (publ) den 13 december 2023 delades aktierna i ESAB2 ut till staten den 20 december 2023. Överlåtelse av de aktuella fastigheterna till staten genom Naturvårdsverket pågår. Därefter kommer ESAB2 att avvecklas. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

b)Utökat markförsäljningsprogram: Regeringen gav den 7 juli 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att skapa förutsättningar för beslut om formellt skydd av värdefulla skogar genom att använda icke skyddsvärd produktiv skogsmark som ersättningsmarker från Sveaskog AB (publ). Natur- vårdsverket ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Den 31 augusti 2022 beslöts på extra bolagsstämma en ändring av bolagsordningen så att Sveaskog AB (publ), mot marknadsmässig ersättning, ska avyttra totalt upp till 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark, i huvudsak ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog, för att kunna användas som ersättningsmark.

Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 38 om bioekonomins roll i klimatomställningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställ- ningen kan stärkas (bet. 2021/22:MJU18 s. 137).

Regeringen gav i juni 2022 Skogsstyrelsen i uppdrag att bl.a. ta fram förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen och genomföra en översyn av reglerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark. Regeringen gav vidare i juni 2022 Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att utreda regelförändringar för att minska skadenivåerna på skog från klövvilt. Uppdraget om ökad hållbar tillväxt i skogen redovisades i december 2023 (Skogsstyrelsen Rapport 2023/21). Uppdragen om översyn av reglerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark respektive om skog och klövvilt redovisades båda i oktober 2023 (Skogsstyrelsen Rapport 2023/13 respektive LI2023/03461).

Regeringen gav i juli 2022 Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att genomföra en förstudie kring miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt. Sveriges lantbruksuniversitet redovisade uppdraget i februari 2023 och kompletterade redovisningen i september 2023

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

485

Skr. 2024/25:75	(LI2023/01971). Myndigheternas rapporter bereds inom Regerings-
Landsbygds- och	kansliet.
infrastruktur-	I juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En nationell
departementet	bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen
	(dir. 2022:77). Utredningen tog namnet Bioekonomiutredningen. Den
	29 mars	2023 överlämnade Bioekonomiutredningen delbetänkandet
	Förnybart i tanken (SOU 2023:15), som innehåller en analys av och förslag
	till åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel
	baserat på inhemska råvaror i Sverige. Vidare finns förslag till långsiktigt
	produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel.
	Den 1 december 2023 överlämnade Bioekonomiutredningen slut-
	betänkandet En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt
	samhälle (SOU 2023:84). Betänkandet innehåller förslag till en nationell
	strategi inklusive uppföljningsbara mål och åtgärder för en hållbar,
	konkurrenskraftig och växande bioekonomi.
	Den 7 februari 2024 beslutade regeringen kommittédirektiven En robust
	skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16). En särskild
	utredare ska genomföra en översyn av den nationella skogspolitiken givet
	utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993, inklusive
	policyutvecklingen inom EU, samt överväga åtgärder för ett långsiktigt
	hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk som stärker näringsfriheten och
	investeringsviljan. Utredaren ska dessutom bland annat ta ställning till om
	det är lämpligt att ersätta dagens tillsynsordning, som bygger på en
	avverkningsanmälan, med ett annat system för tillsyn, t.ex. ett system
	baserat på egenkontroll. Den del av uppdraget som bland annat avser att
	överväga	alternativ till dagens tillsynsordning redovisades den
	19 december 2024 i delbetänkandet Ett tydligt regelverk för aktivt
	skogsbruk (SOU 2024:91). I övrigt ska uppdraget redovisas senast den
	31 augusti 2025. Delbetänkandet bereds inom Regeringskansliet.

486

Regeringen har också bedrivit påverkansarbete inom EU för att värna det nationella självbestämmandet över skogspolitiken, inklusive frågan om skogsproduktionens roll i klimatomställningen.

Bioekonomiutredningens delbetänkande Förnybart i tanken – Ett styrmedelsförslag för en stärkt bioekonomi (SOU 2023:15) och slutbetänkande En hållbar bioekonomistrategi – för ett välmående fossilfritt samhälle (SOU 2023:84) har remitterats.

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.4, s. 49) redogjorde regeringen för de beslutade kommittédirektiven En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16) och anförde bl.a. att syftet med uppdraget är att utveckla en framtida ändamålsenlig skogspolitik som främjar ett långsiktigt hållbart konkur- renskraftigt skogsbruk, ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet, och att de jämställda skogspolitiska målen, miljömålet och produktionsmålet, ska ligga fast. Regeringen ansåg att tillkännagivandet genom den beslutade utredningen är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

44. Rskr. 2021/22:263

Djurskydd

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 70) och 2023/24:75 (LI 51). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel (bet. 2021/22:MJU22 s. 26). För närvarande övervägs inom Regerings- kansliet vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av djur. Regeringen överväger att tillsätta en utredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). Djurhälsolagsutredningens förslag i betänkandet En samlad djurhälsoreglering (SOU 2020:62) och inkomna remissvar bereds inom Regeringskansliet. Det övervägs vidare om det finns behov av ytterligare åtgärder när det gäller Tullverkets befogenheter. Regeringen överväger att tillsätta en utredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 4 om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). För närvarande övervägs inom Regeringskansliet vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av djur. Regeringen överväger att tillsätta en utredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 35 om globalt avtal om antibiotikaanvändning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett globalt avtal om antibiotikaanvändning (bet. 2021/22:MJU22 s. 85).

Av tillkännagivandet följer att Sverige behöver arbeta än mer aktivt på ett globalt plan för att motverka antibiotikaresistens och för etablerandet av ett globalt avtal, regelverk eller liknande för att begränsa användningen av antibiotika (bet. 2021/22:MJU22 s. 109-110). I september 2024 ska ett högnivåmöte om antimikrobiell resistens (AMR) äga rum i FN:s generalförsamling. En ny politisk deklaration väntas antas som ersättning för 2016-års deklaration och ambitionen är att konkreta mål ska fastställas.

