Regeringens skrivelse 2024/25:115

Verksamheten i Europeiska unionen under 2024 Skr. 2024/25:115

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 27 februari 2025

Ebba Busch

Jessica Rosencrantz

(Statsrådsberedningen)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2024 i enlighet med 9 kap. 21 § riksdagsordningen. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av Europeiska unionens utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, samarbetet om rättsliga och inrikes frågor samt unionens institutioner. Den tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i rådets olika sammansättningar.

Skr. 2024/25:115

Innehållsförteckning

DEL 1 DEN ÖVERGRIPANDE UTVECKLINGEN I EU
1	Inledning .........................................................................................		14
2	Information till och överläggning och samråd med riksdagen........		16
3	Europeiska rådet..............................................................................		17
DEL 2 ALLMÄNNA FRÅGOR
4	Europas framtidsfrågor ...................................................................		20
5	Rättsstatens principer ......................................................................		20
6	EU:s fleråriga budgetram................................................................		21
7	Den europeiska terminen för stärkt ekonomisk samordning...........		22
8	Avtalen mellan EU och Storbritannien ...........................................		22
9	Utvidgningen ..................................................................................		23
	9.1	Kommissionens utvidgningsstrategi.................................	23
	9.2	Albanien ...........................................................................	24
	9.3	Bosnien och Hercegovina.................................................	24
	9.4	Kosovo .............................................................................	24
	9.5	Nordmakedonien ..............................................................	25
	9.6	Montenegro ......................................................................	25
	9.7	Serbien..............................................................................	25
	9.8	Turkiet..............................................................................	26
	9.9	EU:s finansiella stöd till västra Balkan och Turkiet .........	26
10	EU:s strategi för Östersjöregionen..................................................		26
11	Europeiska politiska partier ............................................................		27
12	Etikorganet......................................................................................		27
13	Förordning om politisk reklam .......................................................		28
14	Demokratipaketet............................................................................		28
15	Medborgarinitiativet .......................................................................		28
16	Rösträtt och valbarhet för rörliga EU-medborgare..........................		28
17	Förordning om allmänna direkta val av ledamöter av
	Europaparlamentet ..........................................................................		29
18	Sammanhållningspolitiken..............................................................		29
	18.1	Gränsöverskridande lösningar..........................................	29
	18.2	Kommissionens lagstiftningsförslag RESTORE..............	29
19	Instrumentet för tekniskt stöd, kommissionens stödprogram..........		30
20	Krishantering ..................................................................................		30
DEL 3 UTRIKES FRÅGOR
21	Utrikes- och säkerhetspolitik ..........................................................		31

21.1EU:s globala strategi för utrikes- och

	säkerhetspolitik................................................................		31
21.2	Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken........		31
	21.2.1	Det säkerhets- och försvarspolitiska
		samarbetet.......................................................	31
	21.2.2	EU:s civila och militära insatser .....................	32
21.3	Försvarspolitiska initiativ ................................................		33
	21.3.1	Inledning.........................................................	33
	21.3.2	Niinistörapporten............................................	34
	21.3.3	Det permanenta strukturerade samarbetet
		(Pesco) ............................................................	34
	21.3.4	Militär rörlighet ..............................................	34
	21.3.5	Europeisk försvarsindustristrategi och ett
		Europeiskt försvarsindustriellt program .........	34
	21.3.6	Samordnad årlig försvarsöversikt –
		CARD.............................................................	35
21.4	Informations- och cybersäkerhet .....................................		35
	21.4.1	EU:s cybersäkerhetsbyrå ................................	35
	21.4.2	Cybersolidaritetsförordningen ........................	35
21.5	EU och Nato ....................................................................		36
21.6	EU som aktör i FN...........................................................		36
	21.6.1	Skattefrågor i FN ............................................	36
21.7	OSSE	...............................................................................	37
21.8	Europarådet .....................................................................		37
21.9	Internationella brottmålsdomstolen .................................		38

21.10Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens

principer ..........................................................................

21.11Handlingsplanen för jämställdhet i yttre förbindelser

	2021–2025.......................................................................		39
21.12	Nedrustning och icke-spridning.......................................		39
	21.12.1	Massförstörelsevapen .....................................	39
	21.12.2	Konventionella vapen.....................................	40
	21.12.3	Rymden ..........................................................	40
21.13	Strategisk exportkontroll .................................................		40
	21.13.1	Krigsmateriel ..................................................	40
	21.13.2	Produkter med dubbla
		användningsområden......................................	40
21.14	Sanktioner........................................................................		41
21.15	Terrorism.........................................................................		41
21.16	Cybersäkerhet..................................................................		41
21.17	Hybridhot	........................................................................	42
21.18	Konsulära frågor och krisberedskap ................................		42
22 Den gemensamma handelspolitiken...............................................			43
22.1	Multilaterala handelsförhandlingar..................................		43

22.2Regionala och bilaterala frihandels- och

	investeringsskyddsavtal...................................................	43
22.3	Exportkrediter..................................................................	43
22.4	Plurilaterala förhandlingar om e-handel ..........................	44
22.5	Tullättnader för utvecklingsländer...................................	44
22.6	Ekonomisk säkerhet.........................................................	44

Skr. 2024/25:115

Skr. 2024/25:115	23 EU som global utvecklingspolitisk aktör ........................................			44
	23.1	EU:s utvecklingspolitik ....................................................		44
	23.2	Global Gateway-strategin.................................................		45
	23.3	Klimat- och energidiplomati ............................................		46
	23.4	EU:s humanitära bistånd och EU:s roll som
		humanitär aktör ................................................................		46
	23.5	Global hälsa......................................................................		46
	24 EU:s bilaterala och regionala förbindelser......................................			47
	24.1	Samarbete mellan EU och Efta-länderna..........................		47
	24.2	Östliga partnerskapet........................................................		47
	24.3	Centralasien......................................................................		48
	24.4	Östeuropa	.........................................................................	48
		24.4.1	Armenien.........................................................	48
		24.4.2	Azerbajdzjan....................................................	48
		24.4.3	Georgien..........................................................	49
		24.4.4	Moldavien........................................................	49
		24.4.5	Belarus.............................................................	50
		24.4.6	Ukraina............................................................	50
		24.4.7	Ryssland ..........................................................	51
	24.5	Arktis................................................................................		52
	24.6	Mellanöstern.....................................................................		52
		24.6.1	Syrien ..............................................................	52
		24.6.2	Den israelisk-palestinska konflikten................	52
		24.6.3	Iran ..................................................................	53
		24.6.4	Jemen...............................................................	53
		24.6.5	Libanon............................................................	54
		24.6.6	Södra grannskapet och Medelhavsunionen .....	54
		24.6.7	Egypten............................................................	54
		24.6.8	Tunisien...........................................................	54
		24.6.9	Marocko ..........................................................	55
		24.6.10	Jordanien .........................................................	55
		24.6.11	Gulfen..............................................................	55
	24.7	Amerika............................................................................		55
		24.7.1	Nordamerika....................................................	55
		24.7.2	Latinamerika....................................................	56
	24.8	Afrika ...............................................................................		57
		24.8.1	EU och Afrikanska unionen ............................	57
		24.8.2	Relationen med Afrika, Karibien och
			Stilla havet samt de ekonomiska
			partnerskapsavtalen .........................................	57
		24.8.3	Afrikas horn.....................................................	57
		24.8.4	Östra och södra Afrika.....................................	59
	24.9	Asien och Oceanien..........................................................		60
		24.9.1	Sydasien ..........................................................	60
		24.9.2	Östasien ...........................................................	61
		24.9.3	Sydostasien och Oceanien ...............................	62
		24.9.4	Regionala frågor..............................................	63
4

DEL 4 EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR

25.3Makrofinansiellt stöd till Ukraina och andra länder

		utanför EU .......................................................................		66
26	Finansmarknaden ...........................................................................			67
	26.1	Bankmarknaden...............................................................		67
		26.1.1	Ändringar i ramverket för
			bankkrishantering ...........................................	67
		26.1.2	Åtgärder mot penningtvätt och
			finansiering av terrorism.................................	67
		26.1.3	Ändringar i regelverket för betaltjänster.........	67
		26.1.4	Lagstiftningspaket om digital euro .................	67
	26.2	Värdepappersmarknaden .................................................		67
		26.2.1	Stärkt investerarskydd på finansiella
			marknader.......................................................	67
		26.2.2	Förordning om hållbarhetsbetyg.....................	68
		26.2.3	Kapitalmarknadsunionen................................	68
	26.3	Övrigt ..............................................................................		68
		26.3.1	Förordning om ett ramverk för tillgång till
			finansiella data................................................	68
27	Skatter	............................................................................................		69
	27.1	Mervärdeskatt..................................................................		69
		27.1.1	Mervärdesskatt i den digitala tidsåldern .........	69
		27.1.2	Mervärdesskatt i den digitala tidsåldern
			avseende distansförsäljning av
			importerade varor ...........................................	69
		27.1.3	Elektroniskt intyg om undantag från
			mervärdesskatteplikt.......................................	69
	27.2	Företagsbeskattning.........................................................		70
		27.2.1	Direktiv om regelverk för
			inkomstbeskattning för företag i Europa ........	70
		27.2.2	Direktiv om internprissättning........................	70
		27.2.3	Direktiv om att inrätta ett system där
			hemviststatens skatteregler tillämpas för
			mikroföretag samt små och medelstora
			företag.............................................................	70
		27.2.4	Direktiv om snabbare och säkrare
			skattelättnad för överskjutande källskatt.........	70
	27.3	Punktskatt	........................................................................	71
		27.3.1	Omarbetat energiskattedirektiv.......................	71
	27.4	Administrativt samarbete.................................................		71

Skr. 2024/25:115

Skr. 2024/25:115		27.4.1	Ändringsdirektiv om administrativt
			samarbete.........................................................	71
28	Tull..................................................................................................			71
	28.1	En reformering av tullunionen..........................................		71
29	EU:s budget.....................................................................................			72
	29.1	EU:s årsbudget .................................................................		72
30	Skydd av EU:s finansiella intressen................................................			72
	30.1	Ansvarsfrihet för genomförandet av 2022 års budget ......		72
	30.2	Ansvarsfrihet för genomförandet av 2023 års budget ......		73
31	Statistik ...........................................................................................			73
DEL 5 RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
32	Övergripande ..................................................................................			74
33	Civilskydd.......................................................................................			74

33.1Samordnade insatser vid störningar av kritisk

infrastruktur......................................................................	75
34 Civilrättsligt samarbete ...................................................................	75

34.1Rådsslutsatser om hur civilrätten kan bidra till EU:s

och medlemsstaternas konkurrenskraft ............................

34.2Skydd mot uppenbart ogrundade rättsprocesser för

	personer som deltar i den offentliga debatten...................	75
34.3	Förordning om ömsesidigt erkännande av
	föräldraskap......................................................................	75

34.4Ökat skydd för utsatta vuxna i gränsöverskridande

situationer.........................................................................

34.5Direktiv om harmonisering av vissa delar av

	insolvensrätten..................................................................	76
34.6	Nytt produktansvarsdirektiv .............................................	76
34.7	Förordning om bekämpande av sena betalningar .............	76
35 Polissamarbete, straffrättsligt samarbete och tullsamarbete............		77

35.1Samarbete mot brottslighet inklusive terrorism och

extremism	.........................................................................	77
35.1.1	Kodex om Schengengränserna ........................	77
35.1.2	Screeningförordningen ....................................	77

35.1.3Förordningar om insamling och överföring av förhandsinformation om

	passagerare ......................................................	77
35.1.4	Prüm II-förordningen ......................................	78

35.1.5Högnivågruppen om tillgång till data för

en effektiv brottsbekämpning ..........................

35.1.6Förordning om förebyggande och bekämpning av sexuellt övergreppsmaterial mot barn (CSAM-

förordningen)...................................................

35.1.7Tillfällig förlängning av förordning om undantag från eDataskyddsdirektivet för

		att bekämpa sexuella övergrepp mot barn
		på nätet ...........................................................	79
	35.1.8	Tillämpning av Schengenregelverket i
		Bulgarien och Rumänien ................................	79
	35.1.9	Förordning om stärkt polissamarbete i
		fråga om människosmuggling och
		människohandel..............................................	79
	35.1.10	Förordning om en gradvis start av driften
		av EU:s in- och utresesystem..........................	80
35.2	Straffrättsligt samarbete...................................................		80
	35.2.1	Byrån för straffrättsligt samarbete ..................	80
	35.2.2	Europeiska åklagarmyndigheten.....................	80
	35.2.3	Avtal mellan EU och USA om e-
		bevisning ........................................................	80
	35.2.4	Förordning om digitala resehandlingar...........	81
	35.2.5	Ansvarsutkrävande och kampen mot
		straffrihet för brott som begåtts under
		Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina .....	81
	35.2.6	Överföring av straffrättsliga förfaranden........	81
35.3	Materiell straffrätt............................................................		81
	35.3.1	Ändringar av brottsofferdirektivet..................	81
	35.3.2	Miljöbrottsdirektivet.......................................	82
	35.3.3	Direktiv om våld mot kvinnor och våld i
		nära relationer.................................................	82
	35.3.4	Direktiv om återvinning av tillgångar och
		förverkande.....................................................	82
	35.3.5	Direktiv om fastställande av brottsrekvisit
		och påföljder för överträdelse av unionens
		restriktiva åtgärder..........................................	82
	35.3.6	Människohandelsdirektivet.............................	82
	35.3.7	Direktiv om bekämpning av korruption..........	83
	35.3.8	Ändringsdirektiv om bekämpande av
		sexuella övergrepp mot barn...........................	83
	35.3.9	Direktiv om att förebygga och motverka
		människosmuggling........................................	83
35.4	Tullsamarbete ..................................................................		83
	35.4.1	Informationsteknik för tulländamål ................	83
	35.4.2	Omarbetning av EU:s
		skjutvapenförordning......................................	84
36 Grundläggande rättigheter och medborgarskap .............................			84

36.1Rådets slutsatser och förklaring om grundläggande

rättigheter.........................................................................

36.2Effektivt rättsligt skydd och tillgång till rättslig

prövning ..........................................................................

36.3Skyddet av en fri, öppen och välunderbyggd

demokratisk debatt...........................................................

36.4Förklaring om främjande av judiskt liv och

bekämpande av antisemitism...........................................

Skr. 2024/25:115

36.5Förordning med kompletterande förfaranderegler i gränsöverskridande ärenden enligt

	dataskyddsförordningen ...................................................	85
36.6	EU:s anslutning till Europakonventionen.........................	85
37 Asyl, invandring, visering och annan politik om rörlighet för
personer	...........................................................................................	86

37.1Reform av det gemensamma europeiska migrations-

och asylsystemet...............................................................

37.2Tillfälligt skydd och mottagande i EU av personer

	som fördrivits från Ukraina ..............................................		86
37.3	EU-fonder på asyl- och migrationsområdet......................		86
37.4	Laglig migration...............................................................		87
37.5	Viseringspolitik ................................................................		87
	37.5.1	Viseringsförenklingsavtal och
		viseringsfrihetsavtal.........................................	87
	37.5.2	Förslag till översyn av
		suspenderingsmekanismen ..............................	87
37.6	Återvändande ...................................................................		88
37.7	Den externa dimensionen av migration............................		88
	37.7.1	Samarbete med tredjeland ...............................	88

DEL 6 SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK, HÄLSO-
OCH SJUKVÅRD
38 Sysselsättningspolitik......................................................................	89

38.1Samordningen av sysselsättning och socialpolitik inom sysselsättningsstrategin och den öppna

	samordningsmetoden........................................................		89
	38.1.1	Gemensam sysselsättningsrapport...................	89
	38.1.2	Utvecklingen på det socialpolitiska
		området och sysselsättningsområdet ...............	89
39 Arbetsliv, arbetsmarknad och sociala frågor...................................			90
39.1	Direktiv om förbättrade arbetsvillkor för
	plattformsarbete................................................................		90

39.2Kemiska agenser och carcinogena, mutagena och

reproduktionstoxiska ämnen.............................................

39.3Stärkta arbetsvillkor för praktikanter och reviderad

	rådsrekommendation om kvalitetskriterier för
	praktikprogram.................................................................	91
39.4	2019 års ILO-konvention om våld och trakasserier .........	91
39.5	Revidering av direktiv om Europeiska företagsråd ..........	91
39.6	Samordning av de sociala trygghetssystemen ..................	92

39.7EU-intyg om funktionsnedsättning och EU-

parkeringstillstånd för personer med
funktionsnedsättning ........................................................	92

39.8Utvidgning av EU-intyget om funktionsnedsättning

	och EU-parkeringstillståndet för personer med
	funktionsnedsättning ........................................................	92
40 Jämställdhet och arbetet mot diskriminering ..................................		92
40.1	Antidiskrimineringsdirektivet ..........................................	92

41.5Revidering av rådsrekommendation om rökfria

	miljöer .............................................................................	94
41.6	Rådsrekommendation om förebyggande av cancer.........	94
41.7	Rådsslutsatser om framtiden för Europas hälsounion......	95

41.8Ett globalt pandemifördrag och det internationella

	hälsoreglementet..............................................................	95
DEL 7 KONKURRENSKRAFTSFRÅGOR
42 Den inre marknadens utveckling....................................................		96
42.1	Framtidens inre marknad.................................................	96
42.2	Krisinstrument för den inre marknaden...........................	96

42.3Förbud mot produkter som tillverkas genom

tvångsarbete.....................................................................

42.4Europeiska ideella sammanslutningar med

	gränsöverskridande verksamhet ......................................	97
42.5	Revidering av byggproduktförordningen ........................	97
42.6	Förordning om vissa mobila maskiner ............................	97
42.7	Rådsslutsatser om offentlig upphandling.........................	97

42.8Förordning om E-formulär för utstationering av

	arbetstagare......................................................................	97
43 Näringspolitik.................................................................................		98
43.1	Förordningen om nettonollindustrin................................	98
43.2	Förordningen om kritiska råmaterial ...............................	98

43.3Förordningen om inrättande av den europeiska

43.10Utvidga och uppgradera användningen av digitala

	verktyg och förfaranden inom bolagsrätten...................	100
43.11	Direktiv om aktier med olika röstvärden.......................	100
43.12	Teknisk harmonisering ..................................................	101
	43.12.1 Tvätt- och rengöringsmedelsförordningen....	101
44 Konsumentpolitik.........................................................................		101

44.1Direktivet om gemensamma regler för att främja

reparation av varor.........................................................

101

Skr. 2024/25:115	44.2	Direktiv om paketresor och sammanlänkade
		researrangemang.............................................................		101
	44.3	Förordning om leksakers säkerhet..................................		101
	44.4	Paket om alternativ tvistlösning för konsumenter ..........		102
45	Forskning och innovation .............................................................			102
	45.1	EuroHPC	........................................................................	102
	45.2	Vitbok om forskning som omfattar teknik med
		potential för dubbla användningsområden .....................		102
	45.3	Efterhandsutvärderingen av Horisont.............................		102
	45.4	Kunskapsutnyttjande ......................................................		103
	45.5	Forskningssäkerhet.........................................................		103
	45.6	Avancerade material.......................................................		103
	45.7	BioEast ...........................................................................		104
	45.8	Stärka EU:s konkurrenskraft och ERA...........................		104
46	Rymd	.............................................................................................		104
	46.1	Stärka Europas konkurrenskraft genom rymden ............		104
	46.2	Preliminär utvärdering av Europeiska unionens
		rymdprogram..................................................................		105
	46.3	Europeiska kompetenser inom rymdsektorn ..................		105
DEL 8 TRANSPORT, TELEKOM OCH ENERGI
47	Transport.......................................................................................			106
	47.1	Horisontella frågor .........................................................		106
		47.1.1	Transeuropeiska transportnätet TEN-T .........	106
		47.1.2	Ändring av direktivet om kombinerad
			transport.........................................................	106
		47.1.3	Rättigheter för resenärer vid resor med
			kombinerade trafikslag och nya
			tillsynsregler ..................................................	106
	47.2	Landtransporter ..............................................................		107
		47.2.1	Omarbetat körkortsdirektiv ...........................	107
		47.2.2	Direktiv om körkortsåterkallelser..................	107
		47.2.3	Gränsöverskridande informationsutbyte
			om trafiksäkerhetsrelaterade brott .................	107
		47.2.4	Ny förordning om användning av
			järnvägsinfrastruktur .....................................	107
		47.2.5	Reviderat mått- och viktdirektiv....................	107
		47.2.6	Särskilda kör- och vilotidsregler för
			bussförare ......................................................	108
	47.3	Sjöfart.............................................................................		108
		47.3.1	Europeiska sjösäkerhetsbyrån .......................	108
		47.3.2	Harmoniserade flodinformationstjänster
			på inre vattenvägar ........................................	108
		47.3.3	Hamnstatskontrolldirektivet ..........................	108
		47.3.4	Direktiv om fullgörande av
			flaggstatsförpliktelser ....................................	108
		47.3.5	Grundläggande principer för utredning av
			olyckor i sjötransportsektorn .........................	109
10

		47.3.6	Föroreningar orsakade av fartyg och om	Skr. 2024/25:115
			införande av sanktioner ................................	109
	47.4	Luftfart	..........................................................................	109
		47.4.1	Det gemensamma europeiska luftrummet ....	109
		47.4.2	Översyn av flygpassagerares rättigheter.......	109
	47.5	Integrerad havspolitik....................................................		110
		47.5.1	Internationell havsförvaltning.......................	110
48	Politiken för informationssamhället .............................................			110
	48.1	Digitalisering .................................................................		110
		48.1.1	Förordning om harmoniserade regler för
			artificiell intelligens......................................	110
		48.1.2	Förordning om digital identitet.....................	110
49	Informations- och cybersäkerhet..................................................			110
	49.1	Cyberresiliensförordningen ...........................................		110
	49.2	Förordningen om gigabitinfrastruktur ...........................		111
	49.3	Vitbok om Europas framtida digitala infrastruktur........		111
50	Energi	...........................................................................................		111

50.1Rådsslutsatser om främjande av hållbar

52.2Vissa åtgärder i syfte att bevara fiskbestånd i fråga

	om länder som tillåter ohållbart fiske ............................	114
52.3	Fiskemöjligheter i Östersjön 2025.................................	114
52.4	Fiskemöjligheter för Västerhavet 2025 .........................	114
53 Livsmedel, djur och växter...........................................................		115
53.1	Översyn av EU:s djurskyddslagstiftning .......................	115

53.2Frukostdirektivet om bland annat honung, sylt och

	fruktjuice .......................................................................	115
53.3	Växtförökningsmaterial och skogsodlingsmaterial .......	116

53.4Växter som tagits fram med vissa nya genomiska

	tekniker..........................................................................	116
54 Skogsbruk ....................................................................................		116
54.1	Övervakningsram för resilienta europeiska skogar .......	116

54.2Ändring av rådsbeslut för den ständiga

skogsbrukskommittén....................................................

116

54.3Ändring av avskogningsförordningen vad gäller

bestämmelser om tillämpningsdatum ............................

117

Skr. 2024/25:115

DEL 10 MILJÖ
55	Horisontella frågor........................................................................		118
	55.1	Direktiv om industriutsläpp............................................	118
56	Klimat och luft ..............................................................................		118

56.1Rådsslutsatser inför COP29 – Genomförande av

	Parisavtalet .....................................................................	118
56.2	Förordning om F-gaser...................................................	118
56.3	Förordning om ozonnedbrytande ämnen........................	119
56.4	EU:s klimatmål för 2040 ................................................	119

56.5Certifieringsramverk för upptag och infångning av

	koldioxid ........................................................................	119
56.6	Direktiv om luftkvalitet..................................................	120
56.7	Koldioxidkrav för tunga fordon......................................	120
56.8	Meddelande om klimatrisker..........................................	120
57 Cirkulär ekonomi och kemikalier .................................................		120
57.1	Direktiv om avfall ..........................................................	120
57.2	Förpackningar och förpackningsavfall ...........................	121
57.3	Uttjänta fordon och typgodkännande .............................	121
57.4	Förhindra spill av plastpellets.........................................	121
57.5	Hållbar användning av växtskyddsmedel.......................	121
57.6	Direktiv om gröna påståenden........................................	121
57.7	Rättsakterna Ett ämne, en bedömning ............................	122
58 Naturresurser och biologisk mångfald ..........................................		122
58.1	Antagande av reviderat avloppsvattendirektiv ...............	122
58.2	Förordning om restaurering av natur..............................	123
DEL 11 UTBILDNING, UNGDOM, KULTUR
59 Utbildning .....................................................................................		124

59.1Europa på väg – möjligheter till mobilitet i

utbildningssyfte för alla..................................................

124

59.2Främjande av evidensinformerad politik och praktik

inom utbildning ..............................................................

124

59.3Attraktiva och hållbara karriärer inom högre

	utbildning .......................................................................	124
59.4	Strategiska partnerskap på utbildningsområdet..............	125
60 Ungdom	........................................................................................	125

60.1En mer sammanhållen barn-, barnrätts- och

	ungdomspolitik...............................................................	125
61 Kultur	............................................................................................	125
61.1	Förordning om en europeisk mediefrihetsakt.................	125

61.2Rådsslutsatser om stöd till influerare som skapare av

innehåll on-line...............................................................

126

61.3Rådsslutsatser om datadriven publikutveckling för

de kulturella och kreativa sektorerna..............................

126

61.4Rådsslutsatser om att förbättra och främja tillgången

till kultur.........................................................................	126
62 Idrott .............................................................................................	127

62.1	En ny EU-arbetsplan för idrott ......................................		127	Skr. 2024/25:115
DEL 12 EU:S INSTITUTIONER
63 Institutionernas verksamhet .........................................................			128
63.1	Kommissionen...............................................................		128
	63.1.1	Kommissionens arbetsprogram ....................	128
	63.1.2	Genomförande av direktiv i svensk rätt........	128
	63.1.3	Överträdelseärenden mot Sverige och
		informella skrivelser från kommissionen .....	129
63.2	Europaparlamentet.........................................................		129
63.3	Europeiska unionens domstol........................................		130
63.4	Öppenhet och insyn .......................................................		130

63.5EU-rekrytering samt information och

	kunskapshöjning om EU................................................		131
	63.5.1	EU-rekrytering..............................................	131
	63.5.2	Information och kunskapshöjning om EU....	131
63.6	Tolkning	........................................................................	132
63.7	Regionkommittén ..........................................................		132
Bilaga 1	Mål av svenskt intresse vid EU-domstolen och
	tribunalen under 2024....................................................		133
Bilaga 2	Under 2024 avslutade och pågående
	överträdelseärenden.......................................................		142
Bilaga 3	Beslut i rådet under 2024 som Sverige inte har stött
	eller har gjort uttalande om............................................		152
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari
	2025 ....................................................................................		158

Skr. 2024/25:115 DEL 1 DEN ÖVERGRIPANDE
UTVECKLINGEN I EU
1	Inledning

	Europeiska unionen har under året präglats av förberedelserna för nästa
	institutionella cykel med val till Europaparlamentet, att utse ny
	kommission och staka ut den övergripande politiska inriktningen för de
	kommande fem åren. Liksom under 2023 har året präglats av ett svårt
	omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en
	upptrappad konflikt i Mellanöstern som påtagliga exempel. Ett fortsatt
	starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina,
	liksom successivt utökade sanktioner riktade mot Ryssland har
	genomsyrat den politiska dagordningen. Här märks inte minst beslutet om
	att genomföra G7:s principöverenskommelse om användningen av den
	extraordinära avkastningen från den ryska centralbankens immobiliserade
	tillgångar och beslutet om att inrätta en Ukrainafacilitet.
	Europaparlamentsvalen i juni medförde att lagstiftningsarbetet klingade
	av i samband med parlamentets sista plenarmöte i april och återgår till
	normalläge först en tid in i den nya kommissionens mandatperiod.
	Slutfasen av mandatperioden kännetecknades som vanligt av ett ökat
	tempo i lagstiftningsförhandlingarna för att avsluta liggande förslag. Bland
	de mer uppmärksammade lagstiftningsförhandlingarna som avslutades
	under året återfinns migrationspakten och koldioxidutsläpp från tunga
	fordon.
	Nyckelpersoner tillsattes i institutionerna. Stats- och regeringscheferna
	i Europiska rådet valde vid sitt möte i juni António Costa till ordförande
	efter Charles Michel. Samtidigt föreslogs Ursula von der Leyen till en
	andra period som ordförande i kommissionen och Kaja Kallas som
	kandidat till posten som unionens höga representant för utrikesfrågor och
	säkerhetspolitik, tillika vice ordförande i kommissionen. Ursula von der
	Leyen valdes av Europaparlamentet till ordförande den 18 juli. I
	samförstånd med henne och på basis av medlemsstaternas förslag,
	fastställde rådet i september listan över kommissionärskandidater.
	Kommissionärskandidaterna utfrågades och godkändes kollektivt av
	Europaparlamentet i november för att slutligen den 28 november utses av
	Europeiska rådet. Den nya kommissionen tillträdde den 1 december. Den
	svenska kandidaten Jessika Roswall tilldelades ansvar för miljö,
	vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi.
	Under året har Belgien och Ungern varit ordförande i Europeiska
	unionens råd. Det ungerska ordförandeskapet föregicks av och gav upphov
	till diskussion och kritik på grund av den ihållande kontroversen kring
	bristande respekt för unionens grundläggande värden samt
	premiärminister Viktor Orbáns agerande på den internationella arenan.
	Europeiska rådet antar vart femte år en strategisk agenda med de
	övergripande politiska prioriteringarna för unionen. Stats- och
14	regeringscheferna kunde denna gång enas om agendan vid sitt möte i juni
14

och den listar prioriteringarna under tre breda rubriker: Ett fritt och demokratiskt Europa, Ett starkt och säkert Europa, samt Ett välmående och konkurrenskraftigt Europa.

Under året presenterades tre rapporter som kommer att forma diskussionerna långt in i den nya mandatperioden – Enrico Lettas rapport om den inre marknadens framtid i ljuset av de senaste årens kriser och en utmanande omvärld, Mario Draghis rapport om EU:s konkurrenskraft som tar sin utgångspunkt i de utmaningar som näringsliv och företag står inför, samt Sauli Niinistös rapport om civil och militär beredskap i Europa. Rapporterna syftar i betydande utsträckning till att visa på möjliga handlingsvägar i den situation som EU befinner sig i till följd av utvecklingen i omvärlden. Gemensamt för de tre rapporterna är även att perspektiven är långsiktiga och att rekommendationerna torde ha betydande inflytande på de förslag, strategier och vitböcker som väntas under kommande år.

Utvidgningspolitiken har fått förnyad kraft och politisk betydelse som följd av omvärldsläget, vilket speglas i kommissionens årliga utvidgningspaket. Förhandlingar har inletts med både Ukraina och Moldavien, medan nya förhandlingskluster har öppnats med Albanien. Europeiska rådet har fattat beslut om att öppna förhandlingar med Bosnien och Hercegovina.

Med utgångspunkt i utvidgningsprocessen har diskussionen om EU:s framtid och interna reformer, som inleddes under det svenska ordförandeskapet första halvåret 2023, fortlöpt och breddats. Utöver att anpassa unionen till en framtida utvidgning diskuteras hur unionen behöver reformeras för att kunna nå uppsatta målsättningar gällande konkurrenskraft och säkerställa unionens handlingsförmåga i den geopolitiska situation som nu växer fram.

Den globala geopolitiska situationen gör det nödvändigt att överväga balansen mellan öppenhet och behovet av att säkerställa resiliens i leveranskedjor. Den säkerhetspolitiska situationen i närområdet och globalt tillsammans med den politiska utvecklingen inom centrala aktörer som BRICS och USA, liksom ökad konkurrens till följd av statliga interventioner påverkar EU:s möjligheter att vidhålla målsättningen om en öppen ekonomisk ordning grundad på multilateralism och lika konkurrensvillkor. Detta samtidigt som unionen och medlemsstaterna aktivt arbetar med att säkra en adekvat nivå av civil och militär beredskap, krishanteringsförmåga och en europeisk industriell bas.

Situationen i Mellanöstern är fortsatt djupt oroande och har återkommande diskuterats inom många delar av EU-samarbetet. Den militära upptrappningen medför risker för hela regionen. EU har under året ökat det humanitära biståndet och uppmanat alla parter till yttersta återhållsamhet.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ytterst ett krig mot hela den fria världen och i sak har regeringen först och främst prioriterat stödet till Ukraina för att landet ska kunna överleva som ett fritt land och successivt närma sig EU-medlemskap, ett arbete där det inom EU råder mycket bred samsyn.

Det kan konstateras att regeringens prioritering av konkurrenskraft och produktivitet under 2023 års rådsordförandeskap har bidragit till att frågan nu är fast förankrad högt upp på unionens politiska dagordning. Den kan

Skr. 2024/25:115

Skr. 2024/25:115 väntas genomsyra EU:s arbete under kommande år med inriktning på dels grundläggande åtgärder som förenkling och bättre lagstiftning samt en fördjupad inre marknad och innovationsfrämjande, dels specifika insatser på alla berörda områden. Regeringen har även prioriterat arbetet mot kriminalitet och för klimatet inom ramen för EU-samarbetet.

Regeringens prioriteringar återfinns alla i EU:s nya strategiska agenda. Den avspeglar också regeringens syn på konkurrenskraftsagendan och den gröna omställningen som i hög utsträckning utgör två sidor av samma sak.

Som ett led i att stärka Sveriges genomslag i EU har regeringen intensifierat det aktiva förhandlingsarbetet, det långsiktiga påverkansarbetet samt byggandet av allianser och samarbeten i medlemskretsen. Regeringens anslag är brett men ett självklart grundelement är det fördjupade samarbetet med Finland och övriga Norden samt med de baltiska republikerna. Parallellt arbetar regeringen aktivt för att förbättra förmågan att ta tillvara all den kunskap och insikt som finns hos centrala svenska aktörer som näringsliv och arbetsmarknadens parter, bland annat genom inrättandet av EU- arbetsgrupper för att tillvarata svenska intressen i arbetet med nya lagförslag.

För att ytterligare förbättra Sveriges förhandlingskapacitet gav regeringen Svenska institutet för europapolitiska studier i uppdrag att genomföra en erfarenhetsinsamling från det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd 2023. Detta uppdrag redovisades under året och innehåller bland annat lärdomar om förhandlingsarbete och påverkan i EU:s politikskapande processer. Redovisningen ger värdefulla bidrag till det intensiva arbete som regeringen bedriver för att vässa förmågan till effektiv påverkan gentemot kommissionen och EU i stort.

2Information till och överläggning och samråd med riksdagen

Enligt riksdagsordningen ska regeringen redovisa sitt agerande i EU för riksdagen och varje år överlämna en skrivelse om verksamheten i EU. Regeringens EU-deklaration presenterades av statsministern vid den EU- politiska partiledardebatten i riksdagen den 13 november, på dagen 30 år efter folkomröstningen om EU-medlemskap.

Vidare ska regeringen informera riksdagen om sin syn på de dokument som EU:s institutioner överlämnat till riksdagen och som regeringen bedömer som betydelsefulla. Under året överlämnades 41 faktapromemorior (126 under 2023). Minskningen beror på att färre nya EU-förslag presenterades under detta sista år av kommissionens femåriga mandatperiod eftersom fokus låg på att avsluta liggande förslag.

Utskotten bestämmer vilka frågor i EU-samarbetet som regeringen kallas till överläggning om. Överläggningar hölls vid 59 tillfällen under året (85 under 2023). Under samma period tog regeringen del av 5

utlåtanden (3 under 2023) om granskningar av EU-dokument som Skr. 2024/25:115 riksdagen beslutat.

Enligt regeringsformen ska regeringen fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för EU-samarbetet. Denna samrådsskyldighet fullgörs enligt riksdagsordningen genom samråden med EU-nämnden. Under året ägde samråd rum inför samtliga möten i rådet och Europeiska rådet, liksom inför skriftliga beslut som fattats utanför rådsmötena.

En samlad redovisning av de fall där Sverige röstat nej eller avstått från att rösta i rådet finns i skrivelsens bilaga 3, Beslut i rådet 2024 som Sverige inte stött. I bilagan redovisas även uttalanden som Sverige avgett i samband med beslut i rådet.

3	Europeiska rådet
Extra möte i Europeiska rådet den 1 februari
Vid mötet enades stats- och regeringscheferna om översynen av EU:s
fleråriga budgetram (MFF) för 2021–2027. Överenskommelsen innebar
bland annat ett flerårigt ekonomiskt stöd till Ukraina värt 50 miljarder
euro. Stats- och regeringscheferna diskuterade även den oroande
utvecklingen i Mellanöstern samt EU:s militära stöd till Ukraina.
Europeiska rådet den 21–22 mars
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, frågor om säkerhet och försvar
samt situationen i Mellanöstern stod på dagordningen för toppmötet. Stats-
och regeringscheferna ställde sig bland annat bakom förslaget att
avkastningen från frysta ryska tillgångar ska kunna användas för att stötta
Ukraina, både för återuppbyggnaden av landet och för militära ändamål.
När det gäller situationen i Mellanöstern manade stats- och
regeringscheferna till en omedelbar humanitär paus som skulle leda till ett
hållbart eldupphör.
	Även utvidgningen, yttre förbindelser, migration, beredskap och
krishantering, jordbruk och den europeiska terminen lyftes. Europeiska
rådet sade också ja till att EU inleder medlemsförhandlingar med Bosnien
och Hercegovina. Före mötet hölls en arbetslunch med FN:s
generalsekreterare António Guterres om den geopolitiska situationen och
globala utmaningar, med fokus på situationen i Mellanöstern.
Extra möte i Europeiska rådet den 17–18 april
Vid mötet diskuterade stats- och regeringscheferna Rysslands fullskaliga
invasion av Ukraina, situationen i Mellanöstern och EU:s relation med
Turkiet. Europeiska rådet uttryckte återigen sitt fulla stöd för Ukraina och
underströk behovet av att tillhandahålla luftförsvar till landet. Man
fördömde även den iranska attacken mot Israel och enades om att vidta		17

Skr. 2024/25:115 ytterligare åtgärder mot Iran, samt uppmanade till återhållsamhet och deskalering i regionen.

På mötets dagordning stod också EU:s långsiktiga konkurrenskraft och stärkandet av EU:s ekonomier för att kunna möta utmaningar så som fortsatt omfattande och långsiktigt stöd till Ukraina, upprustning av försvaret och den gröna och digitala omställningen. Stärkandet av den inre marknaden och arbetet med kapitalmarknadsunionen stod särskilt i fokus.

Informellt möte i Europeiska rådet den 17 juni

Det informella mötet i Europeiska rådet hölls kort efter Europaparlamentsvalet och syftade till att diskutera högnivåutnämningar till EU:s institutioner. Kommissionens ordförande, Europeiska rådets ordförande, Europaparlamentets talman och EU:s höga representant för utrikesfrågor skulle tillsättas.

Europeiska rådet den 27 juni

EU:s stats- och regeringschefer samlades för att fortsätta diskussionerna om högnivåutnämningar. Man kunde på detta möte enas om att Ursula von der Leyen skulle fortsätta som kommissionens ordförande, att António Costa skulle bli Europeiska rådets ordförande, att Roberta Metsola skulle fortsätta som Europaparlamentets talman, och att Kaja Kallas skulle bli EU:s höga representant för utrikesfrågor.

Europeiska rådet antog också den strategiska agendan för 2024–2029, som vägleder EU:s institutioner under mandatperioden. Några viktiga frågor som Sverige fick gehör för i förhandlingarna om agendan var stort fokus på stödet till Ukraina, konkurrenskraft, säkerhet och försvar, brottsbekämpning, klimat, migration och rättsstatens principer.

Europeiska rådet diskuterade också Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det stora ukrainska behovet av militärt stöd stod i fokus. Dessutom välkomnades det 14:e sanktionspaketet mot Ryssland. Europeiska rådet diskuterade också situationen i Mellanöstern, EU:s försvarsförmåga och försvarsindustri, konkurrenskraft, Georgien, migration och hybridhot.

Toppmöte EU–GCC den 16 oktober

EU:s stats- och regeringschefer deltog på det första toppmötet mellan EU och Gulfstaternas samarbetsråd (GCC). På dagordningen stod närmare band mellan organisationerna och regionerna samt Ukraina, situationen i Mellanöstern och handel.

Europeiska rådet den 17 oktober

	På mötets dagordning stod Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och
	migration i fokus. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog och
	redogjorde för innehållet i den fredsplan som landet hade tagit fram. Stats-
18	och regeringscheferna diskuterade även EU:s fortsatta stöd till Ukraina
18

och nya sanktioner mot Ryssland. Under diskussionen om migration stod Skr. 2024/25:115 Rysslands och Belarus instrumentalisering av migranter i fokus. Stats- och regeringscheferna tog också upp irreguljär migration, hur man ska öka

återvändandet och genomförandet av asyl- och migrationspakten.

Informellt möte i Budapest den 7 november

Det informella mötet i Europeiska rådet fokuserade på konkurrenskraft och Mario Draghis rapport om EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Draghi var där och presenterade rapporten. Stats- och regeringscheferna diskuterade även det fortsatta stödet till Ukraina, de transatlantiska relationerna efter det amerikanska presidentvalet och utvecklingen i Georgien.

