Fråga 2023/24:994 Vårdbehov och kapacitet inom barn- och ungdomspsykiatrin

av Anna Vikström (S)

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

Det är fortsatt ett stort problem och stora risker med långa väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup). Konsekvenser kan vara att barnens tillstånd försämras, och det finns också risk för självmordsförsök eller självmord.

Behoven av vård ökar snabbare än kapaciteten. Sedan 2017 har andelen barn som varit i kontakt med bup ökat med 35 procent. En av sex tonårsflickor har varit i kontakt med bup. Under samma period har kapaciteten inom bup, mätt i arbetade timmar, ökat med 22 procent, enligt SKR. Antalet besök har ökat varje år sedan 2017.

Sedan 2011 finns en målsättning för barn- och ungdomspsykiatrin om en förstärkt vårdgaranti.

Regeringen har nu givit en utredare uppdraget att bland annat föreslå en lagstadgad vårdgaranti som innebär att barn och unga som är i behov av specialiserad vård vid psykisk ohälsa inte ska behöva vänta längre än 30 dagar på en första bedömning samt ytterligare 30 dagar på en fördjupad utredning och efterföljande behandling.

Så gott som alla regioner har underskott i sina budgetar; regionernas resultat beräknas till minus 16 miljarder kronor för 2023. Både 2023 och 2024 sker besparingar även inom psykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin; 11 av 21 regioner har gjort besparingar under 2023 och/eller 2024, enligt en granskning av SVT. Och besparingarna inom psykiatrin fortsätter, till exempel i Region Östergötland, med budgetminskningar, varsel och anställningsstopp som även drabbar bup.

Med ett fortsatt ökat behov av vård inom bup och med krympande budget i sjukvårdskrisens spår ser köerna snarare ut att öka framöver, och en lagstadgad vårdgaranti skulle behöva åtföljas av resurser för att kunna förverkligas.

Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är:

 

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att öka kapaciteten inom barn- och ungdomspsykiatrin för att minska väntetiderna?