|
|
Regelförenkling för företag
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om regelförenkling för företag, bl.a. med hänvisning till pågående insatser och gällande rätt. Motionsyrkandena handlar om allmänna frågor om regelförenkling för företag, Regelrådet, konsekvensutredningar, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakter mellan företag och myndigheter.
I betänkandet finns åtta reservationer (S, SD, V, C, MP).
Behandlade förslag
Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2024/25.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Allmänt om regelförenkling för företag
Regelrådet och konsekvensutredningar
Handläggningstider och tillståndsprocesser
Kontakter mellan företag och myndigheter
1. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (SD)
2. Allmänt om regelförenkling för företag, punkt 1 (C)
3. Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 2 (SD)
4. Regelrådet och konsekvensutredningar, punkt 2 (C)
5. Handläggningstider och tillståndsprocesser, punkt 3 (SD)
6. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (S, V)
7. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (C)
8. Kontakter mellan företag och myndigheter, punkt 4 (MP)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2024/25
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Allmänt om regelförenkling för företag |
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkande 2,
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,
2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 8–10 och 15,
2024/25:2860 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2874 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2905 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2944 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2945 av Sten Bergheden (M) och
2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
|
2. |
Regelrådet och konsekvensutredningar |
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12.
Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (C)
|
3. |
Handläggningstider och tillståndsprocesser |
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4,
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,
2024/25:2861 av Sten Bergheden (M) och
2024/25:2914 av Sten Bergheden (M).
Reservation 5 (SD)
|
4. |
Kontakter mellan företag och myndigheter |
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 7, 13 och 14,
2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2024/25:2917 av Sten Bergheden (M),
2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP) och
2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13.
Reservation 6 (S, V)
Reservation 7 (C)
Reservation 8 (MP)
Stockholm den 20 mars 2025
På näringsutskottets vägnar
Tobias Andersson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Josef Fransson (SD), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Eric Palmqvist (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Birger Lahti (V), Johnny Svedin (SD), Katarina Luhr (MP), Louise Eklund (L), Aida Birinxhiku (S), Lili André (KD) och Anna af Sillén (M).
I detta betänkande behandlar utskottet 37 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25 om olika insatser för att förenkla för företag. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om allmänna frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas. Utskottet hänvisar bl.a. till förenklingspolitikens fem mål och pågående insatser.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (C).
Motionerna
I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslagen från SOU 2021:60 om en förbättrad regelprocess och enklare regelverk.
Vidare förordas i kommittémotion 2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9 ett tillkännagivande om vad som anförs i motionen om regelförenkling. I motionen argumenteras bl.a. för att en modell för systematiserat regelförenklingsarbete initieras där staten och näringslivet tillsammans strävar mot ett bättre företagsklimat.
I kommittémotion 2024/25:2467 yrkande 8 föreslår Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) att gamla lagar och regler ska sorteras ut. Vidare begärs i yrkande 9 ett tillkännagivande om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer. Motionärerna menar även i yrkande 10 att regeringen ska uppmanas att genomföra nya EU-regler på miniminivå om det inte finns särskilda skäl för annat. Därtill anser motionärerna i yrkande 15 att regeringen ska uppmanas att anpassa regler för små företag.
I motion 2024/25:2860 av Sten Bergheden (M) framförs att regeringen bör överväga att göra det enklare att driva företag och genomföra genomgripande regelförenklingar.
Sten Bergheden (M) anför vidare i motion 2024/25:2874 att regeringen bör överväga att underlätta för nystartade företag.
Därtill förordar Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2905 att regeringen överväger att se över regelverket för UF-företag så att inte redovisningen är svårare för tjänsteföretag än för tillverknings- och handelsföretag.
I motion 2024/25:2944 begär Sten Bergheden (M) även att regeringen överväger att Regeringskansliet bör stärka ägarskapet för regelförbättringsarbetet så att samordningen i arbetet mellan departementen blir bättre.
Därutöver vill Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2945 att regeringen uppmanas att överväga att fastställa tydliga regelförenklingsmål som är mätbara och innebär minskade kostnader och minskat regelkrångel för företagen.
I motion 2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 framhålls att regeringen bör se över införandet av en småföretagarombudsman.
Martina Johansson (C) förordar i motion 2024/25:51 yrkande 2 att regeringen utreder möjligheten att utse en samordnare som tillsammans med företag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla.
Bakgrund och pågående arbete
Mål för förenklingspolitiken
Regeringen presenterade i september 2021 skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) i vilken fem nya mål för förenklingspolitiken redovisades. Utskottet behandlade skrivelsen under våren 2022 och därefter lade riksdagen den till handlingarna (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191).
Målen som presenterades i regeringens skrivelse är följande:
Det anges i skrivelsen att regeringen årligen kommer att redogöra för arbetet med förenklingspolitiken i budgetpropositionen. I budgetpropositionen för 2025 lämnades en redogörelse utifrån de fem målen för förenklingspolitiken (prop. 2024/25:1 utg.omr. 24).
Regeringen menar det förenklingspolitiska målet, där regelkostnaderna för företag sätts i relation till BNP, är svårtolkat. Regeringen gav därför i oktober 2024 Tillväxtverket i uppdrag att utveckla och redovisa ett förslag till ett nytt mål för uppföljning av företagens regelkostnader (KN2024/01919). Syftet med uppdraget är att förbättra förutsättningarna att utvärdera effekter av utförda insatser. Tillväxtverket ska slutredovisa uppdraget senast den 5 maj 2025.
Samarbetsavtal mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna presenterar i det s.k. Tidöavtalet ett gemensamt samarbete under valperioden 2022–2026. Av avtalet framgår bl.a. att en av åtgärderna för att främja företagande och produktivitet är att åstadkomma lägre administrativa kostnader för företagen. Vidare framgår det av avtalet att miljötillståndsprocesserna ska förenklas och förkortas.
Förenklingsrådet
Regeringen beslutade om att inrätta Förenklingsrådet den 11 april 2024 genom en ändring i Tillväxtverkets instruktion (SFS 2024:201). Förenklingsrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket och har i uppgift att verka för att minska företagens regelbörda, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader som företagen har till följd av tillämpliga regler. Arbetet ska syfta till att främja svensk konkurrenskraft, innovation och nya affärsmodeller. Förenklingsrådet ska
• inhämta, ta emot och analysera förslag på förenklingsåtgärder från näringslivet och andra intressenter
• identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett förenklingsperspektiv
• inom identifierade områden lämna välmotiverade, konkreta och genomarbetade förslag till regeringen på förenklingsåtgärder som minskar företagens regelbörda och administrativa kostnader eller på annat sätt underlättar för företag att följa befintliga regelverk
• tillgängliggöra sina förslag på en webbplats
• varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen med en redovisning av resultat och slutsatser av föregående års uppgifter samt de överväganden som legat till grund för de förslag som har lämnats och andra relevanta överväganden.
