Förslag till riksdagsbeslut
I förskolan läggs vid sidan av familjen grunden för våra barns framtid. De normer och
värderingar som är gällande i förskolan och hur verksamheten är upplagd utgör en stor
del av barnens utgångspunkter för hur de tar sig vidare i livet. Det är därför viktigt att
barnens vistelse i förskolan innebär att samhället ger dem bästa tänkbara omsorg, trygghet och stimulans för deras utveckling och lärande.
Det är viktigt att barn ges en reell möjlighet att bli en del av det svenska samhället.
Verksamheten ska därför bedrivas på svenska språket. Förskolan ska utöver svenska
språket ge barnen del av svensk kultur och svenska värderingar där jämställdhet är
centralt. Förskolan ska därför vara helt fri från värderingsstyrd slöja.
Genuspedagogik som den ser ut i dag ska inte användas eftersom den i hög grad är
inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Det förekommer skillnader
mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka. Alla barn ska ha rätt att få vara
som de är.
Personalen utgör förebilder för barnen. Det är därför centralt att personalen har
erforderliga pedagogiska kunskaper och kan agera professionellt. Det är även av stor
vikt att arbetsmiljön är trevlig, att lokalerna är anpassade för verksamheten och att inne-
och utemiljöerna är utformade för rätt antal barn.
Den fria leken ska dominera verksamheten inom förskolan. Där tränar barnen social
kompetens, samarbete, kreativitet och initiativförmåga. Barnen ska ha en rolig och
stimulerande tid i förskolan, men tiden ska samtidigt vara skolförberedande med språklig och motorisk stimulans.
Att förskolebarnen utvecklar sin språkliga förmåga är grundläggande för en lyckad
övergång till förskoleklassen. Andra viktiga skolförberedande inslag är att lära sig att
lyssna, lära sig empati och att respektera människor och djur. Kreativ verksamhet,
enklare räkneövningar och läsning ska vara återkommande inslag i förskolans verksamhet.
Förskolan ska vara fri från politiska ställningstaganden och indoktrinering och ska
verka för att barnen lär sig vikten av demokrati, eget tänkande och att få bilda sig sin
egen uppfattning.
1. Förskolan ska vara en plats fri från pedagogiska experiment. Förskolan ska därför
inte bedriva genuspedagogisk verksamhet som den ser ut i dag. Förskolan ska låta barn
få vara barn och alla barn oavsett kön ska få leka med det som finns tillgängligt. Barn
ska inte tvingas in i traditionella könsmönster på samma vis som barn inte ska pressas
att undvika könsstereotypa val. Barn ska få utvecklas i den riktning som faller dem
naturligt. Sverigedemokraterna motsätter sig därför dagens genuspedagogik som i hög
grad är inriktad på utsuddande av könstillhörighetsskillnader. Pojkar ska inte utmanas
att gå utanför könsstereotypa val och exempelvis tvingas leka med dockor mot sin vilja
lika lite som flickor ska utmanas att mot sin vilja leka med bilar och actionfigurer. Det
förekommer skillnader mellan pojkar och flickor, vilket förskolan ska bejaka.
Alla barn ska få vara som de är och förskolan ska därför inte aktivt verka för att
motverka könsmönster utan istället verka för den fria viljan och barns rätt att utvecklas
på det vis som faller dem naturligt. Som konkreta exempel anser Sverigedemokraterna
att ”snögubbe” inte ska ersättas av ”snöfigur” eller att ”han” eller ”hon” i en barnsång
ska bytas ut till ”hen”. Inte heller ska politiska eller andra trender styra
förskolepedagogiken. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta värdet av att inte
tillåta politiska trender eller genusstyrande verksamhet som den ser ut i dag.
2. Vi ser med oro hur den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar allt mer. Diagnostiseringen könsdysfori har ökat med mer än 2 300 procent under den senaste 10-årsperioden i Sverige. Det är mycket oroande att olika typer av tvångsmetoder, som till
exempel ”motstyrning”, används flitigt inom området genuspedagogik. Man anser att
barnet redan lever under det tvång som könsrollerna skapat och därför har man rätt att
tvinga barnet att leka på ett annat sätt, med andra leksaker, eller ha andra kläder på sig.