Det svenska arbetet leds av Sveriges AMR-ambassadör och en svensk handlingslinje och en inriktning för internationellt påverkansarbete inför detta möte har tagits fram. I andra internationella fora arbetas med inspel till framtagandet av denna deklaration. Till exempel har förhandlingar pågått inom ramen för WHO om ett globalt pandemifördrag och Sverige har varit drivande för att AMR ska ingå och att one health-principen, som innebär att hänsyn tas till människor, djur och den miljö de lever i, ska tillämpas. Sverige medverkar även i en global samverkansplattform om AMR som upprättats av de fyra kvadripartitorganisationerna (FN:s livsmedels och jordbruksorganisation [FAO], Världsorganisationen för djurhälsa [WOAH], Världshälsoorganisationen [WHO] och FN:s miljöprogram [UNEP]). Inom ramen för plattformen har rekommenda- tioner tagits vars syfte är att uppmana FN:s medlemsländer att vid

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

487

Skr. 2024/25:75	högnivåmötet i september ta krafttag kring AMR-frågorna och hantera
Landsbygds- och	dem utifrån one health-principen. Utöver dessa förhandlingar bidrar
infrastruktur-	regeringen i flera andra fora på global, EU och nordisk nivå till ett effektivt
departementet	och långsiktigt arbete mot utvecklingen och spridningen av
	antibiotikaresistens. En s.k. vängrupp har bildats för one health och AMR
	inom ramen för FAO med aktivt deltagande från Sverige. Under det
	svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd 2023 var antibiotikaresistens
	ett genomgående tema och flera aktiviteter med bäring på det globala
	AMR-arbetet genomfördes. Inom ramen för rådsarbetsgruppen för EU:s
	chefsveterinärer behandlades frågan om antibiotikaresistens vid tre
	tillfällen samt att ett särskilt möte arrangerades på temat one health om ett
	stärkt effektivt tvärsektoriellt samarbete för att hantera zoonotiska
	hälsohot med experter inom både folk- och djurhälsa. Sverige bidrog också
	till en skyndsam hantering och antagande av rådsrekommendationer om
	antibiotikaresistens. Inom ramen för samarbetet i Nordiska ministerrådet
	leder Sverige genom Jordbruksverket ett flerårigt kapacitetsbyggande
	projekt, Baltohop, kopplat till AMR i de baltiska länderna.
	Utredningen om en effektivisering och utveckling av Sveriges arbete för
	ansvarsfull och minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt
	lämnade sitt betänkande Friska djur behöver inte antibiotika – bättre
	verkan genom internationell påverkan (SOU 2022:43) till regeringen
	2022. Utredningen konstaterade att Sverige redan i dag arbetar aktivt inom
	flera olika globala processer och att Sverige är ett land som i hög grad
	påverkar det globala arbetet. Utredningen bedömde dock att det finns
	utrymme för effektivisering och ytterligare insatser. Betänkandet har
	remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
	Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2025 att
	tillkännagivandet med dessa åtgärder är slutbehandlat (prop. 2024/25:1
	utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 24).
	I september 2024 hölls högnivåmötet om AMR i FN:s
	generalförsamling. Vid detta möte antogs en deklaration med fokus på att
	motverka den ökande antibiotikaresistensen. Sverige deltog aktivt i arbetet
	med att ta fram deklarationen. För att främja implementeringen av FN-
	deklarationens mål anordnade Saudiarabien ett ministermöte i Jeddah den
	14–16 november 2024. Ca 65 länder medverkade vid mötet, däribland
	Sverige. Inför mötet deltog Sverige i framtagandet av Jeddah
	Commitments, som antogs vid mötet. Jeddah Commitments är ett non-
	binding instrument (NBI) som återspeglar FN-deklarationen och lyfter
	behovet av konkreta åtgärder på global, nationell och regional nivå samt
	behovet av samordnade insatser ur ett One Health-perspektiv. Punkten är
	slutbehandlad.
	Punkt 36 om efterlevnad av förbud mot svanskupering*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om efterlevnad av för-
	bud mot svanskupering (bet. 2021/22:MJU22 s. 86). I kommissionens stra-
	tegi Från jord till bord initierades en översyn av EU:s djurskyddslagstift-
	ning. Redan före riksdagens tillkännagivande hade Sverige, tillsammans
	med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien, formulerat ett inspel
	till kommissionen med prioriterade frågor inför den förestående
	översynen. I det inspelet påtalades bl.a. behovet av andra åtgärder än
	svanskupering för att motverka svansbitning hos grisar. Under det svenska
488	ordförandeskapet i EU:s ministerråd under det första halvåret 2023

arrangerades en djurskyddskonferens med fokus på frågor aktuella i revideringen av EU:s djurskyddslagstiftning. Sverige finns även representerat i EU:s djurskyddsplattforms om gris som har bidragit till underlag åt kommissionen inför översynen av lagstiftningen.

Under våren 2023 aviserade kommissionen att översynen av djurskydslagstiftningen skulle omfatta hållande av djur, djurtransporter, slakt samt djurvälfärdsmärkning. I december 2023 presenterade kommis- sionen emellertid endast förslag om skydd av djur under transport respektive hundars och katters välfärd i kommersiell verksamhet samt förbättrade spårbarhetsregler för hund och katt på den inre marknaden. Kommissionen har inte meddelat när övriga aviserade förslag ska presenteras. I september 2024 mottog kommissionen slutrapporten från den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk och där görs bedömningen att EU:s djurskyddslagstftning behöver ses över. Regeringen har vid flera tillfällen, senast vid jordbuks- och fiskerådet den 9–10 december 2024, uppmannat kommissionen att fullfölja översynen av EU:s djurskyddslagstiftning och presentera de återstående förslagen. Punkten är inte slutbehandlad.

Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 3, 4, och 36.

45. Rskr. 2021/22:280

Cykelfrågor

Mot. 2021/22:1044 m.fl., bet. 2021/22:TU11

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 71) och 2023/24:75 (LI 52). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 6 om elsparkcyklar och hyrcyklar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av förtydliganden av regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar, inte minst för att minimera personskador och parkeringsproblem (bet.2021/22:TU11 s. 71 f.). Rege- ringen har beslutat om regeländringar för elsparkcyklar genom ändringar i trafikförordningen (1998:1276). Ändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 och innebär att elsparkcyklar inte längre får framföras på gångbana (1 kap. 4 § trafikförordningen) och att elsparkcyklar inte får parkeras på en gång- eller cykelbana annat än på en uppställningsplats eller anordning för parkering av cyklar (3 kap. 48 § trafikförordningen).

I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr.22 avsnitt

3.3.3s. 29) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet med dessa är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

46. Rskr. 2021/22:336

En ny växtskyddslag

Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25

Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 74) och 2023/24:75 (LI 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 3 om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

489

Skr. 2024/25:75	utskottet anför om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt
Landsbygds- och	den nya växtskyddslagen (bet. 2021/22:MJU25 s. 35).
infrastruktur-	Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att återrapportera
departementet	hur myndigheten har säkerställt att avgifterna för offentlig kontroll
	återspeglar myndighetens kostnader enligt den nya växtskyddslagen
	(2022:725).
	Statens jordbruksverk redovisade uppdraget i årsredovisningen för
	2023. Av redovisningen framgår att Statens jordbruksverk ser över
	avgifterna och utför nya beräkningar inför varje år för att säkerställa rätt
	nivå på avgifterna. Uträkningarna baseras på antal timmar och kostnader
	för kontrollverksamheten. Översynen publiceras sedan så att
	verksamhetsutövare samt eventuellt andra intressenter kan se hur
	avgifterna har beräknats per kontrollområde. I budgetpropositionen för
	2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 32) redogjorde
	regeringen för vidtagna åtgärder och konstaterade att tillkännagivandet
	med de vidtagna åtgärderna är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 13 om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om
	Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier (bet.
	2021/22:MJU25 s 7). Regeringskansliet har gett en utredare ett uppdrag
	att biträda Näringsdepartementet med att analysera och lämna förslag på
	en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för
	staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som
	används för rening av dricksvatten och avlopp (N 2022:D). Utredaren
	redovisade den 31 mars 2023 uppdraget i promemorian En säkrare tillgång
	till vattenreningskemikalier (Ds 2023:9). Promemorian har remissbehand-
	lats och en en remissammanställning har tagits fram inför den fortsatta
	beredningen.
	Regeringen beslutade den 18 augusti 2022 kommittédirektiven Ökad
	beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vatten-
	tjänster (dir. 2022:127). En särskild utredare ska se över regelverk och
	ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en
	robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Syftet med uppdraget
	är att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd
	beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer
	av ett förändrat klimat. Utredningens slutbetänkande Ökad va-beredskap
	(SOU 2024:82) överlämnades den 2 december 2024. Inriktningen är att
	betänkandet ska remitteras.
	I remissyttrandena över promemorian En säkrare tillgång till vatten-
	reningskemikalier (Ds 2023:9) lyftes flera välmotiverade skäl till att
	förslaget på omfördelning av kemikalier i Ds 2023:9 är svåra att
	genomföra. Förslaget behöver därför utredas ytterligare. Livsmedelsverket
	har i regleringsbrevet för 2025 fått i uppdrag att utreda frågan vidare.
	Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
	47. Rskr. 2021/22:369
	Infrastrukturfrågor
	Skr. 2021/22:56 och 2021/22:80, bet. 2021/22:TU16
	Tidigare redovisad, se skr. 2022/23:75 (LI 75) och 2023/24:75 (LI 54).
490	Skrivelsen är slutbehandlad.
490

Punkt 23 om kostnadskontroll i infrastrukturprojekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (bet.2021/22:TU16 s. 145.). Regeringen gav den 25 augusti 2022 Trafikanalys i uppdrag att genomföra en granskning och uppföljning av Trafikverkets arbete med kostnadskontroll i syfte att förbättra Trafikverkets rutiner och arbetssätt (I2022/01644). Uppdraget innefattar vidare en utvärdering av Trafikverkets arbete med planering och upphandling av verksamheten inom nationell plan för transportinfra- strukturen som innefattar såväl större namngivna investeringar, som reinvesteringar och underhåll m.m. Vid genomförandet av uppdraget ska Trafikanalys samverka med Ekonomistyrningsverket. Trafikanalys redo- visade den 23 januari 2023 en plan för hur myndigheten avser att genomföra uppdraget. Uppdraget ska redovisas årligen senast den 30 april med första redovisningsår 2024 och med slutår 2028.

I regeringens uppdrag till Trafikverket om byggstartsrapportering 2023 (LI2023/02221) angav regeringen att Trafikverket skulle redovisa kronologisk information om bedömd objektskostnad och eventuella innehållsförändringar i de planeringssteg som objektet passerat för samtliga namngivna objekt där en förändring av status från år 4–6 till år 1–3 alternativt från år 7–12 till år 4–6 föreslås. Utgångspunkten ska vara när det namngivna objektet för första gången ingick i en av regeringen beslutad nationell plan. Trafikanalys redovisade den 26 september 2023 (LI2023/01526) en delrapport om Trafikverkets redovisning till rege- ringen av kostnadsutveckling i investeringsverksamheten. Trafikanalys beskriver att kostnadsutvecklingen i avslutade objekt som funnits med i flera planer innan beslut om byggstart inte syns i årsredovisningen samt att en konsekvens av detta är att den långsiktiga kostnadsutvecklingen i investeringsverksamheten inte förmedlas på något samlat och strukturerat sätt till regeringen. Trafikanalys redovisar vidare att det i 2023 års byggstartsrapport ges, till skillnad från tidigare år, en kompletterande beskrivning av kostnadsförändringar från och med den plan respektive objekt för första gången ingick i samt att det ger en bild av kostnadsutvecklingen som underlättar förståelsen för omfattningen av problemet med kostnadsökningar.

I propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

48. Rskr. 2021/22:451

Klampning av fordon

Prop. 2021/22:234, bet. 2021/22:TU20

Tidigare redovisad, se skr. 2022/22:75 (LI 82) och 2023/24:75 (LI 55). Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 2 om tidsgräns och grunder för klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd tidsgräns för klampning och möjlighet till klampning vid fler typer av lagöver- trädelser (bet. 2021/22:TU20 s. 16). Regeringskansliet remitterade den

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

491

Skr. 2024/25:75	8 januari 2024 promemorian En effektivare om mer rättssäker klampning.
Landsbygds- och	I promemorian finns bl.a. förslag på att ta bort tidsgränsen om 36 timmar
infrastruktur-	som gäller vid klampning i vissa fall.
departementet	I propositionen En effektivare och mer rättssäker klampning (prop.
	2024/25:14) föreslog regeringen lagändringar som innebär att tidsgränsen
	för omhändertagande och klampning ska tas bort samt att klampning ska
	kunna förekomma i fler fall än tidigare. Regeringen konstaterade i
	propositionen att tillkännagivandet genom förslagen är tillgodosett och
	därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
	Punkt 3 om samordning av myndigheternas arbete*: Riksdagen har
	tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av ökad
	samordning av myndigheternas arbete när det gäller kontroll av
	yrkestrafiken (bet.2021/22:TU20 s. 16 f.). För att diskutera hur kontrollen
	av yrkestrafiken på väg kan förbättras hölls under ledning av infrastruktur-
	och bostadsministern ett rundabordssamtal med företrädare för Kust-
	bevakningen, Polismyndigheten, Transportstyrelsen och Tullverket den
	15 maj 2023.
	Regeringen gav den 29 augusti 2024 Polismyndigheten och Trafikverket
	i uppdrag att ta fram ett förslag till tydligare ansvarsfördelning för åtgärder
	vid nyetablering, förbättringar samt underhåll och avveckling av
	kontrollplatser längs vägnätet (LI2024/01620).
	I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 22 avsnitt
	3.3.2 s. 22) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och anförde
	att det är angeläget att ansvarsfördelningen tydliggörs eftersom
	kontrollplatser som är adekvat utrustade och har en god geografisk
	spridning är en förutsättning för effektiva kontroller av yrkestrafik på väg.
	Regeringen konstaterade med detta att tillkännagivandet är slutbehandlat.
	Punkten är slutbehandlad.

Nyare riksmöten

Riksmötet 2022/23

49. Rskr. 2022/23:137

Infrastrukturfrågor

Skr. 2021/22:261, bet. 2022/23:TU4

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (LI 58).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

	Punkt 4 om ett långsiktigt hållbart transportsystem (reservation 11)*:
	Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen
	om ett långsiktigt hållbart transportsystem (bet. 2022/23:TU4 s. 214 f.).
	Enligt tillkännagivandet behövs ökad transporteffektivitet, effektivare
	fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till
	hållbara, förnybara drivmedel. Vidare uppmärksammas i tillkänna-
	givandet vikten av att Trafikverkets arbete med att hantera förorenade
	områden fortsätter och det anges att Trafikverkets riktade miljöåtgärder i
	statlig infrastruktur måste fortsätta. Den 21 december 2023 beslutade
	regeringen skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till
	nettonoll (skr. 2023/24:59). I skrivelsen presenterar regeringen åtgärder
492	för att påskynda elektrifieringen av både lätta och tunga fordon och anger

att det behöver bli praktiskt och ekonomiskt möjligt för fler att använda		Skr. 2024/25:75
eldrivna fordon, oavsett typ av verksamhet och oberoende var och hur du		Landsbygds- och
bor. Vidare presenterar regeringen i skrivelsen ett åtgärdspaket för ladd-		infrastruktur-
och tankningsinfrastruktur i hela landet. Dessutom konstaterar regeringen		departementet
att politiken ska fortsätta att främja utveckling och produktion av nya
fossilfria bränslen men också för att fasa ut de fossila drivmedlen.
Därutöver presenterar regeringen i skrivelsen åtgärder för att effektivisera
transportsystemet som kan bidra till viktiga utsläppsminskningar samtidigt
som tillgängligheten i samhället utvecklas.
I EU har Sverige verkat för ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Sverige, i egenskap av ordförande för EU:s ministerråd under det första
halvåret 2023, har förhandlat fram flera överenskommelser med
Europaparlamentet. Inom	ramen för lagstiftningspaketet 55-
procentspaketet har preliminära politiska överenskommelser nåtts med
Europaparlamentet om förordningar för minskade utsläpp av växthusgaser
från sjöfart och flyg samt utbyggnad av infrastruktur för alternativa
bränslen.
Trafikverkets riktade miljöåtgärder i statlig infrastruktur genomförs
löpande inom ramen för den trafikslagsövergripande nationella planen för
transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. En del i Trafikverkets
arbete med riktade miljöåtgärder innebär att hantera förorenade områden,
inklusive historiska miljöskador. Regeringen gav den 15 juni 2023
Trafikverket i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga
infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 (LI2023/02737). I
uppdraget angav regeringen följande: ”Utgångspunkten för genomförande
av uppdraget är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska
utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet, de
jämbördiga funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål,
samt de av riksdagen beslutade klimatmålen nås.” Vidare angav
regeringen: ”De krav som klimatomställningen ställer på transportsektorn
ska beaktas. Energiförsörjning är avgörande för transportsystemets
utveckling. Den omfattande förändring av transportsystemet som
elektrifieringen innebär bör särskilt vägas in. Utöver klimatomställningen
ska även infrastrukturens påverkan på den biologiska mångfalden
beaktas.” Inom ramen för uppdraget ska Trafikverket inkomma med en
redovisning av på vilket sätt myndigheten arbetar med introduktionen av
nya tekniker, metoder och material som bidrar till substantiella
utsläppsminskningar vid nyinvesteringar samt drift och underhåll.
Trafikverket redovisade det ovan nämnda uppdraget den 15 januari 2024
som underlag för regeringens kommande infrastrukturproposition.
Den 3 oktober 2024 överlämnade regeringen propositionen Vägen till
en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop.
2024/25:28) till riksdagen. I propositionen angav regeringen att den
övergripande utgångspunkten för transportinfrastrukturplaneringen är att
den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och
förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet, inklusive
funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål, samt de av
riksdagen beslutade klimatmålen nås. I propositionen angav regeringen
vidare att en ökad transporteffektivitet innebär att tillgängligheten för
personer och gods i hela landet åstadkoms utan ökat trafikarbete, dvs. utan
fler färdade fordonskilometer,	med beaktande av de transportpolitiska	493