Förenklingsrådets förslag ska innehålla en bedömning av hur företagens administrativa kostnader påverkas av förslaget, en konsekvensutredning enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar samt en redogörelse av förslagets genomförbarhet. I de fall det är aktuellt ska även författningsförslag lämnas.
Implementeringsrådet
Den 23 maj 2024 beslutade regeringen om en kommitté i form av ett implementeringsråd (dir. 2024:51). Rådet ska bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika genomförande över miniminivån och motverka omotiverade regelbördor samt minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regelverk i svensk rätt. Implementeringsrådets arbete ska utgå från ett företagsperspektiv. Av kommittédirektivet framgår att rådet ska
• prioritera vilka kommande, nya eller ändrade EU-rättsakter rådet ska lämna underlag respektive rekommendationer om
• ta fram underlag med analyser av frågor i kommande EU-rättsakter av särskilt intresse för företag i Sverige som regeringen bör uppmärksammas på före eller under EU-förhandlingar
• ta fram rekommendationer till regeringen om genomförandet av nya eller ändrade EU-rättsakter som rådet bedömer är av särskilt intresse för företag i Sverige
• redogöra för sin bedömning av hur den svenska processen för genomförande av EU-rättsakter kan förbättras utifrån sina erfarenheter.
Implementeringsrådets underlag och rekommendationer ska tillsammans med analyser och konsekvensutredningar löpande överlämnas till regeringen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2027. I slutredovisningen ska Implementeringsrådet lämna en samlad bedömning av hur EU-rättsakter kan genomföras i svensk rätt, utifrån sina erfarenheter.
Produktivitetskommissionens delbetänkande
Produktivitetskommissionen lämnade i april 2024 sitt delbetänkande Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) till regeringen. I delbetänkandet behandlas vissa av de områden som kommissionen har i uppdrag att analysera som t.ex. regelförenkling och tillståndsprocesser, men även andra områden såsom bostäder och byggande samt transportinfrastruktur tas upp i betänkandet. Utredningens delbetänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
När det gäller regelförenkling anser Produktivitetskommissionen att det finns behov av ett förstärkt stöd till samt aktiv uppföljning och kontroll av regeringens och myndigheternas arbete med regelförenkling. Kommissionen föreslår att en särskild kompetens för detta ska samlas hos Ekonomistyrningsverket (ESV) och att det ska tillföras mer resurser för att kunna stötta statliga förvaltningsmyndigheter och Regeringskansliet med konsekvensutredningar och utvärderingar. ESV föreslås även ta över Regelrådets uppgifter att granska konsekvensutredningar och processen kring detta föreslås skärpas. Kommissionen föreslår vidare att det i samband med att förslag om nya regler tas fram ska bedömas om det finns möjlighet att genomföra kompenserande regelförenklingar eller om det går att ta bort regler. Produktivitetskommissionen föreslår därtill att det ska bli obligatoriskt att uppdatera konsekvensutredningar om föreskrifter och att utvärdera nya lagar och förordningar efter en viss tid. Kommissionen lämnar också förslag om genomförandet av EU-rätt i Sverige. Förslagen handlar om att EU-lagstiftning inte ska överimplementeras och att möjligheterna till flexibilitet och undantag i lagstiftningen bör användas. Produktivitetskommissionen lämnar även förslag som bl.a. syftar till att skapa ökad tydlighet för företagen och minska mängden rapporteringskrav. Bland annat bör digital inhämtning samt användning av redan inlämnade uppgifter öka jämfört med i dag. Målet bör vara att en uppgift endast ska behöva lämnas till den s.k. myndighetssfären en gång. Vidare föreslår kommissionen att regeringen utökar och intensifierar arbetet med att korta myndigheternas handläggningstider samt utreder om kommunala myndigheters serviceskyldighet behöver förtydligas i kommunallagen (2017:725).
När det sedan gäller tillståndsprocesser lämnar kommissionen bl.a. förslag som syftar till att förbättra vissa typer av tillståndsprocesser genom att göra dem snabbare. Det kan exempelvis ske genom att vissa åtgärder som i dag kräver en fullständig tillståndsansökan i stället hanteras inom ramen för en ansökan om ett s.k. ändringstillstånd.
Regeringen tillsatte Produktivitetskommissionen i april 2023 (dir. 2023:58). Den har i uppdrag att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten i ett land generellt och identifiera hinder mot och möjligheter att höja produktivitetstillväxten i Sverige. Vidare ska kommissionen lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet och därigenom höja den ekonomiska tillväxten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 oktober 2025.
Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag
Utredningen om enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag överlämnade i juni 2021 sitt betänkande Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) till regeringen. Utredningen remissbehandlades vid årsskiftet 2021/22, och det kom in drygt 90 remissvar. Betänkandet innehåller förslag till förenklingar av regelverk för mikroföretagande, såsom avskaffande av hotelltillståndet, avgränsade förenklingar av möjligheterna att ersätta eller ändra befintliga små byggnader i strandskyddade områden och förenklingar i reglerna om kör- och vilotider. Utredningen presenterar därtill ett flertal andra förslag som syftar till att förenkla för företag. För en närmare genomgång av utredningen och dess förslag hänvisas till utskottets betänkande 2022/23:NU15. I utredningens betänkande finns förslag som regeringen valt att gå vidare med. Det gäller t.ex. avskaffandet av danstillståndet (prop. 2022/23:67, bet. 2022/23:JuU22, rskr. 2022/23:194), avskaffandet av krav på att bevara räkenskapsinformation i original (prop. 2023/24:78, bet. 2023/24:CU21, rskr. 2023/24:193) och avskaffandet av hotelltillståndet (prop. 2024/25:27, bet. 2024/25:NU8, rskr. 2024/25:34). Förslag från utredningen bereds inom Regeringskansliet.
Tillkännagivanden om solnedgångsklausuler
Våren 2019 tillkännagav riksdagen för regeringen att den bör pröva att använda solnedgångsklausuler när nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Regeringen bedömde i skrivelse 2021/22:3 att tillkännagivandet var slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning och riktade samtidigt, på förslag av näringsutskottet, ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16, rskr. 2021/22:191). I betänkandet fanns en reservation mot tillkännagivandet (S, V, MP).
I regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024, som överlämnades till riksdagen den 18 mars 2025, anger regeringen att det aktuella tillkännagivandet inte är slutbehandlat (skr. 2024/25:75). Vidare anför regeringen att det inom Regeringskansliet övervägs vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras, t.ex. i bestämmelserna om konsekvensutredningar, för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Därtill anger regeringen att det inom ramen för Förenklingsrådets uppdrag ingår att bl.a. identifiera existerande regler som bör förenklas.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden med ett liknande innehåll som de nu aktuella om att bl.a. införa ett systematiskt regelförenklingsarbete, inleda en dialog med företagsorganisationer och genomföra nya EU-regler på miniminivå har under den innevarande valperioden senast behandlats av utskottet våren 2024 (bet. 2024/25:NU10). Utskottet avstyrkte då motionsyrkandena bl.a. med hänvisning till förenklingspolitikens fem mål och pågående insatser.