Toppmöte EU–västra Balkan den 18 december

EU:s stats- och regeringschefer och ledare från länderna på västra Balkan möttes i Bryssel för sitt femte årliga toppmöte. Detta gav tillfälle att bekräfta västra Balkanländernas EU-närmande, samtidigt som det fortsatta behovet av långsiktiga och varaktiga reformer underströks. EU:s stats- och regeringschefer enades om en gemensam deklaration, som även ledarna för länderna på västra Balkan ställde sig bakom.

Europeiska rådet den 19 december

Vid mötet diskuterades Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, EU:s plats i världen, den allvarliga situationen i Mellanöstern, migration samt resiliens och krisberedskap. Även Georgien och Moldavien berördes. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog och redogjorde för läget. Det fanns en stark enighet kring behovet av mer stöd till Ukraina och vikten av att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. Både det 15:e sanktionspaketet mot Ryssland och rådsslutsatserna om utvidgning från rådet för allmänna frågor välkomnades.

Skr. 2024/25:115 DEL 2 ALLMÄNNA FRÅGOR

4 Europas framtidsfrågor

Som ett led i att förbereda unionen för en framtida utvidgning antog Europeiska rådet i juni en färdplan för EU:s interna reformer i vilken rådet uppmanas att i juni 2025 lämna en uppföljningsrapport på områdena värden, politikområden, budget och styrning.

Kommissionen lade under våren fram ett meddelande om reformer och politisk översyn inför utvidgningen (se 2023/24:FPM54), vilket ska följas upp med fördjupade analyser i början av 2025. Givet det politiska fokus utvidgningen fått, har anpassningen till denna kommit att dominera framtidsdiskussionen som emellertid också inbegriper behovet av att förbättra unionens funktionssätt och handlingsförmåga i sig, liksom hur unionen ska anpassas till en ny geopolitisk kontext. Arbetet förväntas intensifieras under kommande år.

EU:s framtid stod på dagordningen vid rådsmötet den 19 mars, 25 juni och 17 december samt vid det extra mötet i Europeiska rådet den 17–18 april. Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars, juni och december. Utrikesutskottet informerades i maj och konstitutionsutskottet i december.

	5	Rättsstatens principer
	Rättsstatsfrågorna befinner sig fortsatt högt upp på EU:s dagordning.
	Respekt och skydd av rättsstatsprincipen och de övriga värden som
	unionen bygger på är nödvändigt för det djupa och breda samarbetet.
	Det s.k. artikel 7-förfarandet mot Polen avslutades i maj. Förfarandet
	inleddes av kommissionen i december 2017 med motiveringen att det
	fanns en tydlig risk för åsidosättande av rättsstatens principer efter de
	förändringar inom rättsväsendet som inletts. Den polska regeringen har nu
	lagt fram en handlingsplan för reformer och meddelat sin avsikt att åtgärda
	de brister som kommissionen pekat ut. Under året har rådet hållit två
	lägesuppdateringar om utvecklingen på rättsstatsområdet i Polen
	Europaparlamentet initierade i september 2018 ett artikel 7-förfarande
	mot Ungern. I sitt motiverade yttrande angav Europaparlamentet en klar
	risk för att landet åsidosätter EU:s grundläggande värden, i synnerhet när
	det gäller rättsväsendets oberoende, korruption, flyktingars rättigheter,
	föreningsfrihet, akademisk frihet och yttrandefrihet. Under året har rådet
	hållit en utfrågning och en lägesuppdatering om utvecklingen när det gäller
	unionens värden i Ungern.
	Regeringen har deltagit i processen i mål vid EU-domstolen som berör
	unionens värden.
	Villkorlighetsförordningen aktiverades för första gången 2022. Den gör
	det möjligt att skydda EU:s budget i situationer där unionens ekonomiska
20	intressen	kan vara hotade på grund av generella brister som rör

rättsstatsprincipen. Rådet beslutade den 15 december 2022 att hålla inne Skr. 2024/25:115 ungerska medel inom sammanhållningspolitiken. Kommissionens

förnyade bedömning i december 2024 resulterade i slutsatsen att situationen inte ändrats på ett avgörande sätt Kommissionen förslog därför ingen ändring av beslutet.

Den årliga rättsstatsdialogen inleddes 2020 och baseras på kommissionens årliga rapport om rättsstatssituationen inom EU och dess medlemsstater. Mekanismen har ett förebyggande syfte att genom dialog och erfarenhetsutbyte undvika att rättsstatsproblem uppkommer eller förvärras och är inte avsedd för att kontrollera efterlevnaden av EU-rätten. Under 2023 utvärderades den årliga dialogen. Under året har en horisontell diskussion ägt rum vid ett rådsmöte samt landsspecifika diskussioner vid tre rådsmöten med sammanlagt tolv medlemsstater.

Kommissionens rapport om rättsstatssituationen 2024 granskar fyra områden: de nationella rättssystemen, åtgärder mot korruption, mediemångfald samt kontroll och balans i det institutionella beslutssystemet. I årets rapport följs de landsspecifika rekommendationerna från 2023 års rapport upp. För Sveriges del noteras framsteg med tre av fyra rekommendationer. Rapporten identifierar i övrigt allvarliga utmaningar på rättsstatsområdet i några medlemsstater.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i januari, februari, mars, maj, juni, september och november.

6 EU:s fleråriga budgetram

Europeiska rådet enades på ett extra möte den 1 februari om en halvtidsöversyn av EU:s fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. Förslaget förhandlades intensivt under 2023 där regeringens utgångspunkter var budgetrestriktivitet för att hålla ner den svenska avgiften men även fortsatt EU-stöd till Ukraina. Regeringen arbetade aktivt för att ena gruppen av likasinnade budgetrestriktiva medlemsstater. Tillsammans med gruppen tog regeringen flera initiativ för att minska kostnader och öka omfördelningen av medel.

Stats- och regeringscheferna beslöt den 1 februari att tillkommande utgifter utöver Ukraina-stödet väsentligen ska finansieras genom omprioriteringar av befintliga medel. Mötet kan ses som en stor framgång för EU:s enighet och innebär ett långsiktigt och förutsägbart stöd till Ukraina på 50 miljarder euro fram till 2027. Därutöver innehåller förslaget en lösning för hur de ökade räntekostnaderna med anledning av de gemensamma lån som togs till återhämtningsfonden ska hanteras samt ytterligare medel till migration inklusive den yttre dimensionen och plattformen för strategiska tekniker (STEP). Den politiska överenskommelsen omsattes under året i tre förordningar: MFF- och STEP-förordningarna samt Ukrainafaciliteten.

Samråd med EU-nämnden ägde rum inför diskussioner i rådet för allmänna frågor och inför Europeiska rådet. Överläggningar med finansutskottet och information till utskottet gavs vid flera tillfällen.

Skr. 2024/25:115 7	Den europeiska terminen för stärkt
	ekonomisk samordning

Den fjortonde europeiska terminen inleddes med att kommissionen i november 2023 presenterade det s.k. höstpaketet. Det består av den årliga hållbara tillväxtöversikten 2024 med förslag till prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i EU, rapporten om

förvarningsmekanismen 2024, förslaget till gemensam sysselsättningsrapport samt förslaget till rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet för 2024–2025. I april överlämnade Sverige sina nationella reformprogram respektive stabilitets- och konvergensprogram till kommissionen. Efter att medlemsstaterna bidragit med sina nationella reformprogram och stabilitets- och konvergensprogram analyserade kommissionen dessa med hänsyn till medlemsstaternas relativa utgångslägen och nationella förutsättningar.

Kommissionen presenterade något senare än vanligt, på grund av valet till Europaparlamentet, resultatet av sin analys den 19 juni i form av landrapporter och förslag till landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna. Rekommendationerna identifierar de huvudsakliga utmaningar som kommissionen anser att medlemsstaterna borde prioritera de kommande 12–18 månaderna för att leva upp till målsättningarna i de integrerade riktlinjerna för ekonomisk politik och sysselsättningspolitik, stabilitets- och tillväxtpakten och det makroekonomiska obalansförfarandet. Samtliga medlemsstater fick rekommendationer inom såväl det finanspolitiska området som andra områden, i år med särskilt fokus på konkurrenskraftsfrämjande åtgärder. Vidare rekommenderades samtliga medlemsstater att fortsätta genomförandet av sina planer för återhämtning och resiliens inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

De landsspecifika rekommendationerna antogs av rådet den 21 oktober. För första gången lämnade även medlemsstaterna i år in medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer i enlighet med reformen av EU:s ekonomiska styrning. De medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna kommer framgent att ersätta både de nationella reformprogrammen och stabilitets- och konvergensprogrammen.

Samråd med EU-nämnden ägde rum ett flertal gånger under året. Även samråd med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets

organisationer samt den lokala och regionala nivån ägde rum vid ett flertal tillfällen under året.

8 Avtalen mellan EU och Storbritannien

	Under året har arbetet fortsatt med att genomföra de fyra avtal som reglerar
	förhållandet mellan EU och Storbritannien: utträdesavtalet, handels- och
	samarbetsavtalet, avtalet om säkerhetsförfaranden för utbyte och skydd av
	säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter samt avtalet om samarbete om
22	säker och fredlig användning av kärnenergi. Genomförandearbetet har
22

genomförts i den kommittéstruktur som inrättats enligt avtalen. Utöver det Skr. 2024/25:115 har EU fortsatt att genomföra Windsorramverket, som kommissionen och Storbritanniens regering enades om i februari 2023 för att slutgiltigt ta itu

med utmaningarna för Nordirland efter Storbritanniens utträde ur EU. EU:s relation med Storbritannien behandlades i rådet för allmänna

frågor den 19 mars, 21 maj, 24 september, 15 oktober och 17 december. Frågor som behandlades omfattade bland annat Storbritanniens fiskebegränsningar för EU:s medlemsstater samt samordning av socialförsäkringssystem, vilka även omfattar utsända arbetstagare och egenföretagare som tillfälligt arbetar utanför den behöriga staten. Vidare antog rådet beslut om reviderade ursprungsregler för handel mellan EU och Storbritannien inom ramen för Windsorramverket samt beslut om en årlig uppföljning av genomförandet av Windsorramverket. Rådet för transport, telekommunikation och energi antog den 25 mars riktlinjer för samarbetsarrangemang om överföringssystem för el mellan EU och Storbritannien.

Från och med den 1 januari 2024 har forskare och organisationer i Storbritannien kunnat delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa på samma villkor som forskare och organisationer i unionens medlemsländer. Storbritannien deltar också i EU:s jordobservations- och jordövervakningsprogram Copernicus och får tillgång till EU:s rymdövervaknings- och spårningstjänster. Deltagandet omfattas av alla skyddsåtgärder i handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien, inklusive betalningen av en deltagaravgift till EU:s budget.

9 Utvidgningen

9.1Kommissionens utvidgningsstrategi

I slutet av oktober presenterade kommissionen sitt årliga utvidgningspaket med bedömningar av och rekommendationer om reformläget och EU- närmandeprocessen i länderna på västra Balkan, Turkiet, Ukraina, Moldavien och Georgien (se även avsnitt 24.4). Utvidgningspaketet bestod av ett övergripande meddelande och landrapporter för kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Turkiet, Ukraina, Moldavien, Georgien och det potentiella kandidatlandet Kosovo. Kommissionen betonar i sitt meddelande att EU:s utvidgning utgör en historisk möjlighet för såväl de anslutande länderna som de nuvarande EU-medlemsstaterna och EU som helhet. Kommissionen framhåller att det finns betydande socioekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga fördelar med en större och starkare union. Kommissionen understryker att utvidgningsprocessen ska vara meritbaserad och beroende av reformframsteg som görs av var och en av kandidatländerna. Demokrati, rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden ska utgöra hörnstenar i EU:s utvidgningspolitik.

Skr. 2024/25:115 Vid rådet för allmänna frågor den 17 december antogs slutsatser om EU:s utvidgning och årets utvidgningspaket.

9.2Albanien

Vid den andra mellanstatliga regeringskonferensen mellan EU och Albanien den 15 oktober välkomnade kommissionen inledandet av förhandlingar om det första klustret, som rör grundläggande principer. I december kunde ytterligare ett kapitelkluster öppnas för förhandlingar (klustret som omfattar externa relationer, utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik). Kommissionen framhöll i sin landrapport om Albanien vikten av att de albanska myndigheterna påskyndar de EU-inriktade reformerna ytterligare. Särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, konsolidering av resultat kopplat till brottsbekämpning, effektiv bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Det innefattar även främjande av grundläggande rättigheter, inklusive mediefrihet, äganderätt och minoriteter.

9.3Bosnien och Hercegovina

Kommissionen konstaterade i sin landrapport om Bosnien och Hercegovina från november 2023 att konkreta resultat har uppnåtts, bland annat när det gäller landets migrationshantering och full anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Dessutom har lagstiftning antagits för att stärka rättsväsendets integritet samt bekämpa penningtvätt och intressekonflikter. I mars 2024 beslutade Europeiska rådet därför att inleda anslutningsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina. Kommissionen har sedan dess förberett förhandlingsramverket så att rådet kan anta det så fort alla relevanta åtgärder har vidtagits, i enlighet med kommissionens rekommendation från oktober 2022. I landrapporten från 2024 konstaterar kommissionen att vissa framsteg har skett men att reformarbetet behöver fortsätta.

9.4Kosovo

I sin landrapport för Kosovo 2024 konstaterade kommissionen att regeringen i Kosovo fortsatt sitt reformarbete, bland annat i kampen mot organiserad brottslighet och genom förbättrat företagsklimat. Samtidigt menar kommissionen att Kosovo måste intensifiera sina ansträngningar för att stärka rättsstatsprincipen och den offentliga förvaltningen samt för att skydda yttrandefriheten. Situationen i norra Kosovo beskrivs som fortsatt orolig. Kommissionens landrapport lägger särskilt vikt vid relationen till Serbien och behovet av framsteg i den EU-ledda normaliseringsdialogen med Kosovo. Landrapporten från kommissionen konstaterar även att EU-åtgärderna mot Kosovo kvarstår och att EU:s höga representant rekommenderat att åtgärderna lyfts. Viseringsliberalisering för Kosovo började gälla den 1 januari 2024.

9.5

Nordmakedonien

Skr. 2024/25:115

I kommissionens landrapport om Nordmakedonien 2024 framgår det att den så kallade screeningprocessen avslutades i slutet av 2023. Kommissionen framhåller i landrapporten att Nordmakedonien måste fortsätta att genomföra EU-relaterade reformer, särskilt kopplade till rättsväsendet, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, och nämner att förtroendet för rättsväsendet måste stärkas. Kommissionen framhåller att Nordmakedonien fortsätter att fullt ut ansluta sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och att landet utgör en pålitlig partner till EU.

9.6Montenegro

Kommissionen noterade i sin landrapport att Montenegro gjort stora framsteg inom EU-närmandet och att det finns brett politiskt stöd för anslutningen till EU. I samband med en mellanstatlig regeringskonferens i Bryssel den 26 juni bekräftades att landet i tillräckligt hög grad hade uppfyllt interimsvillkoren för rättstatskapitlen 23 och 24, och att

stängningsvillkor för kapitlen kunde fastslås. Enligt utvidgningsmetodologin innebär detta att EU nu kan överväga att stänga andra förhandlingskapitel. Vid en mellanstatlig regeringskonferens mellan EU och Montenegro i december kunde tre förhandlingskapitel stängas provisoriskt. Samtidigt krävs mer arbete inom rättsstatsprincipen, rättsväsendet och miljöområdet. Stor vikt läggs vid att landet måste stärka sin administrativa kapacitet för att vidare effektivisera tillämpningen av nödvändig EU-lagstiftning.

9.7Serbien

Sammanlagt har 22 av 35 utvidgningskapitel om EU-medlemskap öppnats för förhandling, varav två är preliminärt stängda. I kommissionens landrapport för 2024 konstaterades en temposänkning i Serbiens reformarbete men också vissa framsteg när det gäller anti-korruption och rättsväsendet. Kommissionen bekräftar i sin bedömning att Serbien har uppnått riktmärkena för att öppna kluster 3 (konkurrenskraft och inkluderande tillväxt). Under det kommande året förväntar kommissionen att Serbien påskyndar arbetet med att genomföra reformer på alla områden som rör EU-anslutningen. Kommissionen menar att särskilt fokus bör läggas på interimsvillkoren för rättsstatskapitlen och på att säkerställa en gynnsam miljö för det civila samhället och medierna, med trovärdiga insatser för att stoppa desinformation och utländsk informationsmanipulering. Serbiens betydande brist på närmande till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik har lett till frågor om landets strategiska inriktning. Landrapporten lägger särskilt vikt vid relationen till Kosovo och behovet av framsteg i den EU-ledda normaliseringsdialogen.

Skr. 2024/25:115

9.8Turkiet

Turkiet är ett kandidatland och en viktig partner för Europeiska unionen. Anslutningsförhandlingarna står dock stilla sedan 2018, i enlighet med Europeiska rådets beslut. I linje med förslagen i kommissionens gemensamma kommunikation till Europeiska rådet 2023 om läget i de politiska, ekonomiska och handelsmässiga förbindelserna mellan EU och Turkiet, har EU inlett en högnivådialog mellan EU och Turkiet på områden med gemensamma intressen, som migration och säkerhet, jordbruk, forskning samt handel. Samtidigt har Turkiet alltjämt vägrat erkänna republiken Cypern och förespråkar en tvåstatslösning som är oförenlig med gällande FN-resolutioner. I årets landrapport från kommissionen framhålls en tillbakagång för Turkiet med avseende på demokratiska principer, rättsväsendets oberoende och respekten för grundläggande rättigheter. Turkiet har inte släppt oppositionspolitikern Selahattin Demirtaş och MR-försvararen Osman Kavala, i strid med Europadomstolen. Dock konstateras i rapporten att relationen mellan Turkiet och Grekland har förbättrats.

9.9EU:s finansiella stöd till västra Balkan och Turkiet

Instrumentet för EU:s föranslutningsstöd syftar till att stödja genomgripande reformer för att bistå EU-närmandeprocessen i kandidatländerna Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Turkiet och det potentiella kandidatlandet Kosovo. Under året har länderna tagit del av stöd inom ramen för landsspecifika och regionala program samt horisontella initiativ inom förutbestämda tematiska prioriteringar, däribland demokrati och grundläggande rättigheter, styrning och anpassning till EU:s regelverk, grön och hållbar konnektivitet, konkurrenskraft och gränsöverskridande samarbete. EU har inrättat nya verktyg och instrument för att främja den socioekonomiska tillväxten. I takt med att anslutningsprocessen går framåt ser EU till att några av fördelarna med den inre marknaden uppnås i förhand, och tillhandahåller ökat ekonomiskt stöd för att göra det möjligt för kandidatländerna och det potentiella kandidatlandet att gradvis integreras och förankras i EU. Utöver de framgångsrika ekonomiska planerna och investeringsplanerna ger tillväxtplanen för västra Balkan, med sin facilitet för reformer och tillväxt på 6 miljarder euro, incitament till reformer med fokus på rättsväsendet och rättsstaten.

10 EU:s strategi för Östersjöregionen

EU:s strategi för Östersjöregionen är ett samarbete mellan berörda EU- länder (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, Tyskland) samt Norge och Island. Strategin har även etablerat samarbete

med Ukraina med syfte att stödja landet såväl nu som efter kriget. Tidigare Skr. 2024/25:115 deltog Belarus och Ryssland men dessa är sedan mars 2022 suspenderade.

Den 30–31 oktober samlades över 600 deltagare på plats, och över 300 digitalt, för Östersjöstrategins årliga forum. Denna gång ägde forumet rum i Visby. Sverige stod värd för forumet, tillsammans med Nordiska ministerrådet för fiske och akvakultur, jordbruk, livsmedel och skogsbruk. Arrangör på plats var Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland. Med hänsyn till utmaningarna i världsläget fokuserade programmet på beredskap, robusthet och resiliens. Forumets tre plenarsessioner lyfte frågor inom bioekonomi-, transport- och energisektorn. Ett övergripande fokus var samarbetet med och stödet till Ukraina. Statsministern höll ett inledande anförande och landsbygdministern medverkade i en plenarsession.

11 Europeiska politiska partier

Kommissionen föreslog 2021 förändringar i förordning nr 1141/2024 om europeiska politiska partier och stiftelser (se faktapromemoria 2021/22:FPM37). Förslaget syftar till att öka den ekonomiska bärkraften hos partier och stiftelser, underlätta deras interaktion med sina nationella medlemspartier så att europeiska politiska partier enklare kan delta i nationella kampanjer om EU-frågor, täppa till återstående kryphål när det gäller finansieringskällor och transparens, minska överdriven administrativ börda samt öka rättssäkerheten. Rådet och Europaparlamentet fann ingen överenskommelse under 2024.

Information gavs till konstitutionsutskottet i februari och december.

12 Etikorganet

Kommissionens förslag om att inrätta ett interinstitutionellt etikorgan presenterades den 8 juni 2023 (se faktapromemoria 2022/23:FPM106). Förslaget lades fram som en del av kommissionens arbete för att främja integriteten samt försvara unionens demokratiska system och rättsstatsprincipen. Det har nu omsatts i ett interinstitutionellt avtal mellan de sju EU-institutionerna och de två EU-organ som nämns i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen: kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, EU-domstolen, Europeiska centralbanken och Europeiska revisionsrätten samt Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i april och information gavs till konstitutionsutskottet i december.

Skr. 2024/25:115 13

Förordning om politisk reklam

Förordningen om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam (se faktapromemoria 2021/2022:FPM33) antogs i mars 2024 och ska i huvudsak börja tillämpas från och med den 10 oktober 2025.

14 Demokratipaketet

I december 2023 presenterade kommissionen ett paket om försvar av demokratin. Paketet innehåller ett meddelande om försvar av demokratin och ett förslag till direktiv om harmoniserade regler för ökad transparens om opinionsbildande aktörer med koppling till tredjeländer samt två rekommendationer från kommissionen (se faktapromemoria 2023/24:FPM36). Paketet har varit föremål för riktlinjedebatter i rådet för allmänna frågor i januari och juni.

Överläggning med konstitutionsutskottet ägde rum i april och information lämnades till utskottet i januari och juni. Samråd med EU- nämnden ägde rum i januari och juni.

15 Medborgarinitiativet

De rekommendationer och riktlinjer för medlemsstaternas praktiska tillämpning av förordning (EU)2019/788 om det europeiska medborgarinitiativet har uppdaterats med anledning av att möjligheten för organisatörer att använda sig av individuella insamlingssystem endast var tillämplig för initiativ som registrerades fram till och med slutet av 2022. Från och med 2023 och framåt ska organisatörer använda sig av kommissionens centrala insamlingssystem för att registrera stödförklaringar.

16Rösträtt och valbarhet för rörliga EU- medborgare

Kommissionens förslag till revideringar av direktiven om unionsmedborgares rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet respektive kommunala val har hanterats i rådet (se faktapromemoria 2021/22:FPM34 och 2021/22:FPM35). Förslagen innebär att unionsmedborgarna proaktivt ska få information om hur de ska gå till väga och att informationen ska ges på två olika språk.

Information lämnades till konstitutionsutskottet i februari.

17	Förordning om allmänna direkta val av	Skr. 2024/25:115
	ledamöter av Europaparlamentet

I maj 2022 antog Europaparlamentet en lagstiftningsresolution med förslag till reform av Europaparlamentets valordning (se faktapromemoria 2021/22:FPM95). Resolutionen innehåller förslag till en ny förordning om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet och innebär bland annat att akten om allmänna direkta val av företrädarna i Europaparlamentet (den s.k. valrättsakten) upphävs. Förslaget har hanterats i rådet.

Information lämnades till konstitutionsutskottet i februari.

18 Sammanhållningspolitiken

18.1Gränsöverskridande lösningar

I december 2023 lade kommissionen fram ett ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i ett gränsöverskridande sammanhang (se faktapromemoria 2023/24:FPM35). Syftet med det nya förslaget är fortsatt att tillhandahålla en rättslig ram som är tillämplig på alla medlemsstater för att bidra till att hitta lösningar på rättsliga och administrativa hinder, som kan undergräva gränsöverskridande samverkan och utveckling av gränsregioner.

Regeringen informerade näringsutskottet om sin subsidiaritetsbedömning i februari. I november inleddes trepartsmöten.

18.2Kommissionens lagstiftningsförslag RESTORE

Kommissionen presenterade i oktober lagstiftningsförslaget RESTORE mot bakgrund av översvämningarna i Öst- och Centraleuropa liksom skogsbränderna i Portugal. Förslaget innebär flera förändringar i Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden, respektive Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+.

De föreslagna ändringarna syftar till att minska bördan på de berörda medlemsstaternas budgetar och risken för ökade geografiska skillnader till följd av naturkatastrofer genom effektivt stöd, utöver de medel som finns tillgängliga från Europeiska unionens solidaritetsfond. Europaparlamentet antog förslaget den 17 december och rådet antog förslaget den 18 december.

Skr. 2024/25:115 19	Instrumentet för tekniskt stöd,
	kommissionens stödprogram

Instrumentet för tekniskt stöd (TSI) är kommissionens instrument för att ge tekniskt stöd till reformer i EU:s medlemsstater, på begäran av nationella myndigheter. Stödprogrammet är en del av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och av återhämtningsplanen för Europa. Programmet ska främja EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning och ger stöd till medlemsstaterna för att genomföra nödvändiga reformer.

Utlysningen av stödprogrammet för 2025 ägde rum i maj och åtta svenska myndigheter har sökt stöd för tio projekt. Tre av projekten är egna projekt och sju är projekt som söks gemensamt med andra medlemsstater. En myndighet har sökt stöd för tre olika projekt. Totalt uppgår sökta stöd till 6 507 000 euro. Kommissionen beslutade preliminärt under december att ge stöd till tre av myndigheterna för fyra projekt, med sammanlagt 1 461 000 euro.

Från och med den 1 januari 2025 kommer programmet att administreras av Kammarkollegiet.

20 Krishantering

Det belgiska ordförandeskapet tog en aktiv roll för att stärka EU:s gemensamma krishantering och resiliens genom tillfälliga arbetsgruppen för beredskap, insatsförmåga och resiliens vid framtida kriser, bland annat genom en ordförandeskapsrapport.

Det ungerska ordförandeskapet fokuserade på Niinistörapporten om att stärka Europas civila och militära beredskap. Tillfälliga arbetsgruppen för beredskap, insatsförmåga och resiliens var sammanhållande för rådets initiala diskussioner om rapporten (se även avsnitt 21.3.2). Ordförandeskapet sammanfattade ställningstaganden i en framstegsrapport som presenterades vid rådet för allmänna frågor den 17 december.

DEL 3 UTRIKES FRÅGOR

Skr. 2024/25:115

21 Utrikes- och säkerhetspolitik

21.1EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik

I ljuset av de omfattande utmaningar som den regelbaserade världsordningen står inför med ökande polarisering i världssamfundet, fortsatte arbetet med att omsätta EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik från 2016. Den globala strategin har konkretiserats och vidareutvecklats i ljuset av den säkerhetspolitiska kontexten. I en alltmer dynamisk och föränderlig värld har kraven ökat på EU:s förmåga att agera snabbt. Arbetet med att effektivisera den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken fortgår och har ytterligare aktualiserats i ljuset av pågående diskussioner om EU:s utvidgning. Det gäller bland annat EU:s beslutsprocesser och möjligheten att rösta genom kvalificerad majoritet i utvalda frågor inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Arbetet med att förbättra EU:s dialog med tredjeländer har intensifierats genom ett aktivt s.k. global outreach-arbete. Fokus har legat på att bättre förstå partners intressen och att stärka den interna EU-samordningen när det gäller budskap och bördefördelning.

21.2Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken

21.2.1	Det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet
Stödet till Ukraina och responsen på Rysslands fullskaliga invasion av
Ukraina har varit den dominerande frågan på dagordningen under hela
året. EU har fortsatt spela en ledande roll, inte minst genom de militära
och civila insatserna och särskilda satsningar på ammunition, vid sidan av
unionens övriga finansiella och humanitära stöd. I juni undertecknade EU
och Ukraina en överenskommelse om gemensamma säkerhetsåtaganden.
Syftet med åtagandena är att hjälpa Ukraina att försvara sig, stå emot
destabiliseringsförsök och avvärja militära angrepp i framtiden.
Den europeiska fredsfaciliteten har fortsatt att användas för att bidra till
Ukrainas försvar som svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I
mars beslutade rådet att inrätta ett särskilt Ukrainakuvert inom den
europeiska fredsfaciliteten. Kuvertet uppgår till fem miljarder euro för
2024 med en politisk inriktning om motsvarande summa per år för 2025–
2027. Genomförandeakterna till Ukrainakuvertet lyckades emellertid inte
rådet besluta om under 2024. Rådet fattade i maj även beslut om att
använda	nittio procent av den extraordinära avkastningen från de	31

Skr. 2024/25:115 immobiliserade ryska tillgångarna under 2024 till stöd genom fredsfaciliteten. I oktober fattade rådet beslut om att från 2025 och framåt placera fem procent av framtida extraordinära avkastningar från de frysta ryska tillgångarna till fredsfaciliteten.

Åtagandena i den s.k. strategiska kompassen ger inriktningen för EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete för de kommande fem till tio åren. Arbetet med att omsätta kompassen har gått framåt under året. En viktig leverans i genomförandet av kompassen är EU:s snabbinsatsstyrka (RDC). Arbetet har fortsatt under 2024 och snabbinsatsstyrkan planeras uppnå full operativ förmåga till 2025.

Ytterligare en del av kompassen är partnerskap. Under året ingick EU de första säkerhets- och försvarspartnerskapen med Moldavien, Norge, Japan, Sydkorea, Nordmakedonien och Albanien. Arbetet med pakten för den civila dimensionen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, som syftar till att stärka och effektivisera EU:s civila krishantering, fortsatte under året. I början av 2024 etablerades även en civil förmågeutvecklingsprocess och i april genomfördes framgångsrikt en första civil förmågeutvecklingskonferens samt en konferens för stärkta personalbidrag till civila insatser.

Beslut har fattats om en rad kapacitetshöjande stödåtgärder genom den europeiska fredsfaciliteten för ett antal tredjeländer.

21.2.2EU:s civila och militära insatser

EU genomförde under året åtta militära och tolv civila insatser samt en civil och militär insats inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Insatserna utfördes i Europa, Afrika och Mellanöstern.

EU:s rådgivande insats för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina har under året fortsatt att anpassa sin verksamhet för att möta de utmaningar som följt på Rysslands fullskaliga invasion. I maj förlängdes insatsen med tre år. Under det nya mandatet fokuserar insatsen på stöd till civil säkerhetssektorreform, integrerad gränsförvaltning, internationella brott och återetablering av ukrainska myndigheter på återerövrat territorium. Insatsen har också utvecklat sin verksamhet för att stödja Ukrainas genomförande av nödvändiga reformer inom ramen för EU- anslutningsprocessen.

EU:s militära utbildningsinsats till stöd för Ukraina förlängdes i november med två år till 2026. Insatsen har fortsatt att utbilda ukrainsk militär personal och har under året fått successivt höjda målsättningar. Utbildningen har under året bedrivits i flera medlemsstater, däribland i Sverige.

Den civila insatsen i Moldavien har under året fortsatt verka i syfte att stärka Moldaviens motståndskraft mot hybridangrepp, inklusive cyberhot och desinformation, samt att stärka de Moldaviska krishanteringsstrukturerna.

	Övervakningsinsatsen vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan
	syftar till att verka konfliktdämpande och att minska antalet incidenter i
	gränsområdena i Armenien. Insatsen har under året fortsatt observera och
	rapportera om säkerhetsläget längs den armeniska sidan av den
32	internationella gränsen mot Azerbajdzjan.
32

Mot bakgrund av huthirebellernas attacker mot internationell sjöfart i Skr. 2024/25:115 Röda havet inrättades den 19 februari 2024 EU:s sjöfartsinsats (EUNAVFOR) operation Aspides. Insatsen har till uppgift att skydda

handelsfartyg mot pågående attacker från havet och luften, lotsa handelsfartyg genom osäkra områden samt stärka sjöfarten i området genom bland annat bevakning och informationsdelning.

EU:s civila insats i Palestina (EUPOL COPPS) har kunnat genomföra delar av sitt mandat och fortsätta sitt stöd till den palestinska civilpolisen. Även EU:s gränsövervakningsuppdrag i Rafah (EUBAM Rafah) har fortgått i begränsad skala och på uppdrag av medlemsstaterna för ett utökat stöd vid en eventuell vapenvila. Båda insatserna har påverkats av kriget mellan Israel och Hamas.

Under året förlängdes mandatet för den civila observatörsinsatsen i Georgien med två år, till och med 2026. Insatsen har fortsatt verka för stabilitet genom att fortsatt övervaka eldupphöravtalet (”sexpunktsavtalet”) mellan Ryssland och Georgien från 2008.

EU:s militära utbildningsinsats i Mali respektive EU:s kapacitetsbyggande insats i Niger avslutades under våren.

Träningsverksamheten inom EU:s militära utbildningsinsats i Centralafrikanska republiken har återupptagits och mandatet har förlängts till 2026.

EU:s tre insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) med koppling till Afrikas horn förlängdes i december med två år, till februari 2027. De tre insatserna bidrar till den somaliska försvars- och säkerhetssektorn samt bidrar till kapacitetsutveckling i sjöfartsskydd i västra Indiska oceanen och i Röda havet.

21.3Försvarspolitiska initiativ

21.3.1Inledning

Arbetet på det försvarspolitiska området i EU präglades i hög grad av genomförandet av de stora antal försvarspolitiska initiativ som lanserades under föregående år. Arbetet i programkommittéerna för instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (EDIRPA) och akten till stöd för ammunitionsproduktion (ASAP) fortgick, i syfte att stärka den europeiska försvarsteknologiska och industriella basen.

Det försvarsindustriella stödet till Ukraina kom också att få större fokus. Det tog sig bland annat uttryck genom att EU beslutade att använda en del av avkastningen från de ryska immobiliserade centralbankstillgångarna som genererades under 2024 till inköp av materiel direkt från Ukrainas försvarsindustri.

I linje med rådets slutsatser från maj 2023 om EU:s cyberförsvarspolicy, samt rådets slutsatser från maj 2024 om EU:s säkerhet och försvar, presenterade EU:s utrikestjänst (EEAS) i september 2024 förslag om inrättande av ett EU-center för cyberförsvarskoordinering.

Skr. 2024/25:115 Genomförandet av EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar har bland annat ägt rum genom en realiserbarhetsstudie kring statliga jordobservationstjänster samt etablering av ett center för informationsdelning och analys.

21.3.2Niinistörapporten

Den 30 oktober presenterade Finlands tidigare president Sauli Niinistö, på uppdrag av kommissionen, en rapport om hur Europas civila och militära beredskap kan öka. Rapporten är en del i arbetet med att öka EU:s beredskap och handlingsförmåga. Rapporten innehåller över 80 rekommendationer till åtgärder för att stärka EU:s civila och militära beredskap. Rekommendationerna delas in i nio byggstenar. Helhetsansatsen visar sig i såväl ett allriskperspektiv som i hur dessa risker ska bemötas genom insatser från alla offentliga instanser och hela samhället.

21.3.3Det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco)

Vid rådet för utrikesfrågor (försvar) den 19 november antogs rådsslutsatser om den strategiska översynen av Pesco. Rådsslutsatserna pekar ut vägen framåt för kommande eventuella revideringar av relevanta rådsbeslut om Pesco. Vid rådet för utrikesfrågor (försvar) den 19 november antogs också en rådsrekommendation om uppfyllanden av de bindande åtagandena inom ramen för Pesco.

Under året har även en uppdatering av förteckningen över Pescoprojekt ägt rum, då ett antal projekt avslutats, och en utlysning för nya Pescoprojekt publicerats.

21.3.4Militär rörlighet

Under våren presenterade kommissionen ett utkast till uppmaningar om ökade åtaganden hos medlemsstaterna om militär rörlighet. Fokus ska vara på ytterligare åtgärder som förenklar storskaliga förflyttningar av militär trupp inom och bortom Europa. Efter förhandlingar antogs kommissionens uppmaningar den 27 maj i en bilaga till rådets slutsatser (9225/24).

	21.3.5	Europeisk försvarsindustristrategi och ett
		Europeiskt försvarsindustriellt program
	Den 5 mars lade kommissionen fram ett meddelande om en europeisk
	försvarsindustristrategi (EDIS) och ett tillhörande förordningsförslag om
	ett europeiskt försvarsindustriellt program (EDIP) (se faktapromemoria
	2023/24:FPM50).
	EDIS är en strategi med åtgärder för att stödja EU:s försvarsberedskap,
	lyfta fram ekonomiska stöd, och öka samarbetet och koordineringen
	mellan medlemsländernas försvarsmateriella behov. Huvudbudskapet är
	att stärka	medlemsstaternas möjlighet att investera ”mer, bättre,
34	tillsammans och europeiskt”. EDIP är ett rättsligt och ekonomiskt ramverk

som syftar till att skapa ett strukturellt och långsiktigt program för att Skr. 2024/25:115 uppnå försvarsindustriell beredskap. EDIP kommer enligt förslaget att

tilldelas 1,5 miljarder euro ur EU:s budget under perioden 2025–2027. Försvarsutskottet fick information om EDIS och EDIP i mars.

21.3.6Samordnad årlig försvarsöversikt – CARD

Den årliga försvarsöversikten (CARD) syftar till att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att gemensamt genomföra dessa prioriteringar samt att presentera en översikt och analys av EU:s försvarslandskap. Den samordnade årliga försvarsöversikten omfattar en tvåårsperiod som är synkroniserad med det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och med Natos försvarsplaneringsprocess (NDPP).

Europeiska försvarsbyrån (EDA) har, som en del av CARD, genomfört dialoger med samtliga medlemsstater. Den rapport som presenterades vid EDA-styrelsemöte i försvarsministerformat den 19 november innehöll även ett antal förslag till samarbetsområden. Inom några av dessa områden har avsiktsförklaringar om samarbete introducerats för medlemsstaterna. Sverige undertecknade den 19 november en avsiktsförklaring om Sveriges medverkan i att utveckla förmågan inom området integrerat luft- och missilförsvar.

21.4Informations- och cybersäkerhet

21.4.1EU:s cybersäkerhetsbyrå

Den 2 december antog rådet slutsatser om EU:s cybersäkerhetsbyrå (Enisa). Mot bakgrund av att Enisa har fått allt fler uppgifter utifrån EU:s rättsliga ramverk på cybersäkerhetsområdet betonar rådsslutsatserna att prioriteringar behöver göras, givet byråns resurser. Rådsslutsatserna lyfter därför särskilt fram Enisas roll i utvecklingen av europeiska cybersäkerhetscertifieringssystem och dess ansvar för att upprätta och förvalta en gemensam rapporteringsplattform i enlighet med cyberresiliensakten. Vidare betonas Enisas roll i att etablera en europeisk databas för sårbarheter enligt NIS2-direktivet samt byråns roll i

administrationen av EU:s cybersäkerhetsreserv enligt cybersolidaritetsakten. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

21.4.2Cybersolidaritetsförordningen

Kommissionen presenterade under 2023 ett förslag till ny förordning benämnd cybersolidaritetsförordningen eller cybersolidaritetsakten (se faktapromemoria 2022/23:FPM87). Förhandlingarna av förordningen har fortsatt under 2024. Förordningen antogs av rådet den 6 december.

Skr. 2024/25:115

21.5EU och Nato

Arbetet med att genomföra de 74 aktiviteter och samarbetsområden som följer av den gemensamma s.k. Warszawadeklarationen från 2016 fortsatte under året. Ambitionen att fortsätta fördjupa samarbetet bekräftades i rådsslutsatser i maj. I fokus står samarbete om stöd till Ukraina, militär

rörlighet, motståndskraft, hybridhot och cybersäkerhet, förmågeutveckling och industri samt kapacitetsuppbyggnad i partnerländer i närområdet. En nionde framstegsrapport har presenterats. EU och Nato har haft ett nära utbyte och uppvisat stor enighet i hanteringen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Genom uppdateringen av mandatet för den militära insatsen till stöd för Ukraina (EUMAM) i november tillåts nu informationsdelning med Natos stödåtgärd i Ukraina (NSATU). En första strukturerad dialog om försvarsindustriellt samarbete mellan EU och Nato har hållits under året. Även en första strukturerad dialog om cyberfrågor har genomförts.

21.6EU som aktör i FN

Rådet för utrikes frågor beslutade i juni om prioriteringar för EU:s arbete i FN under generalförsamlingens 79:e session. Prioriteringarna innefattade att stå upp för en regelbaserad världsordning, inklusive FN-stadgan, och verka för ett effektivt multilateralt system. Att värna mänskliga rättigheter, stötta arbetet för internationell fred och säkerhet, främja en hållbar utveckling samt hantera klimatförändringarna, var andra viktiga prioriteringar.

Ett stort arbete för EU under året har handlat om att representera medlemsstaterna i förhandlingarna av Framtidspakten och dess annex: det globala digitala ramverket och deklarationen för unga och framtida generationer. Framtidspakten, vars syfte är att rusta FN för att kunna hantera både nuvarande och framväxande globala utmaningar, antogs vid Framtidstoppmötet i FN den 22 september. I förhandlingarna lyfte EU särskilt mänskliga rättigheter och jämställdhet vilket reflekteras i den antagna Framtidspakten.

Under FN-högnivåveckan i september var EU medarrangör av flera sidoevenemang om bland annat utvecklingen i Sudan, migration, barns rättigheter, utbildning och innovation.