Man kan fråga sig om den vuxne, som befinner sig i en överordnad maktposition, menligt skapar en könsförvirring hos det barn som blir utsatt för åtgärden? Regeringen borde därför överväga att utreda hur genuspedagogiken bedrivs i förskolan och om det finns kopplingar till den ökade psykiska ohälsan hos barn.
3. Språket är den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration och det är därför av
stor vikt att samtalsspråket i förskolan är svenska. Den vuxna personalen utgör förebilder för barnen. Att tala godkänd svenska ska vara ett krav för att få anställning i
svenska förskolor. Varje anställd ska ha godkända språkprov eller valideringstest på C1
nivå. Det är vad Socialstyrelsen godtar för språklig behörighet till yrkeslegitimationer.
Skollagen och förordning 2011:326, som avser behörighet och legitimation för lärare
och förskollärare, ska ändras enligt förslagets intentioner. Regeringen borde beakta
vikten av det svenska språket i förskolan och överväga att all pedagogisk
förskolepersonal ska vara certifierad i svenska språket på nivå C1 för att få anställning.
4. Redan befintlig pedagogisk personal och förskolerektorer som inte uppfyller språkkraven i svenska motsvarande nivå C1 ska erbjudas kompletterande utbildning. Skollagen och förordning 2011:326, som avser behörighet och legitimation för lärare och förskollärare, ska ändras enligt förslagets intentioner. Regeringen borde överväga att erbjuda certifiering i svenska språket på nivå C1 för barnskötare, förskollärare och förskolerektorer som i dag är anställda på förskolor.
5. Samma krav på svenska språkkunskaper ska ställas på personer som har annat språk
än svenska som modersmål och som vill studera till barnskötare, förskollärare eller gå
rektorsutbildning. För att antas till utbildning för förskollärare krävs i dag examen från
högskoleförberedande barnskötarutbildning, alternativt godkänd svenska från yrkesexamen. Barnskötare blir den som går det högskoleförberedande barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet, men för antagning till yrkesutbildning för att bli barnskötare krävs enbart genomgången sfi samt svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Krav för antagning till denna yrkesutbildning borde rimligen vara certifiering i svenska på nivå C1. Regeringen borde överväga att skärpa kraven till certifiering i svenska på nivå C1 för antagning till yrkesutbildning för att bli barnskötare.
6. PIRLS 2021 visar att läsförmågan har försämrats för de elever som inte alltid talar
svenska hemma. För att ge dessa elever en ärlig chans måste samhällets begränsade
resurser riktas mot satsningar på att utveckla god svenska. Förskolans uppdrag att
utveckla barnets modersmål bör därför helt strykas från förskolans läroplan för att ge
utrymme för den språkutveckling som bevisligen ger effekt, det vill säga den svenska.
Att utveckla sitt modersmål står respektive familj fritt att göra på fritiden och den
undervisningen bör bekostas av barnets vårdnadshavare framför allmänna skattemedel.
Regeringen borde i sitt arbete för en bättre förskola överväga en uppdatering av
förskolans läroplan där modersmålsundervisningen utmönstras med undantag för de
nationella minoritetsspråken.
7. Med den massiva invandringen till Sverige de senaste decennierna har värderingar
och synsätt som inte accepteras i landet fått fotfäste, speciellt i utsatta områden. Det är
en påtaglig kulturkrock när kvinnor bär slöja, niqab eller burka. Bruket strider mot den
syn på kvinnors och mäns jämställdhet som under århundranden har utvecklats i Sverige. Beslöjning strider mot barns och de båda könens lika värde och rättigheter, mot svenska grundläggande värderingar och dessutom mot FN:s barnkonvention. I en hederskultur är vikten av flickors och kvinnors kyskhet central. Små flickor är
barn, inte objekt som behöver skyla sig för andras blickar. Kvinnlig personal ska inte
bära slöja som innebär signalerande till förskolebarn att kvinnor ska döljas. Demokrati,
jämlikhet och jämställdhet är grundläggande principer i Sverige. Värderingsstyrd könsbunden slöja med syftet att skyla just flickor och kvinnor, står i uppenbar strid med detta. Varken personal eller barn ska bära värderingsstyrd slöja under någon del av förskoledagen. Små flickor ska ges chansen att leva utan de värderingar där kvinnan ses som ofri och osjälvständig och som en ägodel av män. Regeringen borde låta arbetet mot hedersrelaterat förtryck även omfatta ett slöjförbud.