I ett antal motionsyrkanden efterfrågas tillkännagivanden som rör övergripande regelförenklingsfrågor. Det handlar t.ex. om ett systematiskt regelförenklingsarbete, att departement och myndigheter bör gå igenom regler i dialog med företagarorganisationer och att regeringen bör fastställa regelförenklingsmål som är mätbara. Utskottet vill inledningsvis påminna om de fem mål för regelförenklingsarbetet som regeringen antog 2021. Där anges bl.a. att ett mål är att de samlade regelverken ska utgå från proportionalitet och vara utformade så att de bidrar till att främja svenska företags tillväxt, konkurrenskraft samt innovations- och omställningsförmåga. Ett annat mål är att de kostnader för svenska företag som följer av regler ska minska över tid som andel av BNP, och att kostnadsutvecklingen ska vara lägre än i omvärlden. Mot bakgrund av de motionsyrkanden som efterfrågar tydliga regelförenklingsmål som bl.a. är mätbara kan utskottet konstatera att regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att ta fram ett nytt mål för uppföljning av företagens regelkostnader. Målet där regelkostnaderna för företag sätts i relation till BNP anser regeringen vara svårtolkat, och syftet med uppdraget är därför att förbättra förutsättningarna att utvärdera effekter av utförda insatser. Tillväxtverket ska slutredovisa uppdraget senast den 5 maj 2025.
Vidare noterar utskottet att regeringen i april 2024 inrättade ett förenklingsråd, vars uppgift är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader och andra fullgörande kostnader som företagen har till följd av tillämpliga regler. Förenklingsrådet, som är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket, ska inhämta, ta emot och analysera förslag på förenklingsåtgärder från näringslivet och andra intressenter. Rådet ska även identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett förenklingsperspektiv och lämna välmotiverade, konkreta och genomarbetade förslag till regeringen på förenklingsåtgärder.
Utskottet noterar även Produktivitetskommissionens delbetänkande i vilket det lämnas förslag om både regelförenkling och tillstånd. I delbetänkandet lyfts exempelvis förslag om att det i samband med att förslag till nya regler tas fram ska bedömas om det finns möjlighet att genomföra kompenserande regelförenklingar eller om det går att ta bort regler. Delbetänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet kan i detta sammanhang även konstatera att regeringen valt att gå vidare med förslag från betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60). Det handlar som redogjorts för ovan om exempelvis avskaffandet av danstillståndet, avskaffandet av krav på att bevara räkenskapsinformation i original och avskaffandet av hotelltillståndet. I övrigt noterar utskottet att förslag från utredningen fortfarande bereds inom Regeringskansliet.
Därtill kan utskottet notera vad regeringen anför i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 med anledning av att riksdagen 2019 riktade ett tillkännagivande till regeringen om solnedgångsklausuler (skr. 2024/25:75). Utskottet kommer att få skäl att återkomma till frågan i samband med hanteringen av skrivelsen senare i vår och ser inget skäl för riksdagen att föregripa denna process.
När det gäller det motionsyrkande i vilket det efterfrågas ett tillkännagivande om att EU-regler ska genomföras på miniminivå om det inte finns särskilda skäl för annat vill utskottet anföra följande. Utskottet kan konstatera att Implementeringsrådet som regeringen inrättade i maj 2024 har till uppgift att bistå regeringen i arbetet med att stärka svenska företags konkurrenskraft genom att undvika genomförande över miniminivån, motverka omotiverade regelbördor samt minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader vid genomförande av EU:s regelverk i svensk rätt. Vidare lämnade Produktivitetskommissionen i sitt delbetänkande förslag om att EU-lagstiftning inte ska överimplementeras och att möjligheterna till flexibilitet och undantag i lagstiftningen ska användas.
Med hänvisning till det som anförts ovan ser utskottet inget skäl för riksdagen att rikta tillkännagivanden till regeringen i linje med vad som föreslås i motionerna.
Därmed avstyrks motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om Regelrådet och dess uppgifter samt förslag om konsekvensutredningar. Utskottet hänvisar till pågående insatser och gällande rätt.
Jämför reservation 3 (SD) och 4 (C).
Motionerna
I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 efterfrågas ett tillkännagivande om att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen. I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om att det ska införas en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning. Vidare anser motionärerna i yrkande 3 att regeringen ska uppmanas att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Därtill efterfrågar motionärerna i yrkande 4 ett tillkännagivande om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser.
Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) begär i kommittémotion 2024/25:2467 yrkande 12 ett tillkännagivande om att förstärka Regelrådet så att det får mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen.
Bakgrund och pågående arbete
Förordningen om konsekvensutredningar
Regeringen beslutade den 27 mars 2024 om en ny förordning (2024:183) om konsekvensutredningar. Enligt förordningen ska kommittéer, särskilda utredare och förvaltningsmyndigheter redovisa en konsekvensutredning när de lämnar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska föreslå eller besluta om nya eller ändrade lagar och förordningar. Konsekvensutredningen ska påbörjas så tidigt som möjligt och stå i proportion till förslagets eller beslutets omfattning och effekter. Därtill anges att en konsekvensutredning bl.a. ska innehålla en redogörelse för det aktuella problemet och vilken förändring som eftersträvas, vilka konsekvenser som bedöms uppstå om ingen åtgärd vidtas, de olika alternativ som finns för att uppnå förändringen och det eller de alternativ som bedöms lämpligast och av vilka skäl. Konsekvensutredningen ska även innehålla en analys av det förslag som lämnas eller det beslut som avses att fattas. Analysen ska exempelvis bestå av en beskrivning och beräkning av förslagets eller beslutets kostnader och intäkter för staten, kommunerna, regionerna, företag och andra enskilda. Därutöver fastställs att konsekvensutredningen ska innehålla en bedömning av om förslaget eller beslutet överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU, och om ett förslag till genomförande av EU-direktiv i nationell rätt går utöver direktivets miniminivå ska skälen för detta anges. I förordningen anges också att Regelrådet ska ges tillfälle att inom minst två veckor yttra sig över konsekvensutredningen innan en förvaltningsmyndighet beslutar om föreskrifter.
Av förordningen framgår vidare att ESV ska ansvara för metodutveckling, vägledning och utbildning med anledning av förordningen.
Förordningen trädde i kraft den 6 maj 2024.
