av Ulrika Westerlund (MP)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Varje år drabbas cirka 25 000 personer av stroke i Sverige. Tack vare allt bättre behandling och omhändertagande har under 2000-talet antalet personer som drabbats av stroke och som avlidit med stroke halverats. Stroke ger samtidigt upphov till akuta neurologiska symtom som ofta övergår i långvariga eller permanenta funktionsnedsättningar, exempelvis spasticitet. Dessa kräver resurser inom öppenvård, och det är angeläget att det finns ett stöd för evidensbaserad vård. Underbehandlingen är utbredd.
Både hjärtinfarkt och stroke är vanligare bland äldre personer, och män drabbas i regel tidigare i livet än kvinnor. Risken att dö av hjärtinfarkt och stroke varierar med olika socioekonomiska faktorer, framför allt inkomst, men också yrke, utbildning och socioekonomiska villkor under barndomen. Till exempel är det dubbelt så vanligt att drabbas av stroke i Upplands Bro, Skärholmen, Botkyrka, Rinkeby-Kista och Södertälje än i Danderyd och på Östermalm. Riktlinjerna ska bidra till jämlik vård.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke publicerades första gången 2000. Den senaste större revideringen gjordes 2017–2018, och en mindre översyn gjordes 2019–2020. Nu har det alltså gått sju till åtta år sedan den senaste omfattande utvärderingen trots att strokevården, som omfattar många patienter, är ett område med snabb utveckling. I regionerna pågår arbetet med att införa ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp, ”Stroke TIA – fortsatt vård och rehabilitering”, sedan hösten 2022. För andra riktlinjeområden finns åtgärder planerade för 2024/25 för 13 av 23 riktlinjeområden.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Avser regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp och uppdatera riktlinjerna för stroke?