|
Utbildningsutskottets betänkande
|
Ändring av ikraftträdande av bestämmelser i skollagen om det nationella professionsprogrammet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i skollagen, men med en lagteknisk anpassning.
Lagändringarna som utskottet tillstyrker innebär att tidpunkten för ikraftträdande av de bestämmelser i skollagen som avser det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling senareläggs. I stället för den 1 januari 2025 föreslås bestämmelserna träda i kraft den 1 september 2025.
Behandlade förslag
Proposition 2023/24:166 Ändring av ikraftträdande av bestämmelser i skollagen om det nationella professionsprogrammet.
Del av proposition 2023/24:164 (lagteknisk behandling).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag som lagts fram i proposition 2023/24:164
Förslag som lagts fram i proposition 2023/24:166
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar
a) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att orden ”om ändring i den lagen” ska införas i den andra dels-satsen i ingressen mellan ”(2023:393)” och ”ska ha”,
b) utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i skollagen (2010:800).
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2023/24:164 punkt 1.2 och 2023/24:166 punkterna 1 och 2.
Stockholm den 14 november 2024
På utbildningsutskottets vägnar
Fredrik Malm
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Malm (L), Åsa Westlund (S), Patrick Reslow (SD), Josefin Malmqvist (M), Linus Sköld (S), Robert Stenkvist (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Oskar Svärd (M), Jörgen Grubb (SD), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Daniel Riazat (V), Niels Paarup-Petersen (C), Anders Alftberg (SD), Camilla Hansén (MP), Niklas Sigvardsson (S), Dan Hovskär (KD) och Paula Örn (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2023/24:166 Ändring av ikraftträdande av bestämmelser i skollagen om det nationella professionsprogrammet.
De ändringar som föreslås i propositionen är författningstekniska och även i övrigt av sådant slag att regeringen bedömt att Lagrådet inte behöver höras. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
I ärendet behandlar utskottet också en del av förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) i proposition 2023/24:164 Stärkta skolbibliotek, punkt 1.2. Förslaget behandlas i de delar det avser 2 kap. 1 § skollagen. Utbildningsutskottet har i sitt betänkande 2023/24:UbU3 i sak ställt sig bakom de ändringar i paragrafen som föreslås i proposition 2023/24:164. Av lagtekniska skäl och i syfte att samordna lagförslaget i proposition 2023/24:164 med de nu aktuella förslagen till ändringar i samma lagrum har utskottet överfört den formella behandlingen av lagförslaget för beredning i detta ärende. Övriga lagförslag i proposition 2023/24:164 behandlas av utskottet i betänkande 2023/24:UbU3.
De behandlade förslagen återges i bilaga 1, regeringens lagförslag finns i bilaga 2 och utskottets lagförslag finns i bilaga 3.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i skollagen med en lagteknisk anpassning.
Lagändringarna innebär att ikraftträdandet av nya bestämmelser om det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet och annan kompetensutveckling senareläggs till den 1 september 2025.
Propositionen
Bakgrund
Den 31 maj 2023 beslutade riksdagen om ändringar i skollagen (2010:800) efter förslag i regeringens proposition Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare (prop. 2022/23:54, bet. 2022/23:UbU13, rskr. 2022/23:206). Riksdagens beslut innebär att bestämmelser i skollagen om ett nationellt professionsprogram träder i kraft den 1 januari 2025. Syftet med det nationella professionsprogrammet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Det nationella professionsprogrammet ska bestå av två olika delar, dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av restkompetensen kan meddela ytterligare föreskrifter om den nationella strukturen för kompetensutveckling och om meriteringsförfarandet.
Skolverket har haft i uppdrag av regeringen att förbereda för det nationella professionsprogrammet och redovisade sitt samlade uppdrag den 14 maj 2024. Av redovisningen framgår att Skolverket ser behov av en senareläggning (U2024/01380). Den 17 juni 2024 inkom också Skolverket till Regeringskansliet med en hemställan om att ikraftträdandet av de beslutade ändringarna i skollagen bör senareläggas till den 1 september 2025. Skolverket anför bl.a. att det finns en risk att de förordningar och föreskrifter som behöver komplettera den aktuella regleringen i skollagen inte har beretts tillräckligt inför beslut om inte ikraftträdandet senareläggs. Kompletterande föreskrifter är enligt Skolverket en förutsättning för att myndigheten ska kunna upphandla uppdragsutbildningar inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling. Vidare finns en risk för att ansökningarna om meritering behöver handläggas manuellt om ett handläggningssystem inte finns på plats vid ikraftträdandet, vilket kan leda till långa väntetider.
Regeringens förslag
Ikraftträdandetidpunkten för det nationella professionsprogrammet föreslås senareläggas
Regeringen föreslår att ikraftträdandetidpunkten för bestämmelserna om det nationella professionsprogrammet ska senareläggas till den 1 september 2025.
Skälen för regeringens förslag
Regeringen framhåller att det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare är en viktig reform som syftar till att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna. Enligt riksdagens beslut ska bestämmelserna om det nationella professionsprogrammet träda i kraft den 1 januari 2025. Det innebär att lärare och förskollärare från och med den dagen ska kunna ansöka om meritering hos Skolverket och förvänta sig ett beslut inom rimlig tid.