Regelrådet
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet har som uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Av Tillväxtverkets instruktion (SFS 2009:145) framgår att rådet bl.a. ska yttra sig över konsekvensutredningar som upprättats i enlighet med förordningen om konsekvensutredningar och som har legat till grund för ett förslag till föreskrifter som kan få effekter av betydelse för företag. Rådet ska även yttra sig över andra konsekvensutredningar som har legat till grund för ett förslag som kan få effekter av betydelse för företag, om Regeringskansliet begär det. Därtill ska rådet bistå regelgivarna, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från EU som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla.
I Regelrådets årsredovisning för 2024 anger rådet att det har yttrat sig över 184 ärenden. Av dessa visar statistiken att andelen godtagbara konsekvensutredningar uppgår till 61 procent, vilket är identiskt med andelen för 2023.
ESV och konsekvensutredningar
Regeringen beslutade den 27 juni 2024 om ett nytt uppdrag till ESV. ESV ska ta fram ett ramverk för vägledning till dem som gör konsekvensutredningar i enlighet med förordningen om konsekvensutredningar. ESV ska vidare erbjuda riktad handledning till ett urval av nyligen tillkallade kommittéer och särskilda utredare samt följa upp effekten av denna handledning. Myndigheten ska senast den 15 april 2027 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Fi2024/01483).
Tidigare riksdagsbehandling
De motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt liknar förslag som utskottet behandlat tidigare. Det handlar t.ex. om Regelrådets organisation och uppgifter samt om att förbättra konsekvensutredningarnas kvalitet. Utskottet behandlade sådana förslag våren 2024 (bet. 2023/24:NU10) och avstyrkte då motionsyrkandena med hänvisning till pågående insatser och beredning av utredningsförslag.
Utskottet noterar att det i ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden om att Regelrådet ska stärkas samt åtgärder som avser att förbättra Regeringskansliets, myndigheters och utredningars konsekvensutredningar. Utskottet kan konstatera att Regelrådet är inordnat i Tillväxtverket som ett särskilt beslutsorgan, och att dess huvuduppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Det är utskottets uppfattning att Regelrådet i dag har en viktig roll som remissinstans. Utskottet noterar vidare att Produktivitetskommissionen i sitt delbetänkande från april 2024 anger att det finns behov av förstärkt stöd till samt aktiv uppföljning och kontroll av regeringens och myndigheternas arbete med regelförenkling. Produktivitetskommissionen föreslår därför att en särskild kompetens för detta ska samlas hos ESV och att det ska tillföras mer resurser för att kunna stötta statliga förvaltningsmyndigheter och Regeringskansliet med konsekvensutredningar och utvärderingar. ESV föreslås även ta över Regelrådets uppgifter att granska konsekvensutredningar och processen kring detta föreslås skärpas. Utskottet noterar även att Produktivitetskommissionens förslag bereds inom Regeringskansliet och ser inget skäl att föregripa denna process. När det gäller ett motionsyrkande om att flytta Regelrådets organisatoriska placering till Statsrådsberedningen anser utskottet att detta lämpligen en fråga för regeringen, och inte riksdagen, att avgöra.
Vad gäller motionsyrkanden om konsekvensutredningar konstaterar utskottet att regeringen våren 2024 beslutade om en ny förordning om konsekvensutredningar. Det redogörs närmare för förordningen ovan och utskottet kan konstatera att den trädde i kraft i maj 2024, vilket är mindre än ett år sedan. Utskottet ser därmed inget skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som efterfrågas i motionerna.
Därmed avstyrks motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om handläggningstider och tillståndsprocesser. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående insatser.
Jämför reservation 5 (SD).
Motionerna
I kommittémotion 2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 efterfrågas ett tillkännagivande om att statens myndigheter ska identifiera och upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag.
Sten Bergheden (M) begär i motion 2024/25:2861 ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att införa servicegarantier för företagen i syfte att få snabbare och mer förutsägbar myndighetsservice med högre kvalitet.
I motion 2024/25:2914 anser Sten Bergheden (M) vidare att regeringen ska uppmanas att överväga att göra tillståndsprocesserna mer likartade och mer förutsägbara för att inte riskera olika utfall i olika kommuner i landet.
Martina Johansson (C) framhåller i motion 2024/25:51 yrkande 1 att myndigheter bör ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för företag. Vidare anser motionären i yrkande 3 att regeringen bör utreda om det går att ha olika krav på tillstånd för företagen beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet. Därtill begär motionären i yrkande 4 ett tillkännagivande om att det ska införas krav på myndigheter att även bistå med råd och stöd till företag i samband med ansökningar och tillsyn.
Bakgrund och pågående arbete
Förvaltningslagen och åtgärder om handläggningen försenas
Förvaltningslagen (2017:900) gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna, om inte annat är reglerat i lag eller förordning. Av lagen framgår det att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Vidare anges att det är en skyldighet för myndigheter att underrätta parten i ett ärende om myndigheten bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen. Därtill finns en bestämmelse om dröjsmålstalan. Om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant beslut får överklagas till den domstol eller förvaltningsmyndighet som är behörig att pröva ett överklagande av avgörandet i ärendet. Myndighetens prövning är begränsad på så sätt att den får begäras av parten vid ett tillfälle under ärendets handläggning.
Uppföljning av mål om bl.a. handläggningstider
Regeringen gav i september 2022 Bolagsverket, Energimarknadsinspektionen, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk, Trafikverket och Transportstyrelsen i uppdrag att följa upp myndigheternas arbete med det förenklingspolitiska målet i enlighet med regeringens skrivelse (skr. 2021/22:3) om kortare och mer transparenta handläggningstider samt bemötande och service (N2022/01751). Därtill gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att årligen sammanställa, analysera och redovisa underlaget. Tillväxtverket ska redovisa den sammanfattande rapporten till Regeringskansliet årligen senast den 15 april 2023–2028. En fördjupad redovisning med analys och förslag som kan bidra till att nå de förenklingspolitiska målen ska lämnas senast den 15 april 2024, 2026 och 2028. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 30 april 2029.
Av delrapporten från april 2024 framgår att Tillväxtverkets övergripande reflektion är att myndigheterna förefaller arbeta med relativt kortsiktiga åtgärder snarare än med mer långsiktiga och kraftfulla åtgärder såsom regelförändringar, digitalisering och automation (Ä 2022-4494). Tillväxtverket anger att organisationsförändringar, kompetensutveckling och ökade personella resurser är de åtgärder som myndigheterna arbetade mest med under 2023 och att dessa kan vara viktiga åtgärder men enligt Tillväxtverket inte är lika långsiktiga och kraftfulla som regelförändringar, digitalisering och automation.
Sedan december 2023 omfattas även länsstyrelserna av uppdraget om kortare och mer transparenta handläggningstider samt bemötande och service, genom uppdrag i regleringsbreven. Vidare omfattas Patent- och registreringsverket och Socialstyrelsen sedan juni 2024 av uppdraget (KN2024/01378, KN2024/02578).
