av Mats Berglund (MP)
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Personer med olika typer av funktionsnedsättning har som grupp sämre fysisk hälsa än den övriga befolkningen. Det skiljer sig naturligtvis åt beroende på typ och grad av funktionsnedsättning. Men för samhällets del finns det goda skäl att underlätta möjligheten att röra sig så fritt och obehindrat som möjligt för människor där funktionsvariationer annars medför hinder för mobilitet och svårigheter att röra sig.
I dag finns ett bilstöd via Försäkringskassan som möjliggör att skaffa särskild utrustning, köpa specialutformade bilar eller anpassa bilar efter individuella, specifika behov för den som har en varaktig funktionsnedsättning och svårigheter att förflytta sig. Bilstödet bygger på en relativt komplicerad konstruktion som inkluderar flera olika bidrag. Men inget av dessa bidrag är applicerbart på den som i stället har ett större behov av en specialutformad cykel.
Viss regional variation finns emellertid där några regioner har börjat ge stöd för cykel, men ännu i en mycket modest skala. För andra transporthjälpmedel, som permobil eller elskoter, går det att få stöd i dag. Dessa hjälpmedel bidrar tyvärr i låg utsträckning till fysisk aktivitet och rörelse. Cykling har i det närmaste helt förbisetts som ett effektivt transportmedel för personer med funktionsnedsättning, trots att cyklingen ökat mycket starkt i den övriga befolkningen i takt med att cykelinfrastruktur byggts ut, framför allt i vissa städer och tätorter, och att elcyklar blivit ett alltmer tillgängligt alternativ för många. För den som exempelvis saknar ben eller rörlighet i benen kan en elarmcykel vara ett mycket bra alternativ. Den typen av elcyklar har funnits på marknaden sedan 10–15 år tillbaka, men prisläget gör att det för de allra flesta med behov förblir en utopi.
Svenska cykelförbundet hade 2013–2016 ett projekt via bland annat Allmänna arvsfonden och ett antal samarbetspartner som hette Projekt paracykel, där ledordet var ”Alla kan cykla”. Det gick bland annat ut på att förespråka mer cykling och att hitta samarbetsformer för detta via rehabilitering, friskvård och idrottsrörelser. Även om de upplevde att efterfrågan vid den tiden var relativt låg finns det anledning att fortsätta utreda frågan kring ett särskilt cykelstöd för personer med funktionshinder. Genom att skapa nya möjligheter till rörelse, motion och hälsa kommer med hög sannolikhet efterfrågan att växa till sig successivt till nytta för såväl mobiliteten som för folkhälsan hos en i dag utsatt grupp människor.
Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Hur ställer sig statsrådet till att utreda ett särskilt stöd till personer med funktionsnedsättning för att köpa eller hyra specialutformade cyklar i likhet med det motsvarande stöd som i dag finns för specialutformade bilar?