Skr. 2024/25:75	principerna. Dessutom angav regeringen i propositionen att ökad
Landsbygds- och	transporteffektivitet kan uppnås på flera sätt, exempelvis genom längre
infrastruktur-	och tyngre fordon, ökad fyllnadsgrad, ruttoptimering, samordnade
departementet	godstransporter, godstransportupplägg som nyttjar fler transportsätt
	(intermodalitet) och digitalisering, men också genom transporteffektiv
	fysisk planering som kortar avstånden och som därmed skapar
	förutsättningar för människor och näringsliv att tillgodose transportbehov
	och tillgänglighet med ett mindre trafikarbete.
	För att påskynda omställningen av den svenska fordonsflottan har efter
	regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1,
	utg.omr. 20 avsnitt 3.25.17 s. 117, bet. 2023/24:MJU1, rskr.2023/24:104)
	inom anslaget 1:17 Klimatpremier inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö
	och natur införts ett nytt tillfälligt stöd för att stimulera
	marknadsintroduktion av eldrivna lätta lastbilar. Fram till maj 2024 hade
	Statens energimyndighet beviljat stöd på ca 252 miljoner kronor till
	5 041 eldrivna lätta lastbilar. Statens energimyndighet betalade dessutom
	under 2023 ut 443 miljoner kronor i stöd från anslaget.
	Regeringen har vidare beslutat förordningen (2024:67) om en
	skrotningspremie till privatpersoner vid köp eller leasing av elbil. Det nya
	stödet för eldrivna lätta lastbilar samt förstärkta och förlängda
	klimatpremier för tunga fordon beräknas tillsammans med den nya
	skrotbilspremien sänka utsläppen med sammanlagt omkring 0,25 miljoner
	ton koldioxidekvivalenter 2030.
	Den 16 september 2024 remitterades promemorian Hållbarhetskriterier
	för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt (KN2024/01751). I
	promemorian föreslås ändringar av reduktionsplikten. Reduktionsplikten
	för flygfotogen ska enligt förslaget tas bort. Den nya reduktionsplikten för
	bensin och diesel föreslås bli mer teknikneutral och stimulera till fortsatt
	elektrifiering genom att det blir möjligt att uppfylla reduktionsplikten även
	med el från publika laddningsstationer. Nivåerna för de utsläppsminsk-
	ningar som ska åstadkommas av den nya reduktionsplikten föreslås höjas
	från 6 till 10 procent för både bensin och diesel. Syftet med förslaget är att
	åtagandena enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga
	minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar
	till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om
	ändring av förordning (EU) nr 525/2013), det s.k. ESR-åtagandet för 2030
	ska kunna nås. Remisstiden gick ut den 12 november 2024.
	Efter regeringens föreslag i budgetpropositionen för 2025 förlängdes
	den pågående satsningen på utbyggnad av ladd- och tankinfrastruktur för
	tunga fordon till 2030 (prop. 2024/25:1, utg.omr. 21 avsnitt 2.9.8 s. 44,
	bet. 2024/25:NU3, rskr. 2024/25: 2024/25:106).
	Den 25 oktober 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i
	uppdrag att analysera om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas
	för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s
	ansvarsfördelningsförordning (ESR) i den takt som krävs för att på ett
	kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga
	klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på
	klimatområdet (dir. 2024:98). Syftet med utredningen är dels att
	säkerställa att åtagandena nås utan att hushåll och näringsliv drabbas av
494	orimligt höga kostnader, dels att säkerställa att utfasningen av fossila

bränslen sker på ett säkert och acceptabelt sätt som gör att Sveriges och näringslivets konkurrenskraft kan bibehållas och stärkas och som inte leder till hämmande regelverk eller får skadliga effekter för delar av landet eller samhället.

Trafikverkets arbete med att hantera förorenade områden, inklusive historiska miljöskador, har bidragit till att minska påverkan på naturmiljön och åtgärder genomförs kontinuerligt inom ramen för den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Punkten är inte slutbehandlad.

Punkt 13 om nya stambanor för höghastighetståg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg (bet. 2022/23:TU4 s. 159 f.).

