Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vägar till att mer forskning bedrivs om kvinnor och adhd så att underlag finns för tidigare upptäckt inom hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder/Attention Deficit Disorder. Det innebär en bristande förmåga att bibehålla och styra uppmärksamheten, samt impulsiva och hyperaktiva symtom. I praktiken innebär det svårigheter att organisera, planera, samt komma i gång med och slutföra uppgifter. Man blir lättare distraherad, har svårare att hejda impulser och har ofta en hög aktivitetsnivå. Däremot finns vanligen en god motivation och koncentrationsförmåga när man sysslar med saker som är av intresse.
ADHD upptäcks senare hos kvinnor. På gruppnivå upptäcks symtomen på ADHD i senare ålder hos kvinnor jämfört med män. Cirka 70% av flickor som får diagnosen ADHD har den kvar i vuxen ålder. En bidragande faktor är att symtomen uttrycker sig på olika sätt mellan könen. Kvinnor påvisar generellt inte samma tecken på hyperaktivitet och impulsivitet som män, därmed tycks de inte passa in i den ”typiska” bilden av ADHD. Det finns inte heller lika mycket forskning på kvinnor med ADHD, varpå diagnoskriterierna är utformade mer efter män. Samtliga faktorer leder i flera fall till att utredning och behandling fördröjs eller uteblir helt. Detta är problematiskt då många blir utan viktiga stödinsatser som hade kunnat sättas in tidigare och givit kvinnan kunskap och verktyg i livet.
Konsekvenser av bristande kunskap om kvinnor och ADHD visar att äldre kvinnor med ADHD ofta känner sig mycket trötta p g a många misslyckanden under uppväxten i skola, arbetsliv och i relationer. Det finns en högre benägenhet för missbruk i olika former. Det kan vara svårt att hålla i strategier som man lärt sig tidigare. Enligt en registerstudie vid Karolinska Institutet är risken för att begå självmord högre hos kvinnor med ADHD.
|
Sanne Lennström (S) |
|