8. Det har återkommande rapporterats om fall där vårdnadshavare bett förskolans
personal säkerställa och kontrollera att deras barn använder värderingsstyrd slöja under
sin vistelse på förskolan. Personal har vittnat om att man inte har kunnat neka detta på
grund av bristande lagstiftning, samt för att undvika konfrontation och konflikt. För att
säkerställa dessa flickors rätt att få vara barn, samt ge stöd till personalen att kunna neka
denna begäran, behöver lagstiftningen revideras på sådant vis att denna typ av kontroll
blir olaglig och därmed inte möjlig att genomföra. Regeringen borde omfatta ett förbud
mot klädkontroll i sitt fortsatta arbete mot hedersrelaterat förtryck.
9. Barns utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck kan upptäckas redan i förskolan. Det kan ta sig olika uttryck från att vårdnadshavare till exempel sätter upp begränsningar utifrån kön för vem barnet får leka med, sova vid eller vem som till exempel får byta blöja på barnet till att barnet begränsas och kontrolleras utifrån hederskontext eller att personalen upptäcker könsstympning. I förskolans läroplan Lpfö 18 nämns inte hedersrelaterat våld och förtryck överhuvudtaget. Det är en allvarlig brist. Det bör ingå i läroplanens uppdrag att identifiera förtryck och agera till skydd för utsatta barn. Regeringen borde överväga att införa ett uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i Lpfö 18.
10. Måltiderna är en central del i tillvaron på förskolan som innebär samling, social
samvaro och möjliggör pedagogiska inslag. Matkvaliteten är oerhört viktig för såväl
vuxna som förskolebarn. God matkvalitet påverkar den personliga hälsan, orken och
utvecklingen. Valet av råvaror påverkar dessutom miljön och det öppna landskapet. Det
bästa är om när- och härodlade råvaror kan användas, att tillagning sker på plats i
tillagningskök och halvfabrikat väljs bort. Sverigedemokraterna anser även att det kött
som serveras ska vara producerat på ett sätt minst motsvarande svensk djurlagstiftning.
På så sätt erhålls en matkvalitet som kan mäta sig med de bästa skolköken i Europa.
Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta värdet av god matkvalitet och att köttet
som serveras är producerat enligt svensk djurlagstiftning.
11. Sverige har en väl fungerande barnomsorg, men vardagen för den personal som
arbetar för att våra barn ska ha kontinuitet i omsorgen och vara trygga lämnar dock en
del övrigt att önska genom ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal och hög
personalomsättning. Förskolepersonal har gått samman i ”Förskoleupproret” ˗ ett
nätverk över hela landet för att tillsammans kämpa för förbättrade villkor, bättre
arbetsmiljö och förbättrad arbetssituation. Sverigedemokraterna vill se större fokus och
fler insatser avseende personalens förutsättningar.
För att förbättra miljön för både barn och personal måste till exempel ljudvolymen
ned och lokalerna vara anpassade till verksamheten genom att ett minimikrav på antal
kvadratmeter per barn fastställs. Det pedagogiska uterummet behöver också ses över
och tillgång till friyta regleras. I Boverkets vägledning anges ett rimligt mått utifrån
antalet barn till 40 kvm friyta per barn i förskolan. Den totala friytan ska helst överstiga
3 000 kvm (drygt en halv fotbollsplan) eftersom forskning visar att en barngrupp kan få
svårt att utveckla lek och socialt samspel på ett sätt som tillgodoser deras behov på en
yta som är mindre än så. Sverigedemokraterna anser att Boverkets råd och rekommendationer bör fastställas som minimikrav enligt lag. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete beakta kravspecifikationer för förbättrad arbetsmiljö och vistelsemiljö för både barn och personal i förskolan.