Regeringen gav den 22 december 2022 följande fyra uppdrag till Trafikverket: Uppdrag att avbryta planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, avbryta projektet Hässleholm–Lund samt pausa projektet Göteborg–Borås (I2022/02416), uppdrag att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av projektet Ostlänken (I2022/02417), uppdrag att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås (I2022/02418) samt uppdrag att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne (I2022/02419).

Trafikverket redovisade den 26 juni 2023 uppdragen att identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder i genomförandet av projektet Ostlänken, att utreda åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås samt att utreda kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet i Skåne.

Med anledning av Trafikverkets redovisning ändrade regeringen den 26 oktober 2023 den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 som fastställdes av regeringen den 7 juni 2022 (I2022/01294 m.fl.) samt gav Trafikverket i uppdrag att dels planera för åtgärder i järnvägssystemet i stråket Göteborg–Borås (LI2023/03474), med en ny inriktning, dels planera för åtgärder i Skåne (LI2023/ 03475).

I propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) redogjorde regeringen för de vidtagna åtgärderna och konstaterade att tillkännagivandet med dessa är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.

50. Rskr. 2022/23:186

Naturvård och biologisk mångfald

Skr. 2022/23:23, bet. 2022/23:MJU17

Tidigare redovisad, se skr. 2023/24:75 (KN 52).

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 31 om förvaltning av skarv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att på så sätt åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna (bet. 2022/23:MJU17 s. 104 f.). Naturvårdsverket redovisade den 27 november 2023 två delar av regeringsuppdraget att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv samt öka kunskapen om storskarvens predation och födosök, däribland en ny nationell förvaltningsplan för storskarv. I den nya planen

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

495

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

496

ligger tyngdpunkten på att bl.a. minska skador på fiske och fiskbestånd. Planen är vidare uppdaterad utifrån ändrad lagstiftning och vägledande domar, för att vara en aktuell vägledning för länsstyrelserna i det regionala arbetet. Naturvårdsverket redovisade den 26 november 2024 den kvarstående delen av det nämnda regeringsuppdraget avseende skarvens predation och födosök.

I propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske (prop. 2023/24:156 avsnitt 8.2 s. 51) anförde regeringen att förvaltning av predatorer som säl och skarv bör ingå i en ekosystem- baserad havsförvaltning som styrs av alla tre hållbarhetsdimensioner. Regeringen konstaterade i propositionen att Sverige bör verka för att allmän jakt på skarv införs och att skadeverkningar av skarv minskar. På mötet i EU:s jordbruks- och fiskeråd i oktober 2024 tog regeringen initiativ till en övrig fråga där Sverige tillsammans med Estland, Lettland och Finland uppmanade kommissionen att återkomma med ett förslag där skarv, för de fyra länderna, listas som en jaktbar art i bilaga 2b till Europaparlementets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar. Punkten är inte slutbehandlad.

Riksmötet 2023/24

51. Rskr. 2023/24:122

Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv

Prop. 2023/24:30, bet. 2023/24:MJU6

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 1 februari 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 22–24).

52. Rskr. 2023/24:131

Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige

Prop. 2023/24:62, bet. 2023/24:JuU11 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 22 februari 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 70).

53. Rskr. 2023/24:136

Trafiksäkerhet

Prop. 2023/24:43, bet. 2023/24:TU7

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 14 mars 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 149).

54. Rskr. 2023/24:148

Genomförande av ändrade EU-regler om avgifter på väg Prop. 2023/24:64, bet. 2023/24:TU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75

Den 21 mars 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit Landsbygds- och

(SFS 172–179).infrastruktur- departementet

55. Rskr. 2023/24:153

Handelspolitik

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:NU13

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 10 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter(bet. 2023/24:NU13 s. 27 f.).

De åtgärder som redovisas under rskr. 2019/20:222 är relevanta även för detta tillkännagivande. Punkten är inte slutbehandlad.

56. Rskr. 2023/24:154

Djurskydd

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:MJU11

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 14 om småskaliga slakterier och gårdsnära slakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om om småskaliga slakterier och gårdsnära slakt (bet. 2023/24:MJU11 s. 53).

Regeringen beslutade den 14 december 2023 kommittédirektiven En översyn av kontrollorganisationen och finansieringen av kontroll i livsmedelskedjan för att förenkla för företag (dir. 2023:170). Enligt direktiven ska en särskild utredare se över hur offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan organiseras och finansieras inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Utredaren ska också se över den djurskyddskontroll som utförs i nära anslutning till, eller i samband med, kontrollerna inom dessa områden. Syftet med utredningen är att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan och skapa en mer effektiv kontrollstruktur som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor och förenklar för de företag som är verksamma inom områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter. Den 28 november 2024 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen genom vilket utredningstiden förlängdes (dir. 2024:117). Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2025.

Genom förordningen (2023:914) om ändring i förordning (2021:176) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruks- produkter infördes den 1 januari 2024 ett nytt avgiftssystem med fasta avgifter per slaktat djur för kontroll av slakterier och vilthanterings- anläggningar. Det nya avgiftssystemet syftar till att underlätta för lantbrukare att skicka djur till slakterier utan långa transporter och alltför höga slaktkostnader. Fasta avgifter kommer att innebära ett enklare och mer förutsägbart avgiftssystem för alla slakteriföretag samt transparens vad gäller företagens kostnader för kontrollen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

497

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

498

57. Rskr. 2023/24:175

Jakt och viltvård

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24, bet. 2023/24:MJU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Punkt 1 om samlad vilt- och klövviltsförvaltning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en samlad ekosystembaserad klövviltsförvaltning (bet. 2023/24:MJU14 s. 24).

Regeringen beslutade den 25 januari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen på jaktområdet (dir. 2024:11), Jaktlagstiftningsutredningen (LI 2024:01). I uppdraget ingår att göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning, analysera om det behövs ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning. Vidare ingår det i uppdraget att lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2025.