Miljötillståndsutredningen
Miljötillståndsutredningen överlämnade den 21 januari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) till regeringen. Utredningens uppdrag har bl.a. varit att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsägbar. I utredningen föreslås bl.a. att det inrättas en ny prövningsmyndighet för hela miljöprövningsprocessen. Den nya myndigheten ska ansvara för hela miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocessen. Länsstyrelsens och miljöprövningsdelegationernas ansvar för dagens samrådsprocess flyttas till den nya myndigheten, och företag och andra verksamhetsutövare kommer därmed att ha kontakt med en och samma myndighet genom hela processen. Vidare föreslås att det införs en ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden som rör olika insatser för att förkorta myndigheternas handläggningstider behandlades under den innevarande valperioden senast av utskottet våren 2024 (bet. 2023/24:NU10). Utskottet avstyrkte motionsyrkandena bl.a. med hänvisning till pågående insatser.
I ett antal motioner efterfrågas tillkännagivanden som syftar till att korta myndigheternas handläggningstider och tillståndsprocesser. Utskottet noterar att ett av regeringens mål för förenklingspolitiken är att förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag bl.a. ska bli kortare och mer transparenta. Utskottet vill även påminna om förvaltningslagens bestämmelser om att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Dessutom innehåller lagen en bestämmelse om dröjsmålstalan. Det är utskottets uppfattning att ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts, i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser. Utskottet noterar därutöver att regeringen i september 2022 gav nio myndigheter i uppdrag att bl.a. följa upp och vidta åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Sedan december 2023 omfattas även länsstyrelserna av uppdraget och sedan juni 2024 omfattas Patent- och registreringsverket och Socialstyrelsen av uppdraget.
När det gäller förslagen om myndigheters tillståndsprocesser vill utskottet hänvisa till att det som utskottet nyss anfört om handläggningstider även gäller tillståndsprocesser. Därutöver noterar utskottet att Produktivitetskommissionen i sitt delbetänkande bl.a. lämnat förslag som syftar till att förbättra vissa typer av tillståndsprocesser genom att göra dem snabbare och att dessa förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterar även att när det t.ex. gäller miljöprövningar lämnade Miljötillståndsutredningen i januari 2025 sitt betänkande En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess till regeringen. I utredningen finns förslag om att förenkla och förkorta tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Bland annat föreslås att det ska inrättas en ny prövningsmyndighet för hela miljöprövningsprocessen. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet ser därför inget skäl att tillstyrka några av motionsyrkandena, som därmed avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om kontakter mellan företag och myndigheter. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete.
Jämför reservation 6 (S, V), 7 (C) och 8 (MP).
Motionerna
I kommittémotion 2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör underlätta för småföretagare i kontakten med myndigheter.
Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) anger i kommittémotion 2024/25:2467 yrkande 4 att regeringen bör uppmanas att införa regulatoriska sandlådor på myndigheter. Vidare efterfrågas i yrkande 7 ett tillkännagivande om att myndigheter som skriver instruktioner ska vara skyldiga att göra det så enkelt och begripligt som möjligt. Motionärerna framför i yrkande 13 att regeringen ska uppmanas att inrätta en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande. Därtill begärs i yrkande 14 att regeringen ska skapa ”En väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar.
I kommittémotion 2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP) efterfrågas ett tillkännagivande om att möjliggöra och stimulera regulatoriska sandlådor för grön omställning.
Ann-Sofie Lifvenhage (M) anför i motion 2024/25:2757 att regeringen bör uppmanas att införa ett gemensamt system för olika myndigheters inhämtning av uppgifter från företag som förenklar så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång.
I motion 2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 anges att regeringen bör överväga att ta fram en tydlig strategi med åtgärder för hur man ska göra myndigheter och statliga verk mer företagsvänliga.
I motion 2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 framhålls att regeringen bör överväga att se över uppdragen och regleringsbreven till relevanta myndigheter och verk så att de också ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företagen att göra rätt. I yrkande 2 efterfrågas ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga att relevanta myndigheter och verk bör ha ett uppdrag att redovisa hur de har jobbat för att ge råd och hjälp till företagen för att underlätta för dessa att göra rätt.
Vidare anser Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2909 yrkande 1 att regeringen bör överväga att se över regelverket så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet. I yrkande 2 framför motionären att regeringen bör överväga att se över regelverket så att myndigheter i större utsträckning får ansvar för att samordna sin uppgiftsinsamling.
Därtill föreslår Sten Bergheden (M) i motion 2024/25:2917 att regeringen bör överväga att myndigheterna ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kontroller av företagen och verksamheten.
Bakgrund och pågående arbete
Myndighetsuppdrag om förenkling för företag
Regeringen gav i november 2024 Tillväxtverket i uppdrag att erbjuda stöd till myndigheter i deras förenklingsarbete samt att bidra till myndigheternas ökade kunskap om förenklingsarbete (KN2024/02225). Stödet ska erbjudas till de myndigheter som av regeringen har fått ett uppdrag eller återrapporteringskrav om förenkling för företag i sina regleringsbrev. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 december 2025.
Bakgrunden till Tillväxtverkets uppdrag är att regeringen i regleringsbreven för 2024 till länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter gav ett uppdrag om förenkling för företag. Bland de berörda myndigheterna återfinns bl.a. Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Naturvårdsverket, Patent- och registreringsverket, Skatteverket och Upphandlingsmyndigheten. Därtill gav regeringen i regleringsbreven för 2024 sju myndigheter som sedan tidigare har i uppdrag att arbeta med förenkling av regelverk och processer ett återrapporteringskrav som innebär att de ska redovisa sitt arbete på området. Bland de myndigheter som fick ett återrapporteringskrav i sitt regleringsbrev finns Boverket, Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Trafikverket.
Uppdrag om en kontaktpunkt för en regulatorisk sandlåda
I enlighet med regeringens uppdrag (KN2024/01799) överlämnade Vinnova den 21 februari 2025 till regeringen rapporten Genomförande och strukturering av en kontaktpunkt för regulatoriska sandlådor för nettonollteknik – förslag för implementeringsfasen (2024-03522). Av rapporten framgår att regulatoriska sandlådor ska främja innovation inom nettonollteknik, med fokus på tester i en kontrollerad och verklig miljö. De ska också främja regulatoriskt lärande och särskilt beakta behoven hos små och medelstora företag. Vinnova ser stor potential i att undanröja regelhinder och öka möjligheterna för innovativa företag och kluster att testa och verifiera ny teknik. I rapporten föreslår Vinnova att kontaktpunkten ska fungera som ”En väg in” för företag. Behöriga myndigheter ska bedöma och fatta beslut om ansökningarna samt ta fram en plan för och övervaka den testverksamhet som ansökan avser. Vinnova anger att de myndigheter som initialt bör vara aktuella som behöriga myndigheter är bl.a. Energimyndigheten, de sex länsstyrelser som regeringen har utsett till kontaktpunkter för att underlätta tillståndsprocesser, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning och kommunerna.