12. Barn behöver rik tillgång till vuxna för trygghet, omsorg och stöd. I Sverige är det inte reglerat vilken personaltäthet som förskolan ska ha. Skolverket skriver att det viktigaste för en god kvalitet i förskolan är personalens utbildning och kompetens. Det finns inte heller några lagstadgade fasta gränser på hur stora barngrupperna får vara, men det finns riktmärken. För barn 1–3 år är riktmärket för barngruppens storlek 6–12 barn. För barn 4–5 år är riktmärket 9–15 barn. Norge har fattat beslutet att införa en lagstadgad bemanningsnorm som började gälla 2018. Enligt normen får det vara max tre barn per anställd på en småbarnsavdelning och sex barn per anställd på en storbarnsavdelning för att försäkra att alla barn har tillräckligt med vuxna omkring sig. Regeringen borde överväga att tillsätta en utredning som undersöker möjligheterna att införa en bemanningsnorm i förskolan.
13. Riksdagen beslutade våren 2021 att registerutdrag vid anställning inom skolväsendet
endast ska visas upp och sedan noteras som klanderfritt. Sverigedemokraterna anser i
likhet med Skolverket att begäran om inlämnat registerutdrag är en viktig del av skolans
säkerhetsarbete och att barnperspektivet väger tyngst i denna fråga. Det är av stor vikt
att det finns en väldokumenterad historik för uppföljning om någon oegentlighet uppstår. Den mänskliga faktorn öppnar för fusk och personliga bedömningar i en fråga som kan vara av avgörande betydelse för enskilda elevers väl och ve. Av denna anledning anser Sverigedemokraterna att de tidigare reglerna för inlämnande av registerutdrag ska återinföras och att utdragen ska omfatta fler brottskategorier. Registerutdragen bör även förnyas årligen precis som i annan verksamhet som rör barn. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga inlämnade, årligen förnyade och mer omfattande registerutdrag.
14. Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll bör utvidgas till att även omfatta
chaufförer som transporterar barn kopplat till förskolans verksamhet. En obligatorisk registerkontroll för chaufförer som anlitas av förskolan minskar risken för att någon som tidigare dömts för exempelvis sexualbrott kommer i kontakt med barn. Därmed skulle skyddet stärkas ytterligare för barn i förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga utvidgad registerkontroll.
15. Den svenska förskolan lider likt många andra verksamheter av problem med den
organisatoriska tystnaden. Offentliganställda ska känna trygghet i att delge viktig och
relevant information till lokala beslutsfattare och snarare premieras för denna insats.
Sverigedemokraterna anser att krafttag behöver tas för att motverka den rådande
tystnadskulturen inom den svenska förskolan. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete
överväga krafttag mot tystnadskulturen.
16. I början av 2020 drabbades Sverige och världen av covid-19-pandemin. Samtidigt
som Folkhälsomyndigheten uppmanade till distansering och att stanna hemma vid
minsta symptom var landets förskolor fortsatt tvingade att ta emot barn minst 15 timmar
per vecka i enlighet med rådande lagstiftning. Sverigedemokraterna föreslår att rätten
till förskola om 15 timmar per vecka för barn vars vårdnadshavare är arbetssökande
eller föräldralediga, vilket regleras i skollagen 8 kap. 6 §, tillfälligt och på initiativ av
huvudmannen inte ska kunna tillämpas under en tid. Ett dylikt beslut ska kunna gälla så
länge som allmän smittspridning råder enligt Folkhälsomyndigheten och/eller så länge
som Arbetsförmedlingen har paus för aktivitetsrapportering för arbetssökande och
bedriver utbildning och andra gruppaktiviteter på distans. Detta innebär att friska barn,
som normalt vistas på förskolan upp till 15 timmar per vecka (eller mer i de fall
huvudmannen lokalt beslutat om längre vistelsetid) till vårdnadshavare som är
arbetssökande eller föräldralediga, istället stannar hemma, vilket innebär ett minskat
tryck på barnomsorgen och en minskad risk för smittspridning. Undantag gäller som
vanligt för exempelvis barn med speciella behov, vårdnadshavare med
funktionsvariation med mera i samråd med huvudmannen. Regeringen borde i sitt
fortsatta arbete beakta undantag från rätten till förskola vid extraordinära händelser.