Regeringen beslutade den 23 januari 2025 tilläggsdirektiv till Jaktlagstiftningsutredningen genom vilket bl.a. utredningstiden förlängs (dir. 2025:6). Uppdraget ska i stället för den 31 augusti 2025 redovisas senast den 31 december 2025 (se även rskr. 2021/22:178). Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen redovisa vissa delar av de ursprungliga direktiven i ett delbetänkande senast den 7 april 2025. Utredningen ska i delbetänkandet föreslå förbättringar för genomförandet av EU-rättsliga regler på jaktområdet och säkerställa att genomförandet inte avser andra arter än dem som omfattas av EU-reglerna, göra en juridisk analys av hur en flerartsförvaltning av klövvilt, med full kostnadstäckning, kan finansieras och lämna förslag till utformning, analysera om det behövs

ytterligare författningsstöd för en försöksverksamhet med flerartsförvaltning av klövvilt och i så fall lämna förslag till lösning, inhämta faktaunderlag rörande jaktsabotage och överväga om befintlig lagstiftning är tillräcklig för att tillgodose intresset av att jakt ska kunna genomföras utan störningar samt utifrån Naturvårdsverkets redovisningar och inkomna remissvar föreslå hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zon kan förenklas och handläggningen av ärenden om sådan jakt effektiviseras. Punkten är inte slutbehandlad.

58. Rskr. 2023/24:192

Rätt till uppgifter om en EETS betalningsförmedlares kunder och deras fordon

Prop. 2023/24:113, bet. 2023/24:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 23 maj 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 304).

59. Rskr. 2023/24:240

Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller

Prop. 2023/24:116, bet. 2023/24:TU19

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 20 juni 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 530 och 531).

60. Rskr. 2023/24:251

Vårändringsbudget för 2024

Prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21

Skrivelsen är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade ramar och ändrade anslag: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av reglerings- brev för 2024 avseende Boverket och anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik samt avseende Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Trafikverket och Transportstyrelsen. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, ändrade beställningsbemyndi- ganden: Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av reglerings- brev för 2024 avseende anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklings- fonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling, anslaget 1:11 och 1:14 Trängsel- skatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer samt Statens jordbruksverk. Punkten är slutbehand- lad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 22 Kommunika- tioner, a): Den 20 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 22 Kommu- nikationer, b): Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Transportstyrelsen. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 22 Kommuni- kationer, c): Den 27 juni 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Transportstyrelsen. Punkten är slut- behandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, a): Regeringen bedömde att den av riksdagen godkända användningen av anslag 1:2 Insatser för skogsbruket väl svarar mot det finansiella villkoret under anslagsposten 2 Kostnader för intrångsersättning och vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet i det aktuella anslaget så som det var formulerat i regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Skogsstyrelsen. Riksdagens beslut i denna del föranledde därför ingen åtgärd. Punkten är slutbehandlad.

Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, b): Den 20 juni 2024 beslutade

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

499

Skr. 2024/25:75	regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Statens
Landsbygds- och	jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad.
infrastruktur-	Punkt 1 om vårändringsbudget för 2024, Utgiftsområde 23 Areella
departementet	näringar, landsbygd och livsmedel, c): Den 20 juni 2024 beslutade
	regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Statens
	jordbruksverk. Punkten är slutbehandlad.
	61. Rskr. 2023/24:272
	Infrastrukturfrågor
	Skr. 2023/24:135, bet. 2023/24:TU18
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 24 om regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om nationell
	plan för transportinfrastrukturen: Den 24 oktober 2024 beslutade
	regeringen att skriva av ärendet.
	62. Rskr. 2024/25:7
	Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång.
	Skr. 2023/24:106, bet. 2023/24:CU24
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 7 november 2024 beslutade regeringen att skriva av ärendet.
	63. Rskr. 2024/25:17
	Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder
	Prop. 2023/24:143, bet. 2024/25:CU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 24 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS
	943).
	64. Rskr. 2024/25:18
	Två frågor om taxi – prisuppgiftsskyldigheten och ålderskravet för
	taxiförarlegitimation
	Prop. 2023/24:148, bet. 2024/25:TU2
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit
	(SFS 973).
	65. Rskr. 2024/25:19
	Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om utbyggnad av
	infrastruktur för alternativa drivmedel
	Prop. 2023/24:145, bet. 2024/25:TU3
	Skrivelsen är slutbehandlad.
	Punkt 1 om överlåtelse av tillsynsuppgift till en enskild aktör: Den
	31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 960).
500

Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 31 oktober 2024 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 960).

66. Rskr. 2024/25:31

En effektivare och mer rättsäker klampning

Prop. 2024/25:14, bet. 2024/25:TU4

Skrivelsen är slutbehandlad.

Den 21 november 2024 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1089–1094)

67. Rskr. 2024/25:59

Höständringsbudet för 2024

Prop. 2024/25:2, bet. 2024/25:FiU11

Skrivelsen är slutbehandlad.

Om ändrade ramar och anslag: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens jordbruksverk, anslag 1:2 Transportbidrag inom utgiftsområde 19 Regional utveckling samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Trafikverket, Statens jordbruksverk samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer: Den 5 december 2024 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2024 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.

68. Rskr. 2024/25:95

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 18:

a)Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Lantmäteriet, Boverket och anslag 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för 2025 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad.

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

501

Skr. 2024/25:75 Landsbygds- och infrastruktur- departementet

502

69. Rskr. 2024/25:101

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:TU1

Skrivelsen är inte slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 22:

a)Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Luftfartsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Statens väg- och transportforsknings- institut, Trafikanalys och för anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg samt anslag 1:18 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Transportstyrelsen. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Trafikverket samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg. Punkten är slutbehandlad.

c)Godkännande av investeringsplaner 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad.

c)Godkännande av investeringsplaner 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad.

c)Godkännande av investeringsplaner 3: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad.

d)Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 1: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad.

d)Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 2: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sjöfartsverket. Punkten är slutbehandlad.

d ) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 3: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad.

d)Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 4: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad.

d)Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska mål 5: Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.