Regeringen anser att det är av största vikt att reformen kan genomföras på ett bra sätt för att den ska kunna få ett bra genomslag. Det behöver finnas en robust organisation för handläggning av ansökningar när den nya regleringen börjar gälla. För att Skolverket ska kunna genomföra en rättssäker och effektiv prövning av ansökningarna behöver en rad olika bestämmelser och förutsättningar komma på plats. Regeringen behöver besluta om nya och ändrade förordningar och Skolverket om kompletterande föreskrifter. Vidare behöver Skolverket ta fram it-stöd för handläggningen av ansökningar och ett register över beslutade meriteringar. Myndigheten måste också säkerställa att det finns personal som kan handlägga ärendena samt interna riktlinjer och vägledningar.
Om det inte finns en fungerande organisation på plats när ansökningarna om meritering kommer in kan det uppstå långa handläggningstider och svårigheter att genomföra prövningar med hög kvalitet. Skolverket har bl.a. framfört att det finns en risk för problem med den administrativa handläggningen om inte införandet av det nationella professionsprogrammet senareläggs. Myndigheten jämför situationen med den som rådde vid införandet av lärar- och förskollärarlegitimationer. Systemet med legitimation för lärare och förskollärare infördes den 1 juli 2011 och innebar bl.a. att Skolverket efter ansökan skulle meddela legitimation. Skolverket hade dock svårigheter med att pröva den mängd ansökningar som kom in. Detta ledde till att riksdagen beslutade att senarelägga tillämpningen av vissa bestämmelser i skollagen (prop. 2011/12:144, bet. 2011/12:UbU20, rskr. 2011/12:277). För att en liknande situation inte ska inträffa vid införandet av det nationella professionsprogrammet anser regeringen att ikraftträdandet av bestämmelserna om ett nationellt professionsprogram i lagen (2023:393) om ändring i skollagen bör senareläggas till den 1 september 2025. Enligt regeringen ger också ett senare ikraftträdande lärosätena en bättre möjlighet att möta den förändrade efterfrågan på utbildning som professionsprogrammet förväntas ge upphov till.
Det nationella professionsprogrammet innehåller två delar som enligt regeringen bör införas parallellt. Tidpunkten för införande bör vara densamma för både den nationella strukturen för fortbildning och bestämmelserna om ett nationellt meriteringssystem. Regeringen föreslår därför att ikraftträdandet för samtliga ändringar i skollagen som avser det nationella professionsprogrammet senareläggs till den 1 september 2025.
Syftet med regeringens förslag är att ge Skolverket förutsättningar att hantera införandet av det nationella professionsprogrammet på ett rättssäkert sätt med hög kvalitet.
Författningstekniska ändringar på grund av förslag i propositionen Stärkta skolbibliotek
Regeringen föreslår att författningstekniska ändringar ska göras i förslagen till lag om ändring i skollagen.
Skälen för regeringens förslag
I och med riksdagens beslut om ändringar i skollagen (2010:800) efter förslag i proposition 2022/23:54 Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare görs bl.a. en ändring i 2 kap. 1 § (bet. 2022/23:UbU13, rskr 2022/23:206). I proposition 2023/24:164 Stärkta skolbibliotek föreslås en ändring i samma paragraf. Regeringen har i proposition 2023/24:164 utgått från att bestämmelserna om det nationella professionsprogrammet träder i kraft den 1 januari 2025, dvs. från en lydelse där det nationella professionsprogrammet omnämns. Mot bakgrund av förslaget om ett senarelagt ikraftträdande till den 1 september 2025 föreslår regeringen vissa författningstekniska ändringar (prop. 2023/24:166, s. 11–12).
Utskottets ställningstagande
Propositionen innehåller förslag till ändring av ikraftträdande av bestämmelser i skollagen om det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. I stället för den 1 januari 2025 föreslås bestämmelserna träda i kraft den 1 september 2025. Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen.
En annan åtgärd som bör vidtas gäller den ändring i 2 kap. 1 § skollagen (2010:800) som föreslås i proposition 2023/24:164 Stärkta skolbibliotek. Utskottet har i sitt betänkande 2023/24:UbU3 i sak ställt sig bakom ändringen men av samordningsskäl överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen till det nu aktuella betänkandet. För att samordna lagförslagen bör riksdagen anta utskottets förslag i bilaga 3. Utskottet tillstyrker således även proposition 2023/24:164 punkt 1.2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2023/24:164 Stärkta skolbibliotek:
1.2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).
Behandlingen avser det lagtekniska antagandet av 2 kap. 1 §.
Proposition 2023/24:166 Ändring av ikraftträdande av bestämmelser i skollagen om det nationella professionsprogrammet:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om ändring i skollagen (2010:800).
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:393) om ändring i skollagen (2010:800).
Bilaga 2
Förslag som lagts fram i proposition 2023/24:164
Förslag som lagts fram i proposition 2023/24:166
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Utskottets förslag |
2 kap.
1 §[1]
I detta kapitel finns bestämmelser om
– huvudmän inom skolväsendet (2–8 a §§),
– kommuners resursfördelning (8 b §),
– ledningen av utbildningen (9–12 §§),
– lärare och förskollärare (13–24 §§),
|
|
– skolbibliotek (24 a–24 d §§), |
– elevhälsa (25–28 §§),
– studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),
– registerkontroll av personal (31–33 §§),
– kompetensutveckling (34 §), och
|
– lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35 och 36 §§). |
– lokaler och utrustning (35 §). |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.