av Katarina Luhr (MP)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Regeringen lämnade i april i år en proposition till riksdagen med förslag på lagändringar för att kunna genomföra två nya EU-direktiv. Förslagen innebär bland annat att det ställs nya krav på företagens hållbarhetsrapportering och på redovisningen av könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag.
Syftet med hållbarhetsrapportering är att ge finansmarknaderna tillgång till tillförlitlig och jämförbar information från företagen om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, vilket ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar och underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden. Lagkraven ökar transparensen och gör det lättare att jämföra företag. Det nya direktivet ställer högre krav på information om bland annat sociala förhållanden, utsläpp av växthusgaser och berörda företags klimatarbete.
Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2024, vilket innebär att företag som inte tillämpar brutet räkenskapsår ska upprätta den första hållbarhetsrapporten först för räkenskapsåret 2025, inte år 2024 då direktivet ska vara implementerat.
Långsiktighet inom klimatarbetet har länge efterfrågats från såväl industri som övrigt näringsliv. Denna lagstiftning hade behövt finnas på plats redan nu, vilket andra länder har lyckats med. Att regeringen väljer att lägga fram detta lagförslag i sista sekunden skapar problem och en osäkerhet för näringslivet då många företag nu kan välja att skjuta upp hållbarhetsrapporteringen till 2025 i ett läge där stora delar redan har initierat arbetet med att rapportera. Detta innebär samtidigt att Europeiska kommissionen kan se regeringens försenade lagstiftning som ett felaktigt genomförande då lagstiftningen ska vara implementerad i år.
Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer följande:
Hur bedömer ministern att Sveriges sena implementering av detta EU-direktiv kommer att påverka Sverige i det fall Europeiska kommissionen ser detta som ett felaktigt genomförande, och avser ministern vidta några åtgärder utifrån sin bedömning?