Under året fortsatte arbetet i partnerskapet mellan EU och FN inom fredsbevarande insatser och krishantering.

EU har bland annat antagit rådsslutsatser inför FN:s fjärde konferens om små önationer under utveckling i maj.

21.6.1Skattefrågor i FN

Ett förslag till ett mandat för förhandlingar om en ramkonvention för internationellt samarbete om skatter antogs i FN den 16 augusti. I november antogs en resolution i FN som tog förslaget till mandatet vidare samt upprättade nästa steg i processen. EU-gemensamma positioner har

upprättats inför FN-mötet i augusti samt inför generalförsamlingens 79:e Skr. 2024/25:115 möte i september.

Skatteutskottet har informerats löpande om arbetet.

21.7OSSE

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har fortsatt att dominera OSSE:s verksamhet. EU:s fokus har fortsatt legat på stöd till Ukraina och ansvarsutkrävande gentemot Ryssland. EU har även nära följt utvecklingen när det gäller de övriga utdragna konflikterna i OSSE- området och utvecklingen i närområdet.

Mänskliga rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter, inklusive mediefrihet och rättsstatens principer har förblivit viktiga frågor för EU. OSSE:s viktiga roll inom områdena rustningskontroll, militär transparens, konfliktförebyggande och krishantering är prioriterade av EU, även om Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina allvarligt påverkat förutsättningarna att utveckla arbetet. Arbete med fokus på kvinnor, fred och säkerhet har fortsatt under året.

Under året aktiverades den så kallade Moskvamekanismen av 45 deltagarstater, inklusive samtliga EU-medlemsstater, med fokus på ukrainska civila som godtyckligt frihetsberövats av Ryssland. Under året har också den så kallade Wienmekanismen aktiverats två gånger: dels rörande politiska fångar i Ryssland (med stöd av 41 deltagarstater), dels i Belarus (med stöd av 38 deltagarstater), båda gångerna med stöd av EU25 (två medlemsstater gav ej stöd, Ungern och Malta, Malta då man som ordförande i OSSE förhållit sig neutral). Wienmekanismen är ett verktyg för att följa upp OSSE-deltagarstaters åtaganden om mänskliga rättigheter.

21.8Europarådet

Samarbetet mellan EU och Europarådet har fokuserat på politisk dialog, reformstöd och samarbetsprojekt, respektive normativt samarbete. Den 22 juli ändrades EU:s status från associerad medlem till part i den vidgade partiella överenskommelsen under Europarådet om ett register för skador orsakade av Rysslands aggression mot Ukraina (skaderegistret).

I samband med en informell justitieministerkonferens i Vilnius i september undertecknade kommissionen å EU:s vägnar Europarådets ramkonvention om artificiell intelligens och mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Konventionen är det första rättsligt bindande internationella instrumentet om artificiell intelligens.

EU är den största finansiären av Europarådets tekniska reformstöds- och samarbetsprogram som omfattar kandidatländerna, länder som ingår i Östliga partnerskapet samt länder i södra Medelhavet och Centralasien.

Skr. 2024/25:115

21.9Internationella brottmålsdomstolen

EU och dess medlemsstater arbetade under året för att få fler stater att ansluta sig till Romstadgan, liksom för ökat samarbete med den internationella brottmålsdomstolen. EU verkade även för att de lagändringar som krävs för att genomföra Romstadgan införs i statsparternas nationella lagstiftning. EU och dess medlemsstater har under året uttryckt politiskt stöd för domstolens oberoende och integritet i samband med externt politiskt tryck på domstolen.

21.10Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer

EU har under året uppmärksammat situationen för mänskliga rättigheter såväl i specifika länder som tematiskt. Rådsslutsatser om EU:s agerande i FN:s olika fora för mänskliga rättigheter antogs i januari. EU har, ensamt och gemensamt med andra, lagt fram både tematiska och landsspecifika resolutioner i dessa fora. EU har fortsatt bidragit aktivt till åtgärder för att säkerställa att ansvar utkrävs för kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna samt kränkningar av internationell humanitär rätt till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Bland annat har EU medverkat till att detta regelbundet lyfts i FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamlings tredje utskott för mänskliga rättigheter.

EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som gällde för perioden 2020–2024, har under året förlängts till och med 2027.

Under året har rådet fattat flertalet beslut om ytterligare listningar av individer och enheter under EU:s globala sanktionsregim mot allvarliga kränkningar av och brott mot mänskliga rättigheter. Totalt omfattas nu cirka 150 individer och enheter av de restriktiva åtgärderna.

Rådet utsåg 2024 en svensk till EU:s nya särskilda representant för mänskliga rättigheter.

I februari träffade representanter från EU:s medlemsstater FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i samband med rådet för utrikes frågor (utveckling) och diskuterade EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati.

Under året har EU fortsatt att arbeta för att uppmärksamma MR- försvarares viktiga roll för att skydda mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, i linje med tidigare antagna EU-riktlinjer för att skydda MR-försvarare.

Den 9 april trädde en förordning i kraft om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam. Förordningen är en viktig del av EU:s demokratiarbete då den syftar till att säkerställa att tillhandahållandet av politisk reklam sker med full respekt för EU:s grundläggande rättigheter.

21.11 Handlingsplanen för jämställdhet i yttre	Skr. 2024/25:115
förbindelser 2021–2025

EU har fortsatt genomförandet av handlingsplanen för jämställdhet i yttre förbindelser 2021–2025 som anger att EU ska vara en stark global aktör för jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. EU:s arbetsgrupp för kvinnor, fred och säkerhet som syftar till att stödja EU i arbetet med agendan för kvinnor, fred och säkerhet, har återaktiverats med aktivt deltagande från svensk sida. EU har även samordnat positioner inför multilaterala förhandlingar så som FN:s kvinnokommission och Framtidstoppmötet bland annat för att motverka de krafter som vill se en tillbakagång av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter.

21.12Nedrustning och icke-spridning

21.12.1 Massförstörelsevapen

EU deltog vid det andra mötet i den förberedande kommittén för ickespridningsfördraget mot kärnvapen (NPT) och höll bland annat EU- gemensamma anföranden i den allmänna debatten samt i debatterna i de tre kommittéerna och lade fram flera arbetspapper. EU deltog vidare vid den årliga sessionen i FN:s generalförsamlings första utskott och höll gemensamma anföranden i den allmänna debatten samt i de sju tematiska klusterdebatterna.

EU uttryckte stöd för provstoppsavtalet (CTBT) samt framhöll vikten av att avtalet träder i kraft. EU beklagade Rysslands beslut 2023 att dra tillbaka sin ratificering av CTBT.

I samband med möten i Internationella atomenergiorganets (IAEA) verkställande organ och en ministerkonferens om nukleärt säkerhetsskydd höll EU ett flertal inlägg och svarsrepliker. Rysslands aggressionskrig och illegala övertagande av Zaporizjzjas kärnkraftverk fördömdes, och EU uttryckte oro över delar av Irans kärntekniska program och landets bristande samarbete med IAEA.

Listningarna av personer och entiteter under den tematiska sanktionsregimen från 2018 mot kemiska vapen förlängdes med ett år. EU deltog aktivt och höll anföranden vid Organisationen för förbud mot

kemiska vapens (OPCW) exekutivrådsmöten och kemvapenkonventionens statspartskonferens.

EU bidrog till genomförandet av konventionen mot biologiska stridsmedel och toxinvapen (B-vapenkonventionen), bland annat genom stöd till kapacitetsbyggande insatser i utvecklingsländer och deltagande i en arbetsgrupp för stärkande av konventionen.

Skr. 2024/25:115 21.12.2 Konventionella vapen

Inom ramen för EU:s gemensamma strategi som antogs 2018 mot olagliga skjutvapen och små och lätta vapen (SALW) och ammunition fortsatte EU sitt arbete under året. Inför FN:s översynskonferens i juni om handlingsprogrammet för att bekämpa den illegala handeln med SALW antog EU rådsslutsatser på området. EU bidrog bland annat även till flera projekt som syftar till att begränsa den okontrollerade spridningen av SALW och dess ammunition i olika delar av världen. Inför den femte översynskonferensen för konventionen om förbud mot truppminor antog EU rådsslutsatser om ett stärkt förbud. Vid översynskonferensen deltog EU aktivt med gemensamma anföranden under den allmänna och de tematiska debatterna. Vidare deltog EU vid statspartsmötet för konventionen om klusterammunition och vid statspartsmötet för konventionen om vissa konventionella vapen och dess protokoll.

21.12.3 Rymden

I FN fortsätter EU att verka för globala normer och regler för ett ansvarsfullt agerande i rymden som kan minska rymdhot och risken för konflikt samt bidra till ett långsiktigt hållbart nyttjande av rymden. EU och dess medlemsstater deltar aktivt och samordnat i diskussionerna om yttre rymden i FN:s generalförsamling.

EU antog förra året en rymdstrategi för säkerhet och försvar.

21.13Strategisk exportkontroll

21.13.1 Krigsmateriel

Medlemsstaterna har under året genomfört en översyn av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel. EU och dess medlemsstater har bidragit till genomförandet av FN:s vapenhandelsfördrag och även verkat för ökad anslutning till fördraget.

21.13.2 Produkter med dubbla användningsområden

Medlemsstaterna har fortsatt arbetet med att genomföra EU:s förordning om produkter med dubbla användningsområden (2021/821). Diskussioner fördes om förslag i kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden som var ett led i arbetet med ekonomisk säkerhet. Rådsslutsatser om vitboken antogs den 30 maj.

21.14 Sanktioner

Skr. 2024/25:115

Under året har EU förstärkt, förlängt och på andra sätt justerat befintliga sanktioner när det gäller ett stort antal geografiska och tematiska sanktionsregimer. EU har infört ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sverige har varit drivande i detta arbete.

Fyra nya sanktionsregimer har antagits av EU under året. I januari antogs en sanktionsregim mot bakgrund av situationen i Guatemala. I april antogs en sanktionsregim mot dem som stödjer, underlättar eller möjliggör våldshandlingar av Hamas eller Palestinska islamiska jihad. I maj infördes, på svenskt initiativ, en sanktionsregim med anledning av det tilltagande politiska förtrycket i Ryssland. I oktober infördes en sanktionsregim syftande till att bemöta rysk hybridverksamhet som riktar sig mot EU, dess medlemsstater och internationella partners.

EU har anordnat ett flertal högnivåmöten i syfte att stärka arbetet mot kringgående av sanktionerna.

21.15Terrorism

Rådsslutsatser om att stärka kopplingarna mellan det externa och interna arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism antogs den 16 december. Rådet fattade den 19 februari beslut om att införa ett humanitärt undantag i EU:s terrorismsanktioner, som genomför FN:s säkerhetsrådsresolution 1373 (2001), för en initial period om 12 månader. Under året har rådet godkänt listningen av en person och en grupp samt avlistningen av en person under EU:s terrorismsanktioner. För första gången har en våldsbejakande högerextrem grupp (”The Base”) listats under EU:s terrorismsanktioner. Vidare har rådet godkänt listningen av en grupp och två individer samt avlistningen av en individ under EU:s sanktioner mot ISIL (Daesh) och al-Qaida.

21.16Cybersäkerhet

EU har fortsatt utveckla samarbetet inom ramen för den cyberdiplomatiska verktygslådan och gjorde bland annat ett uttalande i maj om Rysslands antagonistiska verksamhet på cyberområdet. En deklaration om folkrätten i cyberrymden antogs i november.

Sex personer har listats under den tematiska sanktionsregimen för cyberfrågor på EU-nivå för cyberangrepp mot EU:s medlemsstater och Ukraina. Tidigare listningar har även setts över.

EU har under året fortsatt delta i förhandlingarna om cyberfrågor inom FN:s generalförsamling, med fokus på en cyberbrottskonvention. EU har även agerat för att samla fortsatt stöd från så många FN-medlemsstater som möjligt för upprättandet av ett cyberhandlingsprogram. EU har genomgående värnat FN:s normativa ramverk för ansvarsfullt statligt beteende i cyberrymden.

Skr. 2024/25:115

21.17Hybridhot

EU:s arbete med att bemöta hybridhot har intensifierats under 2024 till följd av ökade ryska hybridaktiviteter i enskilda medlemsstater såväl som mot unionen i sin helhet. Inom ramen för den strategiska kompassen har EU under året vidareutvecklat arbetet med att bemöta hybridhot, inklusive att utveckla EU:s verktygslåda för hantering av hybridhot. Arbetet har handlat om att använda olika delar av EU-systemet på ett strategiskt sätt samt att identifiera nya verktyg för att bemöta hybridhot. Även en hybridsanktionsregim har införts, för att bemöta ryskt aggressivt agerande mot EU, dess medlemsstater och internationella partners.

Förslaget om att inrätta en snabbinsatsförmåga inom hybridområdet påbörjades under det svenska ordförandeskapet. En vägledande ram för det praktiska inrättandet av EU:s snabbinsatsteam för hybridhot godkändes av rådet den 21 maj. Insatsteamen kommer att möjliggöra ett skräddarsytt och riktat kortsiktigt stöd dels till medlemsstaterna, dels till uppdrag och insatser inom ramen för GSFP samt partnerländer för att motverka hybridhot och hybridkampanjer.

Till följd av att ett stort antal val ägde rum under 2024 fokuserade EU på att stärka demokratisk resiliens för att motverka otillbörlig påverkan på valprocesser, inklusive i valet till Europaparlamentet. Rådet antog den 21 maj slutsatser om demokratins motståndskraft och om skydd av valprocesser mot alla former av utländsk påverkan.

Hybridhot är också ett prioriterat område i samarbetet mellan EU och Nato, med fokus på frågor som exempelvis rör kritisk undervattensinfrastruktur.

21.18Konsulära frågor och krisberedskap

EU:s medlemsstater arbetar löpande med informations- och erfarenhetsutbyte för att säkerställa effektiva samarbetsformer och synergier på det konsulära området. Under året har fokus för diskussionen och samverkan i EU framför allt legat på den regionala spridningen och konsulära aspekter av det pågående kriget mellan Israel och Hamas i Mellanöstern. Situationen i Gaza och utvecklingen i Libanon har föranlett särskilt intensiv samordning när det gäller lägesbedömningar, transportkapaciteter och reseråd. Informationsutbyte och samverkan i EU har även ägt rum när det gäller den politiska krisen och våldsamheterna i Haiti samt om översvämningar och skogsbränder i Europa.

Kommissionen presenterade i december 2023 ett förslag till ändring av direktivet om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer och direktivet om införande av en provisorisk EU-resehandling (se faktapromemoria 2023/24: FPM37). Syftet med förslaget är att tydliggöra samordnings- och samarbetsåtgärder mellan EU:s medlemsstater för att ge bästa möjliga konsulära skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer. Ändringsförslaget har under året diskuterats i rådet.

Arbetet med att ta fram nya regler kring en gemensam provisorisk EU- resehandling (ETD), som temporärt kan ersätta ett förlorat nationellt EU-

pass, avslutades under året och kommer tillämpas i svensk lagstiftning från Skr. 2024/25:115 den 9 december 2025.

22 Den gemensamma handelspolitiken

22.1Multilaterala handelsförhandlingar

Under året har arbetet i Världshandelsorganisationen (WTO), i vilken kommissionen företräder EU och dess medlemsstater, präglats av förhandlingar inför och uppföljning av den trettonde ministerkonferensen (MC13) som genomfördes i månadsskiftet mellan februari och mars. Vid ministerkonferensen beslutades bland annat att inkorporera det plurilaterala avtalet om inhemska regler för tjänster i WTO:s regelverk. Tullmoratoriet på elektroniska överföringar förlängdes till nästa ministerkonferens 2026. En ministerdeklaration antogs om regulatoriskt samarbete för att minska tekniska handelshinder. Östtimor och Komorerna välkomnades som nya WTO-medlemmar. Därutöver har bland annat små framsteg gjorts i arbetet med att återupprätta ett fullt fungerande system för tvistlösning. Förhandlingar om förändringar av jordbruksavtalet samt en andra överenskommelse om fiskesubventioner har också fortsatt under året.

22.2Regionala och bilaterala frihandels- och investeringsskyddsavtal

Frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland trädde i kraft i maj. Europaparlamentet godkände i februari ett interimshandelsavtal med Chile och ett rådsbeslut om ingående av avtalet togs i mars. Förhandlingar om att få associeringsavtal mellan EU och Mercosur respektive EU och Mexiko på plats har fortsatt under året, och förhandlingarna med Mercosur slutfördes i december. Förhandlingarna mellan EU och Indien om ett frihandelsavtal har fortgått och tre rundor har ägt rum under året. Tre rundor har ägt rum i förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Indonesien, respektive Thailand. Förhandlingarna med Filippinerna återupptogs i mars och en första runda ägde rum i oktober.

22.3Exportkrediter

Efter att OECD:s regelverk för exportkrediter uppdaterades i juni 2023 har EU bidragit till arbetet inom ramen för utvidgningen av sektoröverenskommelsen om klimatomställning, ett arbete som fortsatte under 2024. Målsättningen är att ge mer förmånliga finansiella villkor för att främja grön omställning. EU har under året även lett arbetet med att

Skr. 2024/25:115 uppdatera regelverkets artikel 6 för att nå 1,5-gradersmålet genom utfasning av exportkreditgarantier till fossila industrier.

22.4Plurilaterala förhandlingar om e-handel

Ordförandena för de plurilaterala förhandlingarna om e-handel presenterade i juli en slutförhandlad avtalstext som flertalet förhandlande parter, inklusive EU, har anslutit sig till. Sedan dess har fokus i processen legat på stödet till utvecklingsländers möjlighet att genomföra avtalet och på avtalets rättsliga inkorporering i WTO. Förhandlingarna med 92 deltagande länder, inklusive EU, har ägt rum inom ramen för det förhandlingsmandat som antogs av rådet för utrikes frågor (handel) i maj 2019. Det slutförhandlade avtalet syftar till att förbättra villkoren för den globala elektroniska handeln till förmån för företag och konsumenter och att bidra till att integrera utvecklingsländer i den globala digitala ekonomin.

22.5Tullättnader för utvecklingsländer

Det belgiska ordförandeskapet ledde förhandlingar om ett reviderat rådsmandat för en ny förordning för EU:s system om tullättnader för utvecklingsländer (GSP). Inga nya trepartsmöten ägde rum under den resterande delen av året.

22.6Ekonomisk säkerhet

Som ett led i det fortsatta genomförandet av EU:s strategi för ekonomisk säkerhet (se faktapromemoria 2022/23:FPM115), publicerade kommissionen i januari 2024 ett paket med förslag till handels- och forskningsåtgärder för att stärka EU:s ekonomiska resiliens. Paketet inkluderar förslag om granskning av utländska investeringar, en vitbok om risker i utgående investeringar (från EU till omvärlden), exportkontroll, forskningssäkerhet och forskning kring produkter med dubbla användningsområden.

23 EU som global utvecklingspolitisk aktör

23.1EU:s utvecklingspolitik

EU och dess medlemsstater är fortsatt världens största givare av bistånd. Totalt hade EU under året en budget om drygt 16 miljarder euro för stöd till partnerländerna genom de primära EU-instrumenten för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Den 15 maj presenterade kommissionen en halvtidsutvärdering av EU:s Skr. 2024/25:115 instrument för grannskap, utveckling och internationellt samarbete –

Europa i världen (NDICI-Global Europe), som finansierar EU:s globala prioriteringar och är EU:s primära biståndsinstrument. I rådsslutsatser om halvtidsutvärderingen som antogs den 24 juni konstaterades att instrumentet över lag varit ändamålsenligt och levererat mot dess uppsatta mål. Den 31 oktober 2024 slutfördes även en halvtidsöversyn över programmeringen genom NDICI-Global Europe. Som del av halvtidsöversynen beslutades om ändringar i de fleråriga programmen samt om finansiella allokeringar för 2025–2027. Centrala prioriteringar i översynen var bland annat migration och genomförandet av EU:s Global Gateway-strategi. Under året har EU:s arbete med migration och utveckling fortskridit i linje med de prioriteringar som fastslagits inom ramen för NDICI-Global Europe samt migrations- och asylpakten. Regelbundna möten har ägt rum i den koordineringsgrupp för migration och utveckling som inrättades av kommissionen i december 2021. Ett stort antal migrationsrelaterade program och insatser har beslutats i genomförandekommittén för NDICI-Global Europe.

Team Europa-ansatsen med verktyget Team Europa-initiativen har fortsatt utvecklas för att stärka ambitionen om ett strategiskt och EU- gemensamt agerande på utvecklingsområdet. Den 2 oktober 2024 presenterade kommissionen och EU:s höga representant för utrikesfrågor ett gemensamt meddelande om att bygga hållbara internationella partnerskap som Team Europa. I meddelandet, som sammanfattar kommissionens framsteg på utvecklingsområdet, betonas bland annat ömsesidigt fördelaktiga partnerskap och stärkt resiliens.

Vid rådet för allmänna frågor den 29 januari 2024 antogs rådsslutsatser om EU:s strategi för global hälsa. Rådsslutsatserna togs initialt fram och förhandlades under Sveriges ordförandeskap våren 2023. Den 16 december antogs även rådsslutsatser om tryggad livsmedelsförsörjning samt om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Rådsslutsatser om samstämmig politik för hållbar utveckling antogs den 17 december. Rådsslutsatserna tog sikte på den nya lagstiftningsperioden under den nya kommissionen, och behandlade EU:s roll och arbete för att bidra till ett påskyndat genomförande av Agenda 2030.

EU har fortsatt att driva frågan om korruption som ett hinder för utveckling under 2024.

23.2Global Gateway-strategin

Arbetet med operationaliseringen av geopolitiska strategin Global Gateway har fortskridit under året. Den syftar till att stärka Europas förbindelser med partnerländer genom strategiska investeringar i infrastruktur, transport, energi och digitalisering, samt inom områden som hälsa, utbildning och forskning. Strategin har ett tydligt fokus på hållbar, regelbaserad och heltäckande konnektivitet där genomförandet förutsätter att även medel från den privata sektorn mobiliseras. En del Global Gateway-projekt bedrivs genom s.k. flaggskeppsprojekt inom ramen för

Skr. 2024/25:115 Team Europa-initiativ (TEI) som är ett flexibelt samordningsverktyg där flera Team Europa-aktörer (inklusive Team Sweden och andra medlemsländer, kommissionen, EIB och EBRD) samverkar.

23.3Klimat- och energidiplomati

Den 18 mars antogs rådsslutsatser om EU:s klimatdiplomati. Slutsatserna framhåller EU:s vilja till nära samarbete med länder i genomförandet av Parisavtalet och det globala ramverket för biologisk mångfald. Slutsatserna betonade vikten av att dra nytta av de möjligheter en påskyndad grön omställning erbjuder genom stärkt konkurrenskraft, jobbskapande och tillväxt. I slutsatserna fastslogs även EU:s målsättning om att enas om ett nytt klimatfinansieringsmål vid FN:s klimattoppmöte COP 29 i november, och avsikten att stödja länder i utarbetandet av de nya nationella klimatplaner som ska lämnas in före COP 30 i november 2025.

23.4EU:s humanitära bistånd och EU:s roll som humanitär aktör

EU och dess medlemsstater är bland de största humanitära givarna i världen. Under året uppgick kommissionens generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärders initiala budget för humanitärt bistånd till 1,8 miljarder euro. Sedan februari 2022 har 950 miljoner euro i humanitärt bistånd allokerats till civila som drabbats av kriget i Ukraina. Därutöver har EU allokerat 940 miljoner euro i humanitärt bistånd till Palestinaflyktingar och befolkningen i Gaza och på Västbanken sedan den 7 oktober 2023. I mars stod kommissionen och det belgiska ordförandeskapet medvärdar för Europeiskt humanitärt forum för att synliggöra och stärka EU:s roll i en situation med kraftigt ökade humanitära behov i världen. Forumet samlade över 5 000 deltagare och ledde till utfästelser om humanitär finansiering för 2024 om totalt 7,7 miljarder euro. Det humanitära biståndet har under året följts upp av rådet. Särskilt fokus har riktats mot respekt för och upprätthållande av internationell humanitär rätt, humanitärt tillträde och en utökad humanitär givarbas.

23.5 Global hälsa

	EU är en viktig aktör inom global hälsa. Arbetet för ett samlat och
	koordinerat arbete på hälsoområdet inom Team Europa intensifierades
	ytterligare under året. I början av året antogs rådsslutsatser om EU:s
	strategi för global hälsa. Under året har genomförandet av strategin
	påbörjats på flera nivåer. Den första utvärderande rapporten om
	genomförandet av strategin kommer att redovisas i början av 2025.
	Arbetet för global hälsa pågår även inom EU:s stora investeringssatsning
	Global Gateway, där hälsa är ett av fem prioriterade områden. På regional
46	nivå bedriver EU ett aktivt arbete inom global hälsa inom fem s.k. Team
46

Europa-initiativ. EU är en stor finansiär av globala hälsoinsatser, med Skr. 2024/25:115 betydande inflytande. Under Mpox-utbrottet i Demokratiska republiken

Kongo i augusti donerades ca 215 000 doser vaccin genom EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (HERA). Insatsen berömdes för sin skyndsamhet och var ett effektivt sätt för EU att bekräfta sin roll som en central aktör för global hälsa.

24EU:s bilaterala och regionala förbindelser

24.1Samarbete mellan EU och Efta-länderna

Två möten hölls under året i rådet för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), vilket är det högsta organet inom EES och i vilket EU, Island, Liechtenstein och Norge ingår. Vid EES-rådets möte den 28 maj diskuterades EES-avtalets övergripande funktion. En orienteringsdebatt hölls om den gröna omställningens roll i Europas konkurrenskraft samt en informell politisk dialog som fokuserade på Ukraina, Ryssland, Georgien och Mellanöstern. Parterna gjorde ett gemensamt uttalande med anledning av 30-årsdagen av EES-avtalets ikraftträdande. I EES-rådet den 25 november hölls en orienteringsdebatt om att stärka Europas konkurrenskraft samt en politisk dialog om Ukraina, Arktis och Mellanöstern.

EU och Schweiz inledde förhandlingar i mars 2024 i syfte att säkerställa rättvis konkurrens mellan företag i EU och Schweiz som är verksamma på den inre marknaden samt att garantera skyddet av EU-medborgares rättigheter i Schweiz. Förhandlingarna slutfördes den 20 december och omfattar sju olika avtal om den inre marknaden: fri personrörlighet, ömsesidigt godkännande av varor, landtransporter, lufttransporter, jordbruksfrågor, elektricitet samt livsmedelssäkerhet. Därutöver ska parterna samarbeta om forskning och hälsa samt inrätta en politisk dialog.

24.2Östliga partnerskapet

Östliga partnerskapet (ÖstP) fortsätter att vara en viktig plattform för regionalt samarbete mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och ryska destabiliseringsförsök i partnerländerna. Det finns fortfarande en samsyn bland partnerländerna, EU:s medlemsstater och EU-institutionerna om att partnerskapet kan leverera relevant stöd för reformer i partnerländerna. Pågående diskussioner om ÖstP:s framtid fokuserar bland annat på hur partnerskapet bäst ska kunna komplettera utvidgningsprocessen för kandidatländerna, men även hur EU fortsatt ska kunna främja reformer i samtliga partnerländer med undantag för Belarus. Stödet till belarusiska aktörer i exil är samtidigt fortsatt viktigt, och ÖstP är EU:s främsta plattform för detta stöd.

Skr. 2024/25:115

24.3Centralasien

EU:s dialog med Centralasien har fortsatt att intensifieras och sker mot bakgrund av ett växande partnerskap, vilket återspeglas i EU:s strategi för samarbetet med länderna i regionen som antogs 2019. Syftet med strategin är att främja ett strategiskt partnerskap som ökar det politiska och ekonomiska samarbetet samt fördjupar arbetet kring demokrati och mänskliga rättigheter.

EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik besökte Kazakstan och Kirgizistan i slutet på sommaren vilket föregicks av undertecknandet av ett nytt fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kirgizistan i juni. Arbetet med ett liknande avtal med Uzbekistan har pågått under året. Under 2024 har arbetet med att utveckla hållbara transportvägar mellan Centralasien och EU också fortsatt, bland annat inom ramen för Global Gateway.

24.4Östeuropa

24.4.1Armenien

I februari enades EU och Armenien om att inleda arbetet med en ny partnerskapsagenda för att stärka och fördjupa samarbetet. I april presenterade kommissionen en återhämtnings- och tillväxtplan för Armenien motsvarande 270 miljoner euro för perioden 2024–2027. I juli beslutade EU att för första gången stödja Armenien med icke-dödlig utrustning genom den europeiska fredsfaciliteten. EU har även initierat en dialog om visaliberalisering med Armenien. EU har under året uttryckt sitt fortsatta stöd till en hållbar och långsiktig fred mellan Armenien och Azerbajdzjan, med grund i respekt för respektive lands suveränitet och territoriella integritet. Fredssamtalen mellan parterna har under 2024 övergått till ett i huvudsak bilateralt format. EU:s civila observatörsmission har fortsatt att verka i Armenien under 2024.

24.4.2Azerbajdzjan

EU har understrukit Azerbajdzjans ansvar för att säkerställa upprätthållandet av mänskliga rättigheter i landet och uppmanat till frigivande av personer som fängslats för att ha nyttjat sina grundläggande fri- och rättigheter. EU har fortsatt sitt samarbete med Azerbajdzjan på energiområdet. I mars lanserade EU ett initiativ för minröjning i Azerbajdzjan med bidrag från ett tiotal av EU:s medlemsstater. Under 2024 ägde presidentval rum i Azerbajdzjan i februari och parlamentsval i september. EU har konstaterat att valen skedde i en restriktiv politisk miljö med lagstiftning som begränsade grundläggande fri- och rättigheter och som omöjliggjorde genuin pluralism. I november deltog EU i den globala klimatkonferensen COP29 som Azerbajdzjan stod värd för i Baku.

24.4.3 Georgien

Skr. 2024/25:115

I juni 2024 konstaterade Europeiska rådet i sina slutsatser att Georgiens EU-närmande i praktiken hade avstannat till följd av den georgiska regeringens agerande. Europeiska rådets slutsatser föranleddes bland annat av antagandet i Georgien av en lag om transparens för utländskt inflytande, som inskränkte civilsamhällets möjlighet att verka i landet. I september antog det georgiska parlamentet även ett lagpaket om familjevärderingar och skydd av minderåriga, som inskränkte hbtqipersoners åtnjutande av de mänskliga fri- och rättigheterna. I oktober bekräftade Europeiska rådet i sina slutsatser att EU-närmandet hade avstannat. I kommissionens utvidgningsrapport noterades bristen på framsteg i förhållande till kommissionens rekommendationer och en tillbakagång när det gäller demokrati och yttrandefrihet. EU har även beslutat att pausa stödet till Georgien genom den europeiska fredsfaciliteten. Kommissionen har avstått från utbetalningar av budgetstöd till Georgien, men har ökat stödet till civilsamhället och oberoende medier.

I oktober genomfördes parlamentsval i Georgien. Valobservatörer, inklusive från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), rapporterade om allvarliga oegentligheter, såsom hot och påtryckningar på väljare och en ojämn spelplan till förmån för regeringspartiet. Valresultatet har ifrågasatts av civilsamhället och oppositionen. EU har uppmanat till en transparent och oberoende utredning av de rapporterade oegentligheterna.

EU fortsätter stödja Georgiens suveränitet och territoriella integritet. EU:s observatörsinsats i Georgien har fortsatt verka utan tillträde till utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien.

24.4.4Moldavien

I juni höll EU den första mellanstatliga regeringskonferensen med Moldavien, vilket formellt inledde anslutningsförhandlingarna med landet. I kommissionens utvidgningsrapport som presenterades i oktober framhölls att Moldavien fortsatte att göra framsteg inom flertalet områden samt att kommissionen såg fram emot att öppna förhandlingskluster ett så snart som möjligt under 2025. I oktober genomfördes en folkomröstning som bekräftade Moldaviens målsättning att bli medlem i EU. I november fick den sittande presidenten Maia Sandu förnyat mandat att leda landet. Folkomröstningen och presidentvalet präglades av omfattande påverkansoperationer från Ryssland och dess ombud bland annat i form av desinformationskampanjer och röstköp.

I april undertecknade EU och Moldavien ett bilateralt säkerhets- och försvarspartnerskap. EU har gett fortsatt stöd för att stärka Moldaviens förmåga att motstå destabiliseringsförsök från Ryssland, bland annat genom EU:s partnerskapsinsats i Moldavien och den europeiska fredsfaciliteten. EU har även antagit ytterligare sanktioner mot personer och entiteter som försökt destabilisera landet. I oktober presenterade kommissionen en tillväxtplan för Moldavien och lade fram ett förslag om en reform- och tillväxtfacilitet om 1,8 miljarder euro för perioden 2025–

Skr. 2024/25:115 2027. I februari förlängdes suspenderingen av importtullar och kvoter för moldavisk export till EU till juli 2025, samtidigt som skyddet för känsliga jordbruksprodukter stärktes genom en skärpning av de skyddsåtgärder som redan ingick i gällande reglering.

24.4.5Belarus

Belarus har vid flera tillfällen återfunnits på EU:s dagordning. EU har återkommande fördömt Belarus stöd till Rysslands aggression mot Ukraina. EU har även fördömt den omfattande interna repressionen och uppmanat till frigivning av alla politiska fångar. I februari antogs rådsslutsatser om situationen i Belarus och beslut att förlänga de restriktiva åtgärderna mot Belarus med ett år. Situationen i Belarus diskuterades vid mötet i rådet för utrikes frågor i mars. I juni antogs nya sektoriella och individuella restriktiva åtgärder mot Belarus med anledning av situationen i landet och inblandningen i Rysslands aggression mot Ukraina. Inför årsdagen av presidentvalet i Belarus i augusti 2020 samt i december införde EU även nya individuella restriktiva åtgärder med anledning av den ökade inhemska repressionen i landet. I juni och december hölls möten mellan de belarusiska demokratiska krafterna och EU-institutionerna inom ramen för EU:s konsultativa grupp.

	24.4.6	Ukraina
	Under året har stödet till Ukraina varit fortsatt högprioriterat och
	diskuterats under samtliga möten i rådet för utrikes frågor och Europeiska
	rådet samt vid ett flertal andra rådsmöten. Flera resor till Ukraina har
	genomförts av höga EU-företrädare och det politiska arbetet har i stor
	utsträckning präglats av stöd till Ukrainas diplomatiska ansträngningar,
	inklusive Ukrainas fredsformel. EU har också bidragit till arbetet för
	ansvarsutkrävande för Rysslands brott i och mot Ukraina.
	Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU:s
	medlemsstater och finansiella institutioner mobiliserat omkring 134
	miljarder euro i finansiellt och militärt stöd till Ukraina. Den 28 februari
	2024 gav rådet slutligt klartecken för halvtidsöversynen av EU:s
	långtidsbudget och inrättade en Ukrainafacilitet (beslutet trädde i kraft den
	1 mars 2024). Faciliteten uppgår till 50 miljarder euro 2024–2027 och
	bidrar till makroekonomisk stabilitet, mobiliserar privata investeringar och
	stödjer Ukrainas uppbyggnads- och reformarbete. EU har dessutom
	bidragit med över två miljarder euro i energistöd till Ukraina, inte minst
	inför vintern i ljuset av riktade ryska attacker mot energiinfrastruktur.
	EU:s militära stöd till Ukraina uppgår till 48 miljarder euro, inklusive
	genom stöd via fonden för bistånd till Ukraina (UAF) som inrättats inom
	ramen för den europeiska fredsfaciliteten efter beslut i rådet för utrikes
	frågor den 18 mars 2024. Rådet har även beslutat om att förlänga EU:s
	rådgivande insats för reformer av den civila säkerhetssektorn respektive
	EU:s militära utbildningsinsats.
	Den 27 juni 2024 ingick EU och Ukraina i en överenskommelse om
	säkerhetsåtaganden för Ukraina. Detta skedde i samband med ett möte i
50	Europeiska rådet och gjordes i linje med en deklaration om långsiktigt stöd

till Ukraina som G7-länderna, EU samt Ukraina enades om vid Natos Skr. 2024/25:115 toppmöte i Vilnius den 12 juli 2023.

EU har fortsatt upprätthålla solidaritetskorridorer för Ukraina för att möjliggöra export av ukrainska varor. Den 8 april bekräftades dessutom en förlängning av EU:s tillfälliga autonoma handelslättnader som löper till den 5 juni 2025. Totalt har dessa åtgärder möjliggjort ukrainsk export av 154 miljoner ton varor mellan maj 2022 och augusti 2024.

Den 12 mars 2024 lämnade kommissionen över ett utkast till förhandlingsramverk till rådet. Europeiska rådet välkomnade den 21–22 mars Ukrainas reformframsteg och bjöd in rådet att anta förhandlingsramverket, vilket antogs av rådet den 21 juni. Den 25 juni 2024 hölls den första mellanstatliga regeringskonferensen mellan EU och Ukraina, vilken formellt inledde Ukrainas EU-medlemskapsförhandlingar. Parallellt pågår kommissionens screeningprocess för att bedöma graden av Ukrainas anpassning till EU:s regelverk. Kommissionens utvidgningsrapport för 2024 som presenterades den 30 oktober bekräftade att Ukraina fortsätter göra betydande reformframsteg trots Rysslands invasion av landet.

24.4.7Ryssland

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har i grunden förändrat EU:s politik gentemot Ryssland. EU:s kontakter med Ryssland förblir kraftigt begränsade. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och dess globala konsekvenser har behandlats vid samtliga möten i Europeiska rådet och rådet för utrikes frågor samt flera andra rådsmöten. Frågor som har diskuterats är bland annat europeisk motståndskraft, stöd till partnerländer samt fortsatt EU-engagemang för ryskt civilsamhälle och oberoende medier.

EU har ökat pressen på Ryssland ytterligare genom nya restriktiva åtgärder för att begränsa den ryska statens inkomster och krigsförmåga. De nya sanktionerna omfattar bland annat förbud mot import av rysk LNG till europeiska LNG-terminaler som inte är anslutna till EU:s gemensamma gasnätverk, förbud mot omlastning av rysk flytande naturgas på EU:s territorium för vidare frakt, förbud mot tillhandahållande av tjänster till fartyg som bidrar till Rysslands krigsförmåga, möjlighet att belägga enskilda fartyg med sanktioner samt fler import- och exportkontroller. Under året har det även införts utökade restriktioner för obemannade luftfartyg (drönare), varuexport och handelsbegränsningar för utrustning som används främst för övervakning och avlyssning av intern telekommunikation. EU har även beslutat om att införa importtullar på jordbruksprodukter från Ryssland och Belarus för att ytterligare sätta ekonomisk press på Ryssland och begränsa dess intäkter. Beslut har även fattats om att använda den extraordinära avkastningen från immobiliserade tillgångar tillhörande den ryska centralbanken, så att tillgängliga medel kan användas för att stödja Ukraina. EU har mot bakgrund av den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död också upprättat en sanktionsregim med anledning av den interna repressionen i Ryssland. EU har även etablerat en ny sanktionsregim med anledning av rysk

destabiliserande verksamhet. Sanktionerna syftar till att bemöta

Skr. 2024/25:115 hybridverksamhet som riktar sig mot EU, dess medlemsstater samt internationella partners.

EU har också verkat för att begränsa Rysslands negativa påverkan och inflytande i internationella forum som svar på landets destabiliserande åtgärder utomlands.

24.5Arktis

Förhandlingarna om rådsslutsatserna om EU:s Arktisstrategi är fortsatt senarelagda med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

24.6Mellanöstern

24.6.1Syrien

Maktskiftet i Syrien har lett till ett ökat engagemang från EU – såväl politiskt som via biståndet.

EU och dess medlemsstater är den största givaren av stöd för att lindra konsekvenserna av Syrienkonflikten, med mer än 380 miljarder kronor i stöd sedan 2011. I maj 2024 stod EU, för åttonde året i rad, värd för en givarkonferens för behövande i Syrien och de grannländer som mottagit ett stort antal syriska flyktingar.

Efter Assadregimens fall i december utökade EU omedelbart sitt humanitära stöd i Syrien, bland annat genom att upprätta en humanitär luftbro med 100 ton förnödenheter till behövande. EU har därtill upprepade gånger uttryckt sitt politiska stöd för det syriska folket, bland annat vid rådet för utrikes frågor den 16 december och i Europeiska rådets slutsatser den 19 december. I dessa betonades att alla syriers mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors och flickors rättigheter, behöver tillgodoses, liksom att Syriens suveränitet och territoriella integritet måste respekteras i enlighet med internationell rätt. EU-ländernas ledare har även understrukit vikten av en fredlig övergångsperiod och en inkluderande politisk process ledd av det syriska folket, i enlighet med principerna i FN- resolution 2254.

Den sanktionsregim som utformats som ett svar på den förra regimens brutala agerande har modifierats något under året, före Assad-regimens fall i december, genom tillägg av namn och förlängning av humanitärt undantag.

Utvecklingen i Syrien har satt i gång flera processer inom EU kring frågor som ökat stöd och sanktionslättnader. Europeiska rådet har också uppdragit åt institutionerna att presentera förslag på EU-stöd till Syrien.