70. Rskr. 2024/25:102	Skr. 2024/25:75
Infrastrukturfrågor	Landsbygds- och
Prop. 2024/25:28, bet. 2024/25:TU5	infrastruktur-
Skrivelsen är inte slutbehandlad.	departementet
Punkt 1 om ekonomiska ramar för 2026–2037: Regeringen avser att ge
Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för
den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2027–2037 samt ge
regionerna samt Gotlands kommun förutsättningar för arbetet med att ta
fram länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen för samma
period. Propositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att
hela Sverige ska fungera (prop. 2024/25:28) kommer i sin helhet utgöra en
utgångspunkt för arbetet. Regeringen planerar att fastställa en ny nationell
plan för transportinfrastrukturen och de definitiva ekonomiska ramar för
länsplanerna under det första halvåret 2026. Därefter fastställer regionerna
samt Gotlands kommun länsplanerna för den regionala transport-
infrastrukturen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen angående
den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037
i en skrivelse under 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
71. Rskr. 2024/25:105
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:MJU2
Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 23:

a)Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Sveriges lantbruks- universitet, Skogsstyrelsen, Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk, Statens veterinärmedicinska anstalt och för anslagen 1:7 Ersättningar för viltskador m.m., 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., 1:21 Åtgärder på fjällägenheter, 1:22 Främjande av rennäringen m.m., 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet samt anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

b)Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk samt anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad.

72.Rskr. 2024/25:118

Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:NU2

Skrivelsen är slutbehandlad.

Statens budget inom utgiftsområde 19:

a)Anslagen för 2025: Den 19 december 2024 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende anslagen 1:1 Regionala

utvecklingsåtgärder, 1:2 Transportbidrag samt 1:3 och 1:3 (2024)

503

Skr. 2024/25:75	Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis
Landsbygds- och	omställning perioden 2021–2027	inom	utgiftsområde 19	Regional
infrastruktur-	utveckling. Punkten är slutbehandlad.
departementet	b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2024
	beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende
	anslagen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder samt 1:3 och 1:3 (2024)
	Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis
	omställning perioden 2021–2027	inom	utgiftsområde 19	Regional

utveckling. Punkten är slutbehandlad.

c)Medlemskap i European Regional Policy Research Consortium: Den 16 januari 2025 beslutade regeringen att Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) får bli medlem i European Regional Policy Research Consortium (EoRPA) under perioden den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2027 samt bemyndigade landsbygdsministern, eller den han sätter i sitt ställe, att vidta de åtgärder som är nödvändiga för anslutning till EoRPA. Punkten är slutbehandlad.

504

Skr. 2024/25:75	5. Regelbeståndet 2024
	5. Regelbeståndet 2024
	Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar.
	En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning
	ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra
	författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar
	per den 1 mars 2025 är 4 624. Av dessa är 1 616 lagar. Motsvarande siffror
	per den 1 mars 2024 var 4 572, varav 1 587 lagar.
	Under 2024 har EU-direktiv genomförts i 86 ändringsförfattningar
	(39 lagar och 47 förordningar) och 6 grundförfattningar (2 lagar och
	4 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje
	författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten
	finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu).

Regelbeståndet i SFS under perioden 2015–2025

5000

År	Lagar	Regler i övrigt

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

544

1	Inledning ...............................................................................................		3
2 Redovisning ..........................................................................................			4
	2.1	Statsrådsberedningen .................................................................	4
	2.2	Justitiedepartementet..................................................................	6
	2.3	Utrikesdepartementet .............................................................	153
	2.4	Försvarsdepartementet ...........................................................	163
	2.5	Socialdepartementet ...............................................................	172
	2.6	Finansdepartementet ..............................................................	248
	2.7	Utbildningsdepartementet ......................................................	292
	2.8	Klimat- och näringslivsdepartementet ...................................	317
	2.9	Kulturdepartementet...............................................................	394
	2.10	Arbetsmarknadsdepartementet .............................................	409
	2.11	Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.......................	417
3	Kronologiskt register ........................................................................		505
4	Utskottsregister .................................................................................		521
	Konstitutionsutskottet ...................................................................		521
	Finansutskottet ..............................................................................		522
	Skatteutskottet...............................................................................		524
	Justitieutskottet .............................................................................		525
	Utrikesutskottet .............................................................................		528
	Försvarsutskottet ...........................................................................		529
	Socialförsäkringsutskottet.............................................................		530
	Socialutskottet...............................................................................		531
	Kulturutskottet ..............................................................................		533
	Utbildningsutskottet ......................................................................		534
	Trafikutskottet...............................................................................		535
	Miljö- och jordbruksutskottet........................................................		537
	Näringsutskottet ............................................................................		539
	Arbetsmarknadsutskottet...............................................................		541
	Civilutskottet.................................................................................		541
	Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ..................................		543
5.	Regelbeståndet 2024 ........................................................................		544
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 2025 .......			547

Riksdagens skrivelser till regeringen	Skr.
– åtgärder under 2024	2024/25:75

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs-	Skr. 2024/25:75
och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Statens geotekniska	Klimat- och
institut. Samma dag beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret	näringslivs-
2025 avseende anslagen 1:7 Avgifter till internationella organisationer, 1:8	departementet
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn, 1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar, 1:17 Klimatpremier, 1:18
Industriklivet och 1:20 Driftstöd för bio-CCS inom utgiftsområde 20
Klimat, miljö och natur. Punkten är slutbehandlad.