Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra revisionsplikt för små aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.
Polisen uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor per år, vilket är mer kännbart än polisens budget för 2024 om 40 miljarder kronor. Företag utnyttjas i dag systematiskt inom den organiserade brottsligheten och företag skapas ibland enbart i syfte att användas som ett verktyg för att begå brott. Företag kan exempelvis spela en roll när det gäller bedrägerier, inte minst mot välfärdssystemen, där stöd och bidrag från det offentliga kan utnyttjas. Enligt Ekonomistyrningsverket drar misstänkta välfärdsbrott in större summor än narkotikahandeln, som uppskattas ha dragit in 1,8–2,8 miljarder kronor i brottsvinster år 2021.
Det är uppenbart att den ekonomiska brottsligheten som sker genom företag är skadlig för samhället på flera sätt. Samhället luras på pengar – ibland genom rena välfärdsbrott men inte minst genom att staten går miste om betydande skatteintäkter – vanliga näringsidkare riskerar att slås ut när de konkurrerar med aktörer som bryter mot reglerna och de vinster som den brottsliga verksamheten genererar kan fortsätta att finansiera annan grov brottslighet. Den ekonomiska brottsligheten förknippas i dag med allt från miljöbrott, exempelvis olaglig hantering av avfall, till grova våldsbrott. Vi ser därför positivt på att regeringen nu skärper lagstiftningen i syfte att minska brottslig verksamhet genom företag, och i propositionen finns flera förslag som vi tror kan göra skillnad.
Det är i dag alltför enkelt för kriminella och oseriösa bolag att utnyttja vårt gemensamma skatte- och välfärdssystem. För att undvika att företag kan komma undan med felaktig bokföring har revisorn en viktig roll att spela. När det gäller ändringarna i stiftelselagen som föreslås i propositionen får revisorn ett mycket starkare uppdrag att agera på misstänkta brott, något som är positivt. Revisorn är en av dem med bäst möjligheter att upptäcka brottslig verksamhet i ett bolag eller en stiftelse och kan samtidigt vara ett gott stöd för att minska risken för omedvetna misstag hos seriösa företag.
Trots den viktiga rollen som revisorerna har väljer regeringen att inte återinföra revisionsplikten för små företag. Vi anser att återinförande av revisionsplikten skulle bidra till att bättre komma åt den organiserade brottsligheten. Sveriges kanske tyngsta remissinstanser på området, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Ekonomistyrningsverket, förespråkar alla ett återinförande av revisionsplikten. Dessa påpekar bl.a. att samhället har förändrats sedan revisionsplikten togs bort, att de brott som begås inom den organiserade brottsligheten i dag ofta förutsätter tillgång till bolag och att det förekommer mer brottslighet i bolag som saknar revisor än i andra bolag. De lyfter samtidigt flera positiva effekter av en återinförd revisionsplikt, inte minst ett ökat förtroende för näringslivet och att brottslig verksamhet snabbare kan upptäckas.
Miljöpartiet menar att politiken har en skyldighet att ta till de verktyg vi har till hands att förhindra den ekonomiska brottsligheten. Revisionsplikt är ett av de verktyg vi har för att stävja brottsvågen i Sverige. Det är därför Miljöpartiets mening att vi ska använda oss av den.
|
Katarina Luhr (MP) |
|
|
Rasmus Ling (MP) |
Elin Söderberg (MP) |
|
Emma Nohrén (MP) |
Rebecka Le Moine (MP) |