Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och skapa möjligheter för politiska ungdomsförbund att besöka högstadieskolor och gymnasieskolor varje år och tillkännager detta för regeringen.
Sedan ändringen i skollagen från år 2018 är det de enskilda rektorerna som beslutar om de politiska ungdomsförbunden ska få möjlighet att komma in på skolorna för att informera och möta eleverna eller inte. De olika partierna och deras ungdomsförbund är ett bra komplement till skolans undervisning om demokratin, yttrandefriheten och samhällskunskapen generellt.
Ungdomsförbunden vittnar om att de alltför ofta nekas möta elever på landets gymnasieskolor vilket gör att det blir otydligt och ojämlikt. Vi ser hur polariseringen och okunskapen ökar i vårt samhälle samtidigt som ungdomars engagemang för demokratin minskar. Att vara med och påverka samhällsutvecklingen och ta ansvar för demokratins utveckling riskerar att bli en klassfråga. Skolelever bör ha lika stora chanser att möta och samtala med ungdomspolitiker för att öka det egna intresset och engagemanget men även för att skaffa sig kunskap om hur det politiska systemet och samhället styrs.
Ungdomar har olika förutsättningar för att få möta ungdomspolitiker under sin tid i skolan beroende på vilken skola de går på. Vissa skolor välkomnar ungdomsförbunden, andra bjuder in vart fjärde år när det är val. Förändringen i skollagen innebar att skolan fick rätt att begränsa vilka ungdomsförbund som skulle få möjlighet att träffa eleverna och hur ofta. Tyvärr har denna lagändring försvårat möjligheterna för skolelever att möta representanter från civilsamhället. Därför är det av största vikt att politiska ungdomsförbund får en större möjlighet än idag att möta unga på landets högstadie- och gymnasieskolor.
Regeringen bör därför se över och skapa möjligheter för politiska ungdomsförbund att besöka högstadieskolor och gymnasieskolor varje år. Inte bara under valår.
|
Heléne Björklund (S) |
|