2024/25:NU6

Ny patentlag

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ny patentlag och följdändringar i andra lagar.

I den nya patentlagen anpassas ett antal bestämmelser dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol.

För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas även reglerna om handläggning av en patentansökan.

Den nya patentlagen och följdändringarna i andra lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Behandlade förslag

Proposition 2023/24:150 Ny patentlag.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Ny patentlag

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ny patentlag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. patentlag,

2. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,

3. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306),

4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med den ändringen att ordet ”en” i 42 kap. 4 b § sista stycket i uttrycket ”För en uppgift” ska utgå,

5. lag om ändring i lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar,

6. lag om ändring i lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:150 punkterna 1–6.

Stockholm den 19 september 2024

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Jessica Stegrud (SD), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Josef Fransson (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V), Eric Palmqvist (SD), Elin Söderberg (MP), Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S), Anna af Sillén (M) och Cecilia Engström (KD).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2023/24:150 Ny patentlag. Inga följdmotioner har väckts.

I propositionen finns bl.a. förslag om ändring i 42 kap. 4 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Ändringsförslaget i denna del har dock inte gjorts i den senaste lydelsen. Efter kontakt med Regeringskansliet föreslår därför utskottet en rättelse som innebär att ordet ”en” i 42 kap. 4 b § sista stycket i uttrycket ”För en uppgift” ska utgå.

En förteckning över de behandlade förslagen återfinns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Utskottets överväganden

Ny patentlag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ny patentlag och följdändringar i andra lagar. I den nya patentlagen anpassas ett antal bestämmelser dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol.

För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas vidare reglerna om handläggning av en patentansökan.

Den nya patentlagen och följdändringarna i andra lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Propositionen

Det har inte gjorts någon samlad översyn av patentlagen sedan den trädde i kraft i slutet av 1960-talet. Däremot har flera nya bestämmelser tillkommit för att anpassa lagen efter samhällsutvecklingen och det internationella samarbetet. Hela kapitel har infogats i den ursprungliga dispositionen eller lagts till sist i lagen. Lagändringarna har bl.a. gjorts till följd av Sveriges tillträde till internationella konventioner, genomförande av EU-rätt och det fördjupade samarbetet för att skapa ett enhetligt patentskydd i EU. Några av de senaste lagändringarna har skett med anledning av inrättandet av patent- och marknadsdomstolarna och till följd av att straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång har skärpts. De ändringar som har gjorts sedan patentlagens tillkomst har bidragit till att lagen har en splittrad utformning och framstår som svårtillgänglig. Det finns därför ett stort behov av att modernisera lagen så att överskådligheten förbättras och det blir lättare att förstå och tillämpa den. Inte minst med hänsyn till att lagen tillämpas av enskilda uppfinnare samt både små och stora företag är det viktigt att den har en tydlig, användarvänlig och modern utformning.

I propositionen föreslås därmed att en ny patentlag ska ersätta den nuvarande patentlagen från 1967. Propositionen innehåller förslag som innebär att ett antal av bestämmelserna i patentlagen ska anpassas dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol (domstolsavtalet). Förslagen avser bl.a. vilka uppfinningar som kan patenteras och ensamrättens innehåll och begränsningar. När det gäller ensamrätten införs två nya undantag från patenthavarens ensamrätt, ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram. Bestämmelserna är en följd av anpassningen till domstolsavtalet. För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas reglerna om handläggning av en patentansökan. Det görs också en övergripande språklig och redaktionell modernisering av patentlagen för att lagen ska bli mer överskådlig och lättare att tillämpa.

Regeringen beslutade i april 2024 att begära ett yttrande av Lagrådet över de lagförslag som finns i propositionens bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i propositionens bilaga 9. Regeringen uppger i propositionen att den delvis följer Lagrådets förslag och synpunkter.

Den nya patentlagen och följdändringar i andra lagar föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.