Förenkling genom digitalisering
Förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag trädde i kraft den 1 oktober 2018 och syftar till att förenkla för företag att starta, driva och avveckla sin verksamhet genom att underlätta deras kontakter med och uppgiftslämnande till myndigheter. De 67 myndigheter som omfattas av förordningen ska så långt det är möjligt använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Vidare ska myndigheterna när det är lämpligt samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag med andra myndigheter så att företagen endast behöver lämna uppgifter vid ett begränsat antal tillfällen.
Verksamt.se
Verksamt.se innehåller information från ca 60 myndigheter, däribland Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen. På webbplatsen finns ett tjugotal e-tjänster som ska underlätta för företagare att uträtta sina myndighetsärenden. Webbplatsen innehåller också guider inom olika områden som visar vilka statliga och kommunala tillstånd som behövs för att starta olika verksamheter. Verksamt.se drivs gemensamt av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket.
Tillkännagivande om ökad digital samverkan mellan myndigheter
Riksdagen tillkännagav våren 2020 på förslag av utskottet att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16, rskr. 2019/20:287). Företrädare för Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet om ett tillkännagivande.
Regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024, som överlämnades till riksdagen den 18 mars 2025, följande med anledning av det aktuella tillkännagivandet (skr. 2024/25:75). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där Verksamt.se är en del. Vidare omfattas ett antal myndigheter av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Därtill gav regeringen i oktober 2021 Statskontoret i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av det förenklingspolitiska målet om digitalisering. Statskontoret slutredovisade uppdraget i maj 2022. Regeringen gav sedan i augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt de berörda myndigheterna kommit i tillämpningen av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företagen. Statskontoret slutredovisade uppdraget i april 2023. Regeringen analyserar rapportens förslag och har gett ett uppdrag till Bolagsverket i regleringsbrevet för 2024. Bolagsverket ska dels öka sina insatser för att sprida kunskap om myndighetens sammansatta bastjänst i syfte att öka anslutningsgraden till tjänsten, dels identifiera och föreslå vilka ytterligare myndigheter som bör ansluta sig till tjänsten i syfte att underlätta företagens uppgiftslämnande och därmed förenkla för företag. Bolagsverket ansvarar för den sammansatta bastjänsten. Tjänsten tillhandahålls av Bolagsverket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån (SCB) och innebär att vissa företagsuppgifter kan återanvändas av fler myndigheter och kommuner.
Tidigare riksdagsbehandling
Motionsyrkanden liknande flera av de nu aktuella om exempelvis företagens uppgiftslämnande och myndigheters främjandeuppdrag behandlades av utskottet senast våren 2024 (bet. 2023/24:NU10). De avstyrktes med hänvisning bl.a. till pågående arbete.
I ett antal motioner lämnas förslag till åtgärder för att förbättra kontakterna mellan myndigheter och företag. Det handlar t.ex. om att minska företagens uppgiftslämnande, om att ta fram en strategi för att myndigheter ska blir mer företagsvänliga och om att underlätta småföretagares kontakter med myndigheter. När det gäller de här aktuella motionsyrkandena vill utskottet påminna om att regeringen i regleringsbreven för 2024 gav länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter ett uppdrag om förenkling för företag. Därutöver gav regeringen i regleringsbreven för 2024 sju myndigheter som sedan tidigare har i uppdrag att arbeta med förenkling för företag ett återrapporteringskrav som innebär att de ska redovisa sitt arbete på området. De uppdrag regeringen gett syftar till att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot näringslivet där så är relevant. Tillväxtverket har även sedan hösten 2024 i uppdrag att erbjuda stöd och ökad kunskap till dessa myndigheter i deras förenklingsarbete. Utskottet vill även påminna om det arbete som pågår på 67 myndigheter med anledning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag som redan nämnts ovan. I förordningen anges att dessa myndigheter så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen så att företag inte behöver lämna samma uppgifter flera gånger. Vidare ska myndigheterna när det är lämpligt samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag med andra myndigheter så att företagen endast behöver lämna uppgifter vid ett begränsat antal tillfällen. Därtill vill utskottet påminna om det arbete som sker inom ramen för Verksamt.se, där information från ca 60 myndigheter är samlad som ska underlätta för företagare att uträtta sina myndighetsärenden.
Därutöver noterar utskottet vad regeringen anger i skrivelsen Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 med anledning av att riksdagen våren 2020 tillkännagav att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (skr. 2024/25:75). Utskottet kommer att få skäl att återkomma till frågan i samband med riksdagens hantering av skrivelsen senare i vår.
I två motioner efterfrågas även tillkännagivanden om att införa regulatoriska sandlådor, dvs. regulatorisk försöksverksamhet. Utskottet instämmer med motionärerna i att införandet av regulatorisk försöksverksamhet kan vara en viktig pusselbit inom innovativa och samhällsviktiga tekniker, såsom tekniker som är viktiga för den gröna omställningen. Utskottet välkomnar därför att Vinnova, i enlighet med myndighetens regeringsuppdrag från november 2024, presenterade rapporten Genomförande och strukturering av en kontaktpunkt för regulatoriska sandlådor för nettonollteknik i februari 2025. I rapporten presenteras förslag på hur en sådan kontaktpunkt ska upprättas i Sverige. Utskottet konstaterar även att behovet av att utveckla arbetet med regulatoriska sandlådor i Sverige lyfts i Produktivitetskommissionens delbetänkande, vars förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet.
Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.
|
1. |
av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och
avslår motionerna
2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkande 2,
2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 8–10 och 15,
2024/25:2860 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2874 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2905 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2944 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2945 av Sten Bergheden (M) och
2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Vår utgångspunkt är att stödja de flesta initiativ som vi tror kommer att förenkla regelprocessen och motverka det redan befintliga regelkrångel som företagare möter. Därför såg vi positivt på tillsättandet av utredningen Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen. Vi anser att utredningens betänkande Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) utgör ett manifest över processfrågor och förenklingsförslag som om de genomförs skulle gynna det svenska näringslivet. Ett flertal av förslagen i utredningen om enklare regelverk är sedan länge politik för det parti vi företräder. Vi kan konstatera att regeringen enligt vad som redogjorts för tidigare i detta betänkande har lämnat ett antal propositioner till riksdagen med anledning av utredningen och att vissa andra förslag från utredningen har omhändertagits på andra sätt. Vi menar dock att det fortfarande finns flera bra förslag i utredningen som ännu inte blivit verklighet och önskar därför att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med utredningsförslagen om en förbättrad regelprocess och enklare regelverk.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Elisabeth Thand Ringqvist (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 8–10 och 15 samt
avslår motionerna
2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkande 2,
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7,
2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 9,
2024/25:2860 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2874 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2905 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2944 av Sten Bergheden (M),
2024/25:2945 av Sten Bergheden (M) och
2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Jag anser att det behövs ett flertal insatser för att minska företagens regelbörda och skapa bättre villkor för tillväxt. Regelförenklingsarbetet kommer att kräva tid och resurser, men i slutändan kommer det att leda till sänkta kostnader, fler jobb och en starkare ekonomisk tillväxt. Jag menar därför att regeringen bör inleda arbetet med att sortera ut gamla lagar och regler som inte längre behövs eller som kostar mer än de bidrar. Detta arbete bör ske genom att departement och myndigheter i en kontinuerlig dialog med företagarorganisationer systematiskt går igenom de regler de ansvarar för – allt för att säkerställa att de som upplevs som svårast och krångligast hanteras först. Vidare är det min mening att regeringen bör anpassa regler för små företag.
Därtill kan jag konstatera att en stor del av alla regler som drabbar företagen härrör från EU, och därför är det nödvändigt att lägga tid på att förstå hur genomförandet av EU-regler kommer att påverka de svenska företagen. Myndigheter har här ett stort ansvar för att dessa regler genomförs utan onödigt regelkrångel. Jag anser att nya EU-regler generellt ska genomföras på en miniminivå om det inte finns särskilda skäl för annat. Om EU-regler genomförs på annat än miniminivå ska detta tydligt motiveras. Det är på samma sätt viktigt att Sverige lägger vikt vid att genomförandet av EU-regler inte väsentligt skiljer sig från det i andra länder, i synnerhet i jämförelse med Sveriges viktigaste handelspartner.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 2 och 4 samt
avslår motionerna
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12.
Ställningstagande
Regelrådet inrättades av regeringen 2008 för att verka för regelförenklingar för företag. Sedan januari 2015 är Regelrådet en organisation inom Tillväxtverket. Regelrådets kompetens och mandat behöver stärkas och det är positivt att regeringen satsat medel på Regelrådet under innevarande valperiod. Vi menar dock att rådet bör vara ett oberoende organ med placering under Statsrådsberedningen. Detta skulle ge rådet en större tyngd och inflytande med möjlighet att påverka så tidigt som möjligt i processen när nya regler tas fram. Regeringen bör därför uppmanas att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen.
Vidare anser vi att Regelrådet bör stärkas genom att inrätta en s.k. stoppfunktion för regler med bristfälliga konsekvensutredningar. En sådan funktion skulle innebära att en regel inte får införas förrän konsekvenserna av ett regelförslag har utretts på ett godtagbart sätt. Detta skulle innebära att förslaget går vidare i processen först när Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i konsekvensutredningsförordningen. Regelrådet ska dock endast kunna stoppa införandet av en ny regel under en viss tid. På så vis sätts det press på politiken och förvaltningsmyndigheterna att återkomma med ett bättre underlag, samtidigt som det öppnar för debatt och diskussion.
När nya regler tas fram måste de stå i proportion till de mål och problem som reglerna är tänkta att lösa, vilket inte alltid är fallet. I förordningen om konsekvensutredningar regleras hur bl.a. förvaltningsmyndigheter ska arbeta med konsekvensutredningar när nya föreskrifter införs. Vi anser att det är av stor vikt att såväl regeringen och statliga utredningar som förvaltningsmyndigheter konsekvent följer förordningen, samt att proportionalitetsprincipen i högre utsträckning blir gällande vid val av vilken åtgärd som ska vidtas.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
4. |
av Elisabeth Thand Ringqvist (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12 och
avslår motion
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1–4.
Ställningstagande
Trots att Regelrådet har funnits i över 15 år har regeringen ännu inte gett rådet de muskler som det behöver. Regelrådets uppgift är att kontrollera att all reglering är genomtänkt från ett företagsperspektiv. I dag kommer Regelrådet in för sent i regelgivningsprocessen och har ingen möjlighet att granska, yttra sig och vid behov begära in kompletteringar när konsekvensutredningarna är bristfälliga. Regeringen har uppdaterat vad som ska finnas med i konsekvensutredningarna, men samtidigt har regeringen inte sett till att Regelrådets bedömningar av konsekvensutredningarna kommer in tidigare i lagstiftningsprocessen. Att Regelrådet därmed är en remissinstans som alla andra är ineffektivt i och med att en tidig bedömning från Regelrådet gör att ett lagförslag kan förbättras innan det skickas ut till alla andra remissinstanser. Den nya förordningen om konsekvensutredningar är vidare tyvärr begränsad till myndigheter och kommittéer, vilket riskerar att leda till att konsekvenserna av regler med stor påverkan på näringslivet inte utreds tillräckligt. Därför anser jag att regeringen bör förstärka Regelrådet så att det får mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
5. |
av Tobias Andersson (SD), Josef Fransson (SD), Eric Palmqvist (SD) och Johnny Svedin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och
avslår motionerna
2024/25:51 av Martina Johansson (C) yrkandena 1, 3 och 4,
2024/25:2861 av Sten Bergheden (M) och
2024/25:2914 av Sten Bergheden (M).
Ställningstagande
När lagar och regler ska omsättas i praktiken krävs handläggning av berörda myndigheter. Den processen kan dra ut på tiden och begränsa företagens möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tillväxtverket presenterade i april 2021 sin slutrapport Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter. Av rapporten framgår att utvecklingen när det gäller handläggningstider och kundnöjdhet inte gått den väg som regeringen önskat. Det beror enligt oss sannolikt på för dålig styrning och ett felaktigt uppdrag. Tillväxtverket menar också att arbetet måste fortsätta och förbättras. Därför menar vi att regeringen bör ge myndigheterna i uppdrag att identifiera de handläggningstider som är mest kostsamma för företagen och för samhället. Därefter bör regeringen sätta upp mål och ta fram strategier för myndigheterna som ger kapade köer och rimliga handläggningstider för företagen.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
6. |
av Fredrik Olovsson (S), Mattias Jonsson (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S), Birger Lahti (V) och Aida Birinxhiku (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13 och
avslår motionerna
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 7, 13 och 14,
2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2024/25:2917 av Sten Bergheden (M) och
2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP).
Ställningstagande
Vi vill förenkla för mindre företag så att de kan verka och växa med fler jobb som resultat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter samt rimliga handläggningstider. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Regelförenklingsarbetet behöver därför tas vidare utifrån de mål som den tidigare regeringen beslutade om 2021. Vi menar att service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat och att digitaliseringens möjligheter bättre behöver tas till vara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Regeringen bör således underlätta för småföretagare i kontakten med myndigheter.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
7. |
av Elisabeth Thand Ringqvist (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4, 7, 13 och 14,
bifaller delvis motion
2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP) och
avslår motionerna
2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2024/25:2917 av Sten Bergheden (M) och
2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13.
Ställningstagande
Företagens uppgiftslämnande är omfattande. För att detta inte ska leda till onödigt krångel menar jag att allt uppgiftslämnande behöver samlas under en myndighet. Det krävs stora insatser från Regeringskansliet i fråga om gemensamma och enhetliga åtgärder mot alla myndigheter som samlar in uppgifter från företag. Digitalisering och olika portaler eller tekniska lösningar diskuteras frekvent men blir först av värde när information kan delas mellan berörda myndigheter. Det är delningen av information som ger de samhällsekonomiska vinsterna i sammanhanget, inte på vilket sätt informationen kan skickas in till myndigheterna. För att det ska vara möjligt behöver det finnas en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnandet i olika konkreta fall. Att Sverige inför ett system för uppgiftslämnande för företagen som innebär ”En väg in” för näringslivet till myndigheterna skulle även leda till att Sverige blir mer attraktivt för investeringar.
Därtill anser jag att regeringen bör ge de myndigheter som skriver instruktioner i uppdrag att skriva dem så enkelt och begripligt som möjligt.
Den digitala utvecklingen går i snabb takt och nya innovationer är viktiga för att övervinna de stora samhällsutmaningarna, såsom den gröna omställningen. Samtidigt förlorar EU i konkurrenskraft gentemot Kina och USA och en majoritet av de nya techbolagen grundas just där. De senaste åren har det funnits en regleringsiver i EU som påverkar svenska företag och den europeiska konkurrenskraften. Jag menar därför att det har blivit aktuellt att införa regulatoriska sandlådor i Sverige. Detta innebär att myndigheter som ansvarar för tillsyn och regelefterlevnad under en begränsad tid och i en kontrollerad miljö kan låta företags nya innovationer verka utanför lagarna för att reglerna inte ska stävja innovation och utveckling.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
|
8. |
av Katarina Luhr (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP),
bifaller delvis motion
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 4 och
avslår motionerna
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 7, 13 och 14,
2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),
2024/25:2806 av Sten Bergheden (M) yrkande 1,
2024/25:2878 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2024/25:2909 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2024/25:2917 av Sten Bergheden (M) och
2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 13.
Ställningstagande
Regulatoriska sandlådor, eller regulatorisk försöksverksamhet, är ett verktyg som kan användas för att ge aktörer möjlighet att testa och pröva exempelvis nya innovativa produkter eller tjänster, som annars hade varit otillåtna för att de strider mot lagar eller andra regelverk som aktörer åtagit sig att följa. Eftersom klimatomställningen är en kamp mot klockan kan regulatoriska sandlådor utgöra en bra metod för att snabbt utveckla nya lösningar som bidrar till fossilfrihet, cirkulär ekonomi och ett miljömässigt hållbart samhälle. Regelverk är uppbyggda för att skydda befolkningen och naturen samt för att skapa stabilitet i ekonomin. Jag menar därför att regulatoriska sandlådor i huvudsak bör begränsas till verksamheter med stor samhällsnytta såsom den gröna omställningen.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2024/25
2024/25:51 av Martina Johansson (C):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter bör ges i uppdrag att gå igenom samtliga tillstånd som krävs för företag och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utse en samordnare som tillsammans med företag granskar lagstiftningens krav med syftet att förenkla och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om det går att ha olika krav på tillstånd för företagen beroende på storlek och hur länge de bedrivit verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på myndigheter att även bistå med råd och stöd till företag i samband med ansökningar och tillsyn och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:1458 av Tobias Andersson m.fl. (SD):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och flytta Regelrådet från Tillväxtverket till Statsrådsberedningen och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stoppfunktion för regler med bristfällig konsekvensutredning och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att proportionalitetsprincipen tydligare ska vara vägledande vid konsekvensanalyser och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statens myndigheter ska identifiera samt upprätta mål och strategier för de mest kostsamma handläggningstiderna för företag och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt återkomma till riksdagen med förslagen rörande en förbättrad regelprocess och enklare regelverk från SOU 2021:60 och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD):
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelförenkling och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C):
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av regulatoriska sandlådor på myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter som skriver instruktioner tydligare ska åläggas att göra det så enkelt och begripligt som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sortera ut gamla lagar och regler och tillkännager detta för regeringen och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att departement och myndigheter systematiskt bör gå igenom sina regler i kontinuerlig dialog med företagarorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya EU-regler ska implementeras på miniminivå om inte särskilda skäl för annat föreligger och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka Regelrådet så att det ges mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en instans som har rådighet och mandat att ställa krav på myndigheter att vidta åtgärder som minskar uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ”en väg in” i syfte att göra Sverige mer attraktivt för investeringar och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa regler för små företag och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2757 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett gemensamt system för olika myndigheters inhämtning av uppgifter från företag som förenklar så att företag bara behöver lämna en uppgift en gång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2024/25:2806 av Sten Bergheden (M):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta fram en tydlig strategi och åtgärder för hur man ska göra myndigheter och statliga verk mer företagsvänliga och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2860 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att göra det enklare att driva företag och genomföra genomgripande regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2861 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av servicegarantier för företagen i syfte att få snabbare, högre kvalitet och mer förutsägbar myndighetsservice och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2874 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att underlätta för nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2878 av Sten Bergheden (M):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över uppdragen och regleringsbreven till relevanta myndigheter och verk så att de också ska ha ett tydligt uppdrag att hjälpa företagen att göra rätt och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att relevanta myndigheter och verk bör ha ett uppdrag att redovisa hur de har jobbat för att ge råd och hjälp till företagen för att underlätta för dessa att göra rätt och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2905 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över regelverket för UF-företag så att inte redovisningen är svårare för tjänsteföretag än för tillverknings- och handelsföretag och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2909 av Sten Bergheden (M):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över regelverket så att en myndighet inte ska kunna begära in samma uppgifter som redan finns hos en annan myndighet och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över regelverket så att myndigheter i större utsträckning har ett ansvar för att samordna sina uppgiftsinsamlingar och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2914 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att om möjligt göra tillståndsprocesserna mer likartade och mer förutsägbara för att inte riskera olika utfall i olika kommuner i landet och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2917 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att myndigheterna ska ha ett tydligt uppdrag att samordna sina kontroller av företagen och verksamheten och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2944 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att Regeringskansliet bör stärka ägarskapet för regelförbättringsarbetet så att samordningen i arbetet mellan departementen blir bättre och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2945 av Sten Bergheden (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att fastställa tydliga regelförenklingsmål som är mätbara och innebär minskade kostnader och minskat regelkrångel för företagen och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD):
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en småföretagarombudsman och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:3056 av Elin Söderberg m.fl. (MP):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra och stimulera regulatoriska sandlådor för grön omställning och tillkännager detta för regeringen.
2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för småföretagare i kontakten med myndigheter och tillkännager detta för regeringen.