18. Att läsa till förskollärare tar i normalfallet ca tre och ett halvt år, vilket motsvarar
210 högskolepoäng. För den som varit barnskötare i minst fem år finns möjligheten att
på distans studera med förlängda terminer i kombination med arbete och därmed bli ut
bildad förskollärare på ca två och ett halvt år. Det råder stor brist på förskollärare i
Sverige. Att sätta sig i skolbänken i två och ett halvt till tre och ett halvt år för att erhålla
en relativt låg lön attraherar inte när andra utbildningar av samma längd resulterar i
andra yrken med bättre lön och villkor. Precis som många behöriga lärare väljer att
arbeta som annat än just lärare, väljer många personer som vore mycket lämpliga att
arbeta som förskollärare ett annat yrke på grund av de långa studierna.
För att göra yrket mer attraktivt föreslår Sverigedemokraterna att man utreder
möjligheten till en förkortad förskollärarutbildning som ändå håller samma kvalitet. På
samma sätt som Linnéuniversitetet i Växjö kan erbjuda en ett år kortare utbildning om
du tidigare arbetat som barnskötare i minst fem år, kan ett personligt test och utvärdering av kandidaten konstatera vilka förkunskaper som finns för utformning av en individanpassad utbildning på distans. Med individanpassad studietakt av samma kvalitet som den ordinarie kan kandidaten i slutändan erhålla en examen som förskollärare på betydligt kortare tid än tre och ett halvt år. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga en individanpassad förskollärarexamen.
19. Utvecklingen i förskolan är i otakt med de allt högre ambitionerna eftersom många
i personalen saknar adekvat utbildning och arbetssituationen är pressad. I enlighet
med flertalet forskare och pedagoger anser Sverigedemokraterna att det – mer än 50 år
efter den historiska Barnstugeutredningen – är hög tid att tillsätta en utredning om den
svenska förskolan med uppdraget att göra en grundläggande genomgång av önskvärda
och faktiska förutsättningar för en förskola värd namnet över hela landet. Regeringen
borde i sitt fortsatta arbete överväga att tillsätta en utredning om förskolan.
20. Ett alternativ till förskolor är pedagogisk omsorg. Trots att denna form av omsorg är
ett viktigt alternativ till den traditionella förskolan är den inte uppmärksammad i samma
utsträckning som förskolan. En problematik är det professionella dilemmat, eftersom
verksamheten oftast drivs i personalens eget hem, samt frågeställningar om huruvida
verksamheten verkligen kan beskrivas som pedagogisk. Utgångspunkten ska alltid vara
barnets bästa. Alla barn är inte redo att vid exempelvis ett års ålder möta omvärlden i en
större barngrupp med begränsad uppmärksamhet. Därför är pedagogisk omsorg vid
sidan av förskola eller hemmavistelse ett viktigt alternativ för att upprätthålla valfrihet
för varje barn.
Det finns därför behov av att inrätta nationella riktlinjer som tar fasta på jämförbara
krav på hur den pedagogiska omsorgen ska bedrivas och verksamheten erbjuda likvärdiga möjligheter oavsett var omsorgen bedrivs. Enligt Skolverket ska förskolans läroplan vara vägledande. Den är alltså inte bindande för pedagogisk omsorg. Skollagen (2010:800) tar i kapitel 25 upp vissa premisser som ska gälla pedagogisk omsorg. Det finns även allmänna råd daterade 2012 för pedagogisk omsorg, vilka förmedlas via Skolverket. Råd är bra, men otillräckliga. Större likvärdiga möjligheter behöver ges. I enlighet med en av slutsatserna i Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (U 2018:08) anser Sverigedemokraterna att de allmänna råd som Skolverket ger ska förtydligas och göras om till föreskrifter av närmast berörd myndighet. Valfriheten och mångfalden ska värnas och Sverigedemokraterna motsäger sig ett etableringsstopp för pedagogisk omsorg och menar att framtida verksamhet istället ska ha tydligare regelverk att förhålla sig till. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete överväga nationella riktlinjer för den pedagogiska omsorgen.
21. Sverigedemokraterna anser att pedagogisk omsorg ska vara icke-konfessionell
oavsett huvudman eftersom insynen i verksamheten är begränsad. Konfessionell
inriktning ska således inte tillåtas inom pedagogisk omsorg. Regeringen borde i sitt
fortsatta arbete överväga ett förbud mot konfessionell inriktning inom pedagogisk
omsorg.
|
Patrick Reslow (SD) |
|
|
Robert Stenkvist (SD) |
Jörgen Grubb (SD) |
|
Anders Alftberg (SD) |
|