|
|
EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om vissa ändringar i upphandlingslagstiftningen med anledning av IPI-förordningen.
Förslaget innebär att leverantörers rätt till rättsmedel tydliggörs i upphandlingslagarna när det gäller upphandlande myndigheters eller enheters felaktiga tillämpning av unionsrättsliga bestämmelser om offentlig upphandling samt att det klargörs att upphandlade myndigheters och enheters tillämpning av IPI-förordningens bestämmelser om upphandling ingår i tillsynsmyndighetens tillsynsområde.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Behandlade förslag
Proposition 2024/25:116 EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
2. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings-sektorerna,
3. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner,
4. lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:116 punkterna 1–4.
Stockholm den 29 april 2025
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Björn Wiechel (S), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Eva Lindh (S), Ida Drougge (M), Hans Eklind (KD), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Cecilia Rönn (L), Christian Lindefjärd (SD), Peder Björk (S), Ilona Szatmári Waldau (V) och Anders Karlsson (C).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:116. Propositionen innehåller förslag till vissa ändringar i upphandlingslagstiftningen med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/1031 om tillträde för ekonomiska aktörer, varor och tjänster från tredjeländer till unionens marknader och från unionen till tredjeländers marknader för offentlig upphandling och koncession (Instrumentet för internationell upphandling – IPI), även kallad IPI-förordningen.
Ändringarna innebär att leverantörers rätt till rättsmedel tydliggörs när det gäller upphandlade myndigheters eller enheters felaktiga tillämpning av unionsrättsliga bestämmelser om offentlig upphandling, och det klargörs att upphandlade myndigheters och enheters tillämpning av IPI-förordningens bestämmelser om upphandling ingår i tillsynsmyndighetens tillsynsområde. Förslagen innebär ändringar i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Propositionen
Ändringar i upphandlingsregelverket
Regeringen bedömer att det finns behov av att göra vissa ändringar i upphandlingslagarna med anledning av IPI-förordningen. Anledningen är att ett antal bestämmelser i upphandlingslagarna till sin ordalydelse riskerar att stå i strid med IPI-förordningens bestämmelser.
På upphandlingsområdet finns det sedan flera år tillbaka ett antal EU-direktiv som har genomförts i svensk rätt. Under senare år har det också tillkommit ett antal EU-förordningar med bestämmelser om offentlig upphandling. Dessa förordningar är direkt tillämpliga i alla medlemsstater och har företräde framför nationell rätt. Instrumentet för internationell upphandling, även kallad IPI-förordningen, är ett exempel på en sådan förordning som innehåller bestämmelser om upphandling.
IPI-förordningen syftar till att förbättra tillträdet för ekonomiska aktörer, varor och tjänster från unionen till marknader för offentlig upphandling och koncession i tredjeländer. Den fastställer vidare förfaranden som Europeiska kommissionen ska följa när den utreder tredjeländers påstådda åtgärder eller metoder mot ekonomiska aktörer, varor eller tjänster från unionen och när den inleder samråd med de berörda tredjeländerna. Den föreskriver även en möjlighet för kommissionen att vidta s.k. IPI-åtgärder gentemot ett tredjeland för att begränsa tillträdet för ekonomiska aktörer, varor eller tjänster från det landet till upphandlingsförfaranden i unionen.
En EU-förordning varken ska eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva IPI-förordningen i svensk rätt får därför inte vidtas. Förordningen förutsätter dock att medlemsstaterna vid behov inför vissa bestämmelser eller anpassar befintliga bestämmelser. Regeringen anser att det finns behov av vissa anpassningar av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) och lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK) med anledning av IPI-förordningen.
Enligt regeringen bör leverantörer ha tillgång till rättsmedel vid påstådda fel i tillämpningen av unionsrättsliga bestämmelser om upphandling. Regeringen föreslår därför att det tydliggörs att rätten till rättsmedel även omfattar sådana fall där leverantörer gör gällande fel i tillämpningen av unionsrättsliga bestämmelser om upphandling. Genom anpassningen säkerställs tillgången till rättsmedel för de leverantörer som har rätt till det enligt IPI-förordningen. Som en följd av tydliggörandet i LUK föreslås att det införs en följdändring i lagen (2010:1035) om kollektivtrafik.
Regeringen anser vidare att Konkurrensverkets tillsynsområde bör förtydligas, för att det inte ska råda några tvivel kring att tillsynen ska omfatta efterlevnaden av upphandelsregelverket i dess helhet. Regeringen föreslår därför att den myndighet som regeringen bestämmer ska ha tillsyn över upphandlade myndigheters och enheters tillämpning av IPI-förordningens och dess genomförandeakters bestämmelser om upphandling. Det är Konkurrensverket som har i uppgift att utöva denna tillsyn. För att det inte ska råda några oklarheter kring tillsynsområdets omfattning föreslås även en följdändring i lagen (2010:1035) om kollektivtrafik som handlar om att en hänvisning tas bort.
Slutligen föreslår regeringen att en felaktig hänvisning rättas i LUK.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och det bedöms inte finnas behov av särskilda övergångsbestämmelser.
Konsekvenser av förslagen
Regeringen bedömer att förslagen i propositionen i allt väsentligt inte medför några direkta konsekvenser för de upphandlande myndigheterna eller enheterna. Genom förslagen tydliggörs leverantörers rätt till rättsmedel och omfattningen av Konkurrensverkets tillsyn. Regeringen bedömer vidare att eventuella merkostnader som kan uppstå för domstolar och Konkurrensverket kan hanteras inom ramen för befintliga anslag.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2024/25:116 EU:s IPI-förordning och upphandlingslagstiftningen:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.
Bilaga 2