24.6.2Den israelisk-palestinska konflikten

Europeiska rådet har under året uttryckt djup oro över upptrappningen av konflikten i Mellanöstern och den risk detta innebär för hela regionen. EU- ländernas ledare har uppmanat alla parter att visa återhållsamhet, att

omedelbart sätta stopp för alla fientligheter och fullt ut följa internationell Skr. 2024/25:115 rätt, inbegripet internationell humanitär rätt.

Under året har EU kritiserat åtgärder som bidragit till ökade spänningar och underminerat en tvåstatslösning, såsom israelisk bosättningsexpansion, demoleringar, vräkningar och bosättarvåld. Under 2024 har EU även infört sanktioner mot våldsamma bosättare.

EU har fördömt återkommande raketattacker mot Israel från Hamas och andra grupper. Hamas och Palestinska islamiska jihad har sedan länge varit terroristlistade av EU. En särskild sanktionsregim har inrättats för att på ett mer effektivt sätt kunna kringskära dessas finansiering.

Läget i Mellanöstern har upprepade gånger tagits upp av såväl Europeiska rådet som rådet för utrikes frågor.

EU har uttryckt djup oro över den svåra humanitära situationen i Gaza och efterlyst obehindrat humanitärt tillträde samt krävt att gisslan som hålls i Gaza ovillkorligen ska släppas. EU har även varit tydlig med att förutsättningar, för att återuppta fredsprocessen, med målet om en förhandlad tvåstatslösning, måste skapas.

EU har stått fast vid sitt åtagande att ge behovsbaserat bistånd till befolkningen i Mellanöstern, med särskilt fokus på de mest utsatta, och att fortsätta att öka det humanitära engagemanget med tanke på de växande behoven.

24.6.3Iran

EU har framfört gemensamma budskap och vidtagit åtgärder med anledning av händelseutvecklingen i Iran under året, inklusive kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet, samt med anledning av Irans regionala agerande. I maj beslutade rådet att utöka sanktionsregimen, riktat mot Irans militära stöd till Ryssland och till väpnade grupper i Mellanöstern. Ytterligare utökningar av denna sanktionsregim beslutades i november. Ett antal individer och enheter har också listats under denna regim.

24.6.4 Jemen

EU har fortsatt med sin roll i de internationella fredsansträngningarna i
Jemen, som omfattar politiskt stöd, humanitärt stöd, utvecklingsinsatser
samt stöd till fredsarbetet genom dialoginitiativ. Detta arbete sker i
enlighet med de rådsslutsatser om EU:s engagemang i Jemen som antogs
i december 2022.
EU har fortsatt bidra till humanitär givarsamordning. Kommissionen
och Sverige stod i maj värd för det sjätte humanitära mötet om Jemen på
senior tjänstemannanivå, som mobiliserade 8,5 miljarder kronor från
givare till responsen.
EU:s humanitära stöd till Jemenkrisen uppgår under året till knappt 1,5
miljarder kronor.
I ett uttalande den 12 januari uttryckte EU sitt stöd för FN-resolution
2722 (2024) som starkt fördömde och krävde ett slut på huthirebellernas
attacker mot internationell sjöfart i Röda havet som pågått sedan november
2023.	53

Skr. 2024/25:115 24.6.5 Libanon

Libanon har haft en mer framträdande plats på den europeiska dagordningen det senaste året. Rådsslutsatser om vikten av nedtrappning i Libanon antogs i april. I maj besökte kommissionens ordförande Libanon och aviserade ett stödpaket på en miljard euro för att stödja landets flyktingmottagande. Mot bakgrund av konflikten mellan Israel och Hizbollah ökade EU sitt humanitära stöd till Libanon till över 100 miljoner euro för 2024. Libanon diskuterades vid ett extrainsatt möte i rådet för utrikes frågor den 30 september. EU gav under året 22 miljoner euro i stöd till Libanons försvarsmakt genom den europeiska fredsfaciliteten. Inga listningar har ännu gjorts under EU:s sanktionsregim med anledning av situationen i Libanon som antogs 2021.

Efter att ett avtal om vapenvila mellan Libanon och Israel trädde i kraft den 27 november antogs rådsslutsatser i december där vapenvilan välkomnades och parterna uppmanades att respektera avtalet. Rådsslutsatserna understryker UNIFIL:s fundamentala roll i att stabilisera södra Libanon, och ger sitt stöd för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1701.

24.6.6Södra grannskapet och Medelhavsunionen

EU:s dialog och samarbete med länderna i det södra grannskapet har fortsatt att utvecklas, på basis av den nya agendan för Medelhavet som antogs i april 2021. Under året har arbetet fortsatt med den reformprocess som inleddes 2023 för att se över Unionen för Medelhavets (UfM) verksamhet, struktur, resurser och eventuella mandat för en starkare union

isamband med organisationens 15-årsjubileum. Ett utrikesministermöte hölls i UfM den 28 oktober med fokus på reformprocessen och utvecklingen i Palestina, Israel, Libanon och övriga regionen.

24.6.7 Egypten

Den 17 mars 2024 undertecknade EU och Egypten en strategisk partnerskapsdeklaration. Partnerskapet inkluderar sex områden: politiska relationer, ekonomisk stabilitet, investeringar och handel, migration och mobilitet, säkerhet och demografi. Partnerskapet stöds av ett ekonomiskt paket med bland annat makrofinansiellt stöd till Egypten på upp till fem miljarder euro.

24.6.8Tunisien

I mars 2024 utbetalade EU ett finansiellt stöd till Tunisien om 150 miljoner euro för genomförandet av samförståndsavtalet från 2023 mellan EU och Tunisien. Situationen i Tunisien diskuterades den 24 juni 2024 vid rådet för utrikes frågor utifrån den negativa demokratiska utvecklingen i landet. I juni 2024 undertecknade EU ett samförståndsavtal om energi med Tunisien.

24.6.9 Marocko

Skr. 2024/25:115

Den 4 oktober 2024 meddelade EU-domstolen ett slutligt avgörande om EU:s jordbruks- och fiskepartnerskapsavtal med Marocko från 2019 och som bland annat behandlar frågan om samtycke från det västsahariska folket för dessa avtal. I Europeiska rådets slutsatser från den 17 oktober 2024 noterades det slutliga avgörandet och vikten av EU:s strategiska partnerskap med Marocko. Den 25 november 2024 lanserade EU ett programstöd till Marocko på 190 miljoner euro för återuppbyggnad efter jordbävningen som drabbade landet i september 2023.

24.6.10 Jordanien

Den 15 juli 2024 hölls det femtonde mötet i EU:s och Jordaniens associeringsråd. Under mötet kom parterna överens om att arbeta mot ett uppdaterat strategiskt partnerskap mellan EU och Jordanien.

Som en del av det bilaterala samarbetet deltog EU som valobservatör i de jordanska parlamentsvalen den 10 september, med en insats om 120 utsända, inklusive från Sverige. Därtill beslutade EU under 2024 att ge 13,25 miljoner euro i stöd till den jordanska försvarsmakten inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten

24.6.11 Gulfen

EU har under året tagit tydliga steg för att utveckla sitt strategiska engagemang i Gulfregionen. Utgångspunkten för arbetet har varit de rådsslutsatser om ett strategiskt partnerskap mellan EU och länderna kring Gulfen som antogs i juni 2022.

Den 22 april stärktes dialogen med Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) om säkerhetsfrågor då ett första högnivåforum om regional säkerhet och samarbete mellan EU och GCC på utrikesministernivå hölls i Luxemburg. Den 16 oktober hölls det första toppmötet mellan EU och GCC i Bryssel. Vid toppmötet bekräftades viljan att stärka det breda samarbetet med Gulfländerna, att främja global och regional säkerhet och att fortsätta skapa gemensamt välstånd för medlemsländernas befolkningar (EU och GCC).

24.7Amerika

24.7.1Nordamerika

USA

Det europeiska samarbetet med USA har under året varit mycket långtgående och pågått inom ett flertal områden. I synnerhet har handels- och teknikfrågor samt säkerhets- och utrikespolitiken stått högt på den

Skr. 2024/25:115 transatlantiska dagordningen. Politiska högnivåmöten och konsultationer har kontinuerligt ägt rum.

Under året har två möten hållits inom handels- och teknikrådet mellan EU och USA (Trade and Technology Council), ett i Washington D.C i januari och ett i Leuven i april. Områden som diskuterats innefattar bland annat artificiell intelligens och halvledare. Ett flertal ministrar från USA har deltagit, däribland USA:s utrikesminister. Rådet utgör det huvudsakliga forumet för USA:s och EU:s samordning av strategier för strategiska globala handels-, ekonomi- och teknikfrågor. I mars hölls det elfte mötet i energirådet mellan EU och USA i Washington D.C.

Kanada

I februari hölls det årliga mötet i den gemensamma kommittén för EU:s frihandelsavtal med Kanada (CETA). Fortsatt samarbete har även skett inom ramen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Kanada, där Kanada bland annat anslutit sig till EU:s forskningsinitiativ Horisont Europa. Dessutom har en dialog om hälso- och sjukvårdspolitik upprättats under partnerskapet.

	24.7.2	Latinamerika
	Arbetet med att följa upp de åtaganden EU gjorde i samband med
	toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens
	stater (CELAC) i juli 2022 har fortsatt under året. Inom ramen för Global
	Gateway har listan med s.k. flaggskeppsinitiativ för samarbeten inom en
	rad prioriterade områden för 2024 och framåt uppdaterats. I juli reste en
	Team Europa-delegation, i vilken Sverige ingick, till Costa Rica för att
	presentera ett projekt som finansierats via Global Gateway till stöd för
	landets näringsliv, myndigheter och regering. Projektet innehöll ett
	systemkomplett förslag till grön omställning av lokaltrafiken i
	huvudstaden San José.
	I februari ratificerade Europaparlamentet ramavtalet mellan EU och
	Chile. I och med Chiles ratificering av avtalet i november kommer
	interimshandelsavtalet träda i kraft under första halvan av 2025. Utöver
	avtalets geopolitiska betydelse väntas de förstärkta handelsförbindelserna
	gynna båda sidors ekonomiska utveckling, tillväxt och sysselsättning. De
	strategiska partnerskapen mellan EU och Brasilien respektive Mexiko har
	fortlöpt under året.
	Två EU27-uttalanden har publicerats och Europeiska rådet antog vid sitt
	möte den 17 oktober slutsatser om Venezuela mot bakgrund av valet den
	28 juli. EU har ställt krav på att den venezolanska valmyndigheten
	publicerar samtliga röstlängder, tillåter en oberoende verifiering samt att
	regimen upphör med förtryck av oppositionella. Sverige har även inom EU
	verkat för en översyn av EU:s avtal om politisk dialog och samarbete
	(PDCA) med Kuba.
	Rådet har under året beslutat att förlänga de riktade restriktiva
	åtgärderna med anledning av situationerna i Nicaragua och Haiti med
	ytterligare ett år. De restriktiva åtgärderna med anledning av situationen i
56	Venezuela förlängdes till den 10 januari 2026.

Mot bakgrund av allvarliga försök att underminera demokratin och Skr. 2024/25:115 rättsstaten i Guatemala beslutade rådet den 13 januari 2024 att införa

riktade restriktiva åtgärder mot de personer, enheter eller organ som är ansvariga för åtgärder som undergräver demokratin, rättsstatens principer eller den fredliga maktövergången i Guatemala. Fem individer omfattas för närvarande av EU:s sanktionsregim.

24.8Afrika

24.8.1EU och Afrikanska unionen

Under 2024 fortsatte arbetet med att följa upp de åtaganden EU gjorde i samband med toppmötet mellan EU och Afrikanska Unionen i februari 2022. Inom ramen för Global Gateway togs en lista fram med flaggskeppsförslag för samarbeten inom en rad prioriterade områden för 2025. Global Gateway omfattar 150 miljarder euro för att stödja en stark och inkluderande, samt grön och digital återhämtning och omställning i Afrika fram till 2027.

24.8.2Relationen med Afrika, Karibien och Stilla havet samt de ekonomiska partnerskapsavtalen

Samoaavtalet, det nya partnerskapsavtalet mellan EU, dess medlemsstater och länderna i Afrika, Karibien och Stilla havet (AKS), trädde i kraft den 1 januari. Samoaavtalet ersätter Cotonouavtalet från 2000. Avtalet innehåller gemensamma principer och fastställer prioriterade samarbetsområden. Under året har riktlinjer för partnerskapsdialoger inom ramen för Samoa-avtalet tagits fram.

Under 2024 ingick Sverige ett avtal med Europeiska investeringsbanken om bidrag till den nyinrättade förvaltningsfonden för Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (ACP Trust Fund). Det övergripande syftet med förvaltningsfonden är att stödja Afrika, Karibien och Stillahavsområdet att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030.

Förhandlingar om ekonomiska partnerskapsavtal mellan EU och AKS- länder har fortsatt under året. Ett interimistiskt ekonomiskt partnerskapsavtal med Kenya trädde i kraft den 1 juli. Avtalet syftar till att öppna upp för ökad handel mellan EU och Kenya.

Investeringsförenklingsavtalet för hållbara investeringar med Angola trädde i kraft den 1 september.

24.8.3Afrikas horn

Rådet för utrikes frågor diskuterade Afrikas horn den 18 november.

Skr. 2024/25:115	Somalia
	EU har fortsatt att verka för framsteg när det gäller utvecklingen i Somalia
	genom bland annat politisk dialog, utvecklingssamarbete, humanitärt
	bistånd, civila och militära krishanteringsinsatser inom ramen för den
	gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och insatser genom den
	europeiska fredsfaciliteten. Dialogen har bland annat förts utifrån den
	gemensamma färdplanen från 2023 för EU:s och Somalias samarbete.
	Under året har bland annat EU:s fortsatta stöd till säkerhetsarkitekturen
	i Somalia diskuterats utifrån FN-mandatet för Afrikanska unionens
	övergångsinsats i Somalia (ATMIS).
	EU har vidare understrukit vikten av att respektera Somalias enighet,
	suveränitet och territoriella integritet mot bakgrund av en
	överenskommelse i januari 2024 mellan Etiopien och Somaliland i norra
	Somalia.

Sudan

EU har, mot bakgrund av det pågående inbördeskriget i Sudan och den stora humanitära krisen, gett omfattande humanitärt bistånd samt fortsatt att fördöma de våldsamma striderna och brotten mot den internationella humanitära rätten. EU har vidare framhållit vikten av humanitärt tillträde, skydd av civila och ett omedelbart eldupphör.

Den 8 oktober beslutade EU om en ettårig förlängning av den befintliga sanktionsregimen som antogs den 9 oktober 2023. Sanktionsregimen möjliggör att införa restriktiva åtgärder mot individer, entiteter och organ som undergräver stabiliteten och den politiska övergången i Sudan. I januari listade rådet sex personer och sex entiteter inom sanktionsregimen, och i december beslutade rådet om en listning av ytterligare fyra personer.

Rådet för utrikes frågor behandlade Sudan den 22 april, samt inom ramen för en diskussion om Afrikas horn den 14 oktober och 18 november. Även vid Europeiska rådet den 17 oktober antogs slutsatser om situationen i Sudan. Europeiska rådet fördömde angreppen på civila, uppmanade parterna att skydda civila och underlätta humanitärt bistånd, samt uppmanade till ett omedelbart upphörande av fientligheterna till förmån för en hållbar lösning av konflikten genom dialog.

EU:s budgetstöd till Sudan har varit pausat sedan militärkuppen 2021. Under året bidrog EU med 143 miljoner euro i humanitärt stöd till Sudan.

EU ger även fortsatt stöd till regionala och internationella medlingsförsök, bland annat genom EU:s särskilda sändebud för Afrikas horn, inklusive initiativ från det civila samhället.

Sahel och Västafrika

	Det fortsatt försämrade säkerhetsläget och den fortsatt negativa politiska
	utvecklingen i Sahel har inneburit att EU:s engagemang i regionen stått
	högt på EU:s dagordning. Rådet för utrikes frågor diskuterade den 19
	februari ett anpassat EU-engagemang för Sahel, inklusive
	handlingsalternativ inom respektive instrument och politikområde. Under
58	våren fördes därefter fördjupade diskussioner om hur EU:s
58

utvecklingssamarbete med Mali, Niger och Burkina Faso ska anpassas mot Skr. 2024/25:115 bakgrund av den negativa utvecklingen i dessa länder med fortsatt

militärstyre, ökad politisk repression och brist på politisk vilja att återgå till demokratiskt och civilt styre. I november beslutade EU att initiera en regional individuell stödåtgärd med fokus på hantering av irreguljär migration i och från regionen samt sysselsättning för unga.

I maj 2024 enades rådet om att inte förlänga mandaten för tre av EU:s militära och civila krisinsatser i regionen, varav två i Niger och en i Mali. EU:s militära stödinsats och den civila krisinsatsen EUCAP i Niger avvecklades i juni med anledning av det fortsatta allvarliga politiska läget i landet och att den nigeriska militärjuntan tidigare upphävt statusavtalet för EU:s insatser i landet. EU:s militära träningsmission EUTM lämnade Mali i juni 2024 efter 11 år i landet.

EU har fördjupat sitt engagemang för att stödja kuststaterna i Guineabukten. Den 26 mars och den 29 april antogs rådsbeslut om stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten (EPF) till Ghana och Elfenbenskusten. Rådet fattade den 21 maj, 13 juni och 15 juli beslut om tre EPF-stöd till Benin. Tillsammans med EU:s säkerhets- och försvarsinitiativ för Guineabukten utgör EPF-stöden till Ghana, Elfenbenskusten och Benin en viktig del i EU:s ökade ansträngningar att motverka spridningseffekter av instabilitet i Sahel och främja säkerhet i Västafrika.

24.8.4 Östra och södra Afrika

Moçambique

Mandatet för EU:s militära utbildningsinsats EUTM-Moçambique avslutades under 2024. I september initierades EU:s nya militära utbildningsinsats EUMAM Moçambique. I november förnyades EU-stöd till Rwandas insats i den nordliga provinsen Cabo Delgado inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten. Utöver ett omfattande utvecklingssamarbete (428 miljoner euro för perioden 2021–2024), bidrog EU under 2024 med humanitärt stöd om 16,5 miljoner euro till Moçambique.

I oktober hölls allmänna val i Moçambique där EU närvarade med en valobservatörsmission.

Demokratiska republiken Kongo och Stora sjöregionen

Stora sjöregionen diskuterades vid rådet för utrikes frågor den 24 juni. Vid
rådsmötet den 28 juli utnämndes en svensk diplomat till den återinrättade
positionen som EU:s särskilda representant för Stora sjöregionen. Samma
månad uppförde EU nio individer och en entitet på listan för restriktiva
åtgärder med hänsyn till situationen i Demokratiska republiken Kongo.
Utöver ett omfattande utvecklingssamarbete (424 miljoner euro för
perioden 2021–2024) uppgick EU:s humanitära stöd 2024 till 99 miljoner
euro. EU bidrog även med experter och ytterligare humanitärt stöd för att
bekämpa Mpox-utbrottet.	59
	59

Skr. 2024/25:115 EU har fortsatt att understryka betydelsen av att rättvisa skipas i fallet med de två FN-experter som mördades i mars 2017, varav en var svensk medborgare.

	24.9	Asien och Oceanien
	24.9.1	Sydasien
	Indien
	Det strategiska partnerskapet mellan EU och Indien firade 20 år under
	2024. Kommissionen har under året signalerat en ambitionshöjning när det
	gäller Indien och arbetet med att ta fram en ny strategisk agenda för
	partnerskapet har påbörjats. Under året har EU och Indien hållit tre
	förhandlingsrundor om ett frihandelsavtal. Arbetet har fortgått i ett flertal
	arbetsgrupper under det strategiska partnerskapet, bland annat kopplade
	till det handels- och teknikråd som inrättades 2022 med fokus på gröna
	teknologier och digitalisering. I maj hölls ett möte inom ramen för den
	gemensamma arbetsgruppen om terrorismbekämpning i New Delhi.
	Bangladesh
	Sommarens omfattande protester i Bangladesh ledde till att landets
	regering avgick i början av augusti. Kort därefter tillsattes en
	övergångsregering. EU:s medlemsstater välkomnade i ett gemensamt
	uttalande övergångsregeringens tillträde och påtalade samtidigt vikten av
	att övergångsregeringen förbereder landet för demokratiska val.
	Sri Lanka
	Vid presidentvalet i Sri Lanka den 21 september fanns EU på plats genom
	en valobservationsmission. Observatörer var stationerade över hela landet
	under fem veckor. Totalt deltog 74 observatörer från EU:s medlemsstater,
	därav två från Sverige. EU:s slutsats var att valet genomfördes med respekt
	för den demokratiska processen och att endast ett fåtal brister förekom,
	exempelvis när det gäller valhemligheten.
	Afghanistan
	Förutsättningarna för EU:s arbete i Afghanistan har, sedan talibanernas
	maktövertagande i augusti 2021, kraftigt försvårats. EU upprätthåller sin
	närvaro i Kabul genom ett delegationskontor. EU har sedan tidigare ett
	särskilt sändebud för Afghanistan, vars huvuduppgift är att främja fred och
	välstånd i landet och regionen. De rådsslutsatser om Afghanistan som
	antogs i september 2021 och i mars 2023 utgör fortsatt basen för EU:s
	arbete. EU genomför omfattande humanitära insatser och har ett betydande
60	utvecklingsbistånd i Afghanistan, som utgår ifrån principerna om icke-

diskriminering och som kanaliseras genom multilaterala aktörer och Skr. 2024/25:115 civilsamhället. EU har aktivt verkat för de resolutioner och uttalanden om

Afghanistan som har antagits i FN:s säkerhetsråd och FN:s råd för mänskliga rättigheter, liksom i den så kallade kvinnokonventionen (CEDAW). EU fördömer upprepat de dekret som talibanerna inför som i det närmaste omintetgör flickors och kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter.

24.9.2Östasien

Nordkorea

EU har fört en kritisk engagemangspolitik gentemot Nordkorea för att stärka fred och säkerhet och förhindra utvecklingen och spridningen av massförstörelsevapen. Under året har EU fördömt nordkoreanska robotprovskjutningar som stått i strid med rådande säkerhetsrådsresolutioner, uppmanat Nordkorea att inleda en fullständig nedmontering av sitt kärnvapen- och robotprogram samt understrukit behovet av en meningsfull dialog för att kunna nå en fredlig lösning på Koreahalvön. EU genomförde en översyn av de restriktiva åtgärderna mot Nordkorea. Dessa restriktiva åtgärder omfattar vissa handelsembargon och åtgärder inom den finansiella sektorn respektive transportsektorn, samt reserestriktioner och frysning av tillgångar för flera personer och enheter. EU har infört de sanktioner som antagits av FN:s säkerhetsråd, samt egna restriktiva åtgärder, efter Nordkoreas kärnvapenprovsprängningar och robottest. EU har vidare verkat för att länder utanför unionen ska kunna stärka sitt genomförande av sanktionerna. EU har under året fördömt Nordkoreas militära stöd till Rysslands aggression mot Ukraina och av samma skäl beslutat om restriktiva åtgärder. EU har också beslutat om restriktiva åtgärder med anledning av Nordkoreas verksamhet kopplad till kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Likt tidigare år lade EU fram resolutioner som antogs i FN:s generalförsamling och FN:s råd för mänskliga rättigheter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nordkorea.

Kina

I mars hölls den sjätte högnivådialogen mellan EU och Kina om mellanmänskliga relationer, med fokus på utbildning, kultur, ungdom och sport där bland annat EU:s kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdom deltog. Den 39:e dialogen om mänskliga rättigheter mellan EU och Kina ägde rum i juni. I juni hölls även den femte högnivådialogen om miljö och klimat där ett antal EU-kommissionärer och Kinas vicepremiärminister deltog. De första diskussionerna under den nya mekanismen för gränsöverskridande dataflöden mellan EU och Kina hölls i augusti. I oktober röstade rådet för kommissionens förslag om att införa antisubventionstullar på elbilar tillverkade i Kina.

Skr. 2024/25:115

Japan

Det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan, som undertecknades 2018, godkändes av rådet i april 2024. I april hölls även ett möte i det digitala partnerskapsrådet under ledning av EU:s kommissionär för den inre marknaden. Samma månad lanserades en förstärkt dialog om avancerade material, ledd av EU:s kommissionär för innovation, forskning, kultur och utbildning. Den femte ekonomiska högnivådialogen hölls i maj och ett ministermöte om energi hölls i juni. I juli arrangerades ett blandkommissionsmöte mellan kommissionens verkställande vice ordförande och Japans utrikesminister inom ramen för det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan. I november lanserades den första strategiska högnivådialogen mellan EU och Japan under ledning av EU:s höga representant för utrikes frågor och Japans utrikesminister. Vid mötet offentliggjordes ett icke-bindande säkerhets- och försvarssamarbete.

Sydkorea

Det tjugonde mötet i blandkommissionen mellan EU och Sydkorea hölls i mars. Vid mötet underströks avsikten att förstärka det strategiska partnerskapet mellan EU och Sydkorea samt att verka för att utveckla gemensamma ståndpunkter om globala utmaningar. I mars hölls även ett möte i det digitala partnerskapsrådet där bland annat EU:s kommissionär för den inre marknaden och Sydkoreas minister för vetenskap, informations- och kommunikationsteknik deltog. EU och Sydkorea enades om att fortsätta det tekniska samarbetet och fastställde nya samarbetsområden, som t.ex. nätverksanslutning. För att underlätta samarbetet slutfördes även förhandlingarna för att ansluta Sydkorea till Horisont Europa, EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation. I november lanserades den första strategiska högnivådialogen mellan EU och Sydkorea under ledning av EU:s höga representant för utrikes frågor och Sydkoreas utrikesminister. Vid mötet offentliggjordes ett ickebindande säkerhets- och försvarssamarbete.

24.9.3Sydostasien och Oceanien

Myanmar

EU har under året fortsatt verka för att genom sanktioner sätta press på militärjuntan i Myanmar, som tog över makten genom en kupp i februari 2021. EU har sedan kuppen beslutat om sammanlagt nio sanktionspaket, vilka inkluderar såväl listningar av individer ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter som ekonomiska sanktioner mot enheter med koppling till militären, med syfte att strypa militärens ekonomiska tillgångar. Listningar har även införts mot personer som förser militärjuntan med vapen. EU har fortsatt dialogen med och stödet till de demokratiska krafterna i Myanmar, samt verkat för internationell samordning och framhållit Sydostasiatiska nationers förbunds (ASEAN)

roll för att bidra till en lösning på krisen i Myanmar. EU har aktivt verkat Skr. 2024/25:115 för genomförandet av de resolutioner om Myanmar som har antagits i FN:s

råd för mänskliga rättigheter, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och FN:s generalförsamling.

24.9.4Regionala frågor

Sydostasiatiska nationers förbund (ASEAN) och Asien-

Europa-mötet

Den 2 februari möttes EU och ASEAN på utrikesministernivå i Bryssel. Den 8 maj 2024 hölls ett möte i ASEAN-EU:s gemensamma samarbetskommitté (JCC) i Jakarta. Den 20 juli stod EU tillsammans med Singapore värd för ASEAN Regional Forum. En konsultation mellan ASEAN:s ministrar med ansvar för ekonomiska frågor och EU:s kommissionär för handel ägde rum i Laos den 19 september. Vid det informella mötet i rådet för utrikes frågor (handel) i Budapest den 17–18 oktober framkom att det råder bred samsyn mellan EU:s medlemsstater kring vikten av att fortsätta stärka handelsrelationerna med ASEAN genom interregionala, bilaterala och sektorsvisa handelsavtal och strategiska partnerskap.

EU:s strategi för samarbete för regionen Indiska oceanen och Stilla havet

Den tredje högnivådialogen mellan EU och den indopacifiska regionen ägde rum i Bryssel den 1–2 februari 2024. Ett sjuttiotal länder deltog och frågor om säkerhet, handel, miljö och klimat diskuterades. Mötet var ett led i genomförandet av EU:s strategi för samarbete i den indopacifiska regionen.

Skr. 2024/25:115 DEL 4 EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR

25 Ekonomi och finans

25.1Ekonomisk styrning och samordning

25.1.1Stabilitets- och tillväxtpakten

Reformen av EU:s ekonomiska styrning avslutades i april 2024. Syftet med ramverket är att säkerställa hållbara offentliga finanser i EU:s medlemsstater. Den bakomliggande anledningen till reformen var att det tidigare ramverket ej var tillräckligt effektivt. Finansutskottet informerades om reformen i februari 2024.

I juli månad öppnades underskottsförfaranden för sju länder: Belgien, Frankrike, Italien, Malta, Polen, Slovakien och Ungern. Samtidigt konstaterades det att Rumänien inte vidtagit åtgärder för att korrigera sitt underskott inom ramen för ett pågående underskottsförfarande. Ett underskottsförfarande öppnas för de medlemsstater som anses ha brutit mot de gemensamma reglerna. Samråd med EU-nämnden om genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten ägde rum i juli och december 2024.

I november presenterade kommissionen för första gången rekommendationer för de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer som samtliga medlemsstater ska ta fram inom ramen för den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten.

25.1.2Makroekonomiska obalanser

I november 2023 publicerade kommissionen 2024 års förvarningsrapport inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet. Baserat på denna rapport presenterade kommissionen i mars och april fördjupade granskningar för tolv medlemsstater, däribland Sverige. Kommissionen bedömde att Sverige fortsatt har makroekonomiska obalanser kopplade till hushållens skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt. Ekofinrådet godkände slutsatser om 2024 års förvarningsrapport den 16 januari. Ekofinrådet godkände slutsatser om 2024 års fördjupande granskningar den 16 juli. I december publicerade kommissionen 2025 års förvarningsrapport och även detta år planeras en fördjupad granskning av Sverige med anledning av hushållens skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i januari och juli.

25.1.3 Faciliteten för återhämtning och resiliens

Skr. 2024/25:115

Under året har rådet antagit 18 reviderade genomförandebeslut om återhämtnings- och resiliensplaner. Revideringarna har skett genom att bland annat inkludera ett kapitel om REPowerEU i planerna, i enlighet med en ändring av förordning (EU) 2021/241 gällande REPowerEU som trädde i kraft i mars 2023. Endast en medlemsstat har ännu inte lämnat in ett REPowerEU-kapitel. Medlemsstaterna har även reviderat sina planer med anledning av objektiva omständigheter. Revideringar på grund av objektiva omständigheter varierar mellan medlemsstaterna, men kan bland annat inkludera bättre alternativ för att genomföra en åtgärd utan att påverka dess övergripande mål.

Under året har även flertalet medlemsstater lämnat in utbetalningsförfrågningar till kommissionen. Vid slutet av 2024 har totalt 306 miljarder euro betalats ut under faciliteten.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars, april, maj, juni, juli, oktober, november och december. Finansutskottet informerades i november.

25.1.4Sveriges återhämtnings- och resiliensplan

Den 19 september beslutade regeringen om en ändring i Sveriges återhämtnings- och resiliensplan. Ändringen innebar huvudsakligen att åtgärden Förändrad reduktionsplikt togs bort, och att två nya åtgärder lades till – Mer effektiv miljöprövning och Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Kommissionen lämnade den 20 november ett förslag till rådsbeslut om ändring av rådets genomförandebeslut den 4 maj 2022 med godkännande bedömning av Sveriges ändrade återhämtnings- och resiliensplan. Rådet beslutade i enlighet med kommissionens förslag den 10 december. Därefter beslutade regeringen den 12 december att begära utbetalning av den första och andra delbetalningen av Sveriges ekonomiska bidrag.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i december. Finansutskottet informerades i september.

25.1.5Klimatfinansiering

Rådsslutsatser om klimatfinansiering inför FN:s klimattoppmöte COP29 antogs vid Ekofinrådet den 8 oktober. Slutsatserna har två syften, dels att redovisa EU:s fortsatta arbete med att mobilisera och öka finansieringen för klimatrelaterade ändamål, dels att ta fram och tydliggöra EU:s ståndpunkt i frågor som är specifikt kopplade till klimatförhandlingarna och genomförandet av Parisavtalet.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i oktober.

Skr. 2024/25:115

25.2EU i G20 på det finansiella och ekonomiska området

Brasilien har varit ordförande i G20 under 2024. Under året hölls ett möte med stats- och regeringschefer och fyra möten med finansministrar och centralbankschefer. Ordförandeskapet, kommissionen och ECB representerar EU i G20 på det finansiella och ekonomiska området.

Internationella skattefrågor, klimat, reformering av multilaterala utvecklingsbanker och globala skuldfrågor har varit på G20:s agenda. Mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina gick det inte att enas om en gemensam kommuniké vid finansminister- och centralbankschefsmötet i februari. Vid mötena i juli och oktober gick det att enas om kommunikéer efter att G20:s utrikesministrar kommit överens om geopolitiska skrivningar. Vid mötet på stats- och regeringschefsnivå i Rio i november kom G20-länderna överens om en gemensam deklaration.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i januari, mars, april, maj, juli, oktober och november.

25.3Makrofinansiellt stöd till Ukraina och andra länder utanför EU

Den 1 februari antog Europeiska rådet slutsatser om den fleråriga budgetramen där upprättandet av en facilitet för stöd till Ukraina ingick (se faktapromemoria 2022/23:FPM111). Stödet uppgår till upp till 50 miljarder euro under perioden 2024–2027 och omfattar bland annat makrofinansiellt stöd. Under 2024 betalades 16,1 miljarder euro ut till Ukraina i form av bidrag och lån.

Samråd med EU-nämnden har löpande ägt rum inför diskussioner om den fleråriga budgetramen, inklusive Ukrainafaciliteten, i rådet för allmänna frågor. Finansutskottet informerades vid flera tillfällen.

I september presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket om EU:s bidrag till G7:s överenskommelse om att ställa ut lån till Ukraina där den framtida extraordinära avkastningen från frysta ryska centralbankstillgångar ska användas för att återbetala lånen och räntekostnader. Paketet innehöll bland annat ett förslag om ett nytt exceptionellt makrofinansiellt stöd till Ukraina (se faktapromemoria 2024/25:FPM4). I oktober antog rådet förslaget och den slutgiltiga summan på det makrofinansiella stödet uppgick till 18,1 miljarder euro.

Överläggning med finansutskottet ägde rum i oktober. Samråd med EU- nämnden ägde rum i oktober.

I april beslutade rådet om ett kortsiktigt stöd till Egypten motsvarande

1 miljard euro. Det kortsiktiga stödet till Egypten ges i en utbetalning. Kommissionen har även föreslagit ytterligare stöd till Egypten motsvarande 4 miljarder euro. Samråd med EU-nämnden ägde rum i april.

Finansmarknaden

Skr. 2024/25:115

26.1Bankmarknaden

26.1.1Ändringar i ramverket för bankkrishantering

I början av 2023 lade kommissionen fram ett lagförslag för att reformera det gemensamma ramverket för bankkrishantering och nationella insättningsgarantisystem (se faktapromemoria 2022/23:FPM86). Ramverket för bankkrishantering och nationella insättningsgarantisystem är gemensamt för hela EU27 och förhandlingar har pågått under året.

Finansutskottet informerades i juni.

26.1.2Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Den 22 februari höll rådet och Europarlamentet en gemensam omröstning om sätet för den nya EU-myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, AMLA. Resultatet blev att AMLA kommer att ligga i Frankfurt.

26.1.3Ändringar i regelverket för betaltjänster

I juni 2023 presenterade kommissionen ett förslag till ändringar i regelverket för betaltjänster (se faktapromemoria 2022/23:FPM118). Förhandlingar har pågått i rådet under året.

Finansutskottet informerades i maj.

26.1.4Lagstiftningspaket om digital euro

I juni 2023 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket, i syfte att ge lagstöd till ett eventuellt inrättande av en digital euro (se faktapromemoria 2022/23:FPM117). Förhandlingar har pågått i rådet under året.

Finansutskottet informerades i maj.

26.2Värdepappersmarknaden

26.2.1Stärkt investerarskydd på finansiella marknader

I maj 2023 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket som syftar
till att stärka skyddet för icke-professionella investerare, exempelvis
konsumenter, och säkerställa att dessa kan använda finansiella tjänster på
ett tryggt sätt för att uppnå bättre investeringsresultat (se faktapromemoria
2022/23:FPM98). Rådet enades om ett förhandlingsmandat i juni.
Finansutskottet informerades i mars och i maj.	67
	67

Skr. 2024/25:115 26.2.2 Förordning om hållbarhetsbetyg

Kommissionen presenterade i juni 2023 ett förslag till förordning om hållbarhetsbetyg (se faktapromemoria 2022/23:FPM109). Efter trepartsmöten nåddes en politisk överenskommelse i februari. Rättsakten antogs slutligt i november.

Finansskottet informerades senast om förhandlingen i november 2023.

26.2.3Kapitalmarknadsunionen

I mars kom Eurogruppen i inkluderande format överens om ett uttalande om prioriterade åtgärder för det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen. Detta utgjorde ett inspel till den nya kommissionen. Under året har Europeiska rådet vid flera tillfällen diskuterat frågor om kapitalmarknadsunionen inom ramen för diskussioner om EU:s konkurrenskraft. Kapitalmarknadsunionen har också aktualiserats inom ramen för förslag i både Enrico Lettas och Mario Draghis rapporter. Vidare har rådets slutsatser om en konkurrenskraftig europeisk industri som motor för vår gröna, digitala och motståndskraftiga framtid och om en inre marknad till gagn för alla lyft fram kapitalmarknadsunionen eller de europeiska kapitalmarknaderna.

Förhandlingar om lagförslag inom ramen för kapitalmarknadsunionen har fortsatt i rådet och i trepartsmöten.

Överläggning med finansutskottet ägde rum i mars.

26.3Övrigt

26.3.1Förordning om ett ramverk för tillgång till finansiella data

I juni 2023 presenterade kommissionen ett förslag som syftar till att etablera en ram för åtkomst till finansdata, även kallat öppna finansiella tjänster (se faktapromemoria 2022/23:FPM119). Förhandlingar har pågått under året. Ett förhandlingsmandat i rådet nåddes i december.

Information i finansutskottet ägde rum i oktober.

Skatter

Skr. 2024/25:115

27.1Mervärdeskatt

27.1.1Mervärdesskatt i den digitala tidsåldern

Kommissionen presenterade i december 2022 ett förslag till lagstiftningspaket om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern (se faktapromemoria 2022/23:FPM37).

Ekofinrådet hanterade frågan vid flera tillfällen och på mötet i november beslutades om en allmän riktlinje om direktivet och politiska överenskommelser om förordningarna.

Skatteutskottet har informerats löpande, senast i oktober. Samråd med EU-nämnden ägde senast rum i november.

27.1.2Mervärdesskatt i den digitala tidsåldern avseende distansförsäljning av importerade varor

Kommissionen presenterade i december 2022 ett förslag till lagstiftningspaket om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern (se faktapromemoria 2022/23:FPM37). Den del av förslaget som avser distansförsäljning av importerade varor behandlas vidare separat från övriga delar som det numera finns en överenskommelse om (se avsnitt 27.1.1). Förslaget syftar till att skapa incitament till användning av importordningen och att säljaren i högre grad ska ansvara för redovisning och betalning av mervärdesskatt vid import av varor som säljs till konsumenter inom EU.

I samband med att Ekofinrådet i november beslutade om övriga delar av lagstiftningspaketet om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern uttalade rådet att man ska arbeta vidare med den del som rör distansförsäljning av importerade varor med ambitionen att nå en överenskommelse så snart som möjligt.

27.1.3Elektroniskt intyg om undantag från mervärdesskatteplikt

I juli presenterade kommissionen ett förslag om att nuvarande pappersintyg om undantag från mervärdesskatteplikt ska ersättas av ett elektroniskt intyg. Intyget används som bekräftelse på att en transaktion omfattas av ett särskilt undantag från mervärdesskatteplikt enligt artikel

151.1första stycket i mervärdesskattedirektivet. Syftet med förslaget är att anpassa hanteringen av intyget till den digitala utvecklingen och att minska den administrativa bördan för de som hanterar intyget.

Vid Ekofinrådet den 10 december nåddes en politisk överenskommelse om förslaget. Överläggning med skatteutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i december.

Skr. 2024/25:115 27.2

Företagsbeskattning

27.2.1Direktiv om regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa

Kommissionen presenterade i september 2023 ett förslag till direktiv om regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa (BEFIT) (se faktapromemoria 2023/24:FPM10).

Överläggning i skatteutskottet ägde rum i oktober.

27.2.2Direktiv om internprissättning

Kommissionen presenterade i september 2023 ett förslag till direktiv om internprissättning (se faktapromemoria 2023/24:FPM9). Förslagets syfte är att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska förekomsten av såväl dubbelbeskattning som dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och tillkommande efterlevnadskostnader.

Skatteutskottet har informerats löpande, senast i oktober.

27.2.3Direktiv om att inrätta ett system där hemviststatens skatteregler tillämpas för mikroföretag samt små och medelstora företag

Kommissionen presenterade i september 2023 ett förslag till direktiv om ett system där hemviststatens skatteregler tillämpas för mikroföretag samt små och medelstora företag (HOTS) (se faktapromemoria 2023/24:FPM8).

Överläggning i skatteutskottet ägde rum i maj. Skatteutskottet har informerats löpande i frågan, senast i oktober.

27.2.4Direktiv om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt

Kommissionen presenterade i juni 2023 ett förslag om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt, det s.k. FASTER (se faktapromemoria 2022/23:FPM114).

Vid Ekofinrådets möte den 14 maj 2024 beslutades om en allmän riktlinje med ett kompromissförslag som grund. Kompromissförslaget skiljde sig i väsentliga delar från kommissionens förslag och Europaparlamentet behövde därför höras på nytt innan FASTER kunde antas formellt, vilket gjordes på Ekofinrådets möte i december.

Information till skatteutskottet respektive samråd med EU-nämnden ägde rum i maj 2024.

27.3

Punktskatt

Skr. 2024/25:115

27.3.1Omarbetat energiskattedirektiv

Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen, som en del av det s.k. Fit for 55-paketet, ett förslag till omarbetat energiskattedirektiv. Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM130.

Förslaget diskuterades vid Ekofinrådet den 10 december.

Information till skatteutskottet gavs i december. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.

27.4Administrativt samarbete

27.4.1Ändringsdirektiv om administrativt samarbete

Kommissionen presenterade i oktober ett förslag till ändringsdirektiv om administrativt samarbete (DAC9) (se faktapromemoria 2024/25:FPM9). Förslaget är nära kopplat till minimibeskattningsdirektivet från 2022 (direktiv (EU) 2022/2523), som syftar till att säkerställa en global minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper och vissa storskaliga (nationella) koncerner. Förslaget innehåller i huvudsak de bestämmelser som krävs för att företag ska kunna uppfylla sin rapporteringsskyldighet enligt minimibeskattningsdirektivet och för att skattemyndigheter ska kunna utföra informationsutbyte av tilläggsskatterapporter. Det föreslås också att det införs regler om samarbete och krav på nationella sanktioner vid brister i uppgiftslämnandet och informationsinhämtningen. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 december 2025.

28 Tull

28.1En reformering av tullunionen

Kommissionen presenterade ett förslag om en reformering av tullunionen i maj 2023 (se faktapromemoria 2022/23:FPM97).

Ekofinrådet informerades om framstegen i förhandlingen den 10 december.

Information till skatteutskottet gavs i december. Samråd med EU- nämnden ägde rum samma månad.

Skr. 2024/25:115 29

EU:s budget

29.1EU:s årsbudget

Den 19 juni 2024 presenterade kommissionen sitt förslag till EU:s årsbudget för 2025. Den 10 oktober presenterade kommissionen ett uppdaterat utkast av förslaget. Utgiftstaken för 2025 fastställdes i förhandlingen om den fleråriga budgetramen 2021–2027. Åtagandena i budgetförslaget för 2025 föreslogs uppgå till 199,7 miljarder euro och betalningarna till 152,7 miljarder euro, inklusive specialinstrument.

Rådets ståndpunkt fastställdes den 13 september och innebar minskningar jämfört med kommissionens förslag. Under förlikningen med Europaparlamentet i november kunde en överenskommelse nås om årsbudgeten för 2025 som innebar en åtagandenivå på 199,4 miljarder euro och betalningar på 155,2 miljarder euro. Enligt överenskommelsen uppgick marginalerna innanför ram på 2,2 miljarder euro respektive 25,8 miljarder euro. Marginalerna utanför ram uppgick till 800 miljoner euro respektive 28,3 miljarder euro totalt inklusive specialinstrument. Överenskommelsen kunde antas den 16 november. Sverige röstade som enda land emot förslaget med motiveringen att förslaget saknade tillräckliga marginaler för att kunna möta oförutsedda händelser under budgetåret (se vidare i bilaga 3). Sveriges nej-röst berodde även på att de överstigande räntekostnaderna för EU:s gemensamma upplåning inte i tillräckligt hög grad finansierades genom omprioriteringar och existerande specialinstrument utan istället via det nyinrättade specialinstrumentet EURI. Rådet fattade beslut om EU:s årsbudget för 2025 den 25 november och Europaparlamentet den 27 november.

Överläggning med finansutskottet ägde rum i juni och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juli och november.

30 Skydd av EU:s finansiella intressen

30.1Ansvarsfrihet för genomförandet av 2022 års budget

Ekofinrådet beslutade i mars att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av 2022 års budget. Sverige valde att rösta nej vid omröstningen i Ekofinrådet (se vidare i bilaga 3). Europaparlamentet beslutade i maj att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av 2022 års budget.

Överläggning med finansutskottet och samråd med EU-nämnden ägde rum i mars 2024.

30.2	Ansvarsfrihet för genomförandet av 2023 års	Skr. 2024/25:115
	budget

Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetåret 2023 publicerades den 10 oktober.

Revisionsrätten granskar EU:s inkomster och utgifter för att bedöma om de är lagliga och korrekta. För budgetåret 2023 gör revisionsrätten fyra uttalanden. Två är utan anmärkning, ett att EU:s räkenskaper är tillförlitliga och ett avseende intäkterna. Två uttalanden har anmärkningar. Det ena är en avvikande mening om budgetkostnadernas laglighet och korrekthet. Detta beror på att i felprocenten ökar till 5,6 procent, vilket är över väsentlighetsgränsen på 2 procent. Det andra är en reservation om lagligheten och korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket beror på att ett antal utbetalningar innehöll väsentliga fel.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i december 2024.

31 Statistik

Europaparlamentet och rådet fattade beslut i november om förordningen om europeiska miljöräkenskaper (se faktapromemoria 2021/22:FPM119) samt om förordningen om ändring av förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik (se faktapromemoria 2022/23:FPM120).

Ekofinrådet antog den 5 november slutsatser om EU-statistik. De årliga slutsatserna följer upp utvecklingen av europeisk statistik utifrån rådets prioriteringar och kommissionens strategiska agenda. I detta års slutsatser välkomnar rådet bland annat revideringen av förordningen (EG) 223/2009, vilket möjliggör användningen av nya datakällor och mer innovativa arbetssätt. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

Skr. 2024/25:115 DEL 5 RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

32 Övergripande

Lagstiftningsmässig och operativ planering på området frihet, säkerhet och rättvisa

Fördraget stadgar att Europeiska rådet, för att bekräfta rådets nyckelroll i utformningen av EU:s politik på området för rättsliga och inrikes frågor, ska ställa sig bakom strategiska riktlinjer för lagstiftning och operativ programplanering. Riktlinjerna ger medlemsstaterna möjligheten att skicka en tydlig signal till den nya kommissionen om rådets prioriteringar för den kommande mandatperioden. Ordförandeskapet med ansvar för att förbereda riktlinjerna presenterade i juli ett utkast baserat på den strategiska agendan som Europeiska rådet antog i juni och resultatet av de framtidsdiskussioner som ägde rum vid ett informellt ministermöte i Budapest. Riktlinjerna presenterades vid rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor i december. Europeiska rådet ställde sig bakom riktlinjerna senare samma månad.

Socialförsäkringsutskottet informerades i oktober och december. Justitieutskottet informerades i november och december. Civilutskottet informerades i november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i december.

33 Civilskydd

EU:s civilskyddsmekanism (rescEU) förstärker samarbetet mellan unionen och medlemsstaterna och underlättar samordningen på civilskyddsområdet i syfte att förbättra unionens insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor. Stödet till Ukraina mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion är civilskyddsmekanismens största insats någonsin. Sverige har genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) deltagit i flera aktiveringar av civilskyddsmekanismen under året. MSB har även samordnat stöd till Ukraina via civilskyddsmekanismen, donerat materiel från myndigheten och andra aktörer samt samordnat förfrågningar om luftburen sjuktransport av patienter för att bistå patienter med vård i Sverige. MSB har rekryterat och sänt ut experter för att stärka krishanteringen hos ansvariga ukrainska organisationer. MSB har också tillhandahållit temporära nödboenden kopplat till EU:s civilskyddsmekanism för att bistå med tillfälligt skydd till den drabbade befolkningen.

33.1	Samordnade insatser vid störningar av kritisk	Skr. 2024/25:115
	infrastruktur

Den 25 juni antog rådet en plan för samordnade insatser vid gränsöverskridande störningar av kritisk infrastruktur. Planens syfte är att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och unionens relevanta institutioner, organ och byråer när det gäller sådana betydande incidenter.

34 Civilrättsligt samarbete

34.1Rådsslutsatser om hur civilrätten kan bidra till EU:s och medlemsstaternas konkurrenskraft

Vid rådsmötet den 12–13 december antogs rådsslutsatser om hur civilrätten kan bidra till EU:s och medlemsstaternas konkurrenskraft. I texten betonas bland annat att EU är ett djupt integrerat och väl fungerande rättsligt område med ett omfattande gemensamt regelverk som bygger på ömsesidigt förtroende och rättsstatsprincipen, och att ett starkt och effektivt regelverk och rättvisa förfaranden är en nyckeltillgång när det gäller EU:s konkurrenskraft.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i december.

34.2Skydd mot uppenbart ogrundade rättsprocesser för personer som deltar i den offentliga debatten

Direktivet om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk antogs i mars 2024 och trädde i kraft i maj (se faktapromemoria 2021/22:FPM93).

Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

34.3Förordning om ömsesidigt erkännande av föräldraskap

Förhandlingar i rådet har fortsatt om förslaget till förordning med regler om fastställande och erkännande av föräldraskap i gränsöverskridande situationer, som presenterades i december 2022 (se faktapromemoria 2022/23:FPM42).

Rådet för rättsliga och inrikes frågor höll i juni 2024 en riktlinjedebatt om hur föräldraskap efter surrogatarrangemang bör hanteras inom ramen för förordningsförslagets regler om lagval och erkännande av utländska avgöranden.

Skr. 2024/25:115 Civilutskottet informerades i maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni.

34.4Ökat skydd för utsatta vuxna i gränsöverskridande situationer

Förhandlingar i rådet har fortsatt om förslaget till förordning om skydd för utsatta vuxna i gränsöverskridande situationer (se faktapromemoria 2022/23:FPM101). Förslaget omfattar vuxna som på grund av nedsatt eller otillräcklig personlig förmåga inte kan ta tillvara sina egna intressen. Förordningen är tänkt att komplettera 2000 års Haagkonvention och säkerställa EU-standard i fråga om rättsligt samarbete.

Civilutskottet informerades i mars.

34.5Direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten

Förhandlingar i rådet har fortsatt om förslaget till ett direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten (se faktapromemoria 2022/23:FPM48). Förslaget går ut på att införa en gemensam minimireglering i vissa konkursrättsliga frågor.

En lägesrapport lades fram vid rådet för rättsliga och inrikes frågor i juni. Vid rådsmötet den 13 december antogs en partiell allmän riktlinje som omfattar regler om återvinning i konkurs, verktyg för att spåra konkursboets tillgångar, företagsledares ansvar vid insolvens och ökad insyn i nationell insolvenslagstiftning.

Civilutskottet informerades i november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni och december.

34.6Nytt produktansvarsdirektiv

Kommissionen presenterade i september 2022 ett förslag till nytt direktiv om produktansvar (se faktapromemoria 2022/23:FPM7). Direktivet antogs i oktober 2024.

34.7Förordning om bekämpande av sena betalningar

Förhandlingar i rådet har ägt rum om förslaget till en förordning om sena betalningar vid handelstransaktioner, som presenterades i september 2023 (se faktapromemoria 2023/24:FPM11). Förordningen är tänkt att ersätta det befintliga minimidirektivet om sena betalningar från 2011.

Konkurrenskraftsrådet höll i mars en riktlinjedebatt om valet av instrument, förslaget om en tvingande betalningstid och frågan om tillsynsmyndigheter.

Civilutskottet informerades i mars, juni och november. Samråd med EU- Skr. 2024/25:115 nämnden ägde rum i mars.

35Polissamarbete, straffrättsligt samarbete och tullsamarbete

35.1Samarbete mot brottslighet inklusive terrorism och extremism

35.1.1Kodex om Schengengränserna

Kommissionen lade den 14 december 2021 fram sitt förslag till ändringar i Schengens gränskodex (se faktapromemoria 2021/22:FPM42) och trepartsmöten påbörjades 2023. Europaparlamentet antog förslaget i februari 2024 och ändringarna röstades slutligt igenom av rådet den 24 maj samma år. De beslutade ändringarna trädde i kraft i juli.

Information lämnades till justitieutskottet i februari och skriftligt samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

35.1.2Screeningförordningen

Kommissionen presenterade förslag till en migrations- och asylpakt, inklusive ett förslag till en förordning om screening av tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna (se faktapromemoria 2020/21:FPM22) i september 2020. Rådet och Europaparlamentet nådde en gemensam överenskommelse i december 2023 och därefter antog Europaparlamentet förslaget vilket följdes av rådets antagande den 14 maj. Totalt antogs tio olika lagförslag varav ett utgjordes av screeningförordningen (se även avsnitt 37.1). Förordningen ska tillämpas från och med den 12 juni 2026.

Information lämnades i socialförsäkringsutskottet i februari och maj 2024.

35.1.3Förordningar om insamling och överföring av förhandsinformation om passagerare

I december 2023 inleddes trepartsmöten om de båda förordningarna om insamling och överföring av förhandsinformation om passagerare (API). En preliminär överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes i mars. Förordningarna antogs i december.

Justitieutskottet informerades om förhandlingarna i februari. Samråd med EU-nämnden ägde rum i december.

Skr. 2024/25:115 35.1.4 Prüm II-förordningen

Kommissionen presenterade i december 2021 sitt förslag till förordning om automatiserat utbyte av dna-, fingeravtrycks- och fordonsregisteruppgifter, ansiktsbilder och uppgifter ur polisregister (se faktapromemoria 2021/22:FPM50). Förslaget benämns Prüm II. En politisk överenskommelse bekräftades vid rådet för rättsliga och inrikes frågor i december 2023 och slutligt antagande ägde rum i rådet den 13 mars 2024.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i februari.

35.1.5Högnivågruppen om tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning

Högnivågruppen om tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning inrättades under det svenska ordförandeskapet och har sedan dess arbetat med att ta fram rekommendationer för att förbättra brottsbekämpningens möjligheter att få tillgång till data i syfte att förebygga, upptäcka, bekämpa och lagföra brott. I maj 2024 antog gruppen 42 rekommendationer för att säkerställa tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning och den 15 november 2024 diskuterades gruppens slutrapport. Vid rådsmötet den 13 juni 2024 välkomnades högnivågruppens rekommendationer av inrikesministrarna, och den 12 december antog ministrarna rådsslutsatser för att rekommendationerna ska genomföras.

Slutrapporten behandlar hur digital kriminalteknik, datalagring och laglig avlyssning ska fungera i det digitaliserade samhället. Slutrapporten innehåller förslag som rör lagstiftning, kapacitetsuppbyggnad och stärkt samarbete med den privata sektorn.

Arbetet med genomförandet av gruppens rekommendationer kommer att ske inom befintliga strukturer då högnivågruppen har genomfört sitt uppdrag och därmed är avslutad.

Information lämnades till justitieutskottet i december. Samråd i EU- nämnden ägde rum i juni och december.

	35.1.6	Förordning om förebyggande och bekämpning av
		sexuellt övergreppsmaterial mot barn (CSAM-
		förordningen)
	Den 11 maj 2022 presenterade kommissionen ett förslag till förordning för
	att förebygga och bekämpa spridning och lagring av sexuellt
	övergreppsmaterial samt kontakt med barn i sexuella syften (grooming) i
	elektroniska kommunikationer och digitala tjänster (se faktapromemoria
	2021/22:FPM99).
	Under året har de belgiska och ungerska ordförandeskapen föreslagit ett
	antal förändringar av förordningstexten. Rådet hade inte nått en allmän
	riktlinje vid årets slut.
	Överläggning med justitieutskottet ägde rum i juni och september.
	Information gavs till justitieutskottet i februari, juni, oktober och december
	och till konstitutionsutskottet i juni. Samråd med EU-nämnden ägde rum i
78	mars, juni, oktober och december.

35.1.7 Tillfällig förlängning av förordning om undantag Skr. 2024/25:115 från eDataskyddsdirektivet för att bekämpa

sexuella övergrepp mot barn på nätet

Kommissionen presenterade den 30 november 2023 ett förslag till förlängning av den tillfälliga förordningen om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i det s.k. eDataskyddsdirektivet med syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet (se faktapromemoria 2023/24:FPM22).

Den tillfälliga förordningen förlänger undantaget från eDataskyddsdirektivet i syfte att tillåta tillhandahållare av vissa kommunikationstjänster på frivillig väg att behandla personuppgifter för att motverka övergrepp på barn. Förlängningen föreslogs mot bakgrund av att förhandlingarna om en permanent reglering (CSAM-förordningen, se avsnitt 35.1.6) inte har slutförts.

Rådet och Europaparlamentet antog sina respektive förhandlingspositioner i december 2023 och i februari. Trepartsmöten avslutades i april och resulterade i en förlängning av förordningen till den 3 april 2026.

Information till justitieutskottet lämnades i februari och samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

35.1.8Tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien

Rådet beslutade 30 december 2023 att ta bort den inre gränskontrollen för flyg- och sjötrafik mellan Bulgarien respektive Rumänien och övriga Schengenmedlemsländer men ha kvar kontrollen för passage över landsgränser. Den 12 december 2024 kunde rådet fatta beslut om att även avskaffa personkontroller vid Bulgariens och Rumäniens inre landsgränser, från och med den 1 januari 2025.

Information lämnades till justitieutskottet i december. Samråd med EU- nämnden ägde rum i december.

35.1.9Förordning om stärkt polissamarbete i fråga om människosmuggling och människohandel

Kommissionen presenterade den 28 november 2023 ett förslag till förordning om stärkt polissamarbete i fråga om människosmuggling och människohandel och att stärka Europols stöd för att förebygga och motverka sådan brottslighet (se faktapromemoria 2023/24:FPM29).

Syftet är stärka Europols förmåga att koordinera och stötta medlemsstaterna i arbetet mot människosmuggling och människohandel. Bland annat föreslås att det europeiska centrumet mot människosmuggling vid Europol regleras genom den föreslagna förordningen och att informationsutbytet förbättras mellan såväl medlemsstaterna som med Europol. Beslut om allmän riktlinje för rådet fattades i juni.

Överläggning med justitieutskottet ägde rum i februari och information gavs i juni.

Skr. 2024/25:115 35.1.10 Förordning om en gradvis start av driften av EU:s in- och utresesystem

Den 4 december presenterade kommissionen ett förslag till förordning om en gradvis start av driften av EU:s in- och utresesystem, EES (se faktapromemoria 2024/25:FPM12). Syftet med förordningen är att möjliggöra ett mer flexibelt ikraftträdande av EES, en så kallad gradvis start. Den föreslagna förordningen erbjuder flexibilitet för medlemsstaterna att genomföra systemet gradvis eller fullt ut från dag ett.

35.2Straffrättsligt samarbete

35.2.1Byrån för straffrättsligt samarbete

Det viktiga arbetet mot grov organiserad gränsöverskridande brottslighet i byrån för straffrättsligt samarbete (Eurojust) har fortsatt under året. I juni godkände rådet slutsatser om ett rättsligt nätverk och om stärkt rättsligt samarbete med tredjeländer i kampen mot den organiserade brottsligheten. Slutsatsernas syfte är att etablera ett nätverk vid Eurojust för stärkt samarbete och kunskapsutbyte mellan experter i kampen mot organiserad brottslighet samt att gemensamt förbättra det rättsliga samarbetet med länder utanför EU vid utredningar av organiserad brottslighet, i vilka Eurojust har en viktig roll.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

35.2.2Europeiska åklagarmyndigheten

I juni anmälde Sverige sin avsikt att delta i det fördjupade samarbetet om inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) till rådet och kommissionen. Kommissionen bekräftade Sveriges deltagande den 16 juli. I och med det deltar nu 24 medlemsstater i det fördjupade samarbetet då Polens deltagande bekräftats tidigare under året.

Den 12 december utnämnde rådet en europeisk åklagare för Sverige. Eppo blir därmed fullt ut operativ i Sverige den 3 januari 2025 Vid rådet för rättsliga och inrikes frågor i juni gavs en lägesrapport om arbetet i Eppo.

Information till justitieutskottet lämnades i januari, juni och december. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni och december.

35.2.3Avtal mellan EU och USA om e-bevisning

Inom EU pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett avtal om tillgång till elektronisk bevisning (e-bevisning). Syftet är att möjliggöra en effektivare åtkomst av e-bevisning från amerikanska tjänsteleverantörer. Avtalet ska komplettera EU:s förordning om tillgång till e-bevisning som antogs 2023.

Information har lämnats till justitieutskottet i februari, oktober, Skr. 2024/25:115 november och december samt till EU-nämnden i mars, juni, oktober och

december.

35.2.4Förordning om digitala resehandlingar

I oktober presenterade kommissionen två rättsakter om digitala resehandlingar (se faktapromemoria 2024/25:FPM5 och 2024/25:FPM6). Syftet med förslagen är att lägga en rättslig grund för att skapa digitala resehandlingar på basis av pass respektive identitetskort. Digitala resehandlingar ska kunna skickas inför en resa som korsar EU:s yttre gräns och på så sätt effektivisera gränskontrollerna. Enligt förslagen blir det obligatoriskt för medlemsstaterna att erbjuda möjligheten att skapa och använda digitala resehandlingar, men frivilligt för den enskilde resenären att använda sig av dem.

Förhandlingar i rådet påbörjades i november då även en överläggning med justitieutskottet ägde rum.

35.2.5Ansvarsutkrävande och kampen mot straffrihet för brott som begåtts under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina

Rådet för rättsliga och inrikes frågor har vid ett flertal tillfällen under året diskuterat ansvarsutkrävande och samverkan och samarbete i kampen mot straffrihet för de brott som begåtts under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Information lämnades till justitieutskottet i mars, oktober och december. Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars, juni, oktober och december.

35.2.6Överföring av straffrättsliga förfaranden

Förhandlingar av förordningen om överföring av straffrättsliga förfaranden (se faktapromemoria 2022/23:FPM83) har avslutats under året. Efter trepartsmöten nåddes i mars en överenskommelse. Förordningen innehåller EU-gemensamma regler som syftar till att förbättra en effektiv och korrekt rättskipning i EU och bekämpa den organiserade brottsligheten. Förordningen antogs av rådet i november.

Information lämnades till justitieutskottet i februari.

35.3Materiell straffrätt

35.3.1Ändringar av brottsofferdirektivet

Under 2023 inleddes förhandlingar om ett direktiv om ändring av 2012 års brottsofferdirektiv (se faktapromemoria 2022/23:FPM132). Rådet antog en allmän riktlinje i juni och trepartsmöten inleddes i december.

Skr. 2024/25:115 Justitieutskottet informerades i maj och samråd med EU-nämnden ägde rum samma månad.

35.3.2Miljöbrottsdirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser och om ersättande av direktiven (EG) 2008/99/EG och 2009/123/EG (se faktapromemoria 2021/22:FPM58) antogs vid rådets möte den 26 mars.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

35.3.3Direktiv om våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (se faktapromemoria 2021/22:FPM73) antogs vid rådets möte den 7 maj.

Justitieutskottet informerades i februari och samråd med EU-nämnden ägde rum i april.

35.3.4Direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande

Europaparlamentets och rådets direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande (se faktapromemoria 2021/22:FPM101) antogs vid rådets möte den 12 april.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i april.

35.3.5Direktiv om fastställande av brottsrekvisit och påföljder för överträdelse av unionens restriktiva åtgärder

Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av brottsrekvisit och påföljder för överträdelse av unionens restriktiva åtgärder och om ändring av direktiv (EU) 2018/1673 (se faktapromemoria 2022/23:FPM36) antogs vid rådets möte den 12 april.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i april.

35.3.6Människohandelsdirektivet

Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer (se faktapromemoria 2022/23:FPM54) antogs vid rådets möte den 27 maj.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

35.3.7 Direktiv om bekämpning av korruption

Skr. 2024/25:115

Förhandlingar om ett förslag till direktiv om bekämpning av korruption har pågått sedan juni 2023 (se faktapromemoria 2022/23:FPM93). I juni antogs en allmän riktlinje.

Justitieutskottet informerades i maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni.

35.3.8Ändringsdirektiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn

Förhandlingar om ett förslag till ändring av direktiv 2011/93/EU om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och brott som har samband med material med sexuella övergrepp mot barn samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (se faktapromemoria 2023/24:FPM46) har pågått sedan april. Rådet höll en riktlinjedebatt om AI-genererat material och straffrättsliga preskriptionstider i juni. Vid rådets möte den 13 december antogs en allmän riktlinje.

Överläggning med justitieutskottet ägde rum i april och justitieutskottet informerades i november och december. Konstitutionsutskottet fick information i juni. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni och december.

35.3.9Direktiv om att förebygga och motverka människosmuggling

Förhandlingar om ett förslag till direktiv om fastställande av minimiregler för att förebygga och motverka hjälp till olovlig inresa, transitering och vistelse i unionen samt om ersättande av rådets direktiv 2002/90/EG och rådets rambeslut 2002/946/RIF (se faktapromemoria 2023/24:FPM30) har förhandlats sedan januari. Vid rådets möte den 13 december antogs en allmän riktlinje.

Överläggning med justitieutskottet ägde rum i februari och december. Socialförsäkringsutskottet informerades i februari och december. Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars och december.

35.4Tullsamarbete

35.4.1Informationsteknik för tulländamål

Kommissionen presenterade förslag till förordning om informationsteknik för tulländamål i maj 2023 (se faktapromemoria 2022/23:FPM96). Den 26 februari antog rådet (jordbruk och fiske) förslaget.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i februari.

Skr. 2024/25:115 35.4.2 Omarbetning av EU:s skjutvapenförordning

Kommissionen presenterade förslag till omarbetning av EU:s skjutvapenförordning i oktober 2022 (se faktapromemoria 2022/23:FPM24).

På mötet i december antog TTE-rådet förslaget. Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

36Grundläggande rättigheter och medborgarskap

36.1Rådets slutsatser och förklaring om grundläggande rättigheter

Under året har rådsslutsatser antagits om effektivt rättsligt skydd och tillgång till rättslig prövning samt om stärkandet och skyddet av en fri, öppen och välunderbyggd demokratisk debatt. Rådet har också antagit en förklaring om främjande av judiskt liv och bekämpande av antisemitism (se även avsnitt 36.2 och 36.4).

36.2Effektivt rättsligt skydd och tillgång till rättslig prövning

I januari presenterades ett förslag till rådets slutsatser om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna: effektivt rättsligt skydd och tillgång till rättslig prövning. Rådets slutsatser har utarbetats mot bakgrund av kommissionens årsrapport för 2023 om tillämpningen av stadgan, som fokuserar på det aktuella området. Slutsatserna fokuserar på den väsentliga roll som effektivt rättsligt skydd och tillgång till rättslig prövning har för att enskilda ska kunna tillvarata sina grundläggande rättigheter över lag.

Rådsslutsatserna godkändes den 5 mars. Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

	36.3	Skyddet av en fri, öppen och välunderbyggd
		demokratisk debatt
	I mars presenterades ett förslag till rådsslutsatser om skyddet av en fri,
	öppen och välunderbyggd demokratisk debatt. I slutsatserna understryks
	betydelsen av yttrande- och informationsfriheten. Dessutom påminner
	rådet om den viktiga roll som det civila samhällets organisationer,
	journalister och människorättsförsvarare har när det gäller att skydda och
	främja yttrande- och informationsfriheten. Slutsatserna fokuserar på de
84	utmaningar som hatpropaganda, polarisering och spridning av

desinformation innebär. De fokuserar också på vikten av utbildning och Skr. 2024/25:115 medvetandehöjande åtgärder bland medborgarna.

Rådets slutsatser godkändes den 14 juni. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni.

36.4Förklaring om främjande av judiskt liv och bekämpande av antisemitism

I juli presenterades ett förslag till en förklaring om främjande av judiskt liv och bekämpande av antisemitism. I förklaringen betonas vikten av att bekämpa alla former av antisemitism, rasism, hat och diskriminering, särskilt mot bakgrund av den ökande antisemitismen i EU. I den betonas också behovet av att främja judiskt liv genom hågkomst, kultur och utbildning och genom att garantera det judiska folkets säkerhet och skydd.

Rådets förklaring godkändes den 15 oktober. Samråd med EU-nämnden ägde rum i oktober.

36.5Förordning med kompletterande förfaranderegler i gränsöverskridande ärenden enligt dataskyddsförordningen

Sedan juli 2023 pågår förhandlingar om ett förslag till förordning med kompletterande förfaranderegler i gränsöverskridande ärenden enligt dataskyddsförordningen (se faktapromemoria 2022/23:FPM124). En allmän riktlinje antogs av rådet den 13 juni. Europaparlamentet antog sin position den 10 april. Trepartsmöten inleddes i november.

Konstitutionsutskottet informerades i februari och skriftligt samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

36.6EU:s anslutning till Europakonventionen

Rådet för rättsliga och inrikes frågor antog 2019 kompletterande förhandlingsdirektiv efter att EU-domstolen framfört invändningar mot utkastet till avtal om EU:s anslutning till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Våren 2023 kunde EU:s medlemsstater enas om att en av EU- domstolens invändningar ska lösas internt inom unionen. Detta ledde till att en överenskommelse med Europarådet kunde nås om ett nytt utkast till anslutningsavtal, som omfattar övriga frågor.

Under 2024 har förhandlingarna inom EU om den interna lösningen på EU-domstolens invändning fortsatt. Likaså har förhandlingarna fortsatt om de interna regler som efter en anslutning ska gälla inom EU i processuella frågor.

Konstitutionsutskottet informerades i februari.

Skr. 2024/25:115 37	Asyl, invandring, visering och annan
	politik om rörlighet för personer

37.1Reform av det gemensamma europeiska migrations- och asylsystemet

Rättsakterna som rör screening och asylsystemet i EU i den så kallade migrations- och asylpakten (se faktapromemoria 2020/21:FPM19) antogs av rådet och Europaparlamentet i maj och trädde i kraft i juni.

Asylprocedurförordningen (se faktapromemoria 2015/16:FPM131 och 2020/21:FPM21), förslaget till förordning om asyl- och migrationshantering (se faktapromemoria 2020/21:FPM20), förordningen om krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet (se faktapromemoria 2020/21:FPM23), Eurodacförordningen (se faktapromemoria 2015/16:FPM96), screeningförordningen (se faktapromemoria 2020/21:FPM22), skyddsgrundsförordningen (se faktapromemoria 2015/16:FPM130) och förordningen om ändringar beträffande Ecris-TCN (se faktapromemoria 2020/21:FPM89) ska börja tillämpas sommaren 2026.

Vidarebosättningsförordningen (se faktapromemoria 2015/16:FPM122) kan börja tillämpas omedelbart. Det reviderade mottagandedirektivet (se faktapromemoria 2015/16:FPM129) ska vara genomfört i svensk rätt senast sommaren 2026.

Information till socialförsäkringsutskottet ägde rum i februari, maj, oktober och december. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni, oktober och december.

37.2Tillfälligt skydd och mottagande i EU av personer som fördrivits från Ukraina

Den 4 mars 2022 beslutade rådet att aktivera det s.k. massflyktsdirektivet till förmån för personer som flyr Ukraina till följd av Rysslands fullskaliga invasion. Den 25 juni beslutade rådet om förlängd aktivering till den 4 mars 2026.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni.

37.3EU-fonder på asyl- och migrationsområdet

Under året har flera stora samverkansinsatser påbörjats. En rad utlysningar har genomförts och flera nya projekt har beviljats stöd. Projekten omfattar asyl, laglig migration och integration, samt återvändande. En utlysning har särskilt fokuserat på utsatta personer, sökande av internationellt skydd med särskilda mottagnings- eller förfarandebehov och ensamkommande barn. Prestationsrapporten för 2024 antogs av fondens övervakningskommitté i november.

37.4

Laglig migration

Skr. 2024/25:115

Förhandlingar fortsatte om två direktivförslag som presenterades 2022. Det handlar om förslag till omarbetning av direktivet om ett kombinerat tillstånd för arbete och förslag till omarbetning av direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (se faktapromemoria 2021/22:FPM90 och 2021/22:FPM91).

I april 2024 antogs det omarbetade direktivet om ett kombinerat tillstånd för arbete (EU 2024/1233). Under året har även trepartsmöten om direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning ägt rum.

Förhandlingar fortsatte också om förslaget om en förordning om inrättande av en EU-talangreserv som presenterades 2023 (se faktapromemoria 2023/24:FPM24). I juni antog rådet en allmän riktlinje för förslaget.

Information till socialförsäkringsutskottet lämnades i maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni.

37.5Viseringspolitik

37.5.1Viseringsförenklingsavtal och viseringsfrihetsavtal

En överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet om viseringsfrihet för innehavare av vissa serbiska pass uppnåddes under sommaren. Förordningen om ändring av viseringsförordningen trädde i kraft i september.

Kommissionen presenterade i maj förslag om att häva viseringsfriheten för Vanuatu. En överenskommelse om förslaget nåddes mellan Europaparlamentet och rådet i december.

Samråd med EU-nämnden om Vanuatu ägde rum i juni, november och december.

Rådet beslutade i juli att inleda en viseringsliberaliseringsdialog med Armenien. Dialogen syftar till att stödja Armenien i att uppnå viseringsfrihet för kortare vistelser inom Schengenområdet, förutsatt att relevanta villkor är uppfyllda. När villkoren bedöms vara uppfyllda väntas kommissionen presentera ett förslag om viseringsfrihet för armeniska medborgare. Dialogen inleddes formellt i september.

Kommissionen presenterade i december ett förslag om att häva vissa delar av viseringsförenklingsavtalet med Georgien, inklusive viseringsfriheten för innehavare av diplomatpass.

37.5.2Förslag till översyn av suspenderingsmekanismen

Kommissionen presenterade i oktober 2023 ett förslag om översyn av suspenderingsmekanismen i viseringsförordningen (se faktapromemoria 2023/24:FPM16). Rådet enades om sin position i mars.

Information till socialförsäkringsutskottet lämnades i maj.

Skr. 2024/25:115

37.6Återvändande

Ett effektivare återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU fortsatte att vara en högt prioriterad fråga. För att förbättra samarbetet med tredjeländer kring återtagande av sina medborgare användes bland annat viseringspolitiken. Mot bakgrund av att vissa framsteg skett i återtagandesamarbetet med Gambia beslutade rådet därför i april att upphäva beslutet om tillämpning av höjd viseringsavgift för gambiska medborgare (se faktapromemoria 2023/24:FPM13). De sedan tidigare övriga beslutade viseringsrestriktionerna gentemot Gambia fortsatte att gälla.

Med anledning av bristande återtagandesamarbete beslutade rådet i april om viseringsrestriktioner i förhållande till Etiopien (se faktapromemoria 2023/24:FPM12). I juli presenterade kommissionen ett förslag om att vidta viseringsrestriktioner i förhållande till Somalia (se faktapromemoria 2024/25:FPM1).

Information till socialförsäkringsutskottet lämnades i oktober.

37.7Den externa dimensionen av migration

37.7.1Samarbete med tredjeland

EU:s arbete med prioriterade partnerländer och insatser utmed de främsta migrationsrutterna till Europa fortsatte. Mauretanien och Egypten är exempel på länder med vilka EU stärkt sitt samarbete. Den externa dimensionen av migration har tagits upp på flera möten i rådet för rättsliga och inrikes frågor samt varit i fokus för migrationsdiskussioner på Europeiska rådet under året.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars, juni, oktober och december.

DEL 6 SYSSELSÄTTNING OCH	Skr. 2024/25:115
SOCIALPOLITIK, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

38 Sysselsättningspolitik

38.1Samordningen av sysselsättning och socialpolitik inom sysselsättningsstrategin och den öppna samordningsmetoden

38.1.1Gemensam sysselsättningsrapport

I november 2023 presenterade kommissionen ett utkast till gemensam sysselsättningsrapport, som en del av kommissionens höstpaket inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

I rapporten bedömde kommissionen EU:s arbetsmarknad som motståndskraftig. Sysselsättningsgraden i EU uppgick 2022 till 74,6 procent och ökade till 75,4 procent andra kvartalet 2023, långt över nivåerna före pandemin. Samtidigt minskade arbetslösheten i EU till en historiskt låg nivå 2022 (6,2 procent), en trend som fortsatte under andra kvartalet 2023 (6 procent). Därutöver sjönk reallönerna 2022 i olika grad i nästan alla medlemsstater, trots nominella löneökningar. Kommissionen belyser vikten av välavvägda lönesättningsmekanismer, inbegripet en stark social dialog och effektiva kollektivavtalsförhandlingar, i linje med nationell praxis.

Den gemensamma sysselsättningsrapporten följer utvecklingen mot de EU-övergripande sociala målen till 2030 avseende sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning. EU är på god väg att nå det övergripande sysselsättningsmålet, men det krävs fortfarande betydande framsteg för att nå målen avseende utbildning och fattigdomsminskning. Rapporten hade också ett starkare landsspecifikt fokus jämfört med tidigare årsrapporter genom att den kompletterats med analyser om potentiell risk för respektive medlemsstat att inte utvecklas mot uppåtgående social konvergens.

Den gemensamma sysselsättningsrapporten antogs av rådet den 11 mars.

Arbetsmarknadsutskottet informerades i mars. Socialförsäkringsutskottet och socialutskottet informerades i februari respektive mars. Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

38.1.2	Utvecklingen på det socialpolitiska området och
	sysselsättningsområdet
Kommittén för socialt skydd har genomfört olika typer av
erfarenhetsutbyten mellan medlemsstaterna och tagit fram en årlig rapport
om den	sociala situationen, reformer och utvecklingstrender på det	89
		89

Skr. 2024/25:115 socialpolitiska området. Även sysselsättningskommittén har genomfört motsvarande erfarenhetsutbyten och tagit fram en årlig rapport om den sysselsättningspolitiska situationen och utvecklingen.

Rådet godkände huvudbudskapen från respektive kommittés årliga rapport den 21 oktober.

Socialutskottet informerades i oktober. Samråd med EU-nämnden ägde rum i oktober.

Kommittén för socialt skydd har tillsammans med kommissionen även tagit fram en tematisk rapport som analyserar medlemsstaternas gemensamma utmaningar när det gäller pensioners tillräcklighet.

Rådet godkände slutsatser från rapporten den 20 juni. Socialutskottet och socialförsäkringsutskottet gavs information i maj. Samråd med EU- nämnden ägde rum i juni.

39Arbetsliv, arbetsmarknad och sociala frågor

39.1Direktiv om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete

I februari nådde Europarlamentet och rådet en preliminär överenskommelse om direktivet om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete (se faktapromemoria 2021/22:FPM36). Den preliminära överenskommelsen bekräftades på EPSCO-rådets möte den 11 mars. Direktivet antogs därefter formellt vid ett rådsmöte den 14 oktober. Direktivet trädde i kraft den 2 december och ska vara genomfört den 2 december 2026.

39.2Kemiska agenser och carcinogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen

Direktiv gällande ändringar i direktivet om kemiska agenser och i direktivet om carcinogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen (se faktapromemoria 2022/23:FPM57) antogs formellt av rådet den 26 februari.

Direktivet trädde i kraft den 9 april och ska vara genomfört den 9 april 2026.

39.3 Stärkta arbetsvillkor för praktikanter och Skr. 2024/25:115 reviderad rådsrekommendation om

kvalitetskriterier för praktikprogram

Den 20 mars presenterade kommissionen ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter samt en reviderad rådsrekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram. Syftet med direktivet är att förbättra och stärka efterlevnaden av arbetsvillkor för praktikanter (se faktapromemoria 2023/24:FPM52). På EPSCO den 2 december lämnades en lägesrapport för rekommendationen, rådet kunde inte enas om en allmän riktlinje för direktivet.

Överläggning med arbetsmarknadsutskottet hölls i april. Arbetsmarknadsutskottet informerades i juni, september, november. Utbildningsutskottet, Socialförsäkringsutskottet och Socialutskottet informerades i maj. Information lämnades till EU-nämnden i juni. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

39.42019 års ILO-konvention om våld och trakasserier

Den 23 oktober 2023 fattade rådet ett principbeslut om förslaget till rådsbeslut om bemyndigande för medlemsstaterna att ratificera 2019 års ILO-konvention om våld och trakasserier. Rådet beslutade också att inhämta Europaparlamentets medgivande som nästa steg i processen, vilket gavs av Europaparlamentet den 12 mars i år. Rådet antog därefter beslutet den 25 mars. Sverige ställde sig inte bakom antagandet då ett beslut inte bedömdes nödvändigt för att kunna ratificera konventionen (se bilaga 3).

Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

39.5Revidering av direktiv om Europeiska företagsråd

Den 24 januari presenterade kommissionen ett förslag på revidering av direktivet om Europeiska företagsråd. Syftet är att hantera identifierade brister i det nu gällande direktivet och därigenom öka effektiviteten i ramverket för information och samråd med arbetstagare på gemenskapsnivå (se faktapromemoria 2023/24:FPM38). Direktivet förhandlades i rådet under våren och en allmän riktlinje antogs vid EPSCO den 20 juni. Europaparlamentet beslutade om sin position 19 december.

Överläggning med arbetsmarknadsutskottet hölls i mars. Arbetsmarknadsutskottet informerades i april och juni. Samråd med EU- nämnden ägde rum i juni.

Skr. 2024/25:115

39.6Samordning av de sociala trygghetssystemen

Kommissionens förslag från 2016 om revidering av regelverket om samordning av de sociala trygghetssystemen (se faktapromemoria 2016/17:FPM54) förhandlades under våren.

Socialförsäkringsutskottet informerades i februari och i november. Arbetsmarknadsutskottet informerades i januari.

39.7EU-intyg om funktionsnedsättning och EU- parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning

Den 6 september 2023 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning och EU- parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning.

En preliminär överenskommelse nåddes i trepartsmöten i februari 2024. Den preliminära överenskommelsen antogs av rådet den 14 oktober.

Socialutskottet informerades i februari. Samråd med EU-nämnden ägde rum i oktober.

39.8Utvidgning av EU-intyget om funktionsnedsättning och EU- parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning

Den 31 oktober 2023 presenterade kommissionen ett förslag till direktiv för att utvidga direktivet om EU-intyget om funktionsnedsättning och EU- parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning till att omfatta tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat.

En preliminär överenskommelse nåddes i trepartsmöten i mars 2024. Den preliminära överenskommelsen antogs av rådet den 14 oktober.

Socialutskottet informerades i februari. Samråd med EU-nämnden ägde rum i oktober.

40Jämställdhet och arbetet mot diskriminering

40.1Antidiskrimineringsdirektivet

Kommissionen lämnade 2008 ett förslag till direktiv om skydd mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (se faktapromemoria 2007/08:FPM127). Under första halvåret 2024 vidtogs konkreta förhandlingar om direktivet

och vid rådets möte i juni hölls en diskussion på basis av en lägesrapport. Skr. 2024/25:115 Förhandlingarna om direktivet är dock fortsatt låsta.

Samråd med EU-nämnden ägde senast rum i juni. Arbetsmarknadsutskottet informerades senast i november.

40.2Standarder för jämlikhetsorgan

Kommissionen presenterade den 7 december 2022 ett paket med två direktiv om standarder för jämlikhetsorgan (se faktapromemoria 2022/23:FPM32). De två direktiven antogs av rådet (EPSCO) den 7 maj. Direktiven trädde i kraft den 18 juni 2024 och ska vara genomfört den 19 juni 2026.

Arbetsmarknadsutskottet informerades senast i januari. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

40.3Rådsslutsatser inom jämställdhetsområdet

Under våren presenterades ett utkast till rådsslutsatser om kvinnors ekonomiska egenmakt och självständighet som ett led på vägen till reell jämställdhet. Detta var en del av EU:s kontinuerliga uppföljning av åtagandena i Pekingplattformen. Rådsslutsatserna antogs i juni.

Arbetsmarknadsutskottet informerades i april.

41 Hälsofrågor

41.1Förordning om det europeiska hälsodataområdet

Den 3 maj 2022 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om det europeiska hälsodataområdet (se faktapromemoria 2021/22:FPM97). Trepartsmöten avslutades i en preliminär överenskommelse i mars. Socialutskottet informerades i mars.

41.2Humanmaterialförordningen

I juli 2022 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om kvalitets- och säkerhetsstandarder för ämnen av mänskligt ursprung avsedda för användning på människor s.k. humanmaterialförordningen (se faktapromemoria 2021/22:FPM118).

Förordningen godkändes i Europaparlamentet i april 2024, och antogs av rådet den 27 maj. Förordningen trädde i kraft den 7 augusti.

Socialutskottet informerades i februari. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

Skr. 2024/25:115

41.3Förordning och direktiv om humanläkemedel

I april 2023 presenterade kommissionen sitt förslag till ny lagstiftning om humanläkemedel (se faktapromemoria 2022/23:FPM90). Under året har förhandlingarna fokuserats på kluster i den föreslagna lagstiftningen, exempelvis brist och försörjningstrygghet, incitament för nya läkemedel, ett vouchersystem för antibiotika och revidering av de centrala och nationella godkännandeprocedurerna.

Socialutskottet informerades i februari, maj, september och i november.

41.4Förordning om ändring av medicinteknikförordningarna

Kommissionen presenterade i januari en ändringsförordning om förordningen om medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Ändringsförordningen avser reglera ett gradvist införande av en europeisk databas för medicintekniska produkter (Eudamed) och att flera bestämmelser i EU-förordningarna inte kan börja tillämpas utan måste skjutas upp. Ändringsförordningen antogs vid rådets möte i februari.

Socialutskottet informerades i februari. Samråd med EU-nämnden ägde rum i februari.

41.5Revidering av rådsrekommendation om rökfria miljöer

Den 17 september presenterade kommissionen ett förslag till uppdaterad rådsrekommendation om rök- och aerosolfria miljöer. Syftet med uppdateringen är att inkludera fler produkter som avger rök eller aerosoler samt utöka de platser som omfattas av reglering av rök- och aerosolfria miljöer, framför allt till platser utomhus. Rådet antog rekommendationen den 3 december.

Överläggning med socialutskottet ägde rum i oktober och utskottet informerades i mars och i november. Samråd med EU-nämnden ägde rum

inovember.

41.6Rådsrekommendation om förebyggande av cancer

Den 31 januari presenterade kommissionen sitt förslag om en ny rådsrekommendation om cancer som går att förebygga genom vaccination. Rådsrekommendationen är ett initiativ inom ramen för EU:s cancerplan. Rekommendationen syftar till att höja täckningsgraden för och stärka uppföljningen av vaccination mot humant papillomvirus (HPV) och Hepatit B. Rådet antog rekommendationen i juni.

Överläggning med Socialutskottet ägde rum i februari och utskottet Skr. 2024/25:115 informerades i maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni.

41.7Rådsslutsatser om framtiden för Europas hälsounion

Rådet godkände den 21 juni rådsslutsatser om framtiden för Europas hälsounion. Rådsslutsatserna omfattar ett brett antal policyområden såsom kompetensförsörjning och behov inom hälso- och sjukvården, förebyggande av icke-smittsamma sjukdomar, arbetet med antimikrobiell resistens, kliniska prövningar ur ett beredskapsperspektiv, styrningsfrågor på EU-nivå vid hälsokriser, förbättrad tillgång till läkemedel och medicinteknik samt förbättrade förutsättningar att använda EU- finansiering för genomförande.

Överläggning med socialutskottet ägde rum i maj och utskottet informerades i september. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni.

41.8Ett globalt pandemifördrag och det internationella hälsoreglementet

Sedan 2022 pågår förhandlingar om ett globalt pandemifördrag inom ramen för Världshälsoorganisationen (WHO). Parallellt med detta har det gjorts en översyn av det internationella hälsoreglementet (IHR, 2005). Kommissionen företräder EU i förhandlingarna.

Den 1 juni 2024 antog medlemsländerna ett paket med ändringsförslag i IHR samt enades om att fortsätta pandemifördragsförhandlingarna. Ändringarna i IHR innebär bland annat införandet av en definition av pandemiskt nödläge, inrättande av en kommitté för att underlätta ett effektivt genomförande, bestämmelser om jämlik tillgång till hälsoprodukter, samt inrättande av nationella IHR-myndigheter för att förbättra dess genomförande.

Socialutskottet informerades i maj.

Skr. 2024/25:115 DEL 7 KONKURRENSKRAFTSFRÅGOR

42 Den inre marknadens utveckling

42.1Framtidens inre marknad

Europeiska rådet beställde en oberoende högnivårapport om den inre marknadens framtid som presenterades vid vårtoppmötet i april. Rapporten som skrevs av den italienska tidigare premiärministern Enrico Letta innehöll en rad förslag för att fördjupa och stärka den inre marknaden. Rapporten satte inremarknadsfrågorna högt på EU:s dagordning och föreslår bland annat att kommissionen tar fram en ny, horisontell inre marknadsstrategi för den kommande mandatperioden.

Den tidigare ordförande för Europeiska centralbanken Mario Draghi fick i oktober 2023 i uppdrag av kommissionen att ta fram en högnivårapport om EU:s framtida konkurrenskraft. Rapporten presenterades den 9 september. Såväl Lettas som Draghis rapporter förväntas påverka inriktningen på arbetet med EU:s inre marknad och konkurrenskraft under EU:s kommande mandatperiod.

Under året antogs ett antal slutsatser om den inre marknaden. På Konkurrenskraftsrådet i maj antogs rådsslutsatser för den inre marknaden och i den strategiska agendan som antogs i juni underströks vikten av den inre marknaden. På informella Europeiska rådet i Budapest i november antogs en deklaration där den inre marknaden lyftes fram som en prioritering.

42.2Krisinstrument för den inre marknaden

I september 2022 presenterade kommissionen ett förslag till ett krisinstrument för den inre marknaden (se faktapromemoria 2022/23:FPM13). Förslaget förhandlades under året och efter trepartsmöten träffades en preliminär överenskommelse den 1 februari 2024. Europaparlamentet antog sin ståndpunkt den 18 september och därefter antogs förordningen och omnibusrättsakterna vid konkurrenskraftsrådet den 26 september.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i september.

	42.3	Förbud mot produkter som tillverkas genom
		tvångsarbete
	Den 19 november fattade rådet beslut om antagandet av förordningen om
	förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete (se
	faktapromemoria 2022/23:FPM14). Syftet med rättsakten är att inom EU
96	förbjuda	produkter som är helt eller delvis tillverkade, producerade,
96

skördade eller utvunna genom tvångsarbete oavsett om de tillverkats inom Skr. 2024/25:115 EU, importerats till eller ska exporteras från EU. Definitionen av

tvångsarbete bygger på Internationella arbetsorganisationens (ILO) definition av tvångsarbete som inkluderar tvångsarbete för barn.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

42.4Europeiska ideella sammanslutningar med gränsöverskridande verksamhet

I september 2023 presenterade kommissionen ett förslag till nya regler om ideella organisationer med gränsöverskridande verksamhet (se faktapromemoria 2023/24:FPM7). Förslaget, som inbegriper ett direktiv och en förordning, innebär att en ny associationsrättslig form för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar införs i EU-ländernas rättssystem. I mars beslutade Europaparlamentet om ett mandat inför framtida trepartsmöten om förslaget.

Information lämnades till näringsutskottet i december.

42.5Revidering av byggproduktförordningen

Förordningen antogs av rådet den 5 november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i oktober.

42.6Förordning om vissa mobila maskiner

Kommissionen presenterade 2023 förslag till en ny förordning för typgodkännande och marknadskontroll av vissa mobila maskiner som ska sättas på marknaden för att kunna framföras på allmän väg (se faktapromemoria 202/23:FPM81).

En politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes i mars.

42.7Rådsslutsatser om offentlig upphandling

Den 24 maj antog rådet slutsatser om Europeiska revisionsrättens rapport om mindre konkurrens i offentlig upphandling under åren 2011–2021. Slutsatserna framhåller vikten av att det genomförs en analys av såväl upphandlingslagstiftningen som orsakerna till denna utveckling.

42.8Förordning om E-formulär för utstationering av arbetstagare

Kommissionen presenterade den 13 november ett förslag till förordning om ett offentligt gränssnitt kopplat till informationssystemet för den inre

Skr. 2024/25:115 marknaden för anmälan om utstationering av arbetstagare, ett s.k. E- formulär (se faktapromemoria 2024/25:FPM11).

43 Näringspolitik

43.1Förordningen om nettonollindustrin

Den 29 juni trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 i kraft om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724. Förordningens allmänna mål är att förbättra den inre marknadens funktion genom att inrätta en ram för att säkra tillgången till en trygg och hållbar försörjning av nettonollteknik. Förordningen innehåller bland annat bestämmelser om tillståndsprocesser för anläggningar för tillverkning av nettonolltekniker.

Näringsutskottet informerades i februari.

43.2Förordningen om kritiska råmaterial

Den 23 maj trädde Europaparlamentets och rådets förordning i kraft om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial. I förordningen finns bestämmelser som syftar till att säkra EU:s tillgång till en hållbar försörjning av kritiska råmaterial. Förordningen innehåller bland annat bestämmelser som rör tillståndsprocesser för anläggningar verksamma inom utvinning, förädling eller materialåtervinning av kritiska råmaterial.

43.3Förordningen om inrättande av den europeiska plattformen för strategisk teknik

Kommissionen presenterade den 20 juni 2023 ett förslag om en europeisk plattform för strategiska tekniker (STEP). Förslaget trädde i kraft i mars 2024. STEP är inriktat på EU:s konkurrenskraft och industripolitik. Det ska täcka investeringsbehov i kritiska och strategiska tekniker genom att bidra med kapital till företag.

Förslaget täcker tre teknikområden:

1.forskningsintensiv (”deep”) och digital teknik,

2.resurseffektiv och grön teknik samt

3.bioteknik.

Investeringarna ska bidra med innovativa, ledande lösningar med ett ekonomiskt mervärde eller bidra till att minska strategiska beroenden. Med

STEP inrättas en suveränitetsstämpel som ska underlätta för vissa projekt Skr. 2024/25:115 att attrahera investeringar.

Kommissionen tilldelar projektstämpeln baserat på om de föreslagna projekten främjar nämnda teknikområden och utifrån ovan nämnda investeringskrav.

Beslut om en ny plattform för strategiska tekniker fattades av Europeiska rådet den 1 februari i samband med beslut om halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram, MFF.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i januari inför ett extrainsatt möte i Europeiska rådet.

43.4Meddelande om bioteknik och biotillverkning

Den 20 mars presenterade kommissionen ett meddelande (se faktapromemoria 2023/24:FPM53) om utmaningar inom sektorn för bioteknik och biotillverkning och föreslog åtgärder för att adressera dessa, i linje med meddelandet om långsiktig konkurrenskraft i EU.

Överläggning med näringsutskottet ägde rum i juni.

43.5Tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (se faktapromemoria 2021/22:FPM71) antogs av Europaparlamentet i april och vid konkurrenskraftsrådet den 24 maj. Direktivet trädde i kraft i juli.

Överläggning med näringsutskottet ägde rum i mars.

43.6Ekodesign för hållbara produkter

Kommissionen presenterade förslag till en ny förordning om Ekodesign för hållbara produkter (ESPR) den 30 mars 2022 (se faktapromemoria 2021/22:FPM84). Rådet enades i maj 2023 om en allmän riktlinje som bland annat innebär att det blir förbjudet att förstöra osålda kläder för konsumentbruk. Förordningen trädde i kraft den 18 juli.

43.7En översyn av EU:s formskyddsregler

Förslagen presenterades i november 2022 (se faktapromemoria 2022/23:FPM38) och innebär en översyn av EU:s regler om formskydd (även kallat mönsterskydd), bestående av ett direktiv och en förordning. Rättsakterna antogs av rådet i oktober.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i oktober.

Skr. 2024/25:115

100

43.8Kommissionens patentpaket

Förhandlingarna om det s.k. patentpaketet (se faktapromemoria 2022/23:FPM92) fortsatte under året. När det gäller inrättandet av ett system för beviljande av tvångslicenser på EU-nivå beslutades i juni om ett mandat att inleda trepartsmöten med Europaparlamentet.

Information lämnades till näringsutskottet i mars, juni och december.

43.9Diplomatkonferenser inom WIPO

Inom FN:s immaterialrättsorgan WIPO hölls diplomatkonferenser i maj om en konvention om genetiska resurser inom ramen för patentansökningar och i november om en formaliakonvention på formskyddsområdet. Båda konferenserna avslutades med att länderna kom överens vilket innebär slutet på över 20 års förhandlingar.

Det råder till stor del EU-kompetens på det normgivande arbetet i WIPO:s kommittéer varför medlemsstaterna koordinerar sina positioner och kommissionen representerar EU under förhandlingarna.

Information lämnades till näringsutskottet i mars och december.

43.10Utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten

Kommissionen presenterade i mars 2023 ett förslag om ändringar i direktivet om enmansbolag respektive bolagsrättsdirektivet (se faktapromemoria 2022/23:FPM82). Trepartsmöten inleddes under året och en politisk överenskommelse nåddes i mars. Direktivet antogs i december.

Information lämnades till civilutskottet i februari och maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i december.

43.11Direktiv om aktier med olika röstvärden

Kommissionen presenterade i december 2022 ett förslag till direktiv om strukturer med aktier med utvidgad rösträtt i företag som ansöker om att få sina aktier upptagna till handel på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag (se faktapromemoria 2022/23:FPM47). En politisk överenskommelse slöts mellan rådet och Europaparlamentet i februari 2024. Direktivet antogs i oktober.

Information lämnades till civilutskottet i februari. Samråd med EU- nämnden ägde rum i oktober.

43.12 Teknisk harmonisering

Skr. 2024/25:115

43.12.1 Tvätt- och rengöringsmedelsförordningen

Den 28 april 2023 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om tvätt- och rengöringsmedel och tensider som ska ersätta förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel.

I juni 2024 antogs en allmän riktlinje.

44 Konsumentpolitik

44.1Direktivet om gemensamma regler för att främja reparation av varor

Kommissionen presenterade i mars 2023 ett förslag till nytt direktiv om gemensamma regler för att främja reparation (se faktapromemoria 2022/23:FPM79). Direktivet antogs i juni 2024.

Civilutskottet informerades i mars.

44.2Direktiv om paketresor och sammanlänkade researrangemang

Kommissionen presenterade i november 2023 ett förslag till ett direktiv om ändringar i direktivet om paketresor och sammanlänkade researrangemang (se faktapromemoria 2023/24:FPM28). Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet, även vid kriser, samt att förtydliga och förenkla vissa begrepp och bestämmelser i direktivet och därigenom förbättra den inre marknaden. Ett förhandlingsmandat inför trepartsmöte antogs i december.

Överläggning med civilutskottet ägde rum i februari. Civilutskottet informerades i maj och november.

44.3Förordning om leksakers säkerhet

I juli 2023 presenterade kommissionen ett förslag om en ny förordning om leksakers säkerhet (se faktapromemoria 2023/24:FPM2). Under det belgiska ordförandeskapet nåddes en politisk överenskommelse om ett rådsmandat.

Civilutskottet informerades i november.

101

Skr. 2024/25:115 44.4	Paket om alternativ tvistlösning för
	konsumenter

I oktober 2023 presenterade kommissionen ett paket om alternativ tvistlösning för konsumenter (se faktapromemoria 2023/24:FPM14). I september nåddes en politisk överenskommelse om ett rådsmandat om direktivet om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister. Därefter har trepartsmöten inletts. En politisk överenskommelse om förordningen om upphävande av förordningen om tvistlösning online träffades i november. Förordningen antogs och publicerades i Europeiska unionens officiella tidning i december.

Civilutskottet informerades i november.

45 Forskning och innovation

45.1EuroHPC

Medlemsstaterna nådde den 23 maj en politisk överenskommelse om en ändring av förordningen om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC). Syftet med ändringen är att utvidga EuroHPC:s tillämpningsområde genom att inkludera artificiell intelligens (AI), och möjliggöra tillgång till superdatorerna för små och medelstora företag och nystartade företag verksamma på området.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

45.2Vitbok om forskning som omfattar teknik med potential för dubbla användningsområden

Den 24 januari presenterade kommissionen en vitbok om alternativa lösningar för att förbättra stödet till forskning och utveckling när det gäller teknik med potential för dubbla användningsområden. Målet är att undersöka alternativ för att förbättra integration och korsbefruktning mellan uteslutande civil och uteslutande försvarsrelaterad FoU- verksamhet, särskilt när det gäller kritisk och framväxande teknik (se faktapromemoria 2023/24:FPM44).

45.3 Efterhandsutvärderingen av Horisont

	Medlemsstaterna godkände den 23 maj rådsslutsatser om de viktigaste
	lärdomarna från efterhandsutvärderingen av EU:s åttonde ramprogram för
	forskning och innovation, Horisont 2020, vilken publicerades av
	kommissionen i slutet av januari. I slutsatserna framhålls bland annat
102	betydelsen av programmets excellenssatsningar som både stärker EU:s
102

vetenskapliga och tekniska bas och är avgörande för unionens politiska Skr. 2024/25:115 prioriteringar.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

45.4Kunskapsutnyttjande

Medlemsstaterna godkände den 23 maj rådsslutsatser om stärkt kunskapsutnyttjande som ett redskap för hållbar återindustrialisering och öppen strategisk autonomi i Europa. I slutsatserna framhålls att EU står inför utmaningar när det gäller att omsätta forsknings- och innovationsresultat till samhällelig användning och ekonomiskt värde och i synnerhet att behålla det senare. Slutsatserna fokuserar på vikten av att stärka kapaciteten för kunskapsutnyttjande genom finansieringsverktyg, policyer och ramverk, samt på att minska klyftan och ytterligare understödja samarbetet mellan intermediärer och möjliggörare av innovation.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

45.5Forskningssäkerhet

Den 23 maj antogs rådsrekommendationen om stärkt forskningssäkerhet, som en del av paketet om ekonomisk säkerhet. Förslaget syftar till att stödja medlemsstaterna och forskningsutövande organisationer i att hantera risker i forskningssamarbeten, särskilt med länder utanför EU och betonar vikten av kunskapssäkerhet och etik, samtidigt som akademisk frihet och öppen vetenskap upprätthålls.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj (se faktapromemoria 2023/24:FPM43).

45.6Avancerade material

Medlemsstaterna godkände den 29 november rådsslutsatser om kommissionens nya strategi för att stärka Europas forskning, innovation och industriella ledarskap inom avancerade material, vilket beskrivs som avgörande för den gröna och digitala omställningen, samt för europeisk konkurrenskraft, säkerhet och motståndskraft. Slutsatserna betonar också att nästa generation av avancerade material bör anpassas till Europas mål för hållbarhet och en cirkulär ekonomi.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i september och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

103

Skr. 2024/25:115

104

45.7BioEast

Medlemsstaterna godkände den 29 november rådsslutsatser om ett potentiellt EU-omfattande forsknings- och innovationsinitiativ inom bioekonomin som ett led i att nå målen i den europeiska gröna given och för att stärka Europas konkurrenskraft. Slutsatserna lyfter behovet av att främja hållbar utveckling av leveranskedjor och lokal bearbetning av bioresurser i Central- och Östeuropa.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i september och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

45.8Stärka EU:s konkurrenskraft och ERA

Medlemsstaterna godkände den 29 november rådsslutsatser om att stärka EU:s konkurrenskraft och minska fragmenteringen inom det Europeiska forskningsområdet (ERA) (se faktapromemoria 2024/25:FPM8). Slutsatserna framhåller vikten av att skapa en stimulerande och inkluderande forsknings- och innovationsmiljö som attraherar och behåller talanger för att driva ekonomisk tillväxt, öka konkurrenskraften, främja innovation och teknologisk utveckling samt stärka samhällsutvecklingen. Slutsatserna understryker även vikten av att minska innovationsklyftan både gentemot våra globala ekonomiska konkurrenter och inom EU.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

46 Rymd

46.1Stärka Europas konkurrenskraft genom rymden

Medlemsstaterna godkände den 23 maj rådsslutsatser om att stärka Europas konkurrenskraft genom rymden. Slutsatserna noterar att rymd och europeiska rymdprogram stärker europeisk konkurrenskraft, bidrar till att lösa samhälleliga utmaningar liksom till grön och digital omställning. Ett antal utmaningar och åtgärder för att ytterligare stärka europeisk rymdsektors konkurrenskraft anges som bland annat omfattar behov av ett visst högre risktagande hos europeiska rymdaktörer och den finansiella sektorn.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

46.2	Preliminär utvärdering av Europeiska unionens Skr. 2024/25:115
	rymdprogram

Medlemsstaterna godkände den 29 november rådsslutsatser om kommissionens halvtidsutvärdering av genomförandet av EU:s rymdprogram och dess rymdprogramsbyrås prestationer. I slutsatserna noteras framgångarna men även några begränsningar för flertalet av de i programmet ingående komponenter. Bland begränsningarna lyfts förseningar av uppskjutning av Galileos nya satelliter som ett återkommande problem för EU:s oberoende tillgång till rymden, varför kommissionen uppmanas att fortsätta prioritera denna komponents operativa förmåga.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i september och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

46.3Europeiska kompetenser inom rymdsektorn

Medlemsstaterna godkände den 29 november rådsslutsatser om att förstärka europeiska kompetenser inom rymdsektorn. Slutsatserna lyfter fram rymdsektorns betydande bidrag till de ekonomiska, sociala, miljömässiga, teknologiska och säkerhetsmässiga europeiska målen. Vidare betonas vikten av att utveckla ett holistiskt tillvägagångssätt som integrerar kompetensutveckling, regelverk och internationellt samarbete för att upprätthålla Europas konkurrensfördel och oberoende inom rymdteknologier.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i september och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

105

Skr. 2024/25:115 DEL 8 TRANSPORT, TELEKOM OCH ENERGI

47 Transport

47.1Horisontella frågor

47.1.1Transeuropeiska transportnätet TEN-T

Kommissionen presenterade 2021 förslag till reviderad TEN-T-förordning (se faktapromemoria 2021/22:FPM55).

Trepartsmöten inleddes under det svenska ordförandeskapet 2023 och i december 2023 nåddes en politisk överenskommelse. Den nya förordningen trädde i kraft i juli.

47.1.2Ändring av direktivet om kombinerad transport

Kommissionen presenterade 2023 ett förslag till direktiv om ändring av direktivet om kombinerad transport och av förordningen om elektronisk godstransportinformation. Förslaget ingår i paketet för grönare transporter (se faktapromemoria 2023/24:FPM21).

Lägesrapporter lämnades vid rådet i juni och december. Trafikutskottet informerades i juni och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni och november.

47.1.3Rättigheter för resenärer vid resor med kombinerade trafikslag och nya tillsynsregler

Kommissionen presenterade i november 2023 ett förslag till ny förordning om rättigheter för resenärer vid resor med kombinerade trafikslag. Syftet med förordningen är att stärka rättigheterna för resenärer vid resor som görs med flera trafikslag, exempelvis tåg och buss. Kommissionen föreslog även nya tillsynsregler i de befintliga EU-förordningarna för buss, tåg, flyg och fartyg. De nya tillsynsreglerna syftar till att stärka efterlevnaden av förordningarna. Rådet antog allmän inriktning för båda förslagen i december.

Civilutskottet informerades i november och samråd i EU-nämnden ägde rum i samma månad.

106

47.2

Landtransporter

Skr. 2024/25:115

47.2.1Omarbetat körkortsdirektiv

Kommissionen presenterade 2023 ett förslag till omarbetning av körkortsdirektivet. Förslaget ingår i det s.k. vägtrafiksäkerhetspaketet (se faktapromemoria 2022/23:FPM69).

Rådet antog en allmän riktlinje i december 2023. Trepartsmöten inleddes under november 2024.

47.2.2Direktiv om körkortsåterkallelser

Kommissionen presenterade 2023 ett förslag till den unionsomfattande verkan av vissa kördiskvalifikationer. Förslaget ingår i det s.k. vägtrafiksäkerhetspaketet (se faktapromemoria 2022/23:FPM70).

En lägesrapport lämnades vid rådet i juni i år. Rådet antog en allmän riktlinje den 5 december. Trafikutskottet informerades i juni och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i juni och i november.

47.2.3Gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott

I vägtrafiksäkerhetspaketet som presenterades 2023 ingår även ett förslag till reviderat direktiv om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott. Förslaget ingår i det s.k. vägtrafiksäkerhetspaketet (se faktapromemoria 2022/23:FPM68).

Rådet antog en allmän riktlinje i december 2023. En politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes i mars 2024.

47.2.4Ny förordning om användning av järnvägsinfrastruktur

I paketet för grönare transporter som presenterades 2023 ingår ett förslag till en ny järnvägskapacitetsförordning. Förslaget omfattar även en upphävning av godskorridorförordningen. Förslaget ingår i paketet för grönare transporter (se faktapromemoria 2022/23:FPM131).

Rådet antog en allmän riktlinje den 18 juni. Trepartsmöten inleddes i november. Trafikutskottet informerades i juni och samråd med EU- nämnden ägde rum samma månad.

47.2.5Reviderat mått- och viktdirektiv

Kommissionen presenterade 2023 ett förslag till ett reviderat direktiv om vägfordons mått och vikt. Förslaget ingår i paketet för grönare transporter (se faktapromemoria 2022/23:FPM130).

107

Skr. 2024/25:115 En lägesrapport lämnades vid rådet i juni 2024. Trafikutskottet informerades i juni och samråd med EU-nämnden ägde rum samma månad.

47.2.6Särskilda kör- och vilotidsregler för bussförare

Kommissionen presenterade 2023 ett förslag till ändring av en förordning när det gäller raster och viloperioder för förare som utför tillfälliga persontransporter på väg (se faktapromemoria 2022/23:FPM99).

Rådet antog en allmän riktlinje i december 2023. En politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes i januari 2024 och rättsakten antogs i april.

47.3Sjöfart

47.3.1Europeiska sjösäkerhetsbyrån

Kommissionen presenterade 2023 ett förslag till förordning om Europeiska sjösäkerhetsbyrån (se faktapromemoria 2022/23:FPM104).

Rådet antog en allmän riktlinje den 18 juni 2024. Trepartsmöten inleddes i november. Trafikutskottet informerades i juni och samråd med EU-nämnden ägde rum samma månad.

47.3.2Harmoniserade flodinformationstjänster på inre vattenvägar

Kommissionen presenterade i januari ett förslag om ändring av direktivet om harmoniserade flodinformationstjänster på inre vattenvägar (se faktapromemoria 2023/24:FPM42). Förslaget syftar till att bidra till ökad effektivitet och tillförlitlighet i inlandssjöfarten.

Rådet antog en allmän riktlinje den 18 juni. Trafikutskottet informerades i juni och samråd med EU-nämnden ägde rum samma månad.

47.3.3Hamnstatskontrolldirektivet

Förslaget till reviderat direktiv om hamnstatskontroll presenterades av kommissionen 2023 som en del av ett s.k. sjöfartspaket (se faktapromemoria 2022/23:FPM102).

Rådet antog en allmän riktlinje i december 2023. En politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes i februari 2024 och rättsakten antogs i november.

47.3.4 Direktiv om fullgörande av flaggstatsförpliktelser

	Förslaget till reviderat direktiv om fullgörande av flaggstatsförpliktelser
	presenterades av kommissionen 2023 som en del av ett s.k. sjöfartspaket
108	(se faktapromemoria 2022/23:FPM102).
108

Rådet antog en allmän riktlinje i december 2023. En politisk Skr. 2024/25:115 överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes i februari

2024 och rättsakten antogs i november.

47.3.5Grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn

Förslaget till reviderat direktiv om grundläggande principer för utredning av olyckor i sjötransportsektorn presenterades av kommissionen 2023 som en del av ett s.k. sjöfartspaket (se faktapromemoria 2022/23:FPM102).

Rådet antog en allmän riktlinje i december 2023. En politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes i februari 2024 och rättsakten antogs i november.

47.3.6Föroreningar orsakade av fartyg och om införande av sanktioner

Förslag till ändring av direktivet om föroreningar från fartyg presenterades av kommissionen 2023 som en del av ett s.k. sjöfartspaket (se faktapromemoria 2022/23:FPM103).

Rådet antog en allmän riktlinje i december 2023. En politisk överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet nåddes i februari 2024 och rättsakten antogs i november.

47.4Luftfart

47.4.1Det gemensamma europeiska luftrummet

Kommissionen presenterade 2020 ett reviderat förslag till lagstiftning om det europeiska gemensamma luftrummet (se faktapromemoria 2020/21:FPM17).

En överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet kunde efter trepartsmöten ingås i mars 2024.

47.4.2Översyn av flygpassagerares rättigheter

År 2013 lämnade kommissionen förslag till ändringar i EU:s flygpassagerarförordningar (se faktapromemoria 2012/13:FPM91). Förhandlingarna i rådet avbröts 2015 men återupptogs under 2020, men fick dock avbrytas igen på grund av covid-19-utbrottet. Förhandlingarna har stått still sedan dess. På TTE-rådet i december hölls en riktlinjedebatt för att sondera intresset bland medlemsstaterna att återuppta förhandlingarna. Samtliga medlemsstater välkomnade att förhandlingarna återstartar.

Civilutskottet informerades i november och samråd i EU-nämnden ägde rum i samma månad.

109

Skr. 2024/25:115

110

47.5Integrerad havspolitik

47.5.1Internationell havsförvaltning

En lista över frivilliga åtaganden presenterades av EU på Our Ocean Conference i Grekland den 15–17 april 2024. Listan godkändes vid rådet för allmänna frågor den 19 februari.

48 Politiken för informationssamhället

48.1Digitalisering

48.1.1Förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens

Kommissionen presenterade ett förslag till en förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI) i april 2021 (se faktapromemoria 2020/21:FPM109). Europaparlamentet röstade igenom slutligt förslag i april. Rådet godkände antagandet av förordningen den 21 maj. Förordningen trädde i kraft 1 augusti 2024.

Överläggning med trafikutskottet och samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

48.1.2Förordning om digital identitet

Kommissionen presenterade ett förslag till förordning om digital identitet i juni 2021 (se faktapromemoria 2020/21:FPM118). Europaparlamentet röstade igenom slutligt förslag den 26 februari 2024. Ministerrådet godkände antagandet av förordningen den 26 mars 2024. Förordningen trädde i kraft i maj 2024.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

49 Informations- och cybersäkerhet

49.1Cyberresiliensförordningen

Kommissionen presenterade ett förslag till förordning om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013 och (EU) 2019/1020 och direktiv (EU) 2020/1928 (Cyberresiliensförordningen) i september 2022.

Syftet med förordningen är att skapa förutsättningar för utveckling av Skr. 2024/25:115 säkra produkter med digitala element inom EU och att tillverkare ska ta

större ansvar för produkters cybersäkerhet genom deras livscykel, samt att konsumenter ska få tillräcklig information om cybersäkerheten för de produkter med digitala element som de köper och använder.

En preliminär politisk överenskommelse nåddes vid trepartsmöte i november 2023 och förordningen antogs formellt i oktober 2024. Förordningen trädde i kraft den 10 december 2024 och ska tillämpas fr.o.m. 11 december 2027. Artikel 14 ska dock tillämpas från och med den 11 september 2026 och kapitel IV (artiklarna 35–51) ska tillämpas från och med den 11 juni 2026.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i oktober.

49.2Förordningen om gigabitinfrastruktur

I februari 2023 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om gigabitinfrastruktur (se faktapromemoria 2022/23:FPM64). Syftet med förordningen är att bidra till en kostnadseffektiv och snabb utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet som är nödvändig för att möta EU:s ökade uppkopplingsbehov. Europaparlamentet röstade igenom slutligt förslag den 23 april 2024. Rådet godkände antagandet av förordningen den 29 april 2024. Förordningen trädde i kraft 11 maj 2024.

Samråd med EU-nämnden ägde rum i april.

49.3Vitbok om Europas framtida digitala infrastruktur

Kommissionen presenterade den 21 februari en vitbok om hur Europas behov av digital infrastruktur ska bemästras (se faktapromemoria 2023/24:FPM49). Förhandlingar om rådsslutsatser om vitboken inleddes i september och slutsatserna antogs vid möte i rådet (telekommunikation) i december.

Informationstillfälle i trafikutskottet ägde rum i maj.

50 Energi

50.1 Rådsslutsatser om främjande av hållbar elnätsinfrastruktur

Ordförandeskapet presenterade förslag till rådsslutsatser om främjande av
hållbar elnätsinfrastruktur i april.
Elnätsfrågor har blivit alltmer aktuella under innevarande
kommissionsmandat genom den gröna given och nya regelverk såsom
revideringen av direktivet om förnybar energi, tillsammans med det ökade	111
	111

Skr. 2024/25:115 fokuset på konkurrenskraft. Kommissionen lade fram en åtgärdsplan för energinät i november 2023. Rådsslutsatserna antogs den 30 maj 2024.

Information till näringsutskottet och samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

50.2Direktivet om byggnaders energiprestanda

Förslaget till omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) presenterades av kommissionen den 15 december 2021.

Det omarbetade direktivet antogs den 12 april 2024.

50.3Rådsslutsatser om främjande av geotermisk energi

I september presenterade ordförandeskapet ett förslag till rådsslutsatser om främjandet av geotermisk energi. Syftet är att främja geotermisk energi som en förnybar energiteknik för värme-, kyla- och elproduktion och minska EU:s energiberoende samt import av fossila bränslen. Rådsslutsatserna antogs den 16 december.

Information till näringsutskottet och samråd med EU-nämnden ägde rum i december.

50.4Rådsrekommendation om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas

Rådet beslutade den 4 mars om en rekommendation om att alla medlemsländer ska minska sin gasanvändning med 15 procent, efter att den tidigare rådsförordningen med samma syfte upphört att gälla.

Näringsutskottet informerades i februari. Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars.

112

DEL 9 JORDBRUK, FISKE OCH	Skr. 2024/25:115
LIVSMEDEL

51 Den gemensamma jordbrukspolitiken

Den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) började gälla från och med 2023, medan nästa reformförslag väntas presenteras 2025. Till följd av omfattande protester från lantbrukare runt om i EU presenterade kommissionen ett förslag om förenkling av GJP som beslutades genom snabbprocedur. Förenklingen genomförs under 2024 och 2025. Under året har även en strategisk dialog om EU:s jordbruk i framtiden förts mellan sektorns aktörer och intresseorganisationer.

Resultatet presenterades i september i form av en rapport och blir ett viktigt inspel till den vision för jordbruk och livsmedel som kommissionen planerar att ta fram. Visionen får i sin tur inverkan på kommande lagförslag, såsom nästa GJP-reform. Medlemsstaterna har inte varit direkt inkluderade i den strategiska dialogen, men under året har ordförandeskapsslutsatser tagits fram om framtiden för jordbruket i EU och rådsslutsatser antagits om GJP efter 2027. Sverige har i båda fallen ställt sig bakom slutsatserna.

52 Den gemensamma fiskeripolitiken

52.1Protokoll med tullkvoter för fiskeriprodukter knutna till EES-avtalets finansiella mekanismer

Efter att EES-avtalets finansiella mekanismer för perioden 2014–2021
löpte ut, gav rådet under 2021 kommissionen mandat att inleda
förhandlingar med Island, Liechtenstein och Norge om deras framtida
finansiella bidrag. Parallellt förhandlades även två tilläggsprotokoll med
Norge respektive Island med tullkvoter för import av fisk till EU. Löptiden
för överenskommelsen är sju år. Tilläggsprotokollet med Norge innehåller
bland annat tullkvoter för sillråvara, som har ökat kraftigt i volym jämfört
med det tidigare avtalet.
2023 nåddes en överenskommelse mellan kommissionen och Efta-
länderna, som under våren 2024 diskuterades på rådsarbetsgruppsnivå.
Överenskommelsen godkändes slutligen av rådet i juni. Tullkvoterna för
fiskeprodukter i tilläggsprotokollen med Norge och Island träder i kraft
den 1 januari 2025.
Sverige har tillsammans med flera andra medlemsstater gjort ett
gemensamt uttalande som betonar kopplingen mellan frågor om
förvaltning av fiskbestånd och handel med fiskprodukter, och uppmanar
Norge att återgå till ett konstruktivt samarbete i fiskekonsultationerna.	113
	113

Skr. 2024/25:115 52.2	Vissa åtgärder i syfte att bevara fiskbestånd i
	fråga om länder som tillåter ohållbart fiske

I september presenterade kommissionen ett förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1026/2012 om vissa åtgärder i syfte att bevara fiskbestånd i fråga om länder som tillåter ohållbart fiske. Ändringen syftar till att klargöra kravet på samarbete inom ramen för FN:s havsrättskonvention och FN:s avtal om fiskbestånd. Ett land kan anses tillåta ohållbart fiske om det inte genomför nödvändiga åtgärder, vilket omfattar kontrollåtgärder, samt stärka förfarandena före och efter antagandet av åtgärder mot länder som tillåter ohållbart fiske (se faktapromemoria 2024/25:FPM3).

52.3Fiskemöjligheter i Östersjön 2025

Kommissionen presenterade i augusti ett förslag till förordning om reglering av fiskemöjligheter under 2025 för torsk, lax, sill, skarpsill och rödspätta i Östersjön och vissa fiskemöjligheter utanför Östersjön (se faktapromemoria 2024/25:FPM2).

En politisk överenskommelse om förslaget nåddes vid jordbruks- och fiskerådet i oktober. Den slutliga överenskommelsen innebär ett fortsatt förbud mot riktat fiske av torsk i hela Östersjön, lax söder om Bottenviken och sill i västra Östersjön och att endast begränsade bifångster av torsk, lax och sill tillåts under 2025 i dessa områden.

Överenskommelsen medförde att fiskemöjligheterna för sill/strömming i Centrala Östersjön och Bottniska viken fastslogs på den lägsta nivån i MSY-intervallet (Maximalt hållbart uttag) för båda bestånden. Överenskommelsen har även tagit hänsyn till svenskt kustnära fiske och fritidsfiske genom att tillåta vissa begränsade undantag som minskar några av de negativa effekter som annars skulle blivit resultatet. Förbud mot trålning införs till skydd av skarpsillens lekperiod i centrala Östersjön. Detta utgör en ytterligare korrigerande åtgärd som är funktionellt knuten till fiskemöjligheterna.

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i oktober.

52.4 Fiskemöjligheter för Västerhavet 2025

	Kommissionen presenterade i oktober ett förslag till fiskemöjligheter för
	2025 i Nordostatlanten och för 2025–2026 för vissa arter (se
	faktapromemoria 2024/25:FPM10). En politisk överenskommelse om
	förslaget nåddes vid jordbruks- och fiskerådet i december. Den slutliga
	överenskommelsen innebär bland annat att nuvarande stängningsperioder
	och förbud mot fritidsfiske för ål kvarstår för Östersjön och för Atlanten,
	och att Östersjöländerna har möjlighet att samordna sina respektive
	perioder för att främja ålens vandring ut ur Östersjön. För det fall
	Östersjöländerna inte kan enas ska stängningsperioden fortsatt infalla
114	mellan den 15 september till och med den 15 mars 2026. Beslutet har
114

föregåtts av förhandlingar med andra kuststater, såsom Norge och Skr. 2024/25:115 Storbritannien, samt med regionala fiskeorganisationer. Resultat från

dessa förhandlingar ingår i den beslutade förordningen, som omfattar alla EU:s fiskemöjligheter utom för områdena Östersjön, Svarta havet och vissa arter i Medelhavet.

Förhandlingsresultatet innebär att fiskemöjligheterna fastställs i enlighet med målet om maximal hållbar avkastning (MSY) i den gemensamma fiskeripolitiken med undantag för de bestånd för vilka den vetenskapliga rådgivningen innebär att inget uttag bör ske. För dessa arter innebär beslutet förbud mot riktat fiske och begränsade kvoter som ska täcka oundvikliga bifångster. För ett antal arter, såsom havskräfta, vitling och rödspätta fastställs fångstbegränsningar under MSY-nivån för att underlätta återhämtningen av torskbestånden. Liksom tidigare år görs också kvotavdrag för undantag från landningsskyldigheten. Beslutet rör cirka 250 fiskekvoter, varav Sverige har andel av cirka 50 i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt.

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i december.

53 Livsmedel, djur och växter

53.1Översyn av EU:s djurskyddslagstiftning

I Från jord till bord-strategin aviserade kommissionen en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Det förslag till förordningar om skydd av djur under transport liksom förslag om hundars och katters välfärd och spårbarhet som presenterades hösten 2023 har förhandlats på teknisk nivå under 2024.

Rådet har antagit sitt förhandlingsmandat avseende förordningen om hundar och katter inför förhandlingar med Europaparlamentet.

Europaparlamentet har ännu inte behandlat förslaget.

53.2Frukostdirektivet om bland annat honung, sylt och fruktjuice

Vid ett trepartsmöte i januari nåddes en överenskommelse mellan de tre institutionerna gällande förslaget till ändring av fyra av de s.k. frukostdirektiven om bland annat honung, fruktjuice, sylt och marmelad (se faktapromemoria 2022/23:FPM88).

I april antogs de reviderade frukostdirektiven.

115

Skr. 2024/25:115 53.3	Växtförökningsmaterial och
	skogsodlingsmaterial

Kommissionen presenterade 2023 ett förslag till ny förordning om växtförökningsmaterial och ett förslag till ny förordning om skogsodlingsmaterial (se faktapromemoria 2022/23:FPM122 respektive 123).

Överläggning ägde rum i miljö- och jordbruksutskottet i juni och december. Förslagen har behandlats i rådet under 2024, med lägesrapport i juni och december.

53.4Växter som tagits fram med vissa nya genomiska tekniker

Kommissionen presenterade 2023 ett förslag till ny förordning om växter som tagits fram med vissa nya genomiska tekniker (se faktapromemoria 2022/23:FPM121).

Överläggning med miljö- och jordbruksutskotten ägde rum i och december. Samråd med EU-nämnden ägde rum december.

54 Skogsbruk

54.1Övervakningsram för resilienta europeiska skogar

I november 2023 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om en övervakningsram för skog (se faktapromemoria 2023/24:FPM27).

Överläggning ägde rum i miljö- och jordbruksutskottet i januari och juni. EU-nämnden informerades i januari och juni. Förslaget har behandlats i rådet under 2024, med lägesrapport i juni. Sverige ingick bland initiativtagarna till en övrig fråga om förslaget vid jordbruks- och fiskerådsmötet i september.

54.2Ändring av rådsbeslut för den ständiga skogsbrukskommittén

I november 2023 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av rådsbeslut om ständiga skogsbrukskommittén (se faktapromemoria 2023/24:FPM26).

Rådet antog allmän riktlinje den 24 juni 2024.

Överläggning ägde rum i miljö- och jordbruksutskottet i januari och juni. Samråd med EU-nämnden ägde rum i januari och juni.

116

54.3Ändring av avskogningsförordningen vad gäller bestämmelser om tillämpningsdatum

Förordningen om ändring av förordning (EU) nr 2023/1115 vad gäller bestämmelser om tillämpningsdatum antogs i maj 2023 och började tillämpas 30 december. Kommissionen presenterade i oktober ett förslag om ändring av förordningen vad gäller bestämmelserna om den första

tillämningsdagen. Förslaget ändrar inte innehållet i avskogningsförordningen i sak utan senarelägger endast datum för när förordningen ska tillämpas med 12 månader. Förordningsändringen antogs den 18 december och som del i trepartsmötets överenskommelse gjorde kommissionen ett förpliktande uttalande om att i vägledning och skriftliga frågesvar arbeta vidare för att minimera administrativa bördor och byråkrati.

Sverige lämnande ett uttalande den 18 december, se bilaga 3.

Skr. 2024/25:115

117

Skr. 2024/25:115 DEL 10 MILJÖ

118

55 Horisontella frågor

55.1Direktiv om industriutsläpp

Miljörådet antog i mars 2023 en allmän riktlinje för förslaget till revidering av industriutsläppsdirektivet (IED).

Under mars och april 2024 antog rådet och Europaparlamentet ändringsdirektivet.

56 Klimat och luft

56.1Rådsslutsatser inför COP29 – Genomförande av Parisavtalet

Miljörådet antog den 14 oktober rådsslutsatser inför klimatkonventionens partsmöten (COP). Rådsslutsatserna fastställer EU:s förhandlingsmandat och används även för att kommunicera EU:s övergripande budskap, prioriteringar och målsättningar till omvärlden.

Den 29:e partskonferensen (COP 29) inom klimatkonventionen (UNFCCC), det sjätte partsmötet för Parisavtalet och det 19:e partsmötet inom Kyotoprotokollet ägde rum i Baku, Azerbajdzjan i november. Den centrala förhandlingsfrågan på COP29 var det nya gemensamma och kvantifierade klimatfinansieringsmålet NCQG.

COP-ordförandeskapet lade också stor vikt vid att kunna slutföra förhandlingarna om regelverket om handeln med utsläppsrätter inom ramen för Parisavtalets artikel 6. EU lade stor vikt vid att göra framsteg i arbetet med utsläppsminskningar, inte minst i de nya nationella klimatplaner som alla länder ska presentera inför COP30.

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i oktober.

56.2Förordning om F-gaser

Den 29 januari fattade rådet beslut om en reviderad F-gasförordning (se faktapromemoria 2021/22:FPM87). Förordningen antogs av Europaparlamentet och rådet den 7 februari och trädde i kraft den 11 mars. Den reviderade F-gasförordningen innebär bland annat skarpare krav för den vanligaste typen av F-gas, fluorkolväten. Mängden fluorkolväten som får släppas ut på EU:s marknad ska enligt förordningen fasas ned snabbare

för att nå en total utfasning till 2050. Förordningen behandlades som ett Skr. 2024/25:115 paket tillsammans med förordningen om ozonnedbrytande ämnen (se

avsnitt 56.3).

56.3Förordning om ozonnedbrytande ämnen

Rådet fattade beslut om en reviderad förordning om ozonnedbrytande ämnen (se faktapromemoria 2021/22:FPM86) den 23 januari. Förordningen antogs av Europaparlamentet och rådet den 7 februari och trädde i kraft den 11 mars. En av de viktigare delarna i förordningen är införande av återvinning av ozonnedbrytande ämnen från vissa typer av skumplast, då hantering av skumplast är en huvudsaklig källa till utsläpp av ozonnedbrytande ämnen inom EU.

56.4EU:s klimatmål för 2040

Den 6 februari publicerade kommissionen ett meddelande om ett europeiskt klimatmål för 2040 (se faktapromemoria 2023/2024:FPM48). Kommissionen har utifrån en konsekvensanalys rekommenderat ett mål om 90 procent nettominskning av utsläppen till 2040 jämfört med 1990. Meddelandet innehåller inga konkreta detaljer om kommande klimatramverk som ska genomföra 2040-målet. Kommissionen väntas under 2025 lägga fram ett nytt 2040-mål genom förslag till ändring av den europeiska klimatlagen i linje med rekommendationen från februari. Parallellt väntas kommissionen lägga fram ett förslag till ny nationellt fastställt bidrag (NDC) under Parisavtalet baserat på målnivån för 2040.

Information till miljö- och jordbruksutskottet samt samråd med EU- nämnden ägde rum i juni och december.

56.5Certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid

Trepartsmöten om ett förslag om certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid inleddes i november 2023 och avslutades den 19 februari 2024. Förordningen antogs den 19 november 2024.

Certifieringsramverket omfattar upptag och inlagring av koldioxid genom s.k. carbon farming, lagring av kol i produkter och permanent lagring genom tekniska åtgärder. Målen med certifieringsramverket är att uppmuntra till samt att säkerställa hög kvalitet på åtgärderna för upptag och infångning av koldioxid inom EU, undvika fusk och s.k. grönmålning och på så sätt åstadkomma negativa utsläpp i storleksordningen hundratals miljoner ton koldioxid varje år för att kunna nå målet om klimatneutralitet till 2050 (se faktapromemoria 2022/23: FPM40).

119

Skr. 2024/25:115

120

56.6Direktiv om luftkvalitet

En preliminär överenskommelse om förslaget till reviderat luftkvalitetsdirektiv nåddes den 20 februari. Överenskommelsen innehåller bland annat en skärpning av kravnivåerna till 2030 för flera ämnen, en mekanism där medlemsländer kan få förlängt genomförandedatum för att nå gränsvärden givet att vissa villkor möts, samt en ny bestämmelse om skadestånd.

Den slutliga överenskommelsen antogs den 8 mars. Den 17 september antog Europaparlamentet sin ståndpunkt och direktivet antogs den 14 oktober.

56.7Koldioxidkrav för tunga fordon

I maj antog Europaparlamentet och rådet den ändrade förordningen om koldioxidkrav för nytillverkade tunga vägfordon (se faktapromemoria 2022/23:FPM58).

56.8Meddelande om klimatrisker

Den 12 mars publicerade kommissionen ett meddelande om klimatrisker (2023/24:FPM51). Meddelandet är ett svar på den första europeiska klimat- och sårbarhetsanalysen, (EUCRA) som gjorts på EU-nivå. Meddelandet betonar att både EU och medlemsstaterna måste bli bättre på att förbereda sig för och hantera de klimatrisker som förväntas förvärras med anledning av klimatförändringarna. Kommissionen uppmuntrar också medlemsstaterna att genomföra de åtaganden som redan finns inom anpassningsområdet. Kommissionen har i det kommande arbetet ett särskilt fokus på de tematiska områdena ekosystem, hälsa, vatten, livsmedel, infrastruktur och byggnader samt ekonomi.

Information till miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i juni.

57 Cirkulär ekonomi och kemikalier

57.1Direktiv om avfall

Kommissionen presenterade förslag till en riktad revidering av avfallsdirektivet (COM(2023) 420) den 5 juli 2023. Förslaget är avgränsat till textil- och livsmedelsavfall och syftar till att minska påverkan på miljö och klimat för dessa avfallsslag. Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och bygger på kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi. En allmän riktlinje antogs i juni. Trepartsmöten inleddes under hösten.

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i maj.

57.2

Förpackningar och förpackningsavfall

Skr. 2024/25:115

Kommissionen presenterade i november 2022 ett förslag om uppdaterade bestämmelser för förpackningar och förpackningsavfall (se faktapromemoria 2022/23:FPM43).

Trepartsmöten avslutades i mars 2024 och det slutgiltiga förslaget innebär bland annat stärkt materialåtervinning med krav på materialåtervinningsbarhet och återvunnet innehåll, obligatoriska pantsystem, avfallsminskningsmål, begränsningar av vissa engångsförpackningar i plast, kemikaliekrav och introduktion av återanvändningsmål inom vissa sektorer.

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum i februari. Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall antogs slutligt

den 16 december.

57.3Uttjänta fordon och typgodkännande

Kommissionen presenterade förslag till en ny förordning om uttjänta fordon och typgodkännande (ELV) (COM(2023) 451) den 13 juli 2023. I förhandlingarna under året togs kompromisstexter fram om bland annat ett undantag för det rörliga kulturarvet. En riktlinjedebatt ägde rum på miljörådet den 17 december 2024.

Information och överläggning i miljö- och jordbruksutskottet samt samråd med EU-nämnden ägde rum i juni och december.

57.4Förhindra spill av plastpellets

Kommissionen presenterade ett förslag till förordning om att förhindra spill av plastpellets för att minska utsläpp av mikroplast den 16 oktober 2023 (se faktapromemoria 2023/24:FPM17). Förslaget syftar till att minska oavsiktliga utsläpp av mikroplast vid hantering och transport av pellets. En allmän riktlinje antogs på miljörådet den 17 december 2024.

Miljö- och jordbruksutskottet informerades i mars och december. Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars och december.

57.5Hållbar användning av växtskyddsmedel

Kommissionen presenterade ett förslag till ny förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel den 22 juni 2022. Efter svåra förhandlingar på rådsarbetsgruppsnivå återkallade kommissionen förslaget den 6 maj 2024 (EUT, C/2024/3117).

57.6Direktiv om gröna påståenden

Kommissionen presenterade den 22 mars 2023 förslag till direktiv om gröna påståenden. Förslaget kompletterar direktivförslaget om mer

121

Skr. 2024/25:115 konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information, genom att fastställa kriterier för uttryckliga miljöpåståenden om produkter och företag, och miljömärkningar av produkter, som riktar sig till konsumenter. Enligt förslaget måste dessa kriterier vara uppfyllda för att en aktör ska få sätta en produkt på EU:s inre marknad.

Europarlamentet antog sin ståndpunkt den 12 mars 2024. Rådet nådde en allmän riktlinje den 17 juni.

Information till miljö- och jordbruksutskottet och samråd med EU- nämnden ägde rum i juni.

57.7Rättsakterna Ett ämne, en bedömning

Kommissionen presenterade den 7 december 2023 tre lagstiftningsförslag i ett paket kallat Ett ämne, en bedömning (One substance, one assessment, OSOA). De tre förslagen består av:

1.förslag till förordning om data om kemikalier samt en gemensam dataplattform,

2.förslag till omnibusförordning för att uppdatera fyra förordningar om livsmedelslagstiftning, medicintekniska produkter, långlivade organiska föroreningar respektive Europeiska miljöbyråns (EEA) uppdrag och

3.förslag till ändring av RoHS-direktivet, vilken ersätter och begränsar farliga kemiska ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.

Förslagen är en del av EU:s gröna giv och en del i genomförandet av EU:s kemikaliestrategi för hållbarhet. Det övergripande syftet med OSOA är att förbättra samstämmigheten samt öka effektiviteten och transparensen i riskbedömningar för kemiska ämnen.

I juni antog rådet en allmän riktlinje.

58 Naturresurser och biologisk mångfald

58.1Antagande av reviderat avloppsvattendirektiv

Kommissionen presenterade den 26 oktober 2022 förslag till reviderat direktiv om avlopp från tätbebyggelse med syfte att öka direktivets förenlighet med de strategier om nollutsläpp, klimat, energi och cirkulär ekonomi som ingår i den gröna given. Förslaget innebär att direktivets syfte, utöver skydd för miljön, utökas till att även innefatta skydd av människors hälsa. Därtill ingår i förslaget bland annat minskning av utsläpp av växthusgaser, rening av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar och en förbättrad styrning och transparens av sektorn. Rådet godkände överenskommelsen från trepartsmötet den 5 november.

122

58.2

Förordning om restaurering av natur

Skr. 2024/25:115

Vid miljörådet den 17 juni antogs förordningen om restaurering av natur efter avslutade trepartsmöten (se faktapromemoria 2021/22:FPM114). Sverige valde att rösta nej vid omröstningen i miljörådet (se vidare i bilaga 3).

Samråd med EU-nämnden ägde rum i mars och i juni.

123

Skr. 2024/25:115 DEL 11 UTBILDNING, UNGDOM, KULTUR

59 Utbildning

59.1Europa på väg – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla

Den 13 maj antogs rådsrekommendationen Europa på väg – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla. Syftet med rådsrekommendationen är att göra studier och praktik utomlands lättillgängliga för alla. Studier och praktik ska också ses som en viktig del i ett livslångt lärande. Genom att avlägsna de hinder som finns för mobilitet och förenkla mobilitet mellan olika länder är visionen att så många som möjligt ska kunna delta i studier och praktik utomlands. Medlemsstaterna uppmanas också att arbeta för ökad inkludering i fråga om mobilitet inom utbildnings-, ungdoms- och idrottsområdena genom att göra mobilitet på dessa områden mer lättillgänglig för personer med färre möjligheter.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

59.2Främjande av evidensinformerad politik och praktik inom utbildning

Medlemsstaterna godkände den 13 maj rådsslutsatser om främjande av evidensinformerad politik och praktik inom utbildning för att förverkliga det europeiska utbildningsområdet. På förskolans och skolans område behöver det tydliggöras att verksamhetens praktik inte alltid enbart kan grundas på forskningsresultat. Ibland saknas aktuell forskning och i andra fall kan det handla om att befintlig forskning om utbildning behöver beakta kunskap från skol- och undervisningspraktik eller teknisk expertis och beprövad erfarenhet från utbildningsområdet i stort.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i mars och maj. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

59.3Attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning

Den 25 november antogs rådsrekommendationen om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning. I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att bland annat främja, uppmärksamma och värdesätta olika akademiska roller och effektiv undervisning. Medlemsstaterna uppmanas också att verka för attraktiva, inkluderande och

124

konkurrenskraftiga arbetsförhållanden där akademisk och stödjande Skr. 2024/25:115 personal värderas, uppmuntras och stöds.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i maj och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

59.4Strategiska partnerskap på utbildningsområdet

Medlemsstaterna godkände den 25 november rådsslutsatser om strategiska partnerskap på utbildningsområdet. I slutsatserna uppmanas medlemsstaterna att främja strategiska partnerskap. Ett strategiskt partnerskap ska förstås som samarbete mellan olika aktörer och kan inkludera såväl utbildningsinstitutioner och myndigheter som olika

intressenter, till exempel arbetsmarknadens parter, näringslivsorganisationer och lokala och regionala ekonomiska och sociala aktörer. Medlemsstaterna uppmanas även att bland annat förbättra övergångsmöjligheterna mellan olika typer av utbildning, särskilt mellan yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning samt att främja erkännande och validering och att stärka vägledningstjänster.

Överläggning med utbildningsutskottet ägde rum i september och november. Samråd med EU-nämnden ägde rum i november.

60 Ungdom

60.1En mer sammanhållen barn-, barnrätts- och ungdomspolitik

Rådet godkände den 13 maj slutsatser om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdomar och barns rättigheter. Slutsatserna handlar om hur en mer sammanhållen barn-, barnrätts- och ungdomspolitik kan främjas med syftet att finna synergier och möjliga samarbetsområden mellan politikområdena. Särskilt fokus ges frågan om hur ett barnrätts- och ungdomsperspektiv kan integreras i alla relevanta politikområden.

Överläggning med kulturutskottet ägde rum i februari och utskottet informerades i april. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

61 Kultur

61.1Förordning om en europeisk mediefrihetsakt

Förordningen om att fastställa en rättslig ram för medietjänster på den inre
marknaden,	europeisk	mediefrihetsakt,	(se	faktapromemoria	125

Skr. 2024/25:115 2022/2023:FPM3) antogs i april. Den ska i huvudsak börja tillämpas från och med den 8 augusti 2025.

61.2Rådsslutsatser om stöd till influerare som skapare av innehåll on-line

Rådet antog den 14 maj slutsatser om stöd till influerare som skapare av innehåll on-line. I slutsatserna inbjuds bland annat medlemsstaterna och kommissionen att stärka dialogen med gruppen influerare, utveckla lämpliga policyinstrument för att bland annat öka influerares kännedom om tillämpliga regler och i övrigt främja ett ansvarsfullt beteende.

Överläggning i kulturutskottet ägde rum i mars. Samråd med EU- nämnden ägde rum i maj.

61.3Rådsslutsatser om datadriven publikutveckling för de kulturella och kreativa sektorerna

Rådet antog den 14 maj slutsatser om behovet av att uppmuntra de kulturella och kreativa sektorerna att utveckla sätt och metoder för att bättre förstå publikbeteenden. Det kan ske genom att nyttja datadriven publikanalys och utveckling. Samtidigt lyfts vikten av att respektera upphovsrättsliga regelverk och regelverk om den personliga integriteten när data insamlas och nyttjas för publikutveckling.

Överläggning i kulturutskottet ägde rum i mars. Samråd med EU- nämnden ägde rum i maj.

61.4Rådsslutsatser om att förbättra och främja tillgången till kultur

Rådet antog den 26 november slutsatser om att förbättra och främja tillgången till kultur. Slutsatserna understryker behovet av att uppmuntra alla aktörer till att fortsatt utveckla möjligheterna för fler grupper i samhället att få tillgång till kulturella upplevelser både som publik, och som utövare. Ambitionerna gäller förutom personer med funktionsnedsättningar också ungdomar och människor som bor på landsbygden.

Överläggning i kulturutskottet ägde rum i oktober. Samråd med EU- nämnden ägde rum i november.

126

62 Idrott

62.1En ny EU-arbetsplan för idrott

Rådet godkände den 14 maj en resolution om en EU-arbetsplan för idrott (1 juli 2024–31 december 2027). Resolutionen anger integritet och värderingar inom idrotten, den socioekonomiska dimensionen och idrottens hållbarhet, samt deltagande i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet som planens tre övergripande prioriteringar. Inom dessa övergripande prioriteringar ryms bland annat främjande av den europeiska idrottsmodellen och god styrning samt motverkande av matchfixning.

Överläggning med kulturutskottet ägde rum i mars och utskottet informerades i april. Samråd med EU-nämnden ägde rum i maj.

Skr. 2024/25:115

127

Skr. 2024/25:115

128

DEL 12 EU:S INSTITUTIONER

63 Institutionernas verksamhet

63.1Kommissionen

Årets första sex månader präglades av arbetet med att genomföra kommissionens arbetsprogram med dess sex huvudpunkter. Liksom föregående år präglades kommissionens arbete av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och arbete för att stärka den europeiska säkerheten. I takt med att valet till Europaparlamentet närmade sig avtog den lagstiftande verksamheten. Efter valet till Europaparlamentet intog den sittande kommissionen en mer återhållen roll i väntan på att en ny ordförande och ett nytt kommissionärskollegium skulle utses.

Den 18 juli valdes Ursula von der Leyen för andra gången till kommissionens ordförande. I samband med det presenterade hon sina politiska riktlinjer för perioden 2024–2029. Den 4–12 november frågades de nominerade kommissionärskandidaterna ut i Europaparlamentet. Den 27 november godkändes den nya kommissionen av Europaparlamentet och tillträdde formellt den 1 december. Den nya kommissionens arbetsprogram för 2025 presenteras i februari 2025.

63.1.1Kommissionens arbetsprogram

Kommissionens arbete under året utgick från prioriteringarna och initiativen som presenterades i det årliga arbetsprogrammet som 2024 gick under titeln ”Resultat idag och förberedelser inför framtiden” (se faktapromemoria 2023/24:FPM18).

Arbetsprogrammet tog avstamp i utmaningarna EU står inför, och kommissionens avsikt var att stärka EU-samarbetet. Kommissionen framhöll vikten av att EU fortsatt agerade gemensamt och skyndsamt för att hantera befintliga kriser. Vidare betonade kommissionen vikten av den fortsatta omställning som de pekade ut i början av sin mandatperiod, till exempel klimatomställningen, den digitala omställningen och motståndskraften i ekonomin och demokratin. Arbetsprogrammet lade vikt vid kommissionens starka fokus på förenklade regler för företag och invånare i unionen.

63.1.2Genomförande av direktiv i svensk rätt

Det ska noteras att kommissionen under 2024 har förbättrat möjligheterna när det gäller tillgången till statistiska uppgifter om överträdelseärenden mot medlemsstaterna. Tidigare redovisade kommissionen officiell statistik med viss eftersläpning. Som en följd av dessa nya möjligheter redovisas nedan uppgifter om överträdelseärenden mot Sverige gällande försenat

genomförande av direktiv under kalenderåren 2023 samt 2024. Detta görs Skr. 2024/25:115 för att ge en mer fullständig redogörelse jämfört med de uppgifter som

redovisades i Årsboken om EU 2023.

Försenade direktiv 2023

I fråga om sent genomförande av direktiv inom samtliga politikområden uppgick antalet nya överträdelseärenden mot Sverige under 2023 till 7. Det är en minskning i jämförelse med föregående år, då statistiken visade på 13 nya ärenden om sent genomförande. Det totala antalet öppna överträdelseärenden mot Sverige om sent genomförande av direktiv vid utgången av december 2023 uppgick till 12 vilket är en tydlig minskning jämfört med föregående år (35).

Försenade direktiv 2024

I fråga om sent genomförande av direktiv inom samtliga politikområden uppgick antalet nya överträdelseärenden mot Sverige under 2024 till 5. Det totala antalet öppna överträdelseärenden mot Sverige om sent genomförande av direktiv vid utgången av december 2024 uppgick till 13.

63.1.3Överträdelseärenden mot Sverige och informella skrivelser från kommissionen

Vid utgången av december 2024 pågick totalt 43 överträdelseärenden mot Sverige. Ärendena rörde främst miljöfrågor samt inrikes och rättsliga frågor. I tillägg till de ovan angivna ärendena om försenat genomförande tillkom under året 9 nya ärenden gällande felaktigt genomförande av direktiv eller annan överträdelse av förordning, fördrag eller beslut. Avseende samtliga överträdelsekategorier beslutade kommissionen under 2024 om 8 motiverade yttranden och 18 formella underrättelser. Totalt 12 ärenden kunde skrivas av.

För Sveriges del var 17 informella ärenden inom ramen för den s.k. EU- piloten öppna vid slutet av 2024, varav 4 nya sådana ärenden inkom under året. De öppna ärendena rörde företrädesvis miljö- och landsbygdsfrågor och finansmarknadsfrågor samt inrikes och rättsliga frågor.

63.2Europaparlamentet

Året har präglats av valet till Europaparlamentet den 6–9 juni, konstituerandet av det nya Europaparlamentet och processen att utse den nya kommissionen där Europaparlamentet har en central roll (se även avsnitt 63.1).

Det totala valdeltagandet i hela EU blev 50,7 procent vilket är det högsta deltagandet sedan 1994. I Sverige minskade valdeltagandet med nästan två procentenheter till 53,4 procent.

Europeiska folkpartiets grupp (EPP) fortsätter vara den största partigruppen och näst största partigrupp förblir Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D). En ny politisk grupp, Patrioter för Europa

129

Skr. 2024/25:115 (Patriots for Europe) – EP:s tredje största grupp – bildades efter valet. Gruppen ersätter den tidigare gruppen Identitet och demokrati (ID).

Det nya Europaparlamentets första konstituerande möte ägde rum den 16–19 juli. Den maltesiska kristdemokraten Roberta Metsola omvaldes till talman.

63.3Europeiska unionens domstol

Under året begärde nationella domstolar förhandsavgörande från EU- domstolen i 564 fall, varav 14 från svenska domstolar. Under året gav Sverige in 7 skriftliga yttranden i sådana mål. Vidare deltog Sverige i 4 muntliga förhandlingar vid domstolen.

Mål om direkt talan avser mål där talan väcks direkt vid EU-domstolen eller tribunalen. I EU-domstolen är det huvudsakligen fråga om mål som inleds när en institution eller en medlemsstat väckt talan mot en annan medlemsstat eller institution. I sådana mål mot en institution eller annan medlemsstat än Sverige intervenerade Sverige i 5 mål och deltog i 3 muntliga förhandlingar.

Tribunalen handlägger bland annat mål där talan väcks av fysiska eller juridiska personer mot EU-institutionernas beslut. I sådana mål ansökte Sverige under året om intervention i 3 mål och gav in 2 interventionsinlagor. I ett mål där Sverige 2022 väckte en ogiltighetstalan mot kommissionen deltog Sverige i en muntlig förhandling.

Ett avgörande av tribunalen kan i vissa fall överklagas till EU- domstolen. I sådana mål intervenerade Sverige i 1 mål samt gav in 1 interventionsinlaga och 1 svarsskrivelse.

För en närmare beskrivning av EU-domstolens och tribunalens behörighet och av de olika måltyper som normalt handläggs vid dessa instanser se skr. 2015/16:115 s. 231 f. Sedan den 1 oktober 2024 är tribunalen behörig att pröva begäran om förhandsavgöranden på sex särskilda områden.

I bilaga 1 finns en förteckning över mål av svenskt intresse vid domstolen.

63.4Öppenhet och insyn

Alla mål vid EU-domstolen och tribunalen med anknytning till allmänhetens tillgång till handlingar bevakas.

Sverige har gett in en interventionsinlaga i ett pågående mål vid tribunalen som rör ogiltigförklaring av rådets beslut att neka tillgång till handlingar med hänvisning till skyddet för institutionens beslutsförfarande (T-590/23 Emilio De Capitani mot Europeiska unionens råd).

130

63.5	EU-rekrytering samt information och	Skr. 2024/25:115
	kunskapshöjning om EU

63.5.1EU-rekrytering

Det är strategiskt viktigt att Sverige är väl representerat i EU:s institutioner, byråer och organ. Den svenska närvaron på chefsnivån förbättrades under året. Även antalet svenska praktikanter på EU:s institutioner ökade, medan närvaron av svenska nationella experter minskade något efter flera år av uppgång. Sverige fortsätter att uppleva betydande obalanser när det gäller tjänstemän på icke-chefsnivå. Väntade pensionsavgångar riskerar att förvärra obalanserna ytterligare. En första utvärdering av den nationella handlingsplan som Sverige och kommissionen kom överens om 2023 genomfördes under året, vilken bekräftar denna bild. Det är därför viktigt att nå ut till fler, särskilt unga och högskolestuderande, som är intresserade av att arbeta i EU:s institutioner.

I och med den nya mandatperioden för EU:s institutioner har personalen i kommissionärernas och övriga höga företrädares kabinett roterat. Det är positivt att fler svenskar än på mycket länge kommer att ha viktiga roller i de olika kabinetten. Utöver de som arbetar för kommissionär Jessika Roswall finns svenskar i ytterligare fem kommissionärskabinett samt hos Europeiska rådets ordförande och hos Europaparlamentets talman.

Regeringen har under året fortsatt utveckla det egna arbetet med målet att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att fler svenskar ska söka en anställning i EU:s institutioner. Universitets- och högskolerådet fick fördubblade resurser från 2,5 miljoner kronor till 5 miljoner kronor för att informera, utbilda och stödja unga svenskar som är intresserade av en anställning i EU. Satsningen på utökade stipendier för högre europapolitiska studier vid College of Europe i Brügge, Warszawa och Tirana, som är en viktig inkörsport till EU-jobb, bar frukt och bidrog till att tio svenskar påbörjade studier där under hösten, vilket kan jämföras med tre svenskar under det föregående läsåret. Stipendiebeloppet höjdes ytterligare inför 2025 för att kunna bibehålla antalet stipendier inför kommande höjningar av studieavgiften. Regeringen har tillsammans med berörda myndigheter och aktörer fortsatt utveckla sitt informations-, nätverks- och påverkansarbete.

63.5.2Information och kunskapshöjning om EU

Syftet med information och kunskapshöjning om EU är att ge det civila samhället i Sverige bättre förutsättningar att ta del av demokratins beslutsprocesser inklusive beslut som fattas på EU-nivå. Regeringen har därför gett förnyade uppdrag till Universitets- och högskolerådet (UHR) i syfte att utbilda lärare och skolledare.

Regeringen har satsat på att förnya, förbättra och fördjupa samarbetsformerna med det omgivande samhället när det gäller att samverka med externa aktörer i Sverige om EU-frågor. Den förhöjda

ambitionsnivån nämnde statsministern i sin senaste EU-deklaration. EU-

131

Skr. 2024/25:115 arbetsgrupperna är ett komplement till de befintliga samråden och några som har inrättats rör kommissionens förslag om skogsövervakning samt om läkemedelspaketet. Regeringen arrangerade samråd vid flera tillfällen, bland annat om den strategiska agendan och om den europeiska planeringsterminen, där arbetsmarknadens parter hade bjudits in.

Som en del i de kunskapshöjande åtgärderna deltog EU-ministern vid Europa Direkts ungdomskonferens i Södertälje, vid Europaforum i Jönköping och vid en konferens för skolambassadörer för EU i Stockholm. Vidare deltog EU-ministern i en konferens för lärare med diplomutdelning till några av Europaparlamentets EU-ambassadörsskolor.

För ytterligare kunskapshöjning uppmärksammade EU-ministern Europadagen med bland annat ett tal på Kulturhuset i Stockholm åtföljt av paneldiskussioner fokuserat på EU-valet.

63.6Tolkning

Vid möten i rådet tolkas det till och från samtliga 24 EU-språk. När det gäller tolkning för rådsarbetsgrupper inom det s.k. beställa-betala- systemet beställde Sverige tolkning på samma nivå som innan förberedelserna för det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd inleddes.

63.7Regionkommittén

Regionkommittén består av 329 ledamöter och 329 ersättare som är förtroendevalda från lokal och regional nivå i medlemsstaterna. Sverige företräds av tolv ledamöter och tolv ersättare. Mandatperioden är 26 januari 2020–25 januari 2025.

Kommittén har under året haft sex plenarsessioner.

Ett svenskt rapportörskap, yttrande om markövervakning och markresiliens (lagen om markövervakning), har antagits under året. Sverige har haft tre rapportörskap under året. De har behandlat översynen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, EU:s cybersolidaritetsakt och digitala resiliens samt nämnda lagen om markövervakning.

Vid utgången av året hade Sverige därtill två pågående rapportörskap. Det ena handlar om förslag till förordning om granskning av utländska investeringar i EU. Det andra handlar om lokala och regionala myndigheter som mobiliserar offentliga och privata resurser för en effektiv uppföljning av dialogerna om omställning till en ren energi på fältet.

132

Mål av svenskt intresse vid EU-domstolen och tribunalen under 2024

Nedan följer en förteckning över de direktstämda mål vid EU-domstolen och tribunalen samt de mål om förhandsavgöranden vid EU-domstolen, i vilka regeringen har deltagit. Förteckningen redovisar de händelser som har ägt rum under 2024.

I kapitel 1 listas de mål som har avgjorts slutligt under året, vilka finns

tillgängliga på domstolarnas gemensamma webbplats https://curia.europa.eu . På webbplatsen finns också sammanställda övriga domar av särskild betydelse som har meddelats under året (se Press och medier>Pressmeddelanden).

Därefter upptas i kapitel 2 de mål som vid utgången av året fortfarande var pågående. De inlagor som Sverige i dessa mål har givit in till EU- domstolen och tribunalen under året har efter sekretessprövning översänts till EU-nämnden för kännedom.

Målen redovisas inom respektive kapitel i två avsnitt, varav de första (avsnitt 1.1 och 2.1) avser målen i vilka Sverige är eller har varit part, intervenient eller anmodad medlemsstat och de senare (avsnitt 1.2 och 2.2) avser målen om förhandsavgörande.

Överträdelseärenden mot Sverige som gått vidare till EU-domstolen redovisas särskilt i bilaga 2.

Skr. 2024/25:115

Bilaga 1

1 AVSLUTADE MÅL

1.1Mål i vilka talan har väckts i EU-domstolen eller tribunalen

C-541/20 – C-555/20 Litauen m.fl. mot parlamentet och rådet (SBEUD2021/117)

EU-domstolen (stora avdelningen) meddelade dom den 4 oktober 2024. Målen rör talan om ogiltigförklaring av det s.k. mobilitetspaketet

(förordning 2020/1054, förordning 2020/1055 och direktiv 2020/1057).

C-822/21 Lettland mot Sverige (SBEUD 2022/088)

EU-domstolen meddelade dom den 30 april 2024.

Målet rör talan om fördragsbrott om Sveriges underlåtenhet att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 14.3 i insättningsgarantidirektivet samt principen om lojalt samarbete.

133

Skr. 2024/25:115

Bilaga 1

C-44/22 P kommissionen mot KS m.fl. (SBEUD2023/135)

EU-domstolen (stora avdelningen) meddelade dom den 10 september 2024.

Målet rör överklagande av tribunalens beslut i mål T-771/20 där tribunalen slog fast att den inte har behörighet att pröva en talan om skadestånd från enskilda med anledning av beslutet om upprättande av EU:s rättsstatsuppdrag i Kosovo (EULEX Kosovo).

T-112/22 Svenska Bankföreningen och Länsförsäkringar Bank mot kommissionen (SBEUD2022/257)

Tribunalen meddelade dom den 17 april 2024.

Målet rör talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i ärende om statligt stöd SA.56348 avseende svensk skatt för kreditinstitut.

1.2Mål om förhandsavgöranden

C-470/21 La Quadrature du Net m.fl. (SBEUD2021/407)

Begäran från Conseil d'État, Frankrike

EU-domstolen (plenum) meddelade dom den 30 april 2024.

Målet gäller bland annat om unionsrätten utgör hinder för en nationell lagstiftning som föreskriver att en myndighet får samla in uppgifter om användarnas ip-adresser i syfte att utreda immaterialrättsintrång, utan att någon förhandskontroll sker av en domstol eller av ett oberoende förvaltningsorgan.

C-548/21 Bezirkshauptmannschaft Landeck (SBEUD2021/571)

Begäran från Landesverwaltungsgericht Tirol, Österrike EU-domstolen (stora avdelningen) meddelade dom den 4 oktober 2024. Målet gäller nationell lagstiftnings förenlighet med unionsrättens

dataskyddsbestämmelser när det gäller brottsbekämpande myndigheters tillgång till uppgifter i beslagtagen utrustning.

C-601/22 WWF Österreich m.fl. (SBEUD2022/451)

Begäran från Landesverwaltungsgericht Tirol, Österrike EU-domstolen meddelade dom den 11 juli 2024.

Målet gäller bland annat fråga om skyddsstatus för varg i art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43).

134

C-670/22 Staatsanwaltschaft Berlin mot M.N. (SBEUD2022/488)

Begäran från Landgericht Berlin, Tyskland

EU-domstolen (stora avdelningen) meddelade dom den 30 april 2024. Målet gäller bland annat fråga om förutsättningar för inhämtning av bevisning från den brottsbekämpande insatsen EncroChat genom en

europeisk utredningsorder och användning av detta bevismaterial.

Skr. 2024/25:115

Bilaga 1

C-658/22 Sąd Najwyższy (SBEUD2022/492)

Begäran från Sąd Najwyższy, Polen

EU-domstolen meddelade dom den 9 januari 2024.

Målet gäller om en tvistemålsavdelning vid polska Högsta domstolen kan bedömas utgöra en oberoende och oavhängig domstol.

C-39/23 Keva m.fl. (SBEUD2023/087)

Begäran från Högsta förvaltningsdomstolen, Sverige EU-domstolen meddelade dom den 29 juli 2024.

Målet gäller om svensk lagstiftning, enligt vilken utdelning från inhemska bolag till en annan medlemsstat genom dess offentliga pensionsinstitut beläggs med källskatt medan motsvarande utdelning inte är föremål för beskattning om den tillfaller den egna staten genom dess allmänna pensionsfonder (AP-fonderna), strider mot den fria rörligheten för kapital enligt artikel 63 FEUF.

C-60/23 Digital Charging Solutions GmbH (SBEUD 2023/163)

Begäran från Högsta förvaltningsdomstolen, Sverige EU-domstolen meddelade dom den 17 oktober 2024.

Målet gäller om det enligt mervärdesskattedirektivet sker leverans av el i varje led i en transaktionskedja när ett elfordon laddas via ett nätverk av publika laddningsstationer som användaren har tillgång till genom abonnemang tecknat hos ett annat bolag än nätoperatören.

C-88/23 Parfümerie Akzente (SBEUD2023/119)

Begäran från Svea hovrätt, Sverige

EU-domstolen meddelade dom den 19 september 2024.

Målet gäller bland annat fråga om tillämpningen av den s.k. ursprungslandsprincipen som fastställs i e-handelsdirektivet (direktiv 2000/31).

C-119/23 Valančius (SBEUD2023/137)

Begäran från Vilniaus apygardos administracinis teismas, Litauen
EU-domstolen (stora avdelningen) meddelade dom den 29 juli 2024.	135

Skr. 2024/25:115

Bilaga 1

Målet gäller bland annat om det inom ramen för ett nationellt förfarande för nominering av en kandidat till domare i tribunalen är förenligt med oavhängighetskravet att regeringen utser en annan kandidat än den som en tillsatt grupp av oberoende experter i första hand föreslår.

C-314/23 STAVLA (SBEUD2023/260)

Begäran från Audiencia Nacional, Spanien EU-domstolen meddelade dom den 4 oktober 2024.

Målet gäller om en skillnad i traktamentsersättning i två separata kollektivavtal som slutits mellan ett flygbolag och fackliga företrädare för kabinbesättningspersonal respektive piloter utgör en otillåten indirekt diskriminering på grund av kön eller om skillnaden kan anses motiverad med hänvisning till rätten att förhandla och sluta kollektivavtal.

2 PÅGÅENDE MÅL

2.1Mål

C-769/22 kommissionen mot Ungern (SBEUD2023/134)

Talan om fördragsbrott gällande nationell lagstftning som begränsar innehållet i sändningar vilken bedöms vara oförenlig med unionsrätten.

Sverige deltog i en muntlig förhandling den 19 november 2024.

C-19/23 Danmark mot parlamentet och rådet (SBEUD2023/175)

Talan om ogiltigförklaring av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen.

Sverige deltog i en muntlig förhandling den 17 september 2024.

C-71/23 P Frankrike mot CWS Powder Coatings m.fl. (SBEUD2023/114) och C-82/23 P kommissionen mot CWS Powder Coatings m.fl. (SBEUD2023/091)

Överklagande av tribunalens dom i de förenade målen T‑279/20 och T‑288/20 samt i mål T‑283/20 angående talan om ogiltigförklaring av kommissionens delegerade förordning 2020/2171 i den del som rör klassificering och märkning av titandioxid.

136

C-353/23 P Nouryon Performance Formulations mot kommissionen (SBEUD2023/424)

Överklagande av tribunalens dom i mål T-868/19 angående talan om ogiltigförklaring av ett genomförandebeslut från kommissionen som uppställer vissa krav på tester för registrering av det kemiska ämnet dimetyleter (DME) under Reach-förordningen.

Skr. 2024/25:115

Bilaga 1

C-621/23 P LKAB mot kommissionen (SBEUD2023/399)

Överklagande av tribunalens dom i mål T-244/21 angående talan om ogiltigförklaring av ett beslut av kommissionen om nationella genomförandeåtgärder för gratis tilldelning under en övergångsperiod av utsläppsrätter för växthusgaser.

C-140/24 P Tjeckien mot kommissionen (SBEUD2024/236)

Överklagande av tribunalens dom i mål T-48/22 angående talan om ogiltigförklaring av delvis ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/2020 av den 17 november 2021 om undantagande från unionsfinansiering av vissa utgifter som betalats av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), i den del det avser utgifter som Tjeckien påstås ha haft under åren 2015–2017 och som uppgår till beloppet 43 470 836,30 euro.

Sverige ansökte om intervention till stöd för Tjeckien den 30 maj 2024 och gav in en interventionsinlaga den 20 september 2024.

C-377/24 och C-378/24 Spanien mot parlamentet samt C- 381/24 och C-382/24 Italien mot parlamentet (SBEUD2024/343)

Talan om ogiltigförklaring av Europaparlamentets beslut att utlysa nationellt baserade uttagningsprov.

Sverige ansökte om intervention till stöd för parlamentet den 25 juli 2024.

C-459/24 P Svenska Bankföreningen mot kommissionen (SBEUD2024/285)

Överklagande av tribunalens dom i mål T-112/22 angående talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i ärende om statligt stöd SA.56348 avseende svensk skatt för kreditinstitut.

Sverige gav in en svarsskrivelse den 12 september 2024.

137

Skr. 2024/25:115

Bilaga 1

C-486/24 Ungern mot parlamentet och rådet (SBEUD2024/465)

Talan om ogiltigförklaring av EU:s mediefrihetsförordning (EU) 2024/1083 (EMFA).

Sverige ansökte om intervention till stöd för Europaparlamentet och rådet den 11 oktober 2024.

T-334/22 Danske Fragtmænd mot kommissionen (SBEUD2022/440)

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i ärenden om statligt stöd SA.49668 och SA.53403 avseende åtgärder som genomförts av Danmark och Sverige för PostNord AB och Post Danmark A/S.

T-485/22 Sverige mot kommissionen (SBEUD2022/352)

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/908 av den 8 juni 2022 om undantagande från unionsfinansiering av vissa utgifter som betalats av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), i den del beslutet för Sverige innebär en schablonkorrigering om fem procent motsvarande ett belopp på 13 856 996,64 euro.

Sverige deltog i en muntlig förhandling den 29 maj 2024.

T-590/23 De Capitani mot rådet (SBEUD2023/498)

Talan om ogiltigförklaring av rådets beslut att neka tillgång till handlingar som rör lagstiftningsförfaranden.

Sverige gav in en interventionsinlaga den 2 april 2024.

T-169/24 PMC Vlissingen Netherlands mot kommissionen (SBEUD2024/340)

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/197 om ändring, för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, av förordning (EG) nr 1272/2008, i den del som den inför en harmoniserad klassificering och märkning av dibutyltennoxid (DBTO) såsom ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B.

Sverige ansökte om intervention till stöd för kommissionen den 24 juli 2024 och gav in en interventionsinlaga den 1 november 2024.

138

T-258/24 Scandlines Danmark m.fl. mot kommissionen (SBEUD2024/405)

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut om statligt stöd från Danmark (SA.52162) och Sverige (SA.52617) till Öresundsbrokonsortiet.

Sverige ansökte om intervention till stöd för kommissionen den 9	Skr. 2024/25:115
september 2024.	Bilaga 1

T-457/24 Ungern mot rådet och Europeiska fredsfaciliteten (SBEUD2024/567)

Talan om ogiltigförklaring av Europeiska fredsfacilitetens beslut den 21 juni 2024 om anslag till stödåtgärder för tillhandahållande av militärt stöd till den ukrainska försvarsmakten.

Sverige ansökte om intervention till stöd för rådet den 19 december 2024.

2.2Mål om förhandsavgöranden

C-521/21 Rzecznik Praw Obywatelskich (SBEUD2021/511)

Begäran från Sąd Rejonowy Poznań - Stare Miasto w Poznaniu, Polen Målet gäller bland annat frågan om avdelningen för extraordinär kontroll

vid polska Högsta domstolen kan anses inrättad enligt lag, samt fråga om unionsrättens företräde.

C-647/21 D. K. och C-648/21 M.C. och M.F. (SBEUD2021/521)

Begäran från Sąd Okręgowy w Słupsku, Polen Målen gäller om artikel 19 FEU, jämförd med artikel 47 i stadgan, utgör hinder mot nationella bestämmelser som ger ett domstolskollegium behörighet att helt eller delvis befria en domare från skyldighet att pröva tilldelade mål. Även fråga om unionsrättens företräde.

Sverige deltog i en muntlig förhandling den 24 januari 2024.

C-241/22 DX (SBEUD2022/238)

Begäran från Hoge Raad der Nederlanden, Nederländerna

Målet gäller brottsbekämpande myndigheters tillgång till uppgifter som leverantörerna lagrar för andra ändamål än ålagda ändamål (exempelvis för nationell säkerhet och allvarlig brottslighet) samt om allvarlig brottslighet (eller grov brottslighet) kan anses vara ett självständigt unionsrättsligt begrepp.

C-555/23 och C-556/23 Makeleio m.fl. (SBEUD2023/413)

Begäran från Symvoulio tis Epikrateias, Grekland

Målet gäller bland annat fråga om omfattningen av tillämpningsområdet av direktivet om audiovisuella mediatjänster (direktiv 2010/13 i dess lydelse av direktiv 2018/1808), hur vissa bestämmelser i rättsakten ska

139

Skr. 2024/25:115	tolkas i ljuset av artiklarna 20 och 21 i stadgan samt om direktivet ställer
Bilaga 1	krav på teknikneutralitet i medlemsstaternas nationella lagstiftningar.
	Sverige deltog i en muntlig förhandling den 16 oktober 2024.

C-635/23 WBS GmbH (SBEUD2023/458)

Begäran från Kammergericht Berlin, Tyskland

Målet gäller frågan om en myndighet, som inte är en rättslig myndighet, är förhindrad att utfärda en utredningsorder i ett ärende där denna leder och ansvarar för förundersökningen och har inhämtat alla rättsliga tillstånd på förhand enligt det förfarande som gäller nationellt.

Sverige deltog i en muntlig förhandling den 13 november 2024.

C-784/23 Voore Mets och Lemeks Põlva (SBEUD2024/076)

Begäran från Riigikohus, Estland

Målet gäller hur fågeldirektivet (2009/147) ska tolkas i samband med avverkning av skog.

Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 24 april 2024 och deltog i en muntlig förhandling den 11 december 2024.

C-807/23 Jones Day (SBEUD2024/080)

Begäran från Oberster Gerichtshof, Österrike

Målet gäller om det är tillåtet att som förutsättning för registrering som biträdande jurist uppställa krav om att en väsentlig del av den praktiska tjänstgöringen ska utföras vid en advokatbyrå i det egna landet.

Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 25 april 2024.

C-131/24 VIRUS m.fl. (SBEUD2024/127)

Begäran från Bundesverwaltungsgericht, Österrike

Målet gäller hur fågeldirektivet (2009/147) ska tolkas i samband med störning av vissa fågelarter inom ramen för ett vägprojekt.

Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 24 maj 2024.

C-199/24 Garrapatica (SBEUD2024/175)

Begäran från Attunda tingsrätt, Sverige

Målet gäller förhållandet mellan EU:s dataskyddsförordning och mediegrundlagarna. En fråga i målet gäller om det skydd som yttrandefrihetsgrundlagen ger söktjänster vid publicering är förenligt med dataskyddsförordningen.

Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 3 juli 2024 och begärde muntlig förhandling den 8 oktober 2024.

140

C-354/24 Elisa Eesti (SBEUD2024/318)

Begäran från Tallinna Halduskohus, Estland

Målet gäller förhållandet mellan unionsrätten och förbud mot användningen av viss utrustning i mobilnät med hänsyn till nationell säkerhet.

Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 27 september 2024.

Skr. 2024/25:115

Bilaga 1

C-365/24 Purefun Group (SBEUD2024/299)

Begäran från Svea hovrätt, Patent- och marknadsöverdomstolen, Sverige Målet gäller hur det svenska skyddet för företagsnamn och det s.k. korsvisa skyddet mellan företagsnamn och varumärken förhåller sig till

varumärkesdirektivet (2015/2436).

Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 20 september 2024.

C-758/24 och C-759/24 Alace m.fl. (SBEUD2024/491)

Begäran från Tribunale ordinario di Roma, Italien

De förenade målen gäller tolkningen av asylprocedurdirektivet (2013/32) och begreppet säkert ursprungsland.

Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 23 december 2024.

Yttrande 1/24 (SBEUD2024/440)

Fråga från kommissionen om Europeiska unionen har exklusiv befogenhet att ingå luftfartsavtalet mellan Sultanatet Oman, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan.

Sverige gav in ett skriftligt yttrande den 23 december 2024.

141

Skr. 2024/25:115

Bilaga 2

Under 2024 avslutade och pågående överträdelseärenden

Här förtecknas kommissionens överträdelseärenden mot Sverige. I kapitel 1 listats för varje departement de ärenden som avslutats och kapitel 2 de ärenden som pågick vid utgången av året. I kapitel 2 tar ett första avsnitt upp försenade genomföranden och ett andra felaktiga genomföranden.

För handläggningen av formella underrättelser till Sverige som avser felaktigt genomförande ansvarar respektive departement. Handläggningen av formella underrättelser som avser försenat genomförande och motiverade yttranden till Sverige sker samlat vid Kansliet för EU-rättsliga och institutionella frågor i Statsrådsberedningen. För närmare information om enskilda överträdelseärenden kan kontakt tas med registrator på ansvarigt departement med hänvisning till kommissionens ärendenummer som anges i förteckningen. Kontaktuppgifter till departementens

registratorer finns på regeringens webbplats https://www.regeringen.se/kontaktuppgifter/kontaktuppgifter-till- departementens-registratorer/.

På kommissionens webbplats finns möjlighet att söka information om överträdelsebeslut mot Sverige och övriga medlemsstater https://ec.europa.eu/atwork/applying-eu-law/infringements- proceedings/infringement_decisions/?lang_code=sv. Där publiceras även pressmeddelanden för mer betydelsefulla ärenden.

Förteckningar över överträdelseärenden som bifogats regeringens skrivelser från tidigare år angående verksamheten i EU finns på riksdagens webbplats Dokument & lagar - Riksdagen Sökord ”Verksamheten i Europeiska unionen”.

1 AVSLUTADE ÄRENDEN

1.1Justitiedepartementet

1.Direktiv (EU) 2019/1151 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätt (ärendenummer 2023/0243)

2.Direktiv 2013/48/EU om rätt till tillgång till försvarare i straffrättsliga förfaranden och förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder samt om rätt att få en tredje part underrättad vid frihetsberövande och rätt att kontakta tredje parter och konsulära myndigheter under frihetsberövandet (ärendenummer 2023/2005)

3.Direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (ärendenummer 2021/2105)

4.Rambeslut 2008/913/RIF om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (ärendenummer 2020/2324)

142

1.2	Utrikesdepartementet	Skr. 2024/25:115
		Bilaga 2

1.Bilaterala investeringsskyddsavtal (ärendenummer 2004/2055, mål C- 249/06)

1.3Försvarsdepartementet

1.Direktiv (EU) 2022/2407 om ändring av bilagorna till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG för att ta hänsyn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen (ärendenummer 2023/0173)

1.4Socialdepartementet

Inga ärenden.

1.5Finansdepartementet

1.Förordning (EU) 2022/868 om europeisk dataförvaltning och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (dataförvaltningsakten) (ärendenummer 2024/2069)

1.6Utbildningsdepartementet

Inga ärenden.

1.7Klimat- och näringslivsdepartementet

1.Direktiv (EU) 2023/958 om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller luftfartens bidrag till unionens mål om minskade utsläpp från hela ekonomin och det lämpliga genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd (ärendenummer 2024/0129)

2.Direktiv (EU) 2023/959 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (ärendenummer 2024/0130). Överträdelsen gällde den första av två tidsfrister för genomförande; jämför ärende 2024/0202 under avsnitt 2.1.7.

3.Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2023/544 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG vad gäller undantagen för användning av bly i aluminiumlegeringar avsedda för bearbetning, i kopparlegeringar och i vissa batterier (ärendenummer 2023/0174)

143

Skr. 2024/25:115

Bilaga 2

1.8Kulturdepartementet

Inga ärenden.

1.9Arbetsmarknadsdepartementet

Inga ärenden.

1.10Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

1.Direktiv (EU) 2019/520 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem och underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om underlåtenhet att betala vägavgifter i unionen (ärendenummer 2021/0541)

2.Svenska regimen gällande kombinerad transport – Direktiv 92/106/EEC om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport för gods mellan medlemsstaterna (ärendenummer 2020/4055)

2 PÅGÅENDE ÄRENDEN

2.1Försenat genomförande

2.1.1Justitiedepartementet

Motiverade yttranden

1.Direktiv (EU) 2017/853 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (ärendenummer 2018/0389)

2.Direktiv (EU) 2021/1883 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG (ärendenummer 2024/0128)

Formella underrättelser

1.Direktiv (EU) 2016/800 om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (ärendenummer 2023/2110). Kommissionen anser att det saknas bestämmelser i svensk rätt som genomför vissa bestämmelser i direktivet, bland annat avseende att barn som är misstänkta eller tilltalade för brott ska informeras om sina rättigheter vid första lämpliga tillfälle under brottmålsförfarandet.

144

2.1.2Utrikesdepartementet

Inga ärenden

2.1.3Försvarsdepartementet

Formella underrättelser

1.Direktiv (EU) 2022/2555 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2-direktivet) (ärendenummer 2024/0296)

2.Direktiv (EU) 2022/2557 om kritiska entiteters motståndskraft och om upphävande av rådets direktiv 2008/114/EG (ärendenummer 2024/0297)

Skr. 2024/25:115

Bilaga 2

2.1.4Socialdepartementet

Motiverade yttranden

1.Direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (ärendenummer 2022/0322)

Formella underrättelser

1.Direktiv (EU) 2022/2100 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU vad gäller upphävande av vissa undantag för upphettade tobaksvaror (ärendenummer 2023/0244)

2.1.5Finansdepartementet

Formella underrättelser

1.Direktiv (EU) 2020/1828 om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen och om upphävande av direktiv 2009/22/EG (ärendenummer 2023/0036)

2.1.6Utbildningsdepartementet

Inga ärenden

2.1.7Klimat- och näringslivsdepartementet

Motiverade yttranden

1.Direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (ärendenummer 2021/0096)

145

Skr. 2024/25:115

Bilaga 2

146

2.Direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (ärendenummer 2021/0344)

Formella underrättelser

1.Direktiv (EU) 2023/959 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (ärendenummer 2024/0202). Överträdelsen gäller den andra av två tidsfrister för genomförande; jämför ärende 2024/0130 under avsnitt 1.7.

2.Direktiv (EU) 2023/2413 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 (ärendenummer 2024/0249)

2.1.8Kulturdepartementet

Inga ärenden

2.1.9Arbetsmarknadsdepartementet

Inga ärenden

2.1.10Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Motiverade yttranden

1.Direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten (ärendenummer 2023/0098)

2.2Felaktigt genomförande

2.2.1Justitiedepartementet

Motiverade yttranden

1.Rambeslut 2002/584/RIF om den europeiska arresteringsordern och överlämnande mellan medlemsstaterna (ärendenummer 2020/2362). Kommissionen anser att Sverige ofullständigt och bristfälligt har genomfört vissa bestämmelser i rambeslutet, bland annat om utevarodomar och dubbel straffbarhet vid fiskala brott.

2.Direktiv (EU) 2022/2464 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (ärendenummer 2024/2195). Kommissionen anser att Sverige har skjutit upp kraven på

hållbarhetsrapportering för vissa företag som omfattas av den svenska	Skr. 2024/25:115
lagstiftningen med sex månader, i strid med direktivets krav.	Bilaga 2

Formella underrättelser

1.Direktiv (EU) 2017/1371 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (ärendenummer 2021/2266). Kommissionen anser bland annat att det i svensk rätt saknas uttryckliga bestämmelser som, ifråga om mervärdesskatt, straffbelägger dels oriktiga muntliga uppgifter, dels korrekta uppgifter som lämnas i syfte att bedrägligen dölja en utebliven betalning eller otillbörligen skapad rätt till återbetalning av mervärdesskatt.

2.Direktiv (EU) 2016/680 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF samt förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning (ärendenummer 2022/2022). Kommissionen anser att det i svensk rätt saknas ett effektivt rättsmedel vid utebliven eller långsam klagomålshantering hos tillsynsmyndigheten.

3.Direktiv 2014/36/EU om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (ärendenummer 2024/2008). Kommissionen anser bland annat att Sverige bristfälligt genomfört direktivet genom att det inte framgår av svensk lagstiftning att en ansökan om inresa för säsongsanställning ska åtföljas av ett anställningsavtal, eller bindande anställningserbjudande, som innehåller vissa uppgifter som närmare specificeras i direktivet och att det saknas sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot sina förpliktelser enligt direktivet.

4.Direktiv (EU) 2016/343 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (ärendenummer 2024/2208). Kommissionen anser att Sverige på ett bristfälligt sätt genomfört vissa bestämmelser i direktivet och att svensk rätt därmed inte säkerställer ett lämpligt skydd av rätten till prövning i en opartisk domstol och av oskuldspresumtionen.

2.2.2Utrikesdepartementet

Motiverade yttranden

1.Sveriges bilaterala investeringsskyddsavtal med Rumänien (ärendenummer 2013/2207). Kommissionen anser att Sverige inte har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att undanröja alla rättsverkningar av det numera uppsagda bilaterala investeringsavtalet med Rumänien, som enligt domstolens praxis är oförenligt med unionsrätten.

147

Skr. 2024/25:115

Bilaga 2

Formella underrättelser

1.Sveriges bilaterala investeringsavtal med Tjeckien, Bulgarien och Polen (ärendenummer 2021/2242). Kommissionen anser att Sverige har underlåtit att säga upp och avlägsna rättsverkningarna av de numera uppsagda bilaterala investeringsavtalen, som enligt domstolens praxis är oförenliga med unionsrätten.

2.Sveriges förhandskontroller av yrkeskvalifikationer för yrkesutövare som temporärt och tillfälligt tillhandahåller tjänster i en annan medlemsstat (ärendenummer 2024/2118). Kommissionen ifrågasätter om regler om förhandskontroller av hälso- och sjukvårdskuratorers kvalifikationer är förenliga med yrkeskvalifikationsdirektivet.

2.2.3Försvarsdepartementet

Inga ärenden.

2.2.4Socialdepartementet

Formella underrättelser

1.Direktiv 2011/98/EU, 2003/86/EG, 2003/109/EG, 2009/50/EG, 2014/36/EU, 2014/66/EU och direktiv (EU) 2016/801 - Migrationsverkets handläggningstider och sociala trygghetsförmåner för tredjelandsmedborgare (ärendenummer 2019/4073). Ärendet gäller i vilken utsträckning Sverige efterlever direktiv om rörlighet för tredjelandsmedborgare med hänsyn till bland annat myndigheters handläggningstider och likabehandling för tredjelandsmedborgare som avser att vistas i Sverige en kortare period än tolv månader.

2.2.5Finansdepartementet

Motiverade yttranden

1.Ojämlik behandling av svensk utdelning som uppbärs av å ena sidan de svenska allmänna pensionsfonderna och å andra sida jämförbara offentliga pensionsinstitut som är etablerade i andra EU-medlemsstater eller EES-länder (ärendenummer 2020/4035). Ärendet gäller om skillnaden i behandling strider mot fri rörlighet för kapital och rör samma fråga som prövades av EU-domstolen i mål C-39/23 Keva m.fl. (SBEUD2023/087).

2.Krav på att undanta preliminär inkomstskatt för betalning av arbete utfört av utländska entreprenörer utan permanent etablering i Sverige (ärendenummer 2023/4007). Ärendet gäller huruvida bestämmelserna om betalning av preliminär skatt vad gäller arbete utfört av utländska tjänsteleverantörer utan fast etableringsställe i Sverige strider mot fri rörlighet av tjänster.

148

Formella underrättelser

Skr. 2024/25:115

1.Ränteavdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 16–20 §§ i Bilaga 2 inkomstskattelagen (1999:1229) (ärendenummer 2013/4206). Ärendet

gäller i vad mån de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna är förenliga med fördragets bestämmelser om etableringsfrihet.

2.Upphandling av avfallstjänster (ärendenummer 2014/4183). Ärendet gäller om kommuner tilldelar tjänstekontrakt och tjänstekoncessioner på avfallsområdet till hel- och delägda bolag i strid mot upphandlingsregelverket.

3.Direktiv (EU) 2019/879 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet och om direktiv 98/26/EG (ärendenummer 2024/2036). Ärendet gäller inkorrekt införlivande av flera bestämmelser som relaterar till kreditinstituts och

värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet, bl. a. vad gäller skuldnedskrivningsverktyg, minimikrav för kvalificerade skulder och nedskrivning eller konvertering av kapitalinstrument och kvalificerade skulder.

4.Förordning (EU) 2022/2065 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) (ärendenummer 2024/2169). Kommissionen anser att svenska myndigheter inte har fått tillräckliga befogenheter för att tillämpa förordningen fullt ut.

5.Direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (ärendenummer 2024/4015). Kommissionen anser att Finansinspektionen inte har fått tillräckliga befogenheter för att förbjuda handel på reglerade marknader.

2.2.6Utbildningsdepartementet

Inga ärenden.

2.2.7Klimat- och näringslivsdepartementet

Motiverade yttranden

1.Direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa vad gäller överskridna gränsvärden – partiklar i luften, PM10 (ärendenummer 2012/2216) Ärendet gäller i vilken utsträckning Sverige uppfyller de dagliga gränsvärdena för PM10 i luften för vissa zoner (Norrköping, Södertälje, Uppsala och Stockholm) under, inledningsvis, åren 2008– 2011 men numera även åren 2012–2013.

2.Direktiv (EU) 2016/2284 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (ärendenummer 2022/2080). Ärendet gäller överskridande av gränsvärden avseende utsläpp av

149

Skr. 2024/25:115

Bilaga 2

150

ammoniak till luft från främst jordbrukssektorn i enlighet med det s.k. takdirektivets krav.

Formella underrättelser

1.Direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2014/52/EU (ärendenummer 2019/2222). Kommissionen anser att det svenska genomförandet av det s.k. MKB-direktivet är bristfälligt i vissa avseenden, bland annat att det enligt svensk rätt ibland räcker med en anmälan för vissa verksamheter vilka enligt direktivet borde blir föremål för krav på tillstånd.

2.Direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (ärendenummer 2020/2096). Kommissionen anser att Sverige bristfälligt har genomfört vissa bestämmelser i direktivet, bland annat beträffande regleringen av hur känsliga områden utses.

3.Direktiv 92/43/EEG (art- och habitatdirektivet) samt direktiv 2009/147/EG (fågeldirektivet) vad gäller brister i Natura 2000- nätverket (ärendenummer 2020/2207) Kommissionen anser att Sverige bristfälligt har genomfört de aktuella direktiven, bland annat genom att inte föreslå en uttömmande förteckning över förslag till områden av gemenskapsintresse.

4.Direktiv 2013/59/Euratom om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning (ärendenummer 2023/2085) Kommissionen anser att Sverige bristfälligt har genomfört strålskyddsdirektivet, bland annat genom att det i svensk rätt inte fastställs några referensnivåer för befintliga exponeringssituationer i allmänhet, inom ett visst referensområde.

5.Direktiv 2008/98/EG om avfall och om upphävande av vissa direktiv samt direktiv 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (ärendenummer 2024/2146). Kommissionen anser att Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt vissa bestämmelser i avfalls- och elavfallsdirektiven, bland annat genom att inte uppfylla mål för återvinning av vissa material.

6.Direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten), (ärendenummer 2024/2236). Kommissionen anser att Sverige felaktigt har genomfört och bristfälligt tillämpat vissa bestämmelser i direktivet bland annat gällande periodisk översyn av vattenkraftsdammar.

2.2.8Kulturdepartementet

Inga ärenden.

2.2.9Arbetsmarknadsdepartementet

Inga ärenden.

2.2.10Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Motiverade yttranden

1.Direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) vad gäller den svenska vargpolitiken

– särskilt licensjakten på varg (ärendenummer 2010/4200). Kommissionen anser att den svenska licensjakten inte är förenlig med vargens skyddsstatus och att Sverige därmed inte uppfyller sina skyldigheter enligt art- och habitatdirektivet.

2.Direktiv 92/43/EEG (art- och habitatdirektivet) vad gäller bristande tillämpning och genomförande (ärendenummer 2020/4037). Kommissionen anser att Sverige inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda östersjöpopulationen av tumlare och för att förhindra betydande störningar av tumlare i vissa Natura 2000-områden. Kommissionen anser vidare att Sverige inte har genomfört direktivet korrekt i svensk lagstiftning.

3.Förordning nr 725/2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, direktiv 2005/65/EG om ökat hamnskydd och kommissionens förordning (EG) 324/2008 om fastställande av reviderade förfaranden för kommissionens inspektioner på området för sjöfartsskydd av Sverige (ärendenummer 2022/2206). Kommissionen anser att Sverige har brustit i fullgörande respektive genomförande av de två EU-rättsakterna.

Formella underrättelser

1.Det bilaterala luftfartsavtalet mellan Sverige och Ryssland (ärendenummer 2010/2182). Kommissionen anser att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EU-rätten avseende det bilaterala luftfartsavtalet med Ryssland (t.ex. genom att inte ha infört en s.k. EU-designeringsklausul). De bilaterala luftfartsrelationerna mellan Sverige och Ryssland regleras av överenskommelsen mellan Sverige och Sovjetunionen från 1956 till vilken Ryssland har succederat.

2.Genomförandeförordning 2021/116/EU om inrättande av det första gemensamma projektet till stöd för genomförandet av generalplanen för det europeiska nätverket för flygledningstjänst (ärendenummer 2023/2060). Kommissionen anser att Sverige inte har genomfört de delfunktioner för flygtrafiktjänster avseende utvidgad ankomstplanering och integrerad ankomst/avgångsplanering som enligt genomförandeförordningen ska införas på Stockholm Arlanda flygplats.

Skr. 2024/25:115

Bilaga 2

151

Skr. 2024/25:115

Bilaga 3

Beslut i rådet under 2024 som Sverige inte har stött eller har gjort uttalande om

Målsättning i Sveriges EU-arbete är att genom tidigt påverkansarbete och aktivt deltagande i förhandlingsarbete nå resultat som gagnar svenska och europeiska intressen. Vid ett fåtal tillfällen varje år kan det dock uppkomma situationer då det inte bedöms möjligt att stödja rådets beslut. Genom sådana uttalanden kan en medlemsstat påtala politiskt viktiga aspekter av ett rådsbeslut. Nedan redovisas exempel på sådana uttalanden som Sverige ensamt eller tillsammans med andra medlemsstater fört till rådets protokoll. De offentliga delarna av rådets protokoll finns

tillgängliga i dokumentregistret på rådets webbplats (https://www.consilium.europa.eu/sv/documents-publications/public- register/public-register-search/).

1Beslut i rådet under 2024 där Sverige röstat nej

1.1Rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att ratificera 2019 års ILO- konvention om våld och trakasserier

–Datum för omröstning: 25 mars 2024

–Rådsformation: Miljö

–Princip för omröstning: kvalificerad majoritet

Varför Sverige röstade nej: Sverige gav inte sitt stöd till beslutet då ett sådant inte bedömdes nödvändigt för att kunna ratificera konventionen.

1.2La Hulpe-deklarationen om framtiden för den europeiska pelaren för sociala rättigheter

–Datum för antagande: 20 juni 2024

–Rådsformation: Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

–Beslut fattas med konsensus

Varför Sverige inte ställde sig bakom: La Hulpe-deklarationen var en deklaration om att och hur den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör fortsätta prioriteras och genomföras under de kommande åren. Deklarationen syftade till att vara ett inspel inför Europeiska rådets antagande av en ny strategisk agenda.

152

Sverige ansåg att EU i nästa strategiska agenda behövde prioritera	Skr. 2024/25:115
kritiska områden, såsom stödet till Ukraina, gränsöverskridande	Bilaga 3
brottslighet, inklusive arbetslivskriminalitet, och konkurrenskraft. Initiativ
och åtgärder inom det sysselsättnings- och socialpolitiska området bör
bidra till att stärka Europas konkurrenskraft. Sverige ansåg det vidare inte
lämpligt med ett särskilt inspel till den strategiska agendan om framtiden
för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Sverige valde att inte
underteckna deklarationen som därmed i formell mening inte antogs av
rådet.

1.3 Förordning om restaurering av natur

– Datum för omröstning: 17 juni 2024

– Rådsformation: Miljörådet

– Princip för omröstning: kvalificerad majoritet

Varför Sverige röstade nej: Regeringen kunde inte stödja förslaget mot bakgrund av att de sammantagna förflyttningarna i förslaget gentemot svensk position inte var tillräckligt omfattande och att regeringen fortfarande såg kvarstående utmaningar i delar av förslaget. Sverige röstade nej till rådets allmänna riktlinje i juni 2023 och regeringen kunde efter att trepartsförhandlingarna hade landat konstatera att Sveriges utmaningar förvisso lindrats men inte i tillräcklig grad. De lättnader som skett i bestämmelsen om återetablering av utpekade naturtyper i land-, kust- och sötvattenekosystem var för begränsade och regeringen beklagade att rådet under förhandlingarna inte kunde visa mer flexibilitet gentemot Europaparlamentets position när det gäller bestämmelsen om att förhindra betydande försämring av områden där utpekade naturtyper förekommer. Regeringen kunde också konstatera att en åtstramning hade skett i artikeln om skogsekosystem jämfört med rådets allmänna riktlinje. Vidare var regeringen fortfarande bekymrad över negativa effekter för samhällsbyggnad när det gäller artikeln om urbana ekosystem.

1.4Antagandet av EU:s allmänna budget för år 2025

–Datum för röstning: 25 november 2024

–Rådsformation: Utbildnings- och ungdomsrådet

–Princip för omröstning: kvalificerad majoritet

Varför Sverige röstade nej: Sveriges övergripande mål var att nå en så restriktiv budget som möjligt, som med god marginal rymdes inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen. Den överenskommelse om EU:s årsbudget för 2025 som nåddes den 25 november 2024 bedömdes inte garantera tillräckliga marginaler för det kommande budgetåret. Därmed uppfylldes inte den ståndpunkt som regeringen hade förankrat i finansutskottet och EU-nämnden.

153

Skr. 2024/25:115

Bilaga 3

1.5Beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen avseende genomförande av EU-budgeten 2022

–Datum för röstning: 12 mars 2024.

–Rådsformation: Ekofin

–Princip för omröstning: kvalificerad majoritet

Varför Sverige röstade nej: Sverige anser att det är allvarligt att kommissionen inte har fått en revisionsförklaring utan kritik för alla delar av budgeten. Ett flertal av revisorernas iakttagelser medför dessutom att EU-budgetens exponering för olika risker ökar.

1.6En översyn av EU:s formskyddsregler

–Datum för röstning: 10 oktober 2024

–Rådsformation: Konkurrenskraftsfrågor

–Princip för omröstning: kvalificerad majoritet

Varför Sverige röstade nej: En för Sverige central fråga i förhandlingarna om direktivet var den om möjligheten att kunna skydda reservdelar, vilken är viktig för den svenska fordonsindustrin. Den politiska överenskommelsen mellan rådet och Europaparlamentet innebar ytterligare försämringar i detta avseende. Överenskommelsen bedömdes därmed inte ligga i linje med den med riksdagen överlagda ståndpunkten i denna del.

2 Beslut där Sverige lagt ned sin röst

2.1Direktiv om byggnaders energiprestanda

–Datum för rådsmöte: 12 april 2024

–Rådsformation: Rättsliga och inrikes frågor

–Princip för omröstning: kvalificerad majoritet

Varför Sverige lade ner sin röst: Se uttalande nedan.

154

3 Uttalanden till rådets protokoll

3.1Förordning om ändring av förordning (EU) nr 2023/1115 vad gäller bestämmelser om tillämpningsdatum

–Skriftligt förfarande: den 18 december 2024

–Formella namnet: Förordning om ändring av förordning (EU) nr 2023/1115 vad gäller bestämmelser om tillämpningsdatum (Avskogningsförordningen)

”Sverige har sedan förordningens antagande bidragit i såväl formellt som informellt arbete med att reda ut förordningens många oklarheter. Till följd av återstående otydligheter har Sverige sedan februari 2024 efterfrågat en senareläggning av tillämpningsdatum för att medge ett ordnat och rättssäkert genomförande för juridiska och fysiska personer. Sverige anser att kommissionens förslag om 12 månaders senareläggning är i underkant av vad som behövs, i synnerhet för småbrukare i tredjeland. Kommissionens informationssystem (EUIS) måste även fungera ändamålsenligt i god tid före förordningen ska börja tillämpas så att företag kan anpassa sin verksamhet. Vidare medför Kommissionens vägledningsdokument och nya frågesvar ytterligare oklarheter som behöver redas ut i god tid före förordningen ska börja tillämpas.

Sverige anser att det finns ett behov av att förenkla bestämmelserna och bedömer att ytterligare insatser behövs från kommissionen för minskad administrativ börda för företag. Sverige välkomnar att även Europaparlamentet tycks dela den uppfattningen. Ändringar behöver göras utifrån konsekvensutredda förslag som inte snedvrider konkurrens eller riskerar skapa skevheter. Övergripande kvarstår problemet att företagen, till följd av förordningen, möter oproportionerligt hög administrativ börda för att undvika oproportionerligt hårda sanktioner eller oproportionerliga negativa ekonomiska konsekvenser. Bestämmelserna i förordningen och dess tillämpning behöver bli mer proportionerliga, både avseende administrativ börda och sanktioner, inklusive avseende tillbakadragande av produkter som säljs i bulk. Sverige anser fortsatt att en smalare och mer funktionell förordning hade bidragit mer till hållbar global utveckling. Föreslagen tidsplan för genomförande är dock bättre än nuläget, varför Sverige stödjer att senarelägga tillämpningen. Sverige välkomnar kommissionens förpliktande uttalande om att minska administrativa bördor som inkom i samband med trilogen och uppmanar kommissionen att sträva så långt som möjligt inom ramen för befintlig förordning och att vidta en översyn med inriktning av att förenkla regelverket före 2028. Översynen bör även omfatta en analys av möjligheten att ytterligare förenkla för råvaror och produkter från länder eller delar av länder med låg risk för avskogning och skogsförstörelse.”

Skr. 2024/25:115

Bilaga 3

155

Skr. 2024/25:115

Bilaga 3

3.2Direktiv om våld mot kvinnor och våld i nära relationer

–Datum för rådsmöte: 7 maj 2024

–Rådsformation: Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

Uttalande från Österrike, Kroatien, Cypern, Finland, Grekland, Italien, Lettland, Luxemburg, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige.

”Vi välkomnar överenskommelsen om direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer och önskar förklara följande:

Enligt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har i EU 1 av 20 kvinnor över 15 år våldtagits. Sex utan samtycke är en extremt allvarlig kränkning av personers sexuella integritet och måste förebyggas och bekämpas med full kraft på alla nivåer, även på EU-nivå. Österrike, Kroatien, Cypern, Finland, Grekland, Italien, Lettland, Luxemburg, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige beklagar därför att direktivet inte omfattar brottet våldtäkt på grund av frånvaro av samtycke. Det faktum att direktivet innehåller krav på utbildning i fråga om samtycke är dock ett steg i rätt riktning.

Trots att direktivet saknar en samtyckesbaserad bestämmelse om våldtäkt har det dock varit av yttersta vikt för oss att säkerställa att direktivet antas så snart som möjligt, eftersom det innehåller andra viktiga inslag. Inget specifikt rättsligt instrument har hittills tagit upp våld mot kvinnor och våld i nära relationer på EU-nivå. Detta direktiv är därför en milstolpe för internationella standarder på detta område. Direktivet innehåller välbehövliga heltäckande åtgärder som omfattar förebyggande arbete, skydd för och stöd till brottsoffer samt lagföring av ett antal brott som utgör våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Vi är övertygade om att direktivet kommer att ge ett kraftfullt bidrag till kvinnors säkerhet och trygghet i hela EU.”

156

3.3Direktiv om byggnaders energiprestanda

–Datum för rådsmöte: 12 april 2024

–Rådsformation: Ekonomiska och finansiella frågor

”Byggnader spelar en viktig roll i energisystemen och därmed i energiomställningen. Sverige välkomnar ambitionen att förbättra byggnadernas energiprestanda i EU så att sektorn kan bidra till det långsiktiga målet om att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

I förhandlingarna har Sverige argumenterat mot alltför detaljerade krav utan tillräcklig hänsyn till olika nationella förhållanden. En sådan strategi skulle inte bara vara kostnadsineffektiv utan skulle också kunna leda till långtgående och oönskade ekonomiska konsekvenser för enskilda hushåll och företag.

Sverige uppskattar de förbättringar som gjorts i den slutliga texten, bland annat möjligheten för medlemsstaterna att ta hänsyn till tidiga insatser och

en redan låg andel fossil energianvändning inom bostadsbyggnadssektorn i enlighet med artikel 9.2.

Sverige beklagar att bestämmelserna om solenergi fortfarande är otydliga och alltför detaljerade. Solinstrålningen i Sverige är låg under vintermånaderna, då det högsta energibehovet uppstår.

Sverige är fast beslutet att uppnå en grön omställning både nationellt och i EU.”

Skr. 2024/25:115

Bilaga 3

157

Skr. 2024/25:115

Statsrådsberedningen

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 2025

Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Ankarberg

Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, M Persson, Wykman,

Liljestrand, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa

Föredragande: statsrådet Rosencrantz

Regeringen beslutar skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen under 2024

158

25 Ekonomi och finans .......................................................................			64
25.1	Ekonomisk styrning och samordning ..............................		64
	25.1.1	Stabilitets- och tillväxtpakten .........................	64
	25.1.2	Makroekonomiska obalanser..........................	64
	25.1.3	Faciliteten för återhämtning och resiliens.......	65
	25.1.4	Sveriges återhämtnings- och resiliensplan......	65
	25.1.5	Klimatfinansiering..........................................	65
25.2	EU i G20 på det finansiella och ekonomiska området.....		66

40.2	Standarder för jämlikhetsorgan .......................................	93	Skr. 2024/25:115
40.3	Rådsslutsatser inom jämställdhetsområdet ......................	93
41 Hälsofrågor ....................................................................................		93
41.1	Förordning om det europeiska hälsodataområdet............	93
41.2	Humanmaterialförordningen ...........................................	93
41.3	Förordning och direktiv om humanläkemedel.................	94
41.4	Förordning om ändring av
	medicinteknikförordningarna ..........................................	94

	plattformen för strategisk teknik......................................	98
43.4	Meddelande om bioteknik och biotillverkning................	99
43.5	Tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet.....	99
43.6	Ekodesign för hållbara produkter ....................................	99
43.7	En översyn av EU:s formskyddsregler ............................	99
43.8	Kommissionens patentpaket..........................................	100
43.9	Diplomatkonferenser inom WIPO.................................	100

		elnätsinfrastruktur..........................................................	111
	50.2	Direktivet om byggnaders energiprestanda ...................	112
	50.3	Rådsslutsatser om främjande av geotermisk energi.......	112
	50.4	Rådsrekommendation om samordnade åtgärder för
		att minska efterfrågan på gas.........................................	112
DEL 9 JORDBRUK, FISKE OCH LIVSMEDEL
51	Den gemensamma jordbrukspolitiken..........................................		113
52	Den gemensamma fiskeripolitiken...............................................		113
	52.1	Protokoll med tullkvoter för fiskeriprodukter knutna
		till EES-avtalets finansiella mekanismer